Agricultural Sciences for Global Development (SLU Global)

Transkript

1 Rektor Dnr SLU ua Fe Landsbygdsdepartementet STOCKHOLM RAPPORT AVSEENDE SLU:s BIDRAG TILL GENOMFÖRANDET AV SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING INTERNT ARBETE 2 HÅLLBART NYTTJANDE AV NATURRESURSERNA OCH OMSORG OM MILJÖN 4 GLOBALA GEMENSAMMA NYTTIGHETER 5 POLITIK FÖR SOCIAL OMSORG OCH HÄLSA 6 UTBILDNINGSPOLITIKEN 6 JORDBRUKS- OCH FISKERIPOLITIKEN 8 SAMARBETE MED CGIAR 9 SAMARBETET MED ÖSTEUROPA 9 Enligt regleringsbrevet för 2011 ska SLU inom ramen för den egna verksamheten, och i samarbete med andra aktörer, arbeta för att bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling (PGU). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 1 december Dispositionen i denna rapport följer i stort avsnittsindelningen i PGU. De exempel som tas upp har placerats i det avsnitt där de har sin tydligaste tillhörighet, men de berör ofta även andra avsnitt. I texten används förkortningar för fakulteternas namn enligt följande: LTJ-fakulteten: fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap NL-fakulteten: fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap S-fakulteten: fakulteten för skogsvetenskap VH-fakulteten: fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Det globala perspektivet har länge varit levande inom SLU, och det har framgått av tidigare års rapporter att universitetet länge haft en omfattande verksamhet med inriktning på global utveckling. Alla fakulteter och praktiskt taget alla institutioner har med olika inriktning utvecklat kunskapen om hur de biologiska naturresurserna kan förvaltas och nyttjas i fattiga länder. Lärare och studenter vid SLU har alltid varit starkt engagerade i det globala utvecklingssamarbetet. SLU har dock saknat en gemensam och sammanhållande strategi för detta arbete. Under 2010 har universitetet därför lagt ned ett omfattande arbete som ledde till att rektor i september kunde fastställa en strategi som fick namnet Vetenskap för global utveckling SLU:s bidrag till fattigdomsbekämpningen. Strategin utgår från SLU:s 1

2 verksamhetsidé att utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Naturresursernas betydelse för den globala utvecklingen uttrycks i FN:s millenniemål till Särskilt har följande tre mål direkt bäring på SLU:s verksamhet: 1. Extrem fattigdom och hunger ska halveras; 6. Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas; 7. En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas. Regeringen understryker i skrivelsen Globala utmaningar vårt ansvar det gemensamma ansvaret för utvecklingspolitikens genomförande. I skrivelsen framhålls den fattiga människans perspektiv och det är värt att i det sammanhanget notera att drygt två tredjedelar av världens fattiga bor på landsbygden. SLU har alltså ett direkt uppdrag från regeringen att arbeta med dessa frågor och att göra det i samarbete med andra aktörer. Av regeringens policy för forskning inom det svenska utvecklingssamarbetet konstateras också att kompetent svenskt engagemang och deltagande i globala utvecklingssamarbeten är beroende av svensk forskningskompetens. Det är därför angeläget att SLU tar ett ansvar för att den svenska resursbasen vidmakthålls och utvecklas. Sedan strategin fastställts tillsatte rektor en arbetsgrupp med uppdraget att ta fram en handlingsplan och göra prioriteringar. Detta resulterade i fastställandet av programmet Agricultural Sciences for Global Development, som ska utveckla PGU-verksamheten inom universitetet och bygga allianser inom Sverige, EU och internationellt. Forskare vid SLU ska därmed få ökad kraft att delta i ansökningar till stora givarorganisationer som rör tematisk forskning och akademisk kapacitetsuppbyggnad inom utvecklingssfären. För att öka bredden i Sveriges lantbruksinriktade PGU-arbete har under hösten 2011 ett samarbete etablerats mellan Landsbygdsdepartements tre myndigheter SLU, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket genom att en överenskommelse tecknats av de respektive myndighetscheferna. INTERNT ARBETE Agricultural Sciences for Global Development (SLU Global) Ett av SLU:s mål är att stärka Sveriges ställning som kunskapsnation och bidra till förvaltning och hållbart nyttjande av biologiska naturresurser i ett globalt perspektiv. SLU:s kompetens ger viktiga bidrag till förbättrad produktivitet i lantbruket, livsmedelssäkerhet och hållbar försörjning i låginkomstländer. Genom satsningen under 2011 på programmet Agricultural Sciences for Global Development (SLU Global), och en stödjande sekretariatsfunktion för PGU-frågor, har SLU stärkt sin position inom utvecklingsområdet. SLU Global vill verka som en nationell nod för globala utvecklingsfrågor inom universitetets ansvarsområden och utveckla långsiktigt kapacitetsuppbyggande i samarbete med universitet i Afrika. Under november-december 2011 rekryterar SLU Global fem temaledare som har i uppdrag att initiera och koordinera multidisciplinär forskning och utbildningsaktiviteter i en global utvecklingskontext. Temaledarna förväntas bygga plattformar för synergier och samarbete inom och mellan ämnesområden. De fem områdena är Efficiency in farming systems, Land use and climate change, Restoration of degraded rural landscapes, Scale issues in relation to food security and poverty alleviation, och Urban and peri-urban farming. Uppdragen är på 40% under två år med möjlighet till ytterligare en tvåårsperiod. 2

3 Centrum för globala djursjukdomar (CGD) Etableringen av CGD, som invigdes den 8 november 2011, är en följd av SLUs innevarande forskningsstrategi som satsar på att kombinera infektionsbiologi och epidemiologi kring djurens smittsamma sjukdomar. Smittsamma infektionssjukdomar utgör ett beständigt hot för den globala och inhemska djurproduktionen och livsmedelsförsörjningen. De utgör även hot mot djurvälfärd, folkhälsa (i det fall det rör sig om zoonoser), internationell handel och uppehälle för landsbygdsbefolkningen i fattiga länder. Huvudsyftet med CGD är att stärka forskningen och öka engagemanget inom området globala smittsamma djursjukdomar. Centret utgör dessutom en ingång till SLU avseende frågor som rör globala smittsamma djursjukdomar. Målsättningen är att lyfta fram den unika kompetensen avseende globala djursjukdomar inom SLU, samt att synliggöra verksamhet och engagemang inom området, koordinera aktiviteter och vara en stödjande resurs vid forskning, kapacitetsuppbyggnad och utbildning. Kompetenscentrum för biologisk bekämpning (CBC) SLU fick under 2011 en anslagsförstärkning för att bygga upp ett Kompetenscentrum för Biologisk Bekämpning (CBC). CBC ska utveckla kunskapen om biologisk bekämpning av skadeorganismer. CBC ska verka i nära samarbete med annan forskning vid SLU som syftar till utveckling av långsiktigt hållbara bekämpningsmetoder, samt med intressenter. CBC ska inom ramen för SLU:s verksamhetsidé, och med riktning mot universitets vision, bygga upp en internationellt ledande forskningsmiljö inom biologisk bekämpning. Aktiv samverkan ska sökas med andra aktörer inom biologisk bekämpning, exempelvis lärosäten, myndigheter, företag och organisationer, såväl nationellt som internationellt. Samarbete med låg- och medelinkomstländer kring forskning och utbildning är en viktig komponent. Inrättandet av Kompetenscentrum för biologisk bekämpning innebär att SLU får en tydlig roll som nationellt expertorgan inom området. Genom stöd till ansvariga myndigheter och näringsliv förväntas SLU bidra till en minskad kemikalieanvändning och till en hållbar utveckling inom jord- och skogsbrukssektorerna. Tillsättning pågår av fem forskare som ska aktivt samverka med andra aktörer inom biologisk bekämpning både nationellt och internationellt. Nationellt forskarnätverk för uthålligt jord- och skogsbruk för utveckling (Agri4D) SLU har tillsammans med avdelningen för miljöekonomi vid Göteborgs universitet och institutioner i Lund och Linköping, som ligger bakom forskningsprogrammet African Intensification, bildat ett nationellt forskarnätverk kring Sustainable Agriculture and Forestry for Development (Agri4D). Nätverket avser att stärka samarbetet mellan jordbruksforskare och att länka forskare med andra aktörer inom internationell jordbruksutveckling, med det yttersta syftet att bidra till jordbruksutveckling för de fattiga. Agri4D har: deltagit i utformandet av scenarier för afrikanskt jordbruk samt identifierat vilka forskningsfrågor som kan förväntas vara centrala i framtiden. initierat och deltagit vid uppföljningsworkshops och seminarier kring Restoration of 3

4 Degraded Forests vid SLU i Umeå, instiftat nya finansieringsformer dels för att stödja medlemmars framtagande av multidisciplinära synteser och metaanalyser, dels för multidisciplinära forskningsansökningar. varit huvudarrangör för en konferens i september 2011: Agricultural Research for Development, i år med temat Scales & Diversity. Konferensen hade 135 anmälda deltagare, huvudtalare var Phillippe Anders (FAO), Bruce Campbell (Challenge Program on Climate Change, Agriculture and Food Security), Shenggen Fan (IFPRI), Margaret M Krona (AGRA), John McDermott (ILRI), och Madelene Ostwald (Focali research network on Forest, Climate and Livelihoods). SOL Development Platform SOL Development Platform är ett nätverk som initierats av Institutionen för Stad och Land (SOL). Nätverket som är öppen för alla institutioner vid SLU samlar arbetet kring utvecklingsfrågor och binder samman forskare, lärare och praktiker från samhälls- och naturvetenskap som arbetar med internationalisering och utvecklingsfrågor. Genom plattformen vill vi lyfta sambandet mellan människor och miljö, ett samband som är särskilt relevant i utvecklingsländer där fattiga människor ofta är direkt beroende av naturresurser för sin överlevnad. Plattformen vill fortsätta att stärka perspektiven från våra samarbetspartners i Syd i SLU:s internationella arbete, samt stärka integreringen av jämställdhetsfrågor. Plattformen syftar till att ge samlad input till internationaliseringen vid SLU, att stärka forskningens relevans och kvalité och att stärka utbytet mellan forskning och samverkan. SOL arbetar för att stärka samarbeten med ett tiotal lärosäten i Östra och Södra Afrika samt Latinamerika. Bland annat ska en pilotkurs för doktorander utvecklas, och samarbeten med universitet i Syd ska stärkas på avancerad nivå och forskarnivå. Projektet finansieras med 1.1 miljoner kronor från Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap. Forskare vid Avdelningen för landsbygdsutveckling vid SOL har under 2011 beviljats medel omfattande 16 miljoner SEK från Vetenskapsrådet, Formas och Sida för perioden Projekten handlar om betalning av ekosystemtjänster, jämställdhet i REDD+, effekter av storskaliga markinvesteringar i Afrika, kulturell motståndskraft i kuststäder i Östafrika samt rollen av allmänningar på landsbygden. Andra forskningsprojekt handlar om jämställdhet inom naturresursförvaltning och resiliens mot klimatförändringar i Vietnam. 13 doktorander med fokus på utvecklingsfrågor arbetar med Sydperspektiv på jordbruk, skogsbruk, kommunikation kring naturresurser, jämställdhet, demokrati, mänskliga rättigheter och deltagande. De flesta kommer från Afrikanska länder. SOL samarbetar med Uppsala universitet för att utveckla masterprogram i ämnena hållbar utveckling och landsbygdsutveckling. HÅLLBART NYTTJANDE AV NATURRESURSERNA OCH OMSORG OM MILJÖN SLU:s engagemang i utvecklingsfrågor ska präglas av social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Liksom allt svenskt utvecklingssamarbete ska engagemanget vila på en värdegrund bestående av demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Mekanismerna kapacitetsuppbyggnad och att bidra med expertis växer fram ur forskning av hög vetenskaplig kvalitet och utbildning med stark sektorsförankring. Det är således angeläget att det PGU-relaterade arbetet vid SLU har en stark koppling till universitetets framstående 4

5 miljöer och att arbetet är väl integrerat i alla delar av SLU:s verksamhet. Denna integration är också viktig för att det globala samarbetet ska ge största möjliga utväxling för SLU:s forsknings- och utbildningskapacitet. Centrum för reproduktionsbiologi i Uppsala har ett starkt forskningsengagemang i miljögifters påverkan på reproduktionsförmågan hos människor och djur i Sverige och inom EU. CRU har nu expanderat denna verksamhet till Sydostasien med Sidafinansiering. Sedan flera år har S-fakulteten ett samarbete med Center for International Forestry Research gällande multidisciplinära ansatser kring fattigas motiv för trädplantering. Inom området Tropical Biogeochemistry har institutionen för skogens ekologi och skötsel flera forskningsprojekt med inriktning på träd som markförbättrare. S-fakulteten har under 2010 och 2011 med egen finansiering och med finansiering från Sida i samarbete med AFORNET och senare AFF (African Forest Forum) tagit fram ett förslag till forskarskola i Forest Science för Södra och Östra Afrika (REFOREST Africa). Förslaget gick in från ett konsortium av ett tiotal Afrikanska universitet under 2011 och ligger för närvarande på Sidas bord. S-fakulteten har i samarbete med Agri4D under slutet av 2010 och under 2011 hållit två workshops kring rehabilitering av skogslandskap för att formera bred kompetens inom detta område med relevans på aktuella REDD+ insatser. Forskare från S-fakulteten har varit aktiva inom Skogsinitiativet, ett program kring globala skogsfrågor finansierat av Sida och med hemvist på Föreningen Skogen. Forskarna har också varit verksamma inom forskarnätverket Focali, inom samarbete med FAO i Nicaragua, inom Svenska institutets expertgrupp och inom samarbeten gentemot småbrukare i Östafrika tillsammans med lantbrukarnas riksförbund och världsnaturfonden. GLOBALA GEMENSAMMA NYTTIGHETER Inom detta avsnitt i PGU framhålls vikten av att Sverige fortsätter att vara drivande i den internationella diskussionen om globala gemensamma nyttigheter, särskilt när det gäller regionala och globala frågor och spelregler på miljö- och hälsoområdena. SLU arbetar med sådana gränsöverskridande frågor i flera sammanhang som har koppling till PGU VH-fakulteten leder sedan ett antal år i samverkan med andra svenska myndigheter ett projekt för att reformera Veterinary Public Goods i Tajikistan. VH-fakulteten koordinerar på Sidas uppdrag en expertgrupp med representanter från flera svenska myndigheter som följer och ger råd om FAO:s bekämpning av globala djursjukdomar. LTJ-fakulteten bedriver en Formas-stödd forskarskola i mikrobiell hortikultur där två av doktoranderna kommer från Pakistan. Forskare vid LTJ och NL fakulteterna har olika projektsamarbeten med Burkina Faso på insektsekologiområdet. LTJ forskare samarrangerade tillsammans med Max Planck institutet i Tyskland en konferens mellan afrikanska och icke-afrikanska forskare inom kemisk ekologi och integrerat växtskydd i Nairobi, Kenya, nov

6 SLU är värd för GRIP (Genetic Resources and Intellectual Property Rights) som är ett internationell program finansierat av Sida, som syftar till ökad förståelse och kunskap om rättigheter och öppenhet kring biologiska resurser. GRIP pågår under tre plus två år, Satsningen fokuseras på vidareutbildning av yrkesgrupper som domare, patentgranskare, växtsortcertifierare, genbankskuratorer, forskningsledare, handelsförhandlare och chefsjurister vid universitet. Målgrupp är deltagare från Sydamerika, södra/östra Afrika, Öst-/Centralasien. European Tropical Forest Research Network (ETFRN) är ett forskarnätverk som initierats av EU-kommissionens forskningsdirektorat dels för att utveckla och länka forskning till policy gentemot andra direktorat, dels för att stödja systernätverk med samma målsättning i sydliga regioner. ETFRN har tidigare haft svenskt ordförandeskap och dess svenska bas ligger på S-fakulteten. POLITIK FÖR SOCIAL OMSORG OCH HÄLSA Inom detta område engagerar sig SLU i förebyggande hälsoarbete, framförallt när det gäller vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap fokuserar på en stärkt livsmedelssäkerhet. Där ingår forskning och utbildning om djursjukdomar som kan överföras till människan och om förebyggande av att läkemedelsrester och andra toxiska substanser överförs till konsumenterna via livsmedel. Institutionen bedriver ett antal forsknings- och utbildningsprogram i Thailand och Filippinerna. SLU är involverat i framtagandet av ett HIV-vaccin baserat på metodik som utvecklats inom VH-fakulteten tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt. Institutionen för energi och teknik vid NL-fakulteten bedriver projekt kring avloppshantering, urinseparering och vattenkvalitet i ett EU-projekt som syftar till integrerad avfallshantering i västra Afrika. UTBILDNINGSPOLITIKEN I detta avsnitt av PGU betonas nödvändigheten av att vidga kontaktytorna med omvärlden genom vetenskapligt utbyte, utbytesprogram för studenter och ökad öppenhet för utländska studenter i Sverige. Utbildningssystem och forskningsinstitutioner i utvecklingsländer bör stödjas, liksom insatser för internationalisering av utbildningen. Mot denna bakgrund vill SLU framhålla följande verksamheter: SLU har en sektorskoordinerande roll i det Sida-finansierade programmet Minor Field Studies (MFS), som ger värdefulla möjligheter för studenter att skaffa sig kunskap om utvecklingsländer och utvecklingsfrågor. Under 2011 deltog 31 SLU-studenter och ytterligare 10 studenter som läser civilingenjörprogrammet, som arrangeras gemensam av SLU och Uppsala universitet, i MFS programmet. Under år 2011 har det nya ämnesövergripande kurspaketet Global development, natural resources and livelihood, med inriktning på globala utvecklingsfrågor, färdigställts och marknadsförts. Målgruppen för kurspaketet är naturvetenskapliga programstudenter med intresse för utvecklingsfrågor. Högre lantbruksutbildning får nu förnyad prioritet av Afrikas ledare samt i olika 6

7 internationella fora. En utredning inom UD, Ds 2011:3, föreslår ökat svenskt stöd genom Sida till högre utbildning i allmänhet och särskilt i Afrika. Inom ramen för CAADP (Comprehensive African Agriculture Development Program) har ANAFE (African Network for Agriculture, Agroforestry, and Natural Resource Education), RUFORUM (Regional Universities Forum for Capacity Building in Agriculture) och FARA (Forum for Agricultural Research in Africa) påbörjat en Afrikaledd process, med stöd från ett flertal givarorganisationer inkl. Världsbanken, FAO och USAID, samt med medverkan från bl.a. övriga nordiska länder, för att gå från ord till handling. SLU medverkar aktivt i samråd med UD i denna process för att stödja arbete med att utveckla en afrikansk strategi för den högre lantbruksutbildningen. Arbetet ger samtidigt SLU ökad kunskap om ramarna för det samarbete som redan pågår med flera afrikanska lantbruksuniversitet och -fakulteter. Satsningar på svenska doktorander och postdocs ingår också i SLU:s strävan att stärka vår interna kompetens inom området. En fortsatt kartläggning av internationella alumner har genomförts under året, med syfte att bygga upp regionala nätverk som kan utnyttjas för utbildnings- och forskningssamarbete. En viktig komponent av forskarutbildningen vid SLU är de 20 forskarskolor där doktorander bland annat får möjlighet att fördjupa ett globalt perspektiv på sitt eget ämnesområde. Några forskarskolor som hanterar globala frågeställningar är Bioenergy, Domestic Animals in a Changing World, Ecology its basics and applications, Focus on Soils and Water, Natural resource management and livelihood in international development, Trees and crops for the future SLU stödjer, tillsammans med Uppsala universitet, Cemus (Centrum för miljö och utvecklingsstudier) som är en interdisciplinär plattform för forskare och studenter inom miljö och utvecklingsstudier. SLU har 14 pågående projekt inom Linnaeus-Palmeprogrammet, som är ett utbytesprogram för lärare och studenter och syftar till att stärka svenska lärosätens samarbete med universitet utanför OECD-området. Samarbetsländer inkluderar Brasilien, Egypten, Etiopien, Kenya, Kina, Malawi, Nicaragua, Tanzania, Thailand, Peru och Uganda. SLU deltog, som ett av få europeiska lärosäten, i den första CODOC-workshopen Strategic Collaboration: Doctoral Education Trends in a Global Landscape som anordnades vid Chulalongkorn University i Bangkok, Thailand. EU-projektet Cooperation on Doctoral Education between Africa, Asia, Latin America and Europe har som mål att undersöka det strategiska värdet av nordliga och sydliga partnerskap för forskarutbildning och fokuserar på överbryggande globala frågeställningar och hållbara samarbetsmodeller. LTJ-fakulteten är involverad i ett Asia-Link projekt tillsammans med bl.a. Vietnam, Indonesien och Kina (totalt sju länder), med titeln Development of a curriculum - Supply chain management and post-harvest technology for vegetables and fruit (DOCUMAP). Koordinator är Humboldt University i Berlin. NL-fakulteten har under genomfört en strategisk satsning på internationalisering av masterutbildningar, forskarutbildning och forskning. Satsningen har inneburit att forskare/institutioner kunnat ansöka om medel från fakulteten för att utveckla samarbeten med motparter i utvecklingsländer. Satsningen kommer att fortsätta under perioden LTJ-fakulteten ansvarar för start av ett masterprogram (2-årigt, 120 hp) i Agroekologi i 7

8 samarbete med universitet i Uganda och Etiopien. NL-fakulteten har sedan flera år tillbaka deltagit i ett Sida-projekt tillsammans med Makerere University i Uganda för att bygga upp kompetens vid deras jordbruksfakultet inom området uthålligt lantbruk. Diskussionerna med National University of Rwanda (NUR) om framtida samarbete har fortsatt under året, och ett utkast till Memorandum of Understanding har utarbetats. Bakgrunden till detta är att NUR håller på att utarbeta en ansökan till Sida om en fortsättning på det kapacitetsuppbyggnadsprojekt som har pågått sedan Under året har SLU:s centrala koordinator träffat delar av NUR:s ledning. Därtill har dekanen för NUR:s lantbruksfakultet besökt SLU för ett möte med de ämnesföreträdare vid SLU som har utsetts till kontaktpersoner för sina forskningsområden. Ett besök av en SLUdelegation vid NUR planeras för i början av nästa år. Flera forskare vid område växtskyddsbiologi på LTJ-fakulteten är engagerade i tvärvetenskapliga forskarteam i tematiska forsknings/doktorandutbildningsprojekt vid Addis Ababa University inom områdena Food security (växtskydd för ökad produktion av nyckelgrödor som sorghum, tomat och citrus) och Health (bekämpning av sjukdomsvektorer, särskilt malariamyggor). S-fakulteten, genom Skogsmästarskolan, leder ett projekt avseende fortbildning av Indiska skogstjänstemän (Indian Forest Service). Fortbildningen i Sverige sker i samverkan med Skogsstyrelsen och Sveaskog. Indisk huvudpartner är Indian Council of Forestry Research and Education. Projektet finansieras av Indira Gandhi National Forest Authority. JORDBRUKS- OCH FISKERIPOLITIKEN SLU:s starka inriktning på de areella näringarna och dess tillhörighet till Jordbruksdepartementet innebär att stora delar av verksamheten faller inom detta politikområde: SLU:s forskning inom det globala jordbruksområdet har förstärkts väsentligt genom de 40 miljoner kronor som SLU tilldelades av regeringen inom ramen för dess särskilda satsning på livsmedelsförsörjning Dessa medel har använts för en kraftinjektion i pågående forskningsprojekt i södra och östra Afrika och Centralasien, inom områdena växtförädling, odlingssystem, djurhälsa och sjukdomskontroll. Sammanlagt 11 huvudprojekt och 24 delprojekt bedriver forskning och kapacitetsuppbyggande verksamhet utifrån UD40- plattformen. I mars 2011 arrangerade SLU ett välbesökt seminarium Global livsmedelsförsörjning utmaningar för Sverige. Föredragshållare och paneldebattörer var företrädare för regeringen, biståndsminister Gunilla Karlsson och statssekreterare Magnus Kindbom, Dessutom deltog Dr Rufaro Madakadze från Alliance for a GreenRevolution in Africa och SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse och professor Arvid Uggla. Moderator var ambassadör Lennart Båge. Avdelningen för virologi vid Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF) har utsetts till Collaborating Center av World Organisation for Animal Health (OIE) inom ämnet Biotechnology-based Diagnosis of Infectious Diseases in Veterinary Medicine. BVF bedriver ett projekt tillsammans med International Livestock Research Institute 8

9 (ILRI) rörande afrikansk svinpest i Uganda. Genom att använda en systematisk epidemiologisk infallsvinkel är målet att detta projekt ska leda till fördjupade kunskaper kring den negativa effekt afrikansk svinpest kan ha på en utveckling av småsaklig grisproduktion i Uganda. VH-fakulteten bedriver i samarbete med Uppsala universitet ett program rörande akvatisk ekotoxikologi i Zimbawe. SAMARBETE MED CGIAR SLU har sedan flera år ett nära samarbete med Consultative Group on International Agricultural Research (CGIAR). SLU har också direkta samarbetsavtal med flera av instituten och fortsätter arbetet med att knyta närmare kontakter med ett antal av dessa, med syfte att göra det lättare för forskare från SLU att delta i deras verksamhet. SLU besöktes av två generaldirektörer från CGIAR-institut under 2011; nämligen Ruben Echeverria från International Center for Tropical Agriculture i Columbia, och Shenggen Fan från International Food Policy Research Institute. Echeverria hade begärt tid för att hålla ett seminarium och träffa både senior och yngre forskare för att undersöka möjliga samverkansformer. Fan besökte SLU i samband med sin roll som keynote talare vid Agri4D konferensen. Under har CGIAR Fund Council godkänt 14 av 15 CGIAR Research Programs (CRP) som alla berör forskningsteman inom SLU:s ansvarsområde. SLU ska bevaka utvecklingen av CRP, och kommer att svara på eventuella utlysningar och arbeta proaktivt för att kunna medverka i dessa. Seniora forskare vid SLU ingår i Svenska FAO-kommittén och i arbetsgrupper som utformar den svenska strategin för samarbetet med FAO. Sedan januari 2009 har Philip Chiverton vid SLU:s ledningskansli varit kontrakterad för att representera Sida vid möten inom European Initiative for Agricultural Research for Development (EIARD). EIARD är en samling av de europeiska biståndsorgan som finansierar CGIAR. Genom arbetet erhöll Sverige ett av de fyra europeiska mandaten i styrelsen för den nyetablerade CGIAR Fund. Från januari 2010 till december 2012 är det Chiverton som representerar Sverige i fondens styrelse. SAMARBETET MED CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA Samarbetet med länderna i vårt närområde har varit påtagligt under de senaste 15 åren. Samarbetet har speciellt drivits av två faktorer dels utvidgningen av EU, dels samarbetet inom ramen för HELCOM som är inriktat på Östersjön. Den agrara sektorns betydelse i dessa regioner samt den historiska anknytningen till flera av länderna i regionen har skapat goda kontakter och väl utvecklade samarbeten. Eftersom de areella näringarnas omställning och miljöfrågorna är centrala för ländernas utveckling har SLU en naturlig kompetensknytning till dessa länder. Sedan 2002 samarbetar S-fakulteten genom Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg med Ryssland inom ramen för Russian-Swedish Forest Sector Cooperation Program. Samarbetet bygger på en bred medverkan från svenska och ryska myndigheter och universitet under ledning av den svenska Skogsvårdsstyrelsen och den ryska motsvarigheten. Samarbetet är långsiktigt och bottnar i en strategi där SLU leder arbetet med utvecklingen av högre utbildning inom skogssektorn. S-fakulteten är 9

10 genom flera institutioner också aktivt engagerad i forskning och utbildning i Barentssamarbetet med Ryssland, Norge och Finland. Samarbetet berör frågor om skoglig utveckling, fiske och viltvård. Forskare och lärare vid SLU deltar i flera projekt som samordnas av Baltic University Program med syfte att utveckla nytt undervisningsmaterial för universitet i Central- och Östeuropa med titeln Ecosystem Health and Sustainable Agriculture. SLU är koordinator för ett större program med namnet Baltic COMPASS och som avser samarbete inom jordbruks- och miljöfrågor i Östersjöregionen. Programmet tar speciellt sikte på hur framtidens jordbruk ska utformas i regionen med bevarande av höga miljövärden. I programmet deltar Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark, Ryssland, Vitryssland, Finland samt Sverige. 10