Rapport om SLU:s arbete för att bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport om SLU:s arbete för att bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling 2013"

Transkript

1 Agricultural Sciences for Global Development/ SLU Global Rapport om SLU:s arbete för att bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling 2013 I regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Sveriges lantbruksuniversitet framhålls under rubriken Politiken för global utveckling att: SLU ska redovisa hur myndigheten med sin expertkunskap bidragit till målet om rättvis och hållbar global utveckling. Utöver detta ska SLU redovisa innehåll, omfattning och resultat av den tjänsteexport som bedrivs inom ramen för Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Redovisningen avseende tjänsteexport ska innehålla en samlad analys och bedömning av resultat från pågående insatser. Slutsatser och lärdomar från relevanta utvärderingar gällande denna verksamhet ska presenteras. SLU ska redovisa sitt arbete till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 1 december SLU har i enlighet med uppdrag i regleringsbrev rapporterat till regeringen hur universitetet bidragit till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling (PGU). I regleringsbrevet för 2012 var uppdraget åt SLU att redovisa en strategi för samt omfattning och resultat av den tjänsteexport som bedrivits för att bidra till genomförandet av PGU. I SLU:s rapport konstaterades att den verksamhet som universitetet bedriver för att bidra till genomförandet av PGU till stor del sammanfaller med ekonomistyrningsverkets definition av begreppet tjänsteexport. I det följande redovisas den verksamhet som bedrivits av SLU under 2013 inom ramen för Sveriges internationella utvecklingssamarbete. I väntan på riktlinjer för användning av begreppet tjänsteexport har SLU valt att tolka detta som prestationer som inom och utom landet tillhandahållits avnämare i utlandet som bidragit till genomförandet av Politiken för global utveckling och som finansierats med antingen statsanslag eller nationella bidrags- eller uppdragsmedel. Någon extern utvärdering av denna verksamhet har inte gjorts under Arvid Uggla Föreståndare, SLU Global 1

2 INNEHÅLL 1. SLU:s strategi för PGU 3 2. SLU:s organisation för arbete med PGU Agricultural Sciences for Global Development / SLU Global Fakulteternas internationella organ Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap 7 3. Större program inom forskning, utbildning och kapacitetsutveckling i samarbete 8 med låg- och medelinkomstländer 3.1 Regeringens särskilda satsning på livsmedelsförsörjning Regeringens särskilda satsning på livsmedelsförsörjning Temaområden Specifika projekt Regeringens särskilda satsning på livsmedelsförsörjning Andra viktiga utvecklingssamarbeten Globala gemensamma nyttigheter Politik för social omsorg och hälsa Utbildningspolitiken Utbildning vid SLU Sida-finansierade universitetssamarbeten Övriga samarbeten med utländska universitet och organisationer Samarbeten med svenska universitet och organisationer Lantbruks- och fiskeripolitiken Miljöpolitiken 28 Sida 2

3 1. SLU:s strategi SLU har bland svenska universitet och högskolor en unik profil med forskning, utbildning och miljöanalys inom områden som har stor strategisk betydelse för samhället, både i nationellt och globalt perspektiv. Verksamheten är central för flera av de stora framtidsutmaningarna som innebär att på ett effektivt sätt använda de biologiska naturresurserna för att försörja jordens ökande befolkning med livsmedel, energi, fibrer och annat fysiskt material. Den ökade biologiska produktionen ska samtidigt anpassas till och motverka pågående klimatförändring. SLU:s styrka är kombinationen av en gedigen nyfikenhetsdriven forskning och en sedan lång tid utvecklad verksamhet som relaterar till sektorernas behov av kunskap, kompetensförsörjning och innovationer inom jord- och skogsbruk, djurhållning, djurhälsa, vattenbruk, landskapsplanering och landsbygdsutveckling. SLU:s kompetens spänner över hela värdekedjor och omfattar såväl grundvetenskapliga områden som produktions-, kvalitets- och miljöaspekter. Ett av SLU:s strategiska mål är att stärka Sveriges ställning som kunskapsnation och bidra till utveckling av global förvaltning och hållbart nyttjande av naturresurserna. År 2050 beräknas jordens befolkning överstiga nio miljarder. Det kommer att ställa mycket höga krav på skogens, jordens och de fotosyntetitiska organismernas förmåga att förvandla jord, sol, luft och vatten till livsmedel, foder, energi, fibrer och byggnadsmaterial åt ytterligare minst två miljarder människor. Vår tids ödesfråga är hur detta ska kunna uppnås utan ny mark att bruka, och utan ohållbara ekologiska konsekvenser samtidigt som vi återställer och nyskapar förlorade naturvärden allt under en pågående klimatförändring. SLU anser att uppgiften bara kan klaras genom fördjupade vetenskapliga kunskaper om jord och skog, djur och natur om livets grundläggande villkor och omsättning av den kunskapen i praktisk handling. SLU:s områden är centrala för flera av de stora samhällsutmaningarna: Livsmedelsförsörjning för en växande global befolkning Långsiktig hållbar produktivitetsutveckling inom jord- och skogsbruk Konkurrens om mark (för exempelvis produktion av livsmedel, fibrer, bränsle och annat organiskt material för djurhållning, bebyggelse och sociala värden) Utarmning av genetiska resurser Vattenbrist och vattenkvalitet Pandemier och zoonoser Anpassning till klimatförändringar Utsläpp av växthusgaser Eutrofiering och utarmning av akvatiska resurser Ändliga förråd av fossila råvaror Ökande urbanisering och förändrade villkor för landsbygden Livsstilsförändringar och ändrade konsumtionsmönster SLU har en lång tradition av utvecklingssamarbete och har som första svenska universitet utvecklat en strategi för hur man ska bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling (PGU). PGU-strategin har implementerats genom programmet Agricultural Sciences for Global Development (SLU Global). Programmet samordnar SLU:s kompetens och utgör en vetenskaplig bas för stöd till lantbrukssektorns utveckling i låginkomstländer och ger därigenom viktiga bidrag till en ekologiskt hållbar produktivitetsökning i lantbruket och en tryggad livsmedelsförsörjning för världens fattiga. 3

4 2. SLU:s organisation för arbete med PGU SLU:s verksamhet inom utvecklingssamarbete återfinns inom alla universitetets verksamhetsgrenar; forskning, utbildning och miljöanalys, och bedrivs i någon form vid alla universitetets 36 institutioner och vid de flesta centrumbildningar. Verksamheten är organiserad i ett antal kompletterande organ med SLU Global centralt placerat vid ledningskansliet och internationella utskott/kommittéer vid var och en av de fyra fakulteterna. Förutom ett kontinuerligt informationsutbyte om planerade aktiviteter, sker gemensamma diskussioner mellan SLU Global och fakulteternas utskott kring mer övergripande frågor som har bäring på utvecklingssamarbeten vid SLU. Nedan beskrivs organen tillsammans med en översikt av verksamheter som påbörjats eller fortgått under SLU Global Programmet Agricultural Sciences for Global Development (SLU Global) inrättades 2011 och leds av en föreståndare utsedd av Rektor. Till programmet är knutna fem interdisciplinära och fakultetsövergripande tematiska områden, vardera med en temaledare med uppdrag att delta i utvecklingen av sina respektive områden och för att tillsammans med föreståndaren ansvara för programmets genomförande. Som stöd till verksamheten är till programmet även knutet ett programkontor organisatoriskt placerat vid SLU:s ledningskansli. Programmets huvudsakliga uppgift är att: inom ramen för PGU bidra med en vetenskaplig bas för lantbrukssektorns utveckling i låginkomstländer, nationellt och internationellt sprida kunskap om SLU:s kompetens och biståndsinriktade verksamhet, inom universitetet öka kunskapen om och engagemanget i den övergripande policydiskussionen rörande det globala utvecklingssamarbetet, samordna fem tematiska forsknings- och kapacitetsuppbyggnadsprogram och andra universitetsgemensamma program med relevans för PGU, etablera internationella allianser för att öka resurserna för biståndsinriktad verksamhet med anknytning till universitetet, verka för att SLU:s långa erfarenhet av samarbete med låginkomstsländer inom utbildning på forskarnivå och avancerad nivå utnyttjas, verka för att universitetet ger träningskurser inom specifika områden där SLU har personal med relevanta kunskaper och erfarenheter, etablera ett SLU Global Alumni till vilket de som har avlagt doktorsexamen vid SLU men nu är yrkesverksamma utomlands ska inbjudas. SLU Global Alumini ska utgöra en kvalificerad resurs för globala frågeställningar inom SLU:s sektor och ge nya ingångar och tillföra nya perspektiv, stödja långsiktiga bilaterala samarbeten mellan universitetet och utvalda universitet i låginkomstländer, eftersträva att utveckla samarbetet med internationella organisationer och tillse att de deltagande SLU-anställda forskarna har tydliga uppdrag i dessa samarbeten, följa den pågående omvandlingsprocessen i CGIAR och verka för att underlätta SLUanställda forskares kontakter med de nya stora programmen och de enskilda instituten, upprätta och fortlöpande uppdatera en webbplats där SLU:s biståndsinriktade verksamhet presenteras och där det också finns en ingång till universitetets andra internationella aktiviteter, utveckla biståndsinriktade utbildnings- och träningsprogram i samverkan med partners i låginkomstländer, medverka till att stärka det internationella perspektivet i SLU:s yrkesprogram, 4

5 stödja Grants Office med att bygga upp rutiner för administrativt stöd till SLU:s forskare i deras internationella samarbeten med länder också utanför EU. : Regeringens särskilda satsning på livsmedelsförsörjning 2010 Utrikesdepartementet beslutade 2010 att inom ramen för sin särskilda satsning på livsmedelsförsörjning lämna ett bidrag på 40 miljoner kronor till SLU för att finansiera forskning och utveckling samt utbildning i syfte att bidra till tryggare livsmedelsförsörjning i låg- och medelinkomstländer på sikt. Dessa bidragsmedel har under perioden använts för ett större program inom forskning, kapacitetsutveckling och utbildning som omfattat ett flertal projekt utförda i samverkan med universitet och forskningsinstitut i låg- och medelinkomstländer i framförallt Afrika. Programmet avslutades vid halvårsskiftet 2013 och en slutrapport har lämnats till Utrikesdepartementet (The SLU Global Food Security Research and Education Program A Swedish Government Initiative, ISBN: ). Verksamhet inom programmet för 2013 återfinns under rubriken Större program inom forskning utbildning kapacitetsutveckling i samarbete med låg- och medelinkomstländer på sid. 8. Regeringens särskilda satsning på livsmedelsförsörjning 2011 Utrikesdepartementet beslutade 2011 inom sin särskilda satsning på livsmedelsförsörjning att lämna ett bidrag på 15 miljoner kronor till SLU för att finansiera utbildning och forskningssamarbete i syfte att bidra till tryggare livsmedelsförsörjning i låg- och medelinkomstländer på sikt. Dessa bidragsmedel har under perioden använts dels för aktiviteter inom SLU Globals fem temaområden, och dels för forsknings- och utbildningsaktiviteter som främjar forskarutbyte med universitet och forskningsinstitut i Afrika. Verksamhet inom programmet för 2013 återfinns på sid. 9. Regeringens särskilda satsning på livsmedelsförsörjning 2012 Utrikesdepartementet beslutade 2012 inom sin särskilda satsning på livsmedelsförsörjning att lämna ett bidrag på 20 miljoner kronor till SLU med syfte att på lång sikt bidra till tryggare livsmedelsförsörjning genom riktade insatser för modern och relevant högre utbildning inom lantbruksområdet med utvalda universitet i östra Afrika. SLU:s förslag till program för bidragsperioden bygger vidare på etablerade universitetssamarbeten och tidigare stöd inom ramen för regeringens särskilda livsmedelssatsning. Verksamhet inom programmet för 2013 återfinns på sid Fakulteternas internationella organ Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap LTJ Fakulteten har sedan 2009 en rådgivande grupp för internationaliseringsfrågor LTJ international advisory board. Den rådgivande gruppen stödjer vicedekanen för internationella frågor inom utbildnings- och forskningsområdet i avsikt att initiera och utveckla nya internationaliseringsaktiviteter. Gruppen består av representanter för lärare, forskare, studenter samt administrativ personal som möts 2-3 gånger per termin. Diskussioner om studentrekrytering och studieavgifter för studenter utanför EU/ESS. Planering och genomförande av internationella seminarier med fokus på olika länder/världsdelar (Pakistandag, Östafrikadag) Arbete med att identifiera och upparbeta kontaktnät mellan LTJ-fakulteten och internationella universitet utifrån ett grundutbildningsperspektiv. 5

6 Planering och genomförande av seminarium om MOOC (Massive Open Online Courses) vid fakulteten och SLU. Strategiska diskussioner kring EU:s nya ramprogram inom forskning och innovation Horizon 2020 och andra internationella forskningsfinansieringsmöjligheter Fakulteten för skogsvetenskap S Vid S-fakulteten finns en internationell kommitté inrättad under ledning av en vicedekan för området internationalisering. Kommittén består av representanter för lärare, forskare, och studenter. I kommitténs åligganden ingår: att vara ett forum för kommunikation med institutionerna i internationella frågor, att stimulera kontakter mellan fakulteten och olika internationella organ, att verka för att föra fram fakultetens positioner i viktiga internationella organisationer och processer, att föreslå former och åtgärder för en ökad internationalisering av grundutbildningen och åtgärder för att stimulera ett ökat studerandeutbyte, samt att besluta om fördelning av den särskilda resursram som FN anvisar för internationalisering (ordförandebeslut), samt att besluta om fördelning av medel ur Bröderna Edlunds fond samt ur Anna-Britta och Vadim Söderströms fond (ordförandebeslut) Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap NL NL-fakultetens kommitté för global utveckling har som uppdrag att bevaka området för fakultetens räkning och att bereda ärenden och föreslå särskilda satsningar. Kommittén bemannas av seniora forskare med ett omfattande engagemang i projekt med ett globalt perspektiv, och kommittén samverkar med SLU Global och fungerar som en viktig nod för kopplingen mellan SLU Global och fakultetens institutioner och forskargrupper. Kommittén har genomfört seminarier på fakulteten för att öka forskarnas engagemang i internationella projekt och har tagit initiativ till och ansvarat för två utlysningar av medel för att öka fakultetens engagemang i internationaliseringsprojekt inom framförallt undervisning. Den senaste utlysningen av fakultetsmedel för att öka fakultetens engagemang i internationaliseringsfrågor gjordes 2011 och resulterade i följande projekt, finansierade med totalt 1,6 mnkr, som under 2013 slutredovisats till fakulteten: Institutionen för ekonomi Lärarutbyte med afrikanska universitet samt forskningssamarbete inom området livsmedelstrygghet. Samarbetspartners i detta projekt har varit University of Nairobi, University of Rwanda (program om agribusiness) samt institutioner i Uganda och Sydafrika (Pretoria). En förstudie och workshop har genomförts i Nairobi på temat food security. Projektet har resulterat i gemensamma forskningsansökningar. Institutionen för mark och miljö Lärarutbyte och forskningssamarbete med Ukraina inom området radioekologi. Ett samarbete etablerades mellan SLU and Zhytomyr State Technological University (ZSTU) i Zhytomyr, Ukraina inom området upptag och omfördelning av radioaktiva ämnen i mark-växt-systemet med bäring mot radioaktivt kontaminerade områden i Ukraina. Detta har i sin tur resulterat i ett gemensamt doktorandprojekt och medverkan i ett Tempus-projekt (TEMPUS-JPCR HUMAN Security). 6

7 Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik I projektet har studentutbyte och forskningssamarbete etablerats med universitet och institut i Bolivia och Peru. Arbetet gäller skadegörare på potatis, där sydamerikanska institut hyser unika resurser i form av genbanker och expertis. Institutionen för stad och land Detta har varit det mest omfattande av de beviljade projekten. Det omfattade etablering av forsknings- och undervisningssamarbete med ett stort antal universitet i Afrika, Sydamerika och Ostasien. Bland annat utvecklades en doktorandkurs i både Kenya och Nicaragua. Därutöver hölls workshops om utbildning inom området miljökommunikation. Universitet (motsv) i följande länder ingick i projektet; Kenya, Uganda, Tanzania, Etiopien, Sydsudan, Sydafrika, Nicaragua, Colombia, Vietnam, Kambodja, Thailand och Nepal Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap VH Vid VH-fakulteten finns en nytillsatt referensgrupp, VH international advisory board, som stödjer prodekanen i globala frågor. Referensgruppen bemannas av forskare och lärare med intresse för internationaliseringsfrågor. I referensgruppens åligganden ingår: att vara ett forum för kommunikation med institutionerna i internationella frågor, att stimulera kontakter mellan fakulteten och olika internationella organ, att verka för att föra fram fakultetens positioner och åsikter i viktiga internationella organisationer och processer. Viktiga aktiviteter under det kommande året är bland annat att medverka till att antagna doktorander kan göra klart sina studier, att upprätthålla och förnya kontrakt och överenskommelser med universitet i de utvecklingsländer där vi är verksamma samt att ansöka om mer medel för att driva projekt och aktiviteter. 7

8 3. Större program inom forskning, utbildning och kapacitetsutveckling i samarbete med lågoch medelinkomstländer Nedan följer en beskrivning av större programverksamheter som bedrivits vid SLU under Dessa särredovisas i och med att de till sin omfattning spänner över många av de politikområden som berör PGU. Programmen har finansierats/finansieras genom bidragsmedel från utrikesdepartementet inom ramen för regeringens särskilda satsning på livsmedelsförsörjning och har administrerats av SLU Global. 3.1 Regeringens särskilda satsning på livsmedelsförsörjning 2010 Inom programmet The SLU Global Food Security Research and Education Program A Swedish Government Initiative har forsknings-, utvecklings- och utbildningssamarbeten bedrivits med företrädesvis universitet och internationella forskningsinstitut i Afrika, men även i Centralasien (Tadjikistan, Kirgizistan) och Sydostasien (Vietnam). Prioriterade ämnesområden har bland annat inkluderat växtförädling, odlingssystem, djurhälsa och sjukdomsspridning. Programmet har inkluderat 24 projekt inom 11 huvudområden. Samtliga projekt har syftat till att bidra till ny kunskap om hur vi kan tillgodose en växande global befolkning med säkra och näringsrika livsmedel och samtidigt göra detta på ett hållbart sätt ur såväl ett naturresurs- och miljöperspektiv, som socialt och ekonomiskt perspektiv. En viktig komponent inom programmets aktiviteter har varit olika former av kapacitetsutveckling hos våra samarbetspartners i låg- och medelinkomstländer. Detta återspeglas inte minst i att ett stort antal studenter på grund-, avancerad och forskarnivå, från både SLU och lärosäten i samarbetsländerna blivit handledda och varit verksamma inom projekten. Programmet har även lett till att initiera nya, och förstärka redan befintliga nätverk både mellan SLU och samarbetspartners och mellan samarbetspartners i olika afrikanska länder. Det avslutande programsymposiet som arrangerades på SLU i juni 2013 lockade ett stort antal besökare som representerade ett flertal svenska och internationella organisationer och lärosäten. 22 studenter handledda av forskare vid SLU har under 2013 tagit ut examen (BSc eller MSc) vid lärosäten i partnerländer, bl.a. vid Makerere University, Uganda; Stellenbosch University, Sydafrika; University of Eldoret, Kenya; Moi University, Kenya; Addis Ababa University, Etiopien; University of Zambia, Zambia. 13 forskarstudenter från partnerländer har, som en del i sin forskarutbildning deltagit i programmets olika forskningsprojekt. Forskningsprojekten har publicerat nio refereegranskade vetenskapliga artiklar under 2013 med författare från både SLU och samarbetsländer. Inom projekten håller ytterligare 60 manuskript på att färdigställas för refereegranskad vetenskaplig publicering. Huvudparten av projekten inom programmet har på olika sätt involverat såväl forskare som studenter vid partneruniversitet och även lokala rådgivare och lantbrukare vilket bidragit till kunskaps- och kapacitetsuppbyggnad. Kurser och workshops, totalt 27 stycken, har genomförts på plats där målgruppen varit slutanvändarna. Ett slutsymposium för programmet hölls den juni 2013 på SLU, Ultuna. Förutom att presentera resultaten av programmet syftade symposiet till att sprida kunskap internt och externt om betydelsen av en tryggad livsmedelsförsörjning. Symposiet lockade förutom SLU-kollegor, även ett stort antal deltagare från såväl nationella lärosäten och organisationer (KTH, Lunds universitet, Uppsala universitet, Utrikesdepartementet, Landsbygdsdepartementet, Sida, SEI, SIANI, SVA, kemikalieinspektionen, KSLA, livsmedelsverket, Svenska kyrkan) som internationella lärosäten och organisationer (Makerere University, ICRAF, ILRI, IUCN, AGRA, ANAFE, Regina International, Young People We Care) 8

9 Förutom de rent mätbara resultaten är nog några av de viktigaste resultaten av programmet svårare att kvantifiera. För det fortsatta arbetet med vetenskap för tryggad livsmedelsförsörjning i låg- och medelinkomstländer utgör de etablerade nätverken och kapacitetsutvecklingen hos SLU:s studenter, forskare, och lärare i form av kunskap och erfarenhet av att bedriva praktiskt vetenskapligt arbetet i låg- och medelinkomstländer en ovärderlig resurs. 3.2 Regeringens särskilda satsning på livsmedelsförsörjning 2011 Inom ramen för denna satsning har SLU organiserat ett program bestående av två huvudsakliga verksamhetsspår, dels tematiska områden och dels specifika projekt, båda med syfte att stärka samarbetet med universitet, forskningsinstitut och organisationer i Afrika. Vid SLU Global finns fem tematiska områden inrättade; Efficiency in farming systems, Land use and climate change, Restoration of degraded rural landscapes, Scale issues in relation to food security and poverty alleviation samt Urban and peri-urban farming. Inom vart och ett av dessa teman, koordinerat av en temaledare, bedrivs verksamhet för att integrera SLU:s forskning och utbildning i internationella samarbeten i syfte att på vetenskaplig grund stärka global livsmedelstrygghet, och att medverka till uppbyggnad av långsiktiga forskningssamarbeten med detta syfte. Ämnesmässigt täcker initiativen som stöds av regeringens satsning genderaspekter i förvaltningen av naturresurser, uthållig vatten- och markanvändning, bioinformatik, växt- och djurförädling, akvakultur, agroforestry, och agri-food/agri-business. Aktiviteter som genomförts under 2013 är bl.a. internationella workshops, kunskapssammanställningar, forskaroch doktorandutbyten, writeshops för ansökningar till internationella forskningssatsningar, doktorandkurser och postdoktor-studier samt stöd till arbetet med att reformera högre utbildning inom lantbruk i Afrika, och stöd till program för kapacitetsuppbyggnad. Temaområden Tema - Efficiency in farming systems Ledmotivet inom temat är forskning kring uthållig intensifiering med inriktning på småskaligt jordbruk i Afrika. Temat har ambitionen att vara multidisciplinärt. En mycket viktig internationell aktör inom uthållig intensifiering med inriktning på småskaligt jordbruk är CGIAR (Consultative Group on International Agricultural Research). Temat har under året haft en bred satsning på att utöka samarbetet mellan SLU och speciellt ett av CGIAR:s stora forskningsprogram - Humidtropics. Forskningsprogrammet leds av IITA (International Institute of Tropical Agriculture) med huvudsäte i Ibadan, Nigeria, men IITA är verksamt över hela Afrika. Workshop Nairobi, 5-8 februari. Fyra forskare från SLU deltog i tematiska arbetsgrupper (SRT Teams) inom Humidtropics med uppgift att utveckla den tematiska inriktningen inom i följande områden: Systems Analysis and Synthesis, Increasing System Productivity, Natural Resource Improvement, Scaling and Institutional Innovation. Workshop, Ibadan, Nigeria, april. Tolv forskare från SLU och en från Lunds Universitet deltog tillsammans med ett 15-tal forskare från IITA. De representerade olika discipliner såsom växtförädling, bioinformatik, växtproduktionsekologi, växtskydd, ekonomi och sociologi. Målsättningen med workshopen var att identifiera forskningsområden av gemensamt intresse och att arbeta fram konkreta förslag för ett samarbete mellan SLU och IITA. Workshop, SLU, Alnarp, augusti. Drygt 20 forskare från SLU och 15 från IITA deltog i denna workshop som var en uppföljning av workshopen på IITA. Målsättning var att formulera concept notes för gemensamma projekt främst inom ramen för CGIARs forskningsprogram Humidtropics men även inom programmet Roots, Tubers, and Bananas. En forskningsansökan inom det socio-ekonomiska området har 9

10 skickats in till DFID (Department for international development. Storbritanniens motsvarighet till myndigheten Sida). Den 9-10 december. Möte om SLUs medverkan i forskningsprogrammet Humidtropics med föreståndaren, Dr Kwesi Atta-Krah. Två kunskapssammanställningar pågår inom temat. Den ena är en metaanalys kring kontroll av växtskadegörare i humida tropiker och görs i samarbete mellan ICRAF (CGIAR institutet - World Agroforestry) i Nairobi och Mattias Jonsson, Institutionen för Ekologi, SLU. Den andra kunskapssammanställningen sker i samverkan mellan Sigrun Dahlin, Institutionen för mark och miljö, SLU och en forskare från Zimbabwe. Det är en översikt över möjligheter till uthållig intensifiering av småjordbruk i sub-humida delar av Afrika. Arbetet inkluderar även senarior där långsiktiga effekter analyseras. En gästforskare från Legon University, Ghana, Fred Dzanu har under sex månader arbetat vid Institutionen för mark och miljö, SLU. Projektet han arbetat med har varit ett samarbete mellan SLU och Humangeografi, Lunds Universitet och syftat till att analysera orsaker till så kallade yield gaps d.v.s. skillnader i skördenivåer mellan hushåll under till synes lika produktionsförhållanden. Tema - Land use and climate change Klimatförändringar är en realitet för många lantbrukare, särskilt i tropikerna. Där har lantbrukarna ofta begränsade resurser för att anpassa lantbruket till ett föränderligt klimat. Några av de viktiga frågor som temat försöker besvara är: Hur kan lantbruket anpassas till ändrade klimatbetingelser? Hur kan man utveckla system som är både produktiva och stabila? Vilka varianter av grödor och djur är bäst anpassade till att klara ändrade klimatbetingelser? Hur kan vi tackla nya och växande problem associerade med ett ändrat klimat, t.ex. växtskadegörare och sjukdomar hos djur? På vilket sätt har olika odlingssystem effekt på klimatet? Interna aktiviteter: ett antal seminarier och workshops har hållits inom temat vid Ultuna och Alnarp. Dessa har främjat tvärvetenskaplig kontakt mellan områden som hydrologi, markvetenskap, växtbiologi, djurproduktion och samhällsvetenskapliga discipliner. Kontakt med andra universitet: kontakt har upprättats och vidmakthålls med ett antal universitet i Europa och i låginkomstländer. Detta har inkluderat viktiga partners såsom Wageningen University i Nederländerna. I låginkomstländer har samarbetet framförallt bedrivits med universiteten i Addis Ababa och Hawassa i Etiopien, samt Technical University of Kenya, Jomo Kenyatta University of Agriculture and technology i Kenya. Kontakt med forskningsinstitut i låginkomstländer: kontakt har upprättats och vidmakthålls med Ethiopian Institute of Water Resources. Detta har framförallt rört lärarutbyte och handledning av doktorander. Forskningssamarbete har även planerats med CGIAR och ICIPE, och temat har deltagit i ett antal förberedande möten. Det pågår för närvarande en diskussion om forskningssamarbete mellan SLU och forskningsprogrammet CCAFS och CIAT. Tema - Restoration in degraded rural landscapes I tropiska regioner är markanvändningen under ständig förändring som en följd av demografisk och ekonomisk utveckling. I många fall har tillgången till mark inte varit en begränsande faktor i denna utveckling, vilket lett till att stora arealer, mer än en miljard hektar i tropikerna, överanvänds eller utnyttjas på ett ohållbart sätt. Detta har orsakat en kraftigt minskad produktionskapacitet, minskad biologisk mångfald, överbetad mark och jorderosion. Samtidigt ökar stadigt behovet av mark, inte minst i Afrika söder om Sahara, för produktion av livsmedel, fiber och ickefossila bränslen. Inom temat fokuseras bland annat på följande frågor: Hur kan markrestaureringsarbete kombineras med fattigdomsbekämpning och en hållbar produktion av ekosystemtjänster? Vilken typ av 10

11 landområden ska prioriteras vid markrestaureringsinitiativ? Hur påverkas möjligheterna för markrestaureringsarbete av legala frågor kring markrättigheter, politiska beslutsprocesser och olika former av styrmekanismer? Under sitt andra år har temat fortsatt fokuserat på att etablera sig som ett samlande multidisciplinärt nätverk för många forskargrupper inom och utom SLU, såväl inom Sverige som i samarbete med CGIAR. Förutom synlighet och relevans i nätverksrollen, så har även mer konkreta framåtsyftande aktiviteter kunnat startas. Det inbegriper såväl planerande workshops som forskarkurs inom temat med bred multidisciplinär uppslutning. Ett positivt exempel på uppstart av en bred projektplattform är Triple L Land-use, livelihoods and livestock. Arbetet syftar till att studera begränsningar av bete och trädplantering för markrestaurering och lokal utveckling i regionen västra Pokot i Kenya. Partners inkluderar såväl SLU, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Jomo Kenyatta University of Agricultural Science, ICRAF, ILRI som Vi-skogen, lokala organisationer och rådgivningsorganisationer. I Burkina Faso har lokala masterstudenter och en doktorand arbetat med etablering av grundläggande försök för lämplighet av olika trädarter för markrestaurering och hur olika trädarter i inhemsk agroforestry kopplar kolbindning med positiva effekter på markförbättring, matproduktion och vattenvård. Till detta arbete har även fjärranalysexpertis från SLU kunnat bidra med stöd. Två kunskapssammanställningar har startats under 2013 En kring Multifunktionalitet av träd i jordbrukslandskap i sub-saharan Africa och en i anknytning till Triple L- plattformen kring restaurering av semi-arida landskap. Kopplat till dessa två kunskapssammanställningar pågår även ett framåtsyftande arbete kring hur SLU och ICRAF ska utveckla samarbete inom det tematiska området och ämnesområdet Food Security. Temat har också haft tillfälle att delta i och förbereda bilaterala delegationer till Brasilien och Indonesien arrangerade av miljödepartementet under deras medel för internationella dialoger. I båda dessa länder är behovet av restaurering av tidigare skogsmarker ett prioriterat område. SLU tillsammans med Skogsstyrelsen kan här ha en katalyserande roll. Mot Indonesien har temat också deltagit i aktörssamverkan, där temat varit Innovation och entreprenörskap i samband med REDD+. Även Skogsstyrelsen har deltagit här och intresset för REDD+ finansierade aktiviteter kring utbildning, utvärdering och forskning är stort från båda ländernas inblandade nationella och regionala aktörer. Tema - Scale issues in relation to food security and poverty alleviation Småskaligt jordbruk är förhärskande i många utvecklingsländer. Allt mer mark köps dock upp eller arrenderas av storskaliga internationella och nationella investerare. Förutsättningarna för jordbruk påverkas på många sätt av politik och socio-ekonomiska förhållanden, bland annat genom faktorer som markägandefrågor, marknadsekonomiska förutsättningar och olika system för jordbruksstöd. Viktiga frågor inom detta tema är bland annat; Hur förändras produktions- respektive levnadsförhållanden när jord- och skogsbruk blir mer storskaligt? Hur påverkas matförsörjningen, kvinnors och mäns ställning, marknadsförhållanden och miljön när mark säljs eller arrenderas ut till storskaliga investerare? Workshop om, Gender and the politics of environments, februari. Doktorandkurs Conservation, Development and Communication in Diverse Landscapes: Theories and Methods, institutionen för stad och land, SLU i samverkan med 11

12 Universidad Nacional Agraria (UNA), Nicaragua. Kursen gavs i Managua, 25 februari till 5 mars. En internationell workshop för att formera ett internationellt nätverk för tvärvetenskaplig forskarutbildning i Agroecology. Genomfördes i Malmö, mars. En seminarieserie med temat Scaling-up filling the gap between academic knowledge and farming practice, arrangerades under 2013: (1) Action Research, 15 mars. (2) From Technical transfer to Farmers Field Schools, 27 maj. (3) Appropriate scale - agricultural technology and smallholder farming, 4 juni. Uppföljning av workshopen om internationellt nätverk för stöd till tvärvetenskaplig doktorandutbildningar i Agroecology för att göra ansökningar för att nätverkets idéer skall kunna implementeras i koordinerad verksamhet. Kunskapsyntes på temats område. Planen är att skriva åtta översikts- och syntesartiklar. Koordinering av två lärarutbyten inom SLU Globals verksamhet Transfer of modern techniques and methods, good practice and/or quality assured laboratory routines by training of scholars and development of pedagogical support. En med lärare från Sokoine University och en med lärare från Addis Ababa University. Planering med Linley Chiwona Karltun från institutionen för stad och land, SLU, om att jobba fram ett partnersamarbete mellan SLU och IFPRI:s CRP 4 Agriculture for Nutrition and Health. Tema - Urban and peri-urban farming Idag lever mer än hälften av jordens befolkning i städer. Den världsomspännande migrationen från landsbygden till städerna är särskilt påtaglig i Afrika och Asien. I vissa fall tvingas människor att flytta på grund av konflikter och brist på mat, i andra fall lockas människor till städerna av bättre försörjningsmöjligheter. Landsbygdsinvånare som flyttar, oavsett anledning, tar ofta med sig delar av sitt jordbrukande till städerna för att trygga sin tillgång till livsmedel och som en källa till försörjning. Att hålla grisar, fjäderfä och mjölkkor, eller att odla frukt och grönsaker och samla ved för energi går att göra i och kring städerna och kan ha en varierande och ofta betydande roll för staden som samhälle. Stadsnära jordbruk har dock även negativa effekter. Folkhälsan kan påverkas av sjukdomar som överförs mellan djur och människor. Sanitära problem kan orsakas av odling och djurhållning i stadmiljö. Det finns även risk för lokal miljöpåverkan av föroreningar och avskogning. Inom temat studeras effekterna av stadsnära lantbruk och syftar till att utveckla strategier och åtgärder för att balansera de för- och nackdelar som är förknippade med detta. Ett nätverk av SLU-forskare intresserade av temats frågeställningar har etablerats. En kunskapssammanställning kring ämnesområdet är under utveckling. Ett 20-tal författare från SLU, Lunds universitet, Uppsala universitet och internationella partnerorganisationer har engagerats i detta arbete.. Temaområdet har också ansökt hos SIANI om att få leda en s.k. expertgrupp inom sitt område. Denna ansökan har nu som en av tre blivit inbjuden att utvecklas till en fullständig ansökan. Temat utgör också kontaktpunk för "multi stakeholder" plattformen Global sustainable dialogue ( samt det CGIAR finansierade forskningsprogrammet Livestock and Fish (CRP 3.7) till vilket SLU är en strategisk partner (livestockfish.cgiar.org/2013/10/04/slu-mou/) Temat arbetar också tillsammans med ILRI på en översiktsartikel om s.k. zoonotiska sjukdomar i städer i ett globalt perspektiv. 12

13 3.2.1 Specifika projekt Inom ramen för regeringens särskilda satsning på livsmedelsförsörjning 2011 har, utöver de tematiska områdena, ett antal specifika projekt fått finansiering. Dessa har ett tydligt fokus på kapacitetsutveckling. Capacity building and bioinformatics challenges Moderna biotekniska framgångar bidrar till att skapa nya möjligheter inom den globala jordbrukssektorn och till att på lång sikt minska fattigdom och hunger. Nya växtgenotyper som t.ex. är toleranta mot torka eller översvämning eller som klarar av insekt- eller svampangrepp är några exempel. Metodutveckling inom bioinformatik ligger till grund för många av dessa framgångar. Få afrikanska forskare har fått utbildning i hur man använder och drar nytta av dessa verktyg och det saknas en utvecklad infrastruktur inom området bioinformatik i det afrikanska vetenskapssamhället. Projektet syftar till att bygga upp bioinformatikkapacitet inom afrikanska jordbruksuniversitet och institutioner. Detta kommer att bidra till ett förbättrat bioteknikstöd i utvecklingen av jordbruket. Forskare från SLU tillsammans med afrikanska partners (från ILRI-BecA (International Livestock Research Institute - Biosciences of Eastern and Central Africa), ICPE (International Center for Insect Physiology and Ecology) and ICRISAT (International Crops Research Institute for the Semi-Arid Tropics)) arbetar för att öka samarbetet mellan svenska och afrikanska forskare inom bioinformatik och för att bygga upp en afrikansk bioinformatikinfrastruktur. Flera workshops och utbildningstillfällen har genomförts i Sverige och Afrika under I december hålls en bioinformatikkurs vid Mikocheni Agricultural Research Institute (MARI) i Dar es Salaam, Tanzania och vid PWANI University i Kilifi, Kenya. Där har projektet möjliggjort att servrar som är till endast för bioinformatikdata (ebiokit-servrar) installerats. Detta gör att forskare inom olika life sciences-områden får tillgång till open source-mjukvaror och att alla databaser som behövs finns tillgängliga så att forskare kan bygga sina egna databaser anpassade till egna forskningsområden. Projektet har fått stor uppmärksamhet och har attraherat även andra finansiärer än Utrikesdepartementet (Sida, Australien (AUsAIF), Syngenta Foundation for Sustainable Agriculture, Bill and Melinda Gates Foundation, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation UNESCO) och är nu en del av H3ABioNet African Bioinformatics Network ( och samverkar med SANBio bioinformatics network i södra Afrika och Sri Lanka. Mer information om projektet finns på Training the trainers An innovative model for capacity building in animal genetic resource (AnGR) utilization. Detta initiativ till kapacitetsuppbyggnad har pågått i över 20 år och har omfattat 46 låginkomstländer i Afrika och Asien. Syftet med satsningen är att stödja de som tidigare har deltagit i träningsprogram inom Animal Genetic Resource and Ultilization in Sub-Saharan Africa and Asia och att stödja kvinnor som valt en karriär inom lantbruksvetenskap. Programmet utvecklas kontinuerligt genom att tidigare deltagare bidrar med sina erfarenheter. Programmet leder till ökat regionalt samarbete och förbättrad utbildning inom husdjursförädling och genetik vid afrikanska universitet (MSc och PhD) med syftet att förbättra praktiskt avelsarbete och att bevara olika inhemska djurraser. Under hösten 2013 genomfördes flera workshops, bland annat i Addis Ababa i Etiopien, Kigali i Rwanda, Ouagadougou i Burkina Faso och Gaborone i Botswana. Programmets samarbetspartners inkluderar International Livestock Research Institute (ILRI), Regional Universities Forum for Capacity Building in Agriculture (RUFORUM), United Nations Food and Agricultural Organization (FAO), Southern African Development Community (SADC), Association for Strengthening Agricultural Research in Eastern and Central Africa (ASARECA), African Union Interafrican 13

14 Bureau for Animal Resources (AU-IBAR), International Fund for Agricultural Development (IFAD) och United Nations Educational Scientific and Cultural Organization (UNESCO). The Global Challenges University Alliance Vid SLU pågår en särskild satsning på att skapa nära kontakter med ett antal världsledande universitet baserat på frågeställningar som rör de globala utmaningar vi står inför. Detta initiativ kallat The Global Challenges University Alliance utvecklas genom ett antal workshops med olika fokus där specifika internationella partneruniversitet bjuds in. Till dessa workshops inbjuds även, genom SLU Global, ett antal relevanta partneruniversitet från Afrika. Syftet är att skapa allianser mellan universiteten och bidra till utbildning av framtidens ledare inom den globala bio-ekonomin. Fokusområden för de workshops som hittills har hållits har varit inom biobränsle och bioraffinaderier, livsmedelsförsörjning, kvalitet och säkerhet, samt biodiversitet och hoten från främmande arter i ett ekosystemperspektiv. Initiativet ska stimulera till nätverk mellan forskare från nordliga universitet (bl.a. SLU, Cornell University, University of Tokyo, University of Singapore, China Agricultural University och Wageningen University) och universitet i syd (bl.a. University of Makerere, University of Pretoria, University of Ouagadougou, University of Addis Ababa). Syftet är att utbyta erfarenheter och perspektiv som leder till nya tankar och synteser i form av perspective papers på olika teman, gemensamma forskningsansökningar och forskningsprogram, forskar/lärarutbyten samt att erbjuda doktorander möjligheter att delta i internationella forskarskolor. Future needs in tertiary agricultural education: a prospective study I Afrika söder om Sahara är jordbruk den dominerande ekonomiska sektorn, men produktionen har minskat med 15% de senaste 50 åren. Klimatförändringar, ökande matpriser och urbanisering leder till högre krav på jordbrukssektorn. Den Afrikanska unionen har identifierat högre utbildning som en viktig mekanism för att öka produktionen inom jordbrukssektorn. Genom programmet Comprehensive African Agriculture for Development (CAADP) utvecklas nya satsningar och modeller som länkar högre utbildning till forskning och utveckling, teknologiutbyte och samverkan. SLU är tillsammans med afrikanska och portugisiska forskare, internationella finansiärer och ett antal organisationer verksamma i att skapa underlag för hur man kan reformera högre utbildning inom jordbrukssektorn i Afrika. Samarbetet inkluderar representanter från 130 afrikanska universitet. I detta arbete kommer TEAM-Africa (Tertiary Education in Agriculture Mechanism in Africa) att utgöra en viktig samlande kraft. TEAM Africa är ett initiativ som drivs av afrikanska stater och syftar till att skapa institutionell kapacitetsuppbyggnad vid afrikanska universitet. Sustainable aquaculture in southern Africa Många länder i Afrika har en outnyttjad kapacitet inom akvakultur. Denna utgör en potentiellt viktig inkomstkälla och kan bidra till ekonomisk tillväxt och även skapa en diversifiering av proteinrika livsmedelskällor. För att möjliggöra detta behövs ett effektivt samarbete mellan olika aktörer inom afrikansk akvakultur. Startskottet för ett samarbete inom syd- och östafrika var en workshop som samarrangerades 2013 av SLU och Makerere University vid Aquaculture Research and Development Center- Kajjansi, Kampala i Uganda. Trettio deltagare från Kamerun, Kenya, Malawi, Rwanda, Tanzania och Uganda och tio deltagare från Sverige medverkade. Dessa representanter för universitet, fiskerimyndigheter, privata fiskodlingar, och ministerier diskuterade under workshopen miljöaspekter av fiskodling, olika fiskfodersystem, fiskhälsa, fortlöpande miljöanalys inom vattenkvalitet och genetik i akvakultur. En viktig fråga som diskuterades handlade om uthållig akvakultur; att hitta alternativ till fiskbaserade foder. Forskare från SLU och Makerere University visade exempel på att man med mikrobiologiska metoder kan omvandla växtsubstrat, som inte kan utgöra humanföda, till fiskfoder. En annan diskussion ledde till att fiskerimyndigheter och fiskodlingsägare tog initiativ till en inventering av patogener för att identifiera fisksjukdomar i olika länder. En 14

15 rapporteringscentral ska etableras och ett träningsprogram för fisksjukdomar i Östafrika är planerat. Vattenkvalitet och en minskning av näringsläckage från fiskodlingar var också ett fokusområde i diskussionerna. I detta sammanhang lyftes möjligheten med integrerade odlingssystem, exempelvis där mussel- och fiskodling kombineras. Musslorna kan där fungera som biofilter och dessutom utgöra en inkomstkälla. Workshopen resulterade även i att etablera ett nätverk inom vilket man nu skrivit forskningsansökningar och även förbereder för en uppföljande workshop. 3.3 Regeringens särskilda satsning på livsmedelsförsörjning 2012 Regeringen har lämnat ett bidrag till SLU för att under åren 2013 och 2014 genom riktade insatser för modern och relevant högre utbildning inom lantbruksområdet med utvalda universitet i östra Afrika bidra till att på längre sikt ge tryggare livsmedelsförsörjning. Programmet ska bygga vidare på etablerade universitetssamarbeten och tidigare stöd inom ramen för regeringens särskilda livsmedelssatsning. Följaktligen startade projektet Innovative doctoral education for global food security i februari med att projektledare tillsattes och en styrgrupp utsågs (Dnr SLU ua ). Under våren 2013 formades projektets tre delar: doktorandkurser i centrala färdigheter som pedagogisk förmåga, vetenskapligt arbetsätt och vetenskaplig kommunikation och med ämnesmässigt anknytande workshops för forskare. Dessa aktiviteter ska utvecklas och genomföras tillsammans med en afrikansk huvudpartner och ha deltagare från huvudpartnern, SLU samt tre afrikanska satellituniversitet, tematiska ämneskurser för doktorander som utvecklas inom redan pågående forskningssamarbeten med afrikanska universitet, lärarutbyten inom SLU Globals fem tematiska områden. Utifrån kännedom om vilka afrikanska universitet SLU har pågående välfungerande samarbeten med har Makerere universitet i Uganda utsetts till huvudpartner. Satelituniversitet utses tillsammans med Makerere. Projektledaren har under året besökt Makerere universitet två gånger för att tillsammans med universitetets föreståndare för forskning och forskarutbildning utforma projektet i enlighet med Makereres förutsättningar och behov samt att introducera Makererelärarna i projektet. Under hösten har grupper med lärare från SLU och Makerere börjat utveckla tre kurser med anknytande workshops. De har träffats en gång i november i Uppsala dels för att utveckla ett gemensamt pedagogisk arbetssätt och dels för att arbeta med kursutvecklingen. De kommer att ha ytterligare ett arbetsmöte i februari på Makerere. Kurser och workshops kommer att genomföras två gånger under 2014 i juni respektive september. Lärarutbyten kommer att verkställas med hjälp av SLU Globals temaledare som annonserar de tillgängliga lärarutbytesstipendierna via sina respektive nätverk samt granskar ansökningar så att den sökande uppfyller de fastställda kraven. Under ett utbyte kan antingen Läraren/forskaren besöka SLU för att lära och träna sig att använda en vetenskaplig metod/arbetssätt etc. samt träna sig att träna andra i dessa för att vid återkomsten till den egna organisationen kunna bidra till institutionell kapacitetsutveckling Lärare/forskare från SLU besöka lärosäte/forskningsinstitution för att sätta upp ny utrustning, nya tekniker eller metoder och träna befintlig personal i att använda dessa eller för att införa nya kvalitetssäkrande arbetssätt eller rutiner. Den nya metoden etc. ska dokumenteras skriftligen så att den institutionella kapacitetsutvecklingen stöds. Lärare/forskare från SLU besöka lärosäte/forskningsinstitution för att utveckla rutiner och strukturer som stödjer god handledningspraxis. Arbetet och dess bakomliggande 15

16 pedagogiska idéer ska dokumenteras skriftligen så att den institutionella kapacitetsutvecklingen stöds. 16

17 4. Andra viktiga utvecklingssamarbeten Samarbete med CGIAR CGIAR (Consultative Group on International Agricultural Research) är en internationell organisation som finansierar och samordnar forskning kring frågor om jordbruk, skog, fiske, husdjur och naturresurser med målet att "minska fattigdomen på landsbygden, öka livsmedelssäkerheten och förbättra människors hälsa och näringsstatus, samt säkerställa en mer hållbar förvaltning av naturresurser framför allt i utvecklingsländer. Detta sker genom ett nätverk av 15 forskningscentra som är spridda runt om i världen, med de flesta på södra halvklotet. CGIAR forskningscentra drivs i samarbete med andra organisationer som kan vara nationella och regionala jordbruksforskningsinstitut, organisationer i det civila samhället, universitet eller den privata sektorn. CGIAR-organisationen är ovanligt genom att den inte är en del av en internationell politisk institution som FN; den är en ad-hoc-organisation som finansieras helt av medel från sina medlemmar. Medel förvaltas i en fond som administreras av Världsbanken. Under 2013 hade CGIAR intäkter på 1 miljard USD. Sverige är för närvarande den femte största bidragsgivaren till fonden. I fondens styrelse (Fund council) sitter en av SLU Globals medarbetare som Sveriges representant. Under 2008 inledde CGIAR ett förändringsarbete för att förbättra samverkan mellan aktörerna inom internationell jordbruksforskning, dvs. bidragsgivare, forskare och mottagare och att rikta insatserna från de 15 forskningsinstituten mot mänsklighetens stora globala utmaningar. Ett viktigt mål var att integrera arbetet vid instituten och deras partners för att undvika fragmentering och dubbelarbete. CGIAR:s forskningsområden överensstämmer väl med SLU:s och det är därför angeläget att SLU:s forskare engagerar sig i CGIAR:s stora forskningsprogram (s.k. CRPs). För att underlätta kontakten har SLU Global arrangerat ett flertal möten mellan representanter för CGIAR och SLU-forskare i form av seminarier, workshops och dylikt. SLU:s rektor undertecknade förnyade samarbetsavtal (MoUs) med vart och ett av CGIAR-instituten. Vid årets Agri4D-konferens medverkade generaldirektörer (GD) från tre olika CGIAR institut (Dr Peter Holmgren, Centre for International Forestry Research (CIFOR), Bogor, Indonesien; Dr Tony Simons,World Agro Forestry Center (ICRAF) och Dr Jimmy Smith, International Livestock Research Institute (ILRI) båda i Nairobi, Kenya. Inom CRP Integrated farming systems for the humid tropics planeras ett omfattande samarbete mellan IITA (International Institute of Tropical Agriculture) och SLU (redovisas separat i denna rapport på sid. 9 under temat Efficiency in farming systems). Besök vid SLU av Dr Tom Randolph, International Livestock Research Institute (ILRI), Nairobi, direktör för CRP Livestock and fish. Besök vid SLU av Dr Jeremy Bird, GD för International Water Management Institute (IWMI), Sri Lanka, ledande institut för CRP Water, land and ecosystems. Besök vid SLU av Dr Jonathan Wadsworth, Executive Secretary för CGIAR:s Fund Council och chef för Fund Office i Washington. Besök vid SLU av Dr Bruce Campbell, Köpenhamn, föreståndare för CRP Climate change, agriculture and food security. Under december månad besöks SLU av föreståndaren för CRP Integrated Farming Systems for the Humid Tropics, Dr Kwesi Attah-Krah, samt av föreståndaren för CRP Aquatic Agricultural Systems, Dr Patrick Dugan. 17

18 SIANI The Swedish International Agriculture Network Initiative SIANI är en svensk plattform för interdisciplinärt kunskapsutbyte kring lantbrukets roll för fattigdomsbekämpning i låginkomstländer och som är öppen såväl enskilda individer som organisationer och företag. Den första fasen av SIANI verkade under åren med finansiering från Sida och hade Stockholm Environment Institute, SEI, som huvudman. En andra fas, SIANI 2, har under året beviljats fortsatt finansiering från Sida för åren Inom SIANI 2 kommer SLU genom SLU Global att ha en tydligare roll genom att ingå med permanent representation i projektets styrgrupp och genom att ansvara för ett av två genomgående teman som ska verka under programtiden: Sustainable agricultural production and food security. Avsikten är att detta ska leda till ökade synergier mellan SIANI och SLU genom SLU Global icipe International centre of insect physiology and ecology Icipe är ett internationell vetenskaplig forskningsinstitut med huvudkontor i Nairobi, Kenya som arbetar för att förbättra livet och försörjningen för människor i Afrika. Centrets huvudsakliga syfte är att forska och utveckla alternativa och miljövänliga förvaltningsstrategier och bekämpningsmetoder mot skadedjur och andra vektorer som är effektiva, selektiva, icke förorenande, inte resistensinducerande, och som ska göras tillgängliga för användare med begränsade resurser. ICIPE arbetar för att bidra till att lösa de samverkande problemen med fattigdom, dålig hälsa, låg produktivitet och miljöförstöring. Under året har SLU besökts av Prof Christian Borgemeister, generaldirektör för icipe. På uppdrag av icipe:s styrelse och bidragsgivare utvärderades verksamheten för perioden under året. En medarbetare vid SLU Global ledde denna utvärdering. FOCALI Forests, climate and livelihood research network Focali är ett svenskt forskarnätverk med fokus på skog/bioenergi, klimat och fattigdomsfrågor som koordineras av Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV). Flera svenska universitet och institutioner är representerade, däribland SLU. Syftet med nätverket är att bidra till att Sida och andra svenska myndigheter har tillgång till relevant kunskap för att nå klimat- och fattigdomsmål. Agri4D Sustainable agriculture and forestry for development Agri4D är ett svenskt forskarnätverk som bildades med det övergripande målet att bidra till jordbrukets utveckling och fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer genom att stimulera användning och tillväxt av svensk forskningskompetens inom området. Nätverket skapades med stöd av Sidas program för utvecklingsforskning (Uforsk) av SLU tillsammans med Lunds universitet, Göteborgs universitet, och Livsmedelsekonomiska institutet. SLU står årligen värd för en konferens i Uppsala som arrangeras av Agri4D, tillsammans med SIANI, FOCALI, Future Agriculture, och Future Forests. Dessa konferenser brukar vara välbesökta av både nationella och internationella intressenter inom området års konferens hade temat Agricultural research towards sustainable development goals, och lockade ca. 260 deltagare. Dessa representerade både nationella och internationella universitet, myndigheter, organisationer och företag. Glädjande var att konferensen även lockade ett stort antal gymnasiestudenter som uppvisade ett stort engagemang i de utvecklingsfrågor som diskuterades. 18

19 5. Globala gemensamma nyttigheter Inom detta avsnitt i PGU framhålls vikten av att Sverige fortsätter att vara drivande i den internationella diskussionen om globala gemensamma nyttigheter, särskilt sådana frågor som kräver åtgärder bortom nationella gränser för att hantera gemensamma globala utmaningar. SLU arbetar med sådana gränsöverskridande frågor i flera sammanhang som har koppling till PGU. GRIP International training program in Genetic Resources and Intellectual Property Rights (se för mer detaljerad information). Detta internationella utbildningsprogram med deltagare från låg- och medelinkomstländer har pågått sedan 2003 med finansiering från Sida. Programmet anordnar utbildning som syftar till att öka förståelsen och kunskaperna om rättigheter och öppenhet kring biologiska resurser, upphovsrätten till olika former av genetiskt material och andra immaterieller rättigheter. Det riktas mot seniora yrkesutövare/forskare involverade i policy/lagstiftning rörande rättigheter och tillträde till genetiskt material/information inom statlig och privat sektor, universitet och forskningsinstitut samt icke-statliga organisationer. Programmet drivs av SLU i samarbete med SEI (Stockholm Environment Institute). Varje kursomgång består av tre delar. Den första utgörs av tre veckors intensiv utbildning i Sverige följt av arbete i hemlandet med ett förändringsprojet samt slutligen ett regionalt uppföljningsseminarium i ett deltagarland. I mars 2013 avslutades en av de två kurserna från 2012 med ett regionalt seminarium i Bangkok. I detta deltog 22 personer från Afrika, Asien, Latinamerika och Sydosteuropa. Deltagarna presenterade sina projektarbeten samt diskuterade frågor kring rättigheter och tillträde utifrån såväl nationellt som internationellt perspektiv. Under maj 2013 påbörjades den första av årets två utbildningsomgångar. De 23 deltagarna från Afrika, Asien och Latinamerika genomgick ett kursprogram bestående som tidigare av föreläsningar, gruppdiskussioner och förhandlingsövningar ledda av svenska såväl som internationellt högt renommerade resurspersoner. Det regionala uppföljningsseminariet för denna grupp kommer att hållas i november i Bangkok. Under september 2013 startade den femtonde och för GRIP-programmet sista kursomgången med 24 deltagare från samtliga tidigare nämnda regioner. I mars 2014 kommer ett uppföljningsseminarium att hållas för dessa. I och med detta har GRIPprogrammet med ett anslag om totalt 55 miljoner från Sida utbildat ca. 350 domare, chefsjurister, politiker, rådgivare patentgranskare, växtförädlare, forskare, genbankskuratorer, biodiversitetsengagerade, m.fl. Biologisk mångfald i Indien och Nepal forskning och utbildning Institutionen för ekologi, Grimsö forskningsstation, är engagerad i två projekt i Nepal och Indien som bedrivits under I Nepal bedrivs studier av skoglig biologisk mångfald med särskild betoning på skogsstrukturer och fåglar. Under 2013 organiserades en två veckor lång expedition i Chitwan med deltagande av flera forskare från Polen och två studenter från Nepal. Projektet inkluderar även handledning av två nepalesiska masterstudenter från Tribhuvan University som studerar användning av hål i salträd (Shorea robusta). Ytterligare en mastersstudent får stöd från stiftelsen EMEM-Aves som etablerats SLU-forskaren Grzegorz Mikusiński för att stödja utveckling av fågelstudier i Nepal. 19

20 I Indien bedrivs ett forskningsprojekt kring heliga lundar i norra delen av Western Ghats. Projektet syftar till att studera biodiversitet, ekosystemtjänster och bevarandestatus av de skyddsvärda skogar som hotas av kommersiell exploatering. 20

SLU och internationalisering. #slu40

SLU och internationalisering. #slu40 SLU och internationalisering #slu40 Engagemang för global utveckling Strategi Vetenskap för global utveckling, 2010 Enhet SLU Global, 2011 Tvärvetenskap, samverkan och policyrelevans genom strategiska

Läs mer

Inrättande av programmet Agricultural Sciences for Global Development samt tillhörande sekretariat

Inrättande av programmet Agricultural Sciences for Global Development samt tillhörande sekretariat Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua.fe.2011.1.1-1596 1(2) Rektor BESLUT Exp. den 16/5-11/SL 2011-05-16 Sändlista Inrättande av programmet Agricultural Sciences for Global Development samt tillhörande

Läs mer

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 års studier med avlagd kandidatexamen uppfyller särskild behörighet

Läs mer

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 års studier med avlagd kandidatexamen uppfyller särskild behörighet

Läs mer

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna. "Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 års studier med avlagd kandidatexamen uppfyller särskild behörighet

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Den svenska REDD+ satsningen

Den svenska REDD+ satsningen Den svenska REDD+ satsningen Sidas utvecklingssamarbete med relevans för REDD+ Kerstin Jonsson Cissé, ämnesansvarig skogsfrågor Nov 2011 KSLA Risker och utmaningar: Dream or Nightmare (James Mayers IIED

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 års studier med avlagd kandidatexamen uppfyller särskild behörighet

Läs mer

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar

Läs mer

Så utvecklar SLU samverkan med sektor och samhälle Johan Schnürer, Vicerektor för samverkan

Så utvecklar SLU samverkan med sektor och samhälle Johan Schnürer, Vicerektor för samverkan Partnerskap Alnarp 2014-06- 18 Så utvecklar SLU samverkan med sektor och samhälle Johan Schnürer, Vicerektor för samverkan Övergripande mål för Samverkan vid SLU Vetenskaplig kunskap skall bidra 2ll e3

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket

Läs mer

Svenska IHP-kommittén 2014

Svenska IHP-kommittén 2014 Svenska IHP-kommittén 2014 Programförklaring IHP står för International Hydrological Programme och är UNESCO:s (United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organisation) program för vetenskapligt

Läs mer

Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet

Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet Information om olika typer av organismer på molekylär nivå finns idag i databaser och användningen av dessa databaser genomsyrar i princip alla grenar av

Läs mer

Inriktning av SLU:s verksamhet inom området global utveckling år 2018

Inriktning av SLU:s verksamhet inom området global utveckling år 2018 Rektor BESLUT SLU ID: ua 2017.1.1.1-4670 2017-12-19 Sändlista Inriktning av SLU:s verksamhet inom området global utveckling år 2018 Beslut Rektor beslutar att universitetets aktiviteter inom området global

Läs mer

Utlysning av projektmedel

Utlysning av projektmedel Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor

Läs mer

LTV-fakultetens strategi

LTV-fakultetens strategi 1(6) DNR: Slu.ltv.2014.1.1.1-679 Exp: 2014-06-25 LTV-fakulteten STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Visioner och strategier av övergripande karaktär Dokumenttyp: Måldokument/strategi Beslutsfattare: Fakultetsnämnd

Läs mer

de biologiska naturresurserna och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, samverkan med det omgivande samhället.

de biologiska naturresurserna och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, samverkan med det omgivande samhället. Kvalitet och Nytta Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen k om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 9 oktober 2017 (OR. en) 12950/17 AGRI 530 FAO 41 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 oktober 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12473/17 Ärende:

Läs mer

Lantbruk och landsbygd

Lantbruk och landsbygd Lantbruk och landsbygd En dag om Framtidens Lantbruk 18 oktober 2011 Richard Ferguson Cecilia Waldenström Gruppmedlemmar Cecilia Waldenström, Institutionen för Stad och Land Richard Ferguson, Institutionen

Läs mer

Ny EPOK vid SLU. Vision och inriktning. Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp

Ny EPOK vid SLU. Vision och inriktning. Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp Ny EPOK vid SLU Vision och inriktning Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp Maria Wivstad Föreståndare EPOK centrum för ekologisk produktion och konsumtion Varför EPOK? Politiska mål 20% av landets jordbruksmark

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet mark/växt Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort tre år av utbildningen på agronomprogrammet - mark/växt med avlagd kandidatexamen

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,

Läs mer

Svenska IHP-kommittén

Svenska IHP-kommittén Svenska IHP-kommittén Programförklaring IHP står för International Hydrological Programme och är UNESCO:s (United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organisation) program för vetenskapligt regeringssamarbete

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Riktlinjer för gästforskarprogrammet vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (Aug T Larsson)

Riktlinjer för gästforskarprogrammet vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (Aug T Larsson) Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Dokumentnamn Riktlinjer för gästforskarprogrammet vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (Aug T Larsson)

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för EnvEuro European Master in Science Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på Enveuro European master in Science med avlagd masterexamen

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med

Läs mer

Strategi för NJ-fakulteten

Strategi för NJ-fakulteten Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Fakultetsnämnden 2016-12-14 SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.1-4336 Strategi för NJ-fakulteten 2017 2020 Postadress: Box 70 82, 750 07 Uppsala Besöksadress: Almas

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 års studier med avlagd kandidatexamen uppfyller särskild behörighet

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Framtidens lantbruk Strategisk satsning vid SLU Startade

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

VI TAR OSS AN LIVSVIKTIGA FRÅGOR SOM BERÖR OSS ALLA

VI TAR OSS AN LIVSVIKTIGA FRÅGOR SOM BERÖR OSS ALLA VERKSAMHETSIDÉ SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med

Läs mer

Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e)

Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e) Sveriges lantbruksuniversitet Styrelsen BESLUT 2009-12-17 Enligt sändlista Dnr SLU 14-1645/09 Exp: 2009-12-18 Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e) Styrelsen beslutar

Läs mer

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Svensk åkermark i ett globalt perspektiv Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Anders bakgrund Ekeberga, Helsingborg SLU Global inrättades 2012 för att

Läs mer

Sverige och CGIAR: Finansiellt stöd, forskningssamarbete och utveckling av den svenska resursbasen

Sverige och CGIAR: Finansiellt stöd, forskningssamarbete och utveckling av den svenska resursbasen Sverige och CGIAR: Finansiellt stöd, forskningssamarbete och utveckling av den svenska resursbasen Per Rudebjer Mats Lannerstad, Johanna Lindahl, Kristina Röing de Nowina KSLA/SIANI Seminarium 9 november

Läs mer

Yttrande över regeringskansliet förslag till policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet. Dnr UD2016/09273/IU

Yttrande över regeringskansliet förslag till policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet. Dnr UD2016/09273/IU 2016-06-27 Utrikesdepartementet UD2016/09273/IU Ud.policyramverket@gov.se Yttrande över regeringskansliet förslag till policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet. Dnr UD2016/09273/IU Kungl. Skogs-

Läs mer

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Därför ska du leta efter grodan på kaffe Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25

Läs mer

Tre utlysningar inom de nationella forskningsprogrammen:

Tre utlysningar inom de nationella forskningsprogrammen: Webbinarium Tre utlysningar inom de nationella forskningsprogrammen: Hållbara vistelsemiljöer Visioner och förutsättningar för ett fossilfritt välfärdssamhälle Ökad rörlighet mellan akademi och praktik

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Bidrag till SLU inom ramen för regeringens särskilda satsning på livsmedelsförsörjning år 2010

Bidrag till SLU inom ramen för regeringens särskilda satsning på livsmedelsförsörjning år 2010 Protokoll 1 2010-10-22 UF2010/61323/UP (delvis) Utrikesdepartementet Bidrag till SLU inom ramen för regeringens särskilda satsning på livsmedelsförsörjning år 2010 1 bilaga Ärendet I regleringsbrev för

Läs mer

STRATEGIN VETENSKAP FÖR GLOBAL UTVECKLING

STRATEGIN VETENSKAP FÖR GLOBAL UTVECKLING Sveriges lantbruksuniversitet Dokumentnamn Strategin Vetenskap för global utveckling Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer 2010-09-27, 164 Rektor SLU ua 10-186/10 Handläggare Ansvarig avdelning/kansli

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Erasmus+ Beslutslista KA107 år 2016 Erasmus+ utomeuropeisk mobilitet

Erasmus+ Beslutslista KA107 år 2016 Erasmus+ utomeuropeisk mobilitet Erasmus+ Beslutslista KA107 år 2016 Erasmus+ utomeuropeisk mobilitet Projektansökningar att bevilja i euro Beviljat antal mobiliteter (studenter och personal) Beviljat belopp i euro Projektnummer Ansökande

Läs mer

Agricultural Sciences for Global Development (SLU Global)

Agricultural Sciences for Global Development (SLU Global) Rektor 2011-11-30 Dnr SLU ua Fe.2011.1.1-3863 Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM RAPPORT AVSEENDE SLU:s BIDRAG TILL GENOMFÖRANDET AV SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING INTERNT ARBETE 2 HÅLLBART

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet livsmedel Möjlighet till fortsatta studier Den student som fullgjort tre år av utbildningen på agronomprogrammet - livsmedel med avlagd kandidatexamen

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för EnvEuro European Master in Science Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på Enveuro European master in Science med avlagd masterexamen

Läs mer

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog EPOK vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt

Läs mer

Ny EPOK vid SLU. EPOK just nu. Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad Föreståndare. Karin Ullvén Informatör

Ny EPOK vid SLU. EPOK just nu. Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad Föreståndare. Karin Ullvén Informatör Ny EPOK vid SLU Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad! Föreståndare EPOK centrum för ekologisk produktion och konsumtion! EPOK just nu Maria Wivstad Föreståndare Karin Ullvén Informatör

Läs mer

SADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Development Studies, 120 credits

SADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Development Studies, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå

Läs mer

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november Internationella forskarsymposiet 26 oktober 1 november Inbjudan Ett femtiotal av världens mest framstående forskare kommer den 26 oktober till den 1 november 2008 till Lund och Malmö. Under sin vecka i

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV

Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV Samarbetsorganisation mellan Chalmers och Göteborgs universitet Organisatoriskt placerat direkt under respektive rektor Hållbar utveckling inom forskning, utbildning

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Praktikrapport. Praktikplatsen. Praktikplats. Utbildningsbakgrund

Praktikrapport. Praktikplatsen. Praktikplats. Utbildningsbakgrund Göteborgs universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning VT 2011 Lena Widefjäll lenawidefjall@hotmail.com Praktikrapport Praktikplats FN:s livsmedels-

Läs mer

REGERINGENS BISTÅNDSPOLITISKA PLATTFORM, Skr 2013/14 REMISSVAR FRÅN KUNGLIGA SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN.

REGERINGENS BISTÅNDSPOLITISKA PLATTFORM, Skr 2013/14 REMISSVAR FRÅN KUNGLIGA SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN. KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Ud-plattformen@gov.se Stockholm den 11 februari 2014 REGERINGENS BISTÅNDSPOLITISKA PLATTFORM, Skr 2013/14 REMISSVAR FRÅN KUNGLIGA

Läs mer

Vi-skogens Effektrapport 2013

Vi-skogens Effektrapport 2013 Vi-skogens Effektrapport 2013 Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) Organisationsnummer 802012-8081 Vad vill er organisation uppnå? Vi-skogen är en ideell, icke-religiös och partipolitiskt

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Policy för upprättande av samarbetsavtal med utländska lärosäten och institut

Policy för upprättande av samarbetsavtal med utländska lärosäten och institut 1(5) Dnr SLU ua 2014.2.6-220 Exp. den: 27/1-2014 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Samverkan och uppdragsverksamhet, Internationalisering Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Planeringsavdelningen

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat

Läs mer

Handlingsplan för hållbar utveckling

Handlingsplan för hållbar utveckling UFV 2018/1045 Handlingsplan för hållbar utveckling 2019- Fastställd av rektor 2018-11-20 Bakgrund, utgångspunkter och syfte Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 5 Högskolelagen (1992:1434), främja

Läs mer

UNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING

UNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING STYRDOKUMENT V 2014/476 UNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING 2014-2016 Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor

Läs mer

S som i samverkanslektor. Sara Brännström, samverkanskoordinator

S som i samverkanslektor. Sara Brännström, samverkanskoordinator S som i samverkanslektor Sara Brännström, samverkanskoordinator SLU:s verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom

Läs mer

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SAESS, Masterprogram i Environmental Studies and Sustainability Science, 120 högskolepoäng Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå

Läs mer

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan

Läs mer

Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier

Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier Bilaga 7 Centrum för välfärdsstudier Verksamhetsplan 2019 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier () är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. fokuserar på de möjligheter och utmaningar

Läs mer

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Kortversion

Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Kortversion Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration Kortversion Syftet med forskningsprogrammet är att stärka forskningen inom området och främja tillgängliggörande och spridning

Läs mer

BILAGA RISKANALYS 2019 FORSKNING SOM PÅVERKAR

BILAGA RISKANALYS 2019 FORSKNING SOM PÅVERKAR BILAGA RISKANALYS 2019 FORSKNING SOM PÅVERKAR Generationsskifte i forskningsverksamheten samt ökande obalans mellan verksamhetsgrenarna (rekrytering för att täcka behov i utbildningsuppdraget har under

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F) PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp

Läs mer

Regional utvecklingsledare

Regional utvecklingsledare 1 (5) Avdelningen för energieffektivisering Regional utvecklingsledare Energimyndigheten utlyser nu 17 miljoner kronor för de regionala energikontoren i rollen som regional utvecklingsledare (RUL). Sista

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet 2014-2016 Bakgrund och allmänna förutsättningar Mellan Norrköpings kommun (Kommunen) och Linköpings universitet (LiU) finns

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för Agronomprogrammet - ekonomi Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 år av utbildningen på Agronomprogrammet - ekonomi med avlagd kandidatexamen

Läs mer

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap HANDLINGSPLAN 2018 2020 OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2017-10-20 BESLUTAD AV: Prefekt Claes Annerstedt KONTAKTPERSON: Claes Annerstedt claes.annerstedt@ped.gu.se

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer