Orenat vatten från Essviks reningsverk

Transkript

1 Orenat vatten från Essviks reningsverk ESSVIK (ST) Under 13 timmar strömmade orenat vatten ut i Ljungan från reningsverket på Essvik. Det berodde på ett stopp i renstvätten och det automatlarm som ska göra jourpersonal uppmärksam på problemet fungerade inte. Det är så viktigt att vattnet renas och därför ska en sån här sak inte hända, säger miljöinspektör Erik Isacson. I förra veckan inträffade det ett stopp vid reningsverket på Essvik i Njurunda. Det gjorde att orenat vatten bräddade över och forsade rätt ut i Ljungans mynning under drygt ett halvt dygn. Problemet upptäcktes först när personalen kom till arbetsplatsen på morgonen efter incidenten och det berodde på bekymmer med larmsystemet. Det var en kommunikationsmiss. Går ett larm på dagen så finns det personal på plats men händer det under nattetid eller på helger så går det ut ett larm till jourpersonal som åker dit och åtgärdar felet. Men den här gången hade det helt enkelt inte kopplat upp till larmsystemet, säger Erik Isacson, miljöinspektör vid Sundsvalls kommun. Efter incidenten skickade Erik Isacson en skrivelse till Mittsverige vatten där han påtalade att problemet måste åtgärdas. De får lov att se över vad det här berodde på och vilka rutiner de har för att kolla upp problemen, säger Isacson. En liknade händelse skedde på Essviks reningsverk i höstas. Miljökontoret bedömer händelserna som allvarliga och nu har företaget till den 25 februari på sig att komma in med en redovisning på hur problemet ska lösas. Tillbaka. Lars Windh lars.windh@st.nu Inga åtgärder mot slamberget Häggesta Inte heller i år blir det några åtgärder mot slamberget på Varpens botten, detta trots tidigare löften. Vid Drängnäs udde i Häggesta kan illaluktande klumpar fortsätta att stiga upp till ytan. Det här är komplicerat och dyrt anser Ylva Jedebäck, gatuchef. Vi måste veta att vi gör rätt, och en del analyser återstår fortfarande. Att få bukt med problemet beräknas kosta kommunen minst 3 miljoner kronor. Två alternativ finns uppsugning och muddring av lerberget, övertäckning med någon typ av fiberduk. I 10 år har problemet diskuterats i kommunen, och fastighetsägare och fritidsboende i området har riktat protester och krav mot myndigheterna. De uppflytande klumparna har väckt stor irritation. Slamberget tros vara en rest från de första åren som reningsverket i Häggesta drevs. Slam gick då direkt ut i Varpen och det är troligtvis orsaken till att problemen har blivit så omfattande. Bottenundersökningar visar en upphöjning i sjöbotten på en yta av 3000 kvadratmeter, undervattensberget består av ca 4000 kubikmeter sedimenterat slam. För ett antal år sedan lades en läns 50 meter ut i Drängnäsviken för att hindra klumpar från att sprida sig. Enligt Maria Eklund, VAchef vid kommunen, så har det fungerat bra. Det händer att klumpar flyter upp när vattnet blir tillräckligt uppvärmt, men länsen samlar upp det mesta. Halterna av tungmetaller är låga, men skulle det muddras så måste det också finnas åtgärder för att hantera och avvattna slammet när det kommer upp. Kommunen räknar med att genomföra någon form av sanering under nästa år. Källa: Ljusnan Tel: Tillbaka. Sida 1 av 16

2 Skriv ut MittSverige Vatten åtalas för miljöbrott - åklagare kräver minst i skadestånd Publicerad 15 juli :58 Uppdaterad 15 juli :18 SUNDSVALL - MittSverige Vatten åtalas för brott i fyra fall mot miljölagen. Enligt åtalet ska man ha förorenat mark, brutit mot tillstånd och uppgett felaktiga uppgifter om detta. Det gäller händelser under 2005 till 2007, och miljöåklagaren i Östersund kräver nu minst kronor i skadestånd. Vid Bällsta avloppsreningsverk ska man ha bytt kemikalier utan tillstånd. Vid Stöde avloppsreningsverk ska man ha försvarat kontrollen genom att lämna oriktiga uppgifter om felaktigheter vid avloppsreningen. I Laggarberg har MittSverige Vatten förorenat mark och vatten och även där försvårat kontrollen genom att lämna felaktiga uppgifter. Tillbaka. Sida 2 av 16

3 Bilaga: Båtpolitik och debatt Tillbaka Sida 3 av 16

4 Bilaga 7. LTA-anläggningen I maj tidigare i år så fick vi problem med vår LTA-pump. Det är avloppspumpen som finns i den gröna tunnan som ligger nedgrävd på tomten och som vi alla har här på ön. Larmet för pumpen började tjuta vid 8tiden på fredag kväll. Utan att ha koll på hur man hanterar felanmälning på den så ringde jag runt till några här på ön som möjligen kunde veta. "Ring till kommunens VA-jour" fick jag som förslag. Sagt och gjort. Jag fick tag på en person som inte tyckte att kommunen har ansvar för dessa, och att jag själv ska ringa och felanmäla den till KERO-pump. Utbytet av pumpen gick smidigt och anläggningen var i drift dagen efter. Men nu börjar en segdragen kamp med kommunen om vem som ska betala pumpen. c:a 12000kr. Enl Vattentjänstlagen från 1/ ska kommunerna ansvara för LTA-anläggningarna. Och det har även Ekerö kommun antagit (se Eftersom det var jag som felanmälde pumpen till KERO-pump så skickar dom fakturan till mig. Jag ska bespara er alla turer, men efter många telefonsamtal och en hel del mail fram och tillbaka så tog kommunen fakturan. För alla som har LTA-pump köpt och installerad före 1/ har kommunen ett underskrivet kontrakt som gör att kommunen har friskrivit sig ansvar för drift och kostnader gällande LTA-pumpen. Detta kontrakt hävdar kommunen går i arv till ny ägare, även om säjare inte upplyst om att detta kontrakt finns. Trots den nya lagen som ger kommunen skyldighet att ta fullt ansvar för LTA-anläggningarna så hävdar dom att lagen inte är retroaktiv. Detta är en tolkningsfråga. För det står inget i lagen om att det ska vara eller, inte vara retroaktiv. Jag antar att ganska många här på ön har anläggningar från före 2007, därför tycker jag att det är en sammfällighetsfråga, och att styrelsen bör ta upp och driva frågan mot kommunen så att dom ta ansvar även för anläggingar från före Detta skckas även som mail till styrelsen. Vh Rolf Wiklund. av Rolf Wiklund 8 svar Svara SV: LTA-anläggningen Är det bara jag som tycker detta är en viktig fråga?? Skulle det inte vara bra om kommunen tog sitt ansvar i detta? Även vår styrelse bör få veta om det finns något stöd för mina åsikter inför nästa styrensemöte, då dom tar upp frågan. av Rolf 1 svar Svara SV: SV: LTA-anläggningen Vi har också haft "strul" med kommunen då vår pump var sönder. Vi hade nämligen anmält till kommunen, redan någon månad efter det att pumpen var installerad, att det tjöt från vårt elskåp som sitter utanför vårt sovrumsfönster. Varje kväll började det att larma ca en halv minut. På kommunen sa de att om det slutar efter mindre än en minut så är det inte något konstigt. Ok tänkte vi. Efter 3 år så slutade det aldrig att tjuta från pumpen. Den hade slutat fungera. När jag då ringde till kommunen fick jag samma svar som du fick, att felanmäla till Sida 4 av 16

5 pumpleverantören. Fick byta ut hela pumpen. ca :-, Sen följde en långdragen historia för oss också. Vi hävdade att pumpen hade gått att laga om kommunen givit oss rätt information från början. Pumpen var nämligen trasig vid installation och slutade helt att fungera då vi fortsatte att använda den. Det slutade med att kommunen gick med på halva kostnaden då de hävdade att det var ett installationsfel. Man är ju inte så haj på vad lagen säger alla gånger och regler för än det ena än det andra. Jag håller helt med dig Rolf. En jättebra sak för fastighetsföreningen att diskutera. Hur och vilka regler som gäller. Vänligen Elisabeth av Fredrik Ohls 1 svar Svara Hej! Jag har nu skrivit till Svenskt Vattens jurist för att få klarhet i vad som gäller, t.ex prejudikat och praxis i VA-Sverige. Styrelsen återkommer med information om vad som gäller. Hälsningar Fredrik Ohls, GSF av Fredrik Ohls 1 svar Svara SV: SV: SV: SV: LTA-anläggningen Svenskt Vattens jurist svarade mig följande på min fråga om avtal mellan fastighetsägare och kommunen tecknade före 1/ fortfarande gäller med den nya VA-lagen. Dvs att vi fastighetsägare ansvarar och bekostar pumputbyte. Följande svar fick jag då: "Gamla avtal från tiden före 1/ fortsätter att gälla tills de sägs upp eller upphävs på annat sätt. " Jag ställde följande följdfrågor: "Finns det då någon möjlighet för abonnenter att säga upp avtalet med VA-verket? Finns det VA-verk som upphävt avtalen?" Svaret från juristen: "Det beror på hur avtalet är formulerat. Men då kan det ev. bli aktuellt för huvudmannen (=Ekerö kommun) att få pengar av fastighetsägaren eftersom det i många fall handlade om att tog fastighetsägaren ansvaret så fick han också en viss reduktion på anläggningsavgiften. Övergår ansvaret till huvudmannen då ska reduktionen återbetalas. Och då kanske det inte är så intressant att säga upp avtalet. Jag har inte fått någon info om man har upphävt avtal." Summa summarum så verkar det som att vi får sitta kvar med de äldre avtalen och om vi vill ha ett nytt avtal där kommunen tar hand om pumpen så blir det fråga om ekonomisk kompensation till kommunen GSF återkommer med info på hemsidan efter jul. Sida 5 av 16

6 mvh Fredrik Ohls av Fredrik Ohls 1 svar Svara SV: SV: SV: SV: SV: LTA-anläggningen Det har jag fått klart besked i mailkonversationen med kommunen, att det INTE har funnits någon reduktion eller annan förmån för fastighetsägaren. Det är ett ensidigt avtal som man varit "tvungen" att skriva under. Rolf Wiklund av Rolf Wiklund 1 svar Svara SV: SV: SV: SV: SV: SV: LTA-anläggningen Hej. Har styrelsen hört något mer i frågan? Man skulle återkomma efter Jul. Och som sagt så har man inte fått någon kompensation från kommunen. /Rolf av Rolf Wiklund 1 svar Svara Gällstaö Samfällighetsförening Box EKERÖ Gällstaö Samfällighetsförening Box EKERÖ Tillbaka. Sida 6 av 16

7 Bilaga 8 Tillbaka. Sida 7 av 16

8 Bilaga 9 Läkemedelsrester Medlet heter diklofenak och ingår i flera olika preparat - Voltaren är nog det vanligaste namnet i kommersiella sammanhang, men diklofenak kan också förekomma som handelsnamn. Man har visat på skador på laxfisk (regnbåge) vid så låga koncentrationer som 1miljondels gram/liter. Bifogar insändaren nedanför. Sände för övrigt en insändare till HT i går kväll. Får se hur det går. Önskar få nedanstående inlägg publicerat som del i miljödebatt, MVH / Mats Eriksson Ökad information angående effekt av läkemedels påverkan på miljö behövs till kommunala miljö- och hälsoskyddskontor samt Länsstyrelser. Dylik information behöver spridas, så att kommuner kan agera för att skydda miljö mot alltför kommersiella intressen. Bakgrunden är följande exempel: Det har gått ut information till läkare och övrig vårdpersonal angående miljöproblem orsakade av läkemedlet diklofenak som ingår i ett flertal olika mediciner. Diklofenak är ett effektivt antiinflammatoriskt läkemedel, som många människor har stor nytta av. Många läkemedel där ämnet ingår är receptfria. Diklofenak utsöndras via urin och avföring. I Sverige säljs årligen 4 ton diklofenak. Tyvärr kan en del djurarter, såsom både fiskar och fåglar, skadas av läkemedlet. Det har exempelvis visats att utsöndrat diklofenak påverkar fisk redan vid så låga koncentrationer, som 1 miljondels gram per liter med skador på fiskarnas lever, njure och gälar. Diklofenak renas inte bort i någon större utsträckning i avloppsverk. Därför finns diklofenak i utgående vatten vatten som når våra vattendrag i koncentrationer som visats ge effekter på djurliv. Parallellt med detta planerar MittSverige Vatten AB att bygga ett avloppsverk i Sörfjärden, beläget vid Bottenhavet i Södra Norrlands kustland. Avloppsverket kommer att uppföras i nära anslutning till en badvik med rikt fisk- och fågelliv. Att det ligger stora pengar i detta klargörs av att MittSverige Vatten AB inlåtit sig på att kommersialisera projektet, för vilket ifrågavarande kommun gått i borgen med 30 miljoner:-. Förbättrad kommunikation mellan myndigheter är nödvändig för att lokala beslutsfattare skall kunna agera på ett sätt som långsiktigt ger bästa resultatet för miljön. Ett enkelt sätt att uppnå detta är att landsting, som regelbundet informerar läkare om vilka läkemedel som rekommenderas lokalt, liksom konsekvenser av läkemedelspåverkan, även åläggs att informera kommuner i det aktuella närområdet i de fall miljömässigt riskabla läkemedel används. Mats Eriksson, Leg. Läk., docent Uppsala Tillbaka Sida 8 av 16

9 Bilaga 10 Läkemedel i Miljön Nedanstående text är en sammanfattning av Apotekets nya skrift Läkemedel i Miljön, den visar klart att det finns miljögränser för den konventionella läkemedelsanvändningen, att vi alltmer närmar oss dessa och att en omsvängning till andra behandlingsmetoder måste äga rum för att medicinen ska kunna inordna sig i det ekologiska kretsloppet. En god hälsa förutsätter en god miljö. Blir vår miljö än mer förgiftad av allehanda kemikalier blir vår hälsa lidande. Hittintills har läkemedlens miljöpåverkan inte fått den uppmärksamhet de förtjänar med tanke på att läkemedelsrester i hög grad är biologiskt aktiva, därför är apotekets skrift mer än välkommen. Läkemedelsförbrukningen har ökat under en lång följd av år med en storleksordning på 10-12%. År 1990 var omsättningen ca 6 miljarder och 2001 hade den ökat till över 26 miljarder kronor! Läkemedel är den etablerade läkarkårens i särklass vanligaste metod att behandla sjukdomar - till skillnad från Biologisk och Antroposofisk Medicin. Denna extrema fokusering på läkemedel innebär att rester av dessa återfinns idag i mark och vatten. Det är fråga om läkemedelsrester i form av aktiv substans eller ämnen som aktiverats eller omvandlats i mag- och matsmältningskanalen och utsöndrats via urin och avföring, men även läkemedel som hamnat i avlopp eller deponerats på soptipp eller liknande. Läkemedel innehåller dels biologiskt aktiva substanser, dels olika tillsatsämnen som utfyllnadsmedel och färgämnen. Det är i första hand aktiva substanser som medför risker i miljön, även om miljöskadliga ämnen, t.ex. konserveringsmedel kan förekomma också bland Sida 9 av 16

10 tillsatsämnena. Exempelvis används fortfarande (!?) kvicksilver som konserveringsmedel. Bildtext: Apotekets nya häfte om läkemedel i miljön Nedbrytningsprodukterna kan vara mer reaktiva och ibland än mer toxiska än det ursprungliga ämnet. Nedbrytningen av läkemedel behöver i sig inte betyda att ämnet blir mindre potent. Ett exempel är fluoexetin, ett ämne som ingår i flera antidepressiva medel, vars nedbrytningsprodukter är mer biologiskt aktiva än ursprungsämnet. Men även ämnen som neutraliserats av kroppen kan i senare skede genom mikrobiella reaktioner återfå sin ursprungliga aktiva form. Stora mängder läkemedel hälls också direkt ut i avloppet, både inom sjukhus och hemmen, eller slängs som hushållsavfall. Flera studier av läkemedelsrester i sjukhusavlopp finns rapporterade. Bland andra visade en studie av avloppsvattnet från ett schweiziskt sjukhus att detta innehöll cytostatika i halter på upp mot 5 mikrogram per liter! Cytostatika är ett synnerligen potent cellgift som används i cancerbehandling. En liknande studie rapporterade att avloppsvattnet hade förmågan att orsaka skador på arvsanlag. Man trodde att det var just cytostatika som var boven till detta. Ett stort antal substanser härrörande från läkemedel har upptäckts i avloppsvatten, ytvatten, dricksvatten och slam. Kunskapen om vad detta innebär från ett miljö- och hälsoperspektiv är mycket ringa. Dock finns det iakttagbara effekter på de djur och mikroorgansimer som blir utsatta. Den viktsmängd aktiv substans i de läkemedel som säljs årligen bara i Sverige uppgår till mer än 1000 ton och är av samma storleksordning som den viktsmängd bekämpningsmedel som används varje år. De volymmässigt största substanserna är laktulos som ingår i laxermedel, här säljs 558 ton per år!! Laxermedel används mot förstoppning, i Biologisk och Antroposofisk Medicin botas förstoppning huvudsakligen genom ordination av en fiberrik kost. På så sätt besparas både patienten och miljön obehagliga och onödiga biverkningar. Vad gäller reningsverk klarar inte dessa att rena avloppsvattnet till hundra procent vilket nedanstående tabell visar klart: Läkemedelssubstans Koncentration mikrogram/l Reningsprocent Reningsverk Sida 10 av 16

11 efter behandling Blodfettsänkande läkemedel Bezafibrat 0,25-4, tyska reningsverk Bezafibrat ej detekterat - 1,1 ej mätt 7 reningsverk i EU Fenofibrater ej detekterat tyska reningsverk Fenofibrater ej detekterat - 0,16 ej mätt 7 reningsverk i EU Gemfibrozil 0,4-1, tyska reningsverk Gemfibrozil 0,06-1,34 ej mätt 7 reningsverk i EU Inflammationsdämpande läkemedel Ibuprofen < 0,1-0, svenska reningsverk Ibuprofen 0,05-3, tyska reningsverk Ibuprofen 0,02-7,11 ej mätt 7 reningsverk i EU Diklofenak 0,81-2, tyska reningsverk Diklofenak ej detekterat - 5,5 ej mätt 7 reningsverk i EU Indometacin 0,27-0, tyska reningsverk Betablockerare Metoprolol 0,73-2, tyska reningsverk Sida 11 av 16

12 Propranolol 0,17-0, tyska reningsverk Läkemedel mot epilepsi Carbamazepin 2,1-6, tyska reningsverk Carbamazepin 0,3-1,2 ej mätt 7 reningsverk i EU Antibiotika Ciprofloxacin 0,04-0,11 ej mätt reningsverk i Schweiz Ciprofloxacin 0,02-0,07 ej mätt 7 reningsverk i EU Norfloxacin 0,05-0,12 ej mätt reningsverk i Schweiz Norfloxacin 0,03-0,08 ej mätt 7 reningsverk i EU Tabellen visar hur mycket av den aktuella läkemedelssubstansen som har avlägsnats under behandlingen i reningsverket och vilka halter som finns i det behandlade vattnet. Frågan måste då bli vart tar dessa läkemedelsrester vägen efter att de sluppit igenom reningsverken? Läkemedelsrester har funnits i flodsediment. Nyligen genomfördes i Italien en undersökning av flodsediment med avseende på rester av läkemedel. Undersökningen visar tydligt att sediment innehöll både läkemedel avsedda för människor och läkemedel avsedda för djur. Djurspillning hade runnit mer eller mindre direkt ut i floderna via s.k. dagvatten. Vad gäller förekomsten av läkemedelsrester i vattendrag har det inte publicerats några svenska mätningar. Det har det däremot i Europa. Se nedanstående tabell: Läkemedelssubstans Koncentration mikrogram/l naturliga vatten Undersökta naturliga vatten Sida 12 av 16

13 Blodfettsänkande läkemedel Bezafibrat 0,35-3,1 Tyskland, 22 floder Bezafibrat 0-0,2 Italien, 3 floder Bezafibrat 0,004-0,02 Österrike, 3 floder Gemfibrozil 0,052-0,51 Tyskland, 22 floder Inflammationsdämpande läkemedel Diklofenak 0,15-1,2 Tyskland, 22 floder Diklofenak 0,03-0,4 Österrike, 3 floder Diklofenak 0-0,15 Schweiz, 1 Sjö, 1 flod Ibuprofen 0,07-0,53 Tyskland, 22 floder Ibuprofen 0-0,09 Italien, 3 floder Ibuprofen 0,005-0,08 Schweiz, 1 sjö, 1 flod Naproxen 0,007-0,39 Tyskland, 20 floder Naproxen 0-0,04 Österrike, 3 floder Naproxen 0-0,4 Schweiz, 1 sjö, 1 flod Fenazon 0,024-0,95 Tyskland, 20 floder Indometacin 0,04-0,2 Tyskland, 22 floder Betablockerare Metoprolol 0,045-2,2 Tyskland, 23 floder Propranolol 0,012-0,59 Tyskland, 23 floder Läkemedel mot epilepsi Carbamazepin 0,25-1,1 Tyskland, 20 floder Carbamazepin 0,02-0,13 Österrike, 3 floder Carbamazepin 0,03-0,25 Schweiz, 1 sjö, 1 flod Sida 13 av 16

14 Psykofarmaka Diazepam 0,007-0,012 Italien, 3 floder Antibiotika Erytromycin 0-0,17 Tyskland, 6 floder Klaritromycin 0-0,26 Tyskland, 6 floder Trimetoprim 0-0,020 Tyskland, 6 floder Sulfametoxazol 0,03-0,48 Tyskland, 6 floder Läkemedelsrester i naturliga vatten, d.v.s. floder och sjöar. Koncentrationen är omkring en tiondel av den som finns i behandlat avloppsvatten. Vad gäller dricksvatten finns det mycket lite data publicerade om just läkemedelsrester. Niklas Paxeus från Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag frågar sig i Läkemedel i Miljön: "När det gäller människan så är den stora frågan - utsätter vi oss ofrivilligt för låga halter läkemedelsrester via dricksvatten? Om svaret är ja - vad leder en sådan långvarig exponering för befolkningen till! Ingen vet." Miljöeffekter från läkemedelsrester Vad som oroar med de halter av läkemedel som uppmätts är den långsiktiga påverkan på både miljö och människa. Läkemedel som fungerar på människa har också effekter på olika djur. Bland olika vattenlevande organsimer tror man att de som lever på botten är särskilt utsatta för läkemedelsrester. Fluoexetin kan redan vid 0,3 mikrogram per liter störa reproduktionen hos musslor och mollusker. Antibiotika kan ge upphov till antibiotikaresistenta bakteriestammar i reningsverken. Detta kan leda till störningar i reningsprocesserna och en ökning av resistenta mikrober. Detta är ngt som angår alla som förskriver antibiotika. Ju mer antibiotika vi använder desto större är risken att vi selekterar fram resistenta mikrober. Det har skrivits så mycket om överanvändning av antibiotika och riskerna med detta så det känns onödigt att rabbla detta igen. Tore Midtvedt och Elisabeth Norin, båda verksamma vid Karolinska Instituet, skriver i Läkemdel i Miljön om framtida antibiotikaanvändning: "Det skulle vara naivt att tro att vägen vidare är lätt och att kursen är entydig. De olika åtgärderna kommer säkert att möta ett hårt motstånd från starka intressegrupper. Alternativet - en postantibiotisk era - är Sida 14 av 16

15 emellertid så skrämmande att vi egentligen inte har något val. Det finns inte längre utrymme för missbruk av antibiotika någonstans. Det är mikroberna som styr världen och vi kan inte ostraffat störa dem för mycket. Mikroberna slår tillbaka!" Låt oss hoppas att Tore Midtvedts och Elisabeths varningsord ej klingar ohörda, fast det skulle i och för sig inte förvåna om de gjorde det... Syntetiska hormoner används omfattande både för djur och människor och har ofta en hög stabilitet, de bryts inte ned varken i människor, djur eller i reningsverken. Detta betyder att hormoner komer ut i miljön och utövar där effekter på livet. Man har sett att utsläpp av andra läkemedel också kan orsaka hormonella störningar hos djur i naturen. Bl.a. har man funnit åtskilliga exempel på att hormonstörande ämnen påverkar vilda djurs fortplantning eller tidiga utveckling. I Florida upptäckte man för ett tiotal år sedan att antalet antalet alligatorer i en viss sjö minskade kraftigt, de kunde inte längre fortplanta sig normalt. Vid närmre undersökning upptäckte man att unga alligatorhannar uppvisade honliga drag, hade mindre penisar, högre östrogennivåer än vad normala hannar i samma ålder har (östrogener är hormoner som gör att honliga egenskaper utvecklas, medan androgener kontrollerar hanliga egenskaper). Det visade sig att det var insektsbekämpningsmedel från en närbelägen industri som var orsaken till hormonrubbningarna. På senare tid har det framkommmit att det tycks kräva mycket, mycket små mängder för att man skall se en påverkan på olika organismer. Det är särskilt allvarligt när det uppstår störningar på fortplantningen, då det snabbt kan få allvarliga konsekvenser för hela populationen och i värsta fall artens överlevnad. Det finns misstankar om att människors hälsa också är påverkad av hormonstörande ämnen, men man har inte säkert kunnat fastslå något samband än så länge. Fast det är ju inte så säkert att man verkligen vill se något samband heller för den delen... Maskuliniseringen hos fisk har observerats nära pappersmassa- och pappersbruk i södra USA. En speciell fiskart som kallas mosquitofish har drabbats på så vis att honorna utvecklat ngt som liknar hanarnas parningsorgan. Effekten kan tydligt knytas tilll avloppsvattnet men man vet inte säkert vilka ämnen som orsakar effekterna. I Sverige upptäcktes nyligen att tånglaken producerar fler hanyngel än normalt i närheten av en pappersmassaindustri. Feminisering av fisk har upptäckts utanför kommunala reningsverk i en lång rad länder, inklusive Sverige. I avloppsvatten finns rester av östrogenet etinylöstardiol, som används i p-piller. Även om nivåerna är så små som miljarddels gram per liter är de ändå tillräckliga för att feminisera fiskarna. Halten i fisken kan vara flera tusen gånger högre än i vattnet. Undersökning av många kommunala reningsverk i Sverige och utomlands visar att i stort sett alla kommunala avloppsvatten är östrogena! Sida 15 av 16

16 Detta var ett kort utdrag ur Apotekets skrift Läkemedel i Miljön, och denna skrift visar klart att den etablerade skolmedicinen måse tänka om när det gäller behandling av sjukdomar, vi kan inte pumpa ut hur mycket kemibaserade läkemedel som helst år efter år efter år utan att det till sist slår tillbaka på oss själva. Här är Biologisk och Antroposofisk Medicin mycket positiva föredömen som verkligen har framtiden för sig i en värld som får större och större problem med miljöföroreningar av biologiskt aktiva läkemedelsrester. Något som saknades i apotekets skrift var en fullständig miljörevison av läkemedelsindustrins samtliga processer och verksamheter. Och inte minst den omfattande förbränningen av gamla läkemedel (år 2001 brändes 900 ton läkemedelsavfall). Det kan näppeligen vara så att allt bara försvinner bekvämt i intet hux flux, och definitivt inte kvicksilver, platina och andra tungmetaller som ingår. En fullständigare helhetsanalys skulle otvetydigt framställt läkemedelsindustrin i än värre miljöförstöringsdager. Tillbaka Sida 16 av 16