Rapport 52. Solvärmesystem med säsongslager STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE. En simulerings- och kostnadsstudie
|
|
- Roger Lindström
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Solvärmesystem med säsongslager En simulerings- och kostnadsstudie ANNA GABRIELSSON Rapport 52 LINKÖPING 1997
2
3 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Rapport No 52 Report Solvärmesystem med säsongslager En simulerings- och kostnadsstudie ANNA GABRIELSSON Detta projekt har delvis finansierats med medel från Statens råd för byggnadsforskning (BFR), anslag LINKÖPING 1997
4 Rapport Beställning ISSN ISRN SGI projekt nr Upplaga Tryckeri Statens geotekniska institut Linköping Litteraturtjänsten, SGI Tel: Fax: E-post: E-post: Internet: SGI-R--97/52--SE Roland Offset, Linköping, januari SGI Rapport No 52
5 Förord SGI bedriver sedan början av 1980-talet markvärmeteknisk forskning och teknikutveckling. Teknikområdet omfattar främst energigeotekniska frågeställningar vid utvinning och lagring av värme ur/i jord och vatten. I denna rapport redovisas en teoretisk studie av värmeförsörjningssystem bestående av solfångare och säsongsvärmelager för uppvärmning av gruppbebyggelse med en värmelast mindre än 2 GWh/år. Syftet med studien har varit att genom simuleringar studera värmeförsörjningskoncept med säsongslagring av solvärme och att beräkna värmekostnaden med utgångspunkt från svenska förhållanden för några olika typer av säsongsvärmelager - ett värmelager i lera, ett värmelager i berg eller ett gropvärmelager för lagring av varmt vatten. Projektet har till lika delar finansierats av Byggforskningsrådet och SGI. I dagsläget utnyttjas solvärme i kommersiella anläggningar motsvarande mindre gruppcentraler i huvudsak för tappvattenvärmning främst under sommarhalvåret. Lagring av insamlad solvärme, från sommaren till vinterhalvåret, är en förutsättning för att solvärme ska ge ett betydande bidrag till värmeförsörjningen. Det är därför intressant att studera säsongslagring av solvärme och från en uppskattning av solvärmekostnaden bedöma dess konkurrenskraft i jämförelse med konventionell uppvärmning, främst olja eller el (utanför fjärrvärme). I denna studie utnyttjas de speciella förutsättningar som en svensk tillämpning kan ge, främst avseende lagerteknik och kostnader. Projektet har genomförts vid SGI med Anna Gabrielsson som projektledare. Marti Lehtmets, SGI, har också deltagit i projektet och bland annat sammanställt Kapitel 6 om säsongslagring av spillvärme i lera. Jan-Olof Dalenbäck vid Chalmers Tekniska Högskola har bidragit med kunskap och värdefulla synpunkter för projektets genomförande. Linköping i juli 1996 Anna Gabrielsson Solvärmesystem. Simulerings- och kostnadsstudie. 3
6 4 SGI Rapport No 52
7 Innehåll Förord Sammanfattning... 7 Summary Syfte och bakgrund Genomförande av projektet Beskrivning av simuleringsprogram 2.2 Kort beskrivning av lagersystem 2.3 Tekniska förutsättningar 2.4 Ekonomiska förutsättningar 3. Resultat av simuleringar Värmelager i lera 3.2 Värmelager i berg 3.3 Gropvärmelager 4. Känslighetsanalys Resultat av känslighetsanalys Markvärmelager 5.2 Gropvärmelager 6. Spillvärme och säsongsvärmelager i lera Diskussion Slutsatser Referenser BILAGA 1: Indata vid simuleringar och utskrift av GHE-program BILAGA 2: Simuleringsresultat för de mest lönsamma systemlösningarna Solvärmesystem. Simulerings- och kostnadsstudie. 5
8 6 SGI Rapport No 52
9 Sammanfattning Idenna rapport redovisas en teknisk och ekonomisk optimering av värmeförsörjningsanläggningar bestående av solfångare och högtempererat säsongsvärmelager i lera, värmelager i berg respektive gropvärmelager för lagring av varmt vatten. Optimeringen har gjorts för två olika värmelaster motsvarande 200 respektive 50 lägenheter, för svenska förhållanden och med dagens prisbild. Ett säsongsbaserat solvärmesystem måste kompletteras med ett värmelager för att utjämna tillgång och efterfrågan på värme och för att uppnå hög andel solvärme till en rimlig kostnad. En mängd simuleringar med olika kombinationer av främst solfångararea och lagervolym utfördes med datorprogrammet MINSUN i syfte att optimera solvärmekostnaden uttryckt i kr/kwh. Den beräknade värmekostnaden omfattar inte kostnad för tillsatsvärmekälla och lokalt värmeledningsnät. Solvärmekostnad Den lägsta solvärmekostnaden är i samma storleksordning för de tre typerna av lagersystem. Val och utformning av lagersystem avgörs av de geologiska förhållandena. För 200 bostadsenheter med ett lågtemperatursystem för uppvärmning baserat på golvvärme varierar den lägsta solvärmekostnaden mellan 0,87 0,90 kr/ kwh och solfaktorn (andelen solvärme av hela värmebehovet) mellan % beroende på lagersystem. För 50 bostadsenheter beräknades solvärmekostnaden till omkring 1,30 kr/kwh och motsvarande solfaktor mellan % för en solvärmeanläggning med värmelager i lera alternativt vattenfyllt gropvärmelager. Inte konkurrenskraftigt Med dagens teknik och marknad uppvisar solvärmesystem med säsongsvärmelager 1,5 2 gånger högre kostnader än motsvarande system med korttidslager. Simuleringsresultat tillsammans med kostnadsberäkningar visar att solvärmekostnaden måste reduceras med % för att komma i nivå med alternativkostnaden, vilken uppskattas till 0,45 kr/kwh för konventionell värmeförsörjning (olja/ el utanför fjärrvärme). Kostnaden för traditionell värme förväntas öka i förhållande till värmeförsörjning baserad på lokala förnyelsebara energikällor. Samtidigt Solvärmesystem. Simulerings- och kostnadsstudie. 7
10 ökar det allmänna miljömedvetandet i samhället och spridningen av kunskap om olika värmesystems konsekvenser för miljön. Detta sammantaget och i ett perspektiv med fortsatta satsningar på forskning och utveckling bör säsongslagrad solvärme kunna bli ett intressant alternativ. Kostnadsanalys En totallösning av hela värmebehovet omfattar även kostnader för tillsatsvärme och distributionsledningar. I denna studie har tillsatsvärme och dess kostnad inte närmare specificerats, varför enbart kostnaden för den användbara solvärmen (solvärmekostnaden) redovisas. Kostnadsanalysen omfattar således enbart själva solvärmeanläggningen. Solvärmekostnaden inkluderar både investering och drift och beräknades för en annuitet av 0,08. Kostnadsberäkningarna baseras på års prisnivå. Driftskostnaden avser service och tillsyn samt elkostnad för att driva pumpar (markvärmelager). Solvärmeanläggningar karakteriseras av höga investeringskostnader medan driftskostnaderna är låga. Med antagna förutsättningar motsvarade driftskostnaden % av den totala solvärmekostnaden. Anläggningar med gropvärmelager återfanns i intervallets nedre del och anläggningar med markvärmelager i dess övre del. Investeringskostnaden för ett markvärmelager i lera eller berg utgjorde en lägre andel av den totala anläggningskostnaden än motsvarande för ett vattenfyllt gropvärmelager, 30 respektive 50 %. Det innebär att investeringskostnaden för en solvärmeanläggning påverkas mera av en reducering av investeringskostnaden för solfångare och gropvärmelager än motsvarande kostnadsreducering för markvärmelager. Känslighetsstudie I en känslighetsstudie för de mest lönsamma lösningarna med respektive lagersystem undersöktes inverkan av ± 20 % variation av några variabler, avseende lagerkonstruktion, systemförhållanden och investeringskostnad, på solvärmekostnaden. Känslighetsstudien visade att en reducering av investeringskostnaden har störst betydelse för att minska solvärmekostnaden jämfört med förändringar av konstruktions- och systemparametrar. Reducerad investeringskostnad En reducering av investeringskostnaden för solfångare förväntas främst genom en omställning till industriell produktion och/eller prestandaförbättringar. Kostnaden för gropvärmelager reduceras om olika funktioner, till exempel isolering och tätskikt, kan integreras i samma konstruktionsdel. Andra möjligheter att reducera kostnaden är att utveckla lockkonstruktionen eller att utnyttja prefabricerade 8 SGI Rapport No 52
11 element. En betydande andel av investeringskostnaden för marklager består av kostnader för installation av markvärmeväxlare, borrning, rördragning och rör/ slang. Investeringskostnaden för marklager kan reduceras genom att utveckla installations- och borrningsteknik och förbättra markvärmeväxlarnas värmeöverföringskapacitet. Spillvärme Även andra värmekällor än solvärme, till exempel industriell spillvärme, kan anslutas till ett säsongsvärmelager. Beräkningar visar att säsongsvärmelagring av alternativ värme är ekonomiskt möjligt vid en specifik investeringskostnad runt 3 kr/kwh och en spillvärmekostnad av 0,15 kr/kwh. Värmekostnaden för 200 bostadsenheter, med lagring av spillvärme i ett värmelager i lera, beräknades till 0,46 kr/kwh. Kostnaden för den köpta spillvärmen är den enskilt mest betydelsefulla parametern för att reducera värmekostnaden. Solvärmesystem. Simulerings- och kostnadsstudie. 9
12 Summary Using soil and groundwater for heat storage offers an environment friendly form of heat supply. The Swedish Geotechnical Institute is active in developing technology for reducing ground construction costs and in ensuring that attention is paid to the geotechnical potentials and limitations of this type of heat storage. Solar heating in combination with high temperature storage in a duct system has the potential of becoming a competitive form of heat. This report presents a technical and economic optimization of heat supply plants comprising solar collectors and high temperature seasonal heat stores in clay, heat stores in rock and pit heat stores of hot water, respectively. The optimization was performed for two different heat loads corresponding to 200 and 50 apartments respectively (< 2 GWh/a), for Swedish conditions and based on today s costs. Solar heating systems must be supplemented with a seasonal heat store in order to equalize the supply and demand of heat and to achieve a high solar fraction at a reasonable solar cost. A large number of simulations were performed, with different combinations mostly of the solar collector area and the storage volume, using the MINSUN computer programme, with the purpose of optimizing the solar heat cost expressed in SEK/kWh. The calculated heat cost does not include costs for auxiliary heat and local heat distribution networks. Solar heat cost The lowest solar heat cost is in the same order for the three types of seasonal heat store systems. The choice and design of heat store systems are determined by the geological conditions. For 200 dwelling units with a low temperature heating system based on floor heating, the solar heat cost varies between USD/ MWh ( SEK/kWh) and the solar fraction (solar heat in relation to total heat demand) between % depending on the type of heat store system. For 50 dwelling units, the solar heat cost was calculated at about 186 USD/MWh (1.30 SEK/kWh) and the corresponding solar fraction between % for solar heating 10 SGI Rapport No 52
13 plants with heat stores in clay and water-filled pit heat stores, alternatively. Not competitive With today s technique and market, solar heating systems with seasonal heat stores present times higher costs than corresponding systems with short term heat storage. The simulation results, together with cost calculations, show that the solar heat cost must be reduced by % in order to reach the level of the alternative cost, which is estimated at 64 USD/MWh (0.45 SEK/kWh) for conventional heat (oil/electricity outside district heating areas). The costs for traditional heat are expected to increase in relation to heat supply based on local renewable energy sources. In addition, environmental awareness in society is increasing and knowledge of the environmental consequences of different heating systems is spreading. Together with continued efforts in research and development, seasonal heat storage of solar heat should become an interesting alternative. Cost analyses A total solution for the entire heat demand comprises costs for auxiliary heat and additional distribution pipes. In this study, the auxiliary heat and its costs were not closely specified, and therefore only the cost of the usable solar heat (solar heat cost) is presented. Thus, the cost analysis comprises only the solar heating plant. The solar heat cost includes both investment and operation, and was calculated for an annuity of The costs are based on the 1995 price level. The operating cost refers to service and supervision, together with electricity costs for the operation of pumps (ground heat stores). Solar heating plants are characterized by high investment costs and low operation costs. On the above assumptions, the operating cost was estimated at % of the total solar heat cost. Heating systems with pit heat stores were found in the lower part of the range and heating systems with ground heat stores in the higher parts. The investment costs for a ground heat store in clay or rock constituted a smaller share of the total investment costs than for a water-filled pit heat store, 30 % and 50 % respectively. This means that the influence on the investment cost for a solar heating plant is larger for a reduction in investment costs for solar collectors and pit heat stores than the corresponding cost reduction for ground heat stores. Sensitivity study In a sensitivity analysis for the most economical solutions with the respective heat store systems, the influence on the solar heat cost of a ± 20 % variation in different variables concerning store design, system conditions and investment Solvärmesystem. Simulerings- och kostnadsstudie. 11
14 costs was investigated. The sensitivity analysis showed that a reduction of the investment cost has the greatest significance in reducing the solar heat cost compared with changes in construction and system parameters. Reduced investment costs The reduction of the investment cost for solar collectors is expected mostly through a changeover to industrial production and/or performance improvements. The cost for pit heat stores is reduced if different functions, for example insulation and lining, can be integrated in the same part of the construction. Other possibilities of reducing costs lie in developing the lid construction or using pre-fabricated elements. A significant part of the investment costs for ground heat stores consists of costs for installation of ground heat exchangers, drilling, piping and pipe material. The investment cost for ground heat stores may be reduced by developing installation and drilling techniques, and improving the heat transfer capacity of the ground heat exchangers. Excess heat Other heat sources besides solar heat, for example surplus heat from industry, may be connected to a seasonal heat store. Calculations show that seasonal heat storage of alternative heat is economical for a specific investment cost of about 430 USD/ MWh (3 SEK/kWh) and an excess heat cost of 21 USD/MWh (0.15 SEK/kWh). The heat cost for 200 dwelling units, with seasonal storage of surplus heat in a heat store in clay, was calculated at 66 USD/MWh (0.46 SEK/kWh). The cost for purchased surplus heat is the most easily influenced parameter in reducing the heat cost. 12 SGI Rapport No 52
15 Kapitel 1. Syfte och bakgrund Syftet med denna studie har varit att bedöma uppvärmningskostnaden för solvärmeanläggningar med olika typer av säsongsvärmelager, baserat på svenska förhållanden, samt dessas konkurrenskraft i förhållande till traditionell uppvärmning främst olja/el (utanför fjärrvärme). Värmekostnaden vid en säsongslagertillämpning kan bedömas med ledning av resultat från simuleringar av systemens värmebalans och beräkningar av investeringskostnaderna. Liknande arbete har tidigare utförts i IEA:s (International Energy Agency) regi. Jämförande studier av solvärmesystem med säsongslagring, främst genom värmelagring i vatten, redovisas av Dalenbäck (1990). Studier av solvärmesystem med markvärmelager i jord utfördes i mindre omfattning. Ett komplement till det arbetet är att utföra simuleringar utifrån svenska förhållanden, med en uppdatering av väderdata, lagerteknik och med dagens prisbild och att utföra mer omfattande simuleringar av solvärmesystem med värmelager i lera. Studier av solvärmebaserade system är en förutsättning för att kunna erbjuda solvärmebaserade system som alternativ till traditionell teknik. Solvärmeteknik blir alltmer intressant i en övergång till miljöanpassade uppvärmningssystem, som istället för ändliga resurser utnyttjar en förnybar energikälla. I en solfångare omvandlas den infallande solinstrålningen till värme som sedan kan användas till uppvärmning av tappvatten och till uppvärmning av bostäder och lokaler. För att en solvärmeanläggning ska täcka merparten av det årliga värmebehovet måste den insamlade solvärmen säsongslagras från sommaren till vinterhalvåret. Även andra värmekällor kan anslutas till ett värmelager, till exempel spillvärme. Utöver goda förutsättningar att minska värmekostnaden är miljöfördelarna uppenbara. Med spillvärme som värmekälla sker inget tillskott av luftföroreningar och koldioxid till atmosfären vid värmetillförseln jämfört med om en fossil värmekälla ansluts till värmeförbrukaren. Miljöbelastningen är istället beroende av det tillkommande lagersystemet. Denna miljöbelastning bedöms normalt som liten i jämförelse med traditionell värmeförsörjning. Solvärmesystem. Simulerings- och kostnadsstudie. 13
16 Kapitel 2. Genomförande av projektet En solvärmeanläggning med säsongslagring består i huvudsak av solfångare, värmelager, tillsatsvärmekälla, lokalt värmeledningsnät och värmeförbrukare. Baslasten täcks till större delen med solvärme. För att täcka hela årsbehovet av värme kompletteras anläggningen med en tillsatsvärmekälla. Tillsatsvärmekällan täcker huvuddelen av effektbehovet och en mindre del av värmelasten. I denna studie omfattar kostnadsanalysen enbart själva solvärmeanläggningen exklusive kostnader för tillsatsvärme och lokalt ledningsnät varför enbart kostnaden för den användbara solvärmen, solvärmekostnaden, redovisas. Solvärmeanläggningar med olika typer av säsongslager simulerades värmetekniskt med ett datorprogram, MINSUN, (Mazzarella 1989). Solvärmekostnaden beräknades därefter med ledning av simuleringsresultatet tillsammans med en uppskattning av investeringskostnaden för olika systemkomponenter och anläggningens driftskostnad. Det solvärmesystem som uppvisade den lägsta kostnaden per kilowattimme bedömdes som det mest konkurrenskraftiga totalsystemet. Vid simuleringarna varierades sådana parametrar som har en avgörande betydelse för resultatet, i första hand solfångararea och lagervolym. Simuleringarna utfördes med tonvikt på värmelager i lera. Ett mindre antal simuleringar utfördes med värmelager i berg och vattenfyllt gropvärmelager. De systemlösningar med respektive lagersystem som uppvisade de lägsta solvärmekostnaderna blev sedan föremål för en känslighetsanalys. Känslighetsanalysen syftade till att studera olika parametrars inverkan på solvärmekostnaden för att identifiera vilka parametrar som har störst betydelse för resultatet. Även andra värmekällor än solfångare kan anslutas till ett värmelager, exempelvis olika spillvärmekällor. Värmekostnaden för en systemlösning med värmelager i lera för säsongslagring av spillvärme beräknades med ledning av främst investeringskostnaden för lagret och bedömd spillvärmekostnad. Senare års kostnads- och energimedvetenhet har dock inneburit att tillgången på spillvärme minskat. Normalt tas spillvärmen till vara i den industriella processen eller i fjärrvärmenäten. 14 SGI Rapport No 52
17 2.1 BESKRIVNING AV SIMULERINGSPROGRAM Programmet MINSUN används för simulering av solvärmesystem bestående av solfångare, säsongsvärmelager, värmepump, tillsatsvärmekälla, lokalt värmeledningsnät och värmeförbrukare, se Figur 2.1. Värmepumpen kan uteslutas ur systemet. MINSUN är främst ett redskap vid förprojektering. Detaljprojektering av en solvärmeanläggning kräver noggrannare systemanalyser. Solfångare SOLFÅNGARE / VÄRMELAGER Säsongsvärmelager Tillsatsvärmepanna Värmepump VÄRMELAST / VÄRMELAGER Figur 2.1 Systemkonfiguration i MINSUN (Mazzarella 1989). Programmet består i huvudsak av två delar. I den första delen anges väderdata samt typ av solfångare för beräkning av insamlad energimängd per m 2 solfångaryta och dag. Väderdata representerar ett normalår och består av dygnsvärden på direkt solinstrålning, total horisontell solinstrålning, utomhustemperatur, vindhastighet samt temperatur vid den så kallade daggpunkten. I den andra delen utförs simuleringen av det solvärmesystem som specificeras av programanvändaren. Solvärmesystem. Simulerings- och kostnadsstudie. 15
18 Simuleringen görs för ett år med uppdelning per månad, vecka eller dag. Vid simuleringen beräknas följande: - Energimängd från solfångarna. - Värmeförluster från lagret. - Min och max medeltemperatur i lagret. - Energimängd från lagret exklusive lagerförluster. - Energimängd från tillsatsvärmekälla. - Förluster i distributionssystemet. - Energimängd från lagret (mängden solvärme efter borträkning av förluster). - Solfaktor, normalt definierad som andelen solvärme i förhållande till det totala värmebehovet. - Kostnader, kapitalkostnad baserad på investering samt driftskostnad för värmepump. I programmet specificeras typ av simulering, solfångare, värmelager, värmelast, värmepump, varmvattensystem och kostnader. Sex olika typer av solfångare finns att välja bland och fyra olika lagersystem. Värmelasten beräknas med uppgifter om antalet hus, omslutningsarea per hus, värmegenomgångskoefficient (k-värdet), önskad inomhustemperatur, internt effekttillskott från människor, belysning med mera samt effektbehov för varmvatten. Varmvattensystemet kan antingen vara integrerat i eller separerat från värmesystemet. Integrerat varmvattensystem innebär att samma distributionsledning till och från huset används för varmvatten och uppvärmning. Annuitetsmetoden används genomgående för kostnadsberäkningar. I programmet anges specifik investeringskostnad för solfångare, lager, distributionsnät respektive eventuell värmepump. Alternativt kan kostnadsberäkningen göras i efterhand, vilket gjordes i denna studie. Minsunprogrammet har vissa begränsningar. Med avseende på systemlösning och drift kan följande nämnas: - Programmet är avsett för långtidslagring, inte korttidslagring. - De system som simuleras är i princip uppbyggda enligt Figur 2.1. Exempelvis leds värmen från solfångarna till husen alltid via säsongsvärmelagret. - Simulering med en uppdelning av dygnet kan inte göras. - Programmet är ett forskningsredskap lämpligt vid förprojektering, inte detaljprojektering. 16 SGI Rapport No 52
19 För utförligare simuleringar av solvärmeanläggningar kan till exempel simuleringsprogrammet TRNSYS användas. I TRNSYS definieras tidssteg och systemkonfiguration av användaren. När ett konkret projekt är aktuellt är det motiverat att i samband med en detaljprojektering göra mer ingående systemoptimeringar. DST-modellen Simuleringar av markvärmelager i MINSUN utnyttjar DST-modellen (duct storage model), utvecklad av Göran Hellström vid Lunds tekniska högskola (Hellström 1989:1). Modellen baseras på att värme överförs genom värmeledning från en cirkulerande vätska till omgivningen via ett system av markvärmeväxlare. I MINSUN utgörs markvärmeväxlarna av ett stort antal borrhål definierade med hjälp av borrhålsradie och termiskt motstånd mellan värmebärararfluiden och området närmast borrhålsväggen. Värmeöverföringen indelas i en lokal process runt varje borrhål och en global process mellan borrhålen och mellan lagret och dess omgivning, samt en steady-flux -del. Vid konstant effekttillförsel erhålls efter viss tid konstant temperaturdifferens mellan den cirkulerande fluiden och lagret vilket karakteriserar tillståndet för steady-flux. En superponering av de tre delarna ger en komplett lösning avseende temperaturfältet inom och närmast lagret. Modellen gäller för vissa antaganden, till exempel: - Värmeöverföringen inom lagret sker uteslutande genom värmeledning. - Borrhålen är likformiga med avseende på värmeutbyte. - Värmeöverföringen bestäms av fluidtemperaturen, termiskt motstånd mellan fluid och jord/berg samt dess temperatur och termiska egenskaper. - De termiska egenskaperna är homogena inom lagret. - Borrhålen antas vara jämnt fördelade över lagerytan och bilda ett mönster av liksidiga trianglar. - Lagret har formen av en cylinder med en vertikal symmetriaxel i mitten av lagret. I programmet anges för markvärmelager volym, djup, jordens/bergets värmeledningsförmåga och värmekapacitet, antal borrhål, borrhålsradie och termiskt motstånd mellan värmebärarfluid och omgivningen, lagerisolering samt initiella temperaturnivåer. SST-modellen För simuleringar av gropvärmelager i MINSUN utnyttjas SST-modellen (stratified storage temperature model). SST-modellen kan också användas för simule- Solvärmesystem. Simulerings- och kostnadsstudie. 17
20 ring av värmelagring i en tank, ett bergrum eller en damm. Lagervolymen kan bestå helt av vatten eller en blandning mellan fast material och vatten. Lagret antas vara cylindriskt till formen och lagervolymen indelas i 10 horisontella skikt. Den temperaturskiktning som naturligt uppstår i lagret utnyttjas genom att värmeuttag och värmetillförsel sker på flera nivåer i lagret. För ett vattenvärmelager cirkuleras vatten till solfångarna från nedre delen av lagret, den del med lägst temperatur. Sedan det passerat solfångarna tillförs vattnet den högsta nivån i lagret med lägre temperatur än det tillförda vattnet. På värmelastsidan uttas vatten från två nivåer i lagret, varefter det blandas för att uppnå den efterfrågade temperaturnivån. I det fall att temperaturen i lagret är för hög blandas utgående vatten med en del av returvattnet från husen. Om temperaturen i lagret istället är för låg tillgodoses värmebehovet av tillsatsvärmekällan som värmer antingen utgående vatten från lagret eller returvattnet från husen till efterfrågad temperaturnivå. Returvattnet som återförs till lagret tillförs alltid i botten av lagret (lägst temperatur) i SST-modellen. I programmet anges för ett gropvärmelager volym, djup, lagermediets och omgivningens värmeledningsförmåga och värmekapacitet, lagerisolering samt initiella temperaturnivåer. 2.2 KORT BESKRIVNING AV LAGERSYSTEM Vid markvärmelagring lagras värme i en jord- eller bergvolym. Vid gropvärmelagring lagras värme i vatten, se Figur 2.2. Byggda säsongsbaserade markvärmeanläggningar har dimensionerats för en relativt låg lagringstemperatur och omfattar ofta en värmepump som vid uttag från lagret höjer temperaturen till en för brukaren användbar nivå. Värmelagring vid hög temperatur (högre än ca 50 C) gör det möjligt att direktkoppla värmelagret till värmesystemet utan värmepump. Markvärmelager Ett markvärmelager i lera består av ett i jorden vertikalt nedpressat slangsystem. Vid inlagring av värme cirkuleras en varm vätska i slangarna varigenom den omgivande jorden successivt värms upp. Vid senare värmeuttag håller den cirkulerande vätskan lägre temperatur än omgivande jord och värms därmed upp av den varmare jorden. Slangsystemet är uppbyggt av sammankopplade vertikala U-formade rör som vart och ett utgör en markvärmeväxlare. Markvärmeväxlaren kan bestå av ett enkelt, dubbelt eller trippelt U-rör, med diameter omkring 25 mm. Markvärmeväxlarna installeras vanligen med inbördes avstånd mellan 1-2 meter. Överytan av markvärmelagret isoleras för att begränsa värmeförlusterna. 18 SGI Rapport No 52
21 Figur 2.2 Exempel på olika typer av lager; vertikala slangar i jord, borrhål i berg och vattenfylld tank. Vid värmelagring i berg sker värmeöverföring till berggrunden via ett stort antal borrhål. Ett markvärmelager i berg består vanligen av vertikala borrhål med diameter mm och centrumavstånd omkring fyra meter (Nordell 1994). I borrhålet installeras antingen ett enkelt plaströr (öppet system) eller en alternativt två U-formade rör/slangar (slutet system). Varje borrhål utgör en markvärmeväxlare. Det enklaste sättet är att installera ett öppet rör i borrhålet. Den varma värmebärarfluiden tillförs då botten av borrhålet och fyller ut mellanrummet mellan röret och borrhålsväggen. Uttag av den varma fluiden sker i toppen av borrhålet. Emellertid är de lokala geohydrologiska och geokemiska förhållandena ofta sådana att ett slutet system är att föredra. I borrhålet installeras då en U-formad slinga och värmeöverföringen sker via U-röret och fyllningen i borrhålet, vanligen vatten. Värmelager i berg görs i regel oisolerade. För en given värmelast måste värmelager i berg göras större än motsvarande värmelager i lera, eftersom berg har något lägre värmekapacitet och för att kompensera för ökade värmeförluster på grund av en högre värmeledningsförmåga. Den högre värmeledningsförmågan för berg är gynnsamt ur värmeöverföringssynpunkt och avståndet mellan markvärmeväxlarna kan göras större jämfört med värmelager i lera. Solvärmesystem. Simulerings- och kostnadsstudie. 19
22 Vattenvärmelager Varmt vatten lagras i bergrum, gropmagasin eller i konventionella ståltankar. I denna studien förutsätts värmelagring i ett isolerat gropmagasin. Ett gropvärmelager, vars överyta oftast ligger i nivå med markytan, består av ett tätskikt kompletterat med isolering, ett isolerat lock och oftast en bärande konstruktion. På grund av densitetsskillnader hos vatten vid olika temperaturer erhålls en skiktning av vattenvolymen, med varmare vatten i lagrets övre del. 2.3 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Indata till simuleringarna finns sammanställt i Bilaga 1. Väderdata utgjordes av insamlade värden för Stockholm 1986, vilket kan betraktas som ett svenskt normalår, se Tabell 2.1. Simuleringarna utfördes genomgående med plana solfångare, i riktning mot söder och med lutning 27 mot horisontalplanet. Denna lutning är något låg jämfört med optimal solfångarlutning som på våra breddgrader är ca 40. Tabell 2.1 Några data för Stockholm, Latitud 57,7 N Longitud 18,0 E Globalstrålning 928 kwh/m 2 Medelutetemperatur 5,9 C Simuleringar utfördes för ett fiktivt bostadsområde med flerbostadshus, totalt 50 respektive 200 bostadsenheter, förutom för värmelager i berg då endast 200 bostadsenheter ansattes vid simuleringarna. Bostadsområdet antogs bestå av flerbostadshus med 10 lägenheter i varje hus. För att förenkla beskrivningen används termen 50 hus som beteckning för fem flerbostadshus med 10 lägenheter i varje hus och motsvarande för 200 hus. Årlig energiförbrukning för uppvärmning och varmvatten har antagits enligt Tabell 2.2. Energiförbrukningen gäller för nybyggda lägenheter. Tabell 2.2 Energiförbrukning för 50 respektive 200 hus. 50 hus 200 hus MWh kwh/lgh kwh/m 2 *) *) 100 m 2 per lägenhet. 20 SGI Rapport No 52
Solvärmesystem med säsongslager
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Solvärmesystem med säsongslager En simulerings- och kostnadsstudie ANNA GABRIELSSON LINKÖPING 1997 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL
Asfaltsytor som solfångare
Asfaltsytor som solfångare I detta projekt har ett system med asfaltsytor som solfångare kopplat till borrhålslager i berg designats och utvärderats med avseende på ekonomi och miljövinst. Den värme som
Energilager i mark kombinerat med solvärme
Nordbygg 2008 Energilager i mark kombinerat med solvärme Göran Hellström Luleå Tekniska k Universitet/Lund i Tekniska k Högskola Sol och värmepump Göran Hellström, Matematisk Fysik, LTH/Förnyelsebar Energi,
Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa
UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på
Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30
Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 Grundläggande om geoenergi Byggnadens värmebehov Fastighetsgräns KÖPT ENERGI Användning Återvinning Behov Energiförlust
Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa?
Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa? 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet ENERGIFORMER OCH LAGRINGSMETODER kinetisk
TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER
UPPDRAG LiV Optimering bergvärmeanlägg UPPDRAGSNUMMER 0000 UPPDRAGSLEDARE Sten Bäckström UPPRÄTTAD AV Michael Hägg DATUM TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER BAKGRUND Energiutbytet mellan
Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank
Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå
Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden
Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll
SOLVÄRME Spara energi och miljö med solvärme
SOLVÄRME Spara energi och miljö med solvärme Solen är en oändlig källa till förnybar energi. En resurs som ger smartare energianvändning för alla fastigheter som behöver värme och varmvatten under sommarhalvåret.
Jämförelse av Solhybrider
Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
ASES. Active Solar Energy Storage. Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels
ASES Active Solar Energy Storage Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels 2017-06-21 1 Sweden and cold climate 2 Warm summers 3 Heat and electricity free if produced on the property area. Energy input 150 kwh/m
Uppvärmning av flerbostadshus
Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende
Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag
Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering
Lågtemperaturfjärrvärme 4GDH Solfjärrvärme. Helge Averfalk Högskolan i Halmstad
Lågtemperaturfjärrvärme 4GDH Solfjärrvärme Helge Averfalk Högskolan i Halmstad 4GDH Fjärde Generationens fjärrvärme Fjärrvärmens framtida utmaningar Dagens teknik utvecklad under 3GDH förhållanden Kunder
Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB
EJ/yr Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P39646-1 i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB Leif Gustavsson, Linnéuniversitetet E2B2s årskonferens 19, 7 februari 19,
Är bergvärme något för mig? Det här behöver du veta innan du bestämmer dig.
Är bergvärme något för mig? Det här behöver du veta innan du bestämmer dig. Att installera i bergvärme är en stor och bra affär både för plånboken och miljön, oavsett om du är på jakt efter ett nytt värmesystem
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige
FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE.
1 FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE. UTREDNING 10.4.2013 BESTÄLLARE: Teknologicenter Merinova. Energiexpert Markus Nyman,
BORRHÅL OCH VÄRMEPUMPSSYSTEM MED PV&PVT TEKNIK OCH EKONOMI. Nelson Sommerfeldt, Doktorand Geoenergidagen, 4 oktober 2018
BORRHÅL OCH VÄRMEPUMPSSYSTEM MED PV&PVT TEKNIK OCH EKONOMI Nelson Sommerfeldt, Doktorand Geoenergidagen, 4 oktober 2018 Tack till våra sponsorer och industripartners BRF Moranviken 2 Bakgrund Solenergi
Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.
Bilaga 2 Tävlingsförutsättningar energi 2015-12-02 ENERGIBERÄKNING- Riddersvik RESULTATSAMMANSTÄLLNING Detta pm utgör redovisningsmall för tävlingskriterierna energieffektivitet och produktion av förnybar
Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare
Optimering av värmepumpsanläggning kompletterad med solfångare Sammanfattning Uppvärmningskostnaden blir en allt mer central fråga för villaägare med dagens stigande elpriser. Värmepumpar är en växande
Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05
Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften
Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme
Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna
Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen
Solenergi en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen En timmes solinstrålning mot jordytan motsvarar den energi mänskligheten förbrukar på ett helt år! Ett vanligt villatak tar emot
Värmelager i fjärrvärmesystem Korttidslager & Säsongslager
Värmelager i fjärrvärmesystem Korttidslager & Säsongslager Vad är det och vad gör Göteborg Energi? Lennart Hjalmarsson, maj 2017 Korttidslagring vad är det? [MW] Heat Generation in Gothenburg April 2-8,
ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist
ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist AGENDA Introduktion Bakgrund Metod Resultat Diskussion & Slutsats INTRODUKTION Tekniska verken
Stångby Stångbypark Bostadsrättsförening
Stångby 2015-10-24 Stångbypark Bostadsrättsförening Information om bergvärmesystemet i Stångbypark 2015 För att medlemmarna skall kunna öka sin förståelse om hur vårt bergvärmesystem fungerar och på så
Vår främsta energikälla.
Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger
Sol och bergvärme ger Liseberg egen uppvärmning
Sol och bergvärme ger Liseberg egen uppvärmning Bostadsrättsföreningen Liseberg i Älvsjö i södra Stockholm (jo, Stockholm du läste rätt), har fått besök både från när och fjärran. Anledningen är en värmeanläggning,
Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten
WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och
Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!
PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,
Förstudie: BESKRIVNING AV UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED SOLFÅNGARE OCH VÄRMEPUMP FÖR OMRÅDET ANNEBERG I DANDERYDS KOMMUN
Förstudie: BESKRIVNING AV UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED SOLFÅNGARE OCH VÄRMEPUMP FÖR OMRÅDET ANNEBERG I DANDERYDS KOMMUN Klaus Lorenz, Rainer Tepe, Tomas Persson SERC Centrum för Solenergiforskning HÖGSKOLAN
Elda inte för kråkorna!
Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet
Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå
Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen
Var lyser solen bäst?
Var lyser solen bäst? Bild: Institute för Environment and sustainability- European Commission Det strålar årligen in ca 10 000 gånger mer solenergi än den energi som används på jorden! Solceller (ger el)
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Småskalig säsongslagring av solenergi för uppvärmning av byggnader
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik Anna Norberg Småskalig säsongslagring av solenergi för uppvärmning av byggnader Simulering av täckningsgrad och
HYDRAULIK Rörströmning IV
HYDRAULIK Rörströmning IV Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 31mars, 2014 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View 24 mar VVR015 Hydraulik/ Rörströmning IV 31 mar 2014 / 2 Innehåll
HYDRAULIK Rörströmning IV
HYDRAULIK Rörströmning IV Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 15 april, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View 24 mar VVR015 Hydraulik/ Rörströmning IV 15 apr 2016 / 2 Innehåll
Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013
Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten
Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare
Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare nilsson_sam@hotmail.com Markus Halén mushen02@student.umu.se Handledare: Lars Bäckström Innehållsförteckning
Bergvärme rme och bergkyla
Bergvärme rme och bergkyla 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet Bergvärme rme Bergkyla Hur vanligt är r bergvärme? rme? Det finns ca 800.000
Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best
Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.
PM SYSTEMBESKRIVNING OCH LCC-BERÄKNING
18 Blekinge Sjukhus byggnad 02-46, kyl- och värmeanläggning Alternativ och LCC-beräkning, sammanfattning Alternativ 0 Kylanläggning med 3 st kylmaskiner på plan 8. Kondensorvärme från kylproduktion via
RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN
Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta
Varför ett nytt energisystem?
Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice
Technical description with installation and maintenance instructions
www.euronom.se Technical description with installation and maintenance instructions VPS 300 / 500 BXU 0710-102 EXOTANK VPS 300/500 BXU Technical description Installation and maintenance instructions Installation...2
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
Sida 1(5) Utbildningsplan Energiteknikerprogrammet 120 högskolepoäng Energy Technician Programme 120 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 : Utbildning på grundnivå
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt
Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme
Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje
Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla
Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget
Värmelagring. Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling. Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17
Värmelagring Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Vä rmelägring Under vinterhalvåret är värmebehovet stort i regionen. Samtidigt
Säsongslagring av energi
Nordbygg 2008 Energilager i mark Olika systemlösningar Göran Hellström Luleå Tekniska Universitet Energilager i mark Geoenergi - värme och kyla Geotermi Säsongslagring av energi 1 Energilager i grundvatten
Bygg och bo energismart i Linköping
Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort
Grundläggande om geoenergi. Geoenergi REGEOCITIES i Stockholm. Effekt och energi. Byggnadens värmebehov 16/10/2014. Effekt (kw) Fastighetsgräns
Geoenergi REGEOCITIES i Stockholm Grundläggande om geoenergi Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Stockholm 2014-10-15 Byggnadens värmebehov Effekt och energi Effekt (kw) Fastighetsgräns Användning Återvinning
Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.
Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. GAME Dagen 2014 Klimatneutral konsumentmarknad 9 Oktober, Chalmers Jonas Cognell, Göteborg Energi AB Senior Program
Energilagring i ackumulatortank.
Umeå Universitet Tillämpad fysik och elektronik Anders Åstrand 2004-02-10 Laboration Energilagring i ackumulatortank. (Inom kursen Energilagringsteknik C 5p) Reviderad: 050303 AÅ 070213 AÅ Inledning Ackumulatortanken
SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS
SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS Innehåller information om olika systempaket som nyttjar solenergi! NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER MED SOLVÄRME! SOLVÄRMESYSTEM Här följer grundläggande beskrivningar av de vanligaste systemen
Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se
Användarhandledning Energiberäkningar 1.0 Beta Rolf Löfbom 2013 ver 1 2013-05-21 www.lofbom.se Innehållsförteckning 1. Allmänt om Energiberäkningar 1.0 Beta... 3 1.1 Allmänt... 3 2. Dialogrutor... 4 2.1
Vad är energieffektivisering och hur gör man?
Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN
Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning
Solenergi i stadsplaneringen Malmö, 20 april 2012 Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Dr. Joakim Widén Built Environment Energy Systems Group (BEESG)
Ackumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200
SVT1310 1 Ackumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200 0-70 O C 40-50 O C Systemtank Qvantum utjämningstank Slingtank/ Dubbelmantlad SVT1310 2 QVANTUM ACKUMULATORTANK
Ekonomi och miljö i fokus. system
Ekonomi och miljö i fokus system - systemet med energieffektivitet i fokus Små värmeförluster Låga anläggnings- och driftskostnader Snabb och enkel projektering samt installation Finns med diffusionsspärr
Värmepumpens verkningsgrad
2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating
Design of Partial CO 2 Capture from Waste Fired CHP Plants
Design of Partial CO 2 Capture from Waste Fired CHP Plants The impact of seasonal operation optimization Simon Öberg Department of Energy and Environment Division of Energy Technology Chalmers University
Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat
Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad
Energiförsörjning Storsjö Strand
Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur
Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES
Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES Jan-Erik Eskilsby Marcus Rydbo Maria Mattsson AB Svenskt Klimatneutralt Boende, Övre Skräddaregårdsvägen 10, 517 37 Bollebygd,
Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå
Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump
Kraftvärme i samspel med borrhålslager Termiska Energilager
Kraftvärme i samspel med borrhålslager Termiska Energilager WP3.1 Powered by José Acuna Max Hesselbrandt 2019-01-30 Team José Acuna, Tekn Dr Projektledare & bi-handledare Monika Topel, Tekn Dr Bi-handledare&konsult
Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie
Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1 Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Robert Granström Marcus Hjelm Truls Langendahl robertgranstrom87@gmail.com hjelm.marcus@gmail.com
ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Kedjehus Fastighetsbeteckning Uppsala Fålhagen 32:5 Byggnadens adress Liljegatan 20B 75324 Uppsala Datum 2016-07-18 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration
OPTIHEAT. Vattenburen golvvärme. Så här monterar du OPTIHEAT. Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk!
OPTIHEAT Vattenburen golvvärme Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk! Så här monterar du OPTIHEAT Olika metoder att montera OPTIHEAT OPTIHEAT är det enklaste sättet att lägga in vattenburen
Pressträff 7 feb 2017 Absolicon Solar Collector AB (publ) ABSOLICON JOAKIM BYSTRÖM
Pressträff 7 feb 2017 Absolicon Solar Collector AB (publ) ABSOLICON JOAKIM BYSTRÖM Koncentrerad solenergi blir en viktig del av världens energiförsörjning Absolicon - koncentrerande solfångare som producerar
Känslighetsanalys kring simulering av Jokkmokks energibalans i EnergyPLAN
Känslighetsanalys kring simulering av Jokkmokks energibalans i EnergyPLAN Sammanfattning En uppdaterad modell av Jokkmokks energisystem har skapats ur nu erhållna data och använts för ett antal scenarion
ENERGILAGER IN-A-BOX. Backavallen
ENERGILAGER IN-A-BOX Backavallen Energihushållning är lösningen för backavallen, en multisport anläggning med verksamhet året om. Backavallen är en modern multisportsanläggning belägen i Katrineholm som
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a
AEBF1: L5 Sun and climate F5: Solar angles and climatic pre-conditions Why do we have so little sun during the winter? Architectural design regarding the outdoor climate Solar paths Solar angles Solar
Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.
THERMOTECH MultiLevel. Koncept för vattenburen golvvärme i flervåningshus
THERMOTECH MultiLevel Koncept för vattenburen golvvärme i flervåningshus Kv. Pärllöken, ÖrebroBostäder 2011 MULTILEVEL - ENERGISMART PÅ FLERA PLAN! Det vanligaste sättet att tillföra värme i flervåningshus
Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.
Värmepumpar i bebyggelse SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.se Värmepumpar vad är hemligheten? Aerothermal Hydrothermal Geothermal
ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860
TERMISKA ENERGILAGER I FJÄRRVÄRMENÄT JULIA KUYLENSTIERNA
TERMISKA ENERGILAGER I FJÄRRVÄRMENÄT JULIA KUYLENSTIERNA JULIAKU@KTH.SE Parameter Grön = 3 poäng Gul = 2 poäng Röd = 1 poäng Summa Effekttäthet 10 3 2 38 LCC-kostnad 9 5 37 I och urladdningstemperaturer
Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar
Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar Uppdragsnummer: 7624 Upprättad: 2017-01-16 iderad: Uppdragsansvarig: Johnny Nybacka Handläggare: Axel Arén Beställare: Brf Mörbyskogen 1
Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen
Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen UMIT Research Lab 12 oktober 2011 Syfte Utveckla metoder för att minimera elkostnader genom att anpassa produktion till fluktuationer i elpriset. Fallstudie:
Solvärme - Solel. Solvärme 2014-09-09. Solvärme för större fastigheter. Drastiskt sänkta modulkostnader Men: blir det prisvärd för kunden?
Solvärme för större fastigheter Klaus Lorenz - Solvärme jämfört med solel - Tumreglerna och förutsättning för rätt dimensionering - Vad påverkar kostnader för en större solvärmeanläggning - Exempel på
Sökande Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola 202100-3211 046-222 72 61, 070 371 30 10 046-224719
ANSÖKAN OM FORSKNINGSSTÖD Dnr 1 (5) Projektnr Sökande Företag/organisation Organisationsnummer Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola 202100-3211 Institution/avdelning Institutionen för Arkitektur
SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.
2017 SOLAR LIGHT SOLUTION Address:No.5,XingYeMiddleRoad,NingboFreeTradeZone,China Tel:+86-574-86812925 Fax:+86-574-86812905 Giving you the advantages of sunshine SalesServiceE-mail:sales@glenergy.cn Tech.ServiceE-mail:service@glenergy.cn
Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH
Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Elisabeth Kjellsson, Byggnadsfysik, LTH Innehåll Mål solkarta vad är det? Solinstrålning ytor på byggnader Solceller aktuellt läge (solfångare)
Högeffektiv värmeåtervinning med CO2
Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller
Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30
Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 REGEOCITIES EU-projekt med 11 deltagande länder Länder med mogen marknad Länder med tillväxtmarknad Länder med ung
Vägen till Finnängen Ett energineutralt boende. Sveriges första renoverade plusenergihus. Andreas Molin Ppam.se Sweden AB
Vägen till Finnängen Ett energineutralt boende Sveriges första renoverade plusenergihus Andreas Molin Ppam.se Sweden AB Agenda Energieffektivisering Finnängen Varför? Finnängen - innan renovering Myresjöhus-1976
ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37
Octopus för en hållbar framtid
EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten
Småskalig säsongslagring av solenergi för uppvärmning av bostäder
Fakulteten för teknik och naturvetenskap Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik Jenny Fryklund Småskalig säsongslagring av solenergi för uppvärmning av bostäder Simulering av lagerutformning och
THERMOTECH Golvvärme. Vi gör det enkelt för dig
THERMOTECH Golvvärme Vi gör det enkelt för dig VÄLKOMMEN TILL THERMOTECHS VÄRLD Thermotech startade när intresset för golvvärme började upptäckas av de stora VVS-tillverkarna. Idén var att utveckla färdiga
Aqualux 750 Teknik Aqualux 500 Teknik GÖR VÄRMESYSTEMET FRAMTIDSSÄKERT! ETT EXEMPEL PÅ VAD SOM ÄR MÖJLIGT:
Aqualux 750 Teknik Aqualux 500 Teknik SVENSKTILLVERKAT GÖR VÄRMESYSTEMET FRAMTIDSSÄKERT! Energipriset har alltid förändrat sig beroende på tillgång och efter politikers beslut. Det var inte så länge sedan