ÖVERSIKTSPLAN FÖR EKERÖ KOMMUN ANTAGEN

Transkript

1 UTBYGGNADSOMRÅDEN Ekerö, kommunens centralort, är den största och snabbast växande tätorten. Här bor närmare hälften av kommunens befolkning. I knutpunkten Tappström finns Ekerö centrum som utgör kommuncentrum. En långsiktig och målmedveten satsning avses nu göras för att förstärka Ekerö centrum inkl Västeräng till en väl sammanhållen och fungerande helhet. Detta ska ske genom utbyggnad av butiks- och kontorslokaler och bostäder. Viktigt är också att öka tillgängligheten för besökande. Markanvändningen i de närmast angränsande områdena bör därför i etapper förändras i denna riktning. Vid Träkvista torg finns ett lokalt centrum. Kommunen ska verka för ett bättre lokalt centrum i Träkvista. Mark behöver också reserveras på flera håll i tätorten för bostäder, andra verksamheter, infrastruktur, natur, kultur och fritid. Stenhamra, huvudort på Färingsö, är den andra av kommunens två tätorter av någon storlek. Här ska kommunen också verka för en positiv utveckling, inte minst av Stenhamra centrum med omgivning, genom omvandling och anslutning till det kommunala VA-nätet av centrala fritids- och blandbebyggelseområden, vissa tillskott av nya bostads- och verksamhetsområden och erforderlig infrastruktur samt ökad kontakt med Mälaren. Kommunens utsträckning och spridda bebyggelse gör att ytterligare servicepunkter behövs. Några av dessa är så viktiga för kommundelen att de trots sin begränsade omfattning och serviceutbud bör framhållas i översiktsplanen så att en önskvärd utveckling av dem inte förhindras. Dit hör framförallt knutpunkten Svanhagen på södra Färingsö, Kungsberga- Färentuna på norra Färingsö och Sundby på Ekerö men i någon mån även Söderby och kyrkbyn på Munsö samt Stenby och Hovgården på Adelsö (karta, sid 60). BOSTÄDER OCH ARBETSPLATSER TILL 2015 MED SIKTE PÅ 2030 Totalt beräknas närmare åretruntbostäder (i genomsnitt ca 140 per år) kunna tillkomma under åren genom omvandling av fritidshus, förtätning och nyexploatering. Under perioden ges förändringar och byggande inom den befintliga strukturen samt bibehållande av de öppna områdena mellan byar och bebyggelsegrupper högsta prioritet. Omkring 500 (30%) av de nya bostäderna ska kunna bli lägenheter i flerbostadshus. År 2015 kommer det då att finnas ungefär åretruntbostäder i kommunen, därav ca 18% i flerbostadshus jämfört med 16% år Det finns ett behov av smålägenheter i form av bostäder med olika upplåtelseformer. Dessa bostäder bör också kunna fungera för personer med funktionshinder. Även i anslutning till serviceorter av lokal betydelse bör framför allt lägenheter för dessa kategorier kunna komma till stånd. Befolkningen förväntas öka med drygt invånare till ca år 2015 och därefter med ytterligare invånare till ungefär invånare år Detta motsvarar fram till år 2015 Scenario Bas i RUFS Antalet arbetstillfällen i kommunen kan till år 2015 behöva kunna öka till över st vilket kräver utvidgning av flera befintliga verksamhetsområden såväl som planering för några nya. Programmet för den nya översiktsplanen, fördjupningen av översiktsplanen för Södra Färingsö från 1995, riktlinjer för bostadsplanering från 1993, översiktsplanen från 1990 och tidigare områdesplaner för Stenhamra från 1982 och för Ekerö från 1981 redovisar en mångfald planerade eller tänkbara utbyggnadsområden och en betydande potential för omvandling av fritidsbebyggelse. Det handlade främst om bostäder men även om verksamheter. En del av de redovisade områdena har byggts ut eller omvandlats medan andra ännu inte tagits i anspråk. En ny genomgång av lämpliga framtida utbyggnadsområden har därför gjorts. Föreslagna utbyggnadsområden fram till 2015 redovisas i markanvändningskartorna över kommunen och över Tätortsbandet Ekerö centrum Västeräng Södra Färingsö Stenhamra samt i följande sammanställning: 99

2 Tillkommande bostäder och verksamhetsområden (år för byggnads- och anläggningsåtgärder) Småhus/parhus/ lägenheter i Område / projekt radhus/kedjehus flerbostadshus kontor handel/service industri/hantverk Brygga industriområde Gällstaö ca 70 Norra Klyvarestigen ca 25 Södra Klyvarestigen ca 15 Mörby (Södra Färingsö) ca 15 Enlunda (Skå-Eneby 1:3 m fl) (Södra Färingsö) ca 15 Troxhammar by (Södra Färingsö) ca 10 Svanhagen (Södra Färingsö) ca 10 X Västra Sandudden 157 Ekebyhovsvägen ca 35 Silverdalsvägen (Närlunda 59:3, 59:9) ca 15 Stenhamra centrum ca 50 X X Kungsberga (SMÅA) ca 9 Ekerö centrum ca 40 X X Västeräng ca 40 X X Övriga detaljplaner 90 Spritt byggande utanför detaljplan (ca 20/år) ca 100 ca 531 ca / år X 100

3 Småhus/parhus/ lägenheter i Område / projekt radhus/kedjehus flerbostadshus kontor handel / service industri / hantverk Skå-Väsby industriomr. X Enlunda ind omr X Sjöhällsvägen / Alviken / Sjöhäll ca 15 ca 25 Södra Klyvarestigen ca 10 Söderberga (Södra Färingsö) ca 60 X Enlunda norra + Stjärtnäs (Södra Färingsö) ca 20 Mörby + Orrburen (Södra Färingsö) ca 15 Stenhamra centrum ca 50 X X Ekerö centrum ca 100 X X Västeräng ca 100 X X Uppgård 2 ca 50 Träkvista torg ca 30 X X Övriga detaljplaner ca 120 Spritt byggande utanför detaljplan (ca 20/år) ca 100 ca 390 ca / år 2016 Småhus/parhus/ lägenheter i Område / projekt radhus/kedjehus flerbostadshus kontor handel / service industri / hantverk Uppgård 2 ca 25 Träkvista torg ca 25 X X Ekerö centrum ca 110 X X Västeräng ca 110 X X Övrigt X X 101

4 TÄTORTSBANDET: EKERÖ CENTRUM VÄSTERÄNG SÖDRA FÄRINGSÖ STENHAMRA I översiktsplanen föreslås den största satsningen på utbyggnad av bostäder ske i ett stråk från Ekerö centrum via Västeräng och Södra Färingsö till Stenhamra. Området har bra förutsättningar för utveckling med goda kommunikationer och väl utvecklad service. I den inledande planperioden avses framförallt satsningen ske i Ekerö centrum och Stenhamra samt Enlunda och Söderberga. Ekerö centrum med Träkvista och Sandudden Tätorten avgränsas i princip av Mälaren i norr, öster och söder men i norr ingår även Västeräng och området mittemot Ekerö centrum på Lindö på andra sidan av vattnet. I väster sträcker sig tätorten till och med Sandudden och Älvnästäkten. Direkt väster därom är Ekerö som smalast. Här bevaras naturområdena mellan Kyrkfjärden och Långtarmen för att markera övergången från tätort till landsbygd samt värna den gröna Ekerökilen. En stor satsning görs för att få ett fortsatt attraktivt centrum vid Tappström. I planen redovisas områden kring Ekerö centrum/västeräng med utbyggnadsmöjligheter för de butiker som finns och tillskott med nya butiker, lokaler för kontor och hantverk, annan service och nya bostäder i lägenheter fram till Möjligheter till utveckling mot norr och nordväst på Västeräng och norra sidan av Tappström redovisas också, främst som en fortsättning på längre sikt men också som ett tänkbart alternativ till inledning istället för den södra sidan. Eventuell etablering av hotell med badanläggning eller simhall, skolor och vissa verksamheter ska kunna prövas före år 2015 medan de eventuella bostäderna i lägenheter som redovisas på Västeräng kan ses som reservområden. En utredning bör tas fram för Ekerö centrum och Västeräng för att klarlägga behovet av parkeringsplatser för butiker, bostäder och infartsparkering m m. I denna utredning bör också ytterligare studeras i vilken ordning och takt områdena kan tas i anspråk för ny bebyggelse. En separat gångförbindelse över Tappström öster om vägbron bör studeras för att knyta ihop de båda delarna av Ekerö centrum. Placering och utformning av ett trafiksäkert och centralt beläget resecentrum bör också ingå i studierna av Ekerö centrum/västeräng och hela Tätortsbandet. I Träkvista är en utbyggnad i Sandudden med en tredje och sista västra etapp med småhus nära förestående. Här säkras också mark för eventuell utbyggnad av Sanduddenskolan. En satsning görs även på utveckling av centrala Träkvista med utbyggnadsmöjligheter för butiker och bostäder. Nya bostäder i småhus planeras också tillkomma i betydande antal genom permanentning av fritidshus och enskilt byggande i form av förtätning eller mindre projekt, framförallt på Gällstaö, i Närlunda, Älvnäs samt Lundhagen/Skärvik och de södra delarna av tätorten. I anslutning till kommunala verksamheter bibehålls i möjligaste mån markytor som skulle kunna tillgodose framtida utbyggnadsbehov. Vid Ekebyhovs avloppsreningsverk, Sanduddenskolan, Tappströmsskolan, Kullen och Ekgården bedöms detta särskilt angeläget. En utökning av befintligt industriområde redovisas i Brygga. Särskilt intressanta områden för utbyggnad med bostäder under perioden bedöms vara Brunna gärde och Skomakartorp. Utrymme för en framtida skola aktuellt först efter år 2015 bör på sikt reserveras i Brunnaområdet. Som reservområden för framtida behov av att i första hand kunna etablera fler arbetsplatser, aktivitetsanläggningar eller andra verksamheter etc men eventuellt även på längre sikt bostäder redovisas i norra Asknäs/Älvnästäkten, Barrudden och Jungfrusund. Inom framförallt Ekerö centrum (Tappström och Västeräng) bör de nya bostadsområdena innehålla olika typer av bostäder för äldre, för unga, för barnfamiljer, för funktionshindrade. Inom en del av bostadsområdena bör det finnas möjlighet för generationsboende, andra former av bostäder för flera hushåll eller för särskilt boende. I bostadsområden med nära anknytning till större vägar bör det finnas möjlighet att samordna bostäder med kontor/hantverkslokaler. 102

5 Ekerö centrum och Västeräng, utbyggnadsområden 103

6 Inom tätorten i övrigt krävs också planering och planeringsberedskap för: eventuell gymnasieskola, motionsspår, bollplaner, idrottshallar samt andra mötesplatser och aktivitetsområden, ökad tillgänglighet till strandområden samt fler båtplatser och bibehållen närhet till natur- och kulturområden. Till år 2015 prioriteras miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder längs Ekerövägen från Färentunarondellen till Träkvista, översyn och förbättring av gång- och cykelvägar samt trafiksäkerheten i övrigt. I tätorten bör i första hand de befintliga småbåtshamnarna kunna utökas för att tillgodose ett ökande behov av båtplatser. Ekebyhovsparken och del av Jungfrusundsåsen avsätts som kommunala kultur- eller naturreservat och bevaras för kommande generationer. Tillgängligheten längs stränderna och till naturområden förbättras. Ekebyhovsdalen ska bibehålla sin karaktär som öppet och särskiljande landskapselement mellan Tappström Brygga Ekebyhov Närlunda och Gällstaö Barrudden Träkvista Älvnäs. Stenhamra med Södra Färingsö Tätorten avgränsas av Mälaren genom Långtarmen i väster och Törnbyviken i söder, av skogs- och naturområdena mot Bromma i norr samt det öppna kulturlandskapet mot Sockarby, Sånga Sundby och Skå i öster. I Stenhamra krävs framförallt planering och planeringsberedskap för både hantering av återstående omvandlingsområden och utveckling av centrum med omgivningar. I översiktsplanen redovisas nu att hela Stenhamra och Södra Färingsö på sikt ska ingå i kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp (VA). Detta skapar förutsättningar för en satsning på nya bostadsområden eller omvandling av befintliga fritidshusområden. Stenhamra är kommunens näst största tätort. Även här görs en satsning för utveckling av centrum med olika typer av bostäder genom nyexploatering med lägenheter för äldreomsorg, seniorer och andra grupper samt kontor, butiker och annan service. Centrumutvecklingen kompletteras med utbyggnad i Uppgård med småhus eller lägenheter. Inom Sjöhäll kan sjönära bostadsbebyggelse i form av lägenheter utredas. Inom en del av bostadsområdena bör det finnas möjlighet för generationsboende, andra former av bostäder för flera hushåll eller för särskilt boende. I bostadsområden med nära anknytning till större vägar bör det finnas möjlighet att samordna bostäder med kontor/hantverkslokaler. En utbyggnad av båthamnen i Törnbyviken bör kunna prövas. Andra angelägna planeringsfrågor är: ökad tillgänglighet till strandområdet och generell kontakt med Mälaren för att utveckla ortens karaktär, fortsatt tillgång till tätortsnära naturområden med kvaliteter. Även i knutpunkten Svanhagen bör förutsättningar ges för utveckling av ett centrumområde. Dessutom redovisas olika omvandlings- eller förtätningsområden i några fall med inslag av nyexploatering för bostäder, där krav kan komma att ställas på nya eller ändrade detaljplaner. Utmed Sjöhällsvägen, i Alviken och Klyvarestigen i Stenhamra bedöms nya åretruntbostäder i småhus kunna tillkomma till år På Södra Färingsö bedöms nya bostäder i småhus tillkomma i områdena Mörby, Svanhagen, Söderberga och Enlunda/Stjärtnäs, eventuellt kompletterat med några mindre nyexploateringsprojekt i Svanhagen Söderberga. Efter 2015 bör sedan utvecklingen kunna fortsätta med områdena Eneby, Skogby och Tureholm. Under senare delen av planperioden kan östra Stenhamra med framförallt Eknäs bli aktuellt som utbyggnadsområde för bostäder, eventuellt med inslag av verksamheter. Törnby, med många bristfälliga avloppslösningar med utsläpp till Törnbyviken, måste anslutas till kommunalt VA. Grundtankarna och kvaliteterna från fördjupningen av översiktsplanen för Södra Färingsö inarbetas i detta nu identifierade utvecklingsområde. För Södra Färingsö kommer tills vidare de tidigare redovisade utbyggnadsområdena att vara vägledande vid pröv- 104

7 Stenhamra, utbyggnadsområden 105

8 ning. Översiktsplanen kommer att visa på inriktningsmålen för utbyggnad av verksamhetsområde för VA, av vägar, service samt konsekvenserna för den kommunala ekonomin och för miljön. Detta ger goda förutsättningar för att medge bygglov, respektive påbörja detaljplaneläggning av områden i princip i enlighet med FÖP Södra Färingsö, som nu upphävts. Även viss spridd bebyggelse beräknas tillkomma i området. En komplettering av industriområdet i Skå redovisas. I Enlunda kan område för industri-/arbetsplatsändamål komma att prövas. Fortsatt planering av Tätortsbandet För hela Tätortsbandet kommer sannolikt en fördjupning av översiktsplanen att göras. Denna kan komma att utföras i etapper för att sedan samordnas. Särskilda utredningar bör göras i ett första skede framför allt för de två centrumområdena Ekerö centrum med Västeräng och Stenhamra med Södra Färingsö. Även en planering för nya arbetsplatsområden för hela kommunen, integreras i denna process. Stenhamra ska prioriteras. Dessa utredningar bör göras i nära samarbete mellan kommunala förvaltningar och med representanter för boende och föreningar. Det är viktigt att få med representanter även för barn- och ungdomsgrupper i denna planering. ANDRA SERVICEORTER AV LOKAL BETYDELSE I dessa orter finns ofta en viss service i form av affär, skola, förskola och hemtjänstlokaler. Dessa ligger ibland spridda i området. Här bör särskilt studeras hur kommunal service kan samordnas med annan service i området. En sådan samverkan kan också ge möjligheter att uppföra lägenheter för särskilda behov. Munsö Adelsö Munsö och Adelsö är två av de största öarna i kommunen belägna längst ut i Mälaren i nordväst. Servicen inom området är utspridd. Inom detta område kan det därför vara av särskilt stort intresse att studera om samordning av service kan komma till stånd så att servicenivån kan bibehållas. Världsarvet Birka med Hovgården på Björkö resp Adelsö utgör redan idag ett viktigt besöksmål. De möjligheter till utveckling av detta, som finns och kan komma, bör tas till vara. Inom området beräknas en fortsatt omvandling av fritidshus och viss förtätning ske. Totalt förväntas ett 70-tal nya åretruntbostäder tillkomma på detta sätt till år 2015 med viss tyngdpunkt på Munsö. Den återställda grustäkten Husbygropen på Munsö och Sättraområdet på norra Adelsö är intressanta aktivitetsområden där viss utveckling framförallt för friluftsliv, turism och rekreation ska kunna prövas. Stav Kungsberga Färentuna Kungsberga med Färentuna utgör ett viktigt närcentrum på norra Färingsö. I området beräknas en fortsatt omvandling av fritidshus och viss förtätning ske, framförallt inom det planerade utökade verksamhetsområdet för kommunalt VA kring Stav- Kungsberga-Färentuna. En fortsatt utredning får visa om även Harholmen och Jäsängen kan ingå. Helt nya planområden bör därför inte komma till under planperioden, särskilt inte utanför verksamhetsområdet för kommunalt VA. På norra Färingsö f d församlingarna Färentuna och Hilleshög förväntas sammantaget drygt 100 nya åretruntbostäder tillkomma nästan uteslutande genom omvandling och permanentning till år Merparten av dessa bör i möjligaste mån styras till de aktuella områdena kring Kungsberga. Ekerö landsbygd med Ekerö Sommarstad Sundby Älby Helgö m m I Älby och Sundby beräknas viss omvandling och komplettering kunna ske uppskattningsvis med ca 20 nya åretruntbostäder till år 2015 under förutsättning att planerad anslutning till kommunalt VA kan genomföras. Även i Ekerö Sommarstad förväntas resterande omvandling och komplettering kunna resultera i ett tiotal nya åretruntbostäder under perioden. På Helgö bedöms omvandlingen av befintliga fritidshus inom bebyggelsestrukturen kunna fortsätta under förutsättning att en sanering av VA-försörjningen genom en eller flera gemensamma VAanläggningar, som ansluts till det kommunala 106

9 Anläggningar för idrott och friluftsliv 107

10 nätet, kommer till stånd. Detta förväntas resultera i uppemot ett 30-tal nya åretruntbostäder till år Ytterligare förtätning bedöms här som olämplig med hänsyn till höga kulturvärden, miljöpåverkan och svaga förutsättningar för lokal service. I Rastaholmsområdet ska utökning av småbåtshamnen samt andra etableringar för friluftsliv, turism och rekreation såsom exempelvis campingplats kunna prövas. Lovö På Lovö beräknas endast enstaka bostäder komma till under planperioden. Kärsön och omgivande öar föreslås kunna avsättas som naturreservat av länsstyrelsen, med bibehållande av utvecklingsmöjligheterna för frilufts- och aktivitetsområdet. Behovet av förstärkt skydd för världsarvet, kultur- och naturvärdena på Lovö och lämplig skyddsform ska studeras närmare. 108

11 ÖVRIGA MARKANSPRÅK TILL 2015 MED SIKTE PÅ 2030 Vägar Den planerade Förbifart Stockholm det enda alternativet till ny regional nord-sydlig förbindelse som direkt berör kommunen kommer om alternativet väljs och genomförs till största delen att gå i tunnel vilket begränsar markanspråk och miljöpåverkan högst väsentligt. Anslutningarna från väg 261 vid Lovö-Edeby och bron över till Grimsta kommer dock att medföra att mark- och vattenområden tas i anspråk, landskapsbilden förändras och trafikbullret ökar. Under byggtiden (5 10 år) krävs dessutom tillfälliga arbetsområden och upplag för berg- och jordmassor m m. Borttransport av överskottsmassor kan sannolikt behöva ske sjövägen vilket i så fall också medför behov av tillfälliga kajer/hamnlägen på norra respektive södra Lovö. Ny genomfart genom Ekerö tätort från Närlunda till Ekerö kyrkväg bedöms inte bli aktuell till år 2015 men kan bli intressant på längre sikt. De av Vägverkets Färjerederi framtagna alternativa lägena för färjeförbindelse Färingsö Hässelby behöver studeras närmare. Etableringar eller förändringar av markanvändningen som kan försvåra tillkomsten av ny genomfart eller en färjeförbindelse ska undvikas. De markanspråk för trafikanläggningar som i övrigt kan bli aktuella är marginella och begränsas med undantag av planerad bussgata/gång- och cykelväg Sandudden Ekerö Sommarstad i huvudsak till åtgärder i det befintliga nätet såsom breddningar, trafikplatser och kompletterande gång- och cykelvägar. Ekerövägen (väg 261) ska kunna ges ökad kapacitet med ytterligare ett körfält, till totalt fyra. Verksamhetsområden Utöver ovan redovisade arbetsplatsområden inom Tätortsbandet skall olika typer av arbetsplatsområden tillkomma och befintliga kunna utvecklas. Viktigt är också att bevara och utveckla verksamhetsfastigheter såsom marinor, flygfält, skjutbanor och motorcrossbanor m fl eftersom nyetablering av sådana företag i framtiden sannolikt inte låter sig göras i Mälaren eller på Mälaröarna. Golfbanor Idag finns tre golfbanor inom kommunen; Drottningholms golfklubb, Troxhammars golfklubb och Mälarö golfklubb (vid Skytteholm). För ytterligare en golfbana, vid Skå, finns en antagen detaljplan. En justering av gränserna har diskuterats och kräver i så fall att detaljplanen ändras. Önskemål om utvidgning även av Drottningholms golfbana finns. Etablering, utökning eller ändrat läge för en golfbana innebär att jordbruksmark tas i anspråk. En golfbana bibehåller visserligen ett öppet landskap men förändrar samtidigt upplevelsen av Mälarlandskapet och kan påverka omgivande jordbruks möjligheter till överlevnad. Detta bör särskilt beaktas vid lokalisering av golfbanor. Möjligheterna för rörligt friluftsliv vandrare, ryttare och skidåkare att utnyttja marken, t ex i form av säkra passager genom området, bör finnas med vid planering av golfbanor. Önskemål har också framförts om ytterligare golfbanor. Läget för dessa preciseras inte i denna plan, utan får lämplighetsprövas mot översiktsplanens allmänna riktlinjer vid lokaliseringen. Övriga anläggningar för idrott och friluftsliv Motionsspår, friluftsanläggningar, badplatser, bollplaner och idrottshallar med tillhörande parkeringsplatser kommer att behöva utökas och göras mer lätt tillgängliga. Nya kommer också att behövas när befolkningen ökar. En del av dessa kan med fördel placeras i anslutning till befintliga anläggningar. Redan idag utnyttjas Jungfrusundsåsen och angränsande område i Ekebyhovsdalen för olika aktiviteter. Här finns skidbacke, ridskola med ridstigar, motionsspår (vintertid skidspår) med elljusslinga, naturspår, tennishall, fotbollsplaner och en del av sjöscouternas verksamhet. Området används också för hundrastning, skogspromenader och svampplockning. Området har goda förutsättningar för att kunna utvecklas till ett aktivitetscentrum för kommunen. Ett arbete för att tillsammans utveckla området har påbörjats. En utveckling av området bör kunna ske av Ekebyhovsdalen och ändå kunna bibehålla det öppna landskapet. I kommunen finns en motocrossbana i Skå och två skjutbanor. Det är viktigt att denna typ av verksamheter kan bevaras och utvecklas. Önskemål finns om 109

12 plats för en jaktskyttebana. I första hand bör undersökas om en jaktskyttebana kan kombineras med någon av dessa. Andra friluftsaktiviteter De vanligaste friluftsaktiviteterna både på land och i/på vatten sker utan anknytning till särskilda anläggningar. Dit hör t ex skogspromenader, bär- och svampplockning, fritidsfiske, cykling, skid- och skridskoåkning (vintertid), och inlineåkning (vår, sommar och höst), bad, segling, kanot- och båtfärder. Dessa aktiviteter, som inte kräver några reserverade markområden, är av stor betydelse för folkhälsan. Risk finns att olika typer av etableringar på land eller i vatten försvårar för dessa aktiviteter. Mötesplatser Vi möts spontant på olika ställen vid kassan i närbutiken, på Mälarötorg eller på skogspromenaden. I en simhall träffas föräldrar i samband med barnens babysim, tonåringarna i samband med simundervisning, motionsimmare i olika åldrar. Konserter (utomhus eller inomhus), teaterföreställningar med skådespelare eller amatörer, bingokvällen, biblioteket, 4H-gården, lekparken ger andra möjligheter till att ses. Behovet av ordande mötesplatser är stort. Vi behöver lokaler och platser för dessa aktiviteter, men också enkla lokaler där föreningar kan ha möten, där ungdomsgänget kan träffas, där vi kan ha 50-årskalaset. Det är viktigt i den fortsatta planeringen att ha med behovet av lokaler lämpliga för olika fritidsaktiviteter för olika åldrar. Övernattningsmöjligheter Kursgårdar, hotell, vandrarhem m m I kommunen finns ett fåtal restauranger och övernattningsmöjligheter i form av kursgårdar, vandrarhem m m vilket begränsar förutsättningarna att utveckla turism och besöksnäring. Behovet av matställen och logi är större och bör beaktas i fortsatt planering, t ex vid utbyggnad i Ekerö centrum, på Västeräng och inom världsarvet Birka/Hovgården. Det kan också vara möjligt att kombinera vandrarhem med camping. Camping, uthyrningsstugor etc I regionen särskilt dess västra delar behövs fler campingplatser. Organiserad camping saknas på Mälaröarna liksom stugor för övernattning eller korttidsuthyrning. Moderna campingplatser medför krav på teknisk försörjning vägar, el och VA m m som nästan motsvarar fast bebyggelse. Områden där förutsättningarna kan vara värda att studera närmare är: i anslutning till Brostugan/Kärsögården på Kärsön Husbygropen på Munsö, vid Rastaholm, Ekebyhovsbacken/Barrudden eller Jungfrusunds färjeläge på Ekerö, vid Skå barnby på Färingsö och Sättraområdet, Adelsögården eller idrottsplatsen på Adelsö. Flera av områdena kan bli svåra att VA-försörja på ett godtagbart sätt eller är belägna inom den s k Ekerökilen eller i värdefulla naturområden enligt kommunens egen inventering vilket medför krav på särskild hänsyn. På framförallt Adelsö begränsas möjligheterna av vägstandarden som knappast medger någon nämnvärd husvagnstrafik. 110

13 SLUTSATSER Väl belägen mark för utveckling av centrumfunktioner, handel och service, olika typer av bostäder och verksamheter reserveras i redovisade områden för att underlätta detaljplanering och genomförande för angivna ändamål. Tappström prioriteras, en särskild utredning ska göras avseende lämplig etappvis utveckling av Ekerö centrum och Västeräng. Resterande delar av Stenhamra, Södra Färingsö och Sundby Älby Helgö ska successivt integreras i ett sammanhängande södra verksamhetsområde för kommunalt VA. För hela Tätortsbandet övervägs en fördjupning av översiktsplanen att tas fram. Ekebyhovsparken och Jungfrusundsåsen avsätts som kommunala kultur- eller naturreservat. Ekebyhovsdalen ska kunna utvecklas som aktivitetsområde men ändå bibehålla sin öppna karaktär. Ett tunnelreservat under Kungshatt och Lovö med anslutning till Ekerövägen (väg 261) och till bro mot Grimsta ovan jord för ny regional nord-sydlig vägförbindelse Förbifart Stockholm. 111

14 PLANINSTRUMENT, STRANDSKYDD M M Markanvändningen kan helt eller delvis regleras av planer och förordnande enligt PBL, miljöbalken och väglagen. Här följer en sammanställning av dessa. Detaljplanelagda områden Tätorterna Ekerö och Stenhamra är till övervägande delen detaljplanelagda. Även de mindre orterna; Kungsberga, Söderby, Bergvik, Sundby, Munsö och Stenby (Adelsö) är till viss del detaljplanelagda. Utanför tätorterna finns större detaljplaner också över golfbanor och industriområden. På landsbygden finns ett stort antal detaljplaner, vilka från början har varit avsedda enbart som fritidshusområden. Inom detaljplaner regleras bebyggelsen och markanvändningen av dess bestämmelser och inte genom översiktsplanens riktlinjer. Vid förändringar av detaljplanerna kommer översiktsplanens riktlinjer dock att vara styrande. Inom samlad bebyggelse Inom områden med samlad bebyggelse gäller den generella bygglovplikten. Kommunens bedömning av vad som är samlad bebyggelse framgår av kartor, som finns tillgängliga på stadsarkitektkontoret. Utom samlad bebyggelse Utanför planlagda områden och områden med samlad bebyggelse gäller en mer begränsad bygglovplikt. Strandskydd Stränder vid hav, sjöar och vattendrag har generellt ett strandskydd om 100 m. Stora delar av kommunen har ett utvidgat strandskydd till 300 m. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens rörliga friluftsliv, att åtgärder inte inskränker på den allemansrättsliga tillgängligheten och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur och växter. Dispens kan ges om det finns särskilda skäl. Inom strandskyddsområde gäller förbud mot vissa åtgärder som ny bebyggelse, anläggningsarbeten m m. Förbudet gäller inte byggnader, anläggningar m m för jordbrukets, fiskets och skogsbrukets behov om detta inte tillgodoser bostadsändamål. Strandskyddet kan upphävas vid detaljplaneläggning, men bibehålls vanligtvis inom gatu-, väg- och parkmark. Tillståndsplikt enligt väglagen Inom ett avstånd av tolv meter från vägområde får inte, utan länsstyrelsens tillstånd, byggnader uppföras, tillbyggnader göras eller andra åtgärder vidtas som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Vägverket kan föreskriva att avståndet ökas till högst 50 meter. Byggnadsförbudet gäller där detaljplan saknas. Väg 261 har ett utökat byggnadsfritt avstånd till 30 meter. Naturreservat m m Länsstyrelsen och kommunen kan förklara ett område som naturreservat. Inom kommunen finns nio naturreservat. Inom kommunen finns dessutom tolv Natura områden. Naturminnen I kommunen finns också ett antal ekar m m, som har förklarats som naturminnen. Dessa redovisas inte på karta. Byggnadsminnen Ekebyhovs slott, Lunda Villa samt Lilla skolan och Hertigarnas stall på Drottningholm är byggnadsminnen. Drottningholms slott, Svartsjö slott och Fiskarudden är statliga byggnadsminnen. Kyrkliga kulturminnen De kulturhistoriska värdena i kommunens samtliga kyrkor, kyrkotomter, inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt kulturminneslagen. Dessa redovisas inte på karta. Förordnande enligt förutvarande naturvårdslagen Inom kommunen finns områden i anslutning till kyrkorna, som har förordnande enligt 19 förutvarande naturvårdslagen. Sådana förordnanden finns i anslutning till Ekerö kyrka, Sånga kyrka och Sundby by samt Hilleshögs kyrka. 112

15 Planer, strandskydd mm 113

16 För Lovö, Kärsön m fl öar finns ett förordnade enligt 20 förutvarande naturvårdslagen att vissa åtgärder skall anmälas till länsstyrelsen, såsom slutavverkning, husbehovstäkter, uppförande eller tillbyggnader av ekonomibyggnader, kraftledningar, basradiostationer, ridstigar m m. Dessa förordnanden gäller enligt 9 lag om införande av miljöbalken. Biotopskyddsområden Inom kommunen finns tre särskilt avgränsade biotypskyddsområden. Utanför skogsmark har vissa lätt igenkända och värdefulla mindre naturområden (biotoper) givits ett generellt skydd i hela landet. Biotoperna utgörs av alléer, trädrader, källor, odlingsrösen, pilevallar, småvatten, våtmarker, stenmurar och åkerholmar mindre än 0,5 hektar. Dessa redovisas inte på karta. Vattenskydd I Ekerö kommun finns fem vattenskyddsområden; Skytteholm, Stenby, Hovgården, Munsö-Söderby och Lovöverket. 114

17 BEBYGGELSERIKTLINJER M M Översiktsplanen är av väsentlig betydelse för bl a den strategiska planeringen. I detta avsnitt har vi samlat det som är speciellt viktigt att beakta vid lokaliseringsprövningar, strandskyddsdispenser, fastighetsbildning, bygglovhantering, trafikärenden och detaljplaneläggning. Detta kapitel ska därför endast ses som en sammanfattning och utveckling av de riktlinjer och förslag i översiktsplanen som redovisas i övriga kapitel. Natur- och kulturmiljövärden har uppmärksammats alltmer. Däri ligger en stor del av vår förankring i hembygden och vår identitet. Under senare år har en hel del förändringar i PBL skett och MB tillkommit. I dessa lagar lyfts kvalitet, god livsmiljö och utformningsaspekter fram. Det har blivit allt viktigare att poängtera och förstärka kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer. Även det som byggs idag är en del av vårt kulturarv. En god bebyggd miljö är ett av miljökvalitetsmålen. Det är ett gemensamt ansvar för både byggherren och kommunen att uppfylla dessa krav, men det är kommunen som formulerar ett helhetsperspektiv. Översiktsplanen skall vara vägledande för alla förändringar i miljön. De kulturhistoriska värdena, de värden som vår natur, vårt kulturlandskap och Mälaren har, skall vara utgångspunkt vid förändringar av den yttre miljön. Allmänna krav vid planläggning och byggande De allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och lokaliserings/lämplighetsprövning av bebyggelse samt vilka krav som ställs på byggnader, anges i 2, 3 och 8 kap PBL. Av detta framgår att även bestämmelserna i 3 och 4 kap MB och 1 5 kap fastighetsbildningslagen (FBL) skall tillämpas. Nedan redovisas vilka kompletterande riktlinjer som avses gälla inom Ekerö kommun. Generella riktlinjer Bostadsbebyggelse, arbetsplatser, centrumanläggningar m m kan prövas även inom områden där översiktsplanen inte anger någon förändring, d v s att översiktsplanen utgår från att pågående markanvändning skall fortgå. Inom de flesta områden finns dock olika, viktiga intressen som skall beaktas och avvägas vid förändringar. Redovisade förutsättningar under kapitlen Naturmiljöer, Kulturmiljöer och Anspråk på markanvändning skall därför alltid ligga till grund för upprättande av fördjupningar av översiktsplanen, detaljplaner, områdesbestämmelser eller vid lovprövning för enstaka bebyggelse eller anläggning. Ny bebyggelse skall lokaliseras och anpassas till stads- och landskapsbilden, den lokala byggnadstraditionen och terrängen. Vid placering skall särskild uppmärksamhet ägnas åt närhet till hästgårdar, kraftledningar, större vägar, bullrande omgivningar och annat som kan påverka boendemiljön. Strandskydd och andra skydd enligt MB är viktiga parametrar vid all fysisk planering. Riktlinjer för detaljplan Detaljplanekrav gäller i princip för tätortsområdena. All nybyggnad skall därmed ske i enlighet med detaljplan eller föregås av detaljplaneläggning. Enkelt planförfarande kan i vissa fall tillämpas där föreslagen markanvändning följer översiktsplanen, där åtgärden har begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten. Ny tomtplats för friliggande huvudbyggnad inom nytillkommande detaljplaner ska vara minst kvm. Vid planläggning för nya mindre anläggningar, verksamheter eller grupper av bostäder i enlighet med översiktsplanen anses denna kunna utgöra program för detaljplan. Detta gäller även nya eller ändrade 115

18 detaljplaner över befintliga bebyggelseområden där byggrätten avses ändras, eller skyddsbestämmelser med hänsyn till kulturhistoriska värden avses upprättas. Riktlinjer utanför detaljplanelagt område Önskemål om placering av en ny byggnad utanför planlagt område börjar oftast som en förfrågan om förhandsbesked. I dessa lokaliseringsärenden är det viktigt att prövningen inte bara gäller den aktuella platsens lämplighet för planerad byggnad/verksamhet. Annat som bör bevakas är att samhälleliga investeringar tas till vara på ett ekonomiskt effektivt sätt. Beroende på typ av ärende kan även frågor om att främja en kommunal utveckling, näringslivstillväxt och kretsloppstänkande m m behöva belysas i prövningen. Ofta blir det också fråga om fastighetsbildning eller andra förändringar eller regleringar. Det som redovisas i dessa riktlinjer är kommunens grundinställning till avstyckningar. Beslut i fastighetsbildningsärenden tas av lantmäterimyndigheten, i samråd med byggnadsnämnden. Alla nytillkommande bostäder ska bedömas som helårsbostäder, om det inte är frågan om kolonistugor, stugbyar eller liknande. Bebyggelse bör ske i eller i anslutning till befintliga bygrupper. Ny bebyggelse skall inordnas i den struktur som finns i området. Enstaka nya huvudbyggnader eller grupper av hus bör inte godtas inom obebyggda områden eller i anslutning till enstaka byggnader. Bebyggelsens placering och utformning ska bidra till en sammanhållen karaktär. Ny bebyggelse skall inte tillåtas inom orörda skogsområden eller ute på öppen åkermark. Inom områden med särskilda natur- och kulturintressen ställs större krav på lokalisering och utformning. Inom kulturhistoriskt värdefulla miljöer (riksintresseområden) och för fastigheter som omfattas av områdesbestämmelser är kraven på anpassning av byggnader särskilt höga. Våra unikt sammansatta och hävdade naturmiljöer samt ur ett nationellt perspektiv värdefulla kulturmiljöer, är av synnerligen väsentlig betydelse för Ekerö kommuns invånare, kommersiell turism resp lokal näringslivsutveckling. Förutsättningen är också att lokalisering sker till platser där en godtagbar VA-lösning kan anordnas inom tomten. VA-lösning utanför tomten skall endast godtas undantagsvis. Gemensamhetsanläggningar skall då eftersträvas. En föreslagen lokalisering till områden av stort intresse för naturvård och/eller kulturmiljövård, vilken bedöms olämplig med hänsyn till områdens värden, kan utgöra skäl för avslag. Särskild hänsyn skall tas till de öppna landskapen mellan bebyggelsegrupper. Kompletterande riktlinjer för bostäder utanför detaljplan Tomtplatser ska vara minst kvm. Total byggnadsarea bör inte överstiga 250 kvm, varav fristående komplementbyggnader inte bör vara större än 60 kvm. Fastigheter på landsbygden bör ha en storlek om kvm, mot bakgrund av att avloppet ska kunna förläggas inom den egna tomtplatsen, ett behov av ändamålsenlig vägförsörjning samt att byggnadsbeståndet ska kunna ges en naturlig utveckling. För etablerade stora tomtplatser som nyttjas som en enhet, med en tomtplatsstorlek som överstiger kvm, och med förutsättningar att åstadkomma och vidmakthålla en god kvalitet och kontinuitet kan under vissa förutsättningar både bostadsdelar och kompletterande bebyggelse som ekonomibyggnader i det enskilda fallet bli mer omfattande. Sammanlagda 116

19 byggnadsarean kan omfatta upp till 10 % av tomtplatsens yta. Komplementbyggnad större än 60 kvm godtas på sådan tomtplats. Tomtplatser av denna storlek torde framförallt vara lantbruk med ladugårdar, lador och andra verksamhetslokaler m m. Bebyggelsens placering och utformning skall bidra till en sammanhållen karaktär. Generationsboende bör underlättas genom att tillåta ytterligare mindre lägenhet i huvudbyggnaden. Generationsboendet bör inte placeras i separat byggnad då en tydlig koppling till huvudbyggnaden saknas vilket kan leda till oönskad förtätning. Kompletterande riktlinjer för verksamheter Nya avstyckningar för mindre verksamheter medges i huvudsak i anslutning till befintliga verksamheter vilket även kan innefatta olika typer av lantbruksrörelse, som jord-, skogs- resp vattenbruk. Krav skall ställas på att godtagbara VA-lösningar och vägförsörjning kan ordnas. En framtida bebyggelseutveckling inom fastigheten måste förutsättas vid planeringen. Verksamheterna får inte vara störande för närboende. Större verksamheter, som golfbanor, campingplatser, vägar, kraftledningar m m skall lokaliseras med beaktande av förutsättningar som redovisas i översiktsplanen. Lokalisering prövas genom detaljplaneläggning eller motsvarande tillståndsprövning. Kompletterande riktlinjer för förutvarande fritidsområden (omvandlingsområden) Inom kommunen finns ett stort antal områden som från början planerats för fritidsboende. I dessa områden pågår en omvandling från fritidsboende till permanentboende. Denna typ av omvandling pågår i hela Stockholmsområdet och kommer att fortsätta. Vid eventuell permanentning är det angeläget att överväga om det finns möjligheter att komma till rätta med den oftast mycket undermåliga transportinfrastrukturen. Permanentning och omvandling utanför tätorterna innebär ett antal komplikationer rörande förutom kollektivtrafik, skola, förskola och vård, även VA-försörjning. Möjligheterna att styra permanentningen är i vissa avseenden begränsade. Både från kommunal och från regional synpunkt finns intresse att verka för en långsiktigt god bebyggelsestruktur. Miljöbelastningen från avlopp är redan hög i vissa områden. I vissa områden finns också risk för vattenförsörjningen. På karta, sid 53, i avsnittet Befolkning och boende redovisas vilka områden som bör anslutas till kommunalt VA resp bör anordna gemensamt VA. För dessa områden kan planläggning bli aktuell innan ytterligare permanentning kan ske eller nya, större byggnader kan uppföras. Även för områden i direkt anslutning till dessa markerade områden, kan motsvarande krav på VA-lösning komma att ställas. För övriga områden gäller de riktlinjer som miljönämnden har beslutat om. Kompletterande riktlinjer inom område med riksintressen m m Inom riksintresseområdena ska åtgärder inte godtas som kan skada dessa intressen. Inom en del av dessa områden kan samråd behöva ske med de berörda statliga verken. Kulturmiljö, friluftsliv och naturvård Samråd skall ske med berörda kommunala förvaltningar/nämnder. Om specialkunskap saknas inom kommunen i ärendet kan samråd också ske med länsstyrelsen. Försvarsanläggningar Samråd ska ske med Försvarsmakten avseende militära objekt. Samråd ska ske med länsstyrelsen avseende civilförsvarsobjekt. Väg (Förbifart Stockholm) Samråd skall ske med Vägverket, även för området inom redovisad vägkorridor. Naturgas Samråd skall ske med Svensk Naturgas AB för åtgärder i anslutning till redovisad sträckning för planerad naturgasledning. Sjöleder Samråd skall ske med Sjöfartsverket: innan större bryggor eller kajer anläggs i nära anslutning till allmänna farleder, 117

20 marinor anläggs, nya färjeförbindelser inrättas. Strandnära bebyggelse får inte förläggas så att sjösäkerhetsanordningar skyms eller så att starkt ljussken upplevs som störande/bländande för sjötrafiken. Kraftledning Samråd skall ske med Svenska Kraftnät. Även inom andra områden kan samråd behöva ske med t ex statliga verk. Detta gäller Luftfartsverket m fl. ske med max 25% av huvudbyggnadens BYA, dock max 20 kvm. Gäller en gång i förhållande till de legala förhållanden som förelåg den 1 juli Husutformning, parabolantenner, pooler, staket, solenergipaneler m m För utformning, bostadskomplement och detaljer har, alternativt kommer riktlinjer eller gestaltningsprogram att tas fram av stadsarkitektkontoret. Kompletteringsåtgärd utanför samlad bebyggelse Områden med samlad bebyggelse framgår av kartor, som finns på stadsarkitektkontoret. Byggnadsnämnden har gjort följande tolkning av bestämmelserna i 8 kap 13 PBL om kompletteringsåtgärder utanför samlad bebyggelse. Vid beräkningen utgår man från den bebyggelse som fanns på fastigheten den 1 juli 1987, då PBL infördes. Mindre tillbyggnad: Utan bygglov får tillbyggnad av huvudbyggnad för bostadsändamål ske med max 20% av huvudbyggnadens byggnadsarea (BYA), före tillbyggnad, dock max 30 kvm. Gäller en gång i förhållande till de legala förhållanden som förelåg den 1 juli Komplementbyggnad: Utan bygglov får ny komplementbyggnad eller tillbyggnad av komplementbyggnad på bostadsfastighet 118

21 KONSEKVENSER Inledning Enligt plan- och bygglagen ska översiktsplanens konsekvenser kunna utläsas utan svårigheter. De ska redovisas redan under samrådet om förslaget till ny översiktsplan såväl som senare vid utställning och antagande. Konsekvenserna uppstår inte som en direkt följd av själva översiktsplanen utan först om och när de förändringar av mark- och vattenanvändning m m som föreslås kommer till genomförande. Vilka förändringar som faktiskt genomförs och på vilket sätt detta sker har därför en avgörande betydelse. Större förändringar föregås av detaljplaneläggning. När detaljplaner upprättas, skall de mål och inriktningar som anges i översiktsplanen beaktas. De av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen, miljöbalken och plan- och bygglagen bildar ramar för regionala och lokala insatser i strävan mot en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Förslagen i översiktsplanen skall förutom att uppfylla kraven i planoch bygglagen samverka med miljöbalken. Översiktsplanens inriktning och riktlinjer är betydelsefulla för möjligheterna att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle. I Konsekvensbedömning av scenarier, som utgjort underlag till översiktsplanen, redovisades konsekvenserna för de tre framtagna scenarierna för kommunens framtida utveckling; villaidyllen, småstaden och stadsdelen. I kapitlet Tillväxt med finansiella mål i föreliggande översiktsplan redovisas totalekonomiska konsekvenser för kommunen. I följande avdelning beskrivs översiktligt viktiga konsekvenser inom olika områden i översiktsplanen. I det därpå följande Hållbar utveckling görs en kortfattad bedömning av planen ur olika perspektiv, baserade på Boverkets och Naturvårdsverkets dimensioner; d v s ekonomisk, ekologisk, respektive social inklusive kulturell. Miljökonsekvenser Generellt Översiktsplanen är i sin karaktär schematisk. Konsekvenser i olika avseenden beror till stor del på hur förändringen av mark- och vattenanvändningen genomförs. Den mest påtagliga konsekvensen av en utbyggnad av nya områden är att mark tas i anspråk för nya ändamål. Planen bygger på att ianspråktagande av värdefull naturmark för andra ändamål och ingrepp i värdefulla kulturmiljöer undviks och begränsas. Miljö samt natur- och kulturvärden Generellt påverkar förändringar av mark- och vattenanvändningen i kommunen såväl naturmark, som bebyggelse- och kulturmiljöer. Att ny bebyggelse anpassas till miljön, föroreningar av Mälaren och grundvattnet förhindras och olika natur- och kulturvärden värnas är viktigt. Miljöfrågorna tillmäts stor vikt i planen. Särskilt viktiga grönstråk och områden för friluftsliv, biologisk 119

22 mångfald, djur eller växter ska bevaras. Anpassning till omgivningen, miljön och områdets natur- och kulturvärden måste alltid ske vid detaljplaneläggning, då ju denna ofta innebär en stor förändring av miljön. Det är väl så viktigt att anpassning sker även vid uppförande av enstaka byggnader. En enstaka ny byggnad som är olämpligt placerad, kan markant förändra landskapsbilden, påverka kulturvärdena negativt eller påtagligt skada strövområden. De värdefullaste natur- och kulturmiljöerna berörs i mycket begränsad utsträckning av föreslagna förändringar. Förstärkt skydd eller särskilda hänsynskrav föreslås eller förordas i översiktsplanen för flera områden. En utgångspunkt för översiktsplanens inriktning och de åtgärder som föreslås är vidare att långsiktigt minska belastningen på och risken för förorening av grundvattnet och Mälaren. Mark- och vattenanvändning, bebyggelse m m Tillkommande bostäder, verksamhetsområden, anläggningar och infrastruktur innebär att naturmark i viss mån ibland ändå behöver tas i anspråk i syfte att skapa förutsättningar för en god livs- och boendekvalitet. Befarade nackdelar som ökad trafik, bullerstörningar, minskad utsikt eller ökad insyn framförs ofta som stora problem även vid små förändringar samtidigt som bebyggelsetillskott kan ge både nya kontakter och underlag för förbättrad infrastruktur och service. För att med ett helhetsperspektiv bidra till ett väl fungerande samhälle med god bebyggd miljö, god resurshushållning och begränsad miljöpåverkan planeras nya bostadsområden huvudsakligen inom tätorterna Ekerö och Stenhamra. Kommunens insatser för omvandling och förtätning av befintlig bebyggelse som ofta uppfattas som en stor och negativ förändring av närboende, särskilt på landsbygden koncentreras också till det centralt belägna Tätortsbandet Ekerö centrum Västeräng Södra Färingsö Stenhamra. Inom Ekerö centrum och Stenhamra redovisas ny bebyggelse även inom strandnära lägen för att ta vara på och utveckla de kvaliteter som närheten till Mälaren ger. Huvudsakligen är detta inom områden som redan är ianspråktagna med begränsad tillgänglighet till strandområdet alternativt bedömts mindre värdefulla som naturområden eller motsvarande. Särskilda krav på möjligheterna att ta sig fram längs stränderna kommer dessutom att ställas vid detaljplaneläggningen. Trafik, kommunikationer, resande och transporter Det är viktigt inte minst för barn och ungdomar och ur miljösynpunkt att planeringen bidrar till säkra och funktionella förbindelser för gående och cyklister samt ger förutsättningar för ökad kollektivtrafik och därmed minskad bilanvändning. Kommunens geografi och befintliga bebyggelsestruktur innebär dock väsentliga begränsningar av möjligheterna i en del avseenden. Översiktsplanens tyngdpunkt på byggande inom strukturen med tätare bebyggelse framförallt i centrala 120

23 delar av Ekerö centrum och Stenhamra är ett steg i den riktningen. Det är också föreslagna trafiklösningar, infartsparkeringar samt kompletterande gång- och cykelvägar mellan viktiga målpunkter. Några nya vägsträckningar innebär om de genomförs vissa ingrepp i natur- och kulturmiljöer och viss risk för andra miljöstörningar. Det gäller framför allt den eventuella Förbifart Stockholm via Lovö, även om ingreppen begränsas avsevärt genom föreslaget tunnelalternativ. Kommunalekonomi Bedömningen begränsas till att omfatta de ekonomiska konsekvenserna, framförallt för kommunen, vad gäller befolkningsutveckling, utbyggnaden av VA-nät, väginvesteringar samt anläggningar för barnomsorg, skola och äldreomsorg och redovisas i avsnittet Tillväxt med finansiella mål. Kommunens struktur med långsmala öar, stora avstånd och spridd bebyggelse medför förhållandevis höga kostnader för infrastruktur och service. Översiktsplanens inriktning innebär att nya bostäder och verksamheter i första hand lokaliseras inom strukturen så att redan gjorda investeringar och befintlig kapacitet i de kommunala verksamheterna och anläggningarna såsom framförallt dyra skolor och tekniska anläggningar kan utnyttjas väl. En försiktig utveckling totalt över tiden samt etappindelning av större projekt eftersträvas också. På så sätt undviks onödiga tröskelkostnader och minimeras risken för negativa kommunalekonomiska konsekvenser. I de norra delarna av kommunen kommer en utbyggnad och viss sammankoppling av olika befintliga små lokala kommunala VA-nät att behöva ske inom den närmaste framtiden. En utbyggnad med utvidgning och ökning av kapaciteten måste också ske inom det södra nätet. Krav bör då ställas att angränsande områden ansluts. För många omvandlingsområden på landsbygden kan anslutning till kommunalt VA-nät inte ske. För en del av dessa områden bör gemensamma anläggningar i enskild regi i stället komma till stånd. Hållbar utveckling Vi vill att översiktsplanen ska stå i samklang med målen om hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling är inte entydigt. Hållbar utveckling brukar definieras som en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Två dimensioner är centrala i begreppet hållbar utveckling långsiktighet och helhetssyn. Hållbar utveckling omfattar tre komponenter: den ekonomiska, den ekologiska och den sociala inklusive den kulturella. Med uthållig ekonomisk tillväxt på kommunal nivå kan menas att den totala produktionen av varor och tjänster inom kommunen ska växa långsiktigt. Hållbar utveckling inom miljöområdet tar ofta sin utgångspunkt i de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Hållbar utveckling på det sociala området kan innebära en mängd olika variabler. Viktigt kan vara: hälsa och livskvalitet, bostäder, utbildning, möjlighet att utöva sin kultur, jämställdhet mellan könen, makt och inflytande över sin egen livssituation, tillgång till fri information m m. Hur uppfylls de olika perspektiven Ekonomiskt perspektiv: En attraktiv kommun kan attrahera och behålla sin befolkning. Ett varierat bostadsbyggande är positivt ur samhällsekonomisk synvinkel. Vår natur- och kulturmiljö, liksom bra möjligheter till rekreation och friluftsliv, är viktig för kommunens konkurrenskraft. Förbättringar på trafikområdena både för bil- och kollektivtrafik är angelägna ur ekonomisk tillväxtsynpunkt. Naturen är, liksom kulturen, en viktig komponent i kommunens konkurrenskraft. På ett övergripande plan verkar inte planerna för naturmiljön kollidera med utbyggnadsplaner för bebyggelse och trafik, förutom Förbifart Stockholm. Att avsätta områden för skydd kan förhindra och komplicera framtida ut- och nybyggnation och ny infrastruktur. Socialt inklusive kulturellt perspektiv: Ett mer varierat bostadsbyggande kan vara positivt ur ett socialt perspektiv. Det kan ge möjlighet till integration och jämställdhet. 121