6. Konsekvenser. Bakgrund

Transkript

1 6. Konsekvenser Bakgrund RoHS II har antagits med stöd av art. 114 i FEUF, dvs. med den inre marknaden som rättsgrund. Möjligheterna till nationella avvikelser är därmed begränsade. Eftersom RoHS II dessutom är en följd av det ovan nämnda varupaketet, vilket syftar till att harmonisera produktkrav inom EU, minskar möjligheterna till nationella särlösningar ytterligare. Det finns inte heller någon möjlighet att avstå från att införliva direktivet. Därför redogörs inte här för några handlingsalternativ utan bara kortfattat för de bedömda konsekvenserna av förslaget jämfört med nuvarande reglering. En del tolkningsfrågor som får betydelse vid tillämpningen av direktivet handläggs inom ramen för framtagande av Europeiska Kommissionens nya FAQ-dokument. I detta arbete deltar ett antal medlemsländer, däribland Sverige, i syfte att få till stånd en likformig tolkning av direktivet i så många medlemsländer som möjligt. Eftersom frågorna som behandlas där inte påverkar de krav som anges i direktivet behandlas inte de möjliga konsekvenserna av olika utfall i arbetet med FAQ-dokumentet. Eftersom det beslutade direktivet avviker från kommissionens ursprungliga förslag, i synnerhet vad avser tillämpningsområdet, har kommissionen initierat en studie av konsekvenserna av direktivet på EU-nivå. Denna konsekvensbedömning studerar framför allt konsekvenserna av det öppna omfattningsområdet, dvs. att RoHS II omfattar all elektrisk och elektronisk utrustning som uppfyller en viss definition, istället för att som tidigare omfatta vissa särskilt definierade produktkategorier. Kommissionens konsekvensanalys görs på EU-nivå och kan komma att leda till ytterligare avgränsningar från omfattningsområdet. De överväganden som görs i och till följd av den studien behandlas inte i denna beskrivning. Problem med nuvarande reglering Som nämns under avsnitt 1.2 har utvärderingar av RoHS I och WEEE-direktivet visat att ambitionerna inte uppnåtts. RoHS-produkter som inte uppfyller kraven har varit vanligt förekommande. Samtidigt har direktivets krav kommit att tolkas olika av olika medlemsländer, i synnerhet med avseende på vilka produkter som omfattas av kraven. De definierade produktkategorierna har gett upphov till en mängd gråzonsprodukter, vilket också har försvårat en harmonisering. Revideringen av RoHS I görs för att försöka förbättra efterlevnaden, t.ex. genom utökade möjligheter till offentlig kontroll av produkterna, för att minska antalet gråzonsprodukter och för att anpassa RoHSdirektivet till varupaketet och därigenom ytterligare öka harmoniseringsgraden. Ett annat syfte har varit att anpassa direktivet till angränsande rättsakter, t.ex. ekodesigndirektivet och REACH.

2 Allmänt om direktivets omfattning RoHS II kan sägas bestå av två olika delar: för det första inkluderandet av nya produktgrupper i direktivets omfattningsområde ( RoHS-nya produkter ), för det andra en anpassning av direktivet till varupaketets krav. Konsekvenserna av införandet av RoHS II är signifikant olika beroende på huruvida man betraktar de produktgrupper som redan omfattas av RoHS I ( RoHS-gamla produkter) eller RoHSnya produkter. Av det skälet kommer denna distinktion att användas genomgående i detta kapitel. De RoHS-nya produkterna tillhör dels de väl definierade kategorierna 8 och 9 (medicinteknisk utrustning resp. utrustning för övervakning och kontroll), dels kategori 11, som är en uppsamlingskategori där all utrustning som uppfyller definitionen i direktivet men som inte hör hemma i kategorierna 1 10 placeras. Omfattningen av kategori 11 är föremål för kommissionens konsekvensbedömning och är därför för närvarande oklar. Några produktgrupper som tros kunna placeras i kategori 11 är automatiska dörrar, elektriska cyklar, kassaskåp etc. med elektriska funktioner, möbler med elektriska funktioner och vissa fasta installationer. Dessa är sinsemellan väldigt olika både vad avser marknadssituation, livslängd och funktion, vilket gör dem svårbedömda som grupp. Det har även i kommissionens studie visat sig vara svårt att finna data om dem. Konsekvenser för företagen RoHS II påverkar marknadsaktörerna i kraftigt varierande grad beroende på om de omfattas av RoHS I eller inte. Kemikalieinspektionen har idag bilden att de företag som idag omfattas av RoHS-direktivet, och för vilka konsekvenserna av förslaget därför är mindre, samtidigt är de företag som sett till organisation och medvetandegrad är bäst rustade att hantera den administrativa bördan. Hos de företag som saluför RoHS-nya produkter är sannolikt kunskapsnivån lägre. För de företag som idag omfattas av RoHS-direktivet består konsekvenserna av förslaget i princip av att varupaketets krav ska införas. Detta kan i vissa fall innebära ett omfattande arbete, men Kemikalieinspektionens samråd med branschföreträdare indikerar att detta arbete är fullt genomförbart. Deras produkter omfattas redan av CE-märkningskrav via andra produktdirektiv, och arbetet handlar då om att integrera den befintliga RoHS-dokumentationen med den befintliga CE-märkningsdokumentationen. De aktörer som släpper ut RoHS-produkter på marknaden har redan idag ett straffrättsligt sanktionerat ansvar för att produkterna uppfyller kraven. Även produkter i kategori 8, 9 och 11 omfattas av befintliga CE-märkningskrav och har alltså sannolikt en del av den nödvändiga dokumentationen på plats. För RoHS-nya produkter tillkommer dock ämneskraven i RoHS, vilket ställer krav på produkternas innehåll och konstruktion. Enligt branschföreträdare som Kemikalieinspektionen varit i kontakt med kan en genomgripande översyn av leverantörskedjan krävas och några leverantörer kan komma att behöva bytas ut. Kostnaderna för att byta komponenter eller byta till blyfri lödning beror på hur stora konstruktionsändringar som krävs. Arbetet handlar om att identifiera nya komponenter som klarar de nya kraven, konstruera om produkten, utarbeta nya konstruktionshandlingar och produktionsritningar och materiallistor osv.

3 Mildrande omständigheter är att materialdeklarationer är vanliga i branschen redan idag, och att många företag har miljöledningssystem där rutiner för miljöanpassning av produkterna ingår. För sådana företag kommer arbetet sannolikt att underlättas. I några fall, beroende på hur stora konstruktionsändringarna är och om komponentpriserna är betydligt högre än tidigare kan prisökningar bli fallet, men det är svårt att uppskatta i förväg. Kemikalieinspektionen bedömer det inte som sannolikt att prisökningarna blir så omfattande att de har en betydande påverkan på samhället i stort. Några nyanställningar eller omorganisationer kommer troligen inte heller att behövas. Vad gäller företag som omfattas endast av kategori 11 är bedömningen att en betydande del av dessa företag är omedvetna om att deras produkter kommer att omfattas av RoHS. Om efterlevnaden av direktivet ska säkras måste såväl myndigheter som branschorganisationer under kommande år informera brett om detta. Många företag har redan idag kundkrav som motsvarar RoHS och därmed pågår arbetet att fasa ut RoHS ämnen. Andra företag har RoHS-kraven som egna interna krav som ett led att vara proaktiv. Även företag som för närvarande inte omfattas av RoHS kan alltså tänkas uppfylla kraven genom affärsdrivet eller marknadsreglerat miljöarbete. För sådana företag blir den administrativa bördan troligen avsevärt lägre. RoHS II påverkar inte bara tillverkare och importörer utan även distributörer, som utgör det största antalet aktörer och som för närvarande inte omfattas av några krav i RoHS. De krav som ställs på distributörer i RoHS II är emellertid gemensamma för hela varupaketet, och ställs därför redan på dem enligt de författningar som redan har anpassats till varupaketet. Konsekvenserna för distributörerna specifikt av RoHS II bedöms därför vara begränsat. Om målsättningarna i RoHS II uppnås, primärt att efterlevnaden förbättras, antalet gråzonsprodukter minskas och harmoniseringsgraden ökar, kan detta innebära vissa positiva konsekvenser för svenska företag som hittills omfattats av RoHS I. genom att konkurrensvillkoren på marknaden i Sverige och EU förbättras i vissa avseenden. konkurrensvillkoren på marknaden i Sverige och EU förbättras i vissa avseenden. Det går dock inte att uttala sig om hur betydande dessa positiva effekter blir och vilka företag eller branscher som särskilt berörs. Konsekvenser för konsumenter De nya kraven på RoHS-gamla produkter är procedur- och dokumentationsrelaterade och riktar sig till marknadsaktörerna. Som behandlat ovan tros de heller inte innebära någon signifikant betydelse för utbudet av varor på marknaden. De bedöms därför inte ha någon betydande påverkan på konsumenter. Utsträckningen av direktivet till RoHS-nya produkter tros även det ha mycket begränsad påverkan på konsumenter, eftersom större delen av de RoHS-nya produkterna inte görs tillgängliga på konsumentmarknaden.

4 Konsekvenser för myndigheter Den största förändringen för myndigheterna blir att den kemiska analys som hittills varit helt central i tillsynen kommer att kompletteras med tillsyn av den tekniska dokumentationen. Tillsynen kommer därigenom att bli mer ingående, vilket å ena sidan kan ge en högre kvalitet på tillsynen och i förlängningen efterlevnaden av kraven, men å andra sidan innebär en ökad administrativ börda som kräver mer resurser. Då tillsyn av dokumentationen blir nödvändig, och då det i nuläget inte finns någon praxis för hur RoHS-dokumentation vare sig ska tas fram eller bedömas, kommer det initialt att innebära en ökad administrativ börda för myndigheterna. RoHS-tillsyn på alla nivåer utövas av miljöbalkens tillsynsmyndigheter. Dessa är inte vana vid tillsyn av teknisk dokumentation enligt varupaketets krav, vilket innebär viss extra arbetsbelastning under en övergångsperiod såväl för Kemikalieinspektionen som för den kommunala tillsynen. Behovet av tillsynsvägledning tros också öka, och även i näringslivet kommer det att finnas ett stort behov av information och utbildning från myndighetens sida, både innan direktivet börjar tillämpas och i samband med tillsyn. Mer arbete kommer alltså att behöva läggas på vägledning och information. Tillsynsområdet kommer att öka då kategorierna 8 och 9 tillkommer; flera av de företag som är verksamma i dessa kategorier har inte tidigare omfattats av RoHS. Detta gäller såväl tillverkare som importörer, eftersom dessa ur tillsynsmyndighetens perspektiv omfattas av samma krav och ska klara av samma kontroller. Samma princip gäller inkluderandet av kategori 11, även om det i detta fall dröjer till 2019 innan reglerna ska tillämpas, och tillsynen därmed kan förväntas ha anpassat sig till förändringarna. Möjligheten att utöva dokumenttillsyn ger tillsynsmyndigheterna ökat utrymme att anpassa sin tillsyn och prioritera vilka produkter man gör tekniska analyser på. Det faktum att dokumentationen blir standardiserad och därmed likformig innebär också, efter den inledande omställningsperioden med ökad arbetsbörda, i förlängningen en effektivare tillsyn med större räckvidd. Konsekvenser för hälsa och miljö Den största vinsten med RoHS II är att mängderna av reglerade ämnen kan förväntas minska ytterligare i avfallsledet. Det är svårt att bedöma hur stora mängder avfall i form av elektriska och elektroniska produkter som de RoHS-nya produkterna utgör. Enligt Naturvårdsverkets statistik för EE-produkter (Naturvårdsverket, EE- och Batteriregistret, var t.ex. sålda mängder av produktkategorierna 8 och 9 tillsammans ca 2,7 ton år 2009 vilket då utgjorde ca 1,2 procent av den total sålda mängden EE-produkter enligt då gällande definition (kategorierna 1 t.o.m. 10). Det saknas helt motsvarande uppgifter om de RoHS-nya produkterna i kategori 11. Hur stor miljövinsten blir avgörs dessutom av vilken faktisk minskning som sker i produkternas innehåll av RoHS-ämnen till följd av

5 RoHS II, samt i vilken grad produkterna återvinns eller återanvänds. Den sammanlagda miljövinsten är därmed mycket svårbedömd men blir troligen inte betydande jämfört med nu gällande regler. Sannolikt kan en mer standardiserad och likformig dokumentation av produkter i förlängningen också leda till en effektivare tillsyn med större räckvidd, vilket bidrar till att öka efterlevnaden av kraven och därmed potentiellt minskade negativa effekter på hälsa och miljö. Utökningen av RoHS-direktivets omfattning kan möjligen också bidra till att RoHS-förbjudna ämnen fasas ut ur elektriska och elektroniska produkter även hos företag som inte direkt omfattas av RoHS, dvs att reglerna kan ha en form av allmänpreventiv effekt vilken dock är mycket svår att uppskatta. Informationsinsatser Sedan det beslutade RoHS II-direktivet publicerades i EUT har Kemikalieinspektionen informerat på sin hemsida om direktivets innehåll. När denna PM med författningsförslag överlämnas till miljödepartementet kommer förslaget också att finnas tillgängligt på hemsidan. Samråd Inför införlivandet av RoHS 2 i svensk lagstiftning fick Kemikalieinspektionen i uppdrag att bl.a. genomföra en konsekvensanalys. Eftersom det rör sig om en ren EU-anpassning där inga andra beslutsalternativ har det befunnits lämpligt att bara göra en förenklad konsekvensbeskrivning. För att översiktligt bestämma konsekvenserna för företagen har ett förenklat samrådsförfarande använts. En uppsättning frågor (bilaga 2) skickades ut till de branschorganisationer som bedömdes vara berörda av förändringarna i RoHS-direktivet. Dessa var Swedish Medtech, Teknikföretagen och IT-och telekomföretagen inom Almega. Den formella förfrågan gick ut den 23 april 2012 (dessförinnan hade de fått ge synpunkter på frågornas utformning), och svar önskades senast den 7 maj. Efter önskemål gavs ytterligare två dagars tidsfrist. Kommande behov av informationsinsatser Den sammantagna slutsatsen av samrådet, samt av de löpande kontakter Kemikalieinspektionen har med branschen, är att branschen i dagsläget inte har någon samlad bild av konsekvenserna. Vissa aktörer är förberedda på förändringarna, medan det kan antas att andra, i synnerhet mindre aktörer, är omedvetna om de kommande kraven. Den beskrivning av konsekvenserna som framkommit i samrådet är att direktivets krav inte medför påtagliga effekter. De kontakter Kemikalieinspektionen har haft med företagen och deras organisationer visar på ett stort behov av informations- och utbildningsinsatser, framför allt riktade till tillverkare, importörer och distributörer av RoHS-nya produkter. Kemikalieinspektionen gör bedömningen att det största svårigheten för närvarande med de kommande kraven är de aktörer som är omedvetna om dessa. Aktiva informationsinsatser mot marknadsaktörerna,

6 t.ex. utbildningar, är därför nödvändiga för att öka medvetandegraden och säkra efterlevnaden av RoHS II. Sådana insatser kan t.ex. göras i samband med tillsyn eller genom utbildningssamarbete med branschorganisationerna inom ramen för de löpande kontakter som Kemikalieinspektionen har med branschen. Bilaga Frågor till tillverkare och importörer av medicinteknisk utrustning (kat 8) Nedanstående frågor berör endast utrustning i kategori 8 A. Karakterisering av branschen 1. Hur många företag tillverkar medicinteknisk utrustning i Sverige? 2. Hur många företag sätter medicinteknisk utrustning på den svenska marknaden? 3. Hur stora volymer producerar branschen? a. Vilken volym produkter sätts årligen på den svenska marknaden? b. Vad är den förväntade livslängden på dessa produkter? c. Vilken volym avfall producerar branschen årligen i Sverige? (T.ex. uttjänta produkter) B. Karakterisering av konsekvenserna 4. Hur vanligt förekommande är det i branschen med dokumentationssystem för att följa upp ämnen och material i utrustningen? a. Används ämnes- och materialdeklarationer? b. Används internationella standarder? c. Är de system för dokumentation som används idag kompatibla med Varupaketet? d. Förekommer övrigt produktrelaterat miljöarbete? I vilken utsträckning? Ge exempel! 5. Hur omfattande bedömer företagen att den administrativa kostnaden är för RoHS-uppfyllnad? a. Förväntas nyanställningar (i Sverige) för att klara av de nya kraven? b. Krävs omorganisationer (i Sverige) för att klara av de nya kraven? c. Skatta omfattningen av den administrativa kostnaden på en skala 1-3 där 3 = störst? 6. Hur omfattande bedömer branschen att verksamhetskostnaden är för RoHS-uppfyllnad? a. Behöver produktionen ställas om? I vilken utsträckning? b. Behöver redan tillverkade produkter eller komponenter kasseras för att klara tidsramarna för de nya kraven? c. Behöver förändringar göras i leverantörskedjan? Hur omfattande förändringar? d. Skatta omfattningen av verksamhetskostnaden på en skala 1-3 där 3 = störst?

7 7. Anser företagen att införandet av RoHS 2 kommer att innebära konsekvenser för företagens kunder/slutkonsumenter? a. Kommer företagen att behöva genomföra prishöjningar till följd av direktivet? b. Kommer företagen att behöva ändra produktutbudet till följd av direktivet? 8. Bedömer branschen att konkurrensförhållandena kommer att kunna påverkas av införandet av RoHS 2 i Sverige? Hur? a. Inom branschen? b. Mellan branscher i Sverige? c. Mellan svenska och utländska företag? 9. Vilka fördelar ser branschen med införandet av RoHS 2 i Sverige? 10. Övriga kommentarer / övrigt värt att belysa? Frågor till tillverkare och importörer av utrustning för övervakning och kontroll (kat. 9) Nedanstående frågor berör endast utrustning i kategori 9 A. Karakterisering av branschen 1. Hur många företag tillverkar utrustning för övervakning och kontroll i Sverige? 2. Hur många företag sätter utrustning för övervakning och kontroll på den svenska marknaden? 3. Hur stora volymer producerar branschen? a. Vilken volym produkter sätts årligen på den svenska marknaden? b. Vad är den förväntade livslängden på dessa produkter? c. Vilken volym avfall producerar branschen årligen i Sverige? (T.ex. uttjänta produkter) B. Karakterisering av konsekvenserna 4. Hur vanligt förekommande är det i branschen med dokumentationssystem för att följa upp ämnen och material i utrustningen? e. Används ämnes- och materialdeklarationer? f. Används internationella standarder? g. Är de system för dokumentation som används idag kompatibla med Varupaketet? h. Förekommer övrigt produktrelaterat miljöarbete? I vilken utsträckning? Ge exempel! 5. Hur omfattande bedömer företagen att den administrativa kostnaden är för RoHS-uppfyllnad? d. Förväntas nyanställningar (i Sverige) för att klara av de nya kraven? e. Krävs omorganisationer (i Sverige) för att klara av de nya kraven? f. Skatta omfattningen av den administrativa kostnaden på en skala 1-3 där 3 = störst? 6. Hur omfattande bedömer branschen att verksamhetskostnaden är för RoHS-uppfyllnad?

8 e. Behöver produktionen ställas om? I vilken utsträckning? f. Behöver redan tillverkade produkter eller komponenter kasseras för att klara tidsramarna för de nya kraven? g. Behöver förändringar göras i leverantörskedjan? Hur omfattande förändringar? h. Skatta omfattningen av verksamhetskostnaden på en skala 1-3 där 3 = störst? 7. Anser företagen att införandet av RoHS 2 kommer att innebära konsekvenser för företagens kunder/slutkonsumenter? a. Kommer företagen att behöva genomföra prishöjningar till följd av direktivet? b. Kommer företagen att behöva ändra produktutbudet till följd av direktivet? 8. Bedömer branschen att konkurrensförhållandena kommer att kunna påverkas av införandet av RoHS 2 i Sverige? Hur? a. Inom branschen? b. Mellan branscher i Sverige? c. Mellan svenska och utländska företag? 9. Vilka fördelar ser branschen med införandet av RoHS 2 i Sverige? 10. Övriga kommentarer / övrigt värt att belysa? Frågor till tillverkare och importörer av övriga RoHS-nya produkter (kat. 11) Nedanstående frågor berör endast utrustning i kategori 11. Hit räknas elektrisk och elektronisk utrustning som uppfyller definitionerna i RoHS 2 (Artikel ), men som inte hör till någon av kategorierna T.ex. möbler med inbyggd elektronik, automatiska dörrar eller fristående kablar som inte hör till någon produkttyp i kategori A. Karakterisering av branschen 1. Hur många företag tillverkar medicinteknisk utrustning i Sverige? 2. Hur många företag sätter medicinteknisk utrustning på den svenska marknaden? 3. Hur stora volymer producerar branschen? a. Vilken volym produkter sätts årligen på den svenska marknaden? b. Vad är den förväntade livslängden på dessa produkter? c. Vilken volym avfall producerar branschen årligen i Sverige? (T.ex. uttjänta produkter) B. Karakterisering av konsekvenserna 4. Hur vanligt förekommande är det i branschen med dokumentationssystem för att följa upp ämnen och material i utrustningen? i. Används ämnes- och materialdeklarationer?

9 j. Används internationella standarder? k. Är de system för dokumentation som används idag kompatibla med Varupaketet? l. Förekommer övrigt produktrelaterat miljöarbete? I vilken utsträckning? Ge exempel! 5. Hur omfattande bedömer företagen att den administrativa kostnaden är för RoHS-uppfyllnad? g. Förväntas nyanställningar (i Sverige) för att klara av de nya kraven? h. Krävs omorganisationer (i Sverige) för att klara av de nya kraven? i. Skatta omfattningen av den administrativa kostnaden på en skala 1-3 där 3 = störst? 6. Hur omfattande bedömer branschen att verksamhetskostnaden är för RoHS-uppfyllnad? i. Behöver produktionen ställas om? I vilken utsträckning? j. Behöver redan tillverkade produkter eller komponenter kasseras för att klara tidsramarna för de nya kraven? k. Behöver förändringar göras i leverantörskedjan? Hur omfattande förändringar? l. Skatta omfattningen av verksamhetskostnaden på en skala 1-3 där 3 = störst? 7. Anser företagen att införandet av RoHS 2 kommer att innebära konsekvenser för företagens kunder/slutkonsumenter? a. Kommer företagen att behöva genomföra prishöjningar till följd av direktivet? b. Kommer företagen att behöva ändra produktutbudet till följd av direktivet? 8. Bedömer branschen att konkurrensförhållandena kommer att kunna påverkas av införandet av RoHS 2 i Sverige? Hur? a. Inom branschen? b. Mellan branscher i Sverige? c. Mellan svenska och utländska företag? 9. Vilka fördelar ser branschen med införandet av RoHS 2 i Sverige? 10. Övriga kommentarer / övrigt värt att belysa? Frågor till tillverkare av elektrisk och elektronisk utrustning som redan berörs av RoHS 1 Nedanstående frågor avser utrustning som redan omfattas av ämneskraven i RoHS. Frågorna syftar till att utröna i vilken utsträckning sådan utrustning berörs av de nya kraven på CE-märkning och teknisk dokumentation i RoHS 2. A. Karakterisering av branschen/branscherna 1. Hur många företag tillverkar EEE i Sverige? a. Hur mycket omsätter branschen? b. Hur många heltidsanställda sysselsätter branschen? c. Hur är branschen fördelad på större och mindre företag? 2. Hur många företag marknadsför utomlands tillverkad EEE i Sverige? a. Hur mycket omsätter branschen? b. Hur många heltidsanställda sysselsätter branschen? c. Hur är branschen fördelad på större och mindre företag? B. Karakterisering av konsekvenserna

10 3. I vilken utsträckning omfattas produkterna redan av säkerhetsrelaterade CE-märkningskrav? 4. Har företagen befintliga system för att organisera uppfyllandet av ämneskraven i RoHS? a. Följer dessa system existerande standarder? b. Är dessa system kompatibla med pren 50581, förutsatt att denna blir harmoniserad? c. Hur omfattande bedöms arbetet vara att integrera dessa system med de befintliga systemen för CE-märkning och teknisk dokumentation? 5. Anser företagen att införandet av RoHS 2 kommer att innebära konsekvenser för företagens kunder/slutkonsumenter? a. Kommer företagen att behöva genomföra prishöjningar till följd av direktivet? b. Kommer företagen att behöva ändra produktutbudet till följd av direktivet? 6. Bedömer branschen att konkurrensförhållandena kommer att kunna påverkas av införandet av RoHS 2 i Sverige? Hur? a. Inom branschen? b. Mellan branscher i Sverige? c. Mellan svenska och utländska företag? 7. Vilka fördelar ser branschen med införandet av RoHS 2 i Sverige? 8. Övriga kommentarer / övrigt värt att belysa?