Rosenkvitten ny frukt för ekologisk odling Kimmo Rumpunen
|
|
- Olof Vikström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling 1 Rosenkvitten ny frukt för ekologisk odling Kimmo Rumpunen
2 2 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling 2005 Kimmo Rumpunen SLU Balsgård Äpplets Hus i Kivik Esperöd Kivik ISBN
3 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling 3 Förord Rosenkvitten är en växt som i allmänhet är mera känd som prydnadsväxt än nyttoväxt. De väldoftande, hårda, gyllengula frukterna används ibland i marmelad men för övrigt har rosenkvitten knappast uppmärksammats som livsmedelsråvara trots dess intressanta potentialer. I Lettland och i Litauen har intresset varit desto större. Där har man i drygt 30 år odlat liten rosenkvitten (Chaenomeles japonica) i stor skala och använt frukterna för att bland annat tillverka aromkoncentrat och olika drycker. I odlingarna har enbart fröplantor planterats, vilket ger stor variation i plantmaterialet och ojämn kvalitet på frukten. Detta har lett till att efterfrågan på rosenkvitten efterhand minskat och att odlingarna blivit mindre lönsamma. För att utveckla rosenkvitten som fruktbuske startade SLU Balsgård 1992 ett samarbete med växtförädlare i Finland, Lettland och Litauen. Ett mål var att ta fram nya rosenkvittensorter för i första hand ekologisk odling. Ett annat mål var att undersöka rosenkvittenfrukternas innehåll av olika nyttigheter för att kunna bedöma råvarupotentialen. Under åren bedrevs utvecklingsarbetet som ett EU-projekt där även forskare i Frankrike och Spanien samt ett par svenska företag deltog, däribland Kiviks Musteri. Nu fortsätter utvecklingsarbetet med mål att ta fram än bättre sorter, effektiv förökningsteknik och rationella odlingsmetoder kopplat till produktkvalitet och nya innovativa produkter.
4 4 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling Innehållsförteckning Introduktion 5 Produktion 6 Användningsområden och innehåll 7 Taxonomi och nomenklatur 9 Växtsätt och utbredning 10 Reproduktion 11 Frukten 12 Förökning 14 Odling 15 Växtnäring 16 Skadegörare 17 Mognad, skörd och lagring 17 Domesticering och växtförädling 18 Pågående arbete 20 Litteratur 20
5 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling 5 Introduktion Liten rosenkvitten (Chaenomeles japonica) är en lågväxande buske med äpplelika, hårda frukter. Frukterna har ett gyllene och väldoftande skal, extremt syrligt fruktkött och ett kärnhus med ett mycket stort antal frön. Arten är endemisk i Japan och introducerades i Europa först under senare hälften av 1800-talet. I Europa har olika arter av rosenkvitten i första hand odlats som prydnadsbuskar. I Kina har frukter av stor rosenkvitten (Chaenomeles speciosa) även fått en användning inom den traditionella naturmedicinen. Här presenteras rosenkvitten som nytto- och prydnadsväxt. Förhoppningen är att rosenkvitten så småningom ska bli bättre känd och använd som fruktbuske - både vid fritids- och yrkesodling, och utnyttjad som råvara i olika produkter. Bild 1. Tornfri sort av liten rosenkvitten med mogna frukter.
6 6 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling Produktion Idag finns kommersiella odlingar av rosenkvitten i Finland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Vitryssland. Södra Finland utgör i praktiken nordgränsen för odling. I Sverige är det möjligt att odla rosenkvitten både i de södra och mellersta delarna av landet. Kalla somrar kan frukterna dock ha svårt att uppnå full mognad i zon IV även på sorter med tidig mognad. Den totala omfattningen av rosenkvittenodlingar i Europa torde idag vara mindre än 200 ha. Arealen minskar snarare än expanderar. Flera faktorer bidrar till den stagnerade utvecklingen. En viktig faktor är ojämn kvalitet hos den tillgängliga fruktråvaran vilket till stor del beror på avsaknaden av lämpligt sortmaterial. En annan bidragande faktor är att resurserna för målinriktat utvecklingsarbete både avseende odlingsmetoder, odlingsteknik och produktutveckling har varit begränsade. I dagens odlingar är medelavkastningen omkring t/ha och frukterna plockas för hand. Odlingsförsök med utvalt vegetativt förökat växtmaterial visar att en dubbel så hög avkastning är fullt realistisk i framtida odlingar. Tabell 1. Egenskaper hos juice utvunnen ur frukter av liten rosenkvitten (Chaenomeles japonica). Egenskap Värde Enhet ph Titrerbar syra % citronsyra Äpplesyra g/100 ml Kinasyra g/100 ml Bärnstenssyra mg/100 ml Densitet g/ml Viskositet cp Turbiditet NTU Icke lösliga ämnen % Socker Brix Proteiner mg/100 ml Vitamin C mg/100 ml Fenoler mg/100 ml
7 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling 7 Användningsområden och innehåll Rosenkvittenfrukter är mycket hårda och kan ej användas för färskkonsumtion. De är däremot användbara som livsmedelsråvara (även i hushållet) på grund av det höga innehållet av juice, kostfibrer och aromämnen. Genom att använda en enkel juicecentrifug kan i genomsnitt 47% juice, 43% pulpa och 7% frö utvinnas ur frukter av liten rosenkvitten. Utbytet av juice kan öka till ca 70% om pektolytiska enzym används vid juiceberedningen. Rosenkvittenjuice har ett mycket lågt ph, , och hög halt titrerbar syra (tabell 1). Äpplesyra dominerar med g/100 ml följt av kinasyra och bärnstenssyra. Rosenkvittenfruktens juice innehåller relativt mycket vitamin C, mg/100 ml, vilket är lika mycket eller mer än vad som finns i juice från de flesta citrusfrukter. Juicen har också en hög halt fenoler, mg/100 ml, vilket är intressant inte minst mot bakgrund av det ökande intresset för olika frukt- och bärfenolers verkan som hälsobefrämjande antioxidanter. Till skillnad från äpplejuice brunfärgas inte rosenkvittenjuice vilket är positivt ur process- och produktsynpunkt. De viktigaste kolhydraterna i rosenkvittenjuice är fruktos, glukos och sorbitol, i nämnd ordning (tabell 2). Innehållet av dessa kolhydrater är lägre än i de flesta andra frukter och bär vilket också återspeglas i det relativt låga brix-talet, 7 9 Brix. Sammantaget innebär detta att rosenkvittenjuice är mycket intressant för användning i olika livsmedel som en surgörare rik på antioxidanter. Tabell 2. Innehållet av kolhydrater i juice som utvunnits från frukter av liten rosenkvitten (Chaenomeles japonica). Kolhydrat Mängd (mg/100 ml) Stackyos 2 40 Raffinos 4 20 Sukros Glukos Xylos Rhamnos Fruktos Inositol 8 32 Sorbitol
8 8 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling I frukter från liten rosenkvitten utgör kostfibrer i medeltal 32 g/100 g av fruktens torrvikt, vilket kan jämföras med 13 g/100 g hos äpple. Av den totala kostfiberhalten är upp till 11 g vattenlösliga kostfibrer som nästan uteslutande utgörs av pektin. Pektinet återfinns till största delen i fruktköttet (tabell 3) och har en hög förestringsgrad vilket gör det användbart som gelbildare i många sammanhang. Pektinet är mer likt äpplepektin än citruspektin vilket kan vara en fördel i vissa produkter. De flyktiga aromämnena som finns i rosenkvittenfrukter är i stort sett samma som hos äpple, äkta kvitten (Cydonia oblonga) och citrusfrukter, men sammansättningen är annorlunda. Hittills har 60 olika aromämnen identifierats. Intressant att notera är att den mest rika aromprofilen återfinns hos frukter av liten rosenkvitten vilket beror på förekomst av fler lättflyktiga ämnen jämfört med övriga rosenkvittenarter. Aromen och alkoholextraktets läckert gulbruna färg har gjort rosenkvittenlikör mycket uppskattad i Lettland och Litauen. Även i Finland pågår likörtillverkning i mindre skala med rosenkvitten som aromgivare. Oljeinnehållet i rosenkvittenfrö är i genomsnitt 8%. Oljan är rik på omättade fettsyror och borde vara intressant t. ex. som en kosmetisk olja. Andelen mättade/fleromättade fettsyror är låg, , och av totala mängden fettsyror utgör i medeltal andelen fleromättade 51% och enkelomättade 39%. Av rosenkvitten kan halvfabrikat produceras såsom juice, puré, och aromextrakt med traditionell användning i saft, likör, läskedrycker, marme- Tabell 3. Fördelning och innehåll av kostfibrer i skal, fruktkött, kärnhus samt hel frukt hos liten rosenkvitten (Chaenomeles japonica). Medelvärde av utvalda genotyper som detaljstuderats (g/ 100 g ts). Fruktdel Viktandel Kostfibertyp Olösliga Lösliga Totalhalt Skal Fruktkött Kärnhus Hel frukt
9 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling 9 lad, konfekt, glass, yoghurt och fil. Kostfiberfraktionen kan utnyttjas intakt eller för extraktion av pektin med användning i t. ex. bröd och andra bakverk. Rosenkvitten kan i framtiden eventuellt få en användning som naturläkemedel - nyligen genomförda djurförsök har bland annat visat på anti-inflammatorisk verkan. Taxonomi och nomenklatur Rosenkvittensläktet, Chaenomeles, tillhör underfamiljen av växter med kärnfrukter (Maloideae) inom familjen av rosväxter (Rosaceae). Inom Maloideae, står Chaenomeles närmast äkta kvitten (Cydonia), Docynia, Pseudocydonia, päron (Pyrus) och äpple (Malus). Chaenomeles har fått sitt namn ifrån grekiskans chaino, att gapa, öppna sig och melon äpple. Detta anses emellertid vara en felaktig beskrivning eftersom rosenkvittenfrukter endast i undantagsfall spricker upp. På Balsgård har fenomenet noterats endast vid ett tillfälle, och då i samband med riklig nederbörd efter en längre torrperiod under senhösten. För närvarande räknas fyra arter till släktet Chaenomeles: C. cathayensis (kinesisk rosenkvitten), C. japonica (liten rosenkvitten, japansk rosenkvitten), C. speciosa (stor rosenkvitten), och C. thibetica (tibetansk rosenkvitten). I en nyligen reviderad upplaga av den kinesiska floran är ytterligare en art inkluderad i rosenkvittensläktet: C. sinensis. Denna art har tidigare förts till ett eget släkte och benämnts Pseudocydonia sinensis. På Balsgård finns plantor av samtliga arter förutom av C. sinensis. Plantorna är uppdragna ifrån frö som samlats in i Tibet, Kina och Japan. Insamlingen har skett i samarbete med kinesiska och japanska botaniker. Tillgången på vildinsamlat växtmaterial har varit en förutsättning för att kunna genomföra molekylärgenetiska studier av variation och släktskap inom och mellan de olika arterna. De DNA-undersökningar och morfologiska studier som genomförts visar bland annat att den japanska arten, liten rosenkvitten, är klart separerad från de kinesiska arterna, och att tibetansk rosenkvitten är närmast släkt med kinesisk rosenkvitten. Vi har även funnit stöd för att spontan hybridisering ägt rum mellan två av de kinesiska rosenkvittenarterna.
10 10 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling Växtsätt och utbredning Liten rosenkvitten är en låg buske ( m) med en naturlig utbredning i centrala och södra Japan där den uppges växa på öppna sluttningar på en höjd av m. De prover som ingått i undersökningar på Balsgård har samlats in i både centrala och södra Japan. Utbredningsområdet är dåligt känt för de kinesiska arterna men gencentrat torde utgöras av Yunnan från vars västliga och norra delar vi haft tillgång till växtmaterial. Tibetansk rosenkvitten är en stor buske (1.5 3 m) och vildväxande bestånd har rapporterats från 2700 m höjd. Det finns också litteraturuppgifter om att den förekommit i odling på 3760 m höjd. Kinesisk rosenkvitten är en stor buske eller ibland ett mindre träd (upp till 6 m högt) som växer på m höjd, och stor rosenkvitten är en större buske (2 5 m) som uppges förekomma på m. De kinesiska rosenkvittenplantorna växer i naturen på bergssluttningar, i snår, och i glesa skogar. Fastän rosenkvitten i stor utsträckning odlats som prydnadsväxt i kinesiska trädgårdar och under lång tid använts som medicinalväxt så är det först på senare tid som man har börjat odla rosenkvitten som fruktbuske. Fältmässig odling av rosenkvitten uppges nu äga rum i östra Kina. Bild 2. Blommande buskar av liten rosenkvitten (C. japonica, vänster bild) och tibetansk rosenkvitten (C. thibetica, höger bild).
11 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling 11 Reproduktion Alla rosenkvittenarter får blomsamlingar med 1 till 6 blommor som utvecklas på tvååriga och äldre grenar. Blomknopparna anläggs under sensommaren och på hösten men fulländas först påföljande vår efter en kort viloperiod. Blomman är normalt perfekt men andelen ej perfekta blommor kan hos enskilda genotyper vara hög. Det är oftast pistillen som är tillbakabildad och ej funktionsduglig vilket syns redan på tidigt knoppstadium genom avsaknad av basal ansvällning på blomknoppen. Blomningen är utdragen och pågår ca tre veckor under senare delen av maj. I varma lägen i södra Sverige kan rosenkvittenblomningen börja redan i april medan den i mindre gynnsamma lägen och under kyliga vårar kan pågå långt in i juni. De enskilda blommorna i blomsamlingarna utvecklas successivt och marknära blomknoppar utvecklas tidigare än högre sittande knoppar. Detta faktum gör att enstaka frostnätter knappast påverkar fruktsättningen som därmed är regelbunden. Blommorna har normalt fem kronblad och fem foderblad, men det finns även sorter av rosenkvitten med dubbla och fyllda blommor. Kronbladen kan variera i färg från vitt till mörkaste rött via rosa och orange, och Bild 3. Blommande buskar av en vit form av liten rosenkvitten (C. japonica, vänster bild) och hybridrosenkvitten (C. speciosa x C. cathayensis, höger bild).
12 12 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling ibland förekommer även tvåfärgade varianter. Liten rosenkvitten har vanligtvis laxrosa eller tegelfärgade blommor men även helt vita former förekommer (bild 3). Antalet ståndare är mycket stort, stycken i varje blomma. Ståndarna är av varierande längd och placerade i två cirklar runt den till stor del sammanvuxna, femdelade pistillen. För att befruktning ska kunna ske måste pollineringen göras inom 3 5 dagar från det att märket blivit fuktigt. Pollineringen utförs av humlor och bin som attraheras till den doftlösa blomman av dess färg och av den rika nektarproduktionen. Liten rosenkvitten är obligat korsbefruktare. Detta innebär att man måste plantera minst två genetiskt sett olika och samtidigt blommande plantor för att befruktning och fruktsättning ska vara möjlig. Frukten Rosenkvitten får kärnfrukter som är mycket variabla till formen (bild 4 samt omslaget). Liten rosenkvitten har släktets minsta frukter. De är vanligen äppleformade, ca 4 cm i diameter, med en vikt under 50 g. Motpolen är kinesisk Bild 4. Frukter av stor rosenkvitten (C. speciosa, till vänster), liten rosenkvitten (C. japonica, i mitten) och kinesisk rosenkvitten (C. cathayensis, till höger).
13 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling 13 rosenkvitten som har släktets största frukter. De är ovoida, upp till 15 cm långa och 8 cm breda med en medelvikt på 180 g. På Balsgård har frukter på upp till 600 gram erhållits från buskar av kinesisk rosenkvitten (bild 5). Frukterna hos tibetansk rosenkvitten är också ovoida eller päronformade, 6 11 cm långa och 5 9 cm breda. Frukterna hos stor rosenkvitten varierar både i form och storlek. De är vanligen 4 7 cm långa och 3 6 cm breda, med en vikt på upp till 140 g. I frukter hos liten rosenkvitten finns ca 80 frön, hos stor rosenkvitten 100 frön och hos kinesisk rosenkvitten 120 frön som brunfärgas vid mognad. Bild 5. Stor frukt av kinesisk rosenkvitten (C. cathayensis).
14 14 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling Alla rosenkvittenfrukter utvecklar vid mognad mer eller mindre doft men fruktköttet förblir hårt. Hos främst liten rosenkvitten och hybrider mellan liten rosenkvitten och stor rosenkvitten blir dessutom fruktskalet ofta belagt med ett klibbigt vaxskikt. Liten rosenkvitten börjar mogna i södra Sverige i slutet av augusti med en huvudsaklig mognadsperiod under september. De kinesiska arterna behöver mycket värme för att utvecklas och mognar i bästa fall senare. Särskilt kinesisk rosenkvitten är mycket senmognande och ej säker för odling ens i södra Sverige. Förökning Rosenkvitten kan lätt förökas med frö. Frögroningen sker i allmänhet med upp till % om frö plockas ifrån mogna frukter, under förutsättning att fröet ej tillåtits torka ut före stratifieringen. För att bryta frövilan bör stratifiering ske vid 2 4 C i fuktigt substrat under minst en månads tid vilket är kortare än för t. ex. äpple och päron. Bild 6. Mikroförökade plantor av en utvald rikbärande och tornfri klon av liten rosenkvitten (C. japonica).
15 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling 15 Sorter av rosenkvitten måste förökas vegetativt för att sortegenskaperna ska bevaras. Det är möjligt att föröka rosenkvitten både genom att ympa, använda rotbitar, göra avläggare och med vedartade eller örtartade sticklingar. Ingen av metoderna är dock enkel och det finns stora skillnader i förmåga att bilda rötter hos olika genotyper. Detsamma gäller vid mikroförökning där även en stor skillnad i skottproduktion noterats mellan olika genotyper. Mikroförökning är dock mycket effektivt och ger plantor av jämn kvalitet (bild 6). Vid sticklingsförökning är det viktigt att använda långa sticklingar (helst 20 cm) eftersom de både bildar rötter snabbare och får fler rötter än kortare sticklingar. Förökningen av rosenkvitten är utan tvekan en hämsko för kulturens utveckling eftersom dyra plantor leder till höga investeringskostnader vid anläggandet av en rosenkvittenodling. Nu pågår försök med en lovande förökningsmetod som borde kunna bli billig där rotbitar används för att producera sticklingar till nya plantor. Odling Plantor av liten rosenkvitten har ett välförgrenat och djupt rotsystem. Busken kan därför odlas på ganska torra marker även om avkastningen torde bli högre vid jämn tillgång på vatten. För kommersiell fruktodling förordas en väldränerad mineraljord, gärna lättlera, med något mull. ph bör vara omkring 6 eftersom plantorna är känsliga för kloros. Rosenkvittenbuskar kan planteras både höst och vår, men tidig vårplantering rekommenderas i vinterkalla områden. Vid plantering bör krukodlade plantor användas eftersom de både har bättre överlevnad och snabbare tillväxt jämfört med barrotade plantor. Ett rekommenderat plantavstånd är 0.9 meter men ska anpassas till sortens växtsätt och växtkraft. Radavståndet anpassas till odlingssystemet beträffande ogräsbekämpning, bevattning, växtnäring och skörd. Rosenkvitten har på grund av sitt glesa växtsätt svårt att konkurrera med oönskad vegetation och det är därför nödvändigt att redan från början förhindra ogräs och grästillväxt närmast plantorna. Gräs som sås in mellan raderna kan bli för kraftigväxande och konkurrera med rosenkvittenplantorna om vatten och näring. Marktäckning i raden med UV-stabiliserad plastväv är att föredra eftersom den både förhindrar ogräs, höjer marktemperaturen,
16 16 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling bevarar markfukten och förebygger jordstänk på frukterna (bild 7). Mekanisk ogräsbekämpning är en mindre lämplig metod eftersom rosenkvittenbusken är utbredd och man riskerar att skada både grenar och de framväxande frukterna. Växtnäring Om växtnäringsbehovet kalkyleras utifrån fruktens näringsinnehåll (tabell 4) så tycks kvävebehovet vara 2 3 gånger högre än för äpple vilket till stor del beror på det stora innehållet av proteinrika frö. För att enbart kompensera för den växtnäring som bortförs vid en avkastning på 10 t/ha, krävs således en tillförsel av 80 kg N, 15 kg P, 120 kg K, 12 kg Ca and 6 kg Mg. Fältförsök pågår för att undersöka behov och effekter av växtnäring på tillväxt, fruktsättning och fruktkvalitet. Bild 7. Rosenkvitten bör odlas i någon form av plastlist för att minska problem med ogräs och nedsmutsning av frukter.
17 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling 17 Skadegörare Liten rosenkvitten är en förvånansvärt frisk kultur som väl lämpar sig för ekologisk odling. Rosenkvitten angrips varken av mjöldagg eller av skorv, och hittills har endast obetydliga insektsangrepp noterats. Bland skadegörare är det främst svampsjukdomar som utgör ett problem och då gäller det i första hand sjukdomar på frukten. Fruktskalet kan drabbas av röda fläckar som utvecklas till bruna rötor. I dessa rötor har bland annat svampen Phlyctaema vagabunda identifierats. Frukten kan också drabbas av mer utbredda rötor orsakade av gråmögel, Botrytis cinerea. Dessa angrepp kan bli allvarliga och leda till omfattande grendöd om frukterna får sitta kvar på buskarna under höst och vinter. Fruktangreppen utvecklas normalt mycket sent och om frukten skördas och processas i omedelbar anslutning till skörd utgör svampangreppen inget problem. Det finns en stor variation hos olika kloner beträffande förekomst av fruktfläckar. Detta har utnyttjats vid selektion av motståndskraftiga nummersorter som nu utvärderas i jämförande sortförsök. Så småningom kommer sorter av rosenkvitten att finnas tillgängliga för fruktodling. Mognad, skörd och lagring Det finns ännu inga exakta kriterier för fruktmognad hos rosenkvitten förutom de ovan nämnda: färgomslaget från grönt till gult, brunfärgning av kärnor, samt utveckling av doft och vaxskikt. Fruktens kemiska innehåll beror både på genotyp och miljö, där platsen för odling har stor betydelse. Tabell 4. Sammansättning av makronäringsämnen i fruktkött och frön av liten rosenkvitten (C. japonica). Andelen frön utgör i genomsnitt 8% av fruktens färskvikt. Makronäringsämne Fruktkött (g/100 g) Frö (g/100 g) Kväve Fosfor Kalium Kalcium Magnesium
18 18 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling Fruktmognaden karaktäriseras bland annat av ökad densitet, ökad sockerhalt, ökad syrahalt och ökat innehåll av vitamin C. Trots rosenkvittenfruktens hårda fruktkött är skalet mycket känsligt för mekaniska skador. Om frukten ska lagras måste den plockas mycket försiktigt. Vid 1 C och hög luftfuktighet (åtminstone 85%) har försök visat att under två månaders konventionell kyllagring bevaras i princip alla inre egenskaper. Det är ett välkänt fenomen att rosenkvittenfrukter som placeras i rumstemperatur ej ruttnar utan sakta skrumpnar varvid frukternas väldoft sprids i rummet. Domesticering och växtförädling Stor rosenkvitten introducerades till Japan från Kina omkring I Japan utvecklades därefter många prydnadssorter, inklusive hybrider med liten rosenkvitten. Rosenkvitten är fortfarande en mycket uppskattad prydnadsväxt i Japan och används bland annat som bonsai. Till Europa (England) kom stor rosenkvitten redan Liten rosenkvitten introducerades 1869 och kinesisk rosenkvitten Under 1900-taltets första hälft togs därefter över 500 prydnadssorter fram genom arthybridiseringar i alla riktingar. Tibetansk kvitten beskrevs första gången Det är troligt att de plantor av tibetansk rosenkvitten som idag finns på Balsgård är de första som introducerats i odling i Europa. Arten har ännu inte används i korsningar inom rosenkvittensläktet vilket borde vara fullt möjligt. Alla rosenkvittenarter är diploida med kromosomtalet 2n = 34. Det växtmaterial som används vid kommersiell odling i Lettland och Litauen förökas fortfarande via frö och är därför tämligen heterogent. Genom att hela tiden ta vara på frö ifrån rikbärande, tidigmognande och tornfria plantor har man emellertid lyckats minska andelen torniga plantor (till ca 4%), och fått en stor andel tidigmognande och relativt högavkastande plantor. Vilda rosenkvitten är i allmänhet mer eller mindre försedda med tornar vilket förmodas skydda de begärliga kvistarna från betning. Tornigheten verkar hos liten rosenkvitten till stor del vara styrd av en dominant gen. Förädlingsmålen har varit, och kommer framgent att vara, att ta fram sorter av rosenkvitten som är klimatanpassade, friska, upprättväxande, ej för täta, måttligt förgrenade, lättförökade, högavkastande, tornfria, tidig-
19 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling 19 mognande, med svag benägenhet att skjuta rotskott samt producerar frukter som är lätta att skörda och av sig själv faller vid övermognad. Dessutom måste den inre fruktkvaliteten vara hög beträffande innehållet av juice, aromämnen, antioxidanter och kostfibrer. Önskelistan av egenskaper som ska förenas i en och samma sort är lång och den stora variationen i växtmaterialet gör att omfattande populationer måste bearbetas. För att kunna selektera för innehåll av pektin har en screening metod tagits fram där galakturonsyra analyseras. I samarbete med finska och litauiska växtförädlare har vi bland annat utvecklat tornfria och tetraploida rosenkvittenplantor (bild 8). Avsikten är att gå vidare och genom korsningar framställa både tetraploida och triploida populationer för studier av polyploidiseringseffekter. Vi hoppas därigenom bland annat kunna öka andelen fruktkött på bekostnad av fröinnehållet. Bild 8. Tetraploid, tornfri form av liten rosenkvitten.
20 20 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling Rosenkvitten är ett tacksamt växtslag att arbeta med ur växtförädlingssynpunkt: blommorna är stora och lätta att emaskulera, frukten innehåller rikligt med frö och generationstiden är kort (3 4 år). Det vore därför intressant att fortsätta domesticeringsprocessen och ytterligare bredda den genetiska basen t. ex. genom korsningar mellan liten rosenkvitten och tibetansk rosenkvitten. Tibetansk rosenkvitten har på Balsgård hittills visat sig vara härdigare än både stor rosenkvitten och kinesisk rosenkvitten. På sikt finns därför en möjlighet att ta fram högre buskar med än större frukter - ja till och med små rosenkvittenträd! För att detta ska kunna genomföras krävs dock mer resurser än de som för närvarande står till vårt förfogande. Pågående arbete Genom projektmedel som beviljats av länsstyrelsen i Skåne län och EU har vi möjlighet att fortsätta utvärdera etablerade fältförsök. Vi har också lämnat förökningsmaterial till Elitplantstationen som börjat föröka de bästa sortkandidaterna. Målet är att kunna erbjuda plantor till de odlare som vill medverka vid den fortsatta introduktionen av rosenkvitten som fruktbuske. Plantor beräknas finnas tillgängliga för plantering hösten För att ytterligare visa på möjligheterna med rosenkvitten som fruktbuske kommer en demonstrationsodling att planteras vid Äpplets Hus i Kivik. Äpplets Hus kommer även att medverka med kunskapsspridning och produktdemonstrationer till både odlare och konsument. Litteratur Andersone, D. & Kaufmane, E Flowering and fruit set in Japanese quince (Chaenomeles japonica). In: Rumpunen K. (Ed.), Japanese quince potential fruit crop for northern Europe. Final report of FAIR-CT Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden pp Anonymus Flora of China 9, Bartish, I.V., Garkava, L.P., Rumpunen, K. & Nybom, H. 2000a. Phylogenetic relationships and differentiation among and within populations of Chaenomeles Lindl. (Rosaceae), estimated with RAPD and allozyme markers. Theor. Appl. Genet. 101,
21 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling 21 Bartish, I.V., Rumpunen, K. & Nybom, H. 2000b. Combined analyses of RAPDs, cpdna and morphology demonstrate spontaneous hybridisation in the plant genus Chaenomeles. Heredity 85, Dai, M., Wei, W., Shen, Y.-X. & Sjemg, Y.-Q Glucosides of Chaenomeles speciosa remit rat adjuvant arthritis by inhibiting synoviocyte activities. Acta Pharmacol. Sin. 24, Granados, M.V., Vila, R., Laencina, J., Rumpunen, K. & Ros, J.M Characteristics and composition of chaenomeles seed oil. In: Rumpunen K. (Ed.), Japanese quince potential fruit crop for northern Europe. Final report of FAIR-CT Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden pp Hellín, P., Jordán, M.J., Vila, R., Gustafsson, M., Göransson, E., Åkesson, B, Gröön, I., Laencina, J., & Ros, J.M. 2003a. Processing and products of Japanese quince (Chaenomeles japonica) fruits. In: Rumpunen K. (Ed.), Japanese quince potential fruit crop for northern Europe. Final report of FAIR-CT Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden pp Hellín, P., Vila, R., Jordán, M.J., Laencina, J., Rumpunen, K. & Ros, J.M. 2003b. Characteristics and composition of chaenomeles fruit juice. In: Rumpunen K. (Ed.), Japanese quince potential fruit crop for northern Europe. Final report of FAIR-CT Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden pp Jordán, M.J., Vila, R., Hellín, P., Laencina, J., Rumpunen, K. & Ros, J.M Volatile compounds associated with the fragrance and flavour of chaenomeles juice. In: Rumpunen K. (Ed.), Japanese quince potential fruit crop for northern Europe. Final report of FAIR-CT Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden pp Kaufmane, E. & Rumpunen, K Pollination, pollen tube growth and fertilization in Chaenomeles japonica (Japanese quince). Scientia Horticulturae 94, Kauppinen, S., Antonius-Klemola, K. & Tigerstedt, P.M.A. 2003a. Chromosome constitution of species in the plant genus Chaenomeles. In: Rumpunen K. (Ed.), Japanese quince potential fruit crop for northern Europe. Final report of FAIR-CT Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden pp Kauppinen, S., Kviklys, D., Rumpunen, K., Stanys, V. & Svensson, M. 2003b. Propagation of Japanese quince (Chaenomeles japonica) plants. In: Rumpunen K. (Ed.), Japanese quince potential fruit crop for northern Europe. Final report of FAIR-CT Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden pp
22 22 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling Kviklys, D., Ruisa, S. & Rumpunen, K Management of Japanese quince (Chaenomeles japonica) orchards. In: Rumpunen K. (Ed.), Japanese quince potential fruit crop for northern Europe. Final report of FAIR-CT Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden pp Massiot, P., Baron, A. & Drilleau, J.F Characterisation and enzymatic hydrolysis of cell-wall polysaccharides from different tissue zones of apple. Carbohydrate Polymers 25, Norin, I. & Rumpunen, K Pathogens on Japanese quince (Chaenomeles japonica) plants. In: Rumpunen K. (Ed.), Japanese quince potential fruit crop for northern Europe. Final report of FAIR-CT Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden pp Phipps, J.B., Robertson, K.R., Smith, P.G. & Rohrer, J.R A checklist of the subfamily Maloideae (Rosaceae). Can. J. Bot. 68, Rumpunen, K Rosenkvitten en juicerik industrifrukt för ekologisk odling. Sveriges Utsädesförenings Tidskrift 114, Rumpunen, K. & Bartish, I.V Comparison of differentiation estimates based on morphometric and molecular data, exemplified by various leaf shape descriptors and RAPDs in the genus Chaenomeles (Rosaceae). Taxon 51, Rumpunen, K. & Kviklys, D Combining ability and patterns of inheritance for plant and fruit traits in Japanese quince (Chaenomeles japonica). Euphytica 132, Rumpunen, K., Thomas, M., Badilas, N. & Thibault, J.-F Validation of a combined enzymatic and HPLC method for analysis of galacturonic acid and for screening of pectins in fruits of Japanese quince (Chaenomeles japonica). Lebensm.-Wiss. und -Techn. 35, Thomas, M., Crépeau, M.J., Rumpunen, K. & Thibault, J.-F Dietary fibre and cellwall polysaccharides in the fruits of Japanese quince (Chaenomeles japonica). Lebensm.-Wiss. und -Techn. 33, Thomas, M. & Thibault, J.-F Cell-wall polysaccharides in the fruits of Japanese quince (Chaenomeles japonica): extraction and preliminary characterisation. Carbohydrate Polymers 49, Vila, R., Granados, M.V., Hellín, P., Kauppinen, S., Laencina, J., Rumpunen, K. & Ros, J.M Biochemical changes in chaenomeles fruits and fruit juice during ripening and storage. In: Rumpunen K. (Ed.), Japanese quince potential fruit crop for northern Europe. Final report of FAIR-CT Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden pp Weber, C Cultivars in the genus Chaenomeles. Arnoldia 23,
23 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling 23 Weber C The genus Chaenomeles (Rosaceae). J. Arnold Arbor. 45, , Yü, T.T. & Kuan, K.C Taxa nova Rosacearum sinicarum I. Acta Phytotaxonomica Sinica 8,
24 24 Rosenkvitten - ny frukt för ekologisk odling
EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:1
Strategiskt projekt med fokus på ekologisk odling och produktutveckling av havtorn Kimmo Rumpunen, SLU Balsgård samt Ingrid Björklund och Henriette Smith, SLU Torslunda Tvåårigt projekt kring havtorn Projektet
Växtförädling och forskning kring äpple på Balsgård
Växtförädling och forskning kring äpple på Balsgård Hilde Nybom + medarbetare, SLU Balsgård, Fjälkestadsvägen 459, 29194 Kristianstad, www.slu.se/balsgard Å ena sidan ser det ljust ut: Växtförädlingspengar
Sortförsök i äppel Lettiska sorter
Sortförsök i äppel 2007-2013 Lettiska sorter Avsikten med försöket var att skorvresistenta äppelsorter från Lettland prövas för att klarlägga deras fruktkvalitet, tidighet, härdighet och eventuell lagringsförmåga.
Redovisning av hur projektet Svarta vinbär för ekologisk odling utvecklats under 2010
2011-01-31 Kimmo Rumpunen Svarta vinbär för ekologisk odling 2010 1 Redovisning av hur projektet Svarta vinbär för ekologisk odling utvecklats under 2010 Detta är ett sexårigt projekt som påbörjades 2005.
Produktutveckling i den lilla skalan Äpple. o Foto: Henriette Smith, Creativ Fantasi,
Produktutveckling i den lilla skalan Äpple Äpple för olika ändamål 7500 olika äppelsorter i världen Sommaräpple Höstäpple Vinteräpple Direktkonsumtion Ätäpple (många olika sorter och smaker med olika lagringstider)
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas
Sortförsök i äppel Nya svenska förädlingar
Sortförsök i äppel 2005-2012 Nya svenska förädlingar Försöket motiveras av att man från svenskt håll rekommenderat dessa äppelförädlingar för prövning. Samtliga sorter är framtagna av SLU Balsgård förutom
Växtförädling av bär med fokus på svarta vinbär och havtorn
Institutionen för växtförädling Växtförädling av bär med fokus på svarta vinbär och havtorn av Agr D Kimmo Rumpunen Forskare och växtförädlare, verksamhetsledare SLU Open Labs Food Balsgård Vad jag kommer
De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015. Våra nya ÄPPLEN. Produktion: www.wakire.se
De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015 Våra nya ÄPPLEN Produktion: www.wakire.se Malus domestica Agnes E (B:1377) Vacker sommarsort med friskare träd och bättre smak än Discovery!
Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU
Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område
Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik
HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades
Älskade Pelargoner...
Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter
Innehåll. Tack 6. Förord 9. Biologi och ursprung 10. Odlade pioner 18. Placering och plantering 90. Skötsel och förökning 96
Innehåll Tack 6 Förord 9 Biologi och ursprung 10 Odlade pioner 18 Placering och plantering 90 Skötsel och förökning 96 Sjukdomar och skadedjur 100 Nybörjarens vanligaste frågor 103 Ordlista 106 Adresser
Den skånska äpplemustens terroir
Ja! Det finns skillnader i kemiska och sensoriska egenskaper hos äpplemust beroende på äpplesort och ursprung som gör det relevant att tala om terroir-effekter Den skånska äpplemustens terroir Projektmål:
Författare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Jämförande försök med skorvresistenta äpplesorter Författare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie LTJ-fakultetens faktablad Nr/avsnitt 8 Utgivare SLU, Fakulteten
Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god
Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god smak som lämpar sig väl för saft- och vintillverkning.
Lagring av äppel ur sortförsöken 2014-2015
Lagringsförsök äppel IP försök pernilla.gabrielsson@landsbygd.ax Lagring av äppel ur sortförsöken 2014-2015 I samband med skörd sattes äpplena i skördekyl, efter sortering (senast 31.10) in i vanligt kyllager.
Fyndrosor Fyndrosor Veronica Sundman myntade ordet fyndros i mitten av 1980-talet. Det ordet är en bra beskrivning för dessa rosor. De har i allmänhet växt länge på sin fyndplats och är härdiga för sin
Svensk fruktproduktion, en blomstrande framtid!
Svensk fruktproduktion, en blomstrande framtid! Svensk fruktodling Totalt ca 250 odlare 24 000 ton frukt Totalt konsumtion ca 100 000 ton Ca 1600 ha odling 90 % i Skåne Svensk fruktodling Husqvarna Mälardalen
LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie
LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie Odling av smultron Slutrapport från projekt 2016-2017 Birgitta Svensson 1, Johan A. Stenberg 2 och Jan F. Jensen 3 1 Institutionen för
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
E-mail Apache Patio Hot Peppers 69:-
Du kan redan nu förhandsbeställa våra ekologiskt odlade plantor. Uppdragna från ekofrö i det natursköna Karlskoga, Värmland. Tillgången är starkt begränsad. Plantorna skickas per post så snart frostrisken
Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato
Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Presentation vid svensk-etiopiska föreningens höstmöte 2014 Höjd: upp till 10 m Vad är
Tabell 1. Tillgängliga näringsämnen i marken under maj juni, enligt jordanalys, medelvärde av sex block.
SLU, Sortförsök för ekologisk odling Slutlig rapport Bifoga 1 Sidan 1 av 11 Tabell 1. Tillgängliga näringsämnen i marken under maj juni, enligt jordanalys, medelvärde av sex block. 25 26 27 Ämne Summa
21 Hägg - Prunus padus
21 Hägg - Prunus padus Hägg är ett litet träd eller stor buske. som skjuter rikligt med rotskott och därför kan bilda små bestånd. Den trivs bäst på mulljord och växer i lundar och fuktiga till friska,
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt
Jordbruksinformation 8 2010 Starta eko Frukt Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik går det att få stabila
Goda och nyttiga bär - Aktuell forskning kring hälsobefrämjande effekter av bär och bärprodukter samt kort om nya sorter från Balsgård
Goda och nyttiga bär - Aktuell forskning kring hälsobefrämjande effekter av bär och bärprodukter samt kort om nya sorter från Balsgård Kimmo Rumpunen Forskare och Växtförädlare Projektledare Centrum för
Malus domestica 'MAGLEMER' Malus domestica 'MAIKKI'
Malus domestica 'MAGLEMER' MAGLEMER, vinteräpple Osäker härkomst Fin bordsfrukt, äpplet kan tålas av många allergik Är svagväxande och har tidig och rik bördighet, bör kartgallras Blomningen är medeltidig
TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER
TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett
Ekologisk odling av rosenkvitten: Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, mars 2006.
Ekologisk odling av rosenkvitten: Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, mars 2006. Kompendiet är finansierat gemensamt av EU och Svenska Staten inom Miljöstödsprogrammet och får
Svarta vinbär för ekologisk odling
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Svarta vinbär för ekologisk odling Svarta vinbär för ekologisk odling Slutrapport för projekt finansierat av Jordbruksverket 2005 2010 Kimmo Rumpunen, hortonom,
Kartgallring i fruktodling via maskinell blomreduktion förstudie
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET, ALNARP Kartgallring i fruktodling via maskinell blomreduktion förstudie Tillväxt Trädgård Ibrahim Tahir* & David Hansson** * Område Växtförädling & bioteknik, SLU Alnarp
Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling
David Hansson, Ibrahim Tahir* & Sven-Erik Svensson 29-2-13 Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp * Växtförädling och Bioteknik, SLU Alnarp Resultatredovisning till SLU EkoForsk
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
01 Allmänt. 02 Näringsvärde. Pepparrot. <style type="text/css"></style> Armoracia rusticana - (Brassicaceae)
Armoracia rusticana - (Brassicaceae) 01 Allmänt Pepparroten är en kålväxt och kommer från sydöstra Europa. Under loppet av flera hundra år har växten också gjort sig hemmastadd
Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.
Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och
Frö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Juni 2015. Ärlinghem. Blommor
Juni 2015 Ärlinghem Blommor Pelargonia Pelargonier är ett släkte i familjen näveväxter med över 250 kända arter. Släktet består av örter, halvbuskar och buskar. Blommorna har fem kronblad, de två övre
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad
Matsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar
Tillväxt trädgårdsprojekt: Matsvinn i primärproduktionen exempel från äpple (och morot, redovisas inte här)) Marie Olsson, Karl-Erik Gustavsson, Staffan Andersson, SLU Alnarp Matsvinn innebär: ekonomiska
Jordbruksinformation Reviderad Starta eko. Frukt
Jordbruksinformation 8 2010 Reviderad 2018 Starta eko Frukt 2 Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik
Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär
Jordbruksinformation 4 2010 Reviderad 2017 Starta eko Bär 2 Börja odla ekologiska bär Text: Christina Winter, Jordbruksverket Foto: Margareta Magnusson sid. 6, övriga Christina Winter Reviderad oktober
Gamla Begravningsplatsen
Gamla Begravningsplatsen Några växtbeskrivningar Den Gamla Begravningsplatsen har under senare år genomgått stora förändringar. De många 200-åriga almarna som härstammade från tidigt 1800-tal har försvunnit
Betfor Inte bara nyttigt
Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Inhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Raps. vår älskade gula växt
Raps vår älskade gula växt Rapslandet Välkommen till rapslandet fyllt med duktiga lantbrukare, gula blommor, surrande bin, svarta frön och gyllene oljor. Raps känner nog de flesta till genom rapsoljan
Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen
Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material
ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango
ProViva Det finns idag många bra-för-magen-produkter. Och så finns det ProViva. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. ProViva innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur,
Erfarenheter och tips vid produktutveckling kring havtorn
Erfarenheter och tips vid produktutveckling kring havtorn Sammanställt av Henriette Smith, SLU Torslunda och Kimmo Rumpunen, SLU Balsgård Produktutveckling med 10-åriga anor Redan 1997 etablerades en demonstrationsodling
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Kung Markatta Mousserande Äppelmust, 750 ml. Kung Markatta Mousserande Vitt Vin, alkoholfritt, 750 ml. Kung Markatta Äkta Fransk Cider 2 %, 750 ml
Bilaga till pressmeddelande från Kung Markatta 26 april 2016 Produktinformation nyheter Kung Markatta sommaren 2016 Kung Markatta Mousserande Äppelmust, 750 ml Kung Markattas Mousserande Äppelmust tillverkas
Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.
Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Genomgången byggde främst på broschyren "Den odlade mångfalden". Följande togs upp: 1. odlingens historia 2. vad som skiljer vilt från tamt
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Planering
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.
Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram
Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA
Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider
Förslaget kommer från: Simon Nyström
Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet
Författare Winter C. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Bär Författare Winter C. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 3 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Rosserien Easy Elegance
easyelegance.se Rosserien Easy Elegance Easy Elegance - rosor alla kan odla Rotäkta rosor Alla Easy Elegance -rosorna är rotäkta. Rotäkta rosor är mer härdiga än ympade rosor och efter en riktigt kall
Elitväxter utvalda för din trädgård!
Foto : www.naturligating.se Produktion : www.wakire.se Elitväxter utvalda för din trädgård! Här presenteras ett urval av E-plantor. Vill du veta mer? Njut av färska frukter & bär Fördelarna är många: E-märket
Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631
Det finns många bra-för-magen-produkter. Och så finns det. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur, Lactobacillus plantarum
Bättre hälsa med nya odlingsmetoder?
Bättre hälsa med nya odlingsmetoder? Antioxidanter/Bioaktiva ämnen i frukt & grönt Antioxidanter/Bioaktiva ämnen känt och okänt Marie Olsson Hortikultur SLU Alnarp Ny forskning om antioxidanter/bioaktiva
Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Växtnyheter våren 2015. Östanåkersvägen 14-17, Närpes, tel 0400-233480, wiplant@tawi.fi, www.wiplant.fi
Växtnyheter våren 2015 Östanåkersvägen 14-17, Närpes, tel 0400-233480, wiplant@tawi.fi, www.wiplant.fi Kråkbär Empetrum nigrum s. Hermaphroditum Lågt vintergrönt ris med barrlika blad Oansenliga blommor
Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp
Åsa Grimberg Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna Selektionsförädling För över tiotusen år sedan började människorna bruka jorden och odla
Fruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring
Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare Fruktträdskräfta (European canker) Bild: Marc Lateur Larisa Gustavsson Växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp En allvarlig sjukdom
Det finns många blåbärsarter i nordamerika. Höjden varierar från 15 cm till ett par meter.
Vaccinium sp. Familjen Ericaceae Allmänt Det finns många blåbärsarter i nordamerika. Höjden varierar från 15 cm till ett par meter. V. angustifolium och V. myrtilloides kallas lowbush blueberries. Angustifolium
Förslag på buskar och små träd till fyrkantsplanteringarna i 60-området
Förslag på buskar och små träd till fyrkantsplanteringarna i 60-området Spirea japonica Manon dvärgpraktspirea Rundad buske med karminrosa till mörkt rosa blommor som skiljer sig genom sina kraftigt röda
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 30.12.2003 KOM(2003) 838 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om användningen av artkorsade vinstockssorter för framställning
Nu vaknar trädgården Beskärning Växtval (perenner som inte faller rådjuren i smaken ) Plantering Nigella Trädgård, Camilla Wihlander Nu vaknar Trädgården Aspenäs Villaägarförening februari 2011 Beskärning
Höstnyheter 2015 Vi presenterar 24 olika höstlöks nyheter och 3 nya vitlökar. 27 goda orasaker att plantera lök i höst. eller. www.exoticgarden.
2015, Exotic Garden Höstnyheter 2015 Vi presenterar 24 olika höstlöks nyheter och 3 nya vitlökar eller 27 goda orasaker att plantera lök i höst Darwinhybridtulpanerna är kraftiga och ståtliga, ca 60 cm
Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Vresrosen ett hot mot kustens flora
Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i
RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD
RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,
Evolution 1 elevuppgift
Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras
Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, Hans Naess
Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, 2005 Hans Naess Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling Inledning... 2 Sammanställning med kommentarer... 2 A. Produktionsinriktning och storlek
Produktkatalog DECEMBER vale
Produktkatalog DECEMBER 2014 vale Traditionell odling med tusenårig historia Längs Sorrentokusten i Kampanien växer en speciell citron. Sorrentocitronen Il feminello ovale comune di Sorrento är gulare
Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05
Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och
Officinalis - apotekarros Aimable Ami Tuscany Superb
Lär dig känna igen några vanliga klassiska rosgrupper Gallica-Gruppen Växtsätt vanligen upprätt, låga medelhöga, 1-1,5 m. Kan bilda rikligt med rotskott. Blad något läderartade, avlångt äggrunda. Bladen
POM. Programmet för odlad mångfald
Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och
Lagring av äppel ur sortförsöken
Planteringsår Skördedatum 2013 Bruttoskörd ton/ha Varav 1:a klass (ton/ha) vid sortering efter skörd, innan insättning i lager Andel vikt% 1:a klass vid sortering efter skörd, innan insättning i lager.
BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad
BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har
KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet
KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,
Hur kan framtida växtförädling och sortutveckling bidra? Henrik Morin SLU/Programmet för odlad mångfald
Hur kan framtida växtförädling och sortutveckling bidra? Henrik Morin SLU/Programmet för odlad mångfald Varför det finns så många olika prydnadsväxter? Människan har tillvaratagit och vidareförökat spontana
Trädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
5.9 Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor
. Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 1 gårdsytor Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU Introduktion I matjord från 1 olika gårdars
Konsten att övertala bönder att odla blommor
Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen
Amaryllisens dag. 19 november
Amaryllisens dag 19 november Amaryllisens dag 19 november Amaryllis är den perfekta blomman till jul eftersom den är så sagolikt vacker. Den har attityd och skapar stämning samtidigt som den är busenkel
Tillväxtreglering utan kemikalier
Utgivningsdatum 2015-03-01 Tillväxtreglering utan kemikalier En stor del, av de kemikalier som används i konventionell krukväxtodling är retarderingsmedel. I en normal odling står retarderingsmedlena för
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Sensorisk och kemisk beskrivning av äpplemust
Sensorisk och kemisk beskrivning av äpplemust Kimmo Rumpunen Forskare, verksamhetsledare, växtförädlare Institutionen för växtförädling SLU Balsgård Varför är det viktigt att kunna analysera och beskriva
må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?
Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet
Livsmedelsverkets föreskrifter om sylt, gelé och marmelad; 1
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om sylt, gelé och marmelad; 1 (H 159) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller