Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om luftfartsskydd

Transkript

1 Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om luftfartsskydd De föreskrifter som berörs är: Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:xx) om luftfartsskydd vid cateringföretag Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:xx) om luftfartsskydd för fraktagenter, postoperatörer och kända avsändare Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:xx) om luftfartsskydd vid svenska flygföretag Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:xx) om luftfartsskydd vid utländska flygföretag Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:xx) om luftfartsskydd vid flygplatser Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:xx) om luftfartsskydd vid mindre flygplatser Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:xx) om luftfartsskydd för flygningar från tredje land till svenska flygplatser Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:18) om säkerhetsprövning, kompetenskrav samt certifiering av instruktörer och validerare luftfartsskydd Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2013:79) om sprängämneshundar (EDD) luftfartsskydd Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:19) om metoder och teknisk utrustning för säkerhetskontroll luftfartsskydd 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? Luftfartsskyddet styrs i stor uträckning av EU-lagstiftning och varje medlemsstat ska utarbeta, tillämpa och upprätthålla ett nationellt 1

2 säkerhetsprogram för luftfart. Programmet ska fastställa ansvaret för de olika åtgärderna och innehålla en beskrivning av hur de ska utföras. Transportstyrelsens föreskrifter tillsammans med en informationsdel, som övergripande beskriver hur luftfartsskyddet är omhändertaget i Sverige, utgör det nationella säkerhetsprogrammet. Det nationella säkerhetsprogrammet omhändertar EU-lagstiftning såväl som standarder enligt ICAO Annex 17 1 i de fall de inte omfattas av EU-lagstiftningen på området. Genom förordning (EU) nr 687/ och kommissionens beslut K(2014) införs nya krav samt ett antal mindre ändringar och förtydliganden. Syftet med de föreslagna ändringarna i Transportstyrelsens föreskrifter är att göra nödvändiga anpassningar i enlighet med de nya förordningskraven. I avsnitt ges en detaljerad beskrivning av förändringarna. 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Transportstyrelsen kan som ett alternativ till föreslagen reglering avstå från att uppdatera föreskrifterna som omfattas av denna remiss. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Sverige är som medlemsstat i EU skyldiga att vidta de åtgärder som krävs enligt gällande förordningar. Om detta inte görs uppfyller Sverige inte sina åtaganden som medlemsstat i EU. 3 Vilka berörs av regleringen? De verksamhetsutövare som kommer att beröras är: 37 säkerhetsgodkända flygplatser. Information om säkerhetsgodkända flygplatser finns på Transportstyrelsens hemsida: 1 Annex 17 to the Convention on International Civil Aviation - Security 2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 687/2014 av den 6 november 2013 om ändring av förordning (EU) nr 185/2010 när det gäller förtydligande, likvärdigheten av säkerhetsstandarder och säkerhetsåtgärder för frakt och post 3 Kommissionens genomförandebeslut av den om ändring av kommissionens beslut K(2010)774 när det gäller klarhet, harmonisering och förenkling av åtgärder för luftfartsskydd och för flygfrakt och post som transporteras till unionen 2

3 8 svenska säkerhetsgodkända flygföretag. Information om säkerhetsgodkända flygföretag finns på Transportstyrelsens hemsida: Utöver detta finns ett drygt hundratal utländska flygföretag som har trafik till och från svenska flygplatser. Det gäller både EUflygföretag och flygföretag från tredje land. 4 säkerhetsgodkända cateringföretag. Information om säkerhetsgodkända cateringföretag finns på Transportstyrelsens hemsida: 63 säkerhetsgodkända fraktagenter. Information om säkerhetsgodkända fraktagenter finns på Transportstyrelsens hemsida: 16 certifierade instruktörer som utbildar säkerhetspersonal. Information om certifierade instruktörer finns på Transportstyrelsens hemsida: certifierade validerare som validerare kända avsändare och ACC3. Information om certifierade validerare finns på Transportstyrelsens hemsida: 1 säkerhetsgodkänt EDD-företag, Passéra Detection Dogs AB. Kända leverantörer av varor till flygplatsen och förnödenheter för användning ombord. Det finns idag ingen samlad förteckning eller 3

4 motsvarande över hur många företag som idag är kända leverantörer, det är därför inte känt exakt hur många som finns. 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser EU-förordningar är rättsakter som äger allmän giltighet och är till alla delar direkt tillämpliga i alla medlemsstater. Det innebär att Transportstyrelsen har liten eller ingen möjlighet att påverka den svenska tillämpningen av de förändringar som är hänförliga till redan beslutade förordningskrav. Vi beskriver därför förslagen och vad de medför, men analyserar inte i detalj de ekonomiska konsekvenserna som är direkt relaterade till nya förordningskrav Beskrivning av de nya kraven Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:xx) om luftfartsskydd för cateringföretag Dessa föreskrifter har omarbetats och ges ut som en ny grundförfattning, för att ge en bättre översikt och tydligare föreskrifter. Det innebär att det inte finns några streck i kanten där nya eller ändrade regler har införts. Det som är ändrat respektive nya krav beskrivs nedan. Generellt har användningen av begreppen catering och förnödenheter för användning ombord renodlats och nu används begreppet förnödenheter för användning ombord, där catering ingår. 1 kap. 1 - Tillämpningen har skrivits om för att tydligare avspegla de uppgifter som ett säkerhetsgodkänt cateringföretag ansvarar för. Det innebär dock ingen ändring i sak jämfört med nuvarande text. 1 kap. 4 - nya definitioner har införts av: föremål som medförs av andra personer än passagerare och landsida. Dessa definitioner har införts på grund av att kraven för byggnader med krav på tillträdeskontroll har lagts till som ett kapitel 7 i föreskrifterna, se beskrivningen nedan. Vidare har definitionen av säkerhetsgodkänd leverantör av förnödenheter för användning ombord lagts till för att tydliggöra skillnaden i förhållande till en känd leverantör. 4 kap från och med den 1 mars 2015 gäller nya krav avseende godkännande av kända leverantörer. Det innebär att nuvarande förfarande 4

5 där leverantören endast undertecknar en försäkran inte längre kommer att vara tillämpligt. Bakgrunden till att kravbilden har ändrats är bland annat att leveranser är ett område där många brister konstateras vid verksamhetskontroller. Det gäller både nationella myndigheters såväl som kommissionens inspektioner. Brister i förhållande till leveranser är dessutom ofta föremål för s.k. artikel 15 varningar dvs. ett förfarande som innebär att en flygplats inte längre kan ingå i one-stop inom EU. Bristerna är kopplade till både hanteringen vid mottagande av leveranser och brister hos leverantörerna. Det finns många exempel där leverantörer undertecknar försäkran utan att sätta sig in i vad åtagandet egentligen innebär. I sammanhanget ska framhållas att det självklart också finns många leverantörer som uppfyller kravbilden utan anmärkning. Det råder ibland oklarhet om vem som kan/ska vara en känd leverantör. En känd leverantör är en leverantör som säljer/levererar varor till ett cateringföretag. Transporten kan sedan utföras i egen regi eller av annan, men ett anlitat transportföretag kan aldrig vara en känd leverantör. För att kunna få eller behålla statusen som känd leverantör efter den 1 mars 2015 gäller följande: Kända leverantörer ska utses/godkännas av cateringföretaget. Detta ska ske grundat på en försäkran om åtagande och ett säkerhetsprogram som beskriver de säkerhetsåtgärder som ska vidtas. Kravbilden vad gäller de säkerhetsåtgärder som de kända leverantörerna ska uppfylla är oförändrad. Däremot ska de beskriva hur säkerhetsåtgärder vidtas i ett säkerhetsprogram. Utöver detta ska en validering på plats hos leverantören göras för att kontrollera att de åtgärder som beskrivs i säkerhetsprogrammet är i enlighet med kravbilden samt hur utbildning av personal genomförs. Denna validering kan göras av en EU-validerare eller en person som är utsedd och utbildad av cateringföretaget. Ett godkännande gäller i max två år och en förnyelse kräver att en ny validering på plats har gjorts. Ett alternativ till att göra en validering på plats är att göra regelbundna kontroller av leverantören och leveranserna vid ankomst till företaget. Kontrollerna ska ske slumpvis och göras antingen var tredje månad eller på 20 % av leveranserna från den leverantören. Kontrollen ska också omfatta att personen som levererar har rätt utbildning och att leveranserna transporterats på ett säkert sätt. Detta alternativ är bara tillämpligt om företaget validerar leverantören dvs. inte om alternativet med EU-validerare har valts. 5

6 Som beskrivet ovan finns två sätt att utföra validering på plats dvs. i cateringföretagets egen regi av personal som utbildats för att göra detta eller av en EU-validerare. Det finns inga formella utbildningskrav kopplat till utbildning av företagets egen personal, men självklart förutsätts att kunskap och kompetens finns för att kunna avgöra om kravbilden uppfylls. Transportstyrelsen har valt att låta båda möjligheterna vara öppna. Det finns idag 13 validerare som är certifierade av Transportstyrelsen och som i nuläget främst arbetar med att göra valideringar av kända avsändare på fraktsidan. Transportstyrelsen har för avsikt att erbjuda dem att kunna utvidga sitt arbetsområde med kända leverantörer, vilket kan ske efter en kompletterande utbildning och certifiering. Under förutsättning att det finns de som är intresserade kan cateringföretaget i så fall välja att istället för att göra valideringen själv, hänvisa leverantören till en certifierad validerare. Valideraren och leverantören ansvarar själva för att avtala om villkor, kostnader etc. En leverantör som validerats av en validerare behöver självklart inte valideras av cateringföretaget utan företaget kan förlita sig på valideringsrapporten. Det finns också möjlighet för företag att samarbeta avseende valideringar. Om det finns leverantörer som är gemensamma behöver inte varje cateringföretag eller annan verksamhetsutövare göra validering av samma leverantör. Detta förutsätter dock ett samarbete och att respektive verksamhetsutövare är villig att dela med sig av resultat och tillhörande dokumentation. Transportstyrelsen kommer också att utarbeta ett rådgivande material som kan användas av leverantörer samt information som cateringföretaget kan använda för att informera berörda leverantörer. Hur och i vilken omfattning förnödenheter ska säkerhetskontrolleras regleras i 8 kap. 7 8 i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om metoder och utrustning för säkerhetskontroll och beskrivs nedan. 5 kap. föreskrifterna har kompletterats med de krav som gäller för byggnader med krav på tillträdeskontroll. Kraven finns nu i Transportstyrelsens föreskrifter (2010:65) om luftfartsskydd vid byggnader med krav på tillträdesskydd, som kommer att upphävas. Föreskrifterna har också kompletterats med de krav som omfattar inspektion av fordon, då det i vissa fall kan vara aktuellt för ett cateringföretag. Det bör också noteras att listan över förbjudna föremål som ska eftersökas vid säkerhetskontroll av personal, dvs. andra personer än passagerare har ändrats. Listan finns i bilaga 3 till föreskrifterna. 6

7 Bilaga 3 i bilagan finns listan över förbjudna föremål som ska eftersökas vid säkerhetskontroll av förnödenheter och vid säkerhetskontroll av personal, besökare och medförda föremål. Den skiljer sig nu från den lista som används vid säkerhetskontroll av passagerare och innehåller skjutvapen, anordningar för att förlama samt explosiva och brandfarliga ämnen och anordningar. Bakgrunden till detta är att bedömningen gjorts att det är dessa kategorier av föremål som är absolut viktigast att förhindra att de kommer ombord. Det kan också tilläggas att många av de föremål som finns på listan som idag används vid säkerhetskontroll av passagerare och bagage, normalt finns inne på behörighetsområdet såsom knivar, verktyg och liknande. Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:xx) om luftfartsskydd för fraktagenter, postoperatörer och kända avsändare Dessa föreskrifter har omarbetats och ges ut som en ny grundförfattning, för att ge en bättre översikt och tydligare föreskrifter. Det innebär att det inte finns några streck i kanten där nya eller ändrade regler har införts. Det som är ändrat respektive nya krav beskrivs nedan. 1 kap. 1 - tillämpningsområdet har omarbetats för att bättre avspegla gällande EU-förordningskrav. Det innebär i praktiken dock ingen förändring i förhållande till hur nuvarande föreskrifter tillämpas. Det kan dock noteras att kopplingen till kommersiell luftfart fortfarande finns, men att viktgränsen för luftfartyg har slopats. 1 kap. 6 - nya definitioner har införts av: föremål som medförs av andra personer än passagerare och landsida. Dessa definitioner har införts på grund av att kraven för byggnader med krav på tillträdeskontroll har lagts till som ett kapitel 7 i föreskrifterna, se beskrivningen nedan. 2 kap. 2 - en lättnad införs för kända avsändare som har ett AEOS eller AEOF certifikat från Tullverket. Om verksamhetsutövaren har ett sådant certifikat och Tullverket har gjort en kontroll på plats, behöver inte en certifierad validerare anlitas innan ansökan om godkännande görs till Transportstyrelsen. Tullens kontroll måste dock vara gjord inom tre år från det datum som ansökan görs. Om dessa kriterier uppfylls ska en verksamhetsutövare, som vill ansöka om att bli känd avsändare, fylla i första delen av valideringschecklistan (se bilaga 2) samt den åtagandeförklaring som återfinns sist i checklistan. Kravbilden i övrigt är oförändrad, dvs. en känd avsändare ska uppfylla samma krav som tidigare vad gäller hanteringen av flygfrakt. 7

8 Ett godkännande för en känd avsändare gäller i fem år och måste sedan förnyas. Samma princip som beskrivits ovan gäller för det nya godkännandet. Fraktagenter och AEO-certifikat Samma principer som beskrivits ovan gäller även vid godkännande av fraktagenter. Detta finns dock inte infört i föreskrifterna då det i första hand har bäring på Transporstyrelsens process för tillståndärenden. Inför ett säkerhetsgodkännande av en fraktagent ska Transportstyrelsen göra en inspektion på plats. För verksamhetsutövare som har ett AEOS eller AEOF certifikat behöver Transportstyrelsen inte göra detta om en sådan har gjorts av Tullverket inom tre år från det datum som ansökan görs. Det finns dock en begränsning och det gäller alla delar som rör säkerhetskontroll av frakt eftersom detta inte ingår i AEO-certifieringen. I praktiken innebär det att en inspektion på plats måste göras av Transportstyrelsen. I övrigt gäller processen och kraven för att ansöka om säkerhetsgodkännande och godkännande av säkerhetsansvarig. De nya reglerna avspeglas även i Tullverkets regelverk och innebär att tullen i motsvarande omfattning kan förlita sig på Transportstyrelsens säkerhetsgodkännanden i de delar som rör hanteringen av frakt. Det bör dock framhållas att en AEO-certifiering omfattar betydligt mer än enbart hantering av flygfrakt. För att praktiskt hantera de nya reglerna kommer Transportstyrelsen och Tullverket att ha ett närmare samarbete. Myndigheterna kommer under hösten att diskutera formerna för detta. 3 kap. 4 - i utdraget ur förordning (EU) nr 185/2010 punkt c) har en redaktionell ändring gjorts i texten, men innebär ingen ändring i sak. 5 kap. 1 - i utdraget ur förordning (EU) nr 185/2010 punkt har en ny punkt b) införts som innebär en alternativ metod för att vidta säkerhetsåtgärder för frakt i syfte att kunna tilldela försändelsen en säkerhetsstatus. I nuläget finns två möjligheter dvs. att frakt kommer från en känd avsändare eller att frakten säkerhetskontrolleras av en säkerhetsgodkänd fraktagent. En ny möjlighet införs för att spegla utvecklingen i fraktbranschen och tillhandahållande av s.k. tredjepartslogistik. Det är vanligt förekommande att logistikföretag erbjuder lagring och transporttjänster. Dessa företag kan normalt inte bli en känd avsändare eftersom konceptet bygger på att frakten 8

9 har sitt ursprung hos avsändaren. Eftersom definitionen av en känd avsändare återfinns i förordning (EG) nr 300/2008 är det, enligt kommissionens jurister, inte möjligt att godkänna ett företag som erbjuder tredjepartslogistik som känd avsändare. En ändring av den förordningen är en tidsödande process och inget alternativ i nuläget. Det finns dock en möjlighet att de företag som använder logistikföretaget kan bli godkända som kända avsändare på denna site dvs. ett antal företag skulle kunna ha ett godkännande hos logistikföretaget. Vad som nu införs är möjligheten för ett logistikföretag att bli säkerhetsgodkänd fraktagent och kunna klargöra frakt för transport genom sin logistikhantering. Detta kan dock endast ske under följande förutsättningar: godset är inte identifierbart som flygfrakt när det tas emot av logistikföretaget allt gods skyddas mot obehörig åtkomst urvalet av försändelser sker utan inblandning av avsändaren personal som hanterar flygfraktförsändelser ska ha utbildning logistikföretaget erbjuder transport med olika transportsätt dvs. inte enbart flygfrakt Exempel: GUL AB tillverkar röda, gröna och blå brödrostar. GUL AB levererar alla brödrostar till Logistikföretag X som är en säkerhetsgodkänd fraktagent. X erbjuder lagring och transporttjänster med flyg, bil, båt etc. Logistikföretag X tar emot brödrostarna från GUL AB för lagring. Brödrostarna ska senare skickas med bil, flyg eller annat transportsätt, det är dock inte känt vid mottagandet hur de ska skickas. Logistikföretag X får en beställning från GUL AB att en röd brödrost ska skickas till en kund. X väljer ut en av de röda brödrostarna från lagret, dock vilken som helst av de röda som motsvarar beställningen. X packar brödrosten och tar fram dokumentation för flygfrakten och anger säkerhetsstatus SPX (anger att en försändelse uppfyller kraven för transport ombord på ett passagerar- och fraktluftfartyg) och som skäl anges RA (regulated agent), vilket innebär att försändelsen valts ut av en säkerhetsgodkänd fraktagent. 9

10 Sammanfattningsvis innebär detta att hanteringen hos ett logistikföretag i princip jämställs med den hantering som krävs av en känd avsändare dvs. en hantering som rimligen säkerställer att försändelser inte innehåller förbjudna föremål. För att logistikföretaget ska kunna bli säkerhetsgodkänd krävs självklart att alla relevanta delar av föreskrifterna för fraktagenter i övrigt uppfylls. 5 kap i utdraget ur förordning (EU) nr 185/2010 punkt punkt e) har ändrats och ett nytt skäl för angiven säkerhetsstatus har lagts till. Det nya skälet är RA, vilket innebär att försändelsen valts ut av en säkerhetsgodkänd fraktagent. I övrigt se under beskrivningen ovan. 5 kap i utdraget ur förordning (EU) nr 185/2010 punkt c) har en redaktionell ändring gjorts i texten, men innebär ingen ändring i sak. 6 kap. föreskrifterna har kompletterats med de krav som gäller för byggnader med krav på tillträdeskontroll. Kraven finns nu i Transportstyrelsens föreskrifter (2010:65) om luftfartsskydd vid byggnader med krav på tillträdesskydd, som kommer att upphävas. Utöver detta har de krav som omfattar inspektion av fordon lagts till, då det i vissa fall kan vara aktuellt. Det kan noteras att när det gäller säkerhetskontroll av personal dvs. andra personer än passagerare, så har listan över de förbjudna föremål som ska eftersökas ändrats. Listan återfinns i bilaga 6. Bilaga 1 Vägledning för känd avsändare dokumentet har ändrats och kompletterats för att avspegla förändringen avseende innehavare av ett AEOF eller AEOS certifikat från Tullverket. Se beskrivningen av vad det innebär ovan under 2 kap. 2. Bilaga 2 Valideringschecklista för kända avsändare - dokumentet har ändrats och kompletterats för att avspegla förändringen avseende innehavare av ett AEOF eller AEOS certifikat från Tullverket. Det innebär att en kolumn har lagts till avsnitt 1 där AEOF eller AEOS certifikatets nummer ska anges och när tullen senast inspekterade anläggningen. Bilaga 3 Åkeriförsäkran en förändring har införts i den näst sista strecksatsen. Enligt nuvarande lydelse får inte transporten läggas ut på någon annan part, som inte själv har ett avtal med fraktagenten/kända avsändaren/kontoavsändaren. Dvs. det är i praktiken inte tillåtet att använda underleverantörer. Från svensk sida har uppmärksammats att denna strikta begränsning innebär nackdelar och att många transporter eller transportkedjor blir mycket svåra 10

11 att hantera med denna förutsättning. Av den anledningen har en ändring införts i c) som innebär att ett transportföretag kan ha ett övergripande ansvar för en transport och anlita en eller flera underleverantörer. Den som har det övergripande ansvaret måste ha en åkeriförsäkran med underleverantörerna och dessa kan i sin tur inte använda underleverantörer. Detta motsvarar exempelvis s.k. paraplyåkerier dvs. åkeriföreningar eller motsvarande där flera fristående företag samarbetar under föreningens paraply. I det fallet har åkeriföreningen eller motsvarande avtal med fraktagenten/kända avsändaren/kontoavsändaren. Föreningen ansvarar sedan för att det finns en åkeriförsäkran med de åkare som utför transporten. Exempel: Fraktagent A behöver transportera flyggods från Kiruna till Stockholm och tecknar en åkeriförsäkran med åkeriet X. Åkeri X är övergripande ansvarig för hela transporten. Åkeri X behöver dock anlita även åkeri Z för transporten från Kiruna Skellefteå och åkeri Y för transporten från Skellefteå till Stockholm. Åkeri X tecknar en åkeriförsäkran med åkeri Z och åkeri Y, men är fortfarande ansvarig i förhållande till kunden dvs. fraktagent A. Åkeri Z och åkeri Y kan i sin tur inte använda underleverantörer. Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:xx) om luftfartsskydd för svenska flygföretag Dessa föreskrifter har omarbetats och ges ut som en ny grundförfattning, för att ge en bättre översikt och tydligare föreskrifter. Det innebär att det inte finns några streck i kanten där nya eller ändrade regler har införts. Det som är ändrat respektive nya krav beskrivs nedan. Generellt har användningen av begreppen catering och förnödenheter för användning ombord renodlats och nu används begreppet förnödenheter för användning ombord, där catering ingår. 1 kap. 6 - nya definitioner har införts av: föremål som medförs av andra personer än passagerare, säkerhetsgodkänd leverantör av förnödenheter för användning ombord, samt Unionens databas för säkerhet i leveranskedjan. 11

12 4 kap i punkt i utdraget ur förordning (EU) nr 185/2010 har en ny punkt d) lagts till, som inför ytterligare en möjlighet avseende skydd av luftfartyg och användning av s.k. jetty reader systems eller motsvarande övervakningssystem. 11 kap från och med den 1 mars 2015 gäller nya krav avseende godkännande av kända leverantörer. Det innebär att nuvarande förfarande där leverantören endast undertecknar en försäkran inte kommer att vara tillämpligt. Bakgrunden till att kravbilden har ändrats är bland annat att leveranser är ett område där många brister konstateras vid verksamhetskontroller. Det gäller både nationella myndigheters såväl som kommissionens inspektioner. Brister i förhållande till leveranser är dessutom ofta föremål för s.k. artikel 15 varningar dvs. ett förfarande som innebär att en flygplats inte längre kan ingå i one-stop inom EU. Bristerna är kopplade till både hanteringen vid mottagande av leveranser till flygföretagen och brister hos leverantörerna. Det finns många exempel där leverantörer undertecknar försäkran utan att sätta sig in i vad åtagandet egentligen innebär. I sammanhanget ska framhållas att det självklart också finns många leverantörer som uppfyller kravbilden utan anmärkning. Det råder också ibland oklarhet om vem som kan/ska vara en känd leverantör. En känd leverantör är en leverantör som säljer/levererar varor till ett flygföretag. Transporten kan sedan utföras i egen regi eller av annan, men transportföretaget kan aldrig vara en känd leverantör. För att kunna få eller behålla statusen som känd leverantör efter den 1 mars 2015 gäller följande: Kända leverantörer ska utses/godkännas av flygföretaget. Detta ska ske grundat på en försäkran om åtagande och ett säkerhetsprogram som beskriver de säkerhetsåtgärder som ska vidtas. Kravbilden vad gäller de säkerhetsåtgärder som de kända leverantörerna ska uppfylla är oförändrad. Däremot ska de beskriva hur säkerhetsåtgärder vidtas i ett säkerhetsprogram. Utöver detta ska en validering på plats hos leverantören göras för att kontrollera att de åtgärder som beskrivs i säkerhetsprogrammet är i enlighet med kravbilden ovan samt hur utbildning av personal genomförs. Denna validering kan göras av en EU-validerare eller en person som är utsedd och utbildad av flygföretaget. Ett godkännande gäller i max två år och en förnyelse kräver att en ny validering på plats har gjorts. 12

13 Ett alternativ till att göra en validering på plats är att göra regelbundna kontroller av leverantören och leveranserna vid ankomst till företaget. Kontrollerna ska ske slumpvis och göras antingen var tredje månad eller på 20 % av leveranserna från den leverantören. Kontrollen ska också omfatta att personen som levererar har rätt utbildning och att leveranserna transporterats på ett säkert sätt. Detta alternativ är bara tillämpligt om företaget validerar leverantören dvs. inte om alternativet med EU-validerare har valts. Som beskrivet ovan finns två sätt att utföra validering på plats dvs. i flygföretagets egen regi av personal som utbildats för att göra detta eller EU-validerare. Det finns inga formella utbildningskrav kopplat till utbildning av företagets egen personal, men självklart förutsätts att kunskap och kompetens finns för att kunna avgöra om kravbilden uppfylls. Transportstyrelsen har valt att låta båda möjligheterna vara öppna dvs. validerare eller egen personal. Det finns idag 13 validerare som är certifierade av Transportstyrelsen och som i nuläget främst arbetar med att göra valideringar av kända avsändare på fraktsidan. Transportstyrelsen har för avsikt att erbjuda dem att kunna utvidga sitt arbetsområde med kända leverantörer, vilket kan ske efter en kompletterande utbildning och certifiering. Under förutsättning att det finns de som är intresserade kan flygföretaget i så fall välja att istället för att göra valideringen själv, hänvisa leverantören till en certifierad validerare. Valideraren och leverantören ansvarar själva för att avtala om villkor, kostnader etc. En leverantör som validerats av en validerare behöver självklart inte valideras av flygföretaget utan företaget kan förlita sig på valideringsrapporten. Det finns också möjlighet för företag att samarbeta avseende valideringar. Om det finns leverantörer som är gemensamma behöver inte varje flygföretag eller annan verksamhetsutövare göra validering av samma leverantör. Detta förutsätter dock ett samarbete och att respektive verksamhetsutövare är villig att dela med sig av resultat och tillhörande dokumentation. Transportstyrelsen kommer att utarbeta ett rådgivande material som kan användas av leverantörer samt information som cateringföretaget kan använda för att informera berörda leverantörer. Hur och i vilken omfattning förnödenheter för användning ombord ska säkerhetskontrolleras regleras i 8 kap. 7 8 i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om metoder och utrustning för säkerhetskontroll och beskrivs nedan. 13

14 12 kap. föreskrifterna har kompletterats med de krav som gäller för byggnader med krav på tillträdeskontroll. Kraven finns nu i Transportstyrelsens föreskrifter (2010:65) om luftfartsskydd vid byggnader med krav på tillträdesskydd, som kommer att upphävas. Utöver detta har de krav som omfattar inspektion av fordon lagts till, då det i vissa fall kan vara aktuellt för ett flygföretag. Det kan noteras att när det gäller säkerhetskontroll av personal dvs. andra personer än passagerare, så har listan över de förbjudna föremål som ska eftersökas ändrats. Listan återfinns i bilaga 3 till föreskrifterna, se även nedan. Då det är ovanligt att utländska flygföretag har en verksamhet i Sverige som innebär att företaget har eget ansvar för byggnader med krav på tillträdeskontroll, så finns endast en hänvisning i 1 kap. 5. Om det är aktuellt ska flygföretaget kontakta Transportstyrelsen för information om gällande regelverk. Bilaga 3 i bilagan finns listan över förbjudna föremål som ska eftersökas vid säkerhetskontroll av förnödenheter och vid säkerhetskontroll av personal, besökare och medförda föremål. Den skiljer sig från den lista som idag används vid säkerhetskontroll av passagerare och innehåller skjutvapen, anordningar för att förlama samt explosiva och brandfarliga ämnen och anordningar. Bakgrunden till detta är att bedömningen gjorts att det är dessa kategorier av föremål som är absolut viktigast att förhindra att de kommer ombord. Det kan också tilläggas att många av de föremål som finns på listan som används vid säkerhetskontroll av passagerare och bagage, normalt finns inne på behörighetsområdet såsom knivar, verktyg och liknande. Bilaga 4 föreskrifterna har kompletterats med listan över förbjudna föremål som ska användas vid säkerhetskontroll av passagerare, kabinbagage och lastrumsbagage. Listan är dock inte ändrad jämfört med nu. Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:xx) om luftfartsskydd för utländska flygföretag Dessa föreskrifter har omarbetats och ges ut som en ny grundförfattning, för att ge en bättre översikt och tydligare föreskrifter. Det innebär att det inte finns några streck i kanten där nya eller ändrade regler har införts. Det som är ändrat respektive nya krav beskrivs nedan. 14

15 Generellt har användningen av begreppen catering och förnödenheter för användning ombord renodlats och nu används begreppet förnödenheter för användning ombord, där catering ingår. 1 kap. 4 - nya definitioner har införts av: föremål som medförs av andra personer än passagerare, säkerhetsgodkänd leverantör av förnödenheter för användning ombord, samt Unionens databas för säkerhet i leveranskedjan. 4 kap i punkt i utdraget ur förordning (EU) nr 185/2010 har en ny punkt d) lagts till, som inför ytterligare en möjlighet avseende skydd av luftfartyg och användning av s.k. jetty reader systems eller motsvarande övervakningssystem. 11 kap från och med den 1 mars 2015 gäller nya krav avseende godkännande av kända leverantörer. Det innebär att nuvarande förfarande där leverantören endast undertecknar en försäkran inte kommer att vara tillämpligt. Bakgrunden till att kravbilden har ändrats är bland annat att leveranser är ett område där många brister konstateras vid verksamhetskontroller. Det gäller både nationella myndigheters såväl som kommissionens inspektioner. Brister i förhållande till leveranser är dessutom ofta föremål för s.k. artikel 15 varningar dvs. ett förfarande som innebär att en flygplats inte längre kan ingå i one-stop inom EU. Bristerna är kopplade till både hanteringen vid mottagande av leveranser till flygföretagen och brister hos leverantörerna. Det finns många exempel där leverantörer undertecknar försäkran utan att sätta sig in i vad åtagandet egentligen innebär. I sammanhanget ska framhållas att det självklart också finns många leverantörer som uppfyller kravbilden utan anmärkning. Det råder också ibland oklarhet om vem som kan/ska vara en känd leverantör. En känd leverantör är en leverantör som säljer/levererar varor till ett flygföretag. Transporten kan sedan utföras i egen regi eller av annan, men transportföretaget kan aldrig vara en känd leverantör. För att kunna få eller behålla statusen som känd leverantör efter den 1 mars 2015 gäller följande: Kända leverantörer ska utses/godkännas av flygföretaget. Detta ska ske grundat på en försäkran om åtagande och ett säkerhetsprogram som beskriver de säkerhetsåtgärder som ska vidtas. Kravbilden vad gäller de säkerhetsåtgärder som de kända leverantörerna ska uppfylla är oförändrad. Däremot ska de beskriva hur säkerhetsåtgärder vidtas i ett säkerhetsprogram. 15

16 Utöver detta ska en validering på plats hos leverantören göras för att kontrollera att de åtgärder som beskrivs i säkerhetsprogrammet är i enlighet med kravbilden ovan samt hur utbildning av personal genomförs. Denna validering kan göras av en EU-validerare eller en person som är utsedd och utbildad av flygföretaget. Ett godkännande gäller i max två år och en förnyelse kräver att en ny validering på plats har gjorts. Ett alternativ till att göra en validering på plats är att göra regelbundna kontroller av leverantören och leveranserna vid ankomst till företaget. Kontrollerna ska ske slumpvis och göras antingen var tredje månad eller på 20 % av leveranserna från den leverantören. Kontrollen ska också omfatta att personen som levererar har rätt utbildning och att leveranserna transporterats på ett säkert sätt. Detta alternativ är bara tillämpligt om företaget validerar leverantören dvs. inte om alternativet med EU-validerare har valts. Som beskrivet ovan finns två sätt att utföra validering på plats dvs. i flygföretagets egen regi av personal som utbildats för att göra detta eller EU-validerare. Det finns inga formella utbildningskrav kopplat till utbildning av företagets egen personal, men självklart förutsätts att kunskap och kompetens finns för att kunna avgöra om kravbilden uppfylls. Transportstyrelsen har valt att låta båda möjligheterna vara öppna dvs. validerare eller egen personal. Det finns idag 13 validerare som är certifierade av Transportstyrelsen och som i nuläget främst arbetar med att göra valideringar av kända avsändare på fraktsidan. Transportstyrelsen har för avsikt att erbjuda dem att kunna utvidga sitt arbetsområde med kända leverantörer, vilket kan ske efter en kompletterande utbildning och certifiering. Under förutsättning att det finns de som är intresserade kan flygföretaget i så fall välja att istället för att göra valideringen själv, hänvisa leverantören till en certifierad validerare. Valideraren och leverantören ansvarar själva för att avtala om villkor, kostnader etc. En leverantör som validerats av en validerare behöver självklart inte valideras av flygföretaget utan företaget kan förlita sig på valideringsrapporten. Det finns också möjlighet för företag att samarbeta avseende valideringar. Om det finns leverantörer som är gemensamma behöver inte varje flygföretag eller annan verksamhetsutövare göra validering av samma leverantör. Detta förutsätter dock ett samarbete och att respektive verksamhetsutövare är villig att dela med sig av resultat och tillhörande dokumentation. 16

17 Transportstyrelsen kommer att utarbeta ett rådgivande material som kan användas av leverantörer samt information som cateringföretaget kan använda för att informera berörda leverantörer. Hur och i vilken omfattning förnödenheter för användning ombord ska säkerhetskontrolleras regleras i 8 kap. 7 8 i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om metoder och utrustning för säkerhetskontroll och beskrivs nedan. Bilaga 3 i bilagan finns listan över förbjudna föremål som ska eftersökas vid säkerhetskontroll av förnödenheter och vid säkerhetskontroll av personal, besökare och medförda föremål. Den skiljer sig från den lista som idag används vid säkerhetskontroll av passagerare och innehåller skjutvapen, anordningar för att förlama samt explosiva och brandfarliga ämnen och anordningar. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:xx) om luftfartsskydd vid flygplatser Dessa föreskrifter har omarbetats och ges ut som en ny grundförfattning, för att ge en bättre översikt och tydligare föreskrifter. Det innebär att det inte finns några streck i kanten där nya eller ändrade regler har införts. Det som är ändrat respektive nya krav beskrivs nedan. 4 kap. reglerna avseende förbjudna föremål har samlats under detta kapitel. Den förändring som införs är relaterad till den nya listan över förbjudna föremål som ska eftersökas vid säkerhetskontroll av andra personer än passagerare och medförda föremål. Listan har kortats ner avsevärt, se beskrivning nedan avseende bilaga 1 och 2. Det innebär i praktiken att alla verktygstillstånd blir överflödiga förutom för de personer som har rätt att medföra vapen och explosiva ämnen. Fortsatt gäller att dessa personer måste ha ett tillstånd, som anges på behörighetskort eller på annat sätt och att det kan verifieras vid tillträdeskontroll. Detta innebär en stor underlättnad och minskad administration för flygplatserna, som endast behöver göra bedömningen för ett litet antal personer istället för alla som idag kan anses ha ett behov att medföra verktyg och liknande. 6 kap. 3 - hänvisar till bilaga 1 och vilka föremål som ska eftersökas vid säkerhetskontroll av andra personer än passagerare och medförda föremål och den reviderade listan. 17

18 8 kap. 2 och 3 - i nuvarande föreskrifter regleras frekvensen för patrullering på ett upprättat behörighetsområde (CSRA, SRA). Det finns också en koppling till när flygplatsen är öppen för trafik. Vi har noterat att nuvarande lydelse kan tolkas som att ett upprättat behörighetsområde inte behöver övervakas när flygplatsen inte är öppen för trafik. Övervakning av ett upprättat behörighetsområde är inte relaterat till flygplatsens öppettider. 9 kap. 5 - hänvisar till bilaga 2 och vilka föremål som ska eftersökas vid säkerhetskontroll av passagerare och kabinbagage. 12 kap från och med den 1 mars 2015 gäller nya krav avseende godkännande av kända leverantörer. Det innebär att nuvarande förfarande där leverantören endast undertecknar en försäkran inte kommer att vara tillämpligt. Bakgrunden till att kravbilden har ändrats är bland annat att leveranser är ett område där många brister konstateras vid verksamhetskontroller. Det gäller både nationella myndigheters såväl som kommissionens inspektioner. Brister i förhållande till leveranser är dessutom ofta föremål för s.k. artikel 15 varningar dvs. ett förfarande som innebär att en flygplats inte längre kan ingå i one-stop inom EU. Bristerna är kopplade till både hanteringen vid mottagande av leveranser till flygpplatser och brister hos leverantörerna. Det finns många exempel där leverantörer undertecknar försäkran utan att sätta sig in i vad åtagandet egentligen innebär. I sammanhanget ska framhållas att det självklart också finns många leverantörer som uppfyller kravbilden utan anmärkning. Det råder också ibland oklarhet om vem som kan/ska vara en känd leverantör. En känd leverantör är en leverantör som säljer/levererar varor till flygplatsen. Transporten kan sedan utföras i egen regi eller av annan, men transportföretaget kan aldrig vara en känd leverantör. För att kunna få eller behålla statusen som känd leverantör efter den 1 mars 2015 gäller följande: Kända leverantörer ska utses/godkännas av flygplatsen. Detta ska ske grundat på en försäkran om åtagande och ett säkerhetsprogram som beskriver de säkerhetsåtgärder som ska vidtas. Kravbilden vad gäller de säkerhetsåtgärder som de kända leverantörerna ska uppfylla är oförändrad. Däremot ska de beskriva hur säkerhetsåtgärder vidtas i ett säkerhetsprogram. Utöver detta ska en validering på plats hos leverantören göras för att kontrollera att de åtgärder som beskrivs i säkerhetsprogrammet är i 18

19 enlighet med kravbilden ovan samt hur utbildning av personal genomförs. Denna validering kan göras av en EU-validerare eller en person som är utsedd och utbildad av flygplatsen. Ett godkännande gäller i max två år och en förnyelse kräver att en ny validering på plats har gjorts. Ett alternativ till att göra en validering på plats är att göra regelbundna kontroller av leverantören och leveranserna vid ankomst till flygplatsen. Kontrollerna ska ske slumpvis och göras antingen var tredje månad eller på 20 % av leveranserna från den leverantören. Kontrollen ska också omfatta att personen som levererar har rätt utbildning och att leveranserna transporterats på ett säkert sätt. Detta alternativ är bara tillämpligt om företaget validerar leverantören dvs. inte om alternativet med EU-validerare har valts. Som beskrivet ovan finns två sätt att utföra validering på plats dvs. i flygplatsens egen regi av personal som utbildats för att göra detta eller EUvaliderare. Det finns inga formella utbildningskrav kopplat till utbildning av flygplatsens egen personal, men självklart förutsätts att kunskap och kompetens finns för att kunna avgöra om kravbilden uppfylls. Transportstyrelsen har valt att låta båda möjligheterna vara öppna. Det finns idag 13 validerare som är certifierade av Transportstyrelsen och som i nuläget främst arbetar med att göra valideringar av kända avsändare på fraktsidan. Transportstyrelsen har för avsikt att erbjuda dem att kunna utvidga sitt arbetsområde med kända leverantörer, vilket kan ske efter en kompletterande utbildning och certifiering. Under förutsättning att det finns de som är intresserade kan flygföretaget i så fall välja att istället för att göra valideringen själv, hänvisa leverantören till en certifierad validerare. Valideraren och leverantören ansvarar själva för att avtala om villkor, kostnader etc. En leverantör som validerats av en validerare behöver självklart inte valideras av flygplatsen utan flygplatsen kan förlita sig på valideringsrapporten. Det finns också möjlighet för verksamhetsutövare att samarbeta avseende valideringar dvs. om det finns leverantörer som är gemensamma behöver inte varje flygplats eller annan verksamhetsutövare göra validering av samma leverantör. Detta förutsätter dock ett samarbete och att respektive verksamhetsutövare är villig att dela med sig av resultat och tillhörande dokumentation. Transportstyrelsen kommer också att utarbeta ett rådgivande material som kan användas av leverantörer samt information som cateringföretaget kan använda för att informera berörda leverantörer. 19

20 Hur och i vilken omfattning förnödenheter ska säkerhetskontrolleras regleras i 9 kap. 7 8 i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om metoder och utrustning för säkerhetskontroll och beskrivs nedan. 12 kap. 7 - en hänvisning till listan över förbjudna föremål som gäller för varuleveranser har införts och listan finns som en bilaga 1 till föreskrifterna. 13 kap. 3 - kravet att pröva, öva och utvärdera åtgärdsplaner har ändrats och den fastställda frekvensen på vartannat år har tagits bort. Avsikten är att respektive flygplats ska ges större utrymme att avgöra med vilken frekvens åtgärdsplanerna ska prövas, övas och utvärderas i förhållande till omfattningen av den verksamhet som bedrivs på flygplatsen. Tanken är också att de olika områdena som räknas upp kan omfattas av olika frekvenser. En möjlighet ges också att alternera övning och utvärdering av olika områden olika år. Att inte göra något alls är däremot inget alternativ. Bilaga 1 i bilagan finns listan över förbjudna föremål som ska eftersökas vid säkerhetskontroll av förnödenheter och vid säkerhetskontroll av personal, besökare och medförda föremål. Den skiljer sig från den lista som idag används vid säkerhetskontroll av passagerare och innehåller skjutvapen, anordningar för att förlama samt explosiva och brandfarliga ämnen och anordningar. Bakgrunden till detta är att bedömningen gjorts att det är dessa kategorier av föremål som är absolut viktigast att förhindra att de kommer ombord. Det kan också tilläggas att många av de föremål som idag finns på listan som används vid säkerhetskontroll av passagerare och bagage, normalt finns inne på behörighetsområdet såsom knivar, verktyg och liknande. Bilaga 2 föreskrifterna har kompletterats med listan över förbjudna föremål som ska användas vid säkerhetskontroll av passagerare, kabinbagage och lastrumsbagage. Listan är dock inte ändrad jämfört med nu. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:xx) om luftfartsskydd vid mindre flygplatser Dessa föreskrifter har omarbetats och ges ut som en ny grundförfattning, för att ge en bättre översikt och tydligare föreskrifter. Det innebär att det inte finns några streck i kanten där nya eller ändrade regler har införts. Det som är ändrat respektive nya krav beskrivs nedan. 1 kap. 1 - tillämpningen har ändrats något i sin utformning, men är i sak inte ändrad. 20

21 4 kap. reglerna avseende förbjudna föremål har samlats under detta kapitel. Den förändring som införs är relaterad till den nya listan över förbjudna föremål som ska eftersökas vid säkerhetskontroll av andra personer än passagerare och medförda föremål. Listan har kortats ner avsevärt, se beskrivning nedan avseende bilaga 1 och 2. Det innebär i praktiken att alla verktygstillstånd blir överflödiga förutom för de personer som har rätt att medföra vapen och explosiva ämnen. Fortsatt gäller att dessa personer måste ha ett tillstånd, som anges på behörighetskort eller på annat sätt och att det kan verifieras vid tillträdeskontroll. Detta innebär en stor underlättnad och minskad administration för flygplatserna, som endast behöver göra bedömningen för ett litet antal personer istället för alla som idag kan anses ha ett behov att medföra verktyg och liknande. 6 kap. 3 - hänvisar till bilaga 1 och vilka föremål som ska eftersökas vid säkerhetskontroll av andra personer än passagerare och medförda föremål och den reviderade listan. 9 kap. 5 - hänvisar till bilaga 2 och vilka föremål som ska eftersökas vid säkerhetskontroll av passagerare och kabinbagage. 12 kap från och med den 1 mars 2015 gäller nya krav avseende godkännande av kända leverantörer. Det innebär att nuvarande förfarande där leverantören endast undertecknar en försäkran inte kommer att vara tillämpligt. Bakgrunden till att kravbilden har ändrats är bland annat att leveranser är ett område där många brister konstateras vid verksamhetskontroller. Det gäller både nationella myndigheters såväl som kommissionens inspektioner. Brister i förhållande till leveranser är dessutom ofta föremål för s.k. artikel 15 varningar dvs. ett förfarande som innebär att en flygplats inte längre kan ingå i one-stop inom EU. Bristerna är kopplade till både hanteringen vid mottagande av leveranser till flygpplatser och brister hos leverantörerna. Det finns många exempel där leverantörer undertecknar försäkran utan att sätta sig in i vad åtagandet egentligen innebär. I sammanhanget ska framhållas att det självklart också finns många leverantörer som uppfyller kravbilden utan anmärkning. Det råder också ibland oklarhet om vem som kan/ska vara en känd leverantör. En känd leverantör är en leverantör som säljer/levererar varor till flygplatsen. Transporten kan sedan utföras i egen regi eller av annan, men transportföretaget kan aldrig vara en känd leverantör. 21

22 För att kunna få eller behålla statusen som känd leverantör efter den 1 mars 2015 gäller följande: Kända leverantörer ska utses/godkännas av flygplatsen. Detta ska ske grundat på en försäkran om åtagande och ett säkerhetsprogram som beskriver de säkerhetsåtgärder som ska vidtas. Kravbilden vad gäller de säkerhetsåtgärder som de kända leverantörerna ska uppfylla är oförändrad. Däremot ska de beskriva hur säkerhetsåtgärder vidtas i ett säkerhetsprogram. Utöver detta ska en validering på plats hos leverantören göras för att kontrollera att de åtgärder som beskrivs i säkerhetsprogrammet är i enlighet med kravbilden ovan samt hur utbildning av personal genomförs. Denna validering kan göras av en EU-validerare eller en person som är utsedd och utbildad av flygplatsen. Ett godkännande gäller i max två år och en förnyelse kräver att en ny validering på plats har gjorts. Ett alternativ till att göra en validering på plats är att göra regelbundna kontroller av leverantören och leveranserna vid ankomst till flygplatsen. Kontrollerna ska ske slumpvis och göras antingen var tredje månad eller på 20 % av leveranserna från den leverantören. Kontrollen ska också omfatta att personen som levererar har rätt utbildning och att leveranserna transporterats på ett säkert sätt. Detta alternativ är bara tillämpligt om företaget validerar leverantören dvs. inte om alternativet med EU-validerare har valts. Som beskrivet ovan finns två sätt att utföra validering på plats dvs. i flygplatsens egen regi av personal som utbildats för att göra detta eller EUvaliderare. Det finns inga formella utbildningskrav kopplat till utbildning av flygplatsens egen personal, men självklart förutsätts att kunskap och kompetens finns för att kunna avgöra om kravbilden uppfylls. Transportstyrelsen har valt att låta båda möjligheterna vara öppna. Det finns idag 13 validerare som är certifierade av Transportstyrelsen och som i nuläget främst arbetar med att göra valideringar av kända avsändare på fraktsidan. Transportstyrelsen har för avsikt att erbjuda dem att kunna utvidga sitt arbetsområde med kända leverantörer, vilket kan ske efter en kompletterande utbildning och certifiering. Under förutsättning att det finns de som är intresserade kan flygföretaget i så fall välja att istället för att göra valideringen själv, hänvisa leverantören till en certifierad validerare. Valideraren och leverantören ansvarar själva för att avtala om villkor, kostnader etc. 22