Effektivisering av verksamsamhetsel inom Västra Götalandsregionens egna verksamheter

Transkript

1 Effektivisering av verksamsamhetsel inom Västra Götalandsregionens egna verksamheter Mätstudie Utarbetad av Hans Bjurbäck, Västfastigheter Mikael Lindquist, Sweco Anders Walter, Sweco Göteborg, November, 2015

2 Förord Beställargruppen lokaler, BELOK, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med inriktning på kommersiella lokaler. BELOK initierades 2001 av Energimyndigheten och gruppen driver idag olika utvecklingsprojekt med inriktning mot energieffektivitet och miljöfrågor. Gruppens målsättning är att energieffektiva system, produkter och metoder tidigare skall komma ut på marknaden. Utvecklingsprojekten syftar till att effektivisera energianvändningen samtidigt som funktion och komfort förbättras. Gruppens medlemsföretag är: AMF Fastigheter Akademiska Hus Castellum Fabege Fastighetskontoret Stockholms stad Fortifikationsverket Hufvudstaden Jernhusen Locum Lokalförvaltningen - LF Malmö Stad Serviceförvaltningen Midroc Skandia fastigheter (f.d. Diligentia) Skolfastigheter i Stockholm - SISAB Specialfastigheter Statens Fastighetsverk Swedavia Vasakronan Västfastigheter Till gruppen är även knutna: Statens Energimyndighet Boverket Byggherrarna CIT Energy Management

3 Sammanfattning Föreliggande rapport är ett projekt finansierat och genomfört av Västfastigheter tillsammans med Belok i syfte att öka kunskapen kring verksamhetsrelaterad elanvändning i vårdlokaler. Projektet har genomförts genom statistikbearbetning av inventariedatabaser, mätningar och intervjuer. Mätningar och analyser är främst genomförda på utrustning inom sjukhus under SU (Sahlgrenska, Mölndal och Östra sjukhuset). Trots att mätningar utförts på en begränsad mängd utrustning (sett till den stora mängden utrustning som finns) så bidrar de med väldigt mycket nyttig information. Mätningar visar att det finns en stor effektiviseringspotential genom förändrat beteende men även genom förändrade rutiner vid inköp. Gemensamt är att kunskapen måste höjas och samverkan måste öka. Sammanställning och jämförelse av vilka typer av medicinteknisk utrustning som finns i tillgängliga databaser visar att det övergående är lika. Mest förekommande till antal är infusions- och sprutpumpar, patientmonitorer och bildskärmar. Dessa följs av utrustning som pulsoximetrar, termometrar och defibrillatorer. Patientmonitorer är den grupp med störst påverkan av kartlagd (icke fast installerad utrustning), främst sett till den stora mängden men även pga. avsaknaden av energisparfunktioner. Därefter kommer ultraljudsapparater, dialysapparater och anestesiapparatur. Energianvändning för dessa är betydande även i jämförelse med mer traditionella storförbrukare som CT och MR sett till den stora mängden. Men än viktigare då energianvändning hos dessa typer av utrustning till större del är beteenderelaterad. Under den senaste fyraårsperioden har mängden medicinteknisk utrustning ökat med ca 1000 enheter vilket motsvarar en årlig ökning med 1 %. Dessutom ser vi att viss ny utrustning är mer elintensiv då mer och fler funktioner tillkommer. Av utrustning med angiven teknisk livslängd så har strax över 40 % redan passerat sin tekniska livslängd. Inom de närmsta tre åren (t.o.m. 2018) så är motsvarande siffra 60 %. Utbytesintervallen av medicinteknisk varierar normalt mellan 5, 7 och 10 år. Det mest frekventa typvärden är 10 år följt av 7 år. Vikten av att ställa rätt krav tidigt vid upphandlingar blir tydlig då påverkan på total energianvändningen blir stor sett till befintliga utbytesintervaller och den stora mängd utrustning som kommer bytas ut de kommande åren. Vad gäller beteenderelaterad energianvändning så finns det inom vården (som inom alla typer av verksamheter) en väldigt stor effektviseringpotential kopplad just till beteende, vilket framgår av flera genomförda mätningar. Det kvarstår arbete kring beteenderelaterad energianvändning men vi kan konstatera att den subjektiva uppfattningen kring hur utrustning används ofta avviker från hur den faktiskt används.

4 Innehåll 1 BAKGRUND Energihalvering Dynamiska effekter 2 2 MÅL 3 3 METOD Databas utrustning Mätningar Enkät 6 4 AVGRÄNSNING 6 5 RESULTAT Mängd utrustning per sjukhus Typ av utrustning och energianvändning Användning av utrustning Utbytesintervall utrustning Inköp/upphandling Trender 12 6 SLUTSATS 15 7 FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER 15 Översikt bilaga (mätningar)

5 1 BAKGRUND 1.1 Energihalvering I Västra Götalandsregionens miljöpolitiska program formulerades för första gången ett långsiktigt mål för energieffektivisering i byggnaderna som regionen äger och förvaltar. Målet formulerades som att energianvändningen skall vara halverat i beståndet till Energianvändningen avsåg då all energi som används, det vill säga den som används för byggnadens klimathållning och den som verksamheterna använder för att genomföra sitt uppdrag. Under perioden arbetade Västfastigheter aktivt med byggnadernas möjligheter att reducera energianvändningen, vilket resulterat i en strategisk och även nu operativ verksamhet som styr, prioriterar och investerar i byggnaden för att genomföra målsättningen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Verksamheterna, som erhöll exakt samma krav på halvering av verksamhetens energianvändning, har haft svårt att komma i gång. Skälet till detta är många, allt ifrån ambition, kunskap, förståelse eller prioritering. Dock är den tyngsta och antagligen den mest betydelsefulla att vården har ett huvuduppdrag som i vardagen ligger långt ifrån kravet att effektivisera sin energianvändning. Energianvändningen i Västra Götalands lokaler fortsätter att minska som en del i det fortsatta energiarbetet.. Utgångläget för pågående energiarbete är 273 kwh/m²,år och där det övergripande energihalveringsmålet därmed innebär att energianvändningen ska minska till 137 kwh/m²,år innan Studie av tillgänglig energistatistik för regionen per förvaltningsobjekt visar generellt på en avmattning i effektivisering av elenergi. Anledningen till detta kan vara flera. Traditionellt så är det svårare att effektivisera elanvändningen i jämförelse med värme, tyngre energiinvesteringar är ej påbörjade; men det kan även vara så att eleffektiviseringar för fastigheten inte längre medför samma utfall som tidigare på grund av att verksamheternas elanvändning samtidigt ökar. Oavsett så är en stor del av problematiken avsaknaden av information kring energianvändningens fördelning i beståndet över tid, den är i det närmsta obefintlig. Mätstrukturen och kunskapen finns helt enkelt inte idag. Normalt så är energieffektiviserande åtgärder för fastigheter av byggnadsteknisk eller installationsteknisk karaktär. Byggnadstekniska åtgärder kan exempelvis vara fönsterbyten, tilläggsisoleringar m.m. och installationstekniska åtgärder kan exempelvis vara nya effektivare fläktar och pumpar, smartare (behovsanpassade) styrfunktioner etc. Men alltför sällan är det åtgärder som effektiviserar den verksamhetsrelaterade elanvändningen. Orsaken till detta är säkert flera men kanske främst något så enkelt som att det är enklare. 1

6 Vad händer då när effektiviseringspotentialen för fastighetsenergi minskar samtidigt som verksamheters elanvändning fortsätter att ökar (kanske till och med så pass mycket att det tillintetgör effekten av redan genomförda energieffektivisering)? För vissa lokaler förvaltade av Västfastigheter går det att se just en sådan förflyttning från fastighetsel till verksamhetsel enligt illustration i figur 1 nedan. Figur 1 Vad händer med energimålet om elanvändningen i verksamheterna ökar? 1.2 Dynamiska effekter Effekten av att verksamhetselanvändningen (ökar eller minskar) är inte självklar. Utgångspunkt är självklart att byggnader ska värmas genom avsedda system och inte av utrustning. Det är därför viktigt att analysera dynamiken mellan el, värme och kyla i byggnader vilket alltjämt är komplex. Speciellt elanvändningen i en byggnad. All elanvändning omvandlas i slutändan till värme genom förluster, så oavsett om el används till utrustning och apparater eller för att flytta runt energi i en byggnad så varierar graden av hur mycket som belastar eller kan tillgodoses byggnaden. Detta varierar från byggnad till byggnad beroende på byggnadens omgivning, byggnadsskal, installationer men kanske främst av verksamheterna. Det är därför viktigt att kartlägga hur ett förändrat beteende av elanvändningen hos verksamheterna påverkar den totala energianvändningen. Vad blir nettoeffekten för byggnader av en minskad eller ökad kilowattimme verksamhetsel? 2

7 2 MÅL Om kunskapen för effektivisering skall öka måste vi förstå hur och till vad energin används vilket leder till att studien måste inbära en viss analys av verksamhetens processer. Analysen bör således också innebära att verksamheterna inventeras såväl tekniskt/ekonomiskt som ur beteendesynpunkt. Att identifiera energi som inte skapar nytta är ett annat sätt att utrycka målbilden. För att kunna avgränsa arbetet har vi formulerat några konkreta frågeställningar som denna kartläggning bör svara på. Dessa är: Vilken mängd utrustning? Vilken typ av utrustning finns? Vilken utrustning påverkar elanvändningen mest? På vilket sätt används utrustningen? Hur kan befintlig utrustning användas effektivare? Vilket utbytesintervall har utrustningen? Kan kravställning vid inköp förändras? Metoden för på vilket sätt kartläggningen bör genomföras har utgått ifrån denna frågeställning. 3

8 3 METOD I det inledande arbetet konstaterades att förutom mätning bör även intervju av verksamhetsföreträdare och vårdpersonal genomföras. Efter det att vi fått resultat från mätningar visade dessa att vi inte kan tolka dem utan kunskap om hur verksamheten använder och nyttjar respektive utrustning, om de över huvud taget har använt den under mätperioden. Vid intervjuer av verksamhetsföreträdare fick vi snabbt en indikation på ett stort intresse från vården att identifiera större förbrukare. Det pågår redan i vården via deras miljösamordnare ett arbete med att effektivisera elanvändningen. De känner dock ett behov av att få hjälp med den tekniska analysen. Under dessa intervjuer framkom att MFT (Medicinsk Fysik och Teknik) i samarbete med inköp använder en inventariedatabas (medusa) över all medicinteknisk utrustning. Denna databas innehåller uppgifter om all utrustning inom regionen, när den införskaffats, hur många som finns, när utrustningen skrotas och var den är placerad. Databasen har varit ett nyckelverktyg för denna studie. Figur 2 Illustration över val av metod för genomförande Figuren ovan illustrerar tidigare beskriven problematik och metod för att identifiera elanvändningen för vald utrustning. De tre områdena för analys är: Databas för utrustning Mätningar Intervjuer 4

9 I tabellen nedan framgår vilken information som ger oss stöd för analys av tidigare redovisade frågeställning. Tabell 1 Frågeställning Frågeställning Underlag Resultat (kap) Mängd utrustning? Databas 5.1 Typ av utrustning? Databas 5.2 Vilken utr. påverkar elanvändningen mest? Databas/enkät/mätning 5.2 Hur används utrustningen? Enkät/mätning 5.3 Hur kan befintlig utr. användas effektivare? Enkät/mätning 5.3 Utbytesintervall? Databas 5.4 Hur kan inköp förändras? Databas/enkät/mätning 5.5 Utveckling/trend? Databas/mätningar Databas utrustning Övergripande jämförelse för olika typer av utrustning och mängder har genomförts med hjälp av inventariedatabaser för följande sjukhus: Mölndal-, Sahlgrenska- och Östra sjukhuset (databas SU) Norra Älvsborgs Länssjukhus, Uddevalla sjukhus (databas NU) Skaraborgs sjukhus Skövde (databas SKAS) Mer detaljerade analyser och sammanställningar är begränsade till sjukhus i Göteborg (Mölndal, Sahlgrenska och Östra). Dels för att de tre anses innehålla en tillräckligt stor mängd utrustning dels för att alla ligger under SU (Sahlgrenska Universitetssjukhuset) vilket medför att de använder samma inventariedatabas. Att de ligger i samma databas innebär mer konsekventa benämningar för olika typer av medicinteknisk utrustning. 5

10 3.2 Mätningar En bruttolista över tänkbara mätobjekt har sammanställts utifrån objekt listade enligt upphandlingsmyndigheten hållbarhetskriterier, efter samtal med medicintekniska ingenjörer inom SU och efter frekvens i databas. Vid mätning och loggning har två olika typer av mätare används: Mindre förbrukare (de med stickkontakt) har loggats med en Standby Energy Monitor från NZR (vilket är majoriteten av utförda mätningar). För större förbrukare (fast installerad utrustning) har mätare från Metrum (FTQ) används. Loggning har genomförts med intervall om 1 minut. Därmed så är redovisade effekter medelvärden över en minut. Sett till energianvändning är detta intervall tillräckligt. Det finns även begränsningar i mätutrustning över hur många datapunkter som kan lagras vilket medför att det praktiskt inte är genomförbart med högre upplösning. Samtidigt som det är önskvärt med hög upplösning är det även viktigt med en representativ mätcykel, vilket kräver längre mätperioder. För utrustning som används i större utsträckning är en mätperiod över en vecka fullt tillräckligt vilket även varit målsättningen för genomförda mätningar. Med en mätcykel över en vecka så ges en bra bild över energianvändning vid stillestånd, stand-by och vid aktiv användning. För utrustning som inte används fullt lika frekvent eller för att identifiera beteenderelaterad energianvändning krävs längre mätperioder än vad som varit möjligt i detta projekt. Det är dock viktigt att komma ihåg att ett mätintervall om 1 minut medför att mycket av loggad utrustning har momentana effektuttag långt högre än vad redovisade diagram i bilaga. 3.3 Enkät Som komplement till genomförda mätningar (stickkontakt) har även en enkät med frågor kring hur respektive mätobjekt används. Enkäten är riktad till den personal som använder utrustningen och syftar till att underlätta analys och tolkning av genomförda mätningar. I skrivande stund har vi fått tillbaka 25 enkäter. 4 AVGRÄNSNING Att planera och få access i olika vårdorganisationer för att genomföra en komplett strategisk mätinsatts har visat sig vara tidskrävande. Att nå ansvariga personer, intervjua och parallellt mäta systematiska har visat sig ta mycket tid i anspråk. Mätningar har genomförts där vi snabbt fått access till att applicera mätutrustning. Vi ser dock att vi fått mycket positiv återkoppling och hjälp från verksamheter där vi genomfört våra insatser. 6

11 5 RESULTAT 5.1 Mängd utrustning per sjukhus Mängden utrustning per sjukhus relativt storlek (yta) är förhållandevis lika. För Mölndal-, Sahlgrenska- och Östra sjukhuset går det 23,8 22,6 och 20,3 m² per utrustning. För Norra Älvsborgs Länssjukhus är de 22,1 m² per utrustning, Uddevalla 31,8 m² per utrusning och för Skaraborgs sjukhus Skövde 29,1 då CPAP och befuktare exkluderas. Med andra ord är utrustningstätheten i stort sett densamma för sjukhusen i Göteborg som för Norra Älvsborgs Länssjukhus, medan den är något lägre för Uddevalla sjukhus och Skaraborgs sjukhus Skövde. Detta tas det inte hänsyn till när traditionella nyckeltal som kwh/m² används för respektive sjukhus. 5.2 Typ av utrustning och energianvändning Stor vikt i denna studie har varit att analysera den stora mängd data som finns tillgänglig i databaser över medicinteknisk utrustning. Jämförelse av innehåll visar att det övergående är samma kategorier av utrustning som är mest frekvent förekommande. Totalt finns det närmare enheter i databasen för Mölndal-, Sahlgrenska- och Östra sjukhuset. Under Sahlgrenska Universitetssjukhuset är det över enheter (detta inkluderar vårdcentraler m.m. men dessa har utelämnats i denna studie). Självklart har inte all utrustning i databas egen strömförsörjning (databas inkluderar exempelvis tillbehör, batteridriven utrustning och ej elektrifierad utrustning). De 25 typer av utrustning som redovisas i tabell 2 motsvarar ca hälften av all utrustning för studerade förvaltningsobjekt. Den största skillnaden gällande utrustnings mellan respektive databas är att andelen CPAP-enheter och värmebefuktare (hjälpmedel för andning t.ex. vid sömnapné) avviker för Skaraborgs sjukhus Skövde där det finns hela 3000 respektive 1500 enheter tillhörande Sömnmottagningen. Denna typ av utrustning tillhandahålls inte patienter för hemmabruk inom SU och finns därmed heller inte i samma omfattning i databas. Noterbart är även att administrativa datorer ej ingår i databas, utom kategorin benämnd persondator, vilka är datorer som tillhör olika typer av medicinteknisk utrustning. En separat studie bör genomföras just för administrativa datorer eftersom dessa är frekventa och troligtvis av stor betydelse för en möjlig effektivisering. Vidare så saknas autoklaver, spol- och diskdesinfektorer i databas då Västfastigheter ansvarar för driften av dessa. Mätningar har inte utförts för denna typ av utrustning då Västfastigheter redan påbörjat mätningar parallellt med denna utredning. 7

12 I tabell 2 redovisas även som exempel medelenergianvändning från utförda mätningar för vissa kategorier. Om dessa mätvärden kan antas vara representativa för all utrustning inom respektive kategori hur blir då energianvändningen per kategori? Tabell 2 Vanligaste typerna av utrustning och mängder Mölndal, Sahlgrenska och Östra Antal Andel Energi (medel mätningar) Energi (*antal*365) Sprut- och infusionspumpar ~ 2500 st ~ 10 % 0,1 kwh/dag 91 MWh/år Patientmonitor ~ 2050 st ~ 8 % 1 kwh/dag 748 MWh/år Bildskärm ~1080 st ~ 4 % - - Pulsoximeter ~ 940 st ~ 3,6% - - Termometer, patient- ~ 640 st ~2,5 % - - Defibrillator halvautomatisk ~ 590 st ~2,3 % - - Ultraljudsapparat ~ 400 st ~1,5 % 3,2 kwh/dag 467 MWh/år Oxygenkoncentrator ~ 380 st ~1,5 % - - Patientvåg ~ 370 st ~1,4 % 0,06 kwh/dag 7,7 MWh/år Blodtrycksmätare, auto ~ 310 st ~1,2 % - - Persondator (ej adm.) ~ 300 st ~1,2 % - - Fiberljusaggregat ~280 st ~1,1 % - - Diatermi ~ 270 st ~1,0 % 0,7 kwh/dag 69 MWh/år EKG-utrustning ~ 240 st ~0,9 % 0,1 kwh/dag 8,8 MWh/år Inhalator el ~ 230 st ~0,9 % - - Medicinsk försörjningsenhet ~ 225 st ~0,9 % - - Anestesiförgasare ~190 st ~0,7 % - - Ventilator ~ 185 st ~0,7 % 0,6 kwh/dag 39 MWh Operationslampa ~ 180 st ~0,7 % - - Blod-/vätskevärmare ~ 165 st ~0,6 % - - Befuktare, andningsvägar ~ 145 st ~0,5 % 0,8 kwh/dag 42 MWh/år Dialysapparat ~ 135 st ~0,5 % 4,7 kwh/dag 232 MWh/år Anestesiapparat ~ 125 st ~0,5 % 3,5 kwh/dag 160 MWh/år Spirometer ~ 55 st 0,2 % 1,2 kwh/dag 24 MWh/år Endoskop ~ 40 st ~0,2 % 1,4 kwh/dag 20 MWh/år Patientmonitorer är den grupp mest störst påverkan av kartlagd (icke fast installerad utrustning), främst sett till den stora mängden. Därefter kommer ultraljudsapparater, dialysapparater och anestesiapparatur. Energimängder redovisade i tabell syftar till att visa vikten av att se helheten kring, total mängd utrustning, nyttjandegrad och prestanda. Som jämförelse använder patientvågar energi (enbart genom transformatorförluster) över en tredjedel av vad en MR-kamera 8

13 använder under ett år (ej redovisad i tabell), eller förenklat något lägre än all EKGutrustning enligt exempel i tabell. Energimängder ovan kan jämföras mot större enskilda förbrukare som mätningar genomförts för. Av dessa har centrala vattenreningen på dialysavdelning störst elanvändning med ca 100 MWh/år, även om mätning för kylhotell (utrymme med lågtemperaturfrysar) visar på en högre elanvändning med 180 MWh/år så beror detta på det stora antalet frysar (28 st i detta fall). Mätningar av mera traditionella storförbrukare som CT- och MR-kamera uppgår i våra mätningar till 44 respektive 23 MWh/år. Studerade operationssalar använder ca 25 MWh/år vardera. Det är viktiga att komma ihåg att redovisade energimängder enbart avser elanvändning till respektive utrustning (inte andra energislag eller stödprocesser). Oavsett så belyser mätningar tydligt vikten att se till alla förbrukare, från flertalet små förbrukare till fåtalet stora förbrukare och de däremellan. 5.3 Användning av utrustning Vår studie av genomförda mätningar visar tydligt att det finns stor potential till effektivare användning, dels genom förändrat beteende dels genom att ställa andra krav vid inköp av ny utrustning. I bilaga redovisas majoriteten av hittills genomförda mätningar. En generellt observation är att det finns en stor mängd utrustning med batterier som konstant konsumerar el även om utrustning inte används. Ofta kan det vara motiverat, exempelvis kan det avse utrustning i beredskap, för mobilitet eller annan specifik anledning. Men det finns säkert lika många fall där inte är motiverat. Exempelvis så finns det laddningsrum för batterier till sprut- och volympumpar hos dialysavdelning på Sahlgrenska, se mätning Grenkontakt med laddning av batterier (5 sprut- och infusionspumpar). I detta utrymme laddas ca 25 batterier kontinuerligt. Nu kan det vara så att dessa batterier kräver konstant laddning men rimligtvis så är det är det så pass enkelt som att en timer installeras så att laddning av batterier påbörjas innan verksamhet startar upp varje dag. Effekt för 25 batterier motsvarar knappt 100 W. Säg att drifttid kan minskas med 12h per dag, så motsvarar detta 438 kwh över ett år. Se även akutdialysmaskin på samma avdelning. Visserligen är inte detta på något sätt några stora energimängder och inte heller unikt för just denna avdelning utan mer karakteristiskt för hur det generellt ser ut och hur det med små medel går att effektivisera. Speciellt i jämförelse med vad det kostar att köpa in utrustning. Nedan i figur 3 är ett annat exempel där utrustning som inte används fotograferats med värmekamera, vilket kan jämföras med stand-by effekter i flertalet diagram i bilaga. 9

14 Figur 3 Värmefotografi på utrustning som inte används. En ljusare färg indikerar på högre temperatur dvs värmeavgivning. Jämför med värmepanelen (radiator) i bildens övre högra del. Vad gäller beteende så är det tydligt att det finns en väldigt stor effektviseringspotential enbart genom att utrustning stängs av i större omfattning vilket framgår av flera av genomförda mätningar (se ultraljudsapparat, spirometer, urodynamikutrustning, patientmonitor m.m.). För beteenderelaterad energianvändning kvarstår dock arbete, men vi kan konstatera att den subjektiva uppfattningen kring hur utrustning används ofta avviker från hur den faktiskt används. För att bättre fånga beteende och användningsmönster krävs normalt även längre mätperioder än vad denna studie gett utrymme för. 5.4 Utbytesintervall utrustning Av utrustning med angiven teknisk livslängd i databasen för Sahlgrenska, Mölndal och Östra sjukhuset så har strax över 40 % redan passerat sin tekniska livslängd. Inom de närmsta tre åren (t.o.m. 2018) så är motsvarande siffra 60 %. Angivna utbytesintervall av medicinteknisk utrustning varierar mellan främst 5, 7 och 10 år. Det skiljer såklart mellan olika typer av utrustning men det mest frekventa typvärden är 10 år följt av 7 år. För aktiv medicinteknisk utrustning med angiven livslängd under Mölndal, Sahlgrenska, och Östra sjukhuset så är genomsnittlig livslängd 8,4 år. Vid jämförelse med inaktiv 10

15 utrustning (skrotad) från 1990 framåt så uppgår angiven genomsnittlig livslängd till 8,5 år. Detta kan i sin tur jämföras med hur länge utrustning faktiskt är aktiv; vilket uppgår till 11,2 år. Med andra ord används utrustning i genomsnitt i ytterligare 2,7 år efter att den tekniska livslängden passerats. 5.5 Inköp/upphandling Vikten av att ställa rätt krav vid nya upphandlingar blir tydlig då påverkan på total energianvändningen blir stor sett till de långa utbytesintervaller samt sett till den stora mängd utrustning som kommer bytas de kommande tre åren. Det finns rimligtvis en väldigt stor effektiviseringspotential i att rätt krav ställs och att dessa krav motsvarar på det sätt utrustning används. Frågorna kring detta är ett område där informationen idag är begränsad eftersom det återigen är viktigt att se till helheten. Det går inte enbart jämföra energiprestanda utifrån vad leverantörer anger utan det krävs ökad kunskap kring faktiska behov och användning men även till omfattningen, särskilt när det gäller upphandling av större kvantiteter utrustning. Det kräver att underlag för rätt beslut sammanställs i god tid, där ett första steg är att kartlägga vilken utrustning som ligger närmast i tid för utbyte utefter teknisk livslängd och intervall, se figur 4. Därefter kan en prioritering påbörjas av vilka som kräver en mer detaljerad kartläggning/utredning. Figur 4 Utbytesintervall av utrustning, teknisk- och faktisk livslängd. 11

16 Efter det att upphandlingen är genomförd så är det främst verksamheternas beteende som påverkar energianvändningen så det är viktigt att skapa så bra förutsättningar som möjligt från början. 5.6 Trender De senaste fyra åren har de skett en nettoökning av utrustning med ca 1000 enheter. Från till enheter för Mölndal-, Sahlgrenska- och Östra Sjukhuset. Detta motsvarar en årlig ökning med 1 %. Patientmonitorer är den kategori av utrustning som ökar allra mest. Bland utrustning som minskar är det ofta omodern utrustning eller olika typer av tillbehör. I figur 5 redovisas de typer av utrustning med störst nettoökning under denna period. Figur 6 redovisar motsvarande de typer av utrustning som har minskat mest till antal under samma period. Ett intressant exempel är bildgivande ultraljudsapparater. Förutom att de totalt sett ökar till antal (+16%) så ökar även energianvändning vid uppgradering till nyare modell. De mätningar som genomförts för ultraljudsapparater jämför en äldre version med nyare från samma tillverkare och serie. Dessa mätningar visar på ett ökat effektuttag med % för alla driftlägen inkl. när de är avstängda. Det bör utredas mer noggrant huruvida detta är en genomgående trend att ny utrustning dels har högre prestanda dels generellt är mer elintensiv i samband med att de utrustas med mer och fler avancerade funktioner. 12

17 Figur 5 Utrustning som ökat mest till antal under perioden jan 2011 till okt 2015 för SU 13

18 Figur 6 Utrustning som minskat mest till antal under perioden jan 2011 okt 2015 för SU 14

19 6 SLUTSATS Trots att mätning utförts på en begränsad mängd utrustning (sett till den stora mängden utrustning som finns) så bidrar de med väldigt mycket nyttig information, även om mycket arbete kvarstår. Det finns inget i nuläget som tyder på att verksamheternas elanvändning kommer att minska inom en snar framtid. Dels då antal apparater ökar dels genom att utrustning tenderar att bli mer avancerad och elektrifierad samtidigt som energisparfunktioner lyser med sin frånvaro. Mätningar visar dock på att det finns en stor effektiviseringspotential genom förändrat beteende men även genom förändrade rutiner vid inköp. Gemensamt för båda delar är ett kunskapen och samverkan måste öka. 7 FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER Även om tillgänglig tid varit begränsad för genomförande av föreliggande studie har en stor mängd data sammalts in. Detta materialet kan enkelt kompletteras, men är redan i dag tillräckligt för att utföra flera fördjupade studier kring beteenden och skillnader i det uppfattade beteendet och mätdata. Ett annat område är att fördjupa statistikbearbetningen av materialet och skapa nyckeltal för framtida simuleringar. Insamlad information kan även vara ett bra grundmaterial för att genomföra fördjupade studier och analyser kring kravställning vid upphandling av utrustning. Det kvarstår även ett antal relativt enkla och okomplicerade frågor, exempelvis: Varför beställs mer utrustning än det som skotas och varför har nyare utrustning högre förbrukning? Varför ökar energianvändningen med 30% med den yngre generationens ultraljuds-utrustning? Behöver all utrustning ha batteri-backup? Varför stängs inte utrustningen av när man stänger av strömmen? Varför har viss utrustning högre energiförbrukning än vad produktinformation som erhållits av leverantör? 15

20 Redan nu kan vi konstatera, vilket stöds av det material som redovisats i denna övergripande analys, att det finns en betydande, för att inte säga stor, potential till effektiviseringar i energianvändningen av utrusning. Hur stor den är till sin karaktär och på vilket sätt som är mest optimalt för att genomföra den är ännu så länge okänt. Dels vet vi för lite och dels har materialet som finns inom denna studie, av tidsskäl, inte kunnat analyseras tillräckligt noggrant. Om mätstudien utökas och det utförs fördjupade analyser bör dessa ske inom tre områden. Dessa är: Beteende kopplat till prestanda exempelvis uppladdning, uppstart och avstängning, kalibreringsrutiner m.m. Statistikbearbetning för att skapa schabloner för bl.a. simuleringar och för att redovisa referensvärde samt för prioritering vid inköp. Hur kan mätdata användas vid kravställning i samband med stora inköp vad behöver backupfunktion, upprampning/uppstartsfunktioner m.m. Erfarenheten från Västra Götalandsregionens kartläggning av byggnader visar att potentialen är minst lika tydlig för verksamheternas elanvändning, och om det genomföras en utökad kartläggning, på samma sätt som för byggnaderna, kan Fastighetsägare och Verksamheterna få en tydlig målbild och en bra strategi för att minska elanvändningen. Dessa erfarenheter och kunskaper kan redan nu men framför allt efter en utökad kartläggning med god precision spridas till ett större antal Fastighetsägare. 16

21 Översikt Bilaga (mätningar) A1. Anestesiapparat (inkl. patientövervakning och PC) -,Mölndals sjukhus A2. Artroskopistapel OP 3, Mölndals sjukhus A3. Batteriladdning (sprut- och infusionspump) Dialysavd, Sahlgrenska A4. Batteriladdning (5 st sprut- och infusionspumpar) Dialysavd, Sahlgrenska A5. Befuktare andningsvägar Barn IVA, Östra sjukhuset A6. Behandlingsstol/undersökningsstol Dialysavd. NÄL A7. Blodflödesmätare Dialysavd. Sahlgrenska A8. Borr och såg, kirurgi OP 3, Mölndals sjukhus A9. Dialys förbehandling Avhärdningsfilter Dialysavd, Sahlgrenska A10. Dialys förbehandling Kolfilter Dialysavd, Sahlgrenska A11. Dialys förbehandling Koncentratenhet Dialysavd, Sahlgrenska A12. Dialys Vattenrenare, mobil Dialysavd. NÄL A13. Dialys Vattenrenare, mobil (med värmefas) Dialysavd. NÄL A14. Dialysapparat, CRRT, akutdialysapparat Dialysavd. Sahlgrenska A15. Dialysapparat, hemo, behandling Dialysavd. NÄL A16. Dialysapparat, hemo, behandling Dialysavd. NÄL A17. Dialysapparat, hemo, behandling Dialysavd. Sahlgrenska A18. Dialysapparat, hemo, uppställningsyta (rengör.) Dialysavd. NÄL A19. Dialysapparat, hemo, uppställningsyta (rengör.) Dialysavd. Sahlgrenska A20. Diatermivagn OP 3, Mölndals sjukhus A21. EKG-förstärkare Barnfys, Östra sjukhuset A22. Endoskopiutrustning OP 3, Mölndals sjukhus A23. Infusionspumpsrack med gemensam styrning IVA, Mölndals sjukhus A24. Infusionspumpsrack med gemensam styrning x 2 Barn IVA, Östra sjukhuset A25. Kuvös, öppen Barn IVA, Östra sjukhuset A26. Laserkirurgiutrustning (ögon) Ögonmott, Mölndals sjukhus A27. Lungfunktionsanalysator Barnfys, Östra sjukhuset A28. Operationslampa, mobil MSMT, Mölndals sjukhus A29. Patientmonitor IVA, Mölndals sjukhus A30. Patientmonitor (stand-by) MSMT, Mölndals sjukhus A31. Patientmonitor Barn IVA, Östra sjukhuset A32. Patientmonitor m.m. (pumprack+ventilator+befukt) Barn IVA, Östra sjukhuset A33. Personvåg MSMT, Mölndals sjukhus A34. Spirometer Barnfys, Östra sjukhuset A35. Spirometer Barnfys, Östra sjukhuset A36. Ultraljudsapparat Dialysavd. Sahlgrenska A37. Ultraljudsapparat Hjärtlab, Mölndals sjukhus A38. Ultraljudsapparat Hjärtlab, Mölndals sjukhus A39. Urodynamikutrustning Barnfys, Östra sjukhuset A40. Ventilator IVA, Mölndals sjukhus A41. Ventilator Barn IVA, Östra sjukhuset B1. CT Sahlgrenska B2. Fryshotell Sahlgrenska B3. MR Sahlgrenska B4. Operationssal OP-sal 2, Mölndals sjukhus B5. Operationssal OP-sal 3, Mölndals sjukhus B6. Operationssal OP-sal 4, Mölndals sjukhus B7. Vattenrening (CWP) Dialysavd, Sahlgrenska

22 A1. Anestesiapparat inkl. patientövervakning och PC Mätobjekt Anestesi Patientmonitor PC Plats -,Mölndals sjukhus Effekt Av/Stand-by 100 W Tillverkare Maquet Philips - Datum till Effekt Användning W Modell FLOW-i C30 IntelliVue MX800 - Mätperiod 7,3 dagar År Energianvändning 25,6 kwh Loggintervall 1 minut

23 A2. Artroskopistapel Mätobjekt Artroskopistapel Plats Operation 3,Mölndals sjukhus Effekt Av Tillverkare - Datum till Effekt Användning W Modell - Mätperiod 8 dagar År - Energianvändning 2,8 kwh Loggintervall 1 minut

24 A3. Batteriladdning sprut- och infusionspump Mätobjekt Grenkontakt 2 Plats Dialysmott, Sahlgrenska Effekt laddning 15 W Tillverkare Alaris GW Datum till Effekt (fulladdat) 2,5-3,5 W Modell CareFusion Mätperiod 7 dagar - År Energianvändning 0,18 kwh Loggintervall 1 minut Infusionspump, Alaris GW inkopplad då mätning påbörjades

25 A4. Batteriladdning (grenkontakt med5 sprut- och infusionspumpar) Mätobjekt Batteriladdning (5st) Plats Dialysmott, Sahlgrenska Effekt vid laddning 19 W Tillverkare Fresenius/CareFusion Datum till Modell Alaris CC/GW, Volumat MC Mätperiod 7 dagar - År - Energianvändning 3,2 kwh Loggintervall 1 minut Grenkontakt i laddningsrum med 5 batterier till sprut- och infusionspumpar. Totalt ca batterier laddas kontinuerligt i detta utrymme.

26 A5. Befuktare andningsvägar Mätobjekt Befuktare Plats Barn IVA, Östra sjukhuset Effekt Av/stand-by 4,5 W Tillverkare Fisher & Paykel Datum till Effekt Användning W Modell MR 850 Mätperiod 10 dagar Effekt till/från W År 2010 Energianvändning 8,4 kwh Loggintervall 1 minut

27 A6. Behandlingsstol/undersökningsstol Mätobjekt Undersökningsstol Plats Dialysavd, NÄL Effekt Av/Stand-by 2 Tillverkare Digitemp Datum till Effekt Justering* W Modell Comfort 4 Mätperiod 2,88 dagar År? Energianvändning 0,1 kwh Loggintervall 1 minut Momentant W vid lägesjustering (10-15 sekunder)

28 A7. Blodflödesmätare (monitor) Mätobjekt Blodflödesmätare Plats Dialysmott, Sahlgrenska Effekt Av 0,5 W Tillverkare Transonic Datum till Effekt Stand-by (15 W) Modell HD03 Mätperiod 7 dagar Effekt Användning - År 2010 Energianvändning 0,1 kwh Loggintervall 1 minut

29 A8. Borr och såg, kirurgi Mätobjekt Borr och såg Plats Operation 3, Mölndals sjukhus Effekt Av/Stand-by 8 W Tillverkare Linvatec Datum till Effekt På 20 W Modell Hall PowerPro Advantage D3000 Mätperiod 4,1 dagar Effekt Användning W År 2008 Energianvändning 0,9 kwh Loggintervall 1 minut

30 A9. Dialys förbehandling - Avhärdningsfilter Mätobjekt 2 st avhärdningsfilter Plats Dialysmott, Sahlgrenska Effekt Av - Tillverkare - Datum till Effekt Stand-by - Modell - Mätperiod 7 dagar Effekt Användning Ca 30 W År - Energianvändning 5,0 kwh Loggintervall 1 minut

31 A10. Dialys förbehandling - Kolfilter Mätobjekt Kolfilter Plats Dialysmott, Sahlgrenska Effekt Av - Tillverkare - Datum till Effekt Stand-by Modell - Mätperiod 7 dagar Effekt Användning 3-5 W År - Energianvändning 0,5 kwh Loggintervall 1 minut

32 A11. Dialys förbehandling - Koncentratenhet Mätobjekt CDS Plats Dialysmott, Sahlgrenska Effekt Av - Tillverkare Fresenius Medical Care Datum till Effekt Stand-by 26 W Modell CDS08 Mätperiod 6,94 dagar Effekt Användning 50 W År Energianvändning 6,6 kwh Loggintervall 1 minut

33 A12. Dialys - Vattenrenare, mobil Mätobjekt Vattenrenare, mobil Plats Dialysen, NÄL Effekt Av/Stand-by 4,5 W Tillverkare Fresenius Medical Care Datum till Rengöring* 250 W Modell Aqua UNO Mätperiod 6,9 dagar År 2006/2007/2008 Energianvändning 6,8 kwh Loggintervall 1 minut Mobil vattenrenare för lån. Står i beredskap på dialysavdelning. *10 minuter per cykel

34 A13. Dialys - Vattenrenare, mobil (med värmefas) Mätobjekt Mobil vattenrenare Plats Dialysen, NÄL Effekt Av/Stand-by 10,5 W Tillverkare Fresenius Medical Care Datum till Rengöring 1* Modell AquaC UNO H Mätperiod 6,9 dagar Rengöring 2* W År 2014 Energianvändning 6,4 kwh Loggintervall 1 minut Mobil vattenrenare för lån. Står i beredskap på dialysavdelning. Rengöring minuter. Rengöring 2 45 minuter.

35 A14. Dialysmaskin (beredskap/akutdialysmaskin) Mätobjekt Dialysapparat, CRRT Plats Dialysmott, Sahlgrenska Effekt Avstängd - Tillverkare Edwards Datum till Effekt Stand-by 18 W Modell Aquarius Mätperiod 7 dagar Effekt Användning 87 W (medel) År 2008 Energianvändning 3,2 kwh Loggintervall 1 minut Apparat i beredskap. Alltid inkopplat p.g.a. batteri

36 A15. Dialysapparat Mätobjekt Dialysapparat, hemo Plats Dialysavdelning, NÄL Effekt Avstängd/Stand-by 10 W Tillverkare Fresenius Medical Care Datum till Effekt Behandling W Modell 5008 Mätperiod 6,7 dagar Effekt Rengöring 1200 W (medel) År - Energianvändning 38,3 kwh Loggintervall 1 minut

37 A16. Dialysapparat Mätobjekt Dialysapparat, hemo Plats Dialysavd, NÄL Effekt Av/stand-by 10 W Tillverkare Fresenius Medical Care Datum till Effekt Behandling 450 w (medel) Modell Fresenius 5008 Mätperiod 6,7 dagar Effekt Rengöring W (medel) År - Energianvändning 40,5 kwh Loggintervall 1 minut

38 A17. Dialysapparat Mätobjekt Dialysapparat, hemo Plats Dialysmott, Sahlgrenska Effekt Avstängd/Stand-by 21W Tillverkare Gambro Datum till Effekt Behandling Ca 400 W Modell AK200 Mätperiod 6,7 dagar Effekt Rengöring 1300 W År - Energianvändning 24,0 kwh Loggintervall 1 minut Effekttoppar i diagram är rengöringsprogram (20-30 min per gång med medeleffekt på ca 1300 W). Dessa körs innan och efter behandling samt efter angivet intervall. Batteri anges som anledning till att apparat inte kan göras strömlös.

39 A18. Dialysapparat (endast rengöring) Mätobjekt Dialysapparat, hemo Plats Dialysavd, NÄL Effekt Avstängd/Stand-by 10 W Tillverkare Fresenius Medical Care Datum till Effekt Behandling - Modell 4008S Mätperiod 10 dagar Effekt Rengöring W År - Energianvändning 8,4 kwh Loggintervall 1 minut

40 A19. Dialysapparat (endast rengöring) Mätobjekt Dialysapparat, hemo Plats Dialysmott, Sahlgrenska Effekt Av/stand-by 22 W Tillverkare Gambro Datum till Effekt Behandling - Modell AK 200 S Mätperiod 7 dagar Effekt Rengöring Se nedan År - Energianvändning 12,1 kwh Loggintervall 1 minut Endast rengöringsprogram (ca 30 min per gång). Medeleffekt per rengöringscykel varierar ( W och W)

41 A20. Diatermivagn (diatermi, sug, rökgasutsug och blodtomhetsapparat) Mätobjekt Diatermivagn Plats Operation 3, Mölndals sjukhus Effekt Av 4 W Tillverkare - Datum till Effekt nivå 1 (diatermi) W Modell - Mätperiod 6,7 dagar Effekt nivå W År - Energianvändning 4,5 kwh Effekt nivå 3 (användning) W Loggintervall 1 minut

42 A21. EKG-förstärkare Mätobjekt EKG-förstärkare Plats Barnfysiologen, Östra sjukhuset Effekt Av/Stand-by 1 W Tillverkare Cardiolex Datum till Effekt Användning 30 W Modell Lexor Mätperiod 8 dagar År - Energianvändning 0,8 kwh Loggintervall 1 minut

43 A22. Endoskopiutrustning (vagn med ljuskälla, kamera, spolpump, diatermi, Co2, insufflator och navigeringsutrustning) Mätobjekt Endoskopiutrustning Plats Operation 3,Mölndals sjukhus Effekt Av/Stand-by 12 W Tillverkare - Datum till Effekt Användning W Modell - Mätperiod 9,2 dagar År - Energianvändning 13,3 kwh Loggintervall 1 minut

44 A23. Infusionspumpsrack med gemensam styrning Mätobjekt Pumprack Plats Avd 227- IVA, Mölndals sjukhus Effekt Av - - Tillverkare Fresenius Kabi Datum till Effekt Användning W Modell Link 6+ Agilia Mätperiod 7,8 dagar År 2011 Energianvändning 3,0 kwh Loggintervall 1 minut Hållare för infusions- och sprutpumpar (6st). Stängs aldrig av mellan användningstillfällen

45 A24. Infusionspumpsrack med gemensam styrning x 2 Mätobjekt Infusionspumprack x 2 Plats Barn IVA, Östra sjukhuset Effekt Av - Tillverkare Fresenius Kabi x 2 Datum till Effekt användning W Modell Link 6+ Agilia x 2 Mätperiod 2 dagar År 2010 x 2 Energianvändning 3,0 kwh Loggintervall 1 minut

46 A25. Kuvös (öppen) Mätobjekt Kuvös, öppen Plats Barn IVA, Östra sjukhuset Effekt Av/Stand-by - Tillverkare GE Healthcare Datum till Effekt Användning W Modell Panda ires and Giraffe Warmer Mätperiod 1 dag År 2009 Energianvändning 2,3 kwh Loggintervall 1 minut

47 A26. Laserkirurgiutrustning (ögon) Mätobjekt Ögonlaser Plats Ögonmott, Mölndals sjukhus Effekt Av 0 W Tillverkare Valon Datum till Effekt Användning W Modell 5G multispot Mätperiod 8,22 dagar År 2015 Energianvändning 0,3 kwh Loggintervall 1 minut

48 A27. Lungfunktionsanalysator Mätobjekt Lungfunktionsanalysator Plats Barnfysiologen, Östra Sjukh. Effekt Avstängd 0 W Tillverkare Eco Medics Datum till Effekt På 22 W Modell Exhalyzer D Mätperiod 8 dagar År - Energianvändning 0,2 kwh Loggintervall 1 minut

49 A28. Operationslampa, mobil Mätobjekt OP-lampa, mobil Plats MSMT, Mölndals Sjukhus Effekt Av 16 W Tillverkare Dräger Polaris Datum till Effekt Användning 66 W Modell 100/200 Mätperiod 6,2 dagar År 2014 Energianvändning 3,4 kwh Loggintervall 1 minut Mätning ej utförd i verksamhet utan på medicinteknikavdelning.

50 A29. Patientmonitor Mätobjekt Patientmonitor Plats Avd 227-IVA, Mölndals sjukhus Effekt Av - Tillverkare Philips Datum till Effekt Igång 40 W Modell IntelliVue MX800 Mätperiod 7,8 dagar Effekt Övervakning till 5 W År 2014 Energianvändning 7,8 kwh Loggintervall 1 minut Övervakning av patienters vitala parametrar. Stängs aldrig av mellan användningstillfällen

51 A30. Patientmonitor Mätobjekt Patientövervakning Plats MSMT, Mölndals sjukhus Effekt Stand-by 41 W Tillverkare Philips Datum till Modell IntelliVue MX800 Mätperiod 1,9 dagar År 2014 Energianvändning 1,9 kwh Loggintervall 1 minut

52 A31. Patientmonitor Mätobjekt Patientmonitor, multiparameter Plats Barn IVA, Östra Sjukhuset Effekt Av Tillverkare Philips Datum till Effekt Stand-by Modell IntelliVue MX800 Mätperiod 10 dagar Effekt Användning 54 W År 2014 Energianvändning 13 kwh Loggintervall 1 minut

53 A32. Patientövervakning, Ventilator, Pumprack x 2, Befuktare Mätobjekt Plats Barn IVA, Östra Sjukhuset Effekt Av Tillverkare Datum till Effekt Stand-by Modell Mätperiod 2 dagar Effekt Användning Ca 200 W År Energianvändning 9,1 kwh Loggintervall 1 minut Dipp i diagram beror på att patient var på undersökning

54 33. Personvåg Mätobjekt Personvåg Plats MSMT, Mölndals sjukhus Effekt Stand-by 2,3 W Tillverkare Seca Datum till Modell - Mätperiod 2,8 dagar År - Energianvändning 0,16 kwh Loggintervall 1 minut

55 A34. Spirometer Mätobjekt Spirometer Plats Barnfysiologen, Östra Sjukhuset Avstängd/Stand-by 40 W Tillverkare Jaeger Datum till Effekt På 70 W Modell MasterScreen Body Mätperiod 8,0 dagar Effekt Undersökning W År - Energianvändning 9,1 kwh Loggintervall 1 minut Stängs inte av mellan användningstillfällen pga. att utrustning kräver kalibrering efter avstängning. Kan inte göras strömlös då uppvärmningstid uppges vara lång (>2h) samt att det inte rekommenderas av tillverkare.

56 A35. Spirometer Mätobjekt Spirometri Plats Barnfysiologen, Östra Sjukhuset Effekt Av 24 W Tillverkare Jaeger Datum till Effekt På 50 W Modell Oxycon Pro Mätperiod 7,8 dagar Effekt Undersökning W År - Energianvändning 9,6 kwh Loggintervall 1 minut Stängs inte av mellan användningstillfällen pga. att utrustning kräver kalibrering efter avstängning. Kan inte göras strömlös då uppvärmningstid uppges vara lång (>2h) samt att det inte rekommenderas av tillverkare.

57 A36. Ultraljudsapparat Mätobjekt SiteRite Plats Dialysmott, Sahlgrenska Effekt Av 3,6 W Tillverkare Bard Datum till Effekt Stand-by Modell Site-Rite 5 Mätperiod 7 dagar Effekt Användning År 2009 Energianvändning 0,6 kwh Loggintervall 1 minut Ej använd under mätperiod

58 A37. Ultraljudsapparat Mätobjekt Ultraljud Plats Hjärtlab, Mölndals sjukhus Effekt Avstängd 14 W Tillverkare GE Healthcare Datum till Effekt Stand-by 417 W Modell Vivid 7 Mätperiod 10 dagar Effekt Användning W År 2008 Energianvändning 27,2 kwh Loggintervall 1 minut

59 A38. Ultraljudsutrustning Mätobjekt Ultraljud Plats Hjärtlab, Mölndals sjukhus Effekt Av W Tillverkare GE Healthcare Datum till Effekt Stand-by 546 W Modell Vivid E9 Mätperiod 10 dagar Effekt vid användning W År 2014 Energianvändning 37,4 kwh Loggintervall 1 minut

60 A39. Urodynamikutrustning Mätobjekt Urodynamik Plats Barnfysiologen, Östra sjukh. Effekt Avstängd/Stand-by 13 W Tillverkare MMS Datum till Effekt På 80 W Modell Solar Mätperiod 8,00 dagar Effekt Undersökning W År - Energianvändning 4,3 kwh Loggintervall 1 minut Kan stängas av. Kan göras strömlös

61 A40. Ventilator Mätobjekt Ventilator Plats Avd 227- IVA Mölndals sjukhus Effekt Av/Stand-by 5 W Tillverkare Maquet Datum till Effekt På 27 W Modell Servo-i Mätperiod 7,85 dagar Effekt Användning >27 W År 2011 Energianvändning 2,8 kwh Loggintervall 1 minut

62 A41. Ventilator Mätobjekt Ventilator Plats Barn IVA, Östra Sjukhuset Effekt Av - Tillverkare Maquet Datum till Effekt Stand-by 28 W Modell Servo-i Mätperiod 10 dagar Effekt Användning 35 W År 2004 Energianvändning 8,6 kwh Loggintervall 1 minut

63 B1. CT-kamera Mätobjekt CT-kamera Plats Sahlgrenska Stand-by 4,5 kw Tillverkare - Datum till Effekt Se diagram Modell - Mätperiod 10 dagar År - Energianvändning kwh Loggintervall 1 minut

64 B2. Fryshotell Mätobjekt Kyl/frys (lågtemp) Plats Sahlgrenska Effekt (medel) 20 kw Tillverkare - Datum till Modell - Mätperiod 6,8 dagar År - Energianvändning kwh Loggintervall 1 minut Mätning utförd på del av fryshotell innehållande 5 st Thermo Scientific model 8706, 28st Thermo Scientific model 88700V61, 7st New Brunswick Scientific model c och 1st Elcold Freezer type LAB51.

65 B3. MR-kamera Mätobjekt MR-kamera Plats Sahlgrenska Effekt Av/Stand-by 1,2 kw Tillverkare Philips 3, till Effekt På 2,5 kw Modell 3.0T Achieva Mätperiod 10,2 dagar Effekt Användning Se diagram År - Energianvändning 568 kwh Loggintervall 1 minut

66 B4. Operationssal Mätobjekt Operationssal Plats OP2, Mölndals sjukhus Effekt Av/Stand-by Tillverkare - Datum till Effekt innan/efter Modell - Mätperiod 6,9 dagar Effekt Användning År - Energianvändning 455 kwh Loggintervall 1 minut

67 B5. Operationssal Mätobjekt Operationssal Plats OP3, Mölndals sjukhus Effekt Av/Stand-by Tillverkare - Datum till Effekt På Modell - Mätperiod 6,9 dagar Effekt Användning År - Energianvändning 481 kwh Loggintervall 1 minut

68 B6. Operationssal Mätobjekt Operationssal Plats OP4, Mölndals sjukhus Effekt Av/Stand-by Tillverkare - Datum till Effekt På Modell - Mätperiod 6,9 Effekt Användning År - Energianvändning 456 kwh Loggintervall 1 minut

69 B7. Vattenrening (CWP) Mätobjekt CPW x 2 Plats Dialysmott, Sahlgrenska Effekt Av/Stand-by 0-25 kw Tillverkare Gambro Datum till Effekt Rening 10 kw Modell CWP ROHH 132 Mätperiod 10,4 dagar År 2009 Energianvändning kwh Loggintervall 1 minut