Den goda planeringsprocessen. Rapport 31 januari 2011 Eva Gidlund, Tommy EK 1

Transkript

1 Den goda planeringsprocessen Rapport 31 januari 2011 Eva Gidlund, Tommy EK 1

2 Bild på framsidan Sustain model av Steve Johnson. 2

3 Med allt mer komplexa planeringsuppgifter finns risk att avståndet mellan brukare/kund och planeringsmyndighet ökar. Detta kan leda till motsättningar som ibland grundas i missförstånd och otillräcklig kunskap. För att vi skall kunna bygga ett hållbart samhälle som även är robust och uthålligt krävs delaktighet, förankring och attraktiva lösningar. Bra planeringsmetodik är en förutsättning för att detta skall kunna uppnås. Falun Tommy Ek Eva Gidlund 3

4 Innehåll Inledning Byggdialog Dalarna Planeringsgruppen En process för en bättre dialog Eva Gidlund och Tommy Ek Seminarium Borlänge De goda viljornas tyranni Göran Åberg Sveriges Stadsarkitektförening Den goda staden Jönköpings kommun Det goda samtalet Kalmar kommun Exempel från kommuner i dalarna Vackert Rättvik Byautvecklingsarbete enligt Rättviksmodellen Rättviks kommun Utvecklingsarbete kring utemiljöer i Hedemora kommun Hedemora kommun Stadsutvecklande åtgärder i Mora avseende kommunikationer och transporter Mora kommun Erfarenheter från arbete med charetter i Tällberg Leksands kommun Planeringsmodeller för tidiga skeden Borlänge kommun Verktyg i dialogarbetet Lättåtkomliga informations- och mötesplatser Tillvaratagande av invånarnas egna idéer och tankar

5 Inledning Byggdialog Dalarna Byggdialog Dalarna är ett samverkansprojekt, som syftar till att fördjupa dialogen och samspelet mellan de som deltar i olika beslutsprocesser inom bygg- och fastighetssektorn. Projektet startade 2005 och syftar till att skapa förutsättningar för och möjligheter till en utveckling av länets byggande mot ökad kvalitet, effektivitet och lägre kostnader baserat på en hållbar samhällsutveckling. Projektet administreras via kansliresurser på Länsstyrelsen och finansieras som ett EU projekt. Tre olika dialoggrupper har bildats: En förvaltningsgrupp, en byggrupp och en planeringsgrupp. Dessa arbetar fram handlingsplaner och söker medel för aktiviteter. Denna rapport, Den Goda Planeringsprocessen, är en sådan aktivitet som arbetats fram som ett delprojekt i Planeringsgruppen. Planeringsgruppen Byggdialog Dalarnas Planeringsgrupp, bestående av representanter från olika kommuner, Trafikverket, konsultföretag samt Länsstyrelsen initierade 2006 ett projekt med syfte att diskutera och utveckla planeringsprocessen. En arbetsgrupp bildades och en handlingsplan togs fram. Handlingsplanen inkluderade framtagandet av en rapport samt anordnande av seminarier. Seminarier hölls i Borlänge under 2008 och Ansvariga för projektet har varit Tommy Ek och Eva Gidlund. Rapporten behandlar frågeställningar kring utveckling av arbetsmetodik inom fysisk planering. Syftet är att planeringsprocessen skall leda till ett hållbarare samhälle. Hur kan verktygen utvecklas för en effektivare planprocess? Utgångspunkten är att inte bara ta hänsyn till fysisk miljö och ekologisk hållbarhet utan även att ta in frågan om attraktiva lösningar och delaktighet. Genom detta uppnår vi robusta lösningar och en planering som är förankrad, och därigenom accepterad, utifrån ökad kunskap om planeringsfrågorna. Rapporten skall diskutera planeringsfrågor samt ge exempel på bra arbetsmetodik såväl inom som utanför länet samt reflektera över resultat och arbetsmetodik. En verktygslåda för bättre dialogarbete redovisas i slutet av rapporten. 5

6 En process för en bättre dialog Eva Gidlund och Tommy Ek Samhällsutvecklingen blir mer och mer komplex. Ett ökat behov av byggande av bostäder och infrastruktur gör att mark, som tidigare inte var intressant för byggande, tas i anspråk. Utbyggnad av bostäder i strandnära lägen, nya vägar, nya järnvägar, vindkraft och ny struktur för krafttrafik, datatrafik, fjärrvärme och telefoni ställer stora krav på planeringsförmågan hos kommuner och statliga verk. Samtidigt finns en tidspress och stora förväntningar på snabba genomföranden. Till detta skall läggas ökad kunskap och ökat engagemang hos brukare och allmänhet. För att lyckas med planeringsuppgiften, behöver verktygslådan för planering utökas och utvecklas. En annan viktig parameter, vad gäller möjligheterna till att lyckas, är hur vi hanterar vårt fötroendekapital hos allmänheten och att planeringsmyndigheten upplevs som tillgänglig och omsorgsfull i sitt arbete. Samtidigt finns krav på handlingskraft och kortare processtider. Krav som kan bli kontraproduktiva. Till detta skall läggas att planeringsresurserna är begränsade, vilket ökar kraven på planeraren. Planeringsapparaten kan få utmattningsproblem. Planeringssystemet kan ses som ett filter, som kan tätna och sättas igen och till slut upphöra att fungera. Ett sätt att förbättra situationen är, att tillföra mer resurser. Detta har tex gjorts genom nya möjligheter till att få bidrag till översiktsplanearbete för vindkraft. Detta har troligtvis påskyndat processen och möjliggjort översiktsplanearbete i en utökad omfattning. Men det räcker inte med mer resurser, utan hur resurserna används, behöver också utvecklas. Ett samhälle som vårt, där informationsflödet hela tiden ökar och för vissa grupper blir mer och mer tillgängligt, ställer större krav på öppen information och förbättrad dialog. En pedagogisk uppgift i planeringsarbetet är att förstå makroperspektivet. Att koppla den enskilda åtgärden i det lilla perspektivet till en helhet i ett större sammanhang och därigenom möjliggöra det goda samhällsbyggandet. En upplevd negativ åtgärd i det lilla kan accepteras, om förståelse finns för effekterna i ett större sammanhang. Det är även viktigt med bra kompensationsåtgärder, så att inte den enskilde individen får ta ett orimligt stort ansvar för samhällsutvecklingen. Detta kan annars äventyra planerarens förtroendekapital, något som man i så fall tar med sig in i nästa planeringsuppgift. Avgörande för hur detta pedagogiska arbete skall lyckas är bra metoder i dialogarbetet. 6

7 Seminarium Borlänge ByggDialog Dalarna anordnade i februari 2009 ett heldagsseminarium kallat Den goda planeringsprocessen, vilket i första hand riktade sig till kommuner, konsulter och statliga verk i Dalarna med omnejd. Seminariet syftade till, att vara ett led i utvecklingsarbetet runt metoder för den goda planeringsprocessen. Dagen innehöll redovisningar och diskussioner kring arbetsmetoder, för att utveckla dialogen i planeringsprocessen. En god dialog är ofta en förutsättning för, att planeringen skall vara framgångsrik. Redan tidigt, och kanske till och med i övertidiga skeden, finns behov av att nyttja metoder, som skapar den goda dialogen. De inbjudna föredragshållarna berättade om erfarenheter av olika dialogmetoder, för att nå en god planeringsprocess. Göran Åberg, Sveriges stadsarkitektförening, talade om behovet av Det goda samtalet för att bygga ett hållbart och attraktivt samhälle, vilket kräver medborgarnas deltagande i processen. Josephine Nellerup, Jönköpings kommun, redovisade framgångsfaktorer i arbetet med Stadsbyggnadsvision 2,0 i centrala Jönköping samt berättade om erfarenheter från arbetet med centrumutvecklingen och hur detta har kunnat växlas ned till arbete med landsbygdsutveckling. Nedan följer utförligare redogörelse för innehållet i föredragningarna om Kalmar kommun och Jönköpings kommun. Vid seminariet gavs också tre kortare inlägg med exempel från Dalarna. Leif Kratz, Rättviks kommun, berättade om byautvecklingsarbetet enligt Rättviksmodellen, Barbro Sterner, Hedemora kommun, berättade om utvecklingsarbete i olika delar av Hedemora kommun och Lotta Fritz, Ramböll, berättade om stadsutvecklande åtgärder i Mora. Dessa tre exempel redovisas längre ned under rubriken Exempel från kommuner i Dalarna. Erik Mejer och Jonas Olsson, Kalmar kommun, berättade om Designdialogen, med inriktning mot ombyggnad av offentliga miljöer och om Övertidiga samråd där tidsaspekten att ge tid är viktig. Eva Gidlund och Tommy Ek under seminariet i Borlänge 7

8 De goda viljornas tyranni Göran Åberg, Sveriges Stadsarkitektförening Göran Åberg, fd ordförande i Bygga Bo Dialogens arbetsgrupp Planering för hållbart byggande, redovisade hur arbetet med Det goda samtalet utvecklats sedan Göran Åberg resonerade kring ämnet De goda viljornas tyranni. Den ökade komplexiteten i planeringsprocessen diskuteras. Det blir fler specialister, fler regler och ökad sektorsbevakning, som ger en suboptimering. Arbetssättet blir fragmentiserat vilket leder till att helheten går förlorad då planeringsprocessen fokuserar på delarnas (=sektorernas) frågor och tappar sitt fokus på sambanden och interaktionen mellan delarna. Det filter som planeringsprocessen utgör blir med tiden och den ökande komplexiteten allt tätare och processen slammar igen. Stelheten i det befintliga ökar. Tiden går. Initiativtagarna flyr eller ger upp. Det går inte längre att bara arbeta med en sak i taget, filtreringsverktyget behöver förändras. Skall filtret göras grövre eller mer intelligent? Om det görs mer grovmaskigt kan det innebära, att viktiga kontrollfunktioner tas bort. Processens hastighet ökar då initialt, men riskerar samtidigt ett totalstopp i slutskedet. Troligtvis behövs förändrade metoder för planering och kontroll, filtret behöver bli snabbare, mer intelligent och också ta hänsyn till sambanden mellan delarna. Detta kräver ödmjukhet, klokhet, mod och integritet, för att gemensamma helhetsmål skall uppnås. Förankring och delaktighet kan innebära en ökad förståelse, vilket smörjer processen, men hjälper det ända fram? En viktig planeringsaspekt är attraktivitet. För att ett samhälle ska vara hållbart måste det också vara attraktivt för medborgarna enligt ByggaBoDialogen. För att uppnå attraktivitet krävs förståelse för brukarnas önskemål och behov. Det krävs delaktighet och förankring samt möjlighet till, att delta och påverka i dialogen kring planeringsfrågorna. Det måste även finnas möjlighet, att förstå och ta del av resonemangen kring helhetsperspektivet i planeringen. Kan planeringen styras genom tillit? Tillit kan skapas genom delaktighet och ömsesidig respekt istället för makt och positionering. Det som uppnås, är en ökad förståelse för svåra planeringsfrågor. Detta i sin tur skapar ett ömsesidigt förtroende som, om det förvaltas väl, bildar grund för varaktigt goda planeringsförutsättningar. 8

9 1 Kundfokus 10,0 9,0 Medborgare Näringsliv Hållbar Attraktiv Helhet 6 Ständig förbättring 8 Intressentrelationer 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 7 Faktabaserade beslut 4 Processinriktning Stat Kommun Forskning Utveckling 3 Medarbetarengagemang 5 Systemangreppssätt för ledning 2 Ledarskap A) Hur viktigt är det? B) Hur långt har vi kommit? Göran Åberg avser fortsätta sitt arbete med dialogprocessen i det Tillitsutskott som bildats i Stadsarkitektföreningen. GAP-analys = En analys för att tydliggöra gapet mellan en befintlig och en önskad situation. Göran Åberg genomförde även en GAP - analys på seminariets deltagare. Syftet var, att få svar på några frågor i ämnet. Resultatet visade, att deltagarnas/organisationernas starka sidor var; kundfokus, faktabaserade beslut, processinriktning och tillsammansarbete. Svaga sidor var förbättringsarbete och intressentrelationer. 9

10 Den goda staden Josephine Nellerup, samhällsbyggnadsstrateg, Jönköpings kommun Josephine Nellerup, samhällsbyggnadsstrateg i Jönköpings kommun, redovisade arbetet med Stadsbyggnadsvision 2.0 i centrala Jönköping samt berättade om, hur arbetet med centrumutveckling har kunnat användas i arbetet med landsbygdsutveckling. Arbetsprocessen är densamma vid centrum- och landsbygdsutveckling, men med den skillnaden att processen växlas upp eller ned beroende på storleken på projektet eller samhället. Arbetssättet och arbetsprocessen är också densamma, oberoende av hur kommunens organisation ser ut. 10

11 Tillsammans kan vi genomföra Stadsbyggnadsvison 2.0 och gå från tanke till handling och skapa den goda staden Staden och sjöarna! 11

12 Stadsbyggnadsvision 2,0 innebär ett sammanhållet arbete, som med helhetsperspektiv behandlar en rad olika aspekter av Jönköpings fortsatta stadsutveckling. Visionen berör de centrala delarna av staden, omfattande hela området runt Munksjön mellan Vättern och E4:an och skall forma utvecklingen under kommande årtionden. Visionen handlar inte bara om den fysiska miljön, med nya bostäder och arbetsplatser, utan även om dess skötsel och tillgänglighet samt om stadens liv och innehåll. Många aktörer är berörda och blir viktiga samarbetspartners i det fortsatta arbetet med, att främja en gynnsam utveckling för Jönköping. Stadsbyggnadsvisionen antogs av Kommunfullmäktige i oktober miljoner kronor har anslagits, för att under en 6-årsperiod genomföra bl.a. gatuombyggnader och ett brobygge över Munksjön, för att frigöra byggbar, attraktiv och centralt belägen mark. Framgångsfaktorer för centrumutvecklingen har varit: Gemensam och tydlig visions- och målbild mellan olika berörda förvaltningar Närhet till politiker och kommunledning Drivande och orädda processledare Projekt- och processinriktat arbetssätt, vilket kräver bra ledare som får alla inblandade att dra åt samma håll Tydlig prioritetsnivå Små steg i rätt riktning Träffa invånarna där de finns Ha roligt När regementet A6 i utkanten av staden lades ned och blev ett stort handelscentrum, avmattades såväl handel som folkliv i Jönköpings centrum. Med kreativitet och nya idéer skall man sätta fart på tillväxten och utveckla staden. Fokus läggs därför på, att skapa attraktivitet för människor. Genom att skapa utrymmen för möten i staden, samt erbjuda kultur och andra upplevelser, får man en stad, som lever större delen av dygnet. En sådan stad med variationer upplevs mer attraktiv och trygg än en stad med enbart liv och rörelse under affärernas öppethållande. Den signalerar öppenhet och tolerans och tilltalar kreativa personer med nya idéer, som kan tas tillvara. 12

13 Ett stadsutvecklingsprojekt kan bara komma igång, om flera intressenter och verksamhetsutövare deltar, för att lösa problem och för att genomföra förbättringar. Intressenterna, som skall representera politiker, företag, kulturliv, föreningar, fastighetsägare m.fl., behöver ha ett väl förankrat nätverk inom sina respektive grupper, att återkoppla till. Om fastighetsägarna inte är med och deltar i projekten blir resultatet enbart gatuombyggnader och inga utvecklingsprojekt. De som deltar i dialogen betalar kr/år, vilket ger delaktighet. Stadsutveckling blir aldrig klar, utan skall pågå jämt! Öppenhet och tydlighet har varit basen för all kommunal information till invånarna, för att de skall känna sig delaktiga och engagerade. Invånarnas synpunkter, inte minst de från barn och ungdomar, är viktiga att lyssna på. Det har skett bl.a. genom öppna möten, enkäter bland befolkningen och genom riktade skolenkäter. Under tre helkvällar på gymnasiet arbetade man med grupparbeten kring temat Hur vill vi se vår stad?. Kommunalråden har haft återkommande lunchmöten för allmänheten ute på stan. Trygghetsvandringar Ett viktigt mål i Stadsbyggnadsvisionen är, att stadskärnan skall vara en självklar mötesplats och att den måste upplevas som trygg och säker att vistas i under dygnets alla timmar. Trygghetsvandringar har därför ordnats på kvällstid. Vandringarna har varit riktade mot ungdomar och vuxna, såväl män som kvinnor, samt mot pensionärer och funktionshindrade. Som stöd för sina iakttagelser utrustas deltagarna med en karta, att göra anteckningar på, samt en checklista inför vandringarna. Karta: Stadsbyggnadskontoret. Den blå slingan visar var trygghetsvandringarna genomfördes i Jönköpings stadskärna. Checklista Deltagarna går två och två och antecknar sina iakttagelse på en karta. Upplevs platsen trygg eller otrygg? Vad är det man ser? Dagtid och kvällstid Torg, öppna platser Grönska, buskar, träd Gator, biltrafik Markbeläggning, gatusten, asfalt m.m. Människor: Var finns de? Belysning, lampor Hur upplevs de? Skötsel, skadegörelse Skylter m.m. Platser att gå på, övergångsställen m.m. Annat? Cykelvägar, mopeder Överfarter, tunnlar m.m. Vinter, sommar Dörrar, entréer till bostäder, lokaler m.m. Hållplatser P-platser, P-hus, garage 13

14 2009 är ett intensivt år med utredningar, som skall utmynna i genomföranden. Det handlar om, att ta vara på det förtroendekapital, man fått av invånarna. För fortsatt engagemang från deras sida måste därför saker hända med de idéer och önskemål, som kommit fram. Snabbare genomförande krävs vid arbete med barn och ungdomar än med äldre. Frågor, som skall utredas under året, rör bl.a. stadens liv och innehåll, förnyelse i stadskärnan, förnyelse kring Munksjön och stadens hållbara kommunikationer. Ekonomin måste finnas med Är politikerna beredda att betala? annars kan idéer och visioner sågas direkt! Hur centrumutveckling kan växlas ned till landsbygdsutveckling: Arbete har även bedrivits i olika kommundelscentra, för att stärka kommundelens identitet och framtidstro och för att där nå gemensamma mål. Målen kan handla om fysiska åtgärder i orternas centrum, för att kunna behålla och utveckla det befi ntliga utbudet, exempelvis genom att skapa trivsammare centrum och mötesplatser med stadsmässiga torg- och gaturum, utbyggnad av cykelvägar, förbättring av kollektivtrafiken och samordning i frågor som berör turism, marknadsföring och skötsel. Totalt har ca 14 lokala utvecklingsgrupper, som kan liknas vid ett uppväxlat byalag och som skall representera organisationer, föreningar och andra organ, bildats över hela kommunen. Privatpersoner ingår inte i dessa grupper. Utvecklingsgrupperna permanentas i treårsperioder, för att arbetet skall kunna fortskrida. Det är viktigt, att man tidigt i processen gemensamt bestämmer den geografiska avgränsningen för utvecklingsområdets utbredning, för att arbetet skall kunna ge ett uppnåbart resultat, inte minst med tanke på den budget man har att tillgå. 1 miljon kronor/1000 invånare är budgeterade för genomförande av stadsbyggnadsutvecklande åtgärder. Summan är inte statisk och kan minskas, om målsättningen inte är så hög. Kommunala medel beviljas i mån av tillgång, men bygger på, att grupperna kan ordna medfinansiering, som helt eller delvis kan bestå av ideellt arbete. 14

15 Insamling av synpunkter från enskilda sker via enkäter, förslagslådor, skolprojekt, evenemangsdagar, öppna möten med bl.a. grupparbeten, media och internet. Svarsfrekvensen är hög på enkäterna. Vid de öppna mötena deltar även kommunalråden. Arbetet synliggörs genom media med artiklar och annonser. Handlingsprogram tas fram, som beskriver bl.a. nuläget, målsättning, åtgärder och det fortsatta arbetet. Åtgärdsförslagen utarbetas av konsulter, för att invånarna skall känna, att man satsar på dem. När handlingsprogrammet antagits av kommunstyrelsen och/eller kommunfullmäktige, kan pengar äskas och åtgärdsförslaget ställas ut. Det är viktigt att förväntansvärdet, på vad man kan uppnå, inte är större, än vad man kan klara av. Processledaren måste därför vara utbildad och kunnig och skall följa arbetet från start till dess stafettpinnen överlämnas vid genomförandet. Erfarenheter från centrumutvecklingsarbetet: Skillnaden mellan att arbeta med centrumutveckling i stadskärnan eller i olika kommundelscentra är enbart, att processen växlas upp eller ned Viktigt att gå från tanke till handling, för att vinna invånarnas förtroende Extra viktigt att tala om, varför vissa saker inte går att genomföra. Om det beror på ekonomin kan man då kanske minska storleken på projektet? Ställa politikerna till svars fi nns pengarna - annars försvinner förtroendekapitalet Tydlighet och ett öppet arbetssätt är viktigt Tidsaspekten är viktig. Vid arbete med barn och ungdomar krävs snabbare genomförande än vid arbete med äldre, för att behålla engagemanget Extra viktigt med genomförande av barns idéer, för att behålla framtida förtroende och engagemang 15

16 Det goda samtalet Erik Mejer, planarkitekt, och Jonas Olsson, planeringsarkitekt, Kalmar kommun Erik Mejer och Jonas Olsson från Kalmar kommun redovisade det arbete, som bedrivits i två olika dialogprojekt kring Det goda samtalet. Vid arbetet med området Södra Vimpeltorpet prövade man en metod med Övertidiga samråd och vid arbetet med Norrliden strand använde man sig av en metod kallad Designdialogen. Södra Vimpeltorpet Erik Mejer berättade om arbetet enligt metoden med Övertidiga samråd, som har prövats i samband med detaljplanering av projektet Södra Vimpeltorpet. Fokus har lagts på mycket tidiga kontakter mellan förvaltningar och bolag inom kommunen, men även på mycket tidiga och nära kontakter med utvalda aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen. Syftet har varit, att skapa ett spetsprojekt inom hållbart stadsbyggande, där nytänkande kring en hållbar, modern och innovativ stadsdel får tydliga genomslag, genom att tankar och förslag tidigt är förankrade inom kommunen och hos de externa aktörerna. Vid övertidiga samråd är tidsaspekten - att ge tid - viktig. Avsikten är, att de övertidiga samråden skall bedrivas från scratch med ett vitt papper. Respekt för åsikter och förslag som förs fram, ska sättas i fokus. Vid Södra Vimpeltorpet fanns få sakägare, att samråda med. Samrådskretsen utökades därför och metoden, att arbeta med tidiga dialoger, valdes. Före det formella plansamrådet har arbetet bedrivits i fyra faser: startfasen, formuleringsfasen, fördjupningsfasen och samrådsfasen. 16

17 Startfasen Arbetet inleds på plats, förutsättningslöst med kartor och annat underlagsmaterial. Möten med olika grupper sker i viss ordning. 1. Boende 2. Aktörer 3. Olika förvaltningar Formuleringsfasen 4. Studieresa med utvalda aktörer 5. Möte med olika förvaltningar samt upprättande av referensbibliotek 6. Möte med utvalda aktörer 7. Informationsmöte med boende och verksamma Fördjupningsfasen 8. Möte med olika förvaltningar, omfattande interna diskussioner, beräkningar, bedömningar och underlagsarbete. Kommunen måste eventuellt vara beredd, att ta på sig nytt ansvar inte minst ekonomiskt. 9. Möte med olika förvaltningar, uppdatering av referensbibliotek 10. Möte med aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen 11. Möte med förvaltarens utvalda aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen 12. Informationsmöte för boende och verksamma Samrådsfasen 13. Arbete i mindre grupper efter specialkompetens 14. Möten med förvaltningar och aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen 15. Framtagande av samrådsförslag 16. Samråd enligt PBL Sedan fortsätter planprocessen med avtalsskrivning, projektering och genomförande. Visionsbilder, som kan förändras, tas fram. Bilden gör att platsen fylls och inte är tom, den blir mentalt förankrad. Genom att tidigt få med alla intressenter och aktörer, inte bara kommunens planerare, höjs kvaliteterna i området. Koncept och gemensam bild tas fram, för att se vilka lösningar som kan tillskapas. Ju mer tid som läggs ned på attraktiviteten, desto större intresse visas för projektet. 17

18 Exempel på enkel visionsbild som kan förändras. 18

19 Norrliden strand Jonas Olsson berättade om arbetet enligt metoden Designdialogen, som har prövats i stadsutvecklingsprojektet Norrliden strand. Designdialogen är ett forskningsutvecklat arbetssätt, som visat sig vara tidseffektivt och kvalitetshöjande i tidiga skeden i byggprocesser. Metoden är framtagen av Peter Frost på Chalmers för ombyggnad av offentliga miljöer. Den bygger på att man, över ett brett fält, lyssnar på olika gruppers behov och idéer, innan man tillsammans formulerar mål. Representanter för boende och verksamheter samt politiker, kommuntjänstemän och intresserade byggherrar har i stadsutvecklingsprojektet Norrliden strand bjudits in till en workshopserie, för att på bästa sätt omvandla Norrliden från ett ytterområde till en attraktiv stadsdel vid Kalmarsund. Dialogarbetet utgör underlag för arbetet med den fördjupade översiktsplanen, som kommer att tas fram. Målet för arbetet har varit, att deltagarna i processen tillsammans formulerar en vision, som är begriplig för alla och som dessutom är så intressant och attraktiv, att den lockar till direkt genomförande för både kommun, byggare och boende. 19

20 Workshop 1 Svagheter och kvaliteter med området samlades in och sammanställdes med hjälp av postit -lappmetoden. Ledord för processen togs fram. Workshop 2 Idéer och visioner utvecklades och byggdes upp. En bild av samhället 25 år framåt i tiden skulle skapas. Ambitionen var att nå konsensus. Inbjudna ungdomsgrupper kom inte till workshopen, så man sökte upp åk 8 under skoltid och höll workshop i skolan. Ungdomarna blev intresserade och engagerade och kom därefter till andra planerade workshops. Workshop 3 Deltagarna delades in i olika grupper, exempelvis småbarnsföräldrar, ungdomar m.fl. och fick arbeta med kartskisser. För läsbarhetens och förståelsens skull, var de befintliga huskropparna inlagda. Workshop 4 Workshopen behandlade stadsdelens behov. Vad var grupperna överens om? Vad kunde man nå konsensus kring? Hur skall man gå vidare med en lösning av sådana frågor, som man inte kunnat enas om? plus havet och naturen nära till buss, skola, affär m.m. många kulturer, mycket kunskap bra för barnfamiljer oranga skulpturer motionsspåret ung befolkning, blandad befolkning bra skolor minus tråkigt centrum saknas en tydlig entré norrlidsvägen klyver området brist på stadsrum otryggt kvällstid för mycket skog dåligt rykte skadegörelse mentalt långt till vattnet dröm mötesplatser för unga handelstorg knyta ihop stadsdelen äldreboende och småbostäder i ett högre hus småbåtshamn med krog eller café strandpromenad utveckla centrum norrlidsvägen - en stadsgata Workshop1: postit-lappmetoden 20

21 Designdialog sammanfattande skiss Skissen sammanfattar material från höstens Designdialog och visar utvecklingsbara områden inom stadsdelen som gruppen haft en stor enighet kring. Den lyfter också fram frågor som bör utredas vidare i det fortsatta arbetet. 1. Ett starkt centrum med ett samlande torg, fler aktiviteter kring skolan och ny bebyggelse i centrum. 2. Sandstrand (mindre), pir, strandaktiviteter, småbåtshamn och ett sammanhängande stråk längs kusten. Ett förbättrat genomflöde av vattnet väster om Svartö. 3. Ett tydligt östvästligt stråk som leder till havet. Det var delade meningar om bebyggelse längs stråket, vilket kommer att utredas vidare i det fortsatta arbetet. 4. Ett nordsydligt stråk längs Norrlidsvägen och vidare mot Krafslösaviken. En omvandling av Norrlidsvägen från genomfart till en stadsgata som ramas in av ny bebyggelse. 5. Ny bebyggelse vid Krafslösaviken, utveckla en naturpark vid dämmet och skapa en tydligare koppling norrut. I det fortsatta arbetet ingår bl.a. att utreda hur stor utbyggnad som är lämplig här. 6. Ny naturanpassande bebyggelse i parkmiljö. Gärna flerbostadshus för att få en blandad bebyggelse. Det var delade meningar om hur mycket det går att bygga här. Frågan utreds vidare i det fortsatta arbetet. 7. Ny bebyggelse och parkaktiviteter längs östvästligt stråk och längs infartsgatorna i den västra delen. Gärna småhus för att få en blandad bebyggelse. I det fortsatta arbetet ingår att utreda stråkets förlängning västerut och hur bostadsområdena där kan få en naturlig koppling till Norrliden centrum. En annan fråga som gruppen lyft fram som viktiga i det fortsatta arbetet är den nya förskolans placering och om det ska vara en eller flera förskolor i området. 21

22 Designdialogarbetet vid Norrliden strand kan sammanfattas med, att man ville nå attitydförändringar i inställningen till stadsdelen, enas om fysiska förändringar och införliva området som en stadsdel i staden. Norrliden strand har idag ett mycket gott rykte och anses vara en attraktiv stadsdel. Mentalt har visionen om Norrliden strand vuxit till något mycket positivt. Erfarenheter att ta vara på: Det är svårare, att få med boende än andra intressegrupper i arbetet Man skall vara noggrann med, vilka man bjuder in Bra om man kan hitta politiker med personlig anknytning till området Ordna barnpassning Variera veckodagar för mötena Lägga ett ökat fokus på barn och ungdomar Ordna workshops i skolor under skoltid. 22

23 Exempel från kommuner i dalarna Vackert Rättvik Vägverket påbörjade 2004 ett forskningsprojekt tillsammans med Rättviks kommun och Banverket, för att utveckla nya arbetssätt och metoder i en gemensam planeringsuppgift. Syftet var, att kunna lösa en trafikplaneringsuppgift och samtidigt få mervärden och utveckla centrum. En projektlots anställdes och en gemensam arbetsgrupp/ledningsgrupp bildades, som tillsammans löste planeringsuppgiften. Gemensamma planeringsdokument togs fram, vilket ledde till en snabbare och mer förankrad planering. Vägverkets och Banverkets förstudier redovisades i ett samordnat dokument med kommunens programhandling för detaljplanen. Även samrådsprocessen genomfördes tillsammans med gemensamma allmänna möten. Slutresultatet blev mycket lyckat och mottogs med beröm från lokalbefolkningen. Genomförandet av projektet löste inte bara vägens och järnvägens problem, utan blev en möjlighet att även lösa samhällets gestaltnings- och strukturfrågor. Rättviks genomfart har byggts om i samarbete mellan Vägverkets huvudkontor, Vägverket Region Mitt, Rättviks kommun och Banverket Mellersta Regionen. Det är ett forsknings- och utvecklingsarbete med syftet att hitta lösningar som kan användas även i andra mindre tätorter. För mer information se 23

24 Byautvecklingsarbete enligt Rättviksmodellen Leif Kratz, Rättviks kommun Rättviks arbete med Byating och Byautvecklingsarbete har varit till stor hjälp i den kommunala planeringsprocessen. Syftet är, att få en bra dialog med invånarna, så att deras kunskap och vilja kan tas till vara mot en hållbar utveckling för kommunen. Byating är möten i byn där invånare, politiker och berörda tjänstemän från kommunen deltar, för att diskutera aktuella frågor för bygden och för kommunen. Tyngdpunkten på mötena skall dock ligga på utvecklingsfrågor, som rör den aktuella byn och bygden. Ett antal byar har i sina byorganisationer arbetat fram byautvecklingsdokument, som visar vad man vill med byns utveckling och markens användning. Kommunens planeringsenheter hjälper till med att ta fram kartunderlag, redovisa riksintressen m.m. Gemensamt upprättar byn ett program med utvecklingstankar samt kartor över, vilka områden man vill säkerställa och utveckla. Detta har bl.a. lett till konsensus kring markanvändning och möjliggjort arbete med, att hålla landskapet öppet. Det har även varit en plattform för den viktiga dialogen mellan kommunen och byarnas invånare i planeringsfrågor överhuvudtaget. När byns utvecklingsplan har förankrats hos invånarna, stäms den av mot kommunens planeringsenhet och ett bidrag på 5000 kronor kan erhållas från kommunen för arbetet. 24

25 Utvecklingsarbete kring utemiljöer i Hedemora kommun Barbro Sterner, Agenda 21-samordnare, Hedemora kommun Hedemoras utvecklingsarbete kring utemiljöer i de olika kommundelarna handlar om delaktighetsfrågor på lågbudgetnivå. Det strategiska målet för eko-kommunen Hedemora är, att miljön skall var trygg, trivsam och vacker att bo, verka och mötas i. Utemiljöerna är viktiga, men några särskilda ekonomiska medel har inte avsatts för detta ändamål. I kommundelens samrådsgrupp ingår olika föreningar m.fl. Frågor man arbetar med gäller: Vilka åtgärder behövs för att nå uppsatta mål? Vilka arbetsgrupper behöver sättas samman och träffas för genomförandeåtgärder? Kan skötsel av gemensamma ytor och/eller angränsande ytor samordnas? Grupperna arbetar på och en viss rivalitet mellan kommundelarna kan märkas. Avsikten med arbetet från kommunens sida är att: Skapa initiativ Aktivera de olika kommundelarna Samla de krafter som finns Åstadkomma ett tvärsektionellt arbetssätt Kommunen kan hjälpa till med att: Starta en process Skapa kontakter Visa vägarna in i den kommunala organisationen 25

26 Stadsutvecklande åtgärder i Mora avseende kommunikationer och transporter Lotta Fritz, konsult, Ramböll Mora kommun har tillsammans med Vägverket arbetat fram underlag och handlingsplan för Genomfart Mora, rörande riksvägens sträckning genom tätorten. Sedan många år tillbaka finns ett vägreservat redovisat i kommunens översiktsplan för en ny förbifartsled. En lokaliseringsutredning togs fram under 90-talet och hela förbifartsleden föreslogs genomföras etappvis. En vägarbetsplan togs fram i slutet av 90-talet för en etapp av vägen, delen över Sandängarna. Vägarbetsplanen fastställdes aldrig av olika orsaker. När kommunen åter aktualiserade frågan hos Vägverket konstaterades, att utredningen var för gammal och att den inte hade miljöbalkens utgångspunkt. Vägverket beslutade dessutom, att fortsatt studie av förbifartsled Mora skulle studeras enligt Vägverkets nya planeringsmodell den s.k. fyrstegsprincipen. Mora kommun har tillsammans med Vägverket arbetat fram underlag och handlingsplan för steg 1-3 som berör förändringar och förbättringar i nuvarande trafiksystem på genomfarten genom tätorten Mora. Drygt 170 miljoner kronor är avsatta till projektet. Tidplanen är, att åtgärder skall vidtas under en ca 10-årsperiod, för att förbättra kapaciteten på genomfarten. Därefter sker nya studier, för att utvärdera genomförda åtgärder och för att diskutera steg 4, ny förbifart, åtgärder. Arbetet har bedrivits genom att: Möten har hållits enligt Open Space-modellen med politiker, tjänstemän, Vägverket, Banverket, näringslivet, ungdomar och företag med mer än 50 anställda. Öppet hus har hållits en eftermiddag för allmänheten. Information har givits till politikerna om projektets framskridning. Kommunens hemsida och lokalpressen följer utvecklingen. Många åsikter har under arbetets gång kommit fram om andra samhällsbyggnadsfrågor, än de som direkt rör genomförandet av projektet. 26

27 Föreslagna vägåtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 3, illustrerad flygbild. 27

28 Erfarenheter från arbete med charetter i Tällberg Leksands kommun Leksands kommun har genomfört ett så kallat Charettearbete i Tällbergs by som en del i Översiktsplanearbetet. Charettearbetet, som påbörjades 2003, var en sorts förtida samråd inför en fördjupad översiktsplan. Eftersom byns karaktär skiljer sig avsevärt från andra byar, med en stor variation av byggnadsstilar och bl a 8 hotell, var det extra viktigt, att tidigt få igång en diskussion om byns framtida utveckling. Planeringsfrågorna innehöll inte bara bostadplanering, utan måste även förhålla sig till viktiga näringslivsfrågor och frågor om turismutvecklingen. Charetten genomfördes på relativt kort tid. Arbetsgrupper bildades, som i intensiva arbetspass arbetade fram underlag för planeringsarbetet. Resultatet blev en rapport och ett bykaraktärsprogram med riktlinjer för nybyggnation och utveckling av befintlig bebyggelse. Det togs även fram en trafikutredning för området. Slutligen landade arbetet i en formell Fördjupad Översiktsplan som godkändes av kommunfullmäktige

29 Planeringsmodeller för tidiga skeden Borlänge kommun Borlänge kommun har, i samband med utarbetande av planer utanför centrum, använt sig av mobila planerarstugor. Planerarstugorna har använts framförallt för samråd i tidiga skeden. Det har upplevts mycket positivt av invånarna, att kommunen flyttat ut sin verksamhet och att man har fått delta redan i inledande samråd och då ofta med utgångspunkt från en tom karta. Invånarnas engagemang för planeringen på den lokala nivån har härigenom blivit större. Planerarstugorna har haft bestämda öppettider och har varit bemannade. I samband med framarbetandet av den nya centrumutredningen inrättade kommunen en centrumstuga, i form av en fast lokal under längre tid, i centrala Borlänge. Centrumstugan har inte varit bemannad hela tiden, men synpunkter på centrumutredningen har kunnat lämnas där. Kommunens tjänstemän har också, om man så önskat, tagit kontakt i efterhand. Borlänge kommun har också prövat att, via hemsidan, arbeta med en interaktiv karta, där invånarna själva kunnat gå in och markera sina åsikter direkt på plankartan. Planerarstuga 29

30 Verktyg i dialogarbetet Lättåtkomliga informations- och mötesplatser Annonsering Tydliga inbjudningar till samråd och andra möten i såväl lokalpress, lokala informationsblad som på kommunens hemsida, där det framgår att det inte enbart är information som ges, utan att man också bjuds in till samtal kring planförslaget. Blogg Mötesplats för diskussioner och inlägg i öppet forum för allmänheten. Information, som inbjuder till diskussion, läggs ut. De inkomna synpunkterna kan användas vid fortsatt planering. Byamöten / byating med information till och från byinvånarna Valet av plats, för att nå ut till berörda kommuninvånare med information om byns och bygdens utveckling, kan vara viktigt. Det finns en trygghet i att få information på hemmaplan och att kommunens tjänstemän, politiker och andra samtalsparter är gäster. Det är viktigt, att ta vara på den lokala traditionen som finns och att vara öppen för, hur information och samtal bör ges och föras ut till olika byar och kommundelar. Heldagsöppna kontor / Inga bestämda besökstider Öppnar för spontana, enkla möten med kommuninvånarna. Kan även leda vidare in på samtal om andra planeringsåtgärder, än enbart de som besöket avsåg. Kommunens hemsida Uppdatera informationen, som läggs ut på hemsidan regelbundet. Arbeta fram enkla och tydliga sökvägar. Lokala, men permanenta, informations och mötesplatser Den kommunala och lokala servicen kan utvecklas genom, att informations- och mötesplatser skapas exempelvis vid lokal lanthandel, bensinstation, bibliotek, eller bystuga. Planerarstugor Planerarstugan kan exempelvis vara en avgränsad plats i ett köpcentrum, bibliotek e.d. Planerarstugorna är oftast obemannade och besöket kräver ofta ytterligare kontakt med kommunen. Planerarstugorna fyller mer funktionen som informationsställe, än som plats för samtal. Kommunen har ansvar för, att söka upp de som avger nedskrivna synpunkter, för att få igång ett samtal, så att den information som ges, inte bara blir en envägskommunikation. Presskonferenser Inbjudan till presskonferenser för att uppmuntra lokalpressen, att göra reportage om olika projekts framskridande. Reportagen bidrar till diskussion och engagemang hos allmänheten. Tillfälliga informations- och mötesplatser vid aktiviteter, typ marknader Här finns plats för det lätta samtalet, som kanske väcks av nyfikenhet och intresse av, att se vad som visas upp. Det ger tillfälle för många, som av olika anledningar inte söker upp, eller ens anser sig ha behov av att söka upp, kommunens planavdelning, att ta kontakt. 30

31 Öppet hus Öppet hus ska vara en lättåtkomlig, på bestämd dag- eller kvällstid, bemannad informationsplats. Informationsplatsen kan antingen vara permanent eller inrättas för en kortare period i samband med framtagande av översikts- eller detaljplan. Tillvaratagande av invånarnas egna idéer och tankar: Byautvecklingsprogram Byautvecklingsprogrammen, som bygger på att de tas fram på frivillig basis av arbetsgrupper i olika kommundelar eller byar, kan vara ett bra sätt att engagera invånarna på, för att samtidigt få kommundelens eller byns viljeinriktning redovisad. Det är lämpligt, att arbetet med byautvecklingsprogram följs upp med en formell planläggning, eftersom viss begreppsförvirring kan uppstå och byautvecklingsprogrammen annars kan komma att uppfattas som formella kommunala markanvändningsplaner. Det är viktigt, att från början i arbetet klargöra, att programmen inte är förknippade med löften från kommunens sida, men att den avkommundelen eller byn redovisade viljeinriktningen är ett stort stöd vid kommande diskussioner, om ianspråktagande av mark för byggnation eller andra ändamål. Charetter Charett är en arbetsmetod, för att få allmänhet och intressenter aktiva i början av en planprocess. Den leder förhoppningsvis till snabbare hantering, mer demokrati, bättre kvalitet och färre överklaganden. Processen pågår ett antal dagar i följd i form av grupparbeten med frivilliga deltagare och leds lämpligen av en neutral gruppledare och inte av kommunens egna tjänstemän. Stormöten hålls dagligen för den del av allmänheten, som inte deltar i grupparbetena. Designdialogen Designdialogen utgör ett forskningsutvecklat, tidseffektivt och kvalitetshöjande arbetssätt i tidiga skeden i processer för ombyggnad av offentliga miljöer. Designdialogen bygger på att man, över ett brett fält, lyssnar på olika gruppers behov och idéer förslagsvis i workshopform, innan man tillsammans formulerar mål, som är begripliga för alla och som är så intressanta och attraktiva, att de lockar till direkta genomföranden för både kommuner, byggare och boende. Enkäter bland befolkningen Postenkäter, för insamling av synpunkter, kan skickas ut till slumpvis utvalda invånare inom ett begränsat område. Förslagslådor Lådor, för insamling av synpunkter och förslag från enskilda personer, kan sättas upp på lämpliga platser i samband med, att samhällsbyggnadsprojekt och planfrågor diskuteras för en avgränsad kommuneller stadsdel. Invånarnas synpunkter, inte minst de från barn och ungdomar, är viktiga att lyssna på. Kommunens hemsida Allmänheten kan på olika sätt, via kommunens hemsida, ges möjlighet att aktivt delta i samhällsplaneringsfrågor. Synpunkter kan mailas dygnet runt och möjlighet kan ges, att chatta med politiker vissa dagar eller kvällar vid bestämda tidpunkter. I samband med att en detaljplan är ute för samråd, kan allmänheten ges möjlighet, att interaktivt själva markera sina åsikter direkt på plankartan och i de övriga planhandlingarna. Planeringsprocesser via Internet kan dock inte ersätta den muntliga dialogen, utan kan enbart vara ett komplement till denna. 31

32 Lokala utvecklingsgrupper Lokala utvecklingsgrupper består av representanter från organisationer, föreningar och andra organ inom ett visst geografiskt avgränsat område. Inga privatpersoner finns representerade i grupperna. Underifrånperspektivet och villigheten att ingå i gruppen är en förutsättning, för att ett projekt skall startas. Utvecklingsgrupperna permanentas i exempelvis treårsperioder, för att arbetet i utvecklingsområdet skall kunna fortskrida. Open Space-modellmöten Open Space-modellmöten är gruppmöten med givna förutsättningar och ramar, som inte är förhandlingsbara. Modellen kan användas, när en viktig fråga skall behandlas, många människor är inblandade och besluten måste fattas snabbt. Riktade skolenkäter, uppsökande verksamhet Det är svårare, att engagera barn och ungdomar i stadsbyggnadsfrågor än vuxna. Uppsökande verksamhet i skolmiljö, gärna i workshopform, kan vara en lösning. För fortsatt engagemang från barns och ungdomars sida krävs, att något händer med de idéer och önskemål som framförs. Vid arbete med barn och ungdomar krävs framförallt ett snabbare genomförande av idéer och önskemål, än vid arbete med vuxna. Samtal i små grupper Vid möten med många deltagare kan det vara till fördel, att dela upp gruppen i flera mindre samtalsgrupper, eftersom vissa personer kan vara så dominerande med sina yttranden, att andra inte yttrar sig alls. Att få skriva ned anonyma frågor och lägga i en frågelåda, kan vara en möjlighet för de tysta, att yttra sig. Trygghetsvandringar Organiserad vandring där deltagarna går två och två, eller i större grupp, och antecknar på en karta var man upplever att man känner sig trygg eller otrygg och varför man uppplever platsen på ett visst sätt. En checklista som stöd för iakttagelserna kan medfölja kartan. Öppna möten Mötena synliggörs via media med annonser och artiklar så att alla, som är intresserade eller berörda av ett planförslag, också känner sig inbjudna och välkomna. Öppenhet och tydlighet är basen för all kommunal information till invånarna och för att de skall känna sig delaktiga och engagerade. Mötena kan genomföras i form av grupparbeten. Övertidiga samråd, tidiga samråd, församråd Det goda samtalet bygger till stor del på, att berörda parter får ta del av förstahandsinformation om tänkt planläggning i ett mycket tidigt skede, för att inte skapa negativ inställning och låsning i samtalet, innan det ens har börjat. Tidsaspekten att ge tid är viktig! De övertidiga samråden skall bedrivas från scratch med tomma papper. Respekt för åsikter och förslag, som förs fram, skall sättas i fokus. Arbetet kan, före det formella plansamrådet, delas in i fyra faser: startfasen, formuleringsfasen, fördjupningsfasen och samrådsfasen. Arbetssättet ger i regel som resultat en snabbare planprocess, eftersom de flesta konfliktpunkterna blir belysta och genomdiskuterade redan vid de tidiga mötena. 32

33 33

34 34