Konsekvensutredning av ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:1) om luftfartsskydd

Transkript

1 Konsekvensutredning (Ö) 1 (23) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Annika Ramstedt Sjö- och luftfart Konsekvensutredning av ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:1) om luftfartsskydd Transportstyrelsens förslag: Att Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:1) om luftfartsskydd ändras i enlighet med de förslag som beskrivs i bilaga 1. Ändringarna består av följdändringar föranledda av förändringar i EUrättsakter och beslut från kommissionen samt ny säkerhetsskyddslag och säkerhetsskyddsförordning. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? 1.1 Internationella regelkrav Förordning (EU) 2015/ och kommissionens beslut C(2015) innehåller de gemensamma EU-reglerna avseende luftfartsskyddet. Dessa rättsakter har ändrats genom, förordning (EU) 2018/55 3, förordning (EU) 2019/103 4, kommissionens beslut C(2018) och kommissionens beslut C(2019) Ändringarna i EU-lagstiftningen har föranletts av bland annat behov av att uppdatera regelverket avseende ny teknisk utrustning och nya metoder för säkerhetskontrollen. Ändringar införs också vad gäller pålitlighetskontroll TS2503, v03.00, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1998 av den 5 november 2015 om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd 2 Kommissionens genomförandebeslut C(2015)8005 av den om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd och de uppgifter som avses i artikel 18 a i förordning (EG) nr 300/ Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/55 av den 9 januari 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2015/1998 vad gäller tillägg av Republiken Singapore till de tredjeländer som erkänns som länder som tillämpar säkerhetsstandarder som är likvärdiga med de gemensamma grundläggande standarderna för skydd av luftfart 4 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/103 av den 23 januari 2019 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2015/1998 vad gäller förtydligande, harmonisering och förenkling samt skärpning av vissa specifika åtgärder för luftfartsskydd 5 Kommissionens beslut C(2018)4857 av den om ändring av genomförandebeslut C(2015)8005 vad gäller EDS-utrustning (Explosive Detection Systems) för säkerhetskontroll av kabinbagage, vätskor, aerosoler och geléer 6 Kommissionens beslut C(2019)132 av den vad gäller förtydligande, harmonisering och förenkling samt skärpning av vissa specifika åtgärder för luftfartsskydd

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (23) som ersätts av krav på säkerhetsprövning. Vidare har regelverket förtydligats och mindre justeringar av sakinnehållet har gjorts. Enligt förordning (EG) 300/ och ICAO Annex 17 8 ska det finnas ett nationellt säkerhetsprogram. I Sverige består programmet av Transportstyrelsens föreskrifter och en informationsdel. I föreskrifterna fördelas ansvar på respektive verksamhetsutövare samt att de sekretessbelagda delarna enligt kommissionens beslut omhändertas. Detta är orsaken till att förordningskrav behöver föras in i våra nationella föreskrifter. Bilaga 1 innehåller en detaljerad beskrivning av de ändringar som följer av internationell reglering. 1.2 Övriga förändringar Den nya säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) träder i kraft den 1 april Det innebär att förändringar måste göras i de delar av föreskrifterna som behandlar säkerhetsprövning för att de ska överensstämma med den nya lagstiftningen. Den registerkontroll som görs vid en säkerhetsprövning enligt 14 i nuvarande säkerhetsskyddslag ersätts med placering i säkerhetsklass 3. Det innebär att de personer som omfattas av krav på säkerhetsprövning kommer att bli placerade i säkerhetsklass 3. Bilaga 1 innehåller en detaljerad beskrivning av de ändringar som följer av ny säkerhetsskyddslagstiftning. 2. Vad ska uppnås? 2.1 Internationella regelkrav Transportstyrelsens föreskrifter bygger på och kompletterar den gemensamma EU-regleringen samt inför krav enligt ICAO Annex 17. Ändringarna som föreslås syftar till att de svenska reglerna ska överensstämma med dessa regelverk samt att stärka de åtgärder och det skydd som ska förhindra olagliga handlingar mot luftfarten. 2.2 Övriga förändringar Den nya säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) träder i kraft den 1 april 2019 och medför att föreskrifterna måste ändras för att överensstämma med den nya lagstiftningen. Bakgrund och syfte med den nya lagstiftningen framgår av SOU 2015:25 och Prop. 2017/18:89. 7 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 av den 11 mars 2008 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och om upphävande av förordning (EG) nr 2320/ Annex 17 to the Convention on International Civil Aviation - Security

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (23) Den nya lagstiftningen ska svara mot de förändrade kraven på säkerhetsskyddet, bl.a. avseende utvecklingen på informationsteknikområdet, en ökad internationell samverkan, en ökad sårbarhet i samhällsviktiga funktioner och att säkerhetskänslig verksamhet i allt större omfattning bedrivs i enskild regi. 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1 Effekter om ingenting görs? Internationell reglering Transportstyrelsens föreskrifter bygger på och kompletterar den gemensamma EU-regleringen samt inför krav enligt ICAO Annex 17. Regleringen är tvingande och det finns inget handlingsutrymme och om ändringarna inte införs bryter Sverige mot internationella förpliktelser Övriga förändringar Den nya säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) träder i kraft den 1 april 2019 och medför att föreskrifterna måste ändras för att överensstämma med den nya lagstiftningen. Om ändringarna inte görs kommer Transportstyrelsens föreskrifter att innehålla hänvisningar till lagstiftning som inte längre är gällande. 3.2 Alternativ som inte innebär reglering Det finns inget alternativ till reglering av de skäl som beskrivits ovan. 3.3 Regleringsalternativ Vi måste införa EU-bestämmelserna för att leva upp till våra internationella åtaganden, det finns inget utrymme för nationell särreglering och därmed inga andra regleringsalternativ än att genomföra förändringarna i Transportstyrelsens föreskrifter. Ändringarna beskrivs utförligt i bilaga Vilka är berörda? Följande verksamhetsutövare som omfattas av kraven enligt föreskrifterna om luftfartsskydd och de förändringar som beskrivs i bilaga 1: Flygplatser Svenska flygföretag Utländska flygföretag Flygföretag som flyger frakt från tredje land till EU (ACC3) Säkerhetsgodkända leverantörer Fraktagenter

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (23) EDD-företag Instruktörer som utbildar inom området luftfartsskydd Validerare av känd avsändare, känd leverantör och ACC3 Kända avsändare av flygfrakt Kända leverantörer av förnödenheter till flygplatser och för användning ombord Flygplatser Det finns 37 säkerhetsgodkända flygplatser. Bland dessa finns flygplatser av olika storlek med mycket olika omfattning av trafik, allt från Stockholm Arlanda Airport till små flygplatser som Hemavan och Vilhelmina. Gemensamt för samtliga flygplatser är dock att de har reguljär linjefart eller chartertrafik, som gör att de omfattas av kraven på luftfartsskydd. Nio av flygplatserna drivs av Swedavia och övriga drivs av kommuner eller andra företag. Tillämpningen av de gemensamma EU-förordningskraven ligger också till grund för systemet med one-stop-security inom EU. Det innebär att en resenär som startar sin resa på en svensk flygplats kan resa vidare utan att behöva genomgå en förnyad säkerhetskontroll vid transferering på en annan EU-flygplats. Flygföretag Det finns tio säkerhetsgodkända svenska flygföretag. I likhet med flygplatserna finns flygföretag av olika storlek och med olika omfattning av trafik. SAS tillsammans med Norwegian är de största flygföretagen och som bedriver trafik både inrikes, inom EU och interkontinentalt. Utöver detta finns TUIfly Nordic och Nova Airlines som i huvudsak flyger charter. BRA, Amapola och Air LEAP har sin huvudsakliga inriktning på inrikes trafik. Westair Sweden har sin huvudsakliga produktion inom frakt och postsegmentet. Gemensamt för alla dessa flygföretag är att de har sådan typ av trafik som omfattas av krav på åtgärder för luftfartsskyddet. Det finns i nuläget ett hundratal utländska flygföretag som har trafik till och från svenska flygplatser. Det gäller både EU-flygföretag och flygföretag från tredje land. Dessa flygföretag erbjuder resor inom samtliga områden dvs. inrikes, inom EU och interkontinentalt. Dessa omfattas inte av krav på ett säkerhetsgodkännande av Transportstyrelsen då det är ett ansvar för hemmamyndigheten och det finns därför inte någon motsvarande sammanställning över dessa flygföretag. Säkerhetsgodkända leverantörer Säkerhetsgodkända leverantörer är företag som levererar catering till flygföretagen. Det finns tre säkerhetsgodkända leverantörer som tillsammans

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (23) har verksamhet på åtta olika platser där platsspecifika godkännanden krävs. Det är ett frivilligt åtagande att bli en säkerhetsgodkänd leverantör, men ett sådan godkännande krävs för att kunna leverera catering som ska kunna lastas ombord utan ytterligare säkerhetsåtgärder. Det innebär att genom de säkerhetsåtgärder som vidtas och hanteringen i övrigt är cateringföretagens produkt färdig att lastas ombord på ett luftfartyg. Det är företag av olika storlek och flera erbjuder också sina tjänster till andra aktörer än flygföretag. Gate Gourmet tillhör internationella koncerner som har verksamhet världen över och i Sverige har företaget verksamhet i Stockholm/Arlanda, Göteborg/Landvetter och Malmö/Sturup. Picknick har sin produktion och verksamhet på Stockholm/Bromma. Inflight Sweden Logistics har sin verksamhet på Stockholm/Skavsta, Malmö/Sturup, Göteborg/Landvetter och Stockholm/Arlanda. Fraktagenter Det finns 73 säkerhetsgodkända fraktagenter som tillsammans har verksamhet på drygt 240 olika platser. Det är i likhet med en säkerhetsgodkänd leverantör ett frivilligt åtagande att bli säkerhetsgodkänd fraktagent. Ett godkännande för fraktagenter krävs dock om företaget ska bedriva viss typ av fraktverksamhet och att frakten ska kunnat lastas ombord på ett luftfartyg utan att fler säkerhetsåtgärder vidtas. Fraktagenterna kan i huvudsak delas upp i två grupper. Den ena är gruppen fraktagenter som har fraktterminalverksamhet, ofta i anslutning till en flygplats, men de kan även finnas lokaliserade på platser utanför flygplatsen. Den andra gruppen är de fraktagenter som inte fysiskt hanterar frakt, utan bokar väg- och flygtransport samt ansvarar för dokumentationen som måste åtfölja en fraktförsändelse. Den senare gruppen är de fraktagenter som är störst till antalet. Bland fraktagenterna finns både stora företag som tillhör internationella koncerner till små företag med endast ett par anställda. Instruktörer Det finns 15 instruktörer som är certifierade av Transportstyrelsen som utbildar säkerhetspersonal. Det finns information på Transportstyrelsens hemsida om företag som erbjuder certifierade instruktörer: Säkerhetspersonal är personal som utför säkerhetskontroll av passagerare, bagage, frakt, post och förnödenheter samt utför tillträdeskontroll och övervakning/patrullering. Säkerhetspersonal är i huvudsak personal på en flygplats, men kan även beröra andra verksamhetsutövare som utför säkerhetskontroll eller andra säkerhetsåtgärder. Dessutom finns en instruktör

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (23) som är certifierad av Transportstyrelsen för att utbilda EDD-team dvs. hundar och hundförare som används för att eftersöka explosiva ämnen i fraktförsändelser. Validerare Det finns 10 validerare som är certifierade av Transportstyrelsen och som används för att validera kända avsändare. Vidare finns 8 validerare som validerar kända leverantörer samt 3 validerare som validerar ACC3 9 flygföretag. Certifierade validerare används för att utföra validering av en verksamhet på plats dvs. ett förfarande som innebär en kontroll av att en verksamhetsutövare uppfyller kraven enligt regelverket. Denna validering kan läggas till grund för ett godkännande som känd avsändare eller ACC3 alternativt för att få status som känd leverantör. Information om företag som erbjuder certifierade validerare finns på Transportstyrelsens hemsida: EDD-företag EDD-företag är verksamhetsutövare som erbjuder tjänster med hundar som eftersöker explosiva ämnen. Det finns idag fem säkerhetsgodkända EDDföretag, Cubsec AB, Detact Security Solutions AB, Dsec Sverige AB, Maribo Security AB och Q Security Region Mitt. EDD-ekipage (hund och förare) som är certifierade av Transportstyrelsen används idag för säkerhetskontroll av flygfrakt. Flygföretag ACC3 De flygföretag som flyger frakt från tredje land omfattas i vissa fall av krav på ett s.k. ACC3-godkännande. Transportstyrelsen ansvarar för ACC3- godkännande av de flygföretag som har ett svenskt AOC 10 samt flygföretag från tredje land som fördelas enligt en gemensam EU-lista. Idag är det tre svenska flygföretag (Novair, Westair, TUIfly) och ett ryskt flygföretag, ATRAN Air Cargo som har ACC3-godkännanden utfärdade av Transportstyrelsen. Kända avsändare flygfrakt Det finns idag ca 250 kända avsändare för flygfrakt som är godkända av Transportstyrelsen. Att vara känd avsändare innebär att företaget uppfyller krav på säkerhetsåtgärder och hantering av flygfrakt som innebär att frakten kan lastas ombord utan ytterligare säkerhetsåtgärder. Detta är ett frivilligt åtagande och företagen är små och stora företag i vitt skilda branscher. Såsom 9 Air Carrier Cargo Third Country 10 Air Operators Certificate

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (23) exempel kan nämnas stora exportföretag, läkemedelsindustrin, och företag som producerar högteknologisk utrustning. Kända leverantörer Det finns ett stort antal kända leverantörer av förnödenheter som levereras till flygplatser, flygföretag och säkerhetsgodkända leverantörer. Dessa godkänns inte av Transportstyrelsen utan utses av den verksamhetsutövare som företaget ska leverera till, exempelvis en flygplatsoperatör. Transportstyrelsen har därför ingen lista över dessa företag. Konceptet bygger på samma kravbild som är tillämplig för kända avsändare. Genom sin hantering säkerställer leverantörerna att förnödenheterna skyddas och kan tas in på flygplatsen utan att säkerhetskontrolleras. Kända leverantörer är exempelvis leverantörer av flygbränsle, avisningsvätska, mat och livsmedel, taxfreeprodukter etc. Sammanfattning Alla verksamhetsutövare berörs i någon form genom att föreskrifterna ändras, vissa berörs dock i mycket liten omfattning. Se vidare den detaljerade beskrivningen av föreslagna ändringar i bilaga Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1 Företag ( x ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C Internationell reglering Se detaljerad beskrivning av samtliga förändringar i bilaga 1. De viktigaste konsekvenserna som kan förutses av förändringar i förordning (EU) 2015/1998 är ändringar avseende pålitlighetskontrollen. Pålitlighetskontrollen tas bort och ersätts med krav på säkerhetsprövning. Krav på pålitlighetskontroll finns i första hand för personal hos kända avsändare av flygfrakt och kända leverantörer av förnödenheter för användning ombord eller förnödenheter till flygplats. Det som skiljer en pålitlighetskontroll från en säkerhetsprövning är registerkontrollen. Registerkontroll innebär att en kontroll görs mot register som

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (23) omfattas av lagen (1998:620) om belastningsregister, och lagen (1998:621) om misstankeregister samt uppgifter som behandlas med stöd av polisdatalagen (2010:361). Om en person förekommer i något av registren beslutar Säkerhets- och integritetsnämnden om uppgiften ska lämnas ut och Transportstyrelsen prövar sedan betydelsen av uppgifterna. Det innebär att när det gäller befintlig personal hos kända avsändare och kända leverantörer, som varit anställda utan uppehåll sedan pålitlighetsprövningen gjordes, behöver en komplettering göras med en registerkontroll. Den ska ha genomförts senast den 30 juni Ansökan om registerkontroll görs hos Transportstyrelsen som beslutar att kontroll ska göras, ansökan skickas sedan vidare till Säkerhetspolisen som gör själva kontrollen. Mer information om ansökan om registerkontroll finns på Transportstyrelsens hemsida: För ny personal som anställs efter den 31 juli 2019 ska en säkerhetsprövning inklusive registerkontroll utföras och dokumenteras. Ansökan om registerkontroll, dokumentation och genomförande av säkerhetsprövningar innebär ett administrativt förfarande som tar tid i anspråk och som även medför kostnader för verksamhetsutövarna. Tidsåtgången bedöms inte sammantaget vara särskilt omfattande i förhållande till de krav som tillkommer genom registerkontroll och kan variera mellan olika verksamheter beroende på antalet och de administrativa rutiner som finns. Transportstyrelsen tar också ut en avgift för varje registerkontroll. Avgiften är för närvarande 800 kronor en kontroll av en person första gången och 480 kronor för en person som har kontrollerats tidigare. 11 Sammantaget införs förändringarna som ett led i ett långsiktigt arbete inom EU att vidta åtgärder för att möta hotet från insiders och att stärka luftfartsskyddet. Vad gäller övriga ändringar som följer av internationell reglering införs fler möjligheter avseende tillämpningen av vissa krav och möjligheter att använda 11 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:105) om avgifter

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (23) ny typ av teknisk utrustning. Det innebär i de flesta fallen att det är en valmöjlighet och innebär inte tvingande krav. Om en verksamhetsutövare väljer att t.ex. investera i ny teknisk utrustning medför detta självklart kostnader för investeringen, men även kostnader för utbildning av personal. Kostnader för eventuella investeringar samt övriga kostnader är svårt att uppskatta då det i stor utsträckning beror på de respektive verksamheterna och deras förutsättningar Övriga förändringar Den 1 april 2019 träder en ny säkerhetsskyddslag (2018:585) och en ny säkerhetsskyddsförordning (2018:658) i kraft. Det innebär bland annat att de kategorier av personal som omfattas av krav på säkerhetsprövning enligt förordning (EU) 2015/1998 kommer att placeras i säkerhetsklass 3. Transportstyrelsen beslutar om placering i säkerhetsklass 3 och det innebär i praktiken att de kategorier som omfattas av krav på säkerhetsprövning enligt 4 kap. 5 i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:1) om luftfartsskydd nu ska vara placerade i säkerhetsklass 3. Innan placering i säkerhetsklass 3 ska en säkerhetsprövning genomföras. Säkerhetsprövningen ska enligt i 3 kap. 3 säkerhetsskyddslagen (2018:585) innefatta en grundutredning samt registerkontroll. Grundutredningen ska enligt 5 kap. 2 säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) innefatta en utredning om personliga förhållanden av betydelse för säkerhetsprövningen. Utredningen ska omfatta betyg, intyg, referenser och andra uppgifter som den som prövningen gäller har lämnat, samt andra uppgifter i den utsträckning det är relevant för prövningen. Vid behov ska identitetskontroll göras. Innan ansökan om registerkontroll skickas till Transportstyrelsen ska grundutredningen vara genomförd. Den nya lagstiftningen innebär att beslut om registerkontroll enligt nuvarande 14 säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) ska motsvara ett beslut om placering i säkerhetsklass 3. Detta gäller till utgången av 2024, se vidare nedan. Vad innebär det praktiskt för verksamhetsutövarna? För befintlig personal som redan omfattas av kraven på säkerhetsprövning och där registerkontroll redan är gjord, behöver inga särskilda åtgärder vidtas inför ikraftträdandet den 1 april Exakt vad som kommer att behöva göras enligt lagens övergångsbestämmelse och befintliga registerkontroller innan 2024 är inte helt klarlagt. Det är en fråga som kommer att kräva en dialog mellan Transportstyrelsen och Säkerhetspolisen för att reda ut vad som behöver göras och i vilken mån det är något som myndigheterna kan lösa utan

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (23) att involvera verksamhetsutövarna. Konsekvenserna av detta kan i nuläget inte beskrivas i detalj. För personal som anställs efter den 1 april 2019 och som omfattas av de kategorier som räknas upp i 4 kap. 5 i föreskrifterna kommer att vara placerade i säkerhetsklass 3. Det innebär att en säkerhetsprövning ska göras, precis som idag dvs. en grundutredning (se ovan) ska genomföras och när den är färdig och det är klarlagt att personen kan anses som pålitlig ur säkerhetssynpunkt ska ansökan om registerkontroll göras till Transportstyrelsen. När bekräftelse på en godkänd registerkontroll erhållits är processen klar dvs. i grunden samma praktiska förfarande som idag, enda skillnaden är att resultatet blir en placering i säkerhetsklass 3. Ansökan om registerkontroll, dokumentation och genomförande av säkerhetsprövningar innebär ett administrativt förfarande som tar tid i anspråk och som även medför kostnader för verksamhetsutövarna. Tidsåtgången bedöms inte sammantaget vara särskilt omfattande och kan variera mellan olika verksamheter beroende på antalet och de administrativa rutiner som finns. Transportstyrelsen tar också ut en avgift för varje registerkontroll. Avgiften är för närvarande 800 kronor en kontroll av en person första gången och 480 kronor för en person som har kontrollerats tidigare. 12 I övrigt följer inga ändringar som berör dessa föreskrifter med anledning av den nya säkerhetsskyddslagstiftningen. 5.2 Medborgare Internationell reglering Ändringarna som föreslås syftar till att stärka de åtgärder och det skydd som ska förhindra olagliga handlingar mot luftfarten och medför därmed en ökad säkerhet. De föreslagna förändringarna bedöms inte i något annat avseende innebära några förändringar för eller ha några effekter på enskilda medborgare. Förslagen innebär inga nya krav avseende genomförande av säkerhetskontrollen som kan påverka den enskilde resenären. De bedöms inte heller ha någon påverkan på den s.k. GAS-avgiften dvs. den avgift som tas ut av alla resenärer inom ramen för det gemensamma avgiftsutjämningssystemet och som omfattar kostnader relaterade säkerhetskontroll av passagerare och bagage. 12 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:105) om avgifter

11 Datum Dnr/Beteckning 11 (23) Övriga förändringar De föreslagna förändringarna bedöms inte innebära några förändringar för eller ha några effekter på enskilda medborgare. Ett förbättrat säkerhetsskydd innebär självklart positiva effekter för samhället i stort. 5.3 Staten, regioner eller landsting och kommuner Vissa förändringar kommer att kunna beröra säkerhetsgodkända flygplatser, vilket indirekt berör statliga ägda Swedavia och de flygplatser som ägs och drivs av kommunerna. Det bör dock framhållas att det är huvudsakligen nya möjligheter som införs och innebär inte tvingande krav som påverkar investeringar eller liknande. Ändringarna beskrivs i bilaga 1. Ingen påverkan i övrigt vad gäller staten, regioner, eller landsting och kommuner kan förutses. När det gäller ändringar kopplade till pålitlighetskontrollen dvs. att den ersätts av krav på säkerhetsprövning kommer ändringen att medföra påverkan på resurser hos Transportstyrelsen som kommer att kräva en utökning av befintliga resurser. Det avser hantering av fler ansökningar om registerkontroll, men även utfallshantering. Transportstyrelsen gör bedömningen att det minst handlar ca personer som idag omfattas av krav på pålitlighetsprövning och som kommer att omfattas av krav på säkerhetsprövning och därmed också krav på registerkontroll. Påverkan på Transportstyrelsens resurser och beräkningen har utgått från det antal kontroller som görs i dag samt i förhållande till den förväntade volymökningen. Krav på pålitlighetskontroll avser i första hand personal hos kända avsändare av flygfrakt och kända leverantörer av förnödenheter dvs. verksamhetsutövare som har sin verksamhet på andra platser än på flygplatsen. Förutom påverkan på Transportstyrelsen kommer även Säkerhetspolisen och Säkerhets- och integritetsnämnden att påverkas av ett ökat antal registerkontroller. Säkerhetspolisen kommer att behöva hantera fler ansökningar om registerkontroll. Säkerhets- och integritetsnämnden kommer att behöva hantera fler ärenden där den bedömer om uppgifter som finns i registren ska lämnas ut eller inte. 5.4 Externa effekter Inga externa effekter kan förutses. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Inga alternativ har övervägts av de skäl som angivits under avsnitt

12 Datum Dnr/Beteckning 12 (23) 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? 12 kap. 4 luftfartsförordningen (2010:770) och 7 kap. 8 säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering och ICAO Annex Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? En detaljerad förhandsinformation har tillhandahållits alla berörda verksamhetsutövare. En riktad informationsinsats kommer att krävas i förhållande till de verksamhetsutövare som idag har personal som omfattas av krav på pålitlighetskontroll dvs. kända avsändare av flygfrakt och kända leverantörer av förnödenheter. Utöver detta kommer riktade informationsinsatser att genomföras i samband med Transportstyrelsens branschdagar under våren B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa.

13 Datum Dnr/Beteckning 13 (23) 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? I förhållande till funktionsmålet syftar regelverket och åtgärderna inom luftfartsskyddet att skydda den civila luftfarten mot olagliga handlingar och bidrar därmed till en fortsatt trygghet för resenärerna. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? I förhållande till hänsynsmålet syftar regelverket och åtgärderna inom luftfartsskyddet att skydda den civila luftfarten mot olagliga handlingar och bidrar därmed till att förhindra att människor eller egendom skadas. C. Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. De viktigaste konsekvenserna för företag i övrigt beskrivs under punkt 5.1. D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Företag Fördelar Nackdelar + / - Möjlighet att använda ny typ av teknisk utrustning och alternativa sätt att tillämpa kraven i vissa fall Verksamhetsutö vare som idag har personal som omfattas av krav på pålitlighetskontroll måste komplettera med registerkontroll Medborgare Säkrare luftfart Staten m.fl. -- Fler registerkontroller att administrera för berörda myndigheter Externa effekter Totalt -- E. Samråd Enligt 7 kap. 8 säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) kan föreskrifter meddelas som kompletterar föreskrifter som meddelats av Säkerhetspolisen och myndigheten ska då samråda med Säkerhetspolisen.

14 Datum Dnr/Beteckning 14 (23) Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss Annika Ramstedt, sakkunnig luftfartsskydd E-post: Telefon: Sara Lindén, handläggare luftfartsskydd E-post: Telefon: Annika Sandström Johansson, jurist E-post: Telefon:

15 Datum Dnr/Beteckning 15 (23) Beskrivning av föreslagna förändringar till Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:1) om luftfartsskydd Det är två typer av ändringar som är aktuella i föreskrifterna. Dels direkta ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter, dels ändringar i den bakomliggande EU-lagstiftningen som leder till ändrat materiellt innehåll i föreskrifterna. Båda delarna beskrivs i detta dokument och de ändringar som också innebär ändringar i ändringsföreskrifterna är markerade med * före kapitel och paragraf. * 1 kap definitionen av registerkontroll och säkerhetsprövning har ändrats för att överensstämma med säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). En ny definition av sprängämnesdetektor för skor (SED) har införts dvs. utrustning som kan användas för att detektera sprängämnen i skor och som är en vidareutveckling av skoskannern. En ny definition av Explosive Vapour Detection (EVD) har införts dvs. utrustning för att detektera ångor av explosiva ämnen. En ny definition av multi-view utrustning har införts. * 2 kap den verksamhetsutövare som vill ansöka om godkännande som känd avsändare av flygfrakt ska i nuläget kontakta en certifierad validerare som utför en validering på plats. Valideringsrapporten utgör underlaget för Transportstyrelsens godkännande. Från och med den 1 januari 2020 planerar Transportstyrelsen att i egen regi utföra dessa valideringar. Efter att ha haft godkännandekravet och systemet med validerare i drygt fem år har en utvärdering och utredning gjorts för att jämföra olika alternativ. Utredningen konstaterar bland annat att antalet kända avsändare har legat i stort sett konstant under de fem åren. Utöver valideringen som sker vid det första godkännandet och vid ett förnyat godkännande efter fem år utförs även regelbunden tillsyn av Transportstyrelsen. Tillsynen omfattar alla delar som ingår i en validering. I samband med en tillsyn kan godkännandet förlängas och på så vis uppnås också en naturlig spridning av tidpunkten för förnyat godkännande och vi undviker perioder med ett stort antal valideringar och godkännanden som kan vara svåra att hantera under en begränsad tid. Med en bättre kunskap om omfattningen och myndighetens samlade erfarenheter av arbetet med kända avsändare och validerare gör Transportstyrelsen bedömningen att valideringar i egen regi sammantaget kommer att bli effektivare, både för berörda verksamhetsutövare och myndigheten.

16 Datum Dnr/Beteckning 16 (23) De certifierade validerare som berörs av förändringen har i samband med kallelse till repetitionsutbildning i augusti 2018 fått förhandsinformation om den planerade förändringen. Då förändringen införs formellt från den 1 januari 2020 medges också tillräcklig tid för eventuell anpassning av verksamheten. 2 kap 16 - genom ändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan punkt , och har kravet som omfattar bildtolkning och säkerhetspersonal som arbetar med säkerhetsskanners tagits bort, då det idag inte används utrustning som innebär att bildtolkning utförs och som kräver särskild utbildning eller certifiering. Krav avseende bildtolkning berör i första hand flygplatserna. * 3 kap. 5 - det finns sedan tidigare ett krav på olika verksamhetsutövare att företagen ska informera Transportstyrelsen om större förändringar i organisationen som kan ha betydelse för luftfartsskyddet. Detta krav utökas nu att gälla även kända avsändare av flygfrakt. Det är endast sådana förändringar som har betydelse på den delen av organisationen som hanterar flygfrakt och det kan vara större ombyggnationer, flytt till nya lokaler och ny adress, byte av säkerhetsansvarig etc. Då godkännandena är platsspecifika samt att säkerhetsansvarig är godkänd av myndigheten är det särskilt viktigt att Transporstyrelsen får information som påverkar dessa delar. * 4 kap den 1 april 2019 träder en ny säkerhetsskyddslag (2018:585) och en ny säkerhetsskyddsförordning (2018:658) i kraft. Det innebär bland annat att de kategorier av personal som omfattas av krav på säkerhetsprövning enligt förordning (EU) 2015/1998 ska placeras i säkerhetsklass 3. De kategorier som omfattas av krav på säkerhetsprövning är: Personer med oeskorterat tillträde till behörighetsområden och säkerhetsområden. Säkerhetspersonal. Personer som i mer än ringa omfattning får tillgång till sekretesskyddad information som har betydelse för luftfartsskyddet. Personer med identitetskort för besättningar. Säkerhetsansvariga personer. Instruktörer som genomför utbildning av säkerhetspersonal och EDD-team. Validerare av luftfartsskydd i EU. Hundförare i ett EDD-team.

17 Datum Dnr/Beteckning 17 (23) Transportstyrelsen beslutar om placering i säkerhetsklass 3 och det innebär i praktiken att de kategorier som omfattas av krav på säkerhetsprövning enligt 4 kap. 5 i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:1) om luftfartsskydd nu ska vara placerade i säkerhetsklass 3. Innan placering i säkerhetsklass 3 ska en säkerhetsprövning genomföras. Säkerhetsprövningen ska enligt i 3 kap. 3 säkerhetsskyddslagen (2018:585) innefatta en grundutredning samt registerkontroll. Grundutredningen ska enligt 5 kap. 2 säkerhetsskyddsförordningen (2018:58) innefatta en utredning om personliga förhållanden av betydelse för säkerhetsprövningen. Utredningen ska omfatta betyg, intyg, referenser och andra uppgifter som den som prövningen gäller har lämnat, samt andra uppgifter i den utsträckning det är relevant för prövningen. Vid behov ska identitetskontroll göras. Innan ansökan om registerkontroll skickas till Transportstyrelsen ska grundutredningen vara genomförd. Den nya lagstiftningen innebär att beslut om registerkontroll enligt nuvarande 14 säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) ska motsvara ett beslut om placering i säkerhetsklass 3. Ett beslut om placering i säkerhetsklass 3 ska meddelas senast innan utgången av Vad innebär det praktiskt för verksamhetsutövare? För befintlig personal som redan omfattas av kraven på säkerhetsprövning och där registerkontroll redan är gjord, behöver inga särskilda åtgärder vidtas inför ikraftträdandet den 1 april Exakt vad som kommer att behöva göras enligt lagens övergångsbestämmelse och befintliga registerkontroller innan 2024 är inte klarlagt. Det är en fråga som kommer att kräva en dialog mellan Transportstyrelsen och Säkerhetspolisen för att reda ut exakt vad som behöver göras och vilken mån det är något som myndigheterna kan lösa utan att involvera verksamhetsutövarna. För personal som anställs efter den 1 april 2019 och som omfattas av de kategorier som räknas upp i 4 kap. 5 i föreskrifterna kommer att vara placerade i säkerhetsklass 3. Det innebär att ni ska göra en grundutredning (se ovan) och när den är färdig och det är klarlagt att personen kan anses som pålitlig ur säkerhetssynpunkt ska ansökan om registerkontroll göras till Transportstyrelsen. När bekräftelse på godkänd registerkontroll erhållits är processen klar dvs. i grunden samma praktiska förfarande som idag, enda skillnaden är att resultatet blir en placering i säkerhetsklass 3. * 4 kap genom ändring i förordning (EU) 2015/1998 bilagan har punkt ändrats och det innebär att pålitlighetskontrollen tas bort och ersätts med krav på säkerhetsprövning. Krav på pålitlighetskontroll finns i för personal hos kända avsändare av flygfrakt, kända leverantörer av

18 Datum Dnr/Beteckning 18 (23) förnödenheter för användning ombord eller förnödenheter till flygplats samt vissa fraktagenter. Det som skiljer de moment som ingår i en pålitlighetskontroll från en säkerhetsprövning är registerkontrollen, som inte behöver göras vid en pålitlighetskontroll. Registerkontroll innebär att en kontroll görs mot register som omfattas av lagen (1998:620) om belastningsregister, och lagen (1998:621) om misstankeregister samt uppgifter som behandlas med stöd av polisdatalagen (2010:361). Om en person förekommer i något av registren beslutar Säkerhets- och integritetsnämnden om uppgiften ska lämnas ut och Transportstyrelsen prövar sedan betydelsen av uppgifter som framkommer. Det innebär att för befintlig personal hos kända avsändare och kända leverantörer, som varit anställda utan uppehåll sedan pålitlighetsprövningen gjordes, behöver en komplettering göras med en registerkontroll. Den ska ha genomförts senast den 30 juni Ansökan om registerkontroll görs hos Transportstyrelsen som beslutar att kontroll ska göras och skickar ansökan vidare till Säkerhetspolisen som gör kontrollen. Mer information om ansökan om registerkontroll finns på Transportstyrelsens hemsida: För ny personal som anställs efter den 31 juli 2019 ska en säkerhetsprövning inklusive registerkontroll genomföras och dokumenteras. Det innebär också en placering i säkerhetsklass 3, se ovan. Mer information om säkerhetsprövning finns i våra handböcker och kommer även att uppdateras med nytt material. 4 kap genom ändring i förordning (EU) 2015/1998 bilagan har punkt upphävts och punkt har ändrats. Ändringen innebär att kraven avseende säkerhetspersonal som arbetar med säkerhetsskanners strukits, då det idag inte används utrustning som innebär att bildtolkning utförs. Punkt har ändrats och omfattar tillämpliga krav vad gäller personal som arbetar med bildtolkning. Krav avseende bildtolkning berör i första hand flygplatserna. *4 kap 35 - upphävs med hänvisning till ändringen i 4 kap kap genom ändring i förordning (EU) 2015/1998 bilagan har punkt ändrats och ett tillägg har gjorts att kravet på manuell signering av

19 Datum Dnr/Beteckning 19 (23) varje sida av valideringsrapporten kan ersättas med elektronisk signatur av hela dokumentet. Kravet berör certifierade validerare. 5 kap. 7 - förordning (EU) 2015/1998 bilagan punkt har ändrats redaktionellt samt att en ny punkt c). Punkt reglerar när flygplatserna måste göra en säkerhetsundersökning av ett CSRA t.ex. om icke säkerhetskontrollerade blandats med redan säkerhetskontrollerade passagerare eller passagerare från tredje land. I enlighet med artikel 1 i förordning (EU) nr 1254/2009 kan medlemsstaterna göra avsteg från de gemensamma standarderna för viss trafik. Det är sådan trafik som omfattas av 2 kap. 3-4 exempelvis luftfartyg med en maximal startmassa på mindre än 10 ton, bruksflyg, flygningar för polis/tull/kustbevakning etc. Denna typ av trafik inkluderas nu under punkt , se vidare nedan under beskrivningen av ändringar i 10 kap kap förordning (EU) 2015/1998 bilagan punkt och har ändrats och innebär att det finns ett alternativ för flygplatserna att upprätta avgränsade områden, vilket avspeglas i ändringen i 5 kap. 11. Se vidare beskrivning under 5 kap. 7 och 10 kap. 3. * 6 kap 11a - Sekretess * 6 kap Sekretess 7 kap. 7 - förordning (EU) 2015/1998 bilagan punkt har ändrats och en ny möjlighet har införts för flygplatserna att kunna koppla ett elektroniskt passerkort för fordon till ett fordon eller ett företag. I tillägg förtydligas också att elektroniska passerkort ska kunna avläsas på flygsidan dvs. inte bara på ett behörighetsområde. * 9 kap. 3 - genom ändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan punkt har en ny punkt g) och h) lagts till som innebär att skometalldetektor (SMD) och sprängämnesdetektor för skor (SED) är tillåtna som kompletterande metod för säkerhetskontroll på flygplatsen. Vidare har punkt ändrats och som innebär att skometalldetektor (SMD) och sprängämnesdetektor för skor (SED) är tillåtna metoder i kombination med övriga metoder som räknas upp. * 9 kap. 4 - Sekretess * 9 kap Sekretess * 9 kap. 9 - Sekretess * 9 kap Sekretess * 9 kap Sekretess

20 Datum Dnr/Beteckning 20 (23) * 9 kap Sekretess * 10 kap. 3 - genom ändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan och tillägg 4-B har listan över tredjeländer som har en likvärdig säkerhetsstandard utökats med Singapore och Changi Airport, vilket innebär att ankommande passagerare och kabinbagage inte behöver säkerhetskontrolleras på nytt vid transfer på en flygplats inom EU dvs. att flygplatserna kan one-stop-security. I förordning (EU) 2015/1998 bilagan punkt och har en hänvisning införts till trafik som kan omfattas av avsteg från de gemensamma standarderna enligt förordning (EU) nr 1254/2009. Det är sådan trafik som omfattas av 2 kap. 3-4 exempelvis luftfartyg med en maximal startmassa på mindre än 10 ton, bruksflyg, flygningar för polis/tull/kustbevakning etc. Alternativet för flygplatserna att hantera trafik som inte uppfyller kravbilden fullt ut har hittills varit att upprätta avgränsade områden (DMA) dvs. att fysiskt separera trafiken helt från den trafik som hanteras på ett behörighetsområde. Genom ändringen blir det möjligt att hantera även denna trafik på ett behörighetsområde under förutsättning att samma åtgärder/rutiner tillämpas som för tredjelandstrafik. D.v.s. att passagerare och kabinbagage inte får blandas med avresande säkerhetskontrollerade passagerare och motsvarande för lastrumsbagage. Genom en ny punkt och öppnas också möjligheten för att kunna hantera denna trafik utan att vidta särskilda åtgärder om det kan bekräftas att passagerare och bagage har säkerhetskontrollerats i enlighet med förordningskraven. Den praktiska hanteringen av detta är inte helt enkel och särskilt då tillämpningen av eventuella avsteg kan vara olika i olika medlemsstater och det gäller även avgränsade områden. Ett verktyg för att hjälpa till är att medlemsstaterna kommer att ha föras in i RAKC databasen som kommer att ange vilka flygplatser som uppfyller förordningskraven fullt ut och som nås via länken: Det är en information som anger vilka flygplatser som tillämpar förordningskraven fullt ut dvs. motsvarande en svensk säkerhetsgodkänd flygplats, men den säger dock inget om viss trafik hanteras på avgränsade områden eller inte. 10 kap 14 - genom ändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan punkt har en ny punkt g) och h) lagts till som innebär att skometalldetektor (SMD) och sprängämnesdetektor för skor (SED) också är tillåtna som kompletterande metoder för säkerhetskontroll på flygplatserna.

21 Datum Dnr/Beteckning 21 (23) Vidare har punkt ändrats så att skometalldetektor (SMD) och sprängämnesdetektor för skor (SED) är tillåtna metoder. * 10 kap Sekretess * 10 kap Sekretess * 10 kap Sekretess * 10 kap. 25 a och b - Sekretess * 10 kap Sekretess 10 kap genom ändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan har en redaktionell ändring gjorts av texten i punkt Genom ändringen har också punkt upphävts som reglerade s.k. särskilda STEB:s dvs. taxfreepåsar som används där försäljning av taxfree sker på landsidan. Det är dock inget som påverkar någon svensk flygplats. * 10 kap Sekretess * 10 kap Sekretess * 10 kap Sekretess * 10 kap Sekretess * 11 kap. 3 - genom ändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan och tillägg 5-B har listan över tredjeländer som har en likvärdig säkerhetsstandard utökats med Singapore/Changi Airport och Israel/Ben Gurion Airport, vilket innebär att flygplatsen inte behöver säkerhetskontrollera lastrumsbagage på nytt vid transfer på en flygplats inom EU. Det kan noteras att när det gäller Israel omfattas inte passagerare i nuläget. Genom förändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan punkt har en hänvisning införts till trafik som kan omfattas av avsteg från de gemensamma standarderna enligt förordning (EU) nr 1254/2009. Se vidare beskrivningen under 10 kap. 3 av vad det innebär. * 11 kap. 6 - Sekretess * 11 kap. 7 - Sekretess 12 kap. 4 - genom ändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan och tillägg 3-B har listan över tredjeländer som har en likvärdig säkerhetsstandard har utökats med Singapore/Changi Airport vilket innebär att flygföretagen kan undanta luftfartyget från säkerhetsundersökning om det ankommer därifrån.

22 Datum Dnr/Beteckning 22 (23) 12 kap genom ändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan punkt har det förtydligats att flygföretagets dokumentation av en säkerhetsundersökning av luftfartyg kan finnas i elektroniskt format. * 13 kap Sekretess 14 kap. 3 - genom ändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan punkt har kravet utökats med att fraktagenten på dokumentationen även ska anges om det är en konsoliderad fraktförsändelse. Vidare har det i punkt lagts till som innebär att vid en konsolidering ska ansvarig ACC3 eller RA3 som utfört konsolideringen spara information om varje enskild försändelse till beräknad ankomsttid på första flygplats inom EU eller under 24 timmar. En ny punkt har lagts till och som innebär att om en fraktförsändelse från ett tredje land som finns på den s.k. röda listan saknar korrekt dokumentation enligt punkt och försändelsen ska transitera eller transferera på en flygplats inom EU ska fraktagenten säkerhetskontrollera den som högriskfrakt innan den flygs vidare. En ny punkt har lagts till och som innebär att om en fraktförsändelse från ett tredje land som saknar korrekt dokumentation enligt punkt och försändelsen ska transitera eller transferera på en flygplats inom EU ska fraktagenten säkerhetskontrollera den innan den flygs vidare. Dokumentationen ska minst uppfylla kraven för ICAO Consignment Security Declaration. * 16 kap. 9 och 22 - Sekretess * 16 kap. 6 - Sekretess * 17 kap. 2 - genom ändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan punkt och har krav införts som omfattar alla verksamhetsutövare som använder teknisk utrustning och som innebär att i det fall flera typer av teknisk utrustning används i kombination måste varje typ av utrustning uppfylla de tekniska kraven. Vidare införs krav att teknisk utrustning ska installeras och underhållas i enlighet med tillverkarens anvisningar. * 17 kap. 2 - genom ändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan har punkt tagits bort dvs. då kravbilden anses ingå i den nya punkten , se ovan. * 17 kap. 2 a - Sekretess 17 kap 16 - genom ändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan punkt har kraven avseende bibliotek för Combined Threat Images (CTI) som används vid flygplatsernas säkerhetskontroll av lastrumsbagage ändrats till att gälla fortsatt till den 1 september 2020.

23 Datum Dnr/Beteckning 23 (23) * 17 kap Sekretess * 17 kap 36 - genom ändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan och en ny punkt införs krav att en ny standard 2.1 ska gälla för säkerhetsskanners som flygplatserna installerar från och med den 1 januari * 17 kap genom ändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan punkt har tekniska krav införts avseende sprängämnesdetektor för skor (SED). SED är en vidareutveckling av skometalldetektorn och utrustning som också kan detektera explosiva ämnen. * 17 kap 40 - genom ändring av förordning (EU) 2015/1998 bilagan ha en ny punkt införts och som innehåller en teknisk kravspecifikation för utrustning som kan detektera ångor och partiklar av explosiva ämnen (EVD) dvs. en motsvarighet till Explosive Trace Detection (ETD), men som bygger på annan teknik.