Verksamhetsberättelser
|
|
- Lena Lund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Akademikernas ansvar Verksamhetsberättelser
2 Verksamhetsberättelser Sammanställningen av s verksamhetsberättelser för åren bifogas exklusive bilagorna för bokslut för de enskilda åren. s bokslut redovisas samlat för alla fyra åren i en separat bilaga, Ekonomi , samt sist i denna sammanställning. Anledningen till detta förfarande är att redovisningssättet skiljt sig åt mellan åren. Med denna presentation fås en enhetlig redovisning och därmed bättre överskådlighet. Nedan redovisas en sammanfattning av s medlemsstatistik s medlemsstatistik Medlemsutveckling medlemmar År Antal medlemmar Förändring Procentuell förändring , , , ,4 Medlemsutveckling yrkesverksamma medlemmar År Antal medlemmar Förändring Procentuell förändring , , , ,9
3 Verksamhetsberättelse 2009 Fastställd av s styrelse
4 1 Innehåll Inledning 3 Kongress s styrelse och ordförandekonferenser 3 Organisation och ledning 5 Fastigheten Lilla Nygatan 14 6 Fokus Lönebildning och arbetsmarknad 7 Utbildning och forskning 7 Rekryteringsbefrämjande åtgärder 7 Verksamhetsområden 8 Arbetsliv och arbetsmiljö 8 Arbetsmarknad 10 Arbetsrätt 11 Integration och mångfald 13 Internationellt 13 Jämställdhet 17 Kommunikation 18 Löner och avtal 22 Statistiktjänster 25 Näringspolitik 26 Rekryteringsbefrämjande åtgärder 27 Studentråd 27 Studentmässor AB 28 Studentmässor
5 2 Socialförsäkringar 30 Utbildning och forskning 30 Bilagor 32 Bilaga 1: s viktigaste remisser Bilaga 2: i media Bilaga 3: s representationsuppdrag Bilaga 4: bokslut 2009
6 3 Inledning Under året utgick styrelsens och kansliets arbete från den färdriktning som antogs på kongressen Inriktningen har varit färdriktningens fem huvuduppgifter: Tillväxten. Arbetsmarknaden. Arbetslivet. Välfärden. s roll. De huvudsakliga verktyg som använts är kvalificerade utredningar, aktiv samhällspåverkan och opinionsbildning. Kongress 2009 Den november genomfördes 2009 års kongress i Norra Latins lokaler i centrala Stockholm. Kongressmiddagen avhölls i Berns lokaler. Ett aktivt förberedelsearbete präglade styrelsens och kansliets verksamhet. Inför kongressen förberedde styrelsen bland annat för fyra propositioner; Stadgar, färdriktning , rekrytering och ekonomi- och avgifter. Dessutom hade det inkommit 12 motioner som styrelsen och kongressen hade att hantera. Mycket synligt och osynligt arbete utfördes inför och under kongressen, framförallt av medarbetare vid s kansli men också av förtroendevalda i styrelsen, valberedning, stadgekommitté, kongresspresidium och många andra funktioner. Men trots allt var kongressens huvudpersoner ombuden vilka är en omistlig del av medlemsdemokratin. Nu dröjer det till år 2013 innan det är dags för kongress igen, vilket styrelsen ser fram mot. För kongressår, som år 2009, är speciella och för är kongressen en höjdpunkt. s styrelse och ordförandekonferenser Under perioden 1 januari 17 november bestod styrelsen av följande ledamöter: Anna Ekström, ordförande Richard Malmborg, Sveriges Ingenjörer, förste vice ordförande Åke Lindström, DIK, andre vice ordförande Göran Blomqvist, Sveriges universitetslärarförbund Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund Eva Nilsson Bågenholm, Sveriges läkarförbund Conny Persson, Jusek Laila Strunke, Sveriges Arkitekter Anitha Wijkström, SRAT
7 4 Styrelsen genomförde sju protokollförda sammanträden och styrelsesekreterare var Gunilla Lyngfelt. Styrelsen genomförde sju protokollförda sammanträden och styrelsesekreterare var Gunilla Lyngfelt. Vid kongressen den 17 november valdes följande styrelse: Anna Ekström, ordförande Richard Malmborg, Sveriges Ingenjörer, förste vice ordförande Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund, andre vice ordförande Lars Ahlin, Sveriges Psykologförbund Göran Arrius, Jusek Mikael Igelström, Civilekonomerna Christin Johansson, Akademikerförbundet SSR Eva Nilsson Bågenholm, Sveriges läkarförbund Anitha Wijkström, SRAT Styrelsen genomförde två protokollförda sammanträden och styrelsesekreterare var Nina Mimon. Stina Hamberg, Studentråds ordförande, deltog i sammanträdena med yttrande- och förslagsrätt. Vid styrelsens sista sammanträde för året deltog också Lisa Gemmel, Studentråds tillträdande ordförande. Under året arrangerades tre ordförandekonferenser: mars, 11 maj och 6 oktober. Ordförandekonferensen i Göteborg den mars Den första dagen ägnades åt den finansiella krisen och utmaningarna för näringslivet och kommunsektorn i Västra Götaland. Ordförandena i Akademikerföreningarna på Saab och Volvo, samt företrädare för Göteborgs kommun och Västsvenska handelskammaren informerade. Därefter tog länsöverdirektör Göran Bengtsson och landshövding Lars Bäckström emot på residenset. Konferensen fortsatte nästa dag med en presentation av s varumärkesarbete som följdes av en diskussion om utkastet till den kommande kongresspropositionen, Färdriktning Ordförandekonferensen den 11 maj Utbildningsminister Jan Björklund höll efter korta kommentarer om den finansiella krisen ett anförande om långsiktiga mål och strategiska frågor. Återstående tid diskuterades tre av styrelsens kommande kongresspropositioner. Anders Edward inledde med en presentation av ett första utkast till ekonomi- och avgiftsproposition, Jon Stenbeck presenterade den kommande rekryteringspropositionen och Jan Martin,
8 5 sammankallande i stadgekommittén, gick igenom förslagen till ändringar i stadgarna. Ordförandekonferensen den 6 oktober Efter inledande anförande av Richard Malmborg, Åke Lindström och Edel Karlsson Håål diskuterade ordförandekonferensen den kommande avtalsrörelsen. Dagen avslutades med att Per Nuder, f.d. statsråd, gav sin syn på den finansiella krisen och på det parlamentariska läget inför valet nästa höst. Organisation och ledning Till organisation och ledning hör övergripande funktioner och organ för organisationen, verksamheter som rör styrelsen, ordförandekonferenser, ledning av kansliet, kongressplanering mm tillsammans med ordförandens verksamhet. Kansliledningen har bestått av kanslichef Anders Edward, ordförande Anna Ekström, samhällspolitisk chef Gunnar Wetterberg och kommunikationschef John Ahlmark. Internservice har utförts av företaget Addici som sköter personalförsörjning av växel och expedition, lokalvård samt ansvarar under ledning av kanslichefen för kanslilokalernas löpande underhåll och driften av tekniska system. Under 2008 genomfördes en översyn av kansliets IT-system och under våren och sommaren 2009 har omfattande uppdateringar gjorts av dessa system. Kansliet personal Kansliet har under året haft tre chefsbefattningar, 25 handläggare och sex administratörer. Under året slutade Mikaela Staaf, vikarie kommunikationsavdelningen (för Anna Kopparberg). Nätverk inom federationen Under året har kansliet samordnat följande nätverk inom federationen: Informatörer, webbredaktörer, pressansvariga, tidningsredaktörer, studenthandläggare, -J (nätverk för jurister), jämställdhetshandläggare, statistiker, ARAB (arbetsmarknadshandläggare), lönebildningsgrupp, arbetsmiljöhandläggare, pensions- och försäkringshandläggare, EUnätverk, samhällspolitisk grupp, kanslichefsgrupp och -E (nätverk för ekonomichefer).
9 6 Fastigheten Lilla Nygatan 14 Under hösten och vintern 2008/2009 lagades taket och fasaden renoverades. I samband med detta upptäcktes grava byggfel under taket vilket föranledde ett omfattande arbete med att lägga ett helt nytt tak under vintern och våren Alla hyresavtal är uppsagda och omförhandlingar har inletts för att marknadsanpassa hyrorna. Vid årsskiftet 2008/2009 flyttade förbundet Trafik och Järnväg in i fastigheten. Samtliga lokalytor är därmed uthyrda under hela 2009.
10 7 Fokus 2009 Lönebildning och arbetsmarknad I och med krisen har arbetsmarknadsfrågorna spelat en viktig roll. har drivit frågorna om kommunernas nyckelroll i stabiliseringen av ekonomin, vikten av praktik och de unga akademikernas utsatta situation. På lönebildningens område har diskussionen inte varit lika intensiv, men har fortsatt att publicera rapporter som understödjer och belyser den individuella lönesättningens roll. Utbildning och forskning På utbildningens område har satt kvalitetsfrågorna i första rummet, inte minst med hänsyn till den ökade tillströmningen till högre utbildning i krisens och demografins spår. Inom forskningspolitiken bidrog de samordnade och mångfasetterade aktiviteterna inom federationen till en påtaglig satsning från regeringen i den forskningspolitiska propositionen. har haft reservationer både när det gäller volymen och den detaljerade styrningen av anslagen. Rekryteringsbefrämjande åtgärder Den av styrelsen till kongressen föreslagna rekryteringspropositionen tar sikte på det som gör förbunden unika och hur detta ska kunna användas i att behålla och nyrekrytera medlemmar. förbunden har en positiv medlemsutveckling. Vid utgången av 2009 hade förbunden totalt drygt medlemmar vilket var en ökning med drygt
11 8 Verksamhetsområden Arbetsliv och arbetsmiljö Inom arbetslivs- och arbetsmiljöområdet har fokus varit på effekten av de stora förändringarna i regelverket rörande sjukförsäkringen och rehabilitering som trädde i kraft under har deltagit i ett flertal sammanhang där dessa frågor diskuterats och debatterats. Även de förändringar i sjukförsäkringen som träder i kraft i början av 2010 har varit föremål för olika aktiviteter, bland annat ett frukostseminarium för förbunden. Ett annat område som uppmärksammats under året är företagshälsovården. har deltagit i Socialdepartementets nyinrättade delegation för kunskapsområde företagshälsovård. Delegationens uppdrag är bland annat att övergångsvis upphandla och samordna de långa företagshälsovårdsutbildningarna, bilda ett forum för att stödja utvecklingen inom området samt verka för ökad forskning inom området. har också deltagit i Swedacs tekniska kommitté för företagshälsovård, vars syfte är att utgöra ett forum för diskussion om ett frivilligt system för godkännande av företagshälsovård. har regelbundet deltagit i olika samrådsmöten med ledningen på Arbetsmiljöverket. har även deltagit i samrådsmöten på Arbetsmarknadsdepartementet, bland annat gällande regeringens fortsatta arbete med den framtida arbetsmiljöpolitiken samt arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan för arbetsmiljöområdet gällande förändringarna i regelverket kring sjukförsäkringen och rehabilitering. har också deltagit i ett samrådsmöte på Försäkringskassan kring dessa förändringar. Fortsatta möten med Försäkringskassan planeras fortgå framöver. har suttit med i referensgruppen till Styrmedelsutredningen Marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet. Utredningen lämnade ett delbetänkande, En ny modell för arbetsmiljötillsyn, i mitten av april. Slutbetänkandet, Marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet, lämnades i mitten av december. har besvarat ett antal remisser från Arbetsmiljöverket. har deltagit aktivt i Trygghetsfondens beredningsgrupp och genom detta arbetat för att ge stöd till olika utvecklingsprojekt inom kommunoch landstingssektorn. Under året har arbetet framför allt kretsat kring att utveckla lean som är ett tanke- och arbetssätt som fokuserar på det som är värdeskapande för patienten. har varit representerat i styrelsen för ALNA samt i Kommissionens rådgivande kommitté för säkerhet och hälsa i Luxembourg.
12 9 De sociala parterna på europanivån har under året genomfört överläggningar inom ramen för den sociala dialogen med sikte på att ta fram till ett ramavtal om en inkluderande arbetsmarknad. Förhandlingarna mellan parterna avslutades i december. Beslut kommer att fattas under våren. Under året har genomfört en endagsutbildning för skyddsombud. Utbildningen var inriktad på skyddsombudets roll och befogenheter. s nätverk för arbetsmiljöansvariga har träffats vid flera tillfällen. Informationsspridning och erfarenhetsutbyte samt diskussion kring aktuella arbetsmiljöfrågor har stått på programmet. Förändringarna i regelverket rörande sjukförsäkring och rehabilitering, och effekterna av dessa, har kommit upp vid ett flertal gånger. Nätverket har också använts flitigt mellan träffarna för att sprida information och utbyta erfarenheter. har genom medverkan i olika seminarier och workshops bevakat akademikernas intressen inom arbetslivs- och arbetsmiljöområdet och lyft fram s ståndpunkter om aktuella teman. Strukturfonderna s representanter i Övervakningskommittén för Europeiska Socialfonden och Övervakningskommittén för Regionalfonden i Mellersta Sverige bevakar översiktigt programmens genomförande inom respektive område. Ambitionen har varit att med givna resurser begränsa arbetet på de operativa nivåerna till att i första hand följa den pågående löpande utvärderingen. Visst arbete har också ägnats åt att medverka vid planeringen av regeringens ESF-konferens med anledning av det svenska ordförandeskapet. har inbjudits att medverka i en av Arbetsmarknadsdepartementet anordnad arbetsgrupp för diskussion om Europeiska Socialfondens inriktning och utformning I oktober medverkade för femte gången vid en ETUI- kurs för fackliga företrädare som är aktiva i frågor kring Socialfonden. Kursen ägde rum i Berlin. Akademikers arbetsvillkor I februari presenterades rapporten Hälsa och arbete. Rapporten, som är en del i projektet om akademikers arbetsvillkor, behandlar frågor som sjuknärvaro, långtidssjukskrivningar och ledarskap bland akademiker. Kyrka/Arbetsliv Kyrka/Arbetslivs-nätverket träffas 2-3 gånger per termin med huvudsyfte att anordna en årlig konferens med en anslutande utbildningsdag. Årets
13 10 konferens i Stockholm har det multikulturella temat Tro på jobbet. Nätverket har även hållit ett huvudmannaskapsmöte med ledningarna för de medverkande organisationerna; Sveriges Kristna råd (Svenska Kyrkan och Missionskyrkan), Svenskt Näringsliv, Arbetsgivaralliansen, SKL, LO, TCO och. -S (Utmärkelsen modernaste myndigheten) Finansdepartement har i samarbete med bland annat Kompetensmässan tagit initiativ till en ny utmärkelse, Sveriges Modernaste Myndighet, till vilken -S anslutits som partner och jurymedlem. har bistått i processen med framtagning av underlag inför nomineringar. Priset delades ut på Kvalitetsmässan i Göteborg i november. Utmärkelsen gick till Vägverket och delades ut vid Kompetensmässan i Göteborg. -S representerades där av Edel Karlsson Håål., via -S, har avsatt 0,5 årsarbetare till Partsrådets arbetsområde Stöd till Lokal Samverkan. Ny som chef medverkar som moderator vid Civilekonomernas, Juseks och Sveriges Ingenjörers gemensamma kortkurs för nya chefer vid tre inplanerade tillfällen under året; i Stockholm under våren och i Göteborg och Malmö under hösten. Arbetsmarknad Arbetsförmedlingen År 2009 har i första hand handlat om lågkonjunkturen och den därmed ökade risken för arbetslöshet bland akademiker. I början av året publicerade skriften Verksam samverkan som redogjorde för förbundens erfarenheter av samverkan med Arbetsförmedlingen. Skriften var en del i ett projekt för bättre och mer relevanta samverkanskanaler. I mars genomförde tillsammans med Svenskt Näringsliv en konferens med rubriken Ett seminarium om arbetsmarknadspolitiken - Vad fungerar? Och vad fungerar inte?. Vid seminariet föreläste bl. a arbetsmarknadsprofessorerna Lars Calmfors och Anders Forslund. I juni 2009 publicerade skriften Unga akademikers arbetslöshet och etableringsproblem på arbetsmarknaden. Rapporten syftar till att synliggöra vad som kännetecknar arbetsmarknaden för akademiker som är yngre än 30 år. Rapporten är tänkt som ett underlag för ett konstruktivt samtal om förutsättningar och insatser för att, på kort och lång sikt, ta till
14 11 vara den resurs som de unga akademikerna utgör. I rapporten ges särskild uppmärksamhet åt utvecklingen under och efter den arbetsmarknadsnedgång som inledde 2000-talet samt effekterna av de regelförändringar som skedde från och med 1 januari 2007 avseende möjligheten att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Rapporten har presenterats och diskuterats på seminarier för bland andra studievägledare och arbetsförmedlare i Malmö och Stockholm. En viktig knutpunkt i s arbete med de arbetsmarknadspolitiska frågorna är s arbetsgrupp för arbetsmarknadsbevakning. Arbetsgruppen är både ett forum för förankring av policy och en kommunikationspunkt mellan förbunden och. Prognosarbete och Framtidsutsikter Under våren 2009 har det kontinuerliga arbetet fortsatt med att utveckla de arbetsmarknadsbedömningar som varje år publicerar i skrifterna Välja yrke samt Framtidsutsikter. Nytt för i år var bl.a att insamlingen av förbundens bedömningar gjordes via en webbenkät. De nya formerna för insamling kommer att utvärderas i efterhand, men har hittills resulterat i ett enhetligare och därmed mer lättbearbetat underlag. Arbetsrätt s lönebildningsgrupp med förhandlingsansvariga från de tre arbetsmarknadssektorerna har haft kontinuerliga träffar under året för att diskutera och informera varandra om aktuella frågor. deltar i nätverket -J, som består av jurister från förbunden och chefsjuristen vid. Gruppen fungerar som ett kunskaps- och diskussionsforum, där också information sprids om de aktuella frågor som arbetar med på arbetsrättens område. Under 2009 har stått värd för -J. En programkommitté, med förbundsrepresentanter, planerar innehållet i nätverkets träffar. -J har träffats regelbundet under året. s ledamöter i Arbetsdomstolen har träffats under året för att följa den arbetsrättsliga utvecklingen och praxis i AD. ordnade också våren en middag med ledamöterna och Arbetsdomstolens juristdomare för att samtala om aktuella arbetsrättsliga frågor. Den särskilda arbetsgrupp med representanter från förbunden som har följt utredningen om konsekvenserna av Laval-domen har involverats i s arbete med att avge remissvar på denna utredning. har ingått i en referensgrupp till kommittén om förenklingar i Semesterlagen och har avgivit remissvar på utredningens förslag.
15 12 har ingått i en referensgrupp på Arbetsmiljöverket med anledning av deras regeringsuppdrag om vissa dispensfrågor om övertidsarbete i Arbetstidslagen. En särskild arbetsgrupp med representanter för förbunden har följt detta arbete. har deltagit i en referensgrupp till Utredningen om integritetsskyddet i arbetslivet, som har sett över integritetsskyddet för arbetstagare och arbetssökande. har också lämnat ett remissyttrande över utredningens förslag. har kontinuerligt haft kontakter med bl. a Arbetsmarknadsdepartementet inför förslag till nya EU- direktiv och förordningar liksom inför revideringar av sådana direktiv, t ex en stadga om europeiska privata bolag och arbetstidsdirektivet. ingår i en referensgrupp till utredningen om genomförande av EUdirektivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. En särskild arbetsgrupp med representanter för förbunden följer arbetet. har i övrigt bevakat frågor på EU-nivå som berört arbetsrätt eller förhandlingsfrågor. Den svenska kollektivavtalsmodellen Den svenska kollektivavtalsmodellen och dess framtid är alltjämt en aktuell fråga, bland annat mot bakgrund av den så kallade Lavaldomen. har bevakat och bedrivit påverkansarbete med anledning av Lavalutredningens betänkande och dess förslag till anpassning i svensk lagstiftning. Begränsningar av stridsåtgärder är också en fråga som debatterats och har, med stöd av s policy om stridsåtgärders legitimitet, deltagit i diskussionen bland annat genom möten med flera politiska partier. har även genom påverkansarbete bl a i form av remissyttranden och debattartiklar verkat för att det även efter det att det s k tjänstedirektivet genomförts ska finnas en behörig representant i Sverige för ett utländskt företag som bedriver verksamhet här, som de fackliga organisationerna ska kunna förhandla och träffa kollektivavtal med. I detta syfte har även uppvaktat riksdagen.
16 13 Projektet och den svenska modellen Projektet som haft som fokus att höja kunskapsnivån om kollektivavtalen och den svenska modellen, har fortsatt under året och kollektivavtalswebben ( har lanserats. Individuell lönesättning en arbetsrättslig kartläggning Ett projekt om mötet mellan det individuella lönesystemet och olika rättsområden har under året inletts. Integration och mångfald Lågkonjunkturen och de påfrestningar som den kan komma att innebära i termer av ökad arbetslöshet och minskad efterfrågan på arbetskraft riskerar att försvåra nyanländas etablering på arbetsmarknaden. har därför valt att prioritera arbetet för en bättre Arbetsförmedling för akademiker., tillsammans med Svenskt Näringsliv, har med anledning av detta tagit initiativ till en rapport om arbetsmarknaden för utrikes födda. Särskilt behandlas de icke etablerades situation på arbetsmarknaden. Rapporten kommer att lanseras i samband med ett gemensamt seminarium oktober Rådet för integration i Arbetslivet Rådet för integration i arbetslivet är en viktig del av s integrationsarbete. I Rådet ingår LO, TCO,, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket. Under 2009 har det arbete som skett inom rådet i huvudsak varit inåtriktat. Internationellt Samarbete med LO, TCO och förbunden Den internationella verksamheten har koncentrerats på nordiska och europeiska frågor. Nordens fackliga samorganisation, NFS, har fått en allt viktigare roll att samordna de nordiska central- och huvudorganisationernas agerande i Europeiska fackliga samorganisationen EFS. Samarbetsprojekt med fackliga organisationer i länderna runt Östersjön, inklusive Ryssland, har också ökat i betydelse för NFS. Vid NFS verksamhetskonferens i september inledde förre finske statsministern Paavo Lipponen en diskussion om hur EU påverkar
17 14 nordiskt samhälle och arbetsmarknad och hur Norden kan bli bättre på att påverka EU. En annan fråga var hur den nordiska kollektivavtalsreglerade arbetsmarknadsmodellen ska överleva. Under EFS kongressperiod kallades till en mellanårskonferens i Paris i maj 2009 för att lösa frågor om den långsiktiga finansieringen av EFS samt några principiella stadgefrågor. Den akuta ekonomiska krisen tog dock över agendan och i en Parisdeklaration uttalades att EU nu måste ta ledningen i återhämtningen genom bland annat ökade investeringar i ny och miljövänlig teknik, stärkta välfärdssystem och stopp för den skadliga kortsiktigheten hos finansmarknaderna. Den sociala dimensionen i Europasamarbetet syftar till att balansera den inre marknadens krav på fri konkurrens. Högre kunskapsnivå om EU Under våren genomförde olika aktiviteter i syfte att höja kunskapsnivån om EU och fackligt arbete i EU inom federationen. Chefen för det fackliga kontoret i Bryssel, Tommy Svensson, inledde en serie seminarier med att berätta om kontorets roll. Därefter startade en skräddarsydd EU-utbildning för förbunden, som riktade sig alla som ansåg sig beröras av de europafackliga frågorna i sitt arbete. Utbildningen bestod av tre halvdagsseminarier och avslutades med en studieresa till Bryssel. Innehållet och rubrikerna på seminarierna var: Grunden för EUsamarbetet, med Håkan Jonsson (EU-konsult) och Kerstin Ahlberg (jurist med EG-rättslig inriktning), Beslutsprocessen inom EU, med besök på Europaparlamentets kontor i Stockholm och genomgång av tjänstedirektivet, samt Europafacket, valet och det svenska ordförandeskapet med bland andra Anna Ekström och Wanja Lundby- Wedin. Ett 40-tal personer deltog på respektive seminarium och 30 personer åkte med på studieresan till Bryssel. Till alla deltagare beställdes boken Parterna och EU. Till en bredare målgrupp genomfördes också en utfrågning av kandidater till Europaparlamentet (alla listors förstanamn), i samarbete med Europaportalen. Lissabonstrategin och flexicurity Under den sista fasen av Lissabonstrategin ska medlemsstaterna bland annat redovisa hur de anammat idén om flexicurity, d v s en kombination av trygghet för individerna i omställningen med flexibilitet på arbetsmarknaden. På initiativ av har det svenska ordförandeskapet i en av sina konferenser hösten 2009, tagit med en redovisning av hur bland andra svenska arbetsmarknadsparter arbetar med omställnings- och trygghetsavtal. De är exempel på hur parterna själva kan ta ansvar för flexicurity.
18 15 har i likhet med LO, TCO och Svensk Näringsliv intresse av att Lissabonstrategin följs av något liknande efter Detta framförde vid möte med kommissionären för arbetsmarknadsfrågor Vladimir Spidla under våren. har också framfört till regeringen problemen med den bristande förankringen och det oklara ägandet av processen. Det svenska ordförandeskapet förbereder frågan med sikte på beslut under det spanska ordförandeskapet våren har tillsammans med LO och TCO uppdragit åt professor Lars Magnusson, Uppsala, att i en rapport diskutera erfarenheter av processen, måluppfyllelse samt komma med förslag för en framtida strategi. Rapporten har tryckts och den har väckt intresse i EFS, som översätter den till engelska och franska. De svenska facken har också etablerat ett informationsutbyte med de spanska kollegorna för att vi ska veta vilka initiativ som tas i de båda länderna. NFS utarbetade en plattform för Post Lissabon, de prioriteringar som EU bör driva efter Lissabonstrategin. Den spelades under hösten in till de nordiska regeringarna, särskilt den svenska som arbetade med frågan som EU-ordförande och EU-kommissionen samt till det efterföljande spanska ordförandeskapet., tillsammans med LO och TCO gav i uppdrag till professor Lars Magnusson, Uppsala Universitet, att analysera Lissabonstrategins resultat samt att diskutera vad en kommande strategi bör innehålla. Uppdraget finns redovisat i Skriften Europa efter Lissabon lärdomar av Lissabonstrategin Skriften överlämnades till svenska regeringen. Migrationsfrågor Blått kort EU beslutade 2009 att införa ett särskilt blått kort som ger tillstånd för högkvalificerade att vistas och ta anställning i ett EU-land under två år och därefter kunna söka anställning inom annat EU-land. För svensk del skulle det betyda ett nytt spår in i landet för högkvalificerade arbetskraftsinvandrare, som ger bättre villkor i flera avseenden än ett tidsbegränsat arbetstillstånd., som i grunden är positiv till reformer som underlättar arbetskraftsinvandring, har emellertid varit kritisk till lönekriterierna i det första förslaget, som skulle förutsätta någon form av statlig reglering av lönenivåer. Istället har en tröskel på 1,5 gånger genomsnittslönen i mottagarlandet införts. För dem som uppfyller de andra kraven för högkvalificerad arbetskraft skulle en erbjuden svensk lön på ca kr kunna ge blått kort. Sanktioner mot arbetsgivare Ett nytt EU-direktiv anger att om en arbetsgivare i EU anställer en illegal invandrare blir påföljden böter. Dessutom får arbetsgivaren stå för de kostnader som det innebär att skicka tillbaka den anställde till ursprungslandet. Arbetsgivaren åläggs också att betala innestående lön,
19 16 skatter och sociala avgifter motsvarande kostnaderna för en laglig anställning. Även om direktivet har ett gott syfte har haft invändningar under beredningen. Det har bland annat gällt svårigheterna att beräkna innestående lön. En utredning har tillsatts av regeringen och ska bland annat överväga de problem som pekat på inför genomförandet i svensk rätt. Arbetskraftsinvandring Den 15 december 2008 infördes nya bestämmelser för arbetskraftsinvandring i Sverige. Migrationsverket har nu huvudansvaret för hanteringen och den tidigare bedömningen av bristsituationer som gjordes arbetsmarknadsverket är borta. Facken ska yttra sig om de erbjudna anställningsvillkoren för att förhindra lönedumning. Ett råd med företrädare från Migrationsverket och arbetsmarknadens organisationer har inrättats under 2009 där man tar upp praktiska och principiella frågor om tillståndsprövningen vid arbetskraftsinvandring. Hittills är det framför allt Sveriges Ingenjörer som fått hantera den ökade mängden ansökningar. De gäller främst tekniker och IT-specialister, huvudsakligen från Indien. Europaparlamentsvalet Inför valet till Europaparlamentet organiserade europaportalen.se en debatt med samtliga partier som är representerade i riksdagen. Platsen var s kansli, som ställts till förfogande för tillfället. Debatten sändes också direkt på nätet. Detta var den första och kanske största debatten under hela valrörelsen, med undantag från de stora direktsända mediedebatterna. Europadagen Den 7 maj genomfördes Europadagen på Kulturhuset i Stockholm. Syftet med Europadagen är att främja debatt och diskussion kring europafrågor. var en av arrangörerna och genomförde två stycken kortare seminarier kring temat arbeta och studera i Europa. Det svenska ordförandeskapet Redan i mars 2008 skrev LO, TCO och till regeringen med anledning av det stundande ordförandeskapet i EU. Då framhölls bland annat att Lissabonstrategins ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhet bör vara utgångspunkt för många av åtgärderna under ordförandeskapet. Arbetet med att motverka klimatförsämringen får inte ske till priset av
20 17 växande sociala klyftor och en ökad utslagning. Med ett kunskapslyft för EU-området kan det bli möjligt att leva upp till strategins höga ambitioner. var före sommaren tillsammans med andra intresseorganisationer inbjudet till europaminister Cecilia Malmström för att ta upp angelägna frågor inför ordförandeskapet. Från s sida togs upp, utöver de vanliga synpunkterna på utbildnings- och forskningssatsningar, vikten av att studentrörligheten ökar inom EU, farhågor för en alltför strikt gemensam asyl- och migrationspolitik i det kommande så kallade Stockholmsprogrammet samt värdet av en Post Lissabon -strategi. Regeringen arrangerade oktober en europeisk högnivåkonferens i Stockholm om utanförskapet. Den samlade cirka 400 deltagare, de allra flesta från andra medlemsstaters regeringar, myndigheter och utredningsinstitut men också från EU:s institutioner samt forskare. På ett initiativ av hade regeringen bjudit in, LO, TCO och Svenskt Näringsliv att beskriva vilken roll som arbetsmarknadens parter kan och bör spela för att underlätta ekonomiska omstruktureringsprocesser. Parterna genomförde sessionen An inclusive labour market in times of transition the responsibility of social partners. I sessionen medverkade forskare, cheferna för Trygghetsrådet och Trygghetsfonden TSL, ledande företrädare för de svenska centrala parterna samt tidigare VD och fackliga företrädare i ett nedlagt företag. Den huvudsakliga slutsatsen av sessionen var att de svenska omställningsavtalen är ett bra exempel på hur arbetsmarknadens parter kan underlätta omstruktureringar på arbetsmarknaden, men att man inte kan räkna med att detta går att överföra rakt av till andra länder inom EU på grund av skillnader mellan länders traditioner, kulturer, organisationsgrad, historia etc. Miljö- och klimatpolitik Frågorna får en allt större vikt i EU och nationellt. Såväl EFS som NFS har arbetsgrupper som ser på tänkbara konsekvenser för arbetsmarknaden av en mer aktiv klimatpolitik. Medlemsförbund med expertis inom området deltar i arbetet och rapporterar till. Jämställdhet I det löpande jämställdhetsarbetet har det mest västentliga inslaget varit att bidra till utredningen Aktiva Åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter som leds av ensamutredaren Ann-Marie Morhed och där bland annat arbetsmarknadens parter finns representerade i en expertgrupp. Utredningen har i uppdrag att se över och föreslå förebyggande åtgärder för samtliga diskrimineringsgrunder, inte endast kön. s representant har en referensgrupp med företrädare för förbunden som stöd i uppdraget. För att skapa en bredare diskussion inom
Det här är Saco. Framgången i ett sådant arbete bygger till stor del på engagemanget från våra lokalt fackligt förtroendevalda.
Det här är Saco I drygt 70 år har Saco drivit akademikers intresseintresse. Som organisation har Saco bidragit till att utveckla och förbättra anställningsförhållanden och yrkesutövning för Sveriges akademiker
Läs merIngenjör och högskoleanställd
Ingenjör och högskoleanställd Välkommen till Sveriges Ingenjörer Ingenjörernas visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är er innovationskraft som löser våra gemensamma problem, höjer
Läs merOFR ett modernt samverkansorgan
förbund i samverkan M ERVÄ R D EN OFR ett modernt samverkansorgan Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) är en uppdragsstyrd förhandlings- och serviceorganisation för fackliga organisationer inom den
Läs merSaco Studentråd Antagen av kongress 2013
Saco Studentråd Antagen av kongress 2013 Verksamhetsplan 2014 Innehållsförteckning Extern fokusfråga 1 Snabbt ut till rätt jobb. Utbildning för framtidens arbetsmarknad och välfärd. 1 Intern fokusfråga
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Läs merFörhandlingsrapport oktober-november 2014
FS-sammanträde 141208-09 p. 10 Carl-Axel Holmberg 2014-11-28 Förhandlingsrapport oktober-november 2014 Medlemsrådgivning och förhandlingar Ombudsmännen hanterar för närvarande ett flertal ärenden rörande
Läs merLena Granqvist. Inte bara lön En studie av akademikernas löneförmåner och bonus
Lena Granqvist Inte bara lön En studie av akademikernas löneförmåner och bonus Syfte - Att beskriva några av de alternativ till kontant lön som finns idag - Att studera om det finns skillnader i förekomsten
Läs merIngenjör och doktorand
Ingenjör och doktorand Välkommen till Sveriges Ingenjörer Du som är ingenjör och doktorand utför ett särskilt viktigt arbete för hela samhället. Genom att ta fram ny kunskap är din arbetsinsats avgörande
Läs merGuide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök
Guide till Saco Lönesök Guide till Saco Lönesök Guide för att komma igång med Saco Lönesök Du når Saco Lönesök genom att logga in på ditt förbunds medlemssidor. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige
Läs merFörbundsstyrelsen. Möte nr
Möte nr 2010-7 Förbundsstyrelsen Dag och tid Internat måndag 30 augusti fredag 3 september 2010 Föredragningar och diskussioner med början 30 augusti och internatet avslutas med beslutssammanträde fredag
Läs merFolkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013
Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i
Läs merSacos medlemsstatistik
Sacos medlemsstatistik 2014 12 31 Tabell 1 Medlemsutveckling Sacomedlemmar 2004-2014 År Antal medlemmar Förändring Proc. förändring 2004 569 308 12 835 2,3 2005 580 566 11 258 2,0 2006 585 776 5 210 0,9
Läs merKommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv
Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar
Läs merAvsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merOFR ett modernt samverkansorgan
Förbund i samverkan 1 OFR ett modernt samverkansorgan OFR Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) är en uppdragsstyrd förhandlings- och serviceorganisation för fackliga organisationer inom den offentliga
Läs merMERVÄRDEN. Nyckeltal för fastighetsbranschen
MERVÄRDEN Nyckeltal för fastighetsbranschen 2014 2 Mervärden Nyckeltal för fastighetsbranschen 2014 VD har ordet Fastigo arbetar på olika sätt att arbeta för att medlems företagen ska vara attraktiva som
Läs merMedlemsstatistik års forsknings-h
Medlemsstatistik 2013-12-31 2012 års forsknings-h Tabell 1 Medlemsutveckling Sacomedlemmar 2003-2013 År Antal medlemmar Förändring Proc. förändring 2003 556 473 18 985 3,5 2004 569 308 12 835 2,3 2005
Läs merGEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,
Läs merVi samlar Sveriges. akademiker!
Vi samlar Sveriges akademiker! 2 Vi samlar Sveriges akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är en sammanslutning av 22 självständiga fack- och yrkesförbund. Tillsammans
Läs merFörlängt anställningsskydd till 69 år
2018-09-24 R 51.18 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Förlängt anställningsskydd till 69 år Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på regeringens promemoria Förlängt anställningsskydd
Läs merSTHFs styrelseprotokoll nr 1 2014
STHFs styrelseprotokoll nr 1 2014 Plats: SRATs kansli Datum: 15-16 januari 2014 Närvarande: Yvonne Nyblom ordförande Ingela Jägestrand vice ordförande Mari Carlsson ledamot Anna Magnusson ledamot Lillemor
Läs merSociala tjänster för alla
Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen
Läs merAvsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen
Rapport 2016-09-19 S2016/01389/SF Socialdepartementet Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Avsiktsförklaring Pensionsgruppen har i en överenskommelse dels konstaterat att det behöver vidtas
Läs merDIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK
DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK
Läs merSveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla
Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner
Läs mer(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET
4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska
Läs merHöstens aktiviteter 2014
Höstens aktiviteter 2014 2014-06-19 Arbetsgivarverket arrangerar varje år flertalet möten, workshoppar, seminarier och utbildningar. Nu har vi sammanställt de aktiviteter vi arrangerar under hösten 2014.
Läs merSaco driver akademikernas frågor
s e g i r e v S r a l! r m e a k s mi i V ade ak 2 Vi samlar Sveriges akademiker Saco driver akademikernas frågor Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, driver akademikernas intressen. Genom opinionsbildning,
Läs merMedlemsorganisationen för statliga arbetsgivare
Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har
Läs merVerksamhetsberättelse 2015
Verksamhetsberättelse 2015 Inledning De arbetsintegrerande sociala företagen har som övergripande mål att skapa arbetstillfällen för de som står utanför, eller som inte fått tillträde till, arbetsmarknaden
Läs merVerksamhetsberättelse Beslutad av förbundsstyrelsen den 15 mars 2018
Verksamhetsberättelse 2017 Beslutad av förbundsstyrelsen den 15 mars 2018 Vision och värdegrund Värdegrund I rörelse Vi är ett förbund i ständig rörelse och utveckling. Trovärdiga Vi säkerställer vårt
Läs merRutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun
Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en
Läs merÖverenskommelse rörande särskilda utvecklingsområden
Förhandlingsprotokoll 2016-10-05 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Saco-S Seko, Service- och kommunikationsfacket
Läs merArbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92
2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts
Läs merSTHFs styrelseprotokoll nr 5 2014
STHFs styrelseprotokoll nr 5 2014 Plats: SRATs kansli Stockholm Datum: 14-15 maj 2014 Närvarande: Yvonne Nyblom Ordförande Ingela Jägestrand Mari Carlsson Anna Magnusson Monica Ringdahl Birgitta Jönsson
Läs merSocialfondsprogrammet
Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av
Läs merCirkulärnr: 1996:188 Diarienr: 1996/3449. Datum:
Cirkulärnr: 1996:188 Diarienr: 1996/3449 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 1996-12-12 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Skola och barnomsorg Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsansvarig Gymnasieskolan Inköp Komvux
Läs merArbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?
Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval
Läs merAkademikerförbundens löneprocess
Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbunden består av Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK, Fysioterapeuterna, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Naturvetarna, Sveriges Farmaceuter,
Läs merÄr du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?
Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd
Läs merEuropeiska socialfonden 2014 2020
Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills
Läs merLöneprocess inom staten
Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens
Läs merStockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport
Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244
Läs merMellan jobb. Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös?
Mellan jobb Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös? 2019 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 Ersättning från a-kassan 5 Inkomstförsäkring via facket 6 Avgångsersättning genom kollektivavtalet
Läs merRedogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet
Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs merSaco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet
Saco Studentråd Kongress 2014 Verksamhet 2015-2016 Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Innehållsförteckning Verksamhet 2015-2016 1 Extern fokusfråga 2 Ingen ska ångra sin utbildning. En
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merStyrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE DISTRIKT NORRBOTTENS Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret. Årets som gick 2 Distriktsverksamheten 3 Distriktstyrelsens
Läs merFörbundsstyrelsen sammanträder
Möte nr 2011-1 Förbundsstyrelsen sammanträder Dag och tid Torsdag 10 februari 2011 kl 09.30-17.00 Fredag 11 februari 2011 kl 09.00 17.00 Plats Akademikerförbundet SSR, Mariedalsvägen 4, Stockholm Beslutande:
Läs merInternationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Läs merArbetsordning för Övervakningskommittén
Beslutad av ök: Diarienr: 12-11 2014/00387 Arbetsordning för Övervakningskommittén 2020 Upprättande och sammansättning 1.1 Upprättande Socialfondens övervakningskommitté (framöver kommittén) är upprättad
Läs merSveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014
2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka
Läs merBilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20. Telefon Fax
Bilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag 2019-03-29 Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20 Slutredovisning av uppdrag till Diskrimineringsombudsmannen (DO) om särskilda informationsinsatser gällande
Läs merYttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan
Läs merAvtalsrörelsen Februari 2012
Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är
Läs merLöneskillnader. mellan kvinnor och män 18,1% En kvinnlig ekonom tjänar i snitt. mindre än en manlig ekonom
Löneskillnader En kvinnlig ekonom tjänar i snitt 18,1% mindre än en manlig ekonom mellan kvinnor och män Om nyckeltalen Statistiken baseras på svar från närmare 11 000 yrkesverksamma ekonomer. Resultaten
Läs merVi är Sveriges Ingenjörer
Vi är Sveriges Ingenjörer 2 Medan våra medlemmar utvecklar Sverige så utvecklar vi dem Våra ingenjörers visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är deras innovationskraft som löser
Läs merDet är Arbetsgivarverkets, OFR/S,P,O, Saco-S och Sekos utgångspunkt att
Partsgemensam avsiktsförklaring för det statliga avtalsområdet De centrala parterna inom det statliga avtalsområdet, Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och Seko ser det som angeläget att bidra till att
Läs mer17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU finns det närmare 500.
December 2011 Europe Direkt är ett informationsnätverk som drivs av EUkommissionen tillsammans med lokala och regionala partners. Inom Sverige finns 17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU
Läs merVerksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:
Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsidé: tar tillvara och driver den svenska museisektorns gemensamma intressen. Vision:
Läs merKommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
Läs merFör tillämpning av avtalet utarbetas vid handläggningen av enskilda ärenden en praxis som sammanställs som en policy för Kyrkans trygghetsråd.
Kyrkans trygghetsråd Omställningsavtal I samband med avtalsrörelsen 2005 tecknades Omställningsavtalet och avtalet trädde i kraft den 3 juli 2006, efter upphandling av utförare och administration. För
Läs merVerksamhetsberättelse
27 oktober 2015 Verksamhetsberättelse Styrelsen för medlemmar i kommunal tjänst får härmed avge verksamhetsberättelse för tiden från föregående ordinarie sektionsmöte 2012-12-12 fram till ordinarie sektionsmöte
Läs merFörbundsstyrelsen sammanträder
Möte nr 2013-8 Förbundsstyrelsen sammanträder Dag och tid Tisdag 26 november 2013 kl 09.30 17.00 och onsdag 27 november 2013 kl 09.00 17.00 Plats Akademikerförbundet SSRs kansli, Stockholm Beslutande:
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro
Läs merUppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar
Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna
Läs merDIK:s stadga. Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015
DIK:s stadga Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015 DIK DIK är facket för akademiker som arbetar eller studerar inom kultur, medier och kommunikation. Förbundet driver lön- och arbetsrättsliga frågor
Läs merKort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.
Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten
Läs merProposition 2: Saco i framtiden
Proposition 2: Saco i framtiden Tillsammans är vi Saco Proposition 2: Saco i framtiden Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen beslutar uppdra åt den tillträdande styrelsen beskriva och analysera
Läs merTill förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer inom sågverken. Avtalet Skogsindustrierna Sveriges Ingenjörer sågverken 1 juni januari 2012
Till förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer inom sågverken Avtalet Skogsindustrierna Sveriges Ingenjörer sågverken 1 juni 2010-31 januari 2012 KOMMENTARER INFÖR LOKALA LÖNEFÖRHANDLINGEN 2010 Som branschansvarig
Läs mer/19 Informationsklass: Begränsad
2019-05-08 1355-2018/19 Informationsklass: Begränsad Riksdagen ska vara jämställd. Ledamöter ska oavsett kön ha samma reella förutsättningar att utöva sitt uppdrag. Genom att kontinuerligt lyfta jämställdhetsfrågor
Läs merDå vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!
1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för
Läs merRAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID
RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har
Läs merKommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157
Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté
Läs merYttrande över remiss av Personalpolicy för Stockholms stad Remiss från kommunstyrelsen
Sida 1 (6) 2016-05-04 Handläggare Jónína Gísladóttir Telefon: 08-508 355 12 Till Arbetsmarknadsnämnden den 17 maj 2016 Ärende 6 Yttrande över remiss av Personalpolicy för Stockholms stad Remiss från kommunstyrelsen
Läs merAvtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden
Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden 6 F förbunden träffar överenskommelse om gemensamt uppträdande kring avtalskrav i avtalsförhandlingarna i 2016 års avtalsrörelse enligt
Läs merSlutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Läs merInternationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad
Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett
Läs merSocialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv
Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Ett samarbete för att skapa ett hållbart arbetsliv och matchning, kompetens och rörlighet för ett livslångt lärande Visionen om ett hållbart arbetsliv
Läs merKommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009.
Kommittédirektiv Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder Dir. 2009:72 Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur ett skydd mot
Läs merSAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET
70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap
Läs merN Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/09 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Läs merDatum Dnr Extratjänster volymer och ekonomiska effekter
Personalnämnden Maria Ingvarsson Handläggare 040-625 72 13 Maria.Ingvarsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-09-21 Dnr 1602350 1 (5) Personalnämnden Extratjänster volymer och ekonomiska effekter Ordförandens
Läs merLÖNEPOLICY FÖR FLENS KOMMUN
FLENS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2000:3-024 LÖNEPOLICY FÖR FLENS KOMMUN ANTAGEN AV KF 2000-04-27 40 1 Lönepolicy Mål Lönen är ett av arbetsgivarens viktigaste styrmedel. Det är därför viktigt
Läs merMinska löneskillnaderna mellan könen.
Minska löneskillnaderna mellan könen Sammanfattning Vad innebär löneskillnader mellan kvinnor och män? Varför kvarstår löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Vilka åtgärder har EU vidtagit? Vad spelar
Läs merYttrande över remiss av slutbetänkandet reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Bergdahl Olle Datum 2018-02-21 Diarienummer KSN-2018-0328 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss av slutbetänkandet reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)
Läs merJuseks studerandesektion Verksamhetsberättelse Verksamhetsår 2013/14
Juseks studerandesektion Verksamhetsberättelse Verksamhetsår 2013/14 Bakgrund Juseks studerandesektion Juseks studerandesektion består av omkring 20 000 studentmedlemmar. Engagemanget inom sektionen är
Läs merCarin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se
LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell
Läs merLivslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017
Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Innehåll 1. Den obekväma livslönen ett begrepp med många aspekter (Gunnar Wetterberg) 2. Lönestrukturen
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR VISION GÖTEBORG
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR VISION GÖTEBORG INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL Vår verksamhetsplan för 2017 grundar sig i rapporten Vi är Vision och de hjärtefrågor som förbundsmötet 2016 beslutade om. Vi har
Läs merUtbildningsnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper
Utbildningsförvaltningen Bilaga 14 Ledningsstaben Sida 1 (6) 2013-12-30 Handläggare Monica Söderman Telefon: 08-508 33 889 Till Utbildningsnämnden 2014-01-16 Förvaltningens förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden
Läs merArbetsformer
Arbetsformer 2014-2017 Delmi Delegationen för migrationsstudier ska verka i en anda av öppenhet och utveckla transparenta arbetsformer. Delegationen inrättades enligt kommittédirektiven (2013:102) för
Läs merAVTAL GAF. Avtalet Gruvornas Arbetsgivarförbund Sveriges Ingenjörer 1 februari mars 2013
Till förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer inom Gruvornas Arbetsgivarförbunds avtalsområde Avtalet Gruvornas Arbetsgivarförbund Sveriges Ingenjörer 1 februari 2012-31 mars 2013 KOMMENTARER INFÖR LOKALA
Läs merpolicy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa policy för lön ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152
modell policy policy för lön plan program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152 Ansvarig: Personalchef Revideras:
Läs mer