M 7.1 Tillverkningskostnader och kostnadsreduktion. M 7.2 Tillverkningsvänlig konstruktion

Transkript

1 Internationell svetskonstruktör M 7.1 Tillverkningskostnader och kostnadsreduktion M 7.2 Tillverkningsvänlig konstruktion Nils Stenbacka, Professor nils.stenbacka@branneriet.se Nov 2012 Nils Stenbacka 1

2 Kursboken Läs gärna kapitel 1, 4 7 och 11 före kursen. Inledning och översikt. Produktivitet och effektivitet. Trender. Varför gör man ekonomiska beräkningar? Nyckeltal för några svetsmetoder. Kostnadsbestämmande faktorer vid svetsning Beräkning av svetskostnader. Känslighetsberäkning. Investeringsberäkningar ett par enkla modeller. Rationaliseringspotential och förändring. Praktiska exempel (fallstudier). Tillgängliga verktyg på marknaden. Sakregister, referenser, webbadresser och aktuella svetsstandarder Nov 2012 Nils Stenbacka 2

3 M 7.1 Fabrication costs and cost reduction Objective: The students will understand the average cost levels of various fabrication processes and how they affect the total cost of a product Scope: Joint preparation costs Filler material cost Welding speed and machine costs Fixed and marginal costs Semi finished components Expected result at comprehensive and standard levels: Compute example on the influence of weld throat thickness on weld cost. Illustrate typical division of welding costs for different types of welding operations. Review typical production process and their relationship between cost and productivity. Comparison of costs levels for manual welding, mechanized welding and robot welding. Review of case studies in fabrication cost reduction. Nov 2012 Nils Stenbacka 3

4 INLEDNING Nov 2012 Nils Stenbacka 4

5 Västerbron i Stockholm (1935) Exempel på en nitad konstruktion. Nov 2012 Nils Stenbacka 5

6 Svetsning En definition Åstadkommande av (en fast) förbindning mellan ett arbetsstyckes delar med eller utan tillsatsmaterial - eller mellan arbetsstycke och tillsatsmaterial, genom energitillförsel i form av lokal uppvärmning till minst grundmaterialets smälttemperatur, genom plastisk lokal flytning eller genom atomär diffusion. Hänvisning görs till kursboken. Nov 2012 Nils Stenbacka 6

7 Nitförband / Svetsförband Nitning Svetsning Weman Nov 2012 Nils Stenbacka 7

8 Definitioner Smältsvetsning, lokal värmning till smältning (sammansmältning), med eller utan tillsatsmaterial och utan tryck. Trycksvetsning, med eller utan uppvärmning (lokal smältning kan dock ske), där tryck används för att utföra svetsen. Svets (ej svetsfog) eller svetsförband, genom svetsning åstadkommen förbindning. Fog eller svetsfog, ett för svetsningen ofta särskilt utformat ställe mellan arbetsstyckets olika delar, och som hålls på ett visst inbördes avstånd när svetsningen börjar. Påsvetsning, påförande av tillsatsmaterial på en yta genom svetsning. Nov 2012 Nils Stenbacka 8

9 Fogtyper Nov 2012 Nils Stenbacka 9 SVK

10 Svetsfogar & förband SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 10

11 Svetslägen Nov 2012 Nils Stenbacka 11

12 Svetsade konstruktioner - fördelar Hög hållfasthet (R el 1100 MPa) Vätske & gastät Låg vikt (20% lägre än en nitad konstruktion) Enkel design Enkel att producera Mekanisering & robotisering möjlig Inga tjockleksbegränsningar Nov 2012 Nils Stenbacka Bromma / AGA 12

13 Svetsade konstruktioner - begränsningar Metallurgisk inverkan Risker pga svetsdefekter Oförstörande provning har sina begränsningar Svetsegenspänningar och deformationer Haveriet i Oxelösund, 2006 Nov 2012 Nils Stenbacka 13 SHK 2007

14 Byggraset i Kista 25 mm i flänsarna, 7 mm i livet Nov 2012 Nils Stenbacka 14

15 Svetsade konstruktioner - tillverkning Material och materialval, beräkning, design Svetsprocedurer lämplighet för svetsning Produktionsvolym, produktivitet, ekonomi Kvalitetskontroll och oförstörande provning (OFP) Arbetsmiljö Utrustningar Kompetens etc Konstruktion Produktion Se sid i kursboken Kontroll Återkoppling Utveckling FoU Nov 2012 Nils Stenbacka 15

16 Svetsbarhet definition "Svetsbarhet är den egenskap hos ett metalliskt material som, vid användning av en given svetsmetod för ett givet ändamål, gör att en kontinuerlig metalliskt förbindning kan åstadkommas medelst ett lämpligt förfarande, varvid svetsen skall uppfylla de krav som ställs på svetsens lokala egenskaper och på dessas inflytande i den konstruktion, i vilken den ingår." SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 16

17 Svetsbara material Stål olegerade, låglegerade Stål höglegerade, t ex rostfritt Gjutjärn Aluminium and aluminium legeringar Koppar and Koppar legeringar Nickel and Nickel-legeringar Titan osv Nov 2012 Nils Stenbacka 17

18 Svetsproduktion, exempel SVK / AGA - Linde Nov 2012 Nils Stenbacka 18

19 Svetstekniska begrepp Svetsgods Övehettad zon Normaliserad zon Strukturändrings zon Opåverkat grundmaterial HAZ = Heat Affected Zone Belagd elektrod T-förband MAG SVK / AGA - Linde Nov 2012 Nils Stenbacka 19

20 Smältsvetsning - utveckling Electron beam, 1954 Stohr Laser welding, ca 1964 Maiman MIG-welding 1948, Airco MAG-welding (CO 2 ) 1946, Gibson TIG-welding 1941, Meredith Gas shielded arc, 1930 Hobart, Devers Submerged arc, 1930 Kennedy Demonstration 1902 Dalén & Gylling Metallic arc 1888, Slavianoff Coated electrode 1904, Kjellberg Swedish patent: 27152, June 29, 1907 Oxy-Acetylene1901 Picard, Fouche Oxy-Hydrogen 1898, Wiss Carbon arc 1881, Bernardos Nikolay Nikolayevich Gas welding Le Chatelier 1895 Welding of lead 1840, de Richemond Nov 2012 Nils Stenbacka 20

21 Trycksvetsning - utveckling Friction Stir welding, 1991 Diffusion welding, Friction welding, 1956 Explosion welding, 1954 HF induction welding, ca 1950 Ultrasonic welding, ca 1945 Seam welding, Flash welding, Spot welding, Projection welding, Resistance welding, 1885 Thomson Thermite welding, 1897 Goldschmidt Tubai-Kan, ca 4000 BC (Blacksmith). Egypt goldsmith 1475 BC. Nov 2012 Nils Stenbacka 21

22 Svetsning utveckling 100 Amp och 65 år, samma strömstyrka M G Nov 2012 Nils Stenbacka ESAB 22

23 SVETSMETODER Nov 2012 Nils Stenbacka 23

24 Svetsmetoder - översikt SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 24

25 Några begrepp Intermittensfaktor [%] (I max under 10 min period), svetsströmkällor. Nedsmältningstal [kg/h], D Insvetstal [kg/h] (kg färdigt svetsgods per tidsenhet), I Nyttotal [%], anger hur mycket av tillsatsmaterialet som bildar nyttigt svetsgods, N Bågtidsfaktor (svetstid/totaltid), B f Nov 2012 Nils Stenbacka 25

26 Effekttäthet [J/s*m2] för olika processer P max, W/m EB & Laser Grong Plasma 10 8 TIG & MMA Gas * r 0, m Weman Rykalin r 0 ekvivalent radie Nov 2012 Nils Stenbacka 26

27 Kapitalkostnad och svetshastighet Behov av ekonomisk analys Elektronstråle & Laser Friction Stir Kapitalkostnad SEK Motståndssvetsning Bågsvetsning Storlek på investering Ox-Acetylene 10 4 Svetshastighet m/min 0,05 5 0,5 50 Mendez & Eager, Nov 2012 Nils Stenbacka 27

28 Några vanliga svetsmetoder Svetsning med belagd elektrod (15%) Pulverbågsvetsning (10%) Gasmetallbågsvetsning (75%) Punktsvetsning Nov 2012 Nils Stenbacka SVK 28

29 Marknadsutveckling Estimated Weld Metal Deposited % Western Europe tonnes tonnes Western Europe USA Japa % USA Japan tonnes 90% 34,000 90% 90% % 80% 80% 100% % 70% 70% 60% 50% % 50% % 50% % 40% 40% 30% 30% 30% 20% 10% 245, % 10% % 10% % % % Updated MMA MIG/MAG FCW SAW Nov 2012 Nils Stenbacka 29 ESAB

30 Manuell metallbågsvetsning (MMA) Höljets funktion bl a skydda smältan, stabilisera ljusbågen Många olika typer av elektroder (sura, rutila och basiska) Låg investeringskostnad Kan användas i alla svetslägen Långsam metod Bred HAZ Lättillgängligt, och omfattande sortiment av elektroder Mindre stränga krav på grundmaterialets renhet och fogberedning Utmärkt för reparationsoch montagesvetsning Slaggning Man kan svetsa många olika grundmaterial Från t = ca 2 mm och uppåt SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 30

31 Belagd elektrod, MMA ESAB Se sid i kursboken 31

32 Gassvetsning (Oxy-Acetylene) Temperatur i lågan ca C Enkel & billig utrustning Reparations- och montagearbeten Kolande Neutral Oxiderande Långsam metod Hög sträckenergi - Bred HAZ Rör, tunnplåt (0,5 6 mm) Sprickkänsliga material Gjutjärn, icke järn metaller Hård- och påsvetsning Nov 2012 Nils Stenbacka SVK / AGA - Linde 32

33 Gassvetsning AGA Nov 2012 Nils Stenbacka 33

34 Gasmetallbågsvetsning (MIG/MAG) MIG = Metal Inert Gas MAG = Metal Active Gas GMAW = Gas Metal Arc Welding Högre investeringskostnad Alla svetslägen Snabb metod Mindre HAZ Mindre formförändringar Trådelektroder och rörelektroder Inerta och oxiderande skyddsgaser Inga avbrott för elektrodbyten Ren och torr fog Mindre fogvolym än MMA Lågt behov av slaggning Många olika typer av grundmaterial Automatisering och robotsvetsning. Kortbågsvetsning (0,8 3,0 mm) Spraybågsvetsning (från 4 mm) Nov 2012 Nils Stenbacka SVK 34

35 Gasmetallbågsvetsning, MIG/MAG Se sid i kursboken 35

36 MIG/MAG utrustningar MIG / MAG MMA Halvautomatisk MAG-svetsning ESAB Nov 2012 Nils Stenbacka 36

37 Robot welding gantry system Nov 2012 Nils Stenbacka 37 ESAB

38 Parameterbox RAPID PROCESSING Roterande spraybåge Spraybåge Bågspänning 10 mm Blandbåge Modererad spraybåge Kortbåge Forcerad kortbåge AGA AB Trådmatning AGA Nov 2012 Nils Stenbacka 38

39 TIG-svetsning Högre investeringskostnad Hög kvalitetsmetod Alla svetslägen Långsam Med eller utan tillsatsmaterial Ren och torr fog Ingen slaggning Många olika typer av grundmaterial och även svåra material (t ex Ni, Ti) Manuellt eller mekaniserat TIG = Tungsten Inert Gas Inerta gaser / inerta gasblandningar Wolframelektrod Tändning Lift Arc eller HF 0,5 6 mm SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 39

40 TIG-svetsning Se sid i kursboken 40

41 Pulverbågsvetsning Hög investeringskostnad Snabb Höga strömstyrkor Djup inträngningen Mindre behov av fogberedning Hög bågtidsfaktor Företrädesvis horisontellt Ren och torr fog Slaggning Många olika typer av grundmaterial Mekaniserat Ingen svetsrök / strålning Från 2 mm & uppåt SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 41

42 Pulverbågsvetsning Nov 2012 Nils Stenbacka ESAB 42

43 Pulverbågsvetsning, SAW Se sid i kursboken 43

44 Lasersvetsning CO 2 laser 5 12 kw Nd:YAG laser 4 kw Värmeledningssvetsning - Nyckelhålssvetsning SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 44

45 Laser performance data Factor Diode CO 2 YAG Diode pumped Fiber System efficiency, % >20 Wavelength, µm 0,8 10,6 1,06 1,08 Adsorption steel, % Adsorption aluminum, % Max power, kw Nov 2012 Nils Stenbacka 45

46 Laser, exempel pacemaker wheels Trumpf Nov 2012 Nils Stenbacka 46

47 Lasersvetsning Lasersvetsning utförs i huvudsak som stum- eller överlappsfog. Metoden kräver noggrannare beredning av fogen än vid konventionell svetsning, dvs i princip accepteras bara små spaltöppningar. Tillsatsmaterial måste användas vid större spaltöppning för att uppnå fyllning av fogen. Många olika grundmaterial Även Titan, Inconel kan svetsas. Aluminium t= 0,1-5 mm. SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 47

48 Laser-svetsning, tailor blanks Olika plåttjocklekar/stål, mm Weld & Press. Började redan på 80-talet Olika materialkombinationer. Trumpf Nov 2012 Nils Stenbacka 48

49 MAG Laser Hybrid svetsning AGA Nov 2012 Nils Stenbacka 49

50 Hybrid laser MAG svetsning LASER Djup inträngning Hög svetshastighet Liten temperaturpåverkan MIG/MAG Låg investerinskostand Tolererar spalter Segt svetsgods Svetsgods med hög R el HYBRID PROCESSEN Gynnsamma strukturer I svetsgodset Hög svetshastighet, kan producera kälsvetsar Lägre energiförbrukning Mindre svetsdeformationer Kan acceptera större spalter AGA Nov 2012 Nils Stenbacka 50

51 Punktsvetsning Stavformade, vattenkylda elektroder, trycker samman plåtarna under svetsningen. När ett visst tryck har uppnåtts, sluts strömmen. Efter en viss tid har en lämplig svetstemperatur uppnåtts i materialet mellan elektroderna och strömmen bryts. När svetsen fått svalna avlastas elektrodtrycket och svetsen är färdig. Mycket vanlig metod. Tunnplåt. En eller flera punkter. Överlappsförband. Punktsvetsning används för svetsning av allmänna konstruktionsstål med överlappsfog på upp till 3+3 mm. Vissa kopparlegeringar, aluminium, nickel och zinkplåt kan även svetsas. Metoden används i stor omfattning inom tunnplåtsindustrin (ex. bilindustrin). Q = R * t * I2 [Ws] SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 51

52 Pressvetsning Svetsningen sker vid uppskjutande partier (vårtor) i den ena eller båda delarna av arbetsstyckenas fogytor. Vårtorna kan vara uppressade i längsgående, alternativt cirkelformade förhöjningar eller som punkter. Fördelen med pressvetsning är att man kan utföra flera svetsmoment samtidigt dvs. metoden är en lämplig massfabrikationsprocess. Användes för fastsvetsning av beslag, muttrar och för tillverkning av armeringsnät, galler och kabelstegar. SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 52

53 Friktionssvetsning Friktionssvets 1. Broms 2. Arbetsstycke (rör) 3. Vulst 4. Svets 5. Fixtur Ingen fullständig uppsmältning av fogytorna. Delar som skall sammanfogas roteras, gnids mot varandra under högt tryck. När rätt svetstemperatur uppnåtts, stoppas rotationen, samtidigt som trycket bibehålls eller ev. ökas tills sammansvetsningen är färdig. Under svetsningen bildas en vulst av material som pressas ut från fogytorna. På detta vis avlägsnas ytföroreningar så att svetsen blir homogen. Metoden användes där åtminstone ena arbetsstycket är rotationssymmetriskt. Vanliga tillämpningar är svetsning av stång mot stång, rör mot rör och rör/stång mot fläns eller ändplatta. SVK Nov 2012 Nils Stenbacka 53

54 SVETSKOSTNADER Nov 2012 Nils Stenbacka 54

55 Vad är kostnadseffektiv svetsning? Billigt tillsatsmaterial Snabb svetsning Lite efterbearbetning Små svetsdeformationer Hög genomloppshastighet Liten andel icke värdeskapande tid Liten andel stödjande tid Stabilitet i processen Inga flaskhalsar Value stream mapping Värdeflödesanalys. Ericson, VCE Nov 2012 Nils Stenbacka 55

56 Processen bestämmer produktiviteten Order/Inköp Lager, omarbetning, köer... Planering/Konstruktion Kundanpassning Tillverkning Värdeskapande tid Totalt värdeskapande tid: 18%. Icke-värdeskapande tid + stödjande tid: 82%. Se sid 52 i kursboken ABB T50 Nov 2012 Nils Stenbacka 56

57 Tillverkning av järnvägsvagnar Se även sid i kursboken Nov 2012 Nils Stenbacka 57 Kruse

58 Svetsekonomiska beräkningar Kan motiveras om man vill investera i en ny utrustning (t ex eliminera en flaskhals), sänka tillverkningskostnaderna, göra en övergång från halv-automatisk till robotiserad svetsning, kontrollera en offert eller ge en offert, räkna på en ny- eller om-konstruktion, optimera en viss process, förstå vilka processparametrar som har störst betydelse för ekonomin. Nov 2012 Nils Stenbacka 58

59 Total kostnad Eskilda kostnader Alla kostnader som kan knytas till ett visst objekt t ex Grundmaterial Lön Tillsatsmaterial Gemensamma kostnader Alla kostnader som är gemensamma för flera objekt t ex Administration Hyror Värme Nov 2012 Nils Stenbacka 59

60 Totala kostnader Fasta kostnader Kostnader som inte beror på tillverkningsvolymen. t ex Avskrivningar Löner Försäkringar Rörliga kostnader Alla kostnader som är gemensamma för flera objekt t ex Material Tillsatsmaterial Underhåll Nov 2012 Nils Stenbacka 60

61 Tider i en svetsoperation Bågtidsfaktor = Bågtid (svetstid) / Cykeltid Programmering Skärning / Fogberedning Fixturer / Lägestställare Plåt / Tråd / Gas Uppdragstid Se sid i kursboken Ställtid Bågtid Bågbitid Hanteringstid Fördelningstid Kontroll Reparationer Kassaktioner Montering Cykeltid 61 Karlebo Svetshandbok

62 Indata i en svetskostnadsberäkning m sv Svetsgodsvikt (kg, kg/m) TL Operatörskostnad (kr/h) I Insvetstal (kg/h) [= nyttotal * nedsmältningstal] B f Bågtidsfaktor (%) [svetstid / cykeltid] MTK Maskintimkostnad (kr/h) P e Elektrodpris (kr/kg) N Nyttotal (%) [insvetsad svetsgodsvikt / tillsatsmaterialvikt] F Gasflöde (l/min) P g Gaspris (kr/m 3 ) Elkostnad och underhållskostnad kan ev försummas (de är ofta < 5 % av totala svetskostnaden) 62

63 Formlerna för kr/m eller kr/objekt ange formeln för den totala svetskostnaden samt härled den sk kontrollerande faktorn Se sid i kursboken 63

64 The simple weld cost formula k = m w ( TL + MTK ) /( I B f ) k I MTK m w deposited weld metal [kg] TL operator cost with over-head [ /h] MTK hourly machine cost (capital) [ /h] I deposition rate [kg/h] B f arc time factor, % (equipment utilization factor) MTK, I Disregarding costs for filler material (wire and gas), electricity and maintenance (often < 10% of total). Nov 2012 Nils Stenbacka 64

65 Influence of I and MTK dk / di = m ( TL+ MTK)/( I 2 w B f ) dk / dmtk = mw /( I B f ) Nov 2012 Nils Stenbacka 65

66 Totala svetskostnaden Nov 2012 Nils Stenbacka 66

67 Nedsmältningstal Pulverbägsvetsning Gasmetallbägsvetsning TIG-svetsning Normalutbyteselektroder Högutbyteselektroder OBS skillnaden mellan nedsmältningstal och insvetstal. Gassvetsning kg/h Nedsmätningstal för olika svetsprocesser. Aichele & Spreitz Nov 2012 Nils Stenbacka 67

68 Insvetstal och Bågtidsfaktor Bågtidsfaktor (%) Nyttotal (%) MMA belagd elektrod MIG/MAG trådelektrod MIG/MAG rörelektrod Man Mek Man Mek FCW 95 MCW Pulverbågsvetsning FCW Fluxfylld. MCW Metallpulverfylld. Insvetstal = Nyttotal (%) x Nedsmältningstal (kg/h) Beror bl a på typ av tillsatsmaterial, skyddsgas osv 68 ESAB

69 Svetskostnadsberäkningsprogram DEMO Se även sid i kursboken Nov 2012 Nils Stenbacka 69

70 Svetskostnadsberäkningsprogram SLV Halle Nov 2012 Nils Stenbacka 70

71 SSAB WeldCalc Nov 2012 Nils Stenbacka 71

72 En reflektion låt oss nu diskutera vad den föregrående bilden antyder. Dags för en större övningsuppgift. Nov 2012 Nils Stenbacka 72

73 Exempel på en svetskostnadskalkyl Halvautomatisk manuell MAG Nov 2012 Nils Stenbacka 73

74 Känslighetsanalys Förändring i svetskostnad Svetsgodsarea Lön (+ soc.) Tråd + Gas Förändring i kostnadsslag Insvetstal Nyttotal Halvautomatisk MAG svetsning. 74

75 Exempel, kostnadskalkyler hur påverkas kalkylen vid robotsvetsning? manuell svetsning, mekaniserad svetsning och robot svetsning? Nov 2012 Nils Stenbacka 75

76 Svetsmetod och maskintimkostnad 1. MMA normalutbyteselektrod 2. MMA högutbyteselektrod 3. MAG halvautomatisk 4. MAG mekaniserat 5. MAG tandem Small investments High investments Se även sid i kursboken 76

77 Behov av analys Komplexitet & Behov av analys Elektronstråle & Laserprocesser Robotisering & Hybridprocesser Mekanisering Mera avancerade maskiner Enkla utrustningar Storleken på investeringen Bilden illustrerar komplexiteten vid val av metod ur teknisk och ekonomisk synvinkel. Behovet av analys växer ju högre upp på trappan man kommer. Nov 2012 Nils Stenbacka 77

78 Flexibilitet och Produktivitet Semi-automatisk manuell svetsning Flexibilitet mekaniserad robotsvetsning automatiserad robotsvetsning Mekaniserad/automatiserad svetsning i specialanläggningar Produktivitet Nov 2012 Nils Stenbacka 78

79 Maskinkostnad Nils Stenbacka nov 2012 Beräkning av maskinkostnad 1 Maskinkostnad inkl styrsystem etc kr 2 Kostnader för installation, utbildning, förstudie etc Reservdelar Summa kostnader för en driftklar installation kr 4 Avskrivningstid 6år 5 Kalkylränta 8% Annuitetsfaktor 1,216 Kalkylmässig avskrivning per år kr 8 Underhållskostnad i % av nr 1 per år 2% 9 Årlig rumshyra 20000kr Fasta maskinkostnad per år kr 10 Utnyttjandegrad (bågtidsfaktor) 0,8 11 Antal arbetstimmar per år 1 skift 1 810h 12 Antal skift 3 Drifttimmar per år 4 344h Fast maskinkostnad per år 210kr/h 13 Effektförbrukning 40kW 14 Elpris 0,7kr/kWh Elkostnad 28kr/h 15 Verktygskostnad (kontaktrör, dysor etc) 15" 16 Driftrelaterat underhåll av robot 5" 17 Driftrelaterat underhåll av anläggningen 5" Rörlig maskinkostnad 53kr/h Total maskinkostnad per timme 263kr/h Nov 2012 Nils Stenbacka 79

80 Ännu en reflektion låt oss nu diskutera vad den föregrående bilden antyder. Dags för en större övningsuppgift till. Nov 2012 Nils Stenbacka 80

81 Investeringsanalyser Investeringsbeslut Investeringsanalys Rationalisering Höja kapaciteten Ersätta sliten utrustning Öka kvaliteten Minska spridningen i kvaliteten Grundinvestering (år noll) Intäkter Renovering Restvärde 81

82 Annuitetsmetoden NuV(0) = B/(1 + r) n, nuvärde år noll B, betalning år n 1/(1 + r) n, diskonteringsfaktor (diskonto = ränta, räntefot) f = r / [1 (1 + r) -n ], annuitetsfaktor (annuitet = årsbelopp) För beräkning av årliga lika stora avbetalningar under ett visst antal år för att betala av lånet. Se sid 112 i kursboken 82

83 Banklån vi räknar på ett banklån med Annuitetsmetoden Vi lånar kr på 10 år. Räntan är 4%. Hur mycket ska vi betala per månad, räntekostnad + amortering, för att vi ska vara skuldfria efter 10 år? Nov 2012 Nils Stenbacka 83

84 Internräntemetoden IRR - en metod för investeringskalkylering. Man beräknar den räntesats, internräntan, som investeringen avkastar. Genom att genomföra den beräknade internräntan med kalkylräntan, dvs det uppsatta avkastningskravet, kan man bedöma investeringens lönsamhet. I(0) = Σb i /(1 + r i ) n + V(n)/(1 + r i ) n I(0) grundinvestering b i avkastning år i V(n) slutvärde år n r i internräntan Σ summeras från 0 till n 84

85 Laser-hybrid station, cash flow model 85

86 Laser-hybrid station, känslighet Hur påverkas lönsamheten (IRR = 25%) vid; 10 % dyrare investering 10 % dyrare implementering 3 mån försening (från 6 till 9 mån) 10% högre driftkostnader 10% lägre pris per enhet 10% kortare cykeltid Från 2 till 3 skift IRR 20% IRR 25% IRR 18% IRR 20% IRR 15% IRR 37% IRR 51% 86

87 Skärmetoder Nov 2012 Nils Stenbacka 87 SSAB

88 Skärmetoder Nov 2012 Nils Stenbacka Engblom 88

89 Tips för att sänka kostnaderna Se sid 100 i kursboken Om arbetskostnaden dominerar arbeta med att sänka bågtiden (svetstiden). Om kapitalkostnaden dominerar arbeta med att reducera cykeltiden. Nov 2012 Nils Stenbacka 89