Lärare om bedömning och betygssättning

Transkript

1 Lärare om bedömning och betygssättning Hur ser bedömningen och betygssättningen ut på olika skolor och hur likvärdig är den? Teacher s assessment and grading How is the assessment and grading at various schools and how similar is it? Jesper Fromholdt Idrottsvetenskap IDACL 1 specialisering Högskolepoäng:15 Handledarens namn: Konstantin Kougioumtzis Examinatorns namn: Datum: Löpnummer: 1-36

2 Innehåll 1. Inledning Problemformulering Syfte Frågeställningar Litteratur genomgång Bedömning Betygssättning Teoretiska begrepp Formativ och summativ bedömning Reliabilitet och validitet Tidigare forskning Metod Design Urval Intervjuguide Genomförande Databearbetning Reliabilitet och validitet i denna studie Etiskt förhållningssätt Resultat Lärarnas allmänna syn på bedömning och betygsättning Lärares allmänna uppfattning av bedömningsproceduren Lärares specifika uppfattning av betygssättningsprocessen Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Allmän inställning Bedömnings proceduren Betygssättnings process Fortsatt forskning inom ämnet Referenslista... 37

3 Abstract This essay examines how high school teachers in physical education and health thinks about assessment and grading. The essay show how teachers assess pupils during lessons and how teachers grade their students. The survey was based on interviews, in which six different teachers answered questions on the topic of assessment and grading. The issues surrounding assessment was linked to the theoretical concepts of formative and summative assessment, to see if the assessment methods teachers use. The issues surrounding grading was related to the theoretical concepts of validity and reliability in order to see how similar the grading is. The essay provides a picture of how the assessment and rate again looks different teachers. They are some concerns relating to the assessment and grading, it can be seen is that some teachers have the skills that can make that equivalence can be questioned while some teachers may not be so harsh in grading as it should without giving students a C though they would had a D. Although there are problems you can see that it has improved, this applies particularly to the assessment process that targets the knowledge more than it did before. Now watching teachers on students' knowledge and not what clothes they have during PE classes. Key words : Formative assessment, summative assessment, equivalence.

4 Sammanfattning Den här uppsatsen undersöker hur högstadielärare i ämnet idrott och hälsa tänker om bedömning och betygssättning. Uppsatsen ger en bild av hur lärarna bedömer eleverna under lektionerna och på vad lärarna betygsätter sina elever. Undersökningen gjordes med hjälp av intervjuer, där sex olika lärare svarade på frågor om ämnet bedömning och betygssättning. Frågorna kring bedömning var kopplade till de teoretiska begreppen formativ och summativ bedömning, detta för att se vilka bedömnings metoder lärarna använder sig av. Frågorna kring betygssättningen var kopplade till de teoretiska begreppen validitet och reliabilitet med syfte att se hur likvärdig betygssättningen är. Uppstaten ger en bild av hur bedömning och betygssättnigen ser ut mellan olika lärare. De finns en viss problematik kring bedömning och betygssättningen, det visar sig att vissa lärare har med sig kunskap som kan göra att likvärdigheten kan ifrågasättas samtidigt som vissa lärare kanske inte är så hårda i betygssättningen som man borde utan ger eleverna ett C fast de skulle haft ett D. Även om det finns problematik kan man se att det blivit bättre, detta gäller framförallt bedömningsunderlaget som riktar sig mot kunskapskraven mer än vad det gjorde tidigare. Nu tittar lärarna på elevernas kunskaper och inte vilka kläder de har under idrottslektionerna. Nyckerord: Formativ bedömning, summativ bedömning, likvärdighet.

5 1. Inledning 1.1 Problemformulering Bedömning och betyg är en stor del av en lärares vardag. Lärare bedömer elevernas förmågor under moment och aktiviteter under idrottslektionerna. Bedömningar i en undervisningssituation syftar sig mot att utveckla vad eleven kan och inte kan. Utför man en rörelse bra eller mindre bra, gör man rätt eller fel. Alla dessa bedömningar som sker leder senare till betygsättningen där läraren ska värdera elevens kunskaper mot skolans styrdokument. 1 I Skolverket kan man läsa i vilket syfte bedömningen har gentemot lärare och elever. Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen. 2 För att förstå varför detta är ett problem eller har varit ett problem måste man se hur lärare bedömt och betygsatt sina elever tidigare. Bedömning och betygssättning ska ske med utgångspunkt i de kunskapskrav som är skrivna i skolans styrdokument. Med andra ord ska inte delaktighet, närvaro eller ambitioner vara en del av lärarens bedömning. Utan det är elevens visade kunskap under lektionerna som ska vara lärarens bedömningsunderlag i betygssättningen. 3 Att närvaro varit en del av bedömningen tidigare går inte att blunda för. Oftast har det räckt att elever varit närvarande under lektionerna för att få godkänt i idrott och hälsa. En utvärdering som Skolverket gjort visar tydligt att lärare ansåg att betygskriterierna var otydliga och tolknings förmågan var stor. Vilket gjorde att kriterierna på lokal nivå inte svarade mot kriterierna mot de nationella kriterierna. Utan i de lokala kriterierna kunde personliga egenskaper som uppförande, motivation och inställning bedömas och räknas in vid betygssättningen. 4 Detta gör att likvärdigheten i bedömning kan ifrågasättas då lärare på olika skolor inte har samma bedömningsunderlag. Vilket kan ha gjort att lärare bedömt och betygsatt elever efter kunskaper eller egenskaper som inte varit relevant gentemot kriterierna 1 Annerstedt, C Att bedöma eller döma, tio artiklar om bedömning och betygsättning. Elanders Gotab, Stockholm. Sida Annerstedt (2002). Sida Bedömningsstöd i idrott och hälsa årskurs Sida. 2 1

6 som är ställda i styrdokumenten. Vilket mycket väl kunnat göra att elever på olika skolor fått olika betyg trots att kunskaperna varit dessamma. För att sätta bedömningar som inte är relevanta till lärarens bedömningsunderlag i dagens styrdokument i idrott och hälsa kan man titta närmare på egenskaperna samarbete och respekt. Som lärare ska man ge eleverna chansen att utveckla både samarbetsförmågan och respekten mot andra individer. Även om man som lärare ska utveckal dessa förmågor hos eleven är det inget som ska räknas in i bedömningsunderlaget för att senare kunna betygsättas. 5 Som tidigare nämnt leder lärarens bedömning vidare till betygssättning, där man utgår från de kunskapskrav som finns i ämnet idrott och hälsa för att se vilket betyg eleven ska ha utefter sina kunskaper. Skolverket skriver detta om betygssättning: Läraren ska inför betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Det är de kunskaper eleven har vid betygstillfället som ska betygssättas. 6 Detta är inget nytt utan även i Lpo 94 utgick man från styrdokumentens mål för att kunna betygsätta elevens kunskap. Det som är nytt är att man bytt betygssättningssystem. I och med införandet av Lgr 11 fick vi ett nytt betygsättningssystem, från att ha gått från IG- G-VG-Mvg till F-A. Man har alltså ökat från ett betygssystem som hade fyra steg till ett system med sex steg. Skillnaden med den nya betygssättningen jämfört med de gamla är att i dagens system kan eleverna inte få A ifall eleven inte har fått A i alla idrottens moment. Betyget B ska sättas då eleven nått kunskapskravet för C i sin helhet och till övervägande del kunskapskravet för A. 7 I den förra betygssättningen kunde elever få det högsta betyget även om man inte hade förvärvat Mvg i alla idrottens moment. Ett av de största problemen var att elever kunde bedömas som G- och G+ men i betygssättningen suddades plus och minus tecknen bort, detta med de lågt ställda kraven under idrottslektionerna. Det räckte med att eleverna var närvarande 8 vilket gjorde att elever som hade olika kunskaper inom ämnet fick samma betyg. Bedömning och betygssättning är ständigt en fråga som diskuteras. De finns en stor problematik med bedömning och betygssättning i skolan. Det finns flera lärare med ännu flera tolkningar om skolans styrdokument. Men för att eleverna ska kunna få en likvärdig 5 Kommentarsmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Sida Eriksson, C. m.fl Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Idrott och hälsa, ämnesrapport till rapport 253. Elanders Gotab, Stockholm. 2

7 bedömning och betygssättning behöver alla tolkningar om ämneskriterierna diskuteras mellan lärarna. Det går inte att en lärare tolkar kriterierna så att det räcker med att vara närvarande på lektionerna för att få E i betyg. Målet är att elever ska kunna ha tillförlitliga och jämföra bedömningar och betygssättningar oavsett skola och oavsett vilken lärare som bedömt elevens kunskaper. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att beskriva lärarnas uppfattning om bedömning respektive betygssättning, samt hur lärare bedömer och betygsätter sina elever. 1.3 Frågeställningar Vilken är lärarnas inställning till bedömning respektive betygssättning? Vilken är lärarnas specifika uppfattning av bedömningsproceduren? Vilken är lärarnas uppfattning av betygssättningsprocessen? 3

8 2. Litteratur genomgång. 2.1 Bedömning. Enligt Korp (2011) är bedömning ett element i all undervisningen och lärande, däremot behöver bedömningen inte alltid vara synlig. Med detta menas att bedömningar är en stor del av lärarens vardag. Genom bedömningarna följer man elevernas utveckling i ämnet idrott och hälsa, detta för att kunna kartlägga elevernas lärandeprocess och kunskapsutveckling. 9 Bedömningarna kan förekomma på olika sätt, de som går på intuition eller magkänsla, de som samlar bevis i form av skriftlig dokumentation, och de som gör en systematisk planering av när och hur olika bedömningar ska göras. 10 Lärarens bedömningar av elevernas kunskaper ska ske i förhållande till läroplanens kunskapskrav. Det är ett sätt att binda ihop undervisningen och hjälpa eleverna att förstå målen med undervisningen. På så vis sker bedömningen i alla former av undervisning från planeringen till att läraren värderar elevernas resultat. 11 Man brukar oftast prata om två olika typer om bedömningar i skolans värld. Det är den summativa och formativa bedömningar. Den formativa bedömningen sker under lektionernas gång i form av återkoppling av det eleverna gjort och summativ i slutet av varje termin då läraren sammanfattar elevens kunskaper i antingen omdömen eller betyg. 12 På Skolverket kan man läsa att bedömningar är till för att följa elevernas kunskapsutveckling, där bedömningarna är till för att kartlägga och värdera elevernas kunskaper och återkoppla för elevernas lärande. 13 Defineringen syftar sig till formativ bedömning i form av återkoppling och kartläggning och summativ bedömning när man ska värdera elevens kunskap. Den summativa bedömningen kan kopplas samman med betygssättningen, där läraren ska värdera elevernas kunskap. Den formativa bedömningen kan i sin tur kopplas till bedömningar under lektioner som är till för att utveckla elevernas förmågor, istället för att värdera elevernas kunskap. I detta fall är båda bedömningarna lika viktiga och även en summativ bedömning skulle kunna användas till ett formativt syfte Korp, H Kunskapsbedömning,- vad, hur och varför?. Elanders Sverige AB, Stockholm. Sida Skolverket. Bedömningsunderlag för idrott och hälsa. Sida:4 11 Korp (2011). Sida: Ibid. Sida: Skolverket. Bedömningsunderlag för idrott och hälsa. Sida:5 4

9 2.2 Betygssättning. Betygssättning är en form av bedömning som läraren gör, där läraren bedömer och värderar elevernas kunskaper inom specifika områden i ämnet idrott och hälsa. Skillnaden mellan bedömning och betygssättning är att bedömning i första hand är till för att utveckla eleverna. Även om bedömningarna senare används för att kunna värdera elevernas kunskaper vid betygssättningen har begreppen bedömning och betygssättning två olika syften. Betygssättningen har inte alltid sett likadan ut. Vi har haft både siffror och bokstäver för att värdera elevernas kunskaper. I dagens betygssättning värderas eleverna efter A till F, där A är det högsta betyget och F menas att man inte nått upp till kunskapskraven. Betygssättningen är främst ett urvalsinstrument för att kunna söka in till program och högre utbildningar. 15 Med det menas att eleverna använder sina betyg för att söka in till ett gymnasieprogram eller till universitet. Desto bättre betyg en elev har desto större är chansen att han eller hon blir antagen till den utbildning man valt. I Sverige har man gått från relativt betygssystem, till målrelaterat och till dagens kunskapsrelaterad betygssystem. I relativa betygssättningen värderas elevernas prestationer och kunskaper i jämförelse med andra elever, det handlar därför inte om vilken kunskap eleven har utan hur deras kunskaper hävdar sig mot andra elevers kunskaper. 16 När det målrelaterade betygssättningen började användas jämfördes inte elevernas prestationer med varandra. Istället skulle eleverna betygsättas efter mål och kriterier som var fanns i skolans styrdokument. Där tillexempel där eleverna hade ett minimum av kunskapsmål som skulle uppnås för att klara kursen. 17 Dagens kunskapsrelaterade betygssättning är ingen större ändring från de målrelateradesystemet, principerna är de samma eleverna betygsätts utifrån styrdokumentens kunskapskrav, där eleven måste visa kunskaper i minimum kravet för att klara kursen. Betygssättning syftar sig till att värdera elevens kunskap inom ett visst moment eller ämne. 18 Värdering av eleven handlar om att se hur bra en elev klarar av ett moment, som ett exempel kan man titta närmare på momentet rörelse. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt 15 Annerstedt (2002). Sida: Korp (2011). Sida: Annerstedt (2002). Sida: Ibid. Sida

10 väl till aktiviteten och sammanhanget. 19 Här värderar läraren att eleven kan röra sig relativt väl till aktiviteten och sammanhanget, det hade i sin tur gett betyget C. Betygssättningens uppgift blir med andra ord att informera eleverna om deras prestation i förhållande till: ämnets mål, elevernas förutsättningar, elevernas presation i kunskaper, praktiska färdigheter och insats Teoretiska begrepp. I denna del kommer arbetets teoretiska begrepp presenteras och behandlas. Dessa begreppspar är formativ/summativ bedömning och reabalitet/validitet. Det första begreppsparet formativ/summativ vänder sig mot hur lärarna bedömer eleverna. Man kan antingen bedöma eleverna formativt, summativt eller så kan man använda sig av båda begreppen när man bedömer eleverna. Det andra begreppsparet reliabilitet och validitet vänder sig mot likvärdigheten i lärarnas bedömning. I detta fall mot lärarnas bedömningsunderlag samt att lärarna betygsätter eleverna på samma sätt Formativ och summativ bedömning. I skolan förekommer både formativa och summativa bedömningar. Dock har den formativa bedömningen fått ett stort genomslag i dagens skola. Anders Jönsson beskriver den formativa bedömningen i en artikel på Skolverket. Den formativa bedömningen handlar om att ha en god kommunikation elev och lärare emellan. Detta för att alla elever ska förstå vad som krävs för att nå kunskapskraven. Kommunikationen i den formativa bedömningen riktar sig främst mot stöd och återkoppling till de uppgifter eleverna gjort. På detta sätt får eleverna reda på vilka förmågor som kan utvecklas i den fortsatta läroprocessen. 21 Som tidigare nämnt förekommer bedömningar i både formativt och summativt syfte. Det kan se ut efter följande att en lärare startar ett nytt arbetsområde där läraren utgår ifrån kunskapskraven eleverna ska uppnå. Läraren tittar först på vad eleverna kan i förhållande till kunskapskraven, sen visar läraren eleverna hur eleverna kan utveckla och visa sina kunskaper genom utvärderingar och dialoger. Detta används senare i ett summativt syfte för att i slutet 19 Bedömningsunderlag för idrott och hälsa. Sida:6 20 Annerstedt (2002). Sida:

11 av arbetsområdet summera elevernas kunskaper gentemot kunskapskraven vilket kan generera i ett betyg. 22 Den formativa bedömningen ska framförallt betraktas som en undervisande, bedömande och utvärderande process. Som ger information till eleven och läraren om vidare utveckling i undervisningen. Den summativa bedömningen riktar sig mot utvärdering av undervisningen i form av vilka kunskaper eleven har tillägnat sig. 23 Formativ och summativ bedömning kan även kopplas till hur lärarna bedömer sina elever i undervisningssituationer. För att ta ett exempel kommer momentet rörelse till musik i idrott och hälsa diskuteras och kopplas till bedömningsmetoderna. Eleverna ska sätta ihop ett dansprogram som senare ska redovisas. Utgår man ifrån ett formativt syfte bedömer läraren elevens och elevernas dansprogram kontinuerligt under varje lektion, där utvärderingar och återkopplingar av dansprogrammet är till för att korrigera eventuella fel. För att få eleverna att ta ytterligare steg i sin utveckling och läroprocessen. Man bedömer alltså eleverna från början till slut när dansprogrammet ska redovisas. Hade läraren haft ett summativt syfte med dansprogrammet hade bedömningen skett vid ett specifikt tillfälle, förslagsvis vid redovisningen. Denna bedömning är inte till för att utveckla förmågor eller kunskaper utan för att fastställa elevens kunskaper i momentet, vilket senare kan ligga som grund för betygsättningen. 24 Ytterligare exempel i jämförelsen mellan formativ och summativ bedömning kan vara att i den summativa bedömningen ska eleven visa sin kunskap genom att hoppa en viss läng i längdhopp, medan den formativa bedömningen skulle syfta sig mot att utveckla ansats och hoppteknik. Att den formativa bedömningen är bättre än den summativa går att diskutera, det beror främst på vilket syfte läraren har med sin bedömning. Däremot genom att ha en formativ bedömning skapas ett bredare bedömningsunderlag som senare visar sig i betygssättningen. Genom att bedöma elever kontinuerligt skapas en mer tillförlitlig bild av elevernas kunskaper. För att koppla detta till dansprogramet hade läraren enbart bedömt elevernas redovisning hade möjligtvis nervositet hos enskilda elever kunnat påverka deras prestation vilket i sin tur hade påverkat deras resultat i betygssättningen. Det man kan säga är att den formativa bedömningen har potential när det gäller att motivera elever i sitt fortsatta lärande. Då man 22 Korp( 2011). Sida:42 23 Annerstedt (2002). Sida: Korp (2011). Sida: 43 7

12 genom kommunikation och dialoger beskriver vad eleven kan, inte kan och hur de ska utvecklas vidare i förhållande till kunskapskraven. 25 Formativ bedömning Bedömning under en längre tid Utveckla elevernas kunskaper Summativ bedömning Bedömning vid ett specifikt tillfälle Fastställa elevernas kunskaper Reliabilitet och validitet. Begreppen reliabilitet och validitet syftar på likvärdigheten i lärarnas betygssättning. Alltså att eleverna betygssätts för kunskaperna som står i kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa. Begreppen reliabilitet och validitet kan kopplas till både bedömning och betygssättning, har lärarna ett rikt bedömningsunderlag håller bedömningen ofta en hög validitet och betygsätts lärjungarna på samma sätt av två oberoende bedömningar är reliabiliteten hög. Enligt Korp bygger validitet på lärarnas bedömningar av eleverna. Har lärarna en hög validitet bedöms eleverna efter de kunskapskrav som står i läroplanen samt de syften undervisningen haft. Låg validitet är när lärarna bedömt eleverna på bristfälligt underlag eller om när betygssättningen sker utifrån kriterier som inte finns med i kunskapskraven. 26 Det som är viktigt är att lärarna har ett rikt bedömningsunderlag. Att bedömningen sker över tid och under flera moment, detta gör att validiteten i lärarens bedömning blir god. Hade läraren däremot haft ett knapphändigt bedömningsunderlag, där man vid enstaka tillfällen bedömt elevens kunskaper blir validiteten låg och lärarens bedömning behöver inte stämma överens med elevens faktiska kunskaper. 27 Ett exempel på när validiteten i bedömning är låg är när läraren bedömer eleverna efter samarbete, delaktighet eller närvaro. Detta har inget med kunskapskraven att göra, vilket gör att dessa aspekter inte ska bedömas. Det gör även att reliabilitet i betygssättningen blir låg då en lärare bedömer och betygsätter samarbete eller närvaro men en annan lärare inte gör det. Självklart kan närvaro påverka bedömningen om eleven aldrig närvarar under idrottslektionerna. Ett sätt för att få trovärdiga bedömningar kan vara att läraren anteckna elevernas prestation under lektioner och moment över en längre tid. Samtidigt som man då och då tar fram sina anteckningar och jämför tidigare bedömningar med elevens prestation då 25 Korp (2012). Sida: 80-81, Annerstedt (2002). Sida: Ibid. Sida: 92 8

13 och nu. 28 Ett annat sätt för att få en hög validitet i bedömningen är att läraren bedömer samma förmåga men byter sammanhang, 29 vilket är en förutsättning för ett rikt bedömningsunderlag. Alltså att läraren bedömer komplexa rörelser fast i många olika moment och aktiviteter. För att sammanfatta vad som innebär med en hög validitet i bedömningen är det att läraren har bedömt eleverna under många moment och aktiviter i en specifik förmåga för att få ett så rikt och tillförlitligt bedömningsunderlag som möjligt. Samtidigt som bedömningarna sker efter läroplanens kunskapskrav. Genom att ha en god bedömning får läraren en bra grund till den framtida betygssättningen vilket kan göra att reliabiliteten i betygssättningen kan blir mer likvärdig lärare emellan. Reliabilitet syftar sig mot betygssättningen. Ett exempel kan vara ett träningsprogram som är utformat av elever, detta träningsprogram ska bedömas och betygsättas efter samma villkor ifall det gavs till två olika bedömare. Elevens resultat ska med andra ord inte påverkas beroende på vilken lärare som bedömt uppgiften. 30 Det viktigaste för att ha en hög reliabilitet i sin betygssättning är att betygssättningen grundar sig mot de kunskapskrav som finns i idrott och hälsa 31. Att lärare inte betygsätter kunskaper och förmågor som inte är relevanta är ett måste för att betygsättningen ska vara likvärdig eleverna emellan. Utgår man från kunskapskraven blir inte betygssättningen öppen för tolkningar vilket förhoppningsvis leder till att eleverna får en likvärdig och reliabel betygssättning Tidigare forskning I detta avsnitt kommer den tidigare forsningen inom området bedömning och betygssättning diskuteras. Det är forskning som riktar sig mot hur eleverna blir bedömda och hur likvärdig betygssättningen är, i förhållande till de teoretiska begreppen validitet och reliabilitet. I en artikel har Annerstedt och Larsson gjort en studie där skolor och lärare jämförts i betyg och betygssättning. Studien är gjord både kvalitativt och kvantitativt, där man jämfört betyg på olika skolor och samtidigt intervjuat 20 lärare på vilka grunder betygssättningen sker. Artikelns fokus ligger på validiteten, jämförbarheten och rättvisan i betygssättningen. Det som kom fram är att betygssättningen skiljer sig mellan skolor och även mellan lärare på samma 28 Annerstedt (2002). Sida: Korp (2011). Sida: Ibid Sida: Ibid. sida: Ibid. Sida:91 9

14 skolor. Många lärare kunde inte utforma kriterier för vad och hur de ska betygsätta eleverna, 33 en av orsakerna till detta var att betygssättningen var decentraliserad. 34 Det vill säga att kriterierna från skolans styrdokument gjordes om av lärare på skolan, vilket gjorde att skolan fick en lokalläroplan. Detta gjorde att man kunde ifrågasätta likvärdigheten i betygssättningen då olika skolor inte hade samma kriterier för att klara en kurs. Det framkom även att lärare inte enbart grundade sin betygssättning i kunskapen inom ämnet utan även i elevens personlighet. How you act in class is just as important as what you know, and ambition can compensate for achievement. 35 Enligt Erikssons intervjustudie ser man att de flesta lärarna anser att betygskriterierna i idrott och hälsa är otydliga och luddigt, vilket öppnar för många tolkningar. 36 Olika tolkningar av betygskriterierna har oftast visat sig i de lokala läroplanerna, vilket i sin tur gjort att det inte alltid varit kriterier som varit kopplat till idrottsämnets mål i kursplanen. I studien framkommer även att lärarna anser att för att få godkänt i kursen idrott och hälsa krävs att man är närvarande och aktiv under lektionerna. Men även för att kunna nå ett högre betyg krävs att eleven visar upp en god socialförmåga, trots att den sociala förmågan inte är kopplad till kursplanen på ett tydligt sätt. 37 Att elevernas kunskaper och förmågor inte alltid varit kopplat till kursplanens mål och kriterier kan man också se i Larsson och Redelius artikel. Här presenteras vad eleverna behöver göra och vilka förmågor eleverna ska ha för att klara godkänt och för att få ett högre betyg. För att klara godkänt behövde eleverna vara delaktiga under lektionen samt ha rätt kläder för de idrotter och aktiviteter som läraren planerat. För att få ett av de högre betygen behövde eleverna prestera bra i många olika sporter, visa bra resultat i fysiska tester, vara en god vän och lyssna på läraren. 38 Genom att man bedömer sociala egenskaper blir det i enligt Eriksson (m fl 2003), betygskriterierna blir otydliga och luddiga. För hur bedömer man när eleven är en god vän och har en god social förmåga. 33 Annerstedt, C & Larsson, S. Review European Physical Education. I have my own picture of what the demands are: Grading in Swedish PEH problems of validity, comparability and fairness. Sida: Ibid. Sida: Ibid. Sida Eriksson m.fl. (2005). Sida Ibid. Sida Håkan Larsson & Karin Redelius Swedish physical education research questioned current situation and future directions, Physical Education and Sport Pedagogy, 13:4, Sida

15 En utvärdering gjord av Skolverket visade på problematiken när man bedömer elever efter kriterier som inte är uppsatta i kursplanen. Den stora problematiken var likvärdigheten i betygssättningen, då det var en stor variation mellan olika lärare i vilka egenskaper och förmågor som betygssättningen grundande sig i. Många lärare ansåg att för att klara kursen räckte det med att eleverna var närvarande på lektionen och aktiva under lektionen. Samtidigt visade utvärdering på att elever fick högre betyg även fast det inte klarade dans eller att orientera sig med karta och kompass. Det fanns även elever som fått betyg trots att det inte kunde simma, även fast simning är ett obligatoriskt moment för att få ett godkänt betyg i idrott och hälsa. Utvärderingen visar på att likvärdigheten i betygssättningen är tvivelaktig, då en elev på en skola kan få godkänt i kursen även fast eleven inte är aktiv, medan kraven på andra skolor kan vara högre för att eleverna ska klara godkänt i kursen Eriksson m.fl. (2005) Sida:

16 3. Metod I detta avsnitt kommer undersökningens metod behandlas. Hur arbetet med undersökningen sett ut från början till slut. Metoden kommer gå in i utgångspunkterna design, urval, intervjuguide, genomförande, databearbetning, undersökningens reliabilitet och validitet samt etiska förhållningssätt. 3.1 Design Undersökningens form är baserad på intervjuer. Att jag valde intervjuer till min undersökning istället för frågeformulär är att man med större sannolikhet uppfattar känslor och åsikter hos deltagarna. 40 Enligt Denscombe (2010) finns det tre olika typer av forskningsinterjuver. Strukturerade, semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer. I denna undersökning kommer semistrukturerade intervjuer användas. Semistrukturerade intervjuer menas att jag under intervjuerna har färdigbestämda ämnen som ska behandlas och intervjufrågor som deltagarna ska besvara är riktade mot mina ämnen. 41 Den semistrukturerade intervjumetoden är flexibel. Intervjuernas ämnen behöver inte komma i ordningsföljd utan man följer upp intervjuerna beroende på svaren man får, detta för att deltagarna ska få utveckal sina tankar och idéer. 42 Att deltagarna får chansen att utveckla sina svar och tankar i en semistrukturerad intervju är stor anledningen till att jag valde denna metod. Då jag med min undersökning hoppas kunna förstå vad lärarna tycker och tänker om bedömning och betygssättning, men också för att kunna se mönster, likheter och olikheter i svaren Urval Det finns flera sätt att få ett urval till undersökningar, urvalet i denna undersökning är vald utifrån Denscombe (2010) i form av subjektivt urval och bekvämlighets urval. Med subjektivt urval menas att jag medvetet valt den grupp som ska ingå i undersökningen, detta för att det är mest troligt att aktiva idrottslärare ger mer värdefull data. 44 Med bekvämlighetsurvalet menas att undersökningens deltagare är de första som finns tillhands samt finns inom ett bekvämt avstånd längdmässigt, detta för att jag inte hade tillräckligt med resurser i tid och pengar. Om 40 Denscomb, M Forskningshandboken, för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur, Lund. Sida: Ibid. Sida: Ibid. Sida: Trost, J Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur AB, Lund. Sida: Denscombe (2010). Sida: 37 12

17 två eller fler kluster är lika lämpliga för undersökningsplatsen skulle det vara vansinnigt att välja det som ligger längst bort. 45 Efter subjektiva och bekvämlighetsurvalet kommer min undersökning behandla sex lärare som aktivt undervisar på högstadiet i idrott och hälsa. Lärarna består av män i åldern år. Undersökningsgruppens arbetslivserfarenheter är varierande, den som arbetat längs som lärare i idrott och hälsa har en erfarenhet på 15 år medan den som har minst erfarenhet arbetet aktivt i fyra år. Undersökningsgruppen är tagen från fem olika skolor som ligger nära varandra eller i samma kommun. I denna undersökning har genusperspektivet ingen större inverkan, utan den riktar sig mot idrottslärare oavsett kön Anledningen till att jag valt att undersöka sex lärare är utifrån Kvale och Brinkmann. Har undersökningen få deltagare blir det svårt att se skillnader och likheter, och genom att ha för många deltagare kan det bli svårt att tolka intervjupersonerna svar. 46 intervjuer får jag det material som krävs för att genomföra undersökningen. Genom att ha sex Namn Ålder Kommun Yrkeserfarenhet Anders 40 år Större kommun 9 år Calle 30 år Mindre Kommun 6 år Lars 37 år Stor kommun 9 år Mark 33 år Mellanstor kommun 6 år Pelle 45 år Mindre kommun 15 år Sven 29 år Mellanstor kommun 4 år 3.3 Intervjuguide Mätinstrumentet i undersökningen utgör en intervjuguide. Intervjuguiden är utformad efter redan grundade teorier, detta är det mest vanliga när man använder sig av en kvalitativ metod. 47 Jag valde att utforma intervjuguiden efter Denscomb (2010). Man ska inte genomföra en forskning och därefter sätta på en teori. Utan det är bättre att utforma undersökningen efter redan utvecklade teorier och teoretiska begrepp i tidigare forskning. Senare kan man se hur dessa teorier och begrepp framträder i data man samlat in. Det första jag gjorde i arbetet med intervjuguiden var att se vad jag ville undersöka, i detta fall blev det vilka metoder lärarna använder sig av när de bedömer eleverna, och hur lärarnas 45 Denscombe (2010) Sida:39 46 Kvale, S & Brinkmann, S Den kvalitativa forskningsintervjun. Sida: Denscomb (2010). Sida:

18 bedömningar kan påverka betygssättningen med likvärdighet. När jag hade hittat mina teman grundade jag temana i teorier och teoretiska begrepp som är kopplade till bedömningsmetoder och likvärdighet i betygssättningen. Dessa teoretiska begrepp är formativ och summativ bedömning samt validitet och reliabilitet. Det första teoretiska paret summativ och formativ bedömning är kopplat till bedömnings metoder. Denna teori bygger på hur lärarna bedömer sina elever, antingen summativt där man vid specifika tillfällen bedömer eleverna medan formativ syftar sig mot att bedömnigen sker över en lång tid och vid flera olika tillfällen. Det andra teoretiska paret, validitet och reliabilitet är kopplat till likvärdighet i betygssättningen. Validiteten är kopplat till lärarnas bedömningar, är bedömningsunderlaget innehållsrik, kopplat till kunskapskraven och bedömer man olika förmågor som teorretiska och praktiska kunskaper. Reliabiliteten är kopplat till likvärdigheten i lärarnas betygssättning. Att lärarna har tillräckligt med bedömningsunderlag för att kunna betygsätta elevernas kunskaper men även för att se ifall lärarna betygsätter förmågor och kunskaper som inte är relevanta gentemot skolans styrdokument. När temana var grundat i mina teoretiska begrepp utformade jag intervjufrågor. Intervjufrågorna delades upp i tre olika grupper, allmänt om bedömning och betygssättning, bedömningsmetoder och lärarna om betygssättning. Allmänt om bedömning var till som en uppvärmning, där lärarna fick tänka sig in i ämnet. I de två andra grupperna var frågorna direkt kopplade till arbetets teoretiska begrepp. 3.4 Genomförande Det första jag gjorde i samband med att intervjuerna skulle genomföras var att kontakta varje berörd deltagare, de skedde på två olika sätt. I två av fallen tog jag en personlig kontakt med lärarna och ställde en intresseförfrågan. I övriga fall kontaktade jag skolorna och genom kontakten fick jag mailadress till lärarna och en intresseförfrågan kunde ställas genom mail. Under den första kontakten fick lärarna reda på undersökningens ämne. När lärarna hade accepterat förfrågan bestämde vi tid och plats för varje intervju. Intervjuerna skedde vid fem olika tillfällen under en två veckorsperiod. Platsen för varje intervju var på lärarnas arbetsplatser och skedde antingen i lärarrummet eller i enskilda rum, men i båda fallen var det bara jag och intervjupersonen i samma rum. Innan intervjuerna skulle genomföras fick intervjupersonerna en återkoppling i ämnet som skulle behandlas därefter intervjuades 14

19 personerna utifrån frågorna som jag tagit fram med hjälp av intervjuguiden, där alla intervjuer spelades in. I samband med inspelningarna frågade jag efter intervjupersonernas godkännande till inspelningarna. Jag förklarade även att deras deltagande kommer vara konfidentiellt och att det bara är jag som kommer lyssna på intervjuerna i samband med transkriberingarna. Varje intervju tog ca 30 min att genomföra. Allt material och data som samlades in och transkriberades. Under intervjuerna stötte jag inte på några större eller upprepade problem. I det flesta fallen flöt intervjuerna på problemfritt. Det var enbart vid två tillfällen det förekom problem. I det ena fallet skedde intervjun mellan två lektioner även om det fanns tid så blir situationen lite stressig. Dels då läraren måste gå från en praktiskt lagd situation en teoretiskt lagd situation. Kan även finnas problem i att personen har tankarna på nästa lektion. I det andra fallet var inte tiden ett problem däremot blev vi störda under själva intervjun då flera personer behövde kontakta intervjupersonen. Detta gjorde att intervjun fick avbrytas vid två tillfällen vilket gjorde att läraren kom av sig en aning. 3.5 Databearbetning När alla intervjuer var klara, transkriberades allt material från varje intervju. Jag valde att samla lärarnas svar efter intervjuguidens teman. Det vill säga allt lärarna berättade om bedömningsmetoder samlades in i kategori för bedömnings metoder, desamma gällde när läraren berättade om betygssättningen. Anledningen till att jag att kategorisera lärarnas svar i kategorier är efter Denscombe, man måste ha en klar bild av vilka kategorier, frågor och idéer som är intressanta och som ska vara framträdande i texten. 48 Det tog ca tre timmar för varje intervju att bli transkriberad. Med transkribering menas att man lyssnar på intervjuerna och skriver ner allt som intervjupersonen sa i ett dokument. Det ger en klar bild av vad personen svarade samtidigt som man kan stanna eller gå tillbaka ifall man missat något. När alla intervjuer var transkriberade fördes allt material in i ett dokument. Varje intervju gav ca 4-5 sidors material och tillsammans blev det 27 sidor som senare användes till att analysera lärarnas svar. 3.6 Reliabilitet och validitet i denna studie Reliabilitet och validitet i denna och andra undersökningar definieras med studiens trovärdighet och pålitlighet. 49 I detta fall blir validiteten trovärdigheten i undersökningens 48 Denscombe (2010). Sida: Ibid. Sida:

20 datamaterial. Är intervjufrågorna knutna till arbetas syfte, svara data mot det som vill besvaras, är svaren grundade i teorier som berör ämnet och kan data kontrolleras och återanvändas för att försäkra att personerna svarat på det sättet det framkommer i undersökningen. 50 Reliabiliteten syftar sig mot pålitligheten i undersökningen. Det vill säga att två olika forskare hade kommit fram till samma resultat utifrån materialet som forskarna behandlat. 51 Som man ser går reliabilitet och validitet hand i hand. Pålitligheten bygger på att undersökningens materialunderlag är trovärdigt. I denna undersökning består validiten av att lärarna är från flera olika skolor oberoende av varandra och att frågorna grundar sig i teoretiska begrepp. Intervjuerna är inspelade och kan kontrolleras ifall lärarna verkligen säger det som framkommer i undersökningen. Med allt detta bör validiteten vara hög, dock finns det inga garantier för detta. 52 Validiteten kan påverkas av att lärarna missuppfattat frågan eller inte svar säger sanningen, de göra att reliabiliteten också påverkas. 3.7 Etiskt förhållningssätt Undersökningen och intervjuerna har förhållit sig till flera etiskaförhållningssätt. Det är viktigt att intervjupersonerna känner sig trygga när intervjun genomförs. Att de vet vilket ämne som ska behandlas, att deltagarna inte tar någon skada och att deras medverkande är konfidentiellt. Vetenskapsrådets ställer fyra krav på den som gör undersökningen. Dessa krav är informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Det som menas med informationskravet är att jag ger information om undersökningen. Vad som förväntas av deltagarna, att deras deltagande är frivilligt och att det när som helst kan välja att avbryta sin medverkan. 53 Samtyckekravet riktar sig mot att deltagaren själv ska bestämma på vilka villkor och hur länge de ska vara med i undersökningen. Med andra ord man får inte undersöka någon utan att de godkänt det innan. En annan viktig del i samtyckekravet är att ifall en person vill strykas från forskningen ska detta tillgodoses så långt 50 Denscombe (2010). Sida: Ibid. Sida: Ibid: sida: Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer, inom humanistiska-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab. Sida:7-8 16

21 som möjligt och i så fall ska inte deltagaren utsättas för påtryckningar. 54 Konfidentialitetkravet är till för att deltagarna i undersökningen inte ska bli igenkännda av utomstående. Detta är av stor vikt då det kan förekomma uppgifter i undersökningar som kan skada deltagaren. Därför måste man se till att alla deltagare blir anonyma. 55 Nyttjandekravet syftar sig till att allt material man fått av deltagarna inte utnyttjas på fel sätt. Materialet får därför inte lånas ut eller säljas till företag som har ett intresse för ämnet. Den enda gången material får lämnas ut är när det är till för fortsatt forskning och undersökningen utgår från etiskaprinciper. 56 I förhållande till vetenskapsrådets utgår Denscombe (2010) från tre liknande principer. Den första principen är att intervjupersonerna inte lider någon skada av undersökningen, detta har sin grund i att arbetsgivare eller kollegor inte ska kunna identifiera personen i frågan. 57 Den andra principen är att man ska vara ärlig mot deltagarana, det får inte framkomma falska eller oriktiga framställningar av de intervjuade. Den tredje principen handlar om deltagarnas samtycke, intervjupersonerna ska inte bli tvingade att delta i undersökningen. De ska även veta hur långtid intervjuen kommer ta, vad som förväntas, om intervjun får spelas in och att det alltid har rätten att dra sig ur. 58 Undersökningen förhåller sig till alla etiskaprinciper. Det första var att deltagarna blev förfrågade om de ville ställa upp på intervju, det var inget tvång. Det andra deltagaren fick reda på var vilket syfte jag hade med min undersökning. Det fick även bestämma om intervjun skulle spelas in eller inte. Samtidigt som de fick reda på att allt kommer vara konfidentiellt. Det vill säga att deltagarna kommer få påhittade namn i undersökningen samt att arbetsplats eller ort inte kommer avslöjas. Materialet kommer dessutom enbart användas till forskning inom ämnet och i materialet går det inte urskilja deltagarna. 54 Ibid Sida: Vetenskapsrådet. Sida: Ibid. Sida: Denscombe (2010): Ibid. Sida:

22 4. Resultat Resultatet kommer beskriva vad lärarna har sagt om bedömning och betygssättningen i skolan. Lärarnas svar kommer att redovisas och samlas i undersökningens tre teman, lärarnas allmänna syn på bedömning och betygssättning, lärare om bedömning och lärare om betygssättning. Anledning till att jag valt att samla lärarnas svar under teman är för att tydligt kunna se likheter och olikheter 4.2 Lärarnas allmänna syn på bedömning och betygsättning. Bedömning och betygssättning är något som är en del av lärarens vardag, men lärarnas definition av vad som menas med begreppen kan skilja sig från lärare till lärare. När lärarna blev frågade om vad de tänkte när de hörde orden bedömning och betygssättning var svaren relativt likartade. De flesta lärarna gjorde en skillnad mellan bedömning och betygssättning, det vill säga att begreppen inte är samma sak. Då tänker jag på ett bedömande av elevernas skicklighet eller färdighet i olika områden. Med betygssättning så tänker jag på en samlad bedömning av elevens färdigheter som då ska resultera i ett betyg. (Sven) Samma tänk och mönster kan man se hos Lars och Mark också. Det vill säga att bedömning är ett moment och betygssättningen är ett annat moment. Man tänker på hur en elev fungerar i idrotten att man bedömer olika förmågor i alla moment som vi gör i idrotten. Så sätter man ju betyg efter det senare.(lars) För mig innebär bedömning att man bedömer elevens prestation under lektionerna. Betygssättning är mer att man sätter ett värde på hur bra eleverna presterat under lektionerna.(mark) Bedömningen blir enligt dessa lärare att utifrån det man gjort under lektionerna så värderar man hur väl eleverna presterat. För att sedan i samband med betygssättningen summera ihop hur bra eleverna presterat i idrottens olika moment vilket senare utmynnar i ett betyg. Det man kan se är att vid bedömning så tittar man på elevernas förmågor medan man i betygsättning värderar elevernas förmågor mot läroplanens kunskapskrav som ska leda till ett betyg. På så vis blir bedömning och betygssättning nära besläktade då lärarnas bedömningar blir ett underlag vid betygssättningen. Detta kan man se då en lärare inte såg eller gjorde någon skillnad på begreppen bedömning och betygssättning. 18

23 Bedömning då tänker jag på betyg. Det är just det, de är så nära släktande ord så med bedömning tänker jag att det är ett betyg som ska sättas.(anders) Här kan man se tydligt att Anders inte gör någon skillnad på begreppen, vilket gör att man kan se en tydlig skillnad mellan Anders och övriga lärare. Men det behöver inte betyda att han i praktiken inte gör skillnad på begreppen, utan hans tankar om bedömning och betygssättning är att de ligger väldigt nära varandra. Det är ingen unikt utan det kan man även se hos andra lärare som anser att bedömning och betygssättning går hand i hand. Bedömningen ligger grunden för de betyg du sätter. Då betyget blir ett mått på elevernas färdigheter, då blir det som en stämpel hur utvecklad du är, det här kan du och här ligger du.(calle) Calle beskriver att bedömningen är ett underlag vid betygssättningen, där man samlar in en bedömning av en elev för att sedan värdesätta elevens kunskaper. Det är inte bara Calle som är inne på detta utan man kan även se samma tanke banor hos Pelle. Bedömning ska man bedöma vägen fram, det handlar om att man håller snacket med eleverna, alltså målet är att vi ska nå dit. Betyg är när man summerar ihop allt.(pelle) De Calle och Pelle beskriver, är att bedömningen och betygssättningen hör ihop så vidare att man summerar ihop alla tidigare bedömningar som man senare använder vid betygssättningen. Här kan man se mönster i sättet att tänka kring betygssättningen med andra lärare då både Calle och Pelle anser att betygssättningen är till för att värdera eleverna kunskaper. Betygssättningen blir ett mått på elevens färdigheter i vad eleverna kan och inte kan. På så vis blir betygssättningen ett sätt att summerar lärarnas bedömningar av eleverna. Vilket även kopplas till den summativa bedömningen, då betygssättningen handlar om att värdera elevernas kunskaper. Pelle kommer även in på ett sätt att arbeta med bedömningar i undervisningen. Detta sätt att kan man koppla till ett formativt tankesätt om bedömning då Pelle är inne på att man ska bedöma elevens väg fram till betyget och ha en dialog med eleverna. På så bedöms eleverna från undervisningens start till undervisningens slut, samtidigt som man håller en dialog med eleverna för att hjälpa de att nå nästa mål i undervisningsprocessen. Detta är inte heller något unikt utan samma tankebanor kan man se hos andra lärare. 19

24 Jag känner att bedömning pågår under hela läsåret, varje lektion och varje moment.(calle) Det Calle beskriver kan tydligt kopplas till ett formativt tankesätt om bedömning. Jämför man detta med den summativa bedömningen är den största skillnaden att bedömningen sker under varje lektion och varje moment. Medan man i en summativ bedömning grundar sin bedömning vid ett specifikt tillfälle. Att bedömningen sker under en lång tid och vid flera tillfällen är till en stor fördel för läraren när det gäller att få ett brett bedömningsunderlag. På så viss kan lärarna ge en mer rättvis och likvärdig betygssättning då man har mer bedömningar att utgå ifrån. Att bedömningarna sker under varje lektion och varje moment är både en hjälp för läraren och eleverna. Dels handlar dels om att lärarna har tillräckligt med bedömningsunderlag för att kunna göra en rättvis bedömning av eleverna, men även så eleverna vet hur de blir bedömda och vad läraren grundar sin betygssättning på. Det man vill är att betyget inte ska komma som en överraskning utan att man har grundat de under resan gång. Så eleverna vet hur man tänker, så det inte blir oj hur blir det nu då. För mig är det viktigast att det ska vara rättvist och det blir en likvärdig bedömning.(pelle) Det Pelle beskriver är att bedömningarna ska ske över en långtid så att det inte dyker upp några överraskningar för läraren eller eleven. Det vill säga att det finns tillräckligt med bedömningsmaterial för att kunna göra en rättvis betygssättning. Men även för att eleverna ska veta hur läraren tänker i samband med bedömningen och varför eleven fick just det betyget. Resultatet har beskrivit lärarnas tankar om bedömning och betygssättning. När man går igenom svaren är lärarnas tankar relativt liknande. De flesta lärarna gör en skillnad mellan begreppen bedömning och betygssättning. Även om det fanns fall där läraren inte gjorde någon skillnad på begreppen. Anledningen var att han ansåg begreppen ligga så nära varandra. Man kunde även se att lärarnas tankar kunde kopplas samman med antingen formativ eller summativ bedömning. De formativa tankebanorna handlade mest om att bedömningar sker under hela läsåret, alla lektioner och under alla moment, medan den summativa bedömningen framkom i betygsättningen när man summerar alla olika bedömningar till ett betyg. Detta gör dock inte att man kan se var lärarna står när det gäller begreppen formativ och summativ bedömning. Utan man behöver gå in mer på hur lärarna 20

25 bedömer sina elever, detta kommer göras nedan då vi kommer undersöka lärarnas bedömning och bedömnings metoder. 4.3 Lärares allmänna uppfattning av bedömningsproceduren I praktiken finns det ingen metodmall som lärarna följer när de arbetar med bedömning, varje lärare har sitt sätt att bedöma och utvärdera eleverna. De leder till att olika lärare kan ha olika metoder och olika syn när det gäller bedömning. I detta avsnitt kommer vi se hur lärarna arbetar med bedömning i sin undervisning. I arbetet med bedömning i undervisningen kan man se att det finns flera olika sätt och tillvägagångssätt lärarna använder sig av. Ett sätt som framkommer är att lärare antecknar under lektionerna. Jag försöker påminna eleverna varje lektion vad det är som förväntas av dem. Vid bedömningen brukar jag fokusera på fem personer åt gången och föra anteckningar. (Pelle) Här kan man se att eleverna får reda på vad som förväntas av de innan lektionen och sedan bedöms eleverna efter det man gjort och presterat under lektionen. Anteckningarna blir ett bedömningsunderlag för läraren där man kan se hur eleverna presterat under lektionen. Anteckningar är något som flera lärare använder sig av. Jag antecknar på eleverna utefter värdeorden på ungefär vilken nivå de ligger. För att sen se hur kurvan ser ut i de olika rörelserna, t.ex. hur ser det ut i lekar och bollspel. (Calle) Det Calle beskriver är att han antecknar vad eleverna presterar under lektionerna samtidigt som han kopplar anteckningarna till kunskapskravens värdeord. De menas att han tittar efter hur väl en elev utför en rörelse i till exempel bollspel. Detta är dock inte unikt utan kan ses hos flera lärare. Jag anpassar mina lektioner utefter det centrala innehållet och bedömningskraven. Därefter planerar jag lektionerna och för anteckningar på vilka kunskaper eleverna visar.(mark) 21