Svenska Freds växer. Värvarna på stan lockar allt fler att bli medlemmar. OROANDE MEN INGET HOT MOT SVERIGE KRÖNIKA: FRÅN MINJOBB TILL FREDSBAS

Transkript

1 FREDSTIDNINGEN NR MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN Svenska Freds växer sida 2 Värvarna på stan lockar allt fler att bli medlemmar. FOTO: WIKIMEDIA COMMONS FOTO:EVA KELLSTRÖM FROSTE Uppdrag: Värva för fred. Jannika Ojeda Meftah, Sanna Sunnerfalk, Charlotta Ehn Marlow, Martin Sjöblom och Krister Pontvik på Sergels torg i Stockholm. En starkt bidragande orsak till att Svenska Freds förra året växte med nära personer är satsningen på direktvärvning, så kallat Face to face. Trots att många människor inte ens hört talas om Svenska Freds vill de ändå bli medlemmar när de får veta vad föreningen står för. Därför fortsätter satsningen under våren och sommaren även i år. Pax följde med värvarna under några timmar i maj. De ser inte sitt jobb som vilket som helst. Det är tufft, men viktigt. Jag räddar världen varje dag, sade Sanna Sunnerfalk. Göran Forsberg från Umeå var ute på ett fredsuppdrag och fann Sanna Sunnerfalk. Han var på jakt efter ett smycke med den knutna pistolen, men fick i stället ett brutet gevär och ett medlemskap i Svenska Freds. Under knappt två månader har årets gäng värvat över 630 nya betalande medlemmar och ökat Svenska Freds årsinkomst med kronor. Putins Ryssland oroar. OROANDE MEN INGET HOT MOT SVERIGE sida 4 Det har varit en försvarspolitisk debattvår som inleddes när ÖB sade att Sverige bara kunde försvaras i en vecka. Mot vad? undrar Anna Ek. Utvecklingen i Ryssland betecknas som oroande av Försvarsberedningen, men något militärt hot mot Sverige ser den inte. ALLT TUFFARE FÖR IDEELLA I RYSSLAND sida 6 Det har blivit allt svårare för ideella organisationer att verka i Ryssland. Svenska Freds har samarbetat med flera ryska organisationer och följer utvecklingen med oro. Förra året kom ännu fler lagar som inskränker möjligheterna för det civila samhället. KRÖNIKA: FRÅN MINJOBB TILL FREDSBAS sida 8 Intresset för fredsfrågor väckets bland minskadade i Kambodja. Knappt sju år senare valdes Kristofer Duarte till ordförande för Stockholms Freds. Han berättar om vägen dit och varför han är hoppfull om möjligheten att påverka i nedrustningsfrågor.

2 2 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2 / 2013 Värvare på fredsuppdrag Svenska Freds egna värvare på stan ser inte sitt jobb som vilket som helst. De sprider fredsbudskap och ser till att föreningen växer. FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE De flesta rusar förbi de lilaklädda Svenska Freds-utsända i lunchrusningen vid Sergels torg. Men några stannar till, pratar fred och krig och om man kan göra något åt det. Som Göran Forsberg från Umeå som var ute på ett fredsuppdrag och hittade Sanna Sunnerfalk, en av Svenska Freds värvare. Det här är verkligen inte bara ett jobb, jag räddar världen varje dag, säger hon. För andra året i rad satsar Svenska Freds på att värva nya medlemmar på stan, så kallat Face to face. Värvarna anställs och utbildas av Svenska Freds. Jobbet kan vara tufft, men de värvare Pax träffar några timmar vid Sergels torg denna soliga majmåndag framhåller hur viktigt de tycker att det är. När jag såg annonsen på Arbetsförmedlingen blev jag så himla glad tänk att kunna göra något viktigt och samtidigt betala hyran. Det är helt fantastiskt att få göra något som känns rätt i hjärtat, berättar Sanna Sunnerfalk. Det är lunchdags och dessutom är många turister från andra länder. Men Sanna pratar ändå med flera personer. Det kommer aldrig att bli Göran Forsberg, nyvärvad medlem som var på jakt efter ett fredssmycke och fann ett brutet gevär. fred, säger en, en annan Du pratar med fel person, jag har jobbat i försvaret i hela mitt liv. Det är svar som Sanna inte låter stå oemotsagda. Kvinnan som jobbat inom försvaret stannar till och pratar en stund när Sanna replikerar Men vi vill väl båda ha samma sak fred. Planterar frön Mannen som inte tror på fred blir lite eftertänksam när hon säger: Men vi är en fredsrörelse här, och det finns fredsrörelser i andra länder. Då sa han Du menar, om vi är tillräckligt många Det känns ändå som om man planterar frön hos en del, även om de inte blir medlemmar, förklarar Sanna. Men hos Göran Forsberg behöver hon inte plantera något frö det fanns redan där och han blir glad när han får kontakt med Sanna. Jag är ute på ett fredsuppdrag förklarar han hans dotter fyller 20 år samma dag och han är på jakt efter ett smycke med den knutna pistolen. I stället hittar han ett brutet gevär till dottern och ett medlemskap till sig själv. Det klickade till på en gång, värvningen var klockren. Jag reagerade inte så mycket på frågan hon ställde, utan på att en så ung tjej är intresserad av fredsfrågor. Kanske var det en slump men slumpen är ingen tillfällighet! Han är född på 50-talet och känner till Svenska Freds sedan tidigare, har gått i några demonstrationståg. Vad tänker du om Svenska Freds? Jag tänker tradition, en rörelse som har en historia. Sanna gillar diskussioner Värvaren Sanna Sunnerfalk tycker att hon gör en insats för världen varje dag. na, det är många som stannar och pratar. Svenska Freds synsätt kan vara ganska nytt för människor, men de flesta tar det väldigt positivt, de får se saker från ett annat håll. De tror att vi måste sälja vapen och måste ha ett försvar som vi har. Det är helt fantastiskt när man kan få folk att tänka om, säger hon. Det är väldigt spännande att prata med dem som jobbar inom försvaret. Jag har värvat en, men den personen var inte militär. Jag var nära att värva en officer, men han ville gå hem och tänka på saken. Efter värvningen av Göran Forsberg är det dags för en kort rast på Sergeltrappan tillsammans med kollegerna. Precis som Sanna tycker de att det är viktigt att arbeta för något de tror på. Det är jättekul. Jag gör något viktigt. Jag utbildar Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Ansvarig utgivare: Christoffer Burnett-Cargill Redaktör: Eva Kellström Froste , pax@svenskafreds.se Design: Gabriel Holmbom Skribent om inte annat anges: Redaktören Adress: Polhemsgatan 4, Stockholm

3 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2 / FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE Vandrande värvaren Jannika Ojeda Mefta. Jannika utbildar sig till lärare och ser likheter det är en pedagogisk utmaning att snabbt fånga intresset. mig till lärare och det finns likheter. Det är en pedagogisk utmaning att fånga intresset snabbt, säger Jannika Ojeda Meftah. Kan göra skillnad Krister Pontvik berättar att han jobbar i en församling som pastor och att Svenska Freds värderingar är helt naturliga för honom. Jobbet som värvare är en utmaning. Samtalen ger mycket. Varje ny människa är en ny värld. Jag vill gärna förmedla en positiv inställning för fred och att man kan göra skillnad. Det jobbigaste är att få nej det roligaste är när de säger ja! Charlotta Ehn Marlow är gammal Svenska Fredsmedlem och hittade jobbet via föreningens hemsida. Det är tufft arbete, tuffare än jag trodde. Man får ta in mycket, så mycket nya människor och en del negativa reaktioner. Det är nyttig träning. Jag gillar frågorna, jag jobbar för något jag tror på. Det jobbigaste är när folk har bråttom och inte hinner stanna och prata. De dagar som de får få samtal är de svåraste, enligt värvarna. Arbetet kräver också att värvarna är 100 procent på hela tiden. Det kan vara svårt om man är trött en dag. Jag kan också bli väldigt ledsen när jag får starkt negativa reaktioner inte för att de skäller på mig, utan för att här står någon och kämpar för fred och en bättre värld, och så kan det komma någon och vara elak och trycka ner en, säger Sanna. Men utöver det ser Sanna utmaningarna som positiva. Man blir ju väldigt bra på att hålla isär sig själv och andra människor det är många som bara passerar förbi och även sådana som tycker att vi gör dåliga saker. Då får man verkligen träna sig i att det har med dem att göra. Och så blir man utmanad intellektuellt, jag har diskussioner hela tiden, berättar Sanna. Hon rekommenderar alla att jobba som värvare någon gång. Det är extremt utvecklande. Man tränar sin sociala förmåga. Att prata med en främling kommer aldrig mer att vara ett problem för mig. Jag pratar med folk på bussen nu det är ju helt fantastiskt! Över 630 nya medlemmar Den sista maj hade värvarna inom Face to Face på knappt två månader värvat över 630 nya betalande medlemmar som tillsammans ökar årsinkomsten med över kronor för Svenska Freds. Och fler medlemmar kommer det att bli under sommaren. Förra året höll värvningen på under en kortare tid än i år. Resultatet blev bra, omkring tusen nya medlemmar. Det gjorde att Svenska Freds vågade satsa på Face to face även detta år, och nu under fler månader. Tack vare bland annat värvningen ökade Svenska Freds antalet medlemmar med stycken under 2012, Totalt hade Svenska Freds vid årets slut medlemmar. Förra året fick Face to face en bra start i och med Ekots avslöjande om det svenska stödet till den planerade vapenfabriken i Saudiarabien. Alla kände inte till Svenska Freds men många kände till Saudi-skandalen, och det gjorde det lätt att koppla den frågan till Svenska Freds, säger projektledaren Elina Ambjörnsson. Men även om Saudi-affären gav draghjälp tror hon inte att det behöver vara svårare att värva i år. Folk är intresserade av Svenska Freds frågor, och väldigt få vill exportera vapen till diktaturer. Det var Elina som kom med idén om Face to face till Svenska Freds, för att hon är övertygad om att Svenska Freds frågor engagerar långt fler än dem som redan känner till föreningen. Förra årets resultat gav henne rätt de flesta som blev medlemmar hade inte hört talas om föreningen innan. Face to face är beprövat och effektivt och det hör till det mest grundläggande, att gå ut och prata med folk, påpekar Elina.

4 4 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2 / 2013 FOTO: WIKIMEDIA COMMONS Under president Vladimir Putin har Ryssland blivit alltmer auktoritärt. Landet vill också rusta upp sitt försvar. Utvecklingen beskrivs som oroande av Försbarsberedningen. Auktoritärt Ryssland oroar militärt hot osannolikt Enveckasförsvaret satte igång en upprörd debatt med krav på mer resurser till försvaret. Typisk fälla, enligt Anna Ek mot vad ska vi försvara oss? Det har varit en försvarspolitisk debattvår. Den sattes igång med ÖB:s utspel om enveckasförsvaret och fick ny näring efter skriverierna kring den ryska flygövningen i påskas. Den sista maj kom så Försvarsberedningen med sin säkerhetspolitiska omvärldsanalys i rapporten Vägval i en globaliserad värld där utvecklingen i Ryssland ses som oroande och fått mer utrymme än tidigare. Debatten har blivit bredare, gått från att handla om enstaka delar som Afghanistan och värnplikt till att handla om det territoriella försvaret och om Ryssland. Kravet på Natomedlemskap kommer som ett brev på posten, som Svenska Freds ordförande Anna Ek beskriver det. Hon tycker att debatten förs utifrån alarmistiska termer. Som när ÖB Sverker Göranson i julas sade till SvD att Sverige bara kunde försvara sig i en vecka, vilket ledde till upprörd debatt och krav på mer resurser till försvaret. Det är en sådan typisk fälla mot vad ska vi försvara oss? Handlade det om ett rent hypotetiskt scenario långt fram i framtiden? Försvarsberedningen slår ju fast att det inte finns något militärt hot mot Sverige inom överskådlig tid, kommenterar Anna Ek. Under Kalla kriget och Sovjettiden var den militära hotbilden lättare att förstå, mer konkret. Nu handlar de säkerhetspolitiska hoten om så mycket mer bland annat klimatförändringar, flyktingströmmar, fattigdom, terrorism och IT-säkerhet. Anna Ek tycker att försvarspolitikerna är dåliga på att leverera konkreta analyser, vilket öppnar för försvarsdebattörer att återigen lyfta fram Ryssland som det stora militära hotet. Ryssland rustar upp sitt försvar, ökar antalet övningar och blir alltmer auktoritärt. Men det betyder inte att det finns något militärt hot mot Sverige, menar inte bara Anna Ek utan också den parlamentariska Försvarsberedningen som den 31 maj kom med sin säkerhetspolitiska omvärldsanalys. Utvecklingen i Ryssland beskrivs som oroande. Samtidigt fastslår beredningen att det inte går att föreställa sig att en militär konflikt i närområdet enbart skulle påverka ett land. Ett enskilt militärt angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid, sade Cecilia Widegren (M) när hon presenterade analysen på en pressträff. Flera debattörer påpekar att Ryssland rustar upp från en låg nivå och att det ryska försvaret ändå inte är i närheten av många västländers i storlek. Svenska Freds håller med om att utvecklingen är oroande, men anser inte att svaret på detta är militärt utan att det är viktigare att bygga relationer och att stödja det civila samhället i Ryssland. Anna Ek saknar en utgångspunkt i analysen: Sveriges eget ansvar. Sverige borde se sin egen roll i upprustningen i omvärlden. Vi främjar upprustningen i världen, genom vår vapenexport och genom vårt samarbete med Nato. Förra försvarsberedningen målade upp klimatförändringarna som det största hotet mot vår säkerhet. Då borde man ha tagit konsekvenserna och lagt en massa resurser på att bekämpa det, men det har man inte gjort, påpekar Anna Ek.

5 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2 / HALLÅ DÄR: Farshid I 20 år har du varit engagerad i Svenska Freds, både lokalt i Nässjö och centralt i centralstyrelsen. Sedan 2010 är du ordförande för Nässjö Freds- och Skiljedomsförening. Vilka är dina drivkrafter? Jag har varit i krig i två år, upplevt en diktatur. För mig är det en självklarhet att verka för demokrati och yttrandefrihet och för fred. Jag drivs av motivationen att det måste göras. Någon måste göra det, varför inte jag? Det är ett livskall, att verkligen arbeta för fred, i alla sammanhang. Det härstammar från min tid som pacifist. Det blir en livsstil, både i ord och handling. Hur kom du med i Svenska Freds? Tack vare min älskade Lena. En bekant fick mig till Nässjös årsmöte, och där träffade jag Lena. Vi hade gemensamma intressen, stort patos för sociala frågor. Svenska Freds är en otroligt viktig organisation. Jag har gått igenom flera olika föreningar men kommit fram till att det är Svenska Freds jag vill engagera mig i. Svenska Freds jobbar med orsaken. Vattnet rinner över i badkaret det räcker inte att torka av golvet, vi måste bli duktigare på att stänga av kranen. Svenska Freds synliggör konfliktorsaker, kartlägger och visar hur det uppstår konflikt. Vad händer i Nässjö? Vi har valt att börja arbeta med ett ämne i taget för att få bättre genomslag och kontinuitet. I år har vi ägnat mycket tid åt kärnvapenfrågan. Vi ska försöka få igång en studiecirkel. Jag och min son Daniel deltar i arbetet i Svenska Freds kärnvapengrupp och var nyligen i Stockholm och träffade människor från Peace Boat (se sid 7). Min ambition är också att ha en utåtriktad aktivitet i månaden, till exempel på en skola. Vi ska åtminstone vara på stan med bokbord och värva medlemmar. Nu senast bjöd vi in en präst och ledsagare som varit i Gaza på det ekumeniska följeslagarprogrammet. Han talade på en av folkhögskolorna och eleverna var helt förstummade. Vad har ni mer för planer? Jag arbetar i Jönköping och min ambition är att starta en lokalförening där. Det är illa att Svenska Freds inte finns i en studentstad! Jag pratar med nyanlända invandrare om föreningsdemokrati, om hur Sverige har byggts upp. Hur hinner du med? Jag skapar tid. Det gäller att prioritera. Jag sover mindre, det går bra det med. På persiska finns ett ordspråk som säger: Att vilja är att kunna. Jag har aldrig ångrat det jag gjort som politisk människa. Jag har träffat så många människor med så olika bakgrund. Jag är tacksam för mitt öde, för den jag är. Hur kopplar du av? Min bolibompatimme är att gå på ishockeymatcher. Jag försöker se alla HV71:s hemmamatcher. Jag har anmält mig som publikvärd. Då gör jag nytta för föreningen också. Namn: Farshid Ardabili-Farshi. Familj: Lena Toll och sonen Daniel. Ålder: Fyller 50 i augusti. Bakgrund: Nationalekonom från Iran. Kom till Sverige som politisk flykting Arbetar med: Ensamkommande flyktingbarn på ett gruppboende som drivs av Frälsningsarmén så jag har gått med i armén!. KARTA VISAR VAR SVENSKA VAPEN FINNS På Svenska Freds hemsida finns nu karta över var svenska vapen finns. Svenska Freds vill visa hur den svenska vapenexporten ser ut i praktiken för att öka insynen och främja debatten. Webbverktyget innehåller en karta med klickbara länder där svenska vapen finns samt information om vad som exporterats och om situationen för mänskliga rättigheter och fred i landet. Kartan innehåller både länder dit Sverige har exporterat vapen och där svenska vapen hamnat på andra sätt. På webbsidan finns också information om de viktigaste aktörerna och deras roll i vapenexporten samt statistik över de senaste årens utveckling DRÖNARKRIG OCH KEX I ALMEDALEN Kex, det hemliga drönakriget och Afghanistan är några av de ämnen som Svenska Freds kommer att debattera i Almedalen i sommar. För sjätte året i rad deltar Svenska Freds på Säkerhetspolitiskt sommartorg under politikerveckan på Gotland. Torget arrangerar 24 seminarier under veckan. Svenska Freds är huvudarrangör för seminariet Kex, vapenexport och diktaturer. Kex står för Krigsmaterielexportutredningen. De obemannade farkoster som kallas drönare ska diskuteras på ett annat av de fem seminarier som Svenska Freds är medarrangör till. Seminarierna sänds live och kan ses efteråt på www. sommartorg.se Den 6 maj hade Svenska Freds medlemmar, fler medlemmar än på 15 år.

6 6 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2 / 2013 Tuffa lagar mot ideella Det har blivit allt svårare för ideella organisationer att verka i Ryssland. FOTO: RAISA BORSHCHIGOVA Förra året kom ännu fler lagar som inskränker möjligheterna för det civila samhället. Det här är ytterligare ett steg mot ett auktoritärt styrelseskick, i riktning mot en diktatur, då regimen kväver det civila samhället, kommenterar Björn Eriksson på Svenska Freds. Björn Eriksson projektleder samarbeten med organisationer i Ryssland och har på nära håll oroat följt utvecklingen i Ryssland. En av de senaste lagarna handlar om att ickekommersiella organisationer, det vill säga ideella organisationer, som får ekonomiskt stöd från annat land och som kan antas arbeta med politisk påverkan måste registrera sig som utländsk agent. Det är i Ryssland synonymt med spion. De flesta organisationerna tar tydligt avstånd från lagen och låter medvetet bli att registrera sig. Att registrera sig som utländsk agent är en stämpling, det säger att organisationen egentligen representerar ett utländskt intresse. Det drar ner på trovärdigheten, både gentemot myndigheter och allmänheten, förklarar Björn Eriksson. Inspektioner Flera organisationer har belagts med bötesstraff för att de inte registrerat sig. Bötesstraffen föregås av inspektioner, förfrågningar och krav på utlämnanden av dokument vilket även det försvårar möjligheterna för organisationerna att utföra sitt arbete. Den första organisationen som drabbades var Golos, den största valövervakningsorganisationen. Den mest kända är Memorial. Övervakade. Minst 200 personer deltog på Tjetjeniens Mödrars demonstration i Groznyj i slutet av förra året. De hade fått tillstånd men övervakades av säkerhetspolisen. Under våren har de ryska myndigheterna gjort räder mot tusentals ideella organisationer i Ryssland, bland dem Human Rights Watch, Transparency International och Amnesty International. Varför har Ryssland infört lagen om utländska agenter? Jag tror att det framför allt handlar om en rädsla för att mista makten. Det är logiskt om man ser på utvecklingen i Georgien och Ukraina, där aktivister störtade den sittande makten. Det är ganska väl känt att de organisationerna även hade stöd från utlandet, säger Björn Eriksson. Men han understryker att det inte är de utländska intressena som styr vad de inhemska organisationerna vill göra. Ryssland har infört strängare lagar för idella organisationer sedan När Dmitrij Medvedev valdes till president infördes ett par positiva förändringar, men när Vladimir Putin återvaldes till Samarbete med TM sedan 2005 Svenska Freds har samarbetat med Tjetjeniens Mödrar sedan I början inriktade sig TM:s arbete på att söka efter alla de människor som försvann under krigen i Tjetjenien. Nu är fokus på att driva fall i Europadomstolen. Tjetjeniens Mödrar har över 60 fall uppe där, men ännu har ingen dom fallit. Typfallet handlar om att ryska myndigheter inte gjort tillräckligt för att utreda brott mot mänskliga rättigheter och försvinnandena. Tjetjeniens mödrar arbetar också med påverkansarbete kring detta. Det finns väldigt många traumatiserade människor i Norra Kaukasus. Tjetjeniens mödrar arbetar för att hjälpa dem att få upprättelse och visa att man kan arbeta juridiskt i stället för att söka upprättelse i andra former, berättar Björn Eriksson på Svenska Freds. Människor försvinner fortfarande spårlöst i Tjetjenien, men inte i samma skala som under Tjetjenienkrigen då upp till människor kan ha försvunnit. president i maj 2012 skärpte han lagarna ytterligare i stället. Det har bland annat blivit mycket svårare att få tillstånd för att demonstrera. Fick tillstånd Tjetjeniens Mödrar, som Svenska Freds samarbetar med, har dock kunnat genomföra demonstrationer i Tjetjeniens huvudstad Groznyj. I slutet av förra året fick de till exempel tillstånd för en demonstration där de krävde att få veta vad som hänt med de försvunna i Tjetjenien. Men samtidigt var säkerhetspolisen där och övervakade, och aktivisterna i Tjetjeniens Mödrar blir också ifrågasatta av myndighetspersoner. En annan organisation som Svenska Freds haft kontakter med är Non Violence CIS. (OSS, Oberoende staters samvälde). Deras arbete går ut på att bygga nätverk och skapa och förbättra kontakter mellan myndigheter och det civila samhället. Men på grund av de nya lagarna drar sig ryska myndigheter för att samarbeta med ideella organisationer, ch därför har organisationen i dag stora svårigheter att verka i Ryssland.

7 FREDSTIDNINGEN PAX NR 2 / HOT SOM INTE BEKÄMPAS MILITÄRT Vapenindustrin är ett hot mot vår säkerhet. Det skriver Svenska Freds ordförande Anna Ek i en skuggberedning som satts DET LÖSER SIG SÄKERT Civila samhällets skuggberedning till försvarsberedningen INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET samman av IKFF (Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet). Bakgrunden till skuggberedningen är att riksdagens försvarsberedning presenterat sin rapport om omvärlden och de säkerhetspolitiska hoten (se artikel på sidan 4). Trots att analysen i rapporten är att ett militärt angrepp på Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid, har diskussionen i princip uteslutande handlat om Rysslands upprustning och Sveriges militära förmåga. Genom skuggberedningen Det löser sig säkert vill IKFF lyfta fram fler röster och ett bredare perspektiv i den säkerhetspolitiska diskussionen. Nio organisationer har skrivit var sitt avsnitt. De beskriver hot och problem som rör människors och samhällens säkerhet men som inte har militära lösningar. Texterna diskuterar hur våld, konflikter och katastrofer kan förebyggas genom långsiktiga säkra lösningar. TEATERPROJEKT FÖR SKOLOR PÅ TURNÉ Föreställningen Från utanförskap till entreprenörskap på 80 minuter är en pjäs i skepnad av ett föredrag. Den är regisserad av Stina Ocarsson, chef för radioteatern, och väcker frågor om moral, etik, om att välja riktning i sitt liv, om status och om ansvar men leder även in på frågor om svensk säkerhetsoch utrikespolitik, historia och vapenexport. Projektet är finansierat av Forum Syd, vilket innebär att föreställningen kan spelas på skolor utan kostnad. Svenska Freds kommer att vara på turné med pjäsen i Ulricehamn vecka 36, Luleå v. 37, Stockholm v.28 och Göteborg v. 39. Det finns fortfarande möjlighet att boka in ett besök i Luleå, Stockholm och Göteborg. För organisationer kan man även boka in att vi gör en föreställning på kvällen. För mer info: Kenneth Hotz kenneth.hotz@ svenskafreds.se NYA PAX EN POSITIV BEKANTSKAP Pax har kommenterats i några brev som nått redaktionen. Fortsätt gärna skicka in kommentarer, både kring innehåll och utseende! För ett tag sedan fick jag nya Pax i min hand. Det blev en positiv bekantskap. Positivt för en gammaldags papperstidningsläsare, van att få det som vanligt, fast ännu bättre det var verkligen fräsch utformning. Dessutom finns känslan att jag får info som medlem långt bortistan! Den känns bra i handen och att bläddra och läsa i. Dock inte mörkblå sida med vit text. Lite ansträngande för ögonen och känns dessutom onödigt.... Artiklar och notiser känns lagom kompakta. Det här numret av Pax är alldeles perfekt med fin design och värdefullt innehåll. Jag är särskilt intresserad av kampen mot kärnvapen och mot vapenexport.... Med glädje läste jag om Oslokonferensen. Jag ber härmed att få tacka så jättemycket för Fredstidningen Pax som jag nu har lusläst. Jag har själv medvetet valt att leva utan dator och utan internet och liknande och därför blir Pax i pappersversion extra viktig för mig. SVENSKA FREDS ÅRSBERÄTTELSE 2012 Årsbok berättar om året 2012 Om arbetet i Burma, kampen mot vapenexport till diktaturer och om det lyckade värvningsarbetet kan du läsa i årsboken som publiceras i dagarna på Svenska Freds hemsida. Samt om allt annat som Svenska Freds gjorde under Självklart finns också siffror och statistik som hör en årsredovisning till. Debattera mera Det finns fortfarande möjlighet att debattera i Pax! Håll det kort och kärnfullt! Se kontaktuppgifter på sid 2 Japansk fredsbåt i Stockholm Den 16 maj lade det japanska fredsfartyget Peace Boat till i Stockholm. Tillsammans med svenska deltagare från kampanjen ICAN (International campaign to abolish nuclear weapons) demonstrerade flera av passagerarna för att uppmärksamma kravet på ett internationellt förbud mot kärnvapen. Börje Andersson, Farshid och Daniel Ardabli-Farshi, Annie Waldau,P-O Ockull, Anna Ek och Linda Åkerström var med från Svenska Freds, som är med i ICAN.

8 KRÖNIKAN: Fredsintresset väcktes bland minoffer Hej på er! Jag heter Kristofer Duarte och är nyvald ordförande för Stockholms fredsförening. Vad bra det känns att kunna presentera sig på det sättet! Men ovant. Inte minst med tanke på att jag halkade in på ordförandeposten på det där berömda bananskalet. Ungefär så här gick det till. Jag fick ett mejl från Stockholms fredsförenings valberedning som undrade om jag var intresserad av att sitta med i styrelsen. Självklart, tänkte jag. Jag var ju intresserad av att engagera mig mer i lokalföreningen där jag har varit medlem i ett par år nu. Några dagar senare var jag på väg till årsmötet i hopp om att bli vald till styrelseledamot och få en bättre inblick i Svenska Freds största lokalförening. Väl på mötet visade det sig att valberedningen inte hade lyckats hitta någon kandidat till ordförandeposten. Lite försiktigt föreslog jag mig själv. I nästa ögonblick hade klubban fallit och jag var nyvald ordförande! Jag känner oerhörd stolthet över att få representera Stockholms fredsförening och över att få chansen att bidra till föreningens aktiviteter i form av seminarier, kampanjer, fredsläger, filmvisningar och mycket annat. Mitt intresse för fredsfrågor väcktes på allvar när jag för snart sju år sedan för andra gången i mitt liv befann mig i Kambodja. Under min tid i detta fantastiskt vackra och storslagna men också oerhört fattiga och hårt drabbade land intervjuade jag minskadade personer, däribland ett flertal barn, på uppdrag av FN-förbundet. Barnens historier liknade varandras. Ofta berättade de om hur de hade varit ute och lekt och hittat ett föremål som såg spännande ut, men som under leken plötsligt exploderat, med avslitna händer, armar och ben och svåra splitterskador som följd. De vuxna personerna jag intervjuade berättade i stället om plötsliga explosioner under deras fötter när de tjänstgjort som soldater eller varit ute på fälten för att bruka jorden. Fruktansvärda berättelser som berörde mig på djupet. Landminor utgör fortfarande ett mycket allvarligt problem i Kambodja. Risken att trampa på en mina innebär bland annat hinder för det så viktiga jordbruket och begränsar därmed landets utveckling. Antalet dödade och skadade av personminor har dock minskat drastiskt det senaste decenniet, både i Kambodja och i resten av världen. Detta beror till stor del på Ottawakonventionen, eller Fördraget om förbud av personminor, som trädde i kraft i mars Fördraget kom till efter stora påtryckningar från civilsamhället och i Sverige var det Svenska Freds som tog initiativ till kampanjen mot minor. Det här är bara ett av många exempel på hur vanliga människor kan påverka genom att engagera sig och lyfta frågor genom kunskapsspridning, opinionsbildning och påverkansarbete. Det är när jag blickar tillbaka på den här typen av framgångar som jag känner mig hoppfull över det fortsätta och ibland tungrodda arbetet med att lyfta nya frågor, oavsett om det handlar om svensk delaktighet i utvecklingen av attackdrönare eller tvivelaktiga vapenaffärer. KRISTOFER DUARTE Ordförande för Stockholms fredsförening Jag vill bli medlem & stödja Svenska Freds arbete! Som medlem hos oss väljer du själv hur mycket du vill betala, från 20 kr/mån eller 240 kr/år. PORTO BETALT Namn:... Adress:... Postnr & ort:... Telefon:... E-post:... Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Svarspost Stockholm