buerie båateme! sådana som sedan länge är övergivna. Broschyren är producerad och finansierad av Länsstyrelsen
|
|
- Oliver Mats Ekström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3 Det finns en stark önskan hos dagens renskötare att deras barn och barnbarn ska fortsätta bedriva renskötsel i Jijnjevaerie. Foto Marianne Persson. buerie båateme! Välkommen till Jijnjevaerie sameby och det samiska kulturlandskapet! Fjällen kallas ibland för vår sista vildmark. Men marken är inte alls vild, den har varit nyttjad av människor alltsedan inlandsisen försvann för närmare tiotusen år sedan. Framförallt är»vildmarken«ett samiskt kulturlandskap och ett storskaligt beteslandskap präglat av hundratals år med renbete. Det samiska kulturlandskapet är för många ett helt okänt landskap trots att det omfattar en stor del av norra Sveriges yta. I broschyren får du lära känna några kulturmiljöer i Jijnjevaerie i Hotagsfjällen i nordvästra Jämtland, både sådana som fortfarande är i bruk och sådana som sedan länge är övergivna. Broschyren är producerad av Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum, och finansierad av Länsstyrelsen i Jämtlands län. 3
4
5 Jijnjevaerie sameby historik Skriftliga källor för oss tillbaka till mitten av 1500-talet när vi försöker spåra en samisk befolkning i Hotagsfjällen finns uppgifter om att Hammerdalslapparne hade skattat sju mårdar i Ströms socken. Hammerdalslapparne kom från Hartkjölsområdet som i dag ligger i Norge. Samerna från Hartkjölen rörde sig över hela Hotagsfjällen, både på nuvarande svensk och norsk mark. Hartkjölen finns omnämnt i de skrivna källorna under olika namn; Herklafjäll, Harkiellfjell, Heklefjäll, Herkelsrumpa, Härkelfjäll, Harchildfjäll och Harchara fjäll. Begreppet Hartkjölen är dock vagt och obestämt och svårt att få grepp om. Enligt Richard Gothe (1937) tyder skrivna källor på att Hartkjölen var jämtlandssamernas»högkvarter«, alltså ett mycket centralt område för de renskötande samerna åtminstone från 1500-talet och framåt. Hur det var dessförinnan kan vi inte veta. Enligt jordeboken från 1649 fanns det då sju samer på Hammerdalsfjäll, bland annat Nils Jonsson från Herklafjäll betalades lappränta för åtta skattlagda fjäll i Ström socken, bland annat för skattefjällen Murfjäll, Vinklumpfjäll och Gåxsjöfjäll som ligger inom nuvarande Jijnjevaerie sameby samt för Harklafjäll som alltså i dag tillhör Norge. Under början av 1800-talet lär det ha varit mycket goda år för renskötseln i Hotagsfjällen. Det sägs att samerna i området hade upp emot renar, vilket är en enorm skillnad mot dagens ungefär Då ska man komma ihåg att betesområdena var betydligt större än i dag med betesmark långt ner mot norska kusten. 1889, när den första renbeteslagen från 1886 trädde i kraft i Jämtlands län, förändrades villkoren dramatiskt för samerna. Tidigare hade deras marker varit indelade i skattefjäll, för vilka enskilda samer betalade skatt för att bedriva renskötsel. När renbeteslagen infördes delade staten istället in renskötselområdet i så kallade lappbyar, där samerna inom ett geografiskt område skulle idka kollektiv renskötsel. Skattefjällen Murfjäll, Vinklumpfjäll och Gåxsjöfjäll kom att utgöra Hotagens lappby. För att säkra rennäringen och utvidga renbetet, som hade reducerats kraftigt i samband med avvittringen i mitten av 1800-talet, löste staten samtidigt in flera fjällhemman som ombildades till så kallade fjällägenheter inom renbetesfjällen. Inom Jijnjevaerie ligger fjällägenheterna Bågavattnet, Almdalen och Munsvattnet. 5
6 Även om de skrivna källorna endast tar oss tillbaka till mitten av 1500-talet vad gäller samisk närvaro i Hotagsfjällen så visar de arkeologiska spåren i de närmaste samebyar na både norr och söder om Jijnjevaerie något helt annat. I Frostviksfjällen finns på flera ställen så kallade stalotomter, en äldre form av kåtatomter, som är daterade till talen e. Kr, och i Njaarke sameby är både renvallar och kåtatomter daterade till ungefär år 1000 e. Kr. I Jijnjevaerie har det inte gjorts några arkeologiska undersökningar eller dateringar, men med största sannolikhet har renskötsel bedrivits lika länge här gjorde dåvarande lappkommittén (en av staten utsedd kommitté som skulle utreda samernas förhållanden) en översikt över same befolkningens yrkes- och bostadsförhållanden. Enligt utredningen skulle Hotagens lappby ha varit den mest»lappska«samebyn i Jämtlands län. I samebyn fanns då fem hushåll med sammanlagt tolv personer, vilka samtliga var renskötare och»nyttjade enbart kåta som bostad«. Från rengärdet i Voekergoebrie (Vinklumpen). I samband med rennäringslagen 1971 ändrades benämningen»lappby«till»sameby«och Hotagens lappby blev Hotagens sameby. Senare ändrade samebyn sitt namn till Jijnjevaerie som är ett sydsamiskt ord och betyder ungefär»flera små fjäll«. Samebyarnas marker har skövlats hårt på sina naturresurser. De största och mest genomgripande ingreppen var regleringarna av de stora fjällsjöarna under första delen av 1900-talet. Regleringarna inte bara förändrade landskapet, de medförde också stora problem för renskötseln när viktiga betesområden och flyttningsleder hamnade under vatten. I vissa fall dränktes kåtor eller hela visten. I Jijnjevaerie reglerades Foskvattnet så sent som på 1970-talet. Regleringen innebar bland annat att flera flyttningsleder mellan sommar- och vinterland skars av så att stora betesområden inte kunde användas igen förrän på 1990-talet då man kunde flytta med lastbil både höst och vinter. befolkning Åren kring sekelskiftet 1899/1900 minskade renantalet dramatiskt i alla samebyar i Jämtlands län, från sammanlagt ungefär djur 1885 till femton år senare. Hotagens lappby var inget undantag. Där registrerades 2870 renar år Fyra år senare, år 1900, hade antalet sjunkit till 569. Minst antal renar var det 1907, då endast 315 djur var upptagna i renlängden. Det var flera faktorer som samverkade till att renantalet minskade så katastrofalt. Under några år kring sekelskiftet var vintrarna mycket milda och dåliga 6
7 Olof Persson, son till Anna Katarina och Per Gustav Larsson, vaktar renar på 1920-talet. Foto Nils Thomasson, Jamtlis fotosamlingar. med isbildning på marken så att betet försvårades. Samtidigt var det ovanligt mycket rovdjur, främst järv och varg, som snabbt decimerade renantalet. Ytterligare en anledning till det minskande renatalet var konsekvenserna av avvittringen i mitten av 1800-talet och renbeteslagen De svåra påfrestningarna sammantagna innebar att många renskötare måste lämna Hotagsfjällen och flytta till and ra områden där betesförhållandena var bättre. Under några år låg renskötseln så gott som helt nere ansökte renskötarfamiljen Anna Katarina och Per Gustav Larsson från Frostviken (nuvarande Voernese sameby) hos lappfogden i Östersund om tillstånd att få flytta sina renar till Hotagens lappby. I Frostviken fanns det många renskötande samer runt sekelskiftet och renbetet räckte inte till för alla. Lappfogden gav sitt tillstånd till flyttningen efter att ha tillfrågat de kvarvarande samerna, och familjen Larsson flyttade med 800 renar till Hotagsfjällen. De ursprungliga renskötarfamiljerna i området hade då antingen slutat med renskötsel eller flyttat till andra betesområden. Flertalet av dagens renskötare i Jijnjevaerie är ättlingar till Anna Katarina och Per Gustav Larsson. 7
8 gränsbete Hotagsfjällen är ett stort sammanhängande fjällområde som sträcker sig över både norsk och svensk mark. Där nuvarande riksgräns är dragen finns ingen naturlig geografisk gräns, vilket innebär att renarna i alla tider under både sommar och vinter har rört sig över hela området utifrån väder och tillgång till bete. Vid västliga vindar vandrade renarna ibland ända mot Snåsa, som ligger flera mil in i Norge. Före unionsupplösningen 1905 var detta inget problem för samerna. Man följde renarna och folkbokförde sig i det land där renarna för säsongen uppehöll sig. Det innebar att man ett år kunde vara bokförd i Norge och nästa år i Sverige. Efter unionsupplösningen införde norska staten betesavgifter när svenska renar betade på norskt område. Så småningom sattes renstängsel upp mellan de båda länderna. Förbudet ledde till många och långa konflikter. Fortfarande är det vanligt att man har familj, släkt och vänner på ömse sidor av gränsen. hotagens lappförsamling I Jämtlands län var alla samer kyrkobokförda i speciella lappförsamlingar fram till Systemet var speciellt för jämtlands- och härjedalssamerna, i Norr- och Västerbottens län ingick samerna i de vanliga församlingarna tillsammans med övrig befolkning. En konsekvens av systemet med lappförsamlingar var att samerna stod utanför socknarna och det var därmed inte kommunerna utan staten som ansvarade för deras skolgång, åldrings- Kyrkan i Hotagen. och fattigvård. Samerna hade inte heller rösträtt till kommunal- och kyrkovalen. Samerna i Hotagen tillhörde Hotagens lappförsamling som ingick i Föllinge lappförsamling fram till Föllinge lappförsamling omfattande till en början hela Jämtlands lappmark anställdes en egen kapellpredikant i Hotagen, och från 1855 infördes egen kyrkobokföring. Före dess upptogs hotagssamerna i husförhörslängder och ministerialböcker i Föllinge lappförsamling upphörde lappförsamlingarna och samerna blev kyrkobokförda i den församling där de var mantalsskrivna. 8
9 Från södra delen av samebyn. geografisk omfattning Hotagsfjällen bildar ett stort öppet platåområde med flera mindre fjälltoppar. Mot norr bildar Ströms Vattudal en naturlig gräns, och i söder ligger ett system med sjöar som också avgränsar fjällområdet. Jijnjevaeries åretruntmarker (det område där renarna får beta under hela året) gränsar i väster mot Norge. I norr fortsätter gränsen från Rörvattensfjället vidare nordost om Småtjärnarna till Torrtjärnarna. Därefter viker gränsen av mot Lill-Munsfjället och Gräsvattnet. I öster fortsätter gränsen söderut mot Långvattnet till Svanaflon Råkvattnet Lill-Klumpvattnet. Därefter viker gränsen av mot väster via Hundklumpen Stor Erfjället genom Stor-Foskvattnet väster Blandvattshöjden mot Vinklumpfjäll söder om Vinklumpen Holmvattnet Gåstjärnen Sönner Vinklumpstjärn Vinklumpen Myrklumpen och Penningkejsaren. I åretruntmarkerna ingår även ett mindre område i Norge. Vinterbetesmarkerna ligger i skogslandet i östra Jämtland och angränsande delar av Västernorrlands län. 9
10
11 Renskötsel i dag Under första delen av 1900-talet ersattes den intensiva renskötseln allt eftersom av storskalig extensiv renskötsel med fokus på köttproduktion. Mjölkning och daglig vallning av renarna har upphört sedan länge. I Jijnjevaerie förekom regelbunden mjölkning in på 1930-talet. I dag är renhjordarna stora och rör sig över omfattande områden. Tekniska hjälpmedel gör att renskötarna snabbt kan förflytta sig och de gamla rörelse- och bosättningsmönstren har förändrats. Många gamla boplatser har inte längre någon användning och visten växer igen och faller snart i glömska. Andra visten, framför allt på höst- och vårlanden, har övergått till att bli permanenta boplatser. Renskötarna i Jijnjevaerie bor i dag utspridda på flera platser; Bågavattnet, Valsjöbyn, Gunnarvattnet, Rötviken, Fagerdal och Gäddede. Den extensiva renskötseln lämnar nya spår i landskapet stora beteshagar och anläggningar för kalvmärkning, skiljning och slakt. Bil- och fyrhjulingsvägar leder fram till de flesta renskötselanläggningar. Rengärdet i Voekergoebrie (Vinklumpen). 11
12 Renskötselåret Under vintern är Jijnjevaeries renar uppdelade i fem stycken mindre vintergrupper som betar i skogslandet i östra Jämtland och närliggande områden i Västernorrlands län. När renarna känner att våren nalkas sätter vandringslusten in och de vill dra iväg till fjälls. Renkorna brukar inte påbörja kalvningen nere på vinterlandet utan väntar tills de är uppe på sina gamla kalvningsland. Någon gång i månadsskiftet april/maj, lagom till kalvningsperioden, brukar renar och renskötare komma upp till fjället. Kalvarna brukar födas längst österut på fjället runt Skaerite Noerhte tjoele Bievredahke eller väster om Loabpeken, kring Bierne Skrihtie Eevesvaerie, Avansfjäll och Skultern. Renarna stannar i kalvningslanden hela maj men vandrar i början av juni ner i dalgångarna där gräset början växa först. Där betar de av det frodiga nya gräset och de första örterna tills midsommartid då myggen kommer och börjar irritera renarna. De samlas då åter på fjället, på allt högre fjäll ju varmare det blir. Under högsommaren flyttar hela samebyn till sommarvistet Loabpeken, som ligger inne bland fjällen i väglöst land. I juli har man kalvmärkning i rengärdet i Voekergoebrie (Vinklumpen), därefter går renarna för sig själva och betar någon månad. Kalvmärkningshagar finns också i Loabpeken, Guvtern och Avansjohke. I slutet av sommaren söker sig renarna ner i dalgångarna för att äta svamp och renskötarna återvänder till Vinklumpen för att förbereda hösten och flyttningarna. Innan renarna går i brunst i mitten av september brukar man slakta en del sarvar (rentjurar) i anläggningen vid i Voekergoebrie (Vinklumpen). Där finns stora rengärden med tillhörande beteshagar för skiljning och slakt. I slutet av oktober eller i november samlas samebyns alla renar till en enda hjord i gärdet i Voekergoebrie för att räknas och skiljas ut i mindre hjordar familjevis. Denna intensiva arbetsperiod engagerar hela samebyn och pågår i ungefär två veckor. Efter räkning, skiljning och slakt flyttas renarna, antingen traditionellt till fots eller med lastbil, till vinterbetet i östra Jämtland, en sträcka på cirka tjugo mil. Vintergrupperna skiljs åt och man återvänder till skogslandet med förhoppning om en bra vinter med tillräckligt med bete och inga rovdjur. 12
13 Vinterland Renarnas vinterbetesmarker ligger utanför åretruntmarkerna och används enligt gammal sedvänja. Sedvanerätten på vinterbetesområdena är i lagstiftningen begränsad till perioden 1 oktober till 30 april. Numera är vinter flyttningarna i Jijnjevaerie inte alls så långa som tidigare när man hade tillgång till vinter bete både vid norska kusten och vid norrlandskusten. Vissa vintrar flyttade renskötare och renar ända till Härnösand. Renar na tyckte om att slicka i sig salt från havsisen, så ibland hade renskötarna skridskor istället för skidor när de vaktade renarna. I dag går vinterflyttningarna till trakterna av Stugun, Hammarstrand och Hammerdal i östra Jämtland och närliggande områden i Västernorrlands län. Under de senaste åren har några renskötare återtagit den gamla traditionen att åka skidor och ta hjälp av hundar på flyttningen istället för att frakta renarna med lastbil. Vintern kan vara mycket besvärlig för renarna beroende på väder, betesförhållanden och mängden rovdjur. Ett bekymmer är det storskaliga skogsbruket. Skogsbilvägar och kalhyggen delar upp markerna så att sammanhållande betesmarker förloras. Markberedning och skogsgödsling förstör lavtäcket på marken och värdefulla hänglavskogar försvinner. Ett nytt problem som dramatiskt försvårar vinterbetet är anläggandet av stora vindkraftsparker. hornslandet Vintern 2006 var betesläget katastrofalt. Renarnas normala vinterbetesmarker var täckta med ett tjock islager så att de inte kom åt de livsnödiga marklavarna. En renskötarfamilj fick då möjlighet att flytta ned renarna till Hornslandet vid kusten i Hälsingland. Horns landet är ett gammalt samiskt område där renskötande samer från Jämtland och Härjedalen längre tillbaka var på vinterbete med renarna. Där har förmodligen även funnits en permanent samisk befolkning som livnärde sig bland annat av fiske. Både renar och renskötare trivdes bra på Hornslandet, betet var fantastiskt bra och de blev väl mottagna av lokalbefolkningen. 13
14 Samer från Hotagen på flyttning på Hammerdalssjön. Foto J. Ridderberg, Jamtlis fotosamlingar. Samiska nybyggen Under senare delen av 1800-talet och framför allt under åren runt sekelskiftet 1800/1900- talet var det många hotagssamer som av olika skäl slutade med renskötsel och blev nybyggare och småjordbrukare. Ibland fortsatte man att ha några matrenar vid sidan om jordbruket. Några av de nybyggen i hotagsbygden som har haft dokumenterat samisk befolkning är Dunnervattnet, Flinten, Stora Foskvattnet, Plutten eller Kännåsen, Djupvattsberget, Munsvattnet och Nils-Jonsavattnet. Förmodligen hade även flera andra nybyggen ursprungligen samisk befolkning. 14
15 Fjällturism luftgäster och blomsterherrar I mitten av 1800-talet kom de första turisterna till jämtlands- och härjedalsfjällen. Först kom blomsterherrar och luftgäster. Blomsterherrarna var lokalbefolkningens namn på studenter och akademiker som kom för att studera fjällens geologi, djurliv och flora. Luftgästerna var till en början patienter med lungsjukdomar och andra åkommor som ordinerades den stärkande fjälluften av sina läkare. Begreppet kom senare även att innefatta den välbärgade medel- och överklassen som tillbringade någon vecka i fjällen för att vila upp sig och idka sällskapsliv. De tidiga turisterna besökte främst fjällen i västra Jämtland dit det fanns både landsväg och järnväg. Däremot var Hotagsfjällen inte så välbesökta. De låg för långt borta från allfartsvägar och järnvägar. Svenska Turistföreningen (stf) har inte intresserat sig för Hotagsfjällen varken när de startade sin verksamhet i fjällvärlden i slutet av 1800-talet eller senare, så därför finns det inte så många markerade vandrings- och skidleder och inte heller några övernattningsstugor eller fjällstationer. De sydliga och västliga delarna af Jämtland börja nu på att var någorlunda väl kända, äfvensom trakterna omkring Ström, men trakten mellan Ströms Vattudal i norr och Offerdal i söder är däremot ännu jämförelsevis mindre bekant kan man läsa i stf:s årsbok I stort sett gäller detta fortfarande. Ett undantag är en turistled som rekommenderades i stf:s årsskrift Leden gick till Stakafjället, som beskrevs som en af de mest storslagna punkterna inom detta natursköna område. Ett par olika alternativa vägar för att ta sig till Stakafjället rekommenderades. Antingen kunde man åka tåg till Östersund och därefter resa genom Lit, Husås och Föllinge eller också åka tåg till Krokom och därefter åka den nya landsvägen via Offerdal till Föllinge. Från Föllinge fanns flera tänkbara möjligheter att ta sig fram till Stakafjället. Det enklaste alternativet var att resa till Laxsjö och därifrån till Tuvattnet med häst. Från Tuvattnet fick man gå eller rida en mil fram till byn Lakavattnet, där man kunde få båtskjuts över sjön. Från andra sidan Lakavattnet var det ytterligare tre kilometer innan man var uppe 15
16 på fjället. Det kanske inte var så konstigt att turisterna föredrog Åre och Storlien där man steg av tåget alldeles intill fjället. jaktvillor Under andra delen av 1800-talet blev jämtlandsfjällen mål för en speciell form av turism. Det var en liten skara välbärgade engels män och skottar, ofta med intressen i den norrländska träindustrin, som kom för att jaga ripa och fiska. Senare utökades denna exklusiva jakt- och fisketurism med svenska affärsmän och grosshandlare. Det var inte ovanligt att»grosshandlarna«byggde upp jaktvillor eller enklare jaktstugor ute i väglöst land mitt inne i fjällvärlden. I Hotagen var det ganska stora områden som arrenderades ut för jakt och fiske till jägare från både Sverige och Storbritannien. Ett exempel är admiral Sir John Kennedy, Erskine Baird och Lord Aisla från Skottland som arrenderade mark med jakt- och fiskerättigheter nära Gunnarvattnet. En bit upp i björkskogen på fjället Myrklumpen lät de bygga upp ett timrat tvåvåningshus, Skottland jagthus eller Villa Skottland som byggnaden kom att kallas. Ett stall, en hundgård och ett hönshus med ungefär sjuttio höns tillhörde gården. Man anlade också en kärrväg, Skottlandsvägen, för att underlätta transporter fram till huset. Den så kallade engelstia i Hotagen varade endast ungefär tio år. Skottarna lämnade byn när byborna ville höja arrendeavgiften. Trakten omkring Hotagen besökes hvarje år af några rika engelsmän, som uppehålla sig där på sommaren för att jaga älg, ripor och änder samt fiska i de fiskrika fjällvattnen. De hafva för detta ändamål låtit uppbygga några trefliga boningshus där i fjälltrakterna berättas i stf:s årsskrift vandrings- och skidturism Turismen i hotagsfjällen är inte alls jämförbar med den massturism som förekommer i andra delar av fjällvärlden. I den mån turism förekommer är det enstaka vandrare och skidåkare som vill hålla sig utanför de stora turiststråken. Detta vidsträckta och väglösa fjällområde i hjärtat av Hotagsfjällen är björnarnas rike, de stora älgtjurarnas revir och kungsörnens domäner. Det är också ett eldorado för fjällvandrare och sportfiskare som söker sig på sidan om allfartsvägarna för att uppleva tystnad och storslagen natur. Hit går inga vägar och skoterlederna håller sig på behörigt avstånd; stora delar av Hotagsfjällen är naturreservat skriver Per Trostemo i sin bok Fiskelycka Större delen av samebyns åretruntmarker ligger inom Hotagens naturreservat. Inom reservatet finns endast ett fåtal markerade turist- och skoterleder. Reservatet består av fjäll, urskogar och oreglerade sjöar och vattendrag och är en av landets främsta björnmarker. En av Norrlands fåtaliga oreglerade älvar, Ammerån, har sina källflöden i Hotagsfjällen. Markerade leder för vandring, skidåkning och skoteråkning finns framför allt i södra och sydvästra delen av hotagsfjällen, utanför naturreservatet. 16
17 Möten Samer och turister möttes förstås ibland eftersom man vistades i samma marker. Turisternas stigar och leder drogs ofta intill samernas visten och rengärden. Turisterna betraktade samerna, eller fjällfolket som de kallades, och deras renar som objekt, som exotiska inslag i den vilda naturen. I fjällen träffas ofta lappar. I umgänget med lappen bör man alltid minnas, att vänlighet och hövlighet stå i lika hög kurs här som annorstädes. Uppträd aldrig överlägset utan visa fjällmannen den medkänsla han i sin hårda tillvaro är värd skrev stf i en av sina första resehandböcker. Samerna å sin sida studerade turisterna med förvåning; att vandra omkring bland fjällen utan att ha något ärende var obegripligt och att bestiga en fjälltopp bara för att titta på utsikten var nästan lite skrattretande. Det kunde få besvärliga konsekvenser när övernattningsstugor och vandringsleder etab lerades i renarnas betesområden och intill visten. Renarna hade svårt att få betesro och det var inte så trevligt när turisterna klev rätt in i kåtorna och ställde närgångna frågor. Samernas lokalkännedom väckte dock respekt hos turisterna och de anlitades ofta som bärare, roddare och vägvisare. Samerna såg en möjlighet till extrainkomst; ibland övernattade någon besökare i deras kåtor och det växte på sina håll fram en liten marknad för renkött, fisk och slöjd. 17
18 I Hotagsfjällen var det alltså inte frågan om någon storskalig turism, men visst skedde möten mellan samer och besökare. I Bräntskalet byggde de svenska ripjägarna Einar Key, Carl von Heidenstam, Henning Waldenström och Gustaf Lilliehöök upp flera små jaktstugor. Jägarna hade en del kontakt med samerna, och både Villa Skottland och storstugan i Bräntskalet lär ibland ha använts som renvaktarstugor av samerna. Lilliehöök berättade för Ernst Manker, som var intendent på Nordiska museet, att när han jagade ripa i Bräntskalet så var det en samekvinna som uppehöll sig i trakterna av småsjöarna där tillsammans med sina två söner och livnärde sig av fiske. Under en lång period, mellan 1914 och 1933, brevväxlade kvinnorna i same byn flitigt med professorskan Anna Key som var gift med en av ripjägarna. Samisk turism i dag I dag vill samer inte längre betraktas. Många driver egna turistföretag, oftast småskaliga med mycket hög kvalitet. Liksom i gångna tider lockas turisterna av jakt och fiske, men även information om renskötsel, samiskt levnadssätt och renskötsel intresserar besökarna. I Jijnjevaerie är turism (stuguthyrning och jaktturism) som binäring till renskötseln mycket småskalig. 18
19
20 En för sin tid mycket modern mångkantskåta, byggd Först bodde Olof Persson och hans familj i kåtan. Senare övertogs den av sonen Lars Ola med hustrun Henny och barnen Antaris och Aili. När deras tredje barn föddes flyttade familjen till Valsjöbyn. I Voekergoebrie ligger Jakob Jakobssons ( ) boplats alldeles intill vägen. Jakob tillhörde de sista av de gamla hotagssamerna. Jakobs kåtor byggdes i början av 1940-talet av hans morbror Lavus Larsson. Hushållskåtan byggdes på modernt vis som en dubbelkåta med förstuga och fönster, utan bågstänger och med vedkamin som så småningom byttes ut mot en järnspis. Första åren risades golvet på traditionellt vis, men efter några år lades brädgolv i stora rummet. Till vistet hörde en liten vedkåta, en rökkåta samt två små timrade förrådsbodar. Jakobs byggnader restaurerades i mitten av 1990-talet och står i dag nästan som en modell över en äldre samisk boplats. 20
21 Jakob Jakobssons bostadskåta i Voekergoebrie. 21
22 loabpeken, lobbersjön Till sommarvistet Loabpeken vid Lobbersjön kommer renskötare och renar vid midsommartid, då värme och insekter lockar renarna högre upp mot fjällen. Tidigare hade man kalvmärkning i Loabpeken, men i dag bor renskötarna där för att ha tillsyn över renarna. Lobbersjön är ett viktigt fiskevatten, och under sommaren är färsk öring ett betydelsefullt inslag i mathållningen. Renskötarna stannar i Loabpeken till mitten eller slutet av augusti då det är dags att vända åter till Voekergoebrie. Bebyggelsen i vistet är ganska utspridd kring sjön. Här finns olika byggnadstyper representerade, traditionella kåtor ligger sida vid sida med moderna stugor. Kåtorna är av olika typer, både vanliga runda kåtor och kåtor med kåavva (farstu). På flera ställen runt sjön finns kåtatomter och andra spår efter äldre tiders renskötare. När Ernst Manker från Nordiska museet besökte Lobbersjön sommaren 1952 var det bara en familj som bodde där, Olof Persson med sin hustru Brita och fem söner. Olof Persson var samebyns ordningsman. Vistet innehöll då förutom några kåtor av olika slag ett timrat stolphärberge och en getkåta. Det var vanligt att renskötarfamiljerna hade några getter under sommaren för att alltid ha tillgång till färsk mjölk. Getterna bodde enligt samisk byggnadstradition i en liten torvkåta. I vistet fanns då också en hage för kastrering och kalvmärkning. 22
23 Per Gustaf och Sakka Sparrocks sommarboplats i Loabpeken. 23
24 kroesstabrejohken, tvärån Vistet vid Kroesstabrejohken ligger strategiskt för renskötseln, mitt emellan det gamla vistet vid Avansbäcken och Voekergoebrie (Vinklumpen). Här byggdes samebyns första renvaktarstuga omkring år Familjen Axel Åhrén hade sitt sommarviste här. Deras bostadskåta var av en fyrkantig timmerkåta av samma modell som skogssamerna längre norrut brukade bygga. Till Åhréns boplats hörde också en förvaringsbod, ett litet gethus och en fiskrök. Senare byggdes en ny renvaktarstuga en bit ifrån den gamla stugan. I dag är det sällan någon som använder renvaktarstugan och Åhréns kåtor är sedan några år övergivna. Två olika generationers renvaktarstugor vid Kroesstabrejohken. Den äldsta är byggd omkring
25 Familjen Åhréns fyrkantiga timmerkåta vid Kroesstabrejohken. 25
26
27 Rengärdet vid Onnebielnie johke. Klyka från palissadhagen som omgärdade gärdet. Intill en av kåtatomterna vid Onnebielnie johke finns den här stenen. Kanske lekte barnen i vistet att de små stenarna var deras renar? 27
28
29
30 fisklösadalen Några kilometer in i Norge i norra delen av samebyn ligger Fisklösadalen. Hotagensamernas renar betade ofta i dalgången innan rikgränsen drogs. I Fisklösa finns inga träd men mängder av sten, så renskötarna byggde sina kåtor, eller kanske snarare hyddor, av sten istället för trä. Grunderna efter sju åtta stenhyddor är fortfarande väl synliga. En av de renskötare som brukade vara här var Fredrik Nilsson. Han ristade in sina initialer och årtalet 1856 på en sten i en av hyddorna. Hyddans tak består av långa stenar och är delvis täckt med torv. Fredrik Nilsson flyttade från Hotagen först till Luru i Norge, sedan till Kall och slutligen till Tåssåsens sameby där hans ättlingar fortfarande bedriver renskötsel. Stenhyddorna i Fisklösadalen användes av renskötarna från Jijnjevaerie senast på 1950-talet. 30
31
32
33 hällmålningar vid skärvångssjön I södra delen av Jijnjevaeries åretruntmarker ligger två av Norrlands mest kända hällmålningslokaler. Det är ungefär femhundra meter mellan de båda målningslokalerna, som båda stupar brant ner mot Skärvångssjön. Målningarna syns bäst från sjön, gärna på vintern då den röda färgen framträder särskilt tydligt mot snön. På den nordvästra lokalen kan man se sammanlagt åtta djurfigurer, troligen älgar, och åtta schematiskt framställda människofigurer. Det finns också färgfläckar och fragment av ytterligare figurer. Två älgar är betydligt större än de övriga. På den andra lokalen finns två älgar, tre fågel- eller båtliknande figurer och ett par människofigurer. Även här finns fragment av flera figurer samt diffusa färgfläckar. Målningarna har varit kända sedan slutet av 1800-talet. Det som är mest fascinerande är att den röda färgen är så väl bevarad efter flera tusen år. Färgen består av en blandning av järnockra och något organiskt bindemedel, kanske djurfett. Av lyckliga omständigheter har färgen ingått en kemisk förening med berget så att en skyddande hinna har bildats. Hällmålningar med liknande motiv förekommer från Atlantkusten i Norge via mellersta Sverige och Finland till de inre delarna av Ryssland. Vem, eller vilka, var människorna som målade? Skärvångssjön ligger i ett gammalt samiskt brukningsområde och en flyttningsled mellan renarnas sommar- och vinterland passerar inte långt ifrån målningarna. Det ligger nära till hands att tänka sig att den eller de som målade var samernas förfäder, och det är uppenbart att motiven på hällmålningarna har stora likheter med motiven på samernas trummor. 33
34
35 visa respekt för rennäringen Kom ihåg att du vistas i renarnas betesområden och på renskötarnas arbetsplatser. Om du ser en renhjord; stanna upp, sätt dig gärna ned och var tyst. Följ inte efter renarna utan lämna dem ifred. Speciellt viktigt är detta under den känsliga kalvmärkningsperioden på våren och vid rensamling. Om du har hund med dig ska den vara kopplad. 35
36
Samiska kulturmiljöer i Frostviken
Samiska kulturmiljöer i Frostviken Det samiska samhället har genomgått flera stora förändringar. Från början var samerna ett fångstfolk som försörjde sig på jakt, fiske och insamling. Så småningom tämjdes
Tåssåsens sameby kulturmiljöer och turism
Tåssåsens sameby kulturmiljöer och turism Text & foto: Ewa Ljungdahl lite sydsamisk historia Det samiska samhället har inte varit statiskt genom tiderna utan har genomgått flera stora förändringar. Från
Samerna och rennäringen i södra jämtlandsfjällen
Samerna och rennäringen i södra jämtlandsfjällen lite historia Skrivna källor beskriver renskötande samer i Jämtland och Härjedalen från 1600-talet. Men samerna fanns här långt dessförinnan. Nya arkeologiska
Vandringsleder. Sommar
Vandringsleder I och omkring Kittelfjäll och Henriksfjäll finns en rad trevliga utflyktsmål som bjuder på både natur- och kulturupplevelser och om det är rätt säsong och tid möjligheter till fiske samt
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning sápmi
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning sápmi LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala
Samer i Bräcke och Ragunda
Samer i Bräcke och Ragunda Samebyarnas vinterbete i Ragunda och Bräcke kommuner Renar på vinterbete vid Nils Olssons gård i Hållborgen, Revsund på 1920-talet. Fotograf okänd, Jamtlis fotosamlingar. Text:
Kalls, Njaarke & Jovnevaerie samebyar
Kalls, Njaarke & Jovnevaerie samebyar historia, kulturmiljöer & turism Text & bild Ewa Ljungdahl lite sydsamisk historia Det samiska samhället har inte varit statiskt genom tiderna utan har genomgått flera
Frågor och svar om rennäringen
Frågor och svar om rennäringen Renantal Hur många renar finns i Västerbotten idag? År 2000 finns det ca 54 000 renar i Västerbotten. Totalt i Sverige finns det ca 230 000 renar. Har antalet renar varit
Mittådalens sameby. historia, kulturmiljöer & turister. Text & bild Ewa Ljungdahl
Mittådalens sameby historia, kulturmiljöer & turister Text & bild Ewa Ljungdahl lite sydsamisk historia Det samiska samhället har inte varit statiskt genom tiderna utan har genomgått flera stora förändringar.
Renar och snöskotertrafik
Renar och snöskotertrafik www.snöskoterrådet.se Tips och råd om hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt om du möter renar på din färd Att komma ut i naturen en gnistrande vacker vårvinterdag
RUVHTEN SIJTE. historia, kulturmiljöer & turism. Text & bild Ewa Ljungdahl
RUVHTEN SIJTE historia, kulturmiljöer & turism Text & bild Ewa Ljungdahl Lite sydsamisk historia Det samiska samhället har inte varit statiskt genom tiderna utan har genomgått flera stora förändringar.
Vålådalen Sylarna Helags
Vålådalen Sylarna Helags valadalen-sylarna-helags.se Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Varför ska
Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse
Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär
Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Rennäringslag (1971:437)
Särskilda trafikförfattningar m.m./jakt och fiske 1 Renskötselrätt Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (1993:36). 1 [5101] Den som är av samisk härkomst (same) får enligt bestämmelserna
FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö
Kulturreservat i Västerbottens län FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö Fatmomakke kyrkstad 1890. Strategisk samlingsplats Fatmomakke kyrkstad består av kåtor, stugor, bodar och kyrka vackert
Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!
Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.
Bilaga 3G BILAGA G RENNÄRING. Allmänt kring renskötsel
Bilaga 3G Allmänt kring renskötsel Renskötseln är en arealkrävande och extensiv näring i behov av stora betesarealer. Varje betesområde har egenskaper som gör det värdefullt under olika perioder på året.
Hansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.
N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax
Vilhelmina Södra sameby
Vilhelmina Södra sameby En beskrivning av samebyns förutsättningar, markanvändning och renskötsel 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Samerna har sedan mycket lång tid tillbaka varit bosatta i det som nu kallas
Tamrenskötselns landskap
Tamrenskötselns landskap Kulturlämningar och skötsel exempel från Jämtlands län Liten sydsamisk ordlista aernie boerne buvrie gaaltije gaelmie giedtie gåetie-aejvie jåarte-sijjie eldstad mjölkgrop förrådsbod
FK Stigens fjälltur påsk 2013
FK Stigens fjälltur påsk 2013 Efter en utsökt lunch på Grövelsjöns Fjällstation startade turen den 1:a april med 3 km uppförsbacke. Med stighudar gick det utmärkt, och efter en knapp timme var det dags
Hasse Andersson - Avtryck i naturen
Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september
FÖRORD. Utvecklingsplaneringen är antagen av samebyn och avser att vara byns egen. Länsstyrelsen i Jämtlands län Rennäringsenheten
FÖRORD Utvecklingsplaneringen är upprättad av länsstyrelsens rennäringsenhet i direkt samverkan med Hotagens sameby. Planeringen består av två delar, första delen innehåller redovisning av markanvändningen
Ansökan om skyddsjakt efter en varg i Västerbottens län
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 13 16 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2014-02-27 Ärendenr: NV-01485-14 Enligt sändlista Ansökan om skyddsjakt efter en varg
FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002
FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 30 augusti Efter en natts tågresa från Örebro och en dags vandring i Östersund med besök bl.a. på Jämtlands läns museum,
Utvecklingsplaneringen är antagen av samebyn och avser att vara byns egen.
FÖRORD Utvecklingsplaneringen är upprättad av länsstyrelsens rennäringsenhet i direkt samverkan med Frostvikens mellersta sameby. Planeringen består av två delar, första delen innehåller redovisning av
Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN
1 DETALJPLAN KAPPRUET SAMRÅDSHANDLING KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN Detaljplan för del av MESSLINGEN 3:134 KAPPRUET MESSLINGEN HÄRJEDALENS KOMMUN JÄMTLANDS LÄN Planer och bestämmelser Föreslagna
Strädelängan. 1700-talet
Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och
Föreningen Sökarna / Ohtsedájjah på utflykt 18 och 19 augusti 2007.
Föreningen Sökarna / Ohtsedájjah på utflykt 18 och 19 augusti 2007. Helgen 18 19 augusti 2007 hade den nystartade samiska arkeologföreningen Sökarna / Ohtsedájjah sin första gemensamma utflykt. Det första
Upprustning av byggnader i Råsjö by
Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder
Underlag till föreslagna områden av riksintresse för rennäringen i Jämtlands län
REMISSFÖRSLAG 2009-04-03 Underlag till föreslagna områden av riksintresse för rennäringen i Jämtlands län Enligt Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. ska Sametinget som
Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista
Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hävvi i Glen HB Journalnummer:
Samer. Sveriges urbefolkning
Samer Sveriges urbefolkning En liten film om Sapmí: (3:53 min) https://www.youtube.com/watch?v=jm13u5rjcmk För länge sedan levde samer av att jaga vilda djur och av att fiska. Samerna jagade bland annat
samisk förvaltningskommun
Ewa Ljungdahl N är man passerar gränsen till Åre kommun möts man av en skylt med kommunens namn på två språk, svenska och sydsamiska. Kanske är det svårt för besökaren att förstå vad som menas med Ååren
REGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 januari 2010 KLAGANDE Gabna sameby, 897300-1152 Ombud: Jur.kand. Malin Brännström Svenska Samernas Riksförbund Magasinsgatan 7 903 27 Umeå MOTPARTER
Traditionell kunskap
Traditionell kunskap Ur konventionen om biologiskt mångfald, art 8j Varje avtalspart ska så långt det är möjligt och lämpligt: med förbehåll för sin nationella lagstiftning respektera, bevara och uppehålla
A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET
A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET A.1 Statens rätt och samernas rätt 1. Staten är lagfaren ägare till den fastighet Gällivare kronoöverloppsmark 2:1 på vilken Området befinner sig. I sin egenskap av
Rennäringen i Sverige
Rennäringen i Sverige Rennäringen i Sverige Rennäringen är en näring som är beroende av stora betesarealer. Den bedrivs genom att renarna strövar eller drivs mellan olika betesmarker. Betesmarkerna har
Ansökan om skyddsjakt på 3 st. vargar
Idre nya Sameby 123 Idre 201204-03Box 790 91 Idre Länsstyrelsen i Dalarna 791 84 Falun Ansökan om skyddsjakt på 3 st. vargar Idre nya Sameby, nedan samebyn, hemställer om skyddsjakt på 3 stycken revirmarkerande
PM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Runt sjön Lago Nahuel Huapi
Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid
KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013
KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.
RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT
RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och
livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still
48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som
VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning
Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parken: Mörttjärnberget Bräcke
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN NATURRESERVAT Naturreservatet Värmlandsskärgården bildades 1980 med syfte att bevara skärgårdens naturvärden
November 2011. Manual för beteslandsindelning
November 2011 Manual för beteslandsindelning Ägare Leif Jougda Ansvariga personer Förslag och synpunkter skickas till Leif Jougda leif.jougda@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Volgsjövägen 27 912 32 Vilhelmina
Västnora, avstyckning
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen
De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002
1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet
VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad sápmi
VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad sápmi vem är same? vistet trumman och nåjden renen språket v e m ä r s a m e? Ofta brukar samer förknippas med renskötsel. Men till traditionella samiska näringar
Samerna i Sverige ett historiskt perspektiv
Inlagd S 2011-04-05 Samerna i Sverige ett historiskt perspektiv Av Sören Ekström Sveriges historia i förhållande till den samiska befolkningen är bedrövande. Dagsläget är både olyckligt för alla inblandade
Ansökan om skyddsjakt efter varg i Dalarnas län och Jämtlands län
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Grudin, Ingela Tel: 010-698 12 46 Ingela.grudin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-02-27 Ärendenr: NV-00248-14 Ruvhten sijte Ansökan om skyddsjakt efter varg
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar
Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket
På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen
På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,
EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har
Balder Arkeologi och Kulturhistoria
PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Schaktningsövervakning RAÄ 29:1 Ovanåkers kyrka Ovanåkers socken Hälsingland 2016 Rapport 2016:02 Katarina Eriksson Balder Arkeologi och Kulturhistoria 2016 Gruvgatan
En 100-årig anpassning renskötsel i det föränderliga
En 100-årig anpassning renskötsel i det föränderliga Populärvetenskaplig föreläsning Kulturens hus Luleå 20 Mars 2012 Isabelle Brännlund Doktorand i historia Umeå University Sweden Doktorandprojekt finansierat
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:
Kungsörninventering vid. i Skellefteå kommun, Västerbottens län FJÄLLBOHEDEN. Mars 2011 Miljötjänst Nord Stefan Holmberg
Kungsörninventering vid FJÄLLBOHEDEN i Skellefteå kommun, Västerbottens län Mars 2011 Miljötjänst Nord Stefan Holmberg Miljötjänst Nord Bondevägen 4 923 32 Storuman Tel. 0951-120 00 Fax. 0951-121 11 Mobil.
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson Gränsjön... 1 Gränsjöhöjden... 4 Norra Gränsjön... 6 Södra Gränsjön... 8 Gränsjö gård... 9 Anförluster via Mats Jönsson Lankinen... 10 Lövåsen...
Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.
Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna
Renskötselrätt som regleras i Rennäringslagen
Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 218 Renskötselrätt som regleras i Rennäringslagen Sammanfattning Syftet med arbetet är att skaffa sig
Exploateringen av Norrland ökar! Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel. Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar!
Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel Exploateringen av Norrland ökar! Eivind Torp Mittuniversitetet Umeå 2014-02-18 Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar! kolonisationen
Kulturreservat i Västerbottens län AATOKLIMPOE ATOKLIMPEN. en samisk kulturmiljö
Kulturreservat i Västerbottens län AATOKLIMPOE ATOKLIMPEN en samisk kulturmiljö Heligt fjäll Atoklimpen ligger i ett fjällområde där samer bott under flera tusen år. Vapstens sameby Vaapsten Sijte har
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901
STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009
STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette
KORPARYDET Torp under Moboda, FoF
KORPARYDET Torp under Moboda, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Korparydet, norra under Moboda Låg 850 meter söder om Björkelund, 1500 meter väster om Fägerhult.
Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1
a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge
Beslut om skyddsjakt efter varg i Västerbottens län
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2014-03-27 Ärendenr: NV-02396-14 Malå skogssameby Brunträsk 4 930 70 Malå Beslut om skyddsjakt
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala
Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur
Resor Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur [ISLAND : LANDMANNALAUGAR] Vandring i ett sagolikt landskap Den isländska naturen är så dramatisk och vacker att den nästan känns overklig. Landmannalaugar,
Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!
En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor
Pånvallen en bosättning vid Smalpån
Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden
Välkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
SÖDRA HYN VANDRA I VACKERT NATURLANDSKAP
SÖDRA HYN VANDRA I VACKERT NATURLANDSKAP VANDRINGSLED RUNT SÖDRA HYN Vandringsleden vid Södra Hyn är cirka 11 kilometer lång och ligger i ett vackert kulturlandskap. Den startar vid Grava Hembygdsförening
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen
Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt
Er överklagan av Miljö- och byggnämnden i Kiruna kommuns beslut den 15 april 2010, dnr L0720-2009 79-10
1(6) Gabna sameby Box 89 981 22 Kiruna Er överklagan av Miljö- och byggnämnden i Kiruna kommuns beslut den 15 april 2010, dnr L0720-2009 79-10 Beslut bifaller överklagandet och upphäver det överklagade
Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun
BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,
Anders Herman och Klara Josefina Alm
Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders
Detaljplan för Kalven 1:138
Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.
Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring
KULTURMILJÖINVENTERING. Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län
KULTURMILJÖINVENTERING Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län 2 Innehåll Om Skogsstyrelsen... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Syfte... 6 Metod... 7 Byråinventering... 7 Resultat... 8
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att
Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län. Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län
Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län Vem är jag? Namn: Jens Andersson Vem är jag? Namn: Jens Andersson Bakgrund PhD i Ekologi, sekreterare
Skidåkning i Tomasboda
Skidåkning i Tomasboda Sammanställning av räknare vintern 2010-2011 på skidspåren i Kilsbergen Thomas Eriksson Aira natur- och kulturinformation Frösvidal 542 70592 Örebro T 019-611 56 00 F 070-317 52
Svensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län
Svensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län Rovdjursförvaltning Rovdjursförvaltningen är ordnad i flera lager, som en
Nya betesregler för mjölkgårdar
Nya betesregler för mjölkgårdar Nu har du bättre möjligheter att anpassa betet efter djurens och din gårds förutsättningar. Den här broschyren berättar vad som gäller hos dig för dina mjölkkor och rekryteringsdjur.
Sammanfattande dokument Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning för Suovas
Sammanfattande dokument Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning för Suovas 1. Namn för Skyddad Ursprungsbeteckning Suovas. 2. Medlemsstater samt tredjeland Sverige, Finland samt Norge. 3. Beskrivning av
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts
Affärerna på Hällevik
Affärerna på Hällevik Det kan tyckas osannolikt idag, men under flera decennier har fyra olika handelsbutiker/affärer, av typen fullsorterad diversehandel, drivits samtidigt på Hällevik. De har dessutom