a (1) Ansvarsfrihet för styrelsen i Samordningsförbundet Uppsala län

Transkript

1 Bilaga 87 a (1) Landstingsfullmäktige Uppsala län Kommunfullmäktige i Enköping Kommunfullmäktige i Heby Kommunfullmäktige i Håbo Kommunfullmäktige i Knivsta Kommunfullmäktige i Tierp Kommunfullmäktige i Uppsala Kommunfullmäktige i Älvkarleby Kommunfullmäktige i Östhammar Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Ansvarsfrihet för styrelsen i Samordningsförbundet Uppsala län Samordningsförbundets revisorer har granskat förbundets verksamhet och årsredovisning för Revisorerna avstyrker ansvarsfrihet för dåvarande förbundsordföranden Karl-Henrik Nanning för verksamhetsåret De tillstyrker att styrelsens övriga ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Samordningsförbundets medlemmar ska ta ställning till om förbundets styrelse beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Förbundet emotser protokollsutdrag från ert fullmäktige/motsvarande så snart ärendet har behandlats hos er. Protokollsutdrag skickas till Samordningsförbundet Uppsala län Kungsgatan Uppsala alternativt via e-post till info@finsamuppsala.se Bilagor: - Revisionsberättelse Granskning av årsbokslut och årsredovisning Årsredovisning 2013 Hälsningar Anna Lineholm Sekreterare Samordningsförbundet Uppsala län

2 Bilaga 87

3 Bilaga 87

4 Bilaga 87

5 Bilaga 87

6 Bilaga 87

7 Bilaga 87

8 Bilaga 87

9 Bilaga 87

10 Bilaga 87

11 Bilaga 87

12 Bilaga 87

13 Bilaga 87

14 Bilaga 87

15 Bilaga 87

16 Bilaga 87

17 Bilaga 87

18 Bilaga 87

19 Bilaga 87

20 Bilaga 87

21 Bilaga 87

22 Bilaga 87

23 Bilaga 87

24 Bilaga 87

25 Bilaga 87

26 Bilaga 87

27 Bilaga 87

28 Bilaga 87

29 Bilaga 87

30 Bilaga 87

31 Bilaga 87

32 Bilaga 87

33 Bilaga 87

34 Bilaga 87

35 Bilaga 87

36 Bilaga 87

37 Bilaga 87

38 Bilaga 87

39 Bilaga 87

40 Bilaga 87

41 Bilaga 87

42 Bilaga 87

43 Bilaga 87

44 Bilaga 87 Samordningsförbundet i Uppsala län Årlig granskning 2013

45 Bilaga 87 Innehåll 1 Granskning av Samordningsförbundet i Uppsala län Inledning Granskningens utgångspunkter Granskning av den finansiella delen i årsredovisningen Bedömning Redovisning av samordningsförbundets arbete Mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Samverkan mellan samverkansparterna Finansiering av samordnade rehabiliteringsinsatser Beslut om användning av medel Uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Bedömning

46 Bilaga Revisorerna i Samordningsförbundet i Uppsala län Vår granskning har genomförts som underlag för er ansvarsprövning av Samordningsförbundet i Uppsala län år Vi har i denna rapport sammanfattat iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och årsredovisningen för förbundet. Det har inte framkommit några väsentliga noteringar som påverkar vår bedömning av att resultat och ställning ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning för året Vissa utvecklingsområden har dock identifierats. Granskningen har genomförts i enlighet med fastställd revisionsplan för Med vänlig hälsning Mikael Sjölander Ylva Westander Kopia: Förbundets styrelse och förbundschef 2

47 Bilaga 87 1 Granskning av Samordningsförbundet i Uppsala län 1.1 Inledning Samordningsförbundet i Uppsala län granskas av revisorer utsedda av förbundets medlemmar. Granskningen sker i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna har upphandlat Ernst & Young AB (EY) som sakkunnigt biträde. 1.2 Granskningens utgångspunkter Denna rapport syftar till att kortfattat sammanfatta resultatet av granskningen av årsbokslutet och årsredovisningen, samt att ge revisorerna ytterligare information och underlag inför ansvarsprövningen av förbundets styrelse. Enligt 7 i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser har samordningsförbunden till uppgift att: 1. Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. Stödja samverkan mellan samverkansparterna 3. Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som syftar till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete 4. Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas 5. Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna 6. Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Det är styrelsens ansvar att säkerställa att förbundets verksamhet ryms inom och stödjer punkterna i 7. Vid revisionen av samordningsförbunden skall bestämmelserna i 9 kap 4-18 i kommunallagen tillämpas. Det innebär bl.a. att revisorerna skall pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. 3

48 Bilaga 87 2 Granskning av den finansiella delen i årsredovisningen Granskningen av årsredovisningen har omfattat en genomgång av att årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag. Till resultat och balansräkning har ytterligare upplysningar lämnats i noter. Styrelsen erhåller även en specifikation över resultat- och balansräkningens poster separat. Granskningen har omfattat en genomgång av underlag till väsentliga balans- och resultatposter. Bokslutsdokumentationen bedöms i allt väsentligt vara god. Förbundets eget kapital är fortsatt högt och uppgår till 16,8 mkr per 31 december Det höga egna kapitalet beror på att förbundet under åren redovisade omfattande överskott. År 2012 redovisades ett underskott om 3 mkr vilket innebar att delar av tidigare års överskott nyttjades. Även för 2013 har budgeterats för ett underskott. Projekten har dock, av olika skäl, inte förbrukat medel i den omfattning som budgeterats. Verksamhetsunderskottet hamnade därför nära noll. Med finansiella intäkter redovisat uppgår förbundets överskott till 0,3 mkr. Trots att förbundet inte når upp till budgeterad nivå på verksamheten bedömer vi att verksamheten även under 2013 har bedrivits i tillräcklig omfattning. Nedan följer kommentarer till granskningen av balansposterna: Materiella anläggningstillgångar Bokfört värde uppgår till 91 tkr (föregående år 142 tkr). Inga nya inventarier är anskaffade under Avskrivning sker över fem år. Övriga kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar uppgår till 264 tkr och avser främst skattefordringar och momsfordringar. Posterna är avstämda mot underlag utan anmärkning. Poster kopplade till före detta ordförande i förbundet Konto 1610: Konto 1610 förskott kr avser personalskattedel som utbetalats från Skatteverket för felaktiga ersättningar Beloppet redovisas som övrig kortfristig skuld. Källskatt för tidigare år måste före detta ordförande själv reglera gentemot SKV. Sociala avgifter som inbetalats för tidigare år kan dock förbundet själva återsöka när det slutgiltigt fastställts vilka felaktiga ersättningar som utbetalats tidigare år. Konto 1680: fordran Visakortsinköp där kvitton inte inkommit kr. Ingår i övriga kortfristiga fordringar. Konto 2890: Före detta ordförande har betalat in 360 tkr den 9 dec tkr av dessa hör till 2013 som utbetalats netto efter skatt till detta tillkommer källskatt och sociala avgifter. Beloppet redovisas som skuld till dess utredningen är klar. Interimsfordringar Interimsfordringar avser främst hyra för lokal och premier för pensioner. 4

49 Bilaga 87 Kassa och bank Saldo på bankkonton och penningmarknadsfond har avstämts mot uppgifter från Nordea utan anmärkning. Eget kapital Eget kapital uppgår till 16,8 mkr och har ökat med årets resultat 0,3 mkr. Leverantörsskulder Levantörsskulderna uppgår till 7,2 mkr per 31 december Skulderna avser främst utgifter i pågående projekt som fakturerats från medlemmarna. Skulderna har avstämts mot leverantörsreskontra utan anmärkning. Övriga kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder avser främst inbetalat belopp från före detta ordförande om 360 tkr samt löneskatt på pensioner 166 tkr. Posterna har avstämts mot underlag utan anmärkning. Interimsskulder Interimsskulderna består främst av upplupna semesterlöner samt upplupna skulder till leverantörer. Posterna har avstämts mot underlag utan anmärkning. 2.1 Bedömning Vi bedömer att årsredovisningen ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning för

50 Bilaga 87 3 Redovisning av samordningsförbundets arbete I detta kapitel beskrivs hur samordningsförbundet under 2013 arbetat för att uppfylla sina uppgifter enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Kapitlet följer samma ordning som lagens skrivning om samordningsförbunds uppgifter. 3.1 Mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Förbundets metod för långsiktig styrning Under första kvartalet varje år håller samordningsförbundet så kallade medlemsdialoger. Då träffar förbundskansliet respektive medlem enskilt, rapporterar hur det gått med medlemmens projekt under föregående år och diskuterar äskande av medlemsavgifter inför nästkommande verksamhetsår. Två gånger per år hålls ägardialoger. Då träffas representanter för alla medlemmar och förbundskansliet för att diskutera samordningsförbundets resultat och riktning. Samtliga ärenden som ska presenteras av förbundsstyrelsen bereds av förbundsberedningen, som består av representanter för förbundets samtliga delägare. Beredningen har till uppgift att - informera samt förankra i den egna organisationen - utgöra ett stöd för förbundschefen - föra upp lokala behov för diskussion - ha en kvalitetssäkrande roll i beredningen av ärenden till styrelsen. Budget och verksamhetsplan Förbundsstyrelsen fastställde budget och verksamhetsplan för år 2013 den 29 november Målen för året var enligt verksamhetsplanen att maximera nyttan ur ett individ- och samhällsperspektiv genom att - Ge stöd till individer att komma ut på arbetsmarknaden - Utnyttja medlemmarnas resurser mer effektivt och främja samverkan - Ta vara på kunskaper och erfarenheter - Implementera goda exempel, metoder och arbetssätt Förbundets målgrupp är den del av den arbetsföra befolkningen mellan år som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och då speciellt - Personer med psykisk ohälsa, med särskilt fokus på unga vuxna (16-29 år) - Personer med långvarigt bidrags- eller ersättningsberoende - Kvinnor med långvarig ohälsa Vare sig målen eller målgruppen har förändrats sedan föregående år. Riskanalys görs enligt uppgift varken i förhållande till målen som sådana eller i respektive projekt. Förbundet bör som en del i arbetet med verksamhetsplaneringen upprätta en väsentlighets- och riskanalys. Enligt planen finns ett antal strategiska områden som behöver utvecklas. Här redovisas de och vad som enligt årsredovisningen skett inom respektive område. 6

51 Bilaga 87 Planerad aktivitet enligt verksamhetsplan 2013 Utveckla en gemensam bild av vad parterna kan förvänta sig av förbundet och hur förbundet bör fungera långsiktigt Fortsätta utveckla och driva det gemensamt analysarbetet kring projektens resultat Utveckla förbundsberedningens arbete Ta fram grunder för prioriteringar av projekt/verksamhetsförslag Anordna samverkansutvecklande aktiviteter för medlemsorganisationernas anställda Undersöka förutsättningarna för att komplettera projektformen med samorganiserade långsiktiga plattformslösningar Arbeta för att förbundets medlemmar ska använda arbetsmarknadspolitiska projektmedel från Arbetsförmedlingen Fatta beslut om gemensam ESF-resurs för samordningsförbunden i Sörmland och Västmanland Utvärdera samordningsförbundet Stödja insatser för unga med aktivitetsersättning Förvalta resultat av projekt och övriga insatser Genomförd aktivitet enligt verksamhetsberättelse 2013 Styrelsen och förbundsberedningen har diskuterat vision och värdegrund för förbundet. Styrelsen har hållit ett målanalysseminarium. Förbundsstyrelsen har fastställt mål för verksamheten på individ-, organisations- och samhällsnivå. Ärendet kommer att fortsätta diskuteras under Förbundsberedningens roll har börjat utvecklas och tyngdpunkten under mötena har alltmer förskjutits från beredning av styrelsens ärenden mot strategiska samverkansfrågor. Förbundets styrelse har fattat beslut om grunder för prioriteringar av inkomna projekt- och verksamhetsansökningar. Förbundet har uppmuntrat medlemmarna till samverkansutvecklande aktiviteter. Förbundsberedningen har genomfört liknande aktiviteter. Arbetet har påbörjats. Styrelsen har gett kansliet i uppdrag att starta försöksverksamhet kring plattformar där så är lämpligt. Möjligheten har bevakats. Kvarvarande medel för Uppsala län var förbrukade och någon finansiering utöver redan fattade beslut är inte aktuell i nuläget. Styrelsen har fattat beslut om en gemensam ESF-resurs tillsammans med andra samordningsförbund. En utvärdering av hela samordningsförbundet med socioekonomisk inriktning har upphandlats. Vid första styrelsemötet 2014 avläggs rapport. Förbundet har fortsatt arbetet med att stödja insatser kring unga med aktivitetsersättning. I maj beviljade arbetsutskottet, på delegation av styrelsen, en omfattande insats kring målgruppen. Resultaten av insatserna sprids genom projektens hel- och halvtidsseminarier. Diskussioner om implementering har skett i de flesta projekt och många insatser drivs med en hög grad av medfinansiering från medlemmarna. Övriga styrande dokument och uppföljning av dessa Förbundet har, utöver förbundsordning och verksamhetsplan, beslutat om följande styrande dokument. - Representationspolicy, daterad Upphandlingspolicy, daterad Policy för finansiering av samverkansprojekt, daterad Policy för startbidrag till sociala företag, daterad Beslutsordning, daterad Beslut om firmatecknare fattades och reviderades Ingen särskild kontroll av tillämpningen av styrdokumenten görs. Efter de oegentligheter som förekommit under året har kansliet själva gjort en översyn av sina rutiner och EY har genomfört en särskild granskning av hantering av ersättningar till styrelseledamöter, samt hantering av resor, representation och konferenser. Styrelsen har dock ännu inte fattat beslut om några nya rutiner. 7

52 Bilaga Samverkan mellan samverkansparterna Som framgår av förteckningen över samordningsförbundets planerade aktiviteter i avsnitt 3.1 ovan syftar flera av förbundets aktiviteter direkt till stärkt samverkan mellan förbundsmedlemmarna. Framför allt gäller det planerna på att anordna samverkansutvecklande aktiviteter för medlemsorganisationernas anställda och att undersöka förutsättningarna för att komplettera projektformen med samorganiserade långsiktiga plattformslösningar. Förbundet lyfter i sin årsredovisning fram sex strukturella samverkansinsatser: - Granskning uppdrag Deltagare från samordningsförbundets medlemmar studerar och diskuterar varandras formella uppdrag inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. - Idéskriften Ensam är inte stark. Ingvar Nilsson sammanfattar sina erfarenheter av och tankar om samverkansarbete. - Statistikkällor. Förbundet har fortsatt arbetet med att se över tillgängliga statistikkällor i syfte att skapa större tydlighet vad gäller behov av samverkan och att statistiken ska kunna utgöra beslutsunderlag vid prioriteringar. - Storytelling. Samordningsförbundet har finansierat en skrift i syfte att sprida några deltagares berättelser om hur samverkan gjort skillnad för dem till politiker och tjänstemän i länet. - Mingelträffar KUR. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Uppsala kommun och landstinget har bjudit in chefer till tre träffar med olika samverkansteman. - Frukostmöten KUR. Försäkringskassan har arrangerat frukostmöten för medarbetare inom psykiatridivisionen inom landstinget, Uppsala kommun, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 3.3 Finansiering av samordnade rehabiliteringsinsatser Totalt pågår fjorton individinriktade insatser inom samordningsförbundet. Åtta av den har en målsättning om återgång till arbetsmarknaden, fyra av dem fokuserar på förberedelse för fortsatt rehabilitering och två av dem är insatser, där förbundet står för en del av medlemmarnas medfinansiering till ESF-projekt. Under år 2013 har förbundet fattat beslut om tre nya insatser och förlängning av fem insatser. De nya insatserna är Enter, Impuls och ISAmverkan. De förlängda insatserna är 3.4.4, Grön Rehab, Jobbstudion, SARA och United Action. Enter Beslut om tilldelning av medel till insatsen Enter fattades av arbetsutskottet på delegation av förbundsstyrelsen i maj Målgruppen för projektet är unga vuxna i åldern år med aktivitetsersättning och det övergripande målet är att via samordnade insatser av deltagande organisationer ge målgruppen en ökad möjlighet till arbetsåtergång och därmed egen försörjning. I projektplanen finns kvantitativa mål om hur många av deltagarna som ska få anställning, gå till studier, eget företagande eller arbetslivsinriktad rehabilitering via Arbetsförmedlingen samt om hur många av deltagarna som ska uppleva förbättrad hälsa, tilltro till egen förmåga och motivation till arbete. 8

53 Bilaga 87 Landstinget och Försäkringskassan driver projektet tillsammans med Arbetsförmedlingen, som är huvudprojektägare. Impuls Beslut om tilldelning av medel till insatsen Impuls fattades av förbundsstyrelsen i november Målgruppen för projektet är personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst, som får försörjningsstöd och som har ett behov av samordning av sin arbetslivsinriktade rehabilitering. Syftet med projektet är tudelat: - Att kartlägga hur stort behovet är av samordnad rehabilitering bland personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst och som uppbär försörjningsstöd - Att skapa underlag för att besluta om handläggningen av ärenden, där behov av samordnade insatser finns, ska implementeras i ordinarie verksamhet Insatsens mål är att få en tydligare bild av behovet, att pröva en ny arbetsmetod, att bygga kompetens och att ge underlag för beslut om eventuell permanentning. Försäkringskassan är huvudprojektägare och driver projektet tillsammans med samtliga kommuner. ISAmverkan Beslut om tilldelning av medel till projektet ISAmverkan (ISA) fattades av förbundsstyrelsen i oktober Projektet vänder sig till personer med psykisk/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har en egen vilja att komma ut i arbete eller studier samt betydande svårigheter att få och behålla ett arbete. Syftet med projektet är att pröva, följa upp och utvärdera metoden IPS i Uppsala län. IPS är en standardiserad metod för arbetsrehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Projektet ska integrera insatser för arbete eller annan sysselsättning för den enskilde, använda erfarenheten för att gynna implementering i länets kommuner och utveckla samverkan och samarbete mellan berörda huvudmän. Kvantitativa mål om hur många personer som ska erhålla stöd, komma i arbete eller studier samt uppleva en bättre hälsa finns i projektplanen. Dessutom finns mål om att den aktuella metoden ska integreras i ordinarie verksamhet och spridas till länets övriga kommuner. Uppsala kommun är huvudprojektägare och samverkar med Arbetsförmedlingen i projektet Beslut om ytterligare tilldelning av medel till projektet fattades av förbundsstyrelsen i november Målgruppen för projektet är personer som bedöms vara i behov av ett kompletterande stöd för att klara av att delta i eller förberedas för samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering hos någon av samverkansparterna. Syftet med ansökan är att säkerställa att målgruppen får ett fortsatt stöd, eftersom det inte finns förutsättningar för myndigheterna att själva finansiera verksamheten. I projektplanen finns mål om avtal deltagare, hur stor andel av deltagarna som ska få en förankring i ordinarie verksamhet och en bättre självskattad hälsa. 9

54 Bilaga 87 Uppsala kommun är huvudprojektägare och driver projektet tillsammans med Heby kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Grön Rehab Beslut om ytterligare tilldelning av medel till projektet Grön Rehab fattades av förbundsstyrelsen i november Målgruppen för projektet är personer som är aktuella för arbetslivsinriktad rehabilitering och har minst åtta månader kvar inom sjukförsäkringen. I andra hand är målgruppen personer som har minst åtta veckor kvar innan det är aktuellt med omförsäkring och inskrivning i arbetslivsintroduktionen. Syftet med projektet är att förbereda individerna inför den arbetslivsinriktade rehabiliteringen alternativt att klargöra att förutsättningar för rehabilitering för tillfället saknas. I projektplanen finns mål om att en andel av deltagarna påtagligt ska öka sin arbetsförmåga och kunna fortsätta rehabiliteras, om att en andel ska kunna gå vidare till arbete eller studier och att andelen kvinnliga deltagare minst ska motsvaras av deras andel bland de sjukskrivna för diagnoser inom psykiatri och muskelbesvär. Arbetsförmedlingen är huvudprojektägare och driver projektet tillsammans med Försäkringskassan och landstinget. Jobbstudion Beslut om ytterligare tilldelning av medel till projektet Jobbstudion fattades av förbundsstyrelsen i oktober Projektet riktar sig till unga vuxna som har stått utanför arbetsmarknaden i minst 90 dagar samt har haft kontakt med socialtjänstens försörjningsstöd och/eller Arbetsförmedlingen. Enligt den ursprungliga projektplanen är syftet med projektet att deltagarna ska uppnå egen försörjning genom arbete eller studier, ökad anställbarhet och förbättrad egenupplevd hälsa. I projektplanen finns mål om hur stor andel av deltagarna som ska fullfölja projektet med en färdig individuell planering, hur många som ska gå vidare till arbete eller studier samt hur många som ska uppleva en förbättrad hälsa. Knivsta kommun är huvudprojektägare och driver projektet tillsammans med Arbetsförmedlingen. SARA Beslut om ytterligare tilldelning av medel till projektet SARA fattades av förbundsstyrelsen i oktober Projektets målgrupp är personer med sammansatt problematik som är i behov av samordnad rehabilitering för att öka sin arbetsförmåga, som har eller bedöms få lång tid utan egen försörjning och som står långt ifrån arbetsmarknaden. Syftet med projektet är att deltagarna ska öka sin arbetsförmåga, må bättre och nå egen försörjning. I projektplanen finns mål om hur många personer som ska skrivas ut, hur många av de utskrivna som ska få arbete, påbörja studier eller starta eget företag samt om att en andel av de som slutfört projektet ska uppleva förbättrad hälsa. Enköpings kommun är huvudprojektägare och driver projektet tillsammans med Håbo kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget. 10

55 Bilaga 87 United Action 2.0 Beslut om ytterligare tilldelning till projektet United Action 2.0 fattades av förbundsstyrelsen i mars Målgruppen är personer som har behov av samordnade insatser från minst två aktörer, är arbetslösa, får stöd från sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring eller ekonomiskt bistånd från kommunen, har behov av fördjupad vägledning och kartläggning och av att få sin arbetsförmåga prövad. Målgruppen är också unga mellan 16 och 29 år som på grund av psykisk ohälsa, social eller socialmedicinsk problematik och låg utbildningsnivå riskerar långvarigt utanförskap. Projektet syftar till att genom samverkan motivera och underlätta för ungdomar som saknar slutbetyg från gymnasiet och/eller personer som är i eller riskerar ett långvarigt utanförskap att återgå i studier, börja arbeta eller starta företag. Målet för projektet är att deltagarna ska uppleva en förbättrad hälsa och påbörja arbete eller annan egenförsörjning. Gruppens behov av offentlig försörjning och offentliga tjänster ska minska, och projektet ska skapa motivation till vidare studier eller arbete. Östhammars kommun är huvudprojektägare och driver projektet i samverkan med landstinget och Arbetsförmedlingen. 3.4 Beslut om användning av medel Förbundsstyrelsen beslutade om budget för år 2013 den 29 november 2012 och om budget för 2014 den 28 november Under året har projekten kostat mer än budgeterat, vilket inneburit att förbundet kunnat använda en del av tidigare års överskott. I ett längre perspektiv har projekten dock inte använt budgeterade resurser. Styrningen av projekt går till som följer. Styrelsen beslutar om utförligt formulerade projektplaner, och dessa projektplaner fungerar sedan som uppdragsbeskrivningar till respektive projekt. Av projektplanen framgår projektets syfte, mål, arbetssätt, kostnad och finansiering. Vad gäller utvärdering och uppföljning av respektive projekt, se avsnitt 3.5 nedan. Alla projekt skickar sina styrgruppsprotokoll och liknande till kansliet. Denna information delges sedan förbundsstyrelsen vid dess möten genom en pärm som cirkulerar. Sådan delgivning har protokollförts vid ett av samordningsförbundets styrelsemöten under år Förbundet gör i princip inga egna upphandlingar. Undantag under år 2013 är storytellingskriften Berättelser om samordning i Uppsala län, vilken beställdes från samma leverantör som gjort motsvarande skrift till Nationella Nätverket för Samordningsförbund, och den ovan nämnda skriften Ensam är inte stark. Kostnaden för respektive skrift låg under direktupphandlingsgränsen. 3.5 Uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Återrapportering från projekten till förbundet sker på följande sätt Delrapport (varje hel- och halvårsskifte) och slutrapport, inklusive halvtidsseminarium och slutseminarium. 2. Individuppföljning i redovisningssystemet SUS.

56 Bilaga Utvärdering inklusive redovisning av hur utvärderingen kan användas i organisationen som exempelvis beslutsunderlag. I förbundets årsredovisning syns en redovisning av varje insats måluppfyllelse på individnivå samt resultat avseende samverkan. Dessutom redovisas, i det avsnitt där förbundet beskriver sitt stöd till nystart av sociala företag, hur många arbetsträningsplatser och arbeten som skapats hos de företag som fått stöd. Varje projekt ansvarar för sin egen utvärdering. Förbundet har krav på att utvärdering ska ske, men inte hur. Omfattning och sätt diskuteras med respektive projekt och förbundet kan besluta om en högre budget för en insats för exempelvis en socioekonomisk analys. Respektive projekts huvudman upphandlar eventuell extern utvärdering. Undantaget är Enter, som inte har någon kommunal huvudman. Eftersom de upphandlingssystem som finns hos de andra huvudmännen inte bedömdes vara lämpliga upphandlade förbundet utvärderingen. Detta skedde med hjälp av samma upphandlingskonsult som tidigare givit förbundet stöd en annan större upphandling. I de projektplaner som förbundet tagit ställning till under året framgår, med ett undantag, hur projektet ska utvärderas. Undantaget gäller en förlängning och hänvisning finns i projektplanen till tidigare plan. I två fall är dock beskrivningen av vilken typ av utvärdering som ska ske mycket kortfattad. 3.6 Budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Beslut om budget och verksamhetsplan för år 2014 fattades av förbundsstyrelsen den 28 november Bedömning Av vad som framkommit vid vår granskning bedömer vi att samordningsförbundets verksamhet väl fyller den uppgift som åligger det enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och de mål som stagas i verksamhetsplanen. Under året har förbundet beslutat om stöd till tre nya projekt och fem förlängda projekt. I det underlag som förbundet tagit ställning till framgår väl på vilket sätt respektive insats relaterar till samordningsförbundets uppgift och mål. Vi bedömer dock att förbundet skulle tjäna på att det i varje projektplan tydligt framgår vilken typ av utvärdering som ska göras av projektet och utifrån vilka kriterier den ska göras. Tidigare har vi påpekat att målen för verksamheten bör periodiseras för att underlätta bedömningen av måluppfyllelsen. Målformuleringarna är oförändrade och det är därför även nämnda bedömning. Liksom tidigare bedömer vi också att det är positivt att förbundet arbetar aktivt inte bara med individinriktade insatser utan också med insatser som syftar till att stärka medlemmarnas samverkan. 12

57 Bilaga 88 a Miljöprogram

58 Bilaga 88 a Miljöprogram (30) 1. Med sikte på en hållbar framtid Enligt landstingets verksamhetsidé hjälper landstinget alla i länet att vara friska och må bra. En grundförutsättning för att kunna vara frisk och må bra är tillgången till frisk luft, rent vatten och färska råvaror eller näring i lagom mängd. Vi har enorma resurser, lokalt och globalt, i form av luft, vatten, biologisk mångfald och tillgång till råvaror. Dessa resurser behöver vi vårda så att de kan fortsätta brukas i många generationer framöver. Globalt som lokalt står vi i dag inför stora utmaningar, bland annat i form av ökad medeltemperatur, resistensutveckling, minskad tillgång till råvaror och att bevara en hälsosam och giftfri miljö. Problemen är till stor del globala och både internationella och nationella styrmedel är en del av lösningen, men det finns också åtgärder som landstinget kan göra nu och i framtiden. Landstinget verkar lokalt och har en bred verksamhet. Genom att till exempel upphandla varor och tjänster på ett klokt sätt finns stora möjligheter att påverka landstingets ekologiska fotavtryck 1. Landstingets arbete påverkar på så sätt aktörer i både Sverige och utomlands. Detta är landstingets sjätte miljöprogram och det gäller för åren 2015 till och med Miljöprogrammet innehåller landstingets miljöpolicy och miljömål, samt en beskrivning av hur vi arbetar för att uppnå dem. Miljömålen är uppdelade i tre övergripande mål, med målområden 2 som presenteras nedan: Minskad klimatpåverkan (transporter, energi, förbrukningsmaterial). Hälsosam och giftfri miljö (kemikalier, läkemedel, livsmedel och textilier). Hållbar och effektiv resursanvändning (miljöanpassade fastigheter, avfall och biologisk mångfald). Ofta hänger olika målområden ihop och en miljöpåverkande aktivitet som presenteras under målet hälsosam och giftfri miljö har även effekt på målet minskad klimatpåverkan. Det går också att argumentera för att samtliga miljöaspekter egentligen handlar om en hållbar och effektiv resurseffektivitet. Under programperioden kommer omfattande ombyggnationer att ske vid Akademiska sjukhuset. Därför lyfts miljöanpassade fastigheter upp som ett eget målområde i detta miljöprogram. Förbrukningsvaror är ett annat nytt målområde i miljöprogrammet. Miljöprogrammet gäller landstingets samtliga förvaltningar samt verksamheter som arbetar på uppdrag av landstinget. 1 Ekologiska fotavtryck är ett mått på mängden resurser som en människa förbrukar. Det är uttryckt i den areal av förnybara resurser som behövs för att försörja en människa eller ett land. 2 Målområdena är i sin tur uppdelade i detaljerade miljömål.

59 Bilaga 88 a Miljöprogram (30) Innehållsförteckning 1. Med sikte på en hållbar framtid Landstingets miljöpolicy Minskad klimatpåverkan Transporter Energi Förbrukningsmaterial Hälsosam och giftfri miljö Kemikalier Läkemedel Livsmedel och textilier Hållbar och effektiv resursanvändning Miljöanpassade fastigheter Avfall Biologisk mångfald Hur arbetar landstinget för att nå miljömålen? Vad kostar det att nå miljömålen? Landstinget i omvärlden Landstingets miljöpolicy Genom hälso- och sjukvård, habilitering och tandvård bidrar Landstinget i Uppsala län till att främja god hälsa och välmående hos invånarna i länet. Landstingets verksamhet omfattar också kultur, kollektivtrafik och fastighetsförvaltning. All verksamhet påverkar miljön, både lokalt och globalt. Utsläpp till luft, mark och vatten, en minskad biologisk mångfald och störda ekosystem ger på sikt hälsorisker. För att ständigt minska vår miljöpåverkan bedriver landstinget ett förebyggande och systematiskt miljöarbete som bland annat fokuserar på minskade utsläpp, resurshushållning och kretsloppstänkande. Utöver de grundläggande myndighetskraven och miljölagstiftningens krav, bygger miljöarbetet på de tre övergripande miljömålen Minskad klimatpåverkan, Hälsosam och giftfri miljö, samt Hållbar och effektiv resursanvändning: Vi minskar vår klimatpåverkan genom att exempelvis välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och produktion av energi från förnyelsebara resurser. Vi hushåller med energi och väljer varor med låg klimatpåverkan. Vi minimerar våra utsläpp av farliga ämnen till luft, mark och vatten genom att exempelvis inte sprida läkemedel och kemikalier som är skadliga för miljö och hälsa. Vi väljer ekologiskt producerade livsmedel och textilier. Vi använder resurserna effektivt under hela deras livscykel. Vi ställer hållbarhetskrav vid upphandling, ser över användningen av olika produkter och har ett kretsloppstänkande i avfallshanteringen. Vi värnar den biologiska mångfalden som är grunden för livsviktiga processer som rening av luft och vatten och pollinering av växter.

60 Bilaga 88 a Miljöprogram (30) 3. Minskad klimatpåverkan Halten växthusgaser i atmosfären ökar kontinuerligt. Människans bidrag till jordens ökande medeltemperatur kommer till stor del från förbränning av fossila bränslen, men utsläpp av andra klimatgaser, avskogning och förändrad markanvändning bidrar också 3. De globala utsläppen av växthusgaser måste ner till nivåer nära noll vid slutet av detta sekel för att inte jordens medeltemperatur på sikt ska öka med mer än två grader. Uppskattningar visar att en global temperaturökning på fem grader fram till år 2100 kommer att kosta mellan fem och tio procent av den globala bruttonationalprodukten (BNP). Att genomföra åtgärder som bromsar utsläppen på en godtagbar nivå fram till år 2050 beräknas motsvara en procent av världens samlade BNP 4. Ett viktigt argument för landstinget i arbetet för en minskad klimatpåverkan är kopplingen mellan klimatpåverkan och hälsa. Om jordens medeltemperatur höjs med två grader kommer den med största sannolikhet att höjas några grader till i Norden. Det leder i sin tur till bland annat ändrade odlingsbetingelser, ökad smittspridning, förändrad utbredning av infektionssjukdomar och smittbärande djur, samt en ökad risk för giftiga algblomningar 5. Vi kan till exempel redan se en ökad utbredning av fästingar. Enligt bedömningar förvärras även flera globala sjukdomar som leder till för tidig död, som till exempel malaria, diarré, denguefeber och undernäring, av en ökad växthuseffekt 6. Landstinget är beroende av transporter och energi och är dessutom en storkonsument av förbrukningsvaror inom främst vården som är framställda av fossil olja. Det är även därför viktigt att landstinget verkar för förnybara bränslen. Dessa argument är grunden till att Landstinget i Uppsala län har som vision att vara fossilbränslefritt till år FN, 4 Nicholas Stern (2006) The Stern Review on the Economics Effects of Climate Change, Population and Development review. 5 Naturvårdsverket, rapport (2012), Steg på vägen Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012, Stockholm. 6 WHO,

61 Bilaga 88 a Miljöprogram (30) 3.1 Transporter Vision När vi reser eller fraktar varor sker det med cykel, tåg eller med fordon som drivs med fossilfria drivmedel. Mål År 2018 ska: minst 80 procent av kollektivtrafikens busstrafik utföras med fossilfria bränslen. Utsläppen av kväveoxider och partiklar från kollektivtrafiken minska i jämförelse med år busstrafiken använda 5 procent mindre energi per personkilometer, i jämförelse med år koldioxidutsläppen från resor till och från arbetet vara 4 procent lägre per anställd, i jämförelse med år koldioxidutsläppen från patienters resor 8 till och från vården vara 5 procent lägre, i jämförelse med år Åtgärder Målen uppnås genom att: investera i infrastruktur för biodrivmedel. färdigställa en ny stadsbussdepå, inklusive pipeline för biogas. säkerställa tillgången till och leverans av komprimerad biogas. byta ut bussar enligt avtal och omförhandla avtal med bussentreprenörer. följa upp bränslebesparing/energieffektivisering i aktuella befintliga avtal ta fram en handlingsplan för energieffektivitet inom kollektivtrafikförvaltningen. genomföra projekt som uppmuntrar medarbetare att cykla, åka kollektivt eller samåka till arbetsplatsen. stimulera fler patienter och brukare att åka kollektivtrafik istället för egen bil och taxi till vårdinrättningar 9. utveckla telemedicin 10 och distansmöten så att patienten i ökad utsträckning kan få vård nära hemorten. 11 ge förutsättningar till anställda att genomföra 11, 13 distansmöten. koldioxidutsläppen från tjänsteresor 12 vara 10 procent lägre per anställd, i jämförelse med år följa upp landstingets resepolicy Målet mäts i kwh per personkilometer och syftar till att minska den totala användningen av drivmedel (både fossila och fossilfria bränslen). Olika sätt att effektivisera kan vara att exempelvis använda bränslesnålare motorer, optimera fordonens storlek, öka beläggningsgraden, samt att satsa på sparsam körning och trafikplanering. 8 I målet räknas endast de patientresor som betalas av landstinget: taxi, flyg, kollektivtrafik och ersättning för egen bil. 9 Detta genom bland annat utveckling av projekt där det med kallelsen till vårdbesök finns en bussbiljett. 10 Vårdinsats eller rådgivning på distans med hjälp av tekniska hjälpmedel för informationsöverföring. 11 Detta är en av flera åtgärder i landstingets arbete med Grön IT, utöver miljökrav i samband med upphandlingar av IT-utrustning, energieffektiva mjukvaror, samordning av mjukvaror med universitetet med mera. 12 Med tjänsteresor avses tåg, flyg, fordon som är leasade eller köpta av landstinget, egen bil i tjänsten och hyrbil. 13 Möten med tekniska hjälpmedel som gör att mötesdeltagarna kan befinna sig på olika geografiska platser. 14 Uppföljning av landstingets resepolicy sker bland annat i samband med miljörevisioner och landstingets uppföljningsverktyg VerkSAM. Landstingets resepolicy reglerar bland annat att distansmöten ska övervägas i möjligaste mån, samt att cykel, gång eller kollektivtrafik ska prioriteras vid kortare tjänsteresor och tåg vid längre tjänsteresor.

62 Bilaga 88 a Miljöprogram (30) 70 procent av de transportfordon 15 landstinget leasar eller köper drivas med fossilfria bränslen. landstinget köper eller leasar transportfordon som drivs med biogas eller annat fossilfritt drivmedel. Miljöeffekter Miljöpåverkan från transporter är en av landstingets mest betydande miljöpåverkande aktiviteter. Vägtrafikens avgasutsläpp påverkar naturen genom utsläpp av försurade, gödande och ozonbildande ämnen och har dessutom en negativ effekt på människors hälsa. Förbränning av fossila bränslen som bensin och diesel ger upphov till utsläpp av koldioxid som i sin tur bidrar till växthuseffekten och har en negativ påverkan på klimatet. Miljöpåverkan kollektivtrafik Kollektivtrafiken ger upphov till miljö- och hälsopåverkande utsläpp på samma sätt som övriga transporter. I Uppsala stad har vissa gator problem med dålig luftkvalitet 16 och där har kollektivtrafikens miljösatsningar en viktig roll för att bidra till åtgärderna i Uppsalas Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar 17. På vissa platser i länet skapar kollektivtrafikens fordon också problem med höga bullernivåer, vilket kan påverka människors hälsa 18. Utöver målen som redovisas ska kollektivtrafiken därför minska utsläppen av kväveoxider och partiklar under programperioden. Samtidigt som kollektivtrafikens utsläpp påverkar miljön är utsläppen per resenär betydligt mindre med kollektivtrafiken, i jämförelse med att resenärerna hade färdats med bil 19. Eftersom kollektivtrafiken är yteffektiv i förhållande till biltrafik är detta även positivt för stadsmiljön. Kollektivtrafiken arbetar därför med att fördubbla antalet resenärer, vilket kommer att minska utsläppen från transporter i länet. Hälsoeffekter Landstingets transporter bidrar till luftföroreningar och buller som påverkar människors hälsa negativt. Långtidsexponering för luftföroreningar (både kväveoxider och partiklar) ökar risken för att utveckla astma och andra luftvägsproblem. Att exponeras för trafikrelaterade luftföroreningar tidigt i livet bidrar till att hundratals ungdomar från varje årskull växer upp med sänkt lungfunktion. Studier visar att antalet akutbesök och sjukhusinläggningar relaterade till astma eller luftvägssymtom hos barn ökar när det är höga halter av trafikrelaterade luftföroreningar och ozon i luften. 20 Ekonomiska konsekvenser De infrastruktursatsningar som behöver ske för att fasa över till biodrivmedel kommer att beredas inom ramen för landstingets ordinarie investeringsprocess. Övriga åtgärder för att uppnå målet om att öka andelen icke-fossila bränslen till kollektivtrafiken, samt en ökad energieffektivitet inom kollektivtrafiken, ryms i kollektivtrafikförvaltningens ordinarie investerings- och driftbudgetar. 15 Minibuss, ambulanser, lastbilar och skåpbilar. Mål om att landstingets personbilar, minst 90 procent, ska drivas med förnybara bränslen är uppnått. Därmed sätts inget nytt mål. 16 Uppsala kommun Uppsala kommun Om en miljökvalitetsnorm för utomhusluft överskrids eller riskerar att överskridas ska en bedömning av behovet av att upprätta ett åtgärdsprogram göras av Naturvårdsverket. Berörd länsstyrelse eller kommun ska därefter ta fram ett åtgärdsprogram Regionalt trafikförsörjningsprogram för Uppsala län. KTN Kollektivtrafiknämnden september Branschgemensamt miljöprogram Svensk kollektivtrafik samt SOU 2003:067 Kollektivtrafik med människan i centrum 20 Miljöhälsorapport 2013, Karolinska institutet.

63 Bilaga 88 a Miljöprogram (30) Ett flertal projekt har genomförts för att stimulera fler att cykla eller åka kollektivt till arbetet. Exempelvis projektet Hälsocyklister som innebar att bilister började cykla till arbetet istället för att åka bil. Utvärderingar visar på minskad sjukfrånvaro för de deltagande, vilket leder till minskade kostnader för landstinget. Genom att öka användningen av vård och möten på distans, så kallad telemedicin, finns en potential att minska resandet samtidigt som kostnader sänks och vårdkvaliteten höjs. Beräkningar visar att kostnader för avancerad telemedicinutrustning, en investering på kronor, skulle kunna sparas in på några få månader genom att nationella ronder och specialistbedömningar genomförs på distans. Även vårdkvaliteten kan öka om fler specialister kan delta i ronder och behandling, eller när jourer kan fördelas mellan specialister nationellt. Att använda tele- och videomöten och telefonkonferenser innebär minskade kostnader för landstinget. Transportfordon, skåpbilar och ambulanser som drivs med biogas eller annat fossilfritt drivmedel istället för diesel, kan vara något dyrare i inköp. För programperioden innebär en kostnad med kronor per år för att fasa in ytterligare transportfordon som drivs med biogas.

64 Bilaga 88 a Miljöprogram (30) 3.2 Energi Vision Förvaltningen av fastigheter ska präglas av hållbarhetstänkande, klimateffektivitet och långsiktighet. Detta innebär att försörjningssystem ska anpassas mot förnybara energislag, slutna kretslopp och en höggradig återvinning av energi. Mål År 2018 ska: den totala energianvändningen för landstingets fastigheter vara minst 10 procent lägre per kvadratmeter än den egna produktionen av förnybar elenergi motsvara 2 procent av den totala mängden inköpt elenergi 24 Åtgärder Målen uppnås genom att: miljöbyggnadskrav och kriterier för energi 22 ska gälla vid nybyggnation (nivå Guld) och större ombyggnation (nivå Silver). genomföra energieffektiviseringsåtgärder med fokus på behovsstyrning, driftoptimering, effektiviserad värmeåtervinning, förbättring av klimatskal, bergvärme, styr- och regleråtgärder, samt geoenergi (Akvifer) ska genomföras. se över mätning och uppföljning; Införa ett nytt mätsystem 23 och kontinuerlig följa upp energistatistik från samtliga energislag. utveckla styrning och beteenden; Upprätta energiledningssystem och en ny energiorganisation, genomföra kampanjer och undersökningar för att påverka personalen att handla energismart, samt använda Livscykelkalkyler (LCC) som beslutsunderlag vid investeringar. solcellsanläggningar på cirka m² takyta installeras 25. Miljöeffekter En effektivare användning av energi bidrar i de flesta fall till minskad belastning på klimatet och miljön och till en tryggare energiförsörjning. Det arbete som Landstinget i Uppsala län 21 Genomsnittsanvändningen av energi i landstingets fastigheter ska vara högst 210 kwh/m 2 A-temp, vilket motsvarar en reduktion av energi med 10 procent i jämförelse med Den totala energianvändningen inkluderar inköpt energi till landstingets fastigheter, inklusive verksamhetsenergi. I energianvändningen ingår användning av ånga, el, värme och kyla. Den el som köps in är märkt med Bra Miljöval-el och koldioxidneutral fjärrvärme köps in i Uppsala. 22 Årlig energianvändning i kwh/m2, Atemp: 65 % BBR (Guld), 75 % BBR (Silver) (Boverketsbyggregler). 23 Programmet SAIA som samlar in all energidata och ger möjlighet till bättre uppföljning. 24 Detta motsvarar solceller på ca m² takyta på landstingets fastigheter. 25 Av dessa solceller installeras cirka m² solceller på Akademiska sjukhusets område och ca m² på fastigheter i övriga länet. Cirka m² solceller installeras per år.

65 Bilaga 88 a Miljöprogram (30) har genomfört de senaste åren har lett till att det ekologiska fotavtrycket av CO 2 från vår energianvändning har minskat markant. Hälsoeffekter Varje sparad kilowatttimme (kwh) samt egen produktion av förnybar elenergi kan bidra till en minskad energiproduktion med hjälp av fossila bränslen. Utfasning av fossila bränslen kan ge vissa positiva effekter på den lokala luftkvaliteten, vilket är positivt för astma och allergier. Partiklar och kväveoxider bidrar också till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, lungcancer och kol. Landstingets energiåtgärder inom bland annat belysningsmiljö (Led-belysning) är inte bara energieffektiva, utan de främjar också människors hälsa. Forskning pågår och det har visat sig finnas positiva sambanden mellan ljus och påverkan på människans ämnesomsättning, psykiska välmående och hudförändringar 26. Ekonomiska konsekvenser För att uppnå målet om energieffektivisering krävs en investering på cirka 100 miljoner kronor. När målet är uppnått sparar landstinget 13 GWh på det befintliga fastighetsbeståndet, vilket skulle leda till en kostnadsreduktion på 10 miljoner om året, minus avskrivningar och ränta 27. De föreslagna åtgärderna för att uppnå målet om egen produktion av förnybar energi uppskattas till cirka 30 miljoner kronor, varav cirka 25 miljoner kronor avsätts för att installera solceller och 5 miljoner kronor för forskning och utveckling av användningen av solel, i samarbete med flera fastighetsägare och universitetet. Vid en utbyggnad av solceller motsvarande >1 % (1 400 MWh, motsvarar cirka 60 villors årsförbrukning) eller med cirka m 2 (takyta) kan Landstinget i Uppsala län producera cirka kwh per år. Den minskade mängden köpt energi motsvarar cirka kr per år Formas: 27 De ekonomiska konsekvenserna redovisas och bereds via landstingsplanen. 28 Landstinget i Uppsala län köpte energi för ca 0,99 öre per kwh sett över hela året ( kwh x 0,99 kronor = kronor).

66 Bilaga 88 a Miljöprogram (30) 3.3 Förbrukningsmaterial Vision Landstinget minskar sin klimatpåverkan från användningen av förbrukningsvaror av engångskaraktär med bibehållen säkerhet för patienter och personal. Mål Mål År 2018 ska: användningen av förbrukningsvaror på landstingets minskningslista 29 minskat med 15 procent, i jämförelse med år Åtgärder Målet uppnås genom att: identifiera förbrukningsvaror av engångskaraktär som landstinget kan minska användningen av. skapa förutsättningar för beställare och övriga som har inflytande över produktval att välja varor med mindre klimatpåverkan. samarbeta med övriga landsting inom Varuförsörjningen 30 när det gäller utredningar och krav som ställs i upphandlingar. Genomföra fördjupade utredningar av miljöpåverkan från förbrukningsvaror. Miljöeffekter Användningen av engångsprodukter ökar inom vården till följd av bland annat allt högre hygien- och effektivitetskrav. Merparten av produkterna är tillverkade av plast där råvaran har fossilt ursprung. Studier från andra landsting 31 visar att det huvudsakligen är de väldiga volymerna som gör att miljöpåverkan från användningen av förbrukningsvaror blir så stor. De stora volymerna som används leder även till ökade avfallsmängder (se målområde Resurseffektivitet). Statens utredare 32 har klarlagt att arbetet med att förebygga avfall är en viktig del för att nå våra nationella miljömål om avfallsminskning. Enligt forskare 33 blir den största miljövinsten med att arbeta avfallsförebyggande framför allt att mindre material och produkter behöver produceras. Det sparar råvaror och energi och utsläppen från förbränning i produktionsanläggningarna minskar. Hälsoeffekter I vissa fall krävs användning av engångsmaterial för att antalet vårdrelaterade infektioner ska hållas på en låg nivå och för patienternas och personalens säkerhet. Det strategiska 29 Under programperiodens första år genomförs ett projekt inom landstinget för att identifiera dessa engångsmaterial, se rubrik Åtgärder. 30 Varuförsörjningen (ett samarbete mellan fem landsting) sköter upphandling och inköp av förbrukningsvaror till organisationen procent av Region Skånes klimatpåverkan: Region Skånes totala klimatpåverkan - Uppföljning, målanalys och klimatneutralitet år 2020, procent av Örebros klimatpåverkan: Miljöredovisning för programperioden ,Örebro läns landsting, Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering, SOU 2012: Naturvårdsverket (2012) Hållbar Avfallshantering Populärvetenskaplig sammanfattning av Naturvårdsverkets forskningsprogram rapport 6523.