RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2011

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2012) 462 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2011 SV SV

2 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Översikt över fondens verksamhet under Uppföljning av årsrapporten om verksamheten inom fonden under Analys av verksamheten inom fonden under Inkomna ansökningar... 6 Tabell 1 Inkomna ansökningar Inkomna ansökningar per medlemsstat och sektor Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp Inkomna ansökningar med avseende på antal arbetstagare som stödet avser Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp per arbetstagare Inkomna ansökningar med avseende på interventionskriterium Beviljade bidrag... 8 Tabell 2 Närmare uppgifter om bidrag som beviljades Tabell 3 Bidrag som beviljades 2011: Arbetstagarnas profil Åtgärder som finansierats med stöd från fonden Komplementaritet med åtgärder som finansieras av strukturfonderna, framför allt Europeiska socialfonden (ESF) Ärenden som inte uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd från fonden Resultat som fonden bidragit till Slutrapporter om stödanvändning som mottagits från medlemsstaterna under Sammanfattning av rapporterade resultat och god praxis under Tabell 4 Slutrapporter som mottagits under 2011 sammanfattning av resultat Närmare uppgifter om genomförda åtgärder enligt de slutrapporter som inkommit under Granskning av fondens verksamhet efter Ekonomisk rapport SV 2 SV

3 4.6.1 Stödanslag från fonden Utgifter för tekniskt stöd Tabell 5 Utgifter för tekniskt stöd under Rapporterade oegentligheter och avslutade ärenden Avslutande av ekonomiskt stöd från fonden Tabell 6 Avslutade ärenden Andra återbetalningar Kommissionens tekniska stödåtgärder Information och marknadsföring Möten med nationella myndigheter och fondens berörda parter Utformning av ett elektroniskt ansökningsformulär Andra utgåvan av Statistical Portrait of the EGF Halvtidsutvärderingen av fonden Trender Slutsats Bilaga 1 Ansökningar om stöd från fonden utifrån näringsgrensindelning fram till den 31 december 2011 (97 ansökningar) Bilaga 2 Översikt över ansökningar till fonden fram till den 31 december 2011, efter medlemsstat och typ av ansökan (kriterier enligt artikel 1) SV 3 SV

4 1. INLEDNING Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) upprättades genom förordning (EG) nr 1927/ för att visa solidaritet med och lämna stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln. Syftet med fonden var att balansera de långsiktiga fördelarna av en öppen handel i form av tillväxt och sysselsättning med de kortsiktiga negativa effekter som globaliseringen kan ha, särskilt för sysselsättningen för de mest utsatta och minst kvalificerade arbetstagarna. Reglerna ändrades genom förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni för att svara bättre mot den globala finansiella och ekonomiska krisen. Enligt artikel 16 i förordning (EG) nr 1927/2006 ska kommissionen varje år lägga fram en kvantitativ och kvalitativ rapport för Europaparlamentet och rådet om den verksamhet som har bedrivits inom fonden under det föregående året. Rapporten ska huvudsakligen inriktas på de resultat som fonden har bidragit till och ska särskilt innehålla uppgifter om inlämnade ansökningar, antagna beslut, finansierade åtgärder, inbegripet hur dessa kompletterat åtgärder som finansierats genom strukturfonderna, särskilt Europeiska socialfonden, och avslutade ärenden avseende ekonomiskt stöd. Ansökningar som avslagits för att det saknats tillräckliga anslag eller för att de inte varit stödberättigande ska också dokumenteras i rapporten. 2. ÖVERSIKT ÖVER FONDENS VERKSAMHET UNDER 2011 Under 2011 mottog kommissionen 26 ansökningar om bidrag från fonden, vilket var något färre än under 2010 (31 ansökningar). Närmare uppgifter om ansökningarna finns i avsnitt 4.1 och i tabell 1. Under 2011 fattade budgetmyndigheten 22 beslut om att bevilja medel ur fonden, som totalt uppgick till euro, vilket jämfört med 2010 är en ökning med 54,1 % när det gäller stöd från fonden. Uppgifter om de bidrag som beviljades finns i avsnitt 4.2 och i tabellerna 2 och 3. Kommissionen mottog fyra slutrapporter under 2011 om de resultat som fonden bidragit till. Uppgifter om uppnådda resultat finns i avsnitt 4.4 och i tabell 4. Dessutom avslutades fem ekonomiska stöd från fonden som beviljats under tidigare år (se avsnitt och tabell 6). Uppgifter om tekniska stödåtgärder på kommissionens initiativ (artikel 8.1 i förordningen) finns i avsnitt och i tabell 5. Under 2011 lade kommissionen fram ett förslag till Europaparlamentet och rådet om att förlänga det temporära krisundantaget (som gäller för de ansökningar till fonden som inkommit fram till den 30 december 2011) till utgången av Närmare uppgifter om detta finns i avsnitt 3. Kommissionen lade fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning för perioden Närmare uppgifter om detta finns i avsnitt Förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, EUT L 406, , s. 1, rättad och offentliggjord i EUT L 48, , s. 82, i alla språkversioner, och rättad och offentliggjord i EUT L 202, , s. 74, i den engelska versionen. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EUT L 167, , s. 26). SV 4 SV

5 3. UPPFÖLJNING AV ÅRSRAPPORTEN OM VERKSAMHETEN INOM FONDEN UNDER 2010 Förordning (EG) nr 546/2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av fonden Den ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 som gjordes under 2009, med olika temporära och bestående modifieringar, ledde till kraftiga förbättringar av fonden och ökade medlemsstaternas möjligheter att ansöka om bidrag från fonden till stöd för deras åtgärder för att motverka de negativa effekterna av den globala finansiella och ekonomiska krisen. Möjligheten att ansöka om stöd från fonden underlättades betydligt av det temporära krisundantaget, 3 som gör det möjligt för fonden att stödja arbetstagare som sägs upp till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen samt ökningen av samfinansieringsgraden från 50 % till 65 % av de totala kostnaderna. De bestående förändringarna dvs. minskningen av antalet uppsägningar som utlöser stödberättigande från till 500 och förlängningen av genomförandeperioden för stöd från fonden från 12 till 24 månader från och med ansökningsdatumet hade också positiv effekt: Medlemsstaterna kunde ansöka om stöd från fonden för arbetstagare som blivit uppsagda av mindre företag och planera för ett långvarigare stöd än man tidigare kunnat göra. Vilken effekt ett långvarigare stöd från fonden får för de uppsagda arbetstagarnas sysselsättningsmöjligheter och anställbarhet kommer att visa sig när projektet avslutats. Under första kvartalet 2011 anordnade kommissionen samråd med representanter för medlemsstaterna, genomförandeorganen och arbetsmarknadens parter gällande frågan om krisundantaget skulle förlängas till efter I samband med detta diskuterades även fondens framtid efter 2013 (se även avsnitt 4.5). I juni 2011 antog kommissionen ett förslag 4 om att förlänga krisundantaget till utgången av 2013, vilket fick Europaparlamentets fulla stöd den 21 september Men trots omfattande diskussioner i rådet och olika kompromisslösningar fick kommissionens förslag inte kvalificerad majoritet i rådet. Eftersom det inte kunde uppnås någon politisk överenskommelse om förlängningen av krisundantaget, är det sedan den 31 december 2011 endast möjligt att ansöka om stöd från fonden på grundval av strukturförändringar inom världshandeln, och samfinansieringsgraden har sänkts till den ursprungliga andelen, dvs. 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna. Enklare beslutsprocess för ansökningar till fonden: förfarande för att lämna in förslag till rådet och Europaparlamentet De bidrag från fonden som beviljades 2011 omfattades av den nya beslutsprocessen för stödansökningar som infördes i slutet av Det arbete som inleddes under 2010 för att påskynda beslutsprocessen enligt bestämmelserna i den aktuella förordningen fortsatte under 2011, särskilt under samråden om fondens verksamhet efter 2011 respektive Förberedelser gjordes inför ett särskilt seminarium för representanter för medlemsstaterna (som ägde rum i mars 2012), där man skulle behandla olika frågor som rör ett effektivt genomförande av fonden. 3 4 Tillämpligt för ansökningar till fonden som inkommit mellan den 1 maj 2009 och den 30 december 2011, i enlighet med artikel 1.1 a i den ändrade förordningen om upprättande av fonden. Kommissionens förslag av den 10 juni 2011, KOM(2011) 336 slutlig. SV 5 SV

6 4. ANALYS AV VERKSAMHETEN INOM FONDEN UNDER Inkomna ansökningar Under 2011 mottog kommissionen 26 ansökningar (se tabell 1), vilket var fem ansökningar färre än 2010 (31 ansökningar 5 ). Förordning (EG) nr 546/2009, som antogs den 18 juni 2009, gäller för alla bidrag som beviljats (vilket innebär en samfinansieringsgrad på 65 %, en genomförandeperiod på 24 månader från och med datumet för ansökan etc.). En betydande ökning av de krisrelaterade ansökningarna kunde noteras i slutet av 2011, vilket visar att medlemsstaterna försökte passa på att dra nytta av de förbättrade bestämmelserna om krisundantaget innan det upphörde att gälla vid utgången av december Av de 18 ansökningar som medlemsstaterna lämnade i december 2011 var tolv krisrelaterade. Ansökningarna kom från tio medlemsstater och omfattade uppsagda arbetstagare, och de begärda bidragen från fonden uppgick till totalt euro. Ännu ej godkända belopp är preliminära, eftersom de kan komma att ändras under bedömningsfasen. Två medlemsstater ansökte för första gången under 2011: Grekland och Rumänien. 5 Detta inbegriper två ärenden som drogs tillbaka under 2011 (EGF/2010/023 ES/Lear och EGF/2010/024 NL/ABN Amrobank). SV 6 SV

7 Tabell 1 Inkomna ansökningar 2011 Art. 2 Art. 1 Ansökan ref. MS Ärende Sektor Ansökan den Interventionskriterium') Undantag från Direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen Genomgripande strukturförändringar inom världshandeln beroende på Be lopp från medlemsstaten Belopp från fonden Arbetstagare som omfattas av stödet Belopp från fonden/ person Förordning (EG) nr 546/2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 gäller alla ansökningar som lämnats in från den 1 maj 2009 EGF/2011/001 AT Nieder- und Oberösterreich Transport b x ,51 EGF/2011/002 IT Trentino Alto Adige Byggnad b x ,06 EGF/2011/003 DE Arnsberg-Düsseldorf Motorfordon b x ,52 EGF/2011/004 EL Aldi Hellas Detaljhandel a x ,95 EGF/2011/005 PT Norte-Centro Motorfordon b x ,55 EGF/2011/006 ES Valencia Byggnad b x ,60 EGF/2011/007 IT Lazio Keramik ce b x ,29 EGF/2011/008 DK Odense Steel Shipyard Skeppsbyggeri a x ,55 EGF/2011/009 NL Gelderland Construction 41 Byggande b x ,75 EGF/2011/010 AT Austria Tabak Tobaksprodukter ce a x ,19 EGF/2011/011 AT Soziale Dienstleistungen Sociala tjänster b x ,00 EGF/2011/012 NL Noord Brabant-Zuid Holland Byggande b x ,60 EGF/2011/013 DK Flextronics Elektronik cl a x ,08 EGF/2011/014 RO Nokia Mobiltelefon a x ,83 EGF/2011/015 SE AstraZeneca Läkemedel a x ,79 EGF/2011/016 IT Agile Datorprogram a x ,82 EGF/2011/017 ES Aragon Byggande b x ,66 EGF/2011/018 ES Pais Vasco Metallvaror b x ,09 EGF/2011/019 ES Galicia Metallvaror b x ,41 EGF/2011/020 ES Valencia Skotillverkning b x ,52 EGF/2011/021 NL Zalco Stål och metall a x ,61 EGF/2011/022 ES CastillaLeon-La Mancha Trädörrar b x ,01 EGF/2011/023 IT Antonio Merloni Hushållsapparater a x ,16 EGF/2011/024 IT Medcenter Container Terminal Magasinering och lagring a x ,03 EGF/2011/025 IT Lombardia Elektronisk utrustning b x ,82 EGF/2011/026 IT Emilia Romagna Motorcyklar b x ,04 Totala ansökningar under 2011: % 23% ,68 genomsnitt Det förenklade förfarandet som infördes 2009 för godkännande av budgetmyndigheten har använts för alla ansökningar som lämnats in under Status: *) ce: Artikel 2 c undantagsfall cl: Artikel 2 c liten arbetsmarknad Inkomna ansökningar per medlemsstat och sektor De 26 ansökningar som kom in omfattade 20 sektorer 6. Åtta av dessa är sektorer för vilka en ansökan om stöd från fonden lämnades in för första gången 2011 (dessa är understrukna i förteckningen nedan). Österrike (tre ansökningar: vägtransport, tobaksvaror, sociala tjänster), Danmark (två ansökningar: elektronisk utrustning, skeppsbyggeri), Tyskland (en ansökan: fordon), Grekland (en ansökan: detaljhandel), Italien (sju ansökningar: byggande av hus, keramik, hushållsapparater, IT-tjänster, magasinering och lagring, elektronisk utrustning, motorcyklar), Nederländerna (tre ansökningar: byggande av hus, specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet, stål och metall), Portugal (en ansökan: fordon), Rumänien (en ansökan: mobiltelefoner), Spanien (sex ansökningar: byggande av hus, metallindustri, skotillverkning, byggnads- och inredningssnickeri), Sverige (en ansökan: läkemedel) Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp Varje medlemsstat som ansöker om stöd från fonden måste utforma ett samordnat åtgärdspaket som är anpassat efter de berörda arbetstagarnas profil och bestämma sig för hur 6 Byggande av hus (4), fordon (2), elektronisk utrustning (2), metallindustri (2), skeppsbyggeri (1), skotillverkning (1), stål och metall (1), detaljhandel (1), keramik (1), specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (1), mobiltelefoner (1), byggnads- och inredningssnickeri (1), hushållsapparater (1), vägtransport (1), tobaksprodukter (1), sociala tjänster (1), läkemedel (1), IT-tjänster (1), magasinering och lagring (1), motorcyklar (1). SV 7 SV

8 stort stödbelopp de ska ansöka om. Förordningen innehåller inga rekommendationer om eller begränsningar av det begärda beloppet. När kommissionen bedömer ansökningarna kan den dock ifrågasätta vissa punkter som leder till att den ansökande medlemsstaten får ändra det föreslagna paketet av individanpassade tjänster, vilket i sin tur påverkar det begärda beloppet. De begärda bidragen från fonden under 2011 varierade från euro till euro (i genomsnitt euro) Inkomna ansökningar med avseende på antal arbetstagare som stödet avser Totalt omfattades arbetstagare av de åtgärder för vilka en ansökan om samfinansiering från fonden lämnades in. Detta motsvarar ungefär 72 % av alla arbetstagare som blivit uppsagda (cirka uppsägningar tillkännagavs av de tio medlemsstaterna i de 26 inlämnade ansökningarna). Antalet per ansökan varierade från 153 till Tre ansökningar berörde fler än arbetstagare och sex ansökningar berörde färre än 500 arbetstagare. Det kan ibland skilja mellan antalet arbetstagare som berördes av en uppsägning och det antal som omfattades av stöd från fonden om den ansökande medlemsstaten väljer att endast inrikta fondstödet på särskilda målgrupper, t.ex. personer som har särskilt svårt att hålla sig kvar på arbetsmarknaden och/eller personer som behöver mest stöd. Vissa av de berörda arbetstagarna kanske beviljas stöd som inte samfinansieras genom fonden, medan andra kanske hittar nya arbeten på egen hand eller beslutar sig för att ta tidig pension, vilket innebär att de inte skulle omfattas av åtgärder som finansieras med stöd från fonden Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp per arbetstagare Medlemsstaterna väljer själva, inom ramen för villkoren i förordningen, vilka individanpassade tjänster som ska ingå i åtgärdspaketet för de uppsagda arbetstagarna. Det begärda beloppet per arbetstagare kan därför variera beroende på hur omfattande uppsägningarna är, situationen på den drabbade arbetsmarknaden, de individuella berörda arbetstagarnas omständigheter ser ut, vilka åtgärder medlemsstaten redan har vidtagit och kostnaderna för att erbjuda tjänsterna i den berörda medlemsstaten eller regionen. Detta förklarar varför de begärda beloppen per arbetstagare under 2011 varierade från strax över euro till över euro Inkomna ansökningar med avseende på interventionskriterium Av de 26 ansökningar som inkom var 20 (77 %) avsedda att stödja arbetstagare som blivit uppsagda som en direkt följd av den finansiella och ekonomiska krisen (artikel 1.1a i den ändrade förordningen om upprättande av fonden) medan de övriga sex ansökningarna (23 %) grundades på genomgripande strukturförändringar inom världshandeln beroende på globaliseringen. Åtta ansökningar grundades på artikel 2 a i förordningen, 15 på artikel 2 b, två ansökningar hänvisade till artikel 2 c och uppgav särskilda omständigheter samt en ansökan hänvisade till artikel 2 c och uppgav mindre arbetsmarknader. 4.2 Beviljade bidrag Under 2011 fattade budgetmyndigheten 22 beslut att använda bidrag från fonden för att samfinansiera aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder (se tabellerna 2 och 3 för en översikt och en fördelning av arbetstagarnas profiler). Fem av dem gällde ansökningar som lämnades 2011, medan 16 gällde ansökningar som mottogs under 2010 och en var ett svar på en SV 8 SV

9 ansökan som mottogs under Förordning (EG) nr 546/2009, som antogs den 18 juni 2009, gäller för alla bidrag som beviljats (vilket innebär en samfinansieringsgrad på 65 %, en genomförandeperiod på 24 månader från och med datumet för ansökan etc.). De 22 bidrag som beviljades omfattade uppsagda arbetstagare i tolv medlemsstater och uppgick till totalt euro från fonden (25,6 % av det högsta årliga beloppet som är tillgängligt för fonden). När det gäller stöd från fonden är detta en ökning på 54,1 % jämfört med 2010 ( euro för 30 beviljade bidrag 7 ). Tabell 2 Närmare uppgifter om bidrag som beviljades 2011 Art. 2 Art. 1 Ansökan ref. MS Ärende Sektor Ansökan den Interventionskriterium Direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen Genomgripande strukturförändringar inom världshandeln beroende på globaliseringen Belopp från medlemsstat en Belopp från fonden Arbetstagare som omfattas av stödet Belopp från fonden/ person Budgetmyndighetens beslut att utnyttja fonden Utbetalningar från 2011 års budget (fram till ) (Art. 13 i förordningen om upprättande av fonden) Förordning (EG) nr 546/2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 gäller alla ansökningar som lämnats in från den 1 maj 2009 EGF/2009/019 FR Renault Motorfordon a x , EGF/2010/007 AT Steiermark-Niederösterreich Stål och metall b x , EGF/2010/008 AT AT&S Kretskort ce x , EGF/2010/010 CZ Unilever Detaljhandel a x , EGF/2010/013 PL Podkarpackie Maskiner/utrustn b x , EGF/2010/017 DK Midtjylland machinery Maskiner/utrustn b x , EGF/2010/019 IE Construction 41 Byggande b x , EGF/2010/020 IE Construction 43 Byggande b x , EGF/2010/021 IE Construction 71 Byggande b x , EGF/2010/022 DK Glasfiber Vindturbiner a x , EGF/2010/025 DK Odense Steel Shipyard Skeppsbyggeri a x , EGF/2010/026 PT Rohde Skotillverkning a x , EGF/2010/027 NL N Brabant Div 18 Tryckeri ce x , EGF/2010/028 NL Overijssel Div 18 Tryckeri ce x , EGF/2010/029 NL Z Holland/Utrecht Div 18 Tryckeri b x , EGF/2010/030 NL N Holland/Flevoland Div 18 Tryckeri b x , EGF/2010/031 BE GM Belgium Motorfordon a x , EGF/2011/001 AT Nieder- und Oberösterreich Transport b x , EGF/2011/002 IT Trentino Alto Adige Byggande b x , EGF/2011/003 DE Arnsberg-Düsseldorf Motorfordon b x , EGF/2011/004 EL Aldi Hellas Detaljhandel a x , EGF/2011/005 PT Norte-Centro Motorfordon Totalt antal beslut och betalningar från 2011 års b x , budget: % 14% ,94 genomsnitt *) ce: Artikel 2 c undantagsfall Status: Ytterligare två ansökningar drogs tillbaka av de ansökande medlemsstaterna under 2011 och ingår därför inte i statistiken: EGF/2010/023 ES/Lear från Spanien och EGF/2010/024 NL/ABN Amrobank från Nederländerna. 7 Detta inbegriper inte de euro som återbetalades av Spanien för ett ärende som drogs tillbaka 2011 (EGF 2010/023 ES/Lear). SV 9 SV

10 Tabell 3 Bidrag som beviljades 2011: Arbetstagarnas profil 2009/019 FR Renault 2010/007 AT Steiermark- Niederösterr eich 2010/008 AT AT&S 2010/010 CZ Unilever 2010/013 PL Podkarpack ie 2010/017 DK Midtjylland machinery 2010/019 IE Construction /020 IE Construction /021 IE Construction /022 DK Glasfiber 2010/025 DK Odense Steel Shipyard 2010/026 PT Rohde 2010/027 NL N Brabant Div /028 NL Overijssel Div /029 NL Z Holland /Utrecht Div /030 NL N Holland /Flevoland Div /031 BE GM Belgium 2011/001 AT Nieder- & Oberöster reich 2011/002 IT Trentino Alto Adige 2011/003 DE Arnsberg- Düsseldorf 2011/004 EL Aldi Hellas 2011/005 PT Norte- Centro Totalt % Arbetstagare som fondens stöd avser Män Kvinnor % kvinnor lt antal berörda arbetsta varav: EU-medborgare Ej EU-medborgare Arbetstagare med hälsoprobl. eller ,52% ,48% 16,6% 3,7% 41,9% 52,4% 23,0% 22,8% 8,1% 4,3% 30,7% 26,5% 4,9% 87,1% 35,2% 35,0% 35,0% 35,0% 14,3% 14,1% 8,5% 8,9% 75,9% 65,8% 21,5% % ,77% ,23% ,73% ,73% ,71% ,83% n/a n/a n/a n/a 136 n/a ,5% - För vissa medlemsstater kan det ingå arbetstagare över 65 år i åldersgruppen år - Om det förekommer många personer med hälsobesvär eller funktionshinder, kan det ha ingått i företagets policy att anställa personer med funktionshinder SV 10 SV

11 4.2.1 Åtgärder som finansierats med stöd från fonden Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1927/2006 får stöd från fonden endast lämnas för att samfinansiera aktiva arbetsmarknadsåtgärder som syftar till att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden. Dessutom får medel ur fonden användas för att finansiera en medlemsstats förberedande åtgärder och förvaltnings-, informations-, marknadsförings- och kontrollåtgärder för genomförandet av fonden (genomförandeåtgärder, tidigare kallade tekniskt stöd). De åtgärder som godkändes i de 22 ansökningar om stöd från fonden som beviljades 2011 syftade till att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden. Stödåtgärderna utgjordes huvudsakligen av intensivt, individuellt stöd i arbetssökandet samt ärendehantering inklusive platssökning hos potentiella arbetsgivare, olika former av yrkesutbildnings-, fortbildnings- och omskolningsåtgärder, olika tillfälliga ekonomiska incitament/understöd till arbetssökande, utbildning och andra aktiva arbetsmarknadsåtgärder ända tills de arbetslösa hittar ett nytt arbete, viss handledning under den första tiden på ett nytt arbete och andra former av verksamheter som till exempel åtgärder som främjar entreprenörskap/nyföretagande, sysselsättningsstöd och engångsincitament som uppmuntrar till anställning/nyanställning. När medlemsstaterna utformade sina stödpaket tog de hänsyn till arbetstagarnas bakgrund, erfarenhet och utbildningsnivå, deras rörlighet och nuvarande eller förväntade jobbmöjligheter i de aktuella regionerna Komplementaritet med åtgärder som finansieras av strukturfonderna, framför allt Europeiska socialfonden (ESF) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter syftar till att öka anställbarheten och garantera en snabb återintegrering på arbetsmarknaden för uppsagda arbetstagare med hjälp av aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, och kompletterar därmed Europeiska socialfonden som är det viktigaste instrumentet för att främja sysselsättningen i EU. Komplementariteten mellan de två fonderna ligger i princip i deras förmåga att hantera dessa frågor utifrån två olika tidsperspektiv: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter används för att ge skräddarsytt stöd till uppsagda arbetstagare vid specifika Europaomfattande massuppsägningar, medan Europeiska socialfonden används för att stödja strategiska, långsiktiga mål (t.ex. att öka humankapitalet och kunna hantera förändringar) genom fleråriga program, vars resurser normalt inte kan omfördelas för att hantera krislägen till följd av massuppsägningar. Ibland genomförs åtgärder med stöd från dessa två fonder som kompletterar varandra, vilket gör det möjligt att tillhandahålla lösningar på både kort och lång sikt. Det avgörande kriteriet är att de tillgängliga instrumenten har potential att hjälpa arbetstagare på ett effektivt sätt, och det är medlemsstaternas uppgift att välja och planera de instrument och åtgärder som passar bäst för att uppnå de eftersträvade målen. Innehållet i det samordnade paketet med individanpassade tjänster som ska samfinansieras genom fonden ska balanseras mot andra åtgärder och komplettera dem. De åtgärder som samfinansieras genom fonden kan täcka mycket mer än standardinsatser och standardåtgärder, och erfarenheten har visat att fonden gör det möjligt för medlemsstater att erbjuda uppsagda arbetstagare mer skräddarsydda och djupgående stödåtgärder än vad som skulle ha varit SV 11 SV

12 möjligt utan fonden, bland annat åtgärder som de normalt inte skulle ha tillgång till (t.ex. utbildning på högre nivåer). Fonden gör att medlemsstaterna kan fokusera sina insatser mer på särskilt sårbara grupper, t.ex. lågutbildade eller personer med invandrarbakgrund, samt att erbjuda en bättre andel rådgivare per arbetstagare och/eller tillhandahålla stödet under en längre period än vad som skulle vara möjligt utan fonden. Allt detta ökar arbetstagarnas möjligheter att förbättra sin situation. Exempel på åtgärder som finansierats genom strukturfonderna respektive Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som kompletterar varandra på ett bra sätt är ett ärende som Danmark ansökte om stöd för (varvsindustrin) och tre ärenden från Irland som avsåg byggnads- och anläggningssektorn. När det gäller det första ärendet (EGF/2010/025 DK/Odense Steel Shipyard) utformades åtgärderna från fonden så att de kompletterade de åtgärder som det regionala tillväxtforumet vidtagit för att främja ny tillväxtindustri i området på lång sikt och som får finansiering från fonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Danmark använder dessutom detta bidrag från fonden för att testa utbildning inom nya sektorer samt nya leveransmetoder. Tanken är att de eventuellt ska kunna integreras i de allmänna programmen om genomförandet av fonden ger bra resultat. Vad gäller de senaste irländska ärendena (EGF/2010/019, EGF/2010/020 och EGF/2010/021) och efterföljande ärenden har fonden sedan 2010 ingått i det förfarande som genomförs av övervakningskommittén för samordning av EU-medel inom ramen för den nationella strategiska referensramen, som leds av finansministeriet och har upprättats för att hantera frågor som rör strukturfondernas genomförande för perioden Inom denna kommitté diskuteras relevanta frågor, bl.a. avgränsning av medel i operativa program samt planer för nya program för att se till att fonderna inte överlappar varandra. Alla medlemsstater måste införa nödvändiga rutiner för att undvika dubbelfinansiering från EU:s finansieringsinstrument, i enlighet med artikel 6.5 i förordning (EG) nr 1927/ Ärenden som inte uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd från fonden Varken kommissionen eller budgetmyndigheten avslog några ansökningar om finansiering från fonden som lämnats in av medlemsstaterna. 4.4 Resultat som fonden bidragit till Uppgifter om vilka resultat som uppnåtts med fonden återfinns i den slutrapport som medlemsstaterna ska lägga fram enligt artikel 15 i förordning (EG) nr 1927/2006. Dessa uppgifter kompletteras med information som medlemsstaterna delar med sig av i direkta kontakter med kommissionen och under samordningsmöten och konferenser med företrädare för medlemsstaterna under året. De resultat och uppgifter som medlemsstaterna rapporterat under 2011 sammanfattas i detta avsnitt och i tabell 4. Kommissionen har sammanlagt mottagit slutrapporter för 20 bidrag från fonden (från 2008 när resultaten för de första ärendena för fonden blev tillgängliga fram till december 2011), vilket motsvarar cirka 20 % av alla ansökningar (97) som inkommit fram till december Av dessa 20 ärenden analyserades 15 också i samband med den halvtidsutvärdering som genomfördes under 2011 (se avsnitt 4.7.5). Eftersom slutresultaten så här långt är begränsade, är det fortfarande alltför tidigt att dra några definitiva slutsatser om vilket mervärde stödet från fonden ger och vilken effekt det har för uppsagda arbetstagare och arbetsmarknaderna. Efterhand som det kommer fler slutresultat för ärenden med en förlängd genomförandeperiod på 24 månader (efter ökningen från 12 till 24 månader från och med datumet för ansökan, som SV 12 SV

13 var en följd av 2009 års ändring av förordningen om upprättande av fonden), kommer effekten av fonden att mätas mer ingående, inklusive i den slututvärdering som ska genomföras senast den 31 december 2014 (artikel 17.1 b i förordningen om upprättande av fonden) Slutrapporter om stödanvändning som mottagits från medlemsstaterna under 2011 Under 2011 mottog kommissionen fyra slutrapporter om följande ärenden: EGF/2009/004 BE/Oost-West Vlaanderen, EGF/2009/005 BE/Limburg, EGF/2009/007 SE/Volvo och EGF/2009/008 IE/Dell. För samtliga tre medlemsstater var detta de första ärendena för fonden, och de första slutförda ärendena som omfattades av den ökade genomförandeperioden. Detta var också de första ärendena som fick 65 % samfinansiering från fonden efter ökningen från den tidigare samfinansieringsgraden på 50 % Sammanfattning av rapporterade resultat och god praxis under 2011 Av de fyra slutrapporter som de tre medlemsstaterna lade fram framgick att efter genomförandeperioden för fondstödet hade arbetstagare (45,0 % av 5 228) fått nya jobb eller startat eget. De övriga deltog antingen i utbildning eller yrkesutbildning (cirka 10,9 %), var arbetslösa eller icke förvärvsarbetande av personliga skäl: cirka 44,1 %. I likhet med 2010 hämmades resultaten i fråga om en återgång i arbete av lokala och regionala arbetsmarknaders minskade förmåga att absorbera arbetstagare, vilket var en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen. Det bör noteras att uppgifterna avseende det antal personer som återgått i arbete endast ger en ögonblicksbild av arbetstagarnas sysselsättningssituation vid den tidpunkt då uppgifterna samlades in. De visar inte vilket slags arbete det rör sig om eller kvaliteten på det arbete som har erhållits, och kan förändras avsevärt inom en kort tid. Flera medlemsstater har under 2010 och 2011 uppgett att det antal personer som återintegrerats på arbetsmarknaden tenderar att vara högre bara några månader efter det att slutrapporterna lämnats in och stiga ytterligare på medellång sikt. Detta gäller särskilt i de fall där arbetstagarna fortsätter att få skräddarsytt stöd efter genomförandeperioden för fondstödet, på medlemsstaternas egen bekostnad eller med hjälp av Europeiska socialfonden De tre medlemsstaterna rapporterade en rad intressanta och inspirerande uppgifter som visade att de berörda arbetstagarnas personliga situation, självförtroende och anställbarhet hade förbättrats märkbart tack vare det stöd och de tjänster som finansierats genom fonden, även om alla inte alltid hittade ett nytt jobb på en gång. Genom stödet från fonden kunde dessa medlemsstater förstärka sina åtgärder i områden som drabbats av uppsägningar både i fråga om antalet stödmottagande personer och stödets varaktighet och kvalitet i en omfattning som inte skulle ha varit möjlig utan finansiering från fonden. EU-fonderna gjorde det möjligt för dem att agera mer flexibelt och att i sina paket inkludera kraftigt individanpassade, ibland innovativa, åtgärder av hög kvalitet och på så sätt lägga mer omsorg på lågutbildade och arbetssökande som behöver mer hjälp. Det stöd som samfinansierades av fonden utgör därmed en ökad investering i kunskaper, som kan ha en positiv effekt även på medellång och lång sikt när marknaderna gradvis återhämtar sig från krisen. Man ansåg att fonden var ett användbart instrument i ett läge med budgetåtstramningar, som ofta är särskilt kännbara i medlemsstater och regioner där massuppsägningar förekommit. De tre medlemsstaterna drog dessutom ett antal lärdomar och SV 13 SV

14 slutsatser som skulle visa sig användbara för att utarbeta och genomföra framtida ärenden för fonden. Tabell 4 Slutrapporter som mottagits under 2011 sammanfattning av resultat 8 EGF/2009/004 BE/Oost en West- Vlaanderen 2009 års ansökningar EGF/2009/005 BE/Limburg EGF/2009/007 SE/Volvo EGF/2009/008 IE/Dell Sektor Textilvaror Textilvaror Motorfordon Datorer Ansökningsdatum Totalt 4 ärenden Genomförandeperiodens utgång (enligt finansieringsbeslut) Senaste datum för slutrapport Antal arbetstagare som stödet ursprungligen avsåg Arbetstagare som faktiskt gynnades av stödet från fonden Totala utgifter i (bidrag från fonden och medlemsstaterna) Bidrag från fonden i ,0% 44,6% 65% 65% Totalt belopp som lagts på individanpassade tjänster: (EGF and MS contributions) % % av totala utgifter 87,1% 92,7% 95,2% 97,1% Utgifter och antalet stödmottagande arbetstagare per åtgärdskategor *) Individuellt stöd i arbetssökandet & ärendehantering och allmänna informationstjänster **) Utbildning och omskolning Entreprenörsfrämjande åtgärder Utbildningsbidrag Andra stöd/bidrag Antal arbetstagare som började arbeta igen efter interventionsåtgärd genom fonden ,9% ,9% ,0% ,06% ,2% % som börjat arbeta igen 65,9% 72,8% 67,7% 21,5% 45,0% (varav egenföretagare ) ,3% Totalt antal personer i utbildning eller yrkesutbildning (under arbetslösheten) ,9% % i utbildning eller yrkesutbildning 0,0% 0,0% 19,4% 8,8% Totalt antal arbetstagare som är arbetslösa eller ickeverksamma av personliga skäl***) ,1% % arbetslösa eller icke-verksamma 34,1% 27,2% 12,9% 69,7% *) Arbetstagare k an gynnas av åtgärder inom olika k ategorier samt även av mer än en insats inom varje kategori - därför k an antalet arbetstagare för en viss åtgärdskategori vara högre än det totala antalet stödmottagare **) Intensivt, individuellt stöd i arbetssök andet samt hjälp att komma ut på arbetsmark naden igen, t.ex. karriärvägledning, k ompetenscertifiering, individanpassade handlingsplaner, marknadsundersökning, jobbmatching osv; öppna informationstjänster för arbetssökande ***) "ick e-verk samma" k an innebära att personer inte är tillgängliga för arbetsmarknaden längre av olika personliga skäl, t.ex. att de har gått i pension osv. Inga åtgärder har utförts inom ramen för följande kategorier: "arbetsrotation och arbetsdelning", "stimulansåtgärder för sysselsättning och rek rytering", "anställning med stöd och rehabilitering", "åtgärder för att 8 Den här tabellen har sammanställts av kommissionen utifrån de åtgärder som medlemsstaterna har genomfört och angett i sina slutrapporter. Klassificeringen av åtgärder är likartad, men inte helt identisk med, den som Eurostat använder i Labour market policy database Methodology Revision of June Vissa av de åtgärder som samfinansieras passar inte in i någon av Eurostats kategorier (t.ex. understöd till arbetssökande, utbildningsbidrag och traktamente under aktiva arbetsmarknadsåtgärder). SV 14 SV

15 4.4.3 Närmare uppgifter om genomförda åtgärder enligt de slutrapporter som inkommit under 2011 EGF/2009/004 Oost-West Vlaanderen/Belgien (textil) Den genomförandeperiod som beviljades genom finansieringsbeslutet löpte ut den 4 maj Av de 508 arbetstagare som deltog i de stödåtgärder som samfinansierades genom fonden hade 335 personer (65,9 %) arbete igen efter genomförandeperioden (varav nio hade eget företag). De övriga 173 arbetstagarna (34,1 %) var arbetslösa eller icke förvärvsarbetande av olika personliga skäl. EGF/2009/005 Limburg/Belgien (textil) Den genomförandeperiod som beviljades genom finansieringsbeslutet löpte ut den 4 maj Av de 356 arbetstagare som deltog i de stödåtgärder som samfinansierades genom fonden hade 259 personer (72,8 %) arbete igen efter genomförandeperioden (varav fem hade eget företag). De övriga 97 arbetstagarna (27,2 %) var arbetslösa eller icke förvärvsarbetande av olika personliga skäl. De belgiska myndigheterna rapporterade att de båda stöden från fonden hade gjort det möjligt för dem att erbjuda stöd och utbildning som skräddarsytts för de uppsagda arbetstagarna inom textilindustrin, vilket hade lett till att arbetstagarna antingen hade kunnat hitta nya arbeten eller också hade stärkt sin position på arbetsmarknaden. De åtgärder som samfinansierades av fonden tillhandahölls av den flamländska tjänsten för arbetsförmedling och yrkesutbildning (VDAB) och det särskilda utbildningscentret för textilindustrin (COBOT). Dessa åtgärder omfattade individuellt stöd i arbetssökandet, inklusive validering av befintliga färdigheter inom textilområdet, hjälp till omställning som utökats till alla åldersgrupper, en rad olika utbildningsåtgärder för ökad allmänkompetens och intervjuteknik, yrkesutbildning som syftar till återanställning inom nya sektorer och funktioner, skräddarsydd utbildning för arbetstagare i åldern 50+ samt fortbildning/karriärvägledning för personer som har hittat ett nytt jobb för att öka deras tillfredsställelse och förmåga att stanna på det nya arbetet. Vissa av de insatser som har genomförts integrerades i redan befintliga program som får federal och regional finansiering, vilket har gjort det omöjligt att beräkna bidraget från EGF. Till följd av särskilda administrativa omständigheter imputerade Belgien endast 36 % (EGF/2009/004) och 44,6 % (EGF/2009/005) av de sammanlagda faktiska kostnaderna på fonden i stället för den högsta tillåtna nivån på 65 %. Förvaltningsmyndigheten drog ett antal lärdomar och slutsatser, som kommer att vara värdefulla inför framtida ansökningar till fonden. EGF/2009/007 Volvo/Sverige (fordon) Den genomförandeperiod som beviljades genom finansieringsbeslutet löpte ut den 4 juni Av de arbetstagare som deltog i de stödåtgärder som samfinansierades genom fonden hade personer (67,7 %) arbete igen efter genomförandeperioden (varav 18 hade eget företag), 344 (19,4 %) genomgick utbildning eller yrkesutbildning och de övriga 230 arbetstagarna (12,9 %) ansågs vara arbetslösa eller icke förvärvsarbetande när de lämnade arbetsförmedlingen av olika skäl. Enligt de svenska myndigheterna lyckades det projekt som finansierats genom fonden bättre än andra projekt i Sverige, sett till hur många personer som fått nytt arbete efter projektets genomförande. SV 15 SV

16 De åtgärder som samfinansierades av fonden hade stor betydelse för de tidigare Volvoarbetstagarna: tack vare dessa åtgärder kunde de fortbilda sig för en bredare arbetsmarknad, samtidigt det gav dem personlig utveckling och ekonomisk trygghet. Genom stödet från fonden kunde de svenska myndigheterna erbjuda en rad olika kompetensutvecklingsåtgärder, däribland yrkesutbildning med särskild inriktning på yrken där generationsväxlingen anses utgöra ett problem. Utbildningen i egenföretagande var betydligt mer omfattande än vad de offentliga arbetsförmedlingarna normalt brukar kunna erbjuda. Särskild vikt lades vid kvaliteten på den utbildning som samfinansierades av fonden (som betygsattes), vilket kan utgöra en konkurrensfördel för de berörda personerna jämfört med andra arbetslösa som deltar i vanliga utbildningsalternativ. De svenska myndigheterna rapporterade också att projektet hade lett till ett ökat samarbete mellan den offentliga arbetsförmedlingen och leverantörer av vuxenutbildning på nationell, regional och lokal nivå. Att kombinera arbetsmarknadspolitiska åtgärder med utbildningsväsendets resurser ansågs utgöra ett avsevärt mervärde med en positiv multiplikatoreffekt. Resultaten och lärdomarna från Volvoprojektet kommer att integreras i Sveriges kommande stödinsatser för arbetslösa. Totalt sett anser Sverige att de åtgärder som samfinansierats av fonden har varit positiva både för de tidigare Volvo-arbetstagarna och för de berörda lokala arbetsmarknaderna. Även om det ännu inte går att mäta den ekonomiska effekten, bör det vara möjligt att göra detta i framtiden när de svenska myndigheterna har slutfört den nuvarande utvärderingen av projektet. EGF/2009/008 Dell/Irland (datorer) Den genomförandeperiod som beviljades genom finansieringsbeslutet löpte ut den 28 juni Av de arbetstagare som deltog i åtgärder som samfinansierades genom fonden hade 557 personer (21,5 %) arbete igen efter genomförandeperioden (varav 191 hade eget företag), 227 (8,8 %) deltog fortfarande i utbildning eller yrkesutbildning och de övriga arbetstagarna (69,7 %) var arbetslösa eller icke förvärvsarbetande av olika personliga skäl. De irländska myndigheterna rapporterade att stödet från fonden hade inneburit en utökning av det stöd som normalt är tillgängligt för arbetslösa och att stödet kompletterade åtgärder som får stöd genom Europeiska socialfonden, Eruf osv. Med fondens hjälp kunde de tidigare Dellarbetstagarna få en högre grad av individanpassat stöd vid en tidpunkt då arbetslösheten ökade snabbt, både regionalt och nationellt. Enligt de irländska myndigheterna hade antalet personer som fått nytt arbete eller startat eget företag i slutet av genomförandeperioden samt det ökade deltagandet i olika utbildningsalternativ en betydande positiv effekt på den lokala och regionala ekonomin. De åtgärder som samfinansierades av fonden var även positiva för de enskilda personerna eftersom de fick tillbaka sitt självförtroende och kunde känna sig stolta igen. De åtgärder som samfinansierades av fonden omfattade ett brett spektrum av vägledning, utbildning, yrkesutbildning och entreprenörsfrämjande åtgärder och tillhandahölls i nära samarbete med lokala, regionala och nationella tjänsteleverantörer. Med stödet från fonden kunde man också utveckla ett antal nya, skräddarsydda åtgärder, däribland högre utbildning utanför den vanliga kursplanen, ett nytt praktikprogram som utformats för att upprätthålla befintlig kompetens och ge människor möjlighet att tillämpa sin nyförvärvade kompetens samt utbildning som ger möjlighet att få ny kompetens inom framväxande sektorer eller inom sektorer där det finns en konstaterad kompetensbrist, t.ex. inom medicinsk utrustning, SV 16 SV

17 finansiella tjänster och logistik. Paketet omfattade även bidrag för att göra det lättare för de sökande att delta i särskilt godkända utbildningar respektive att komma in på högre utbildningsprogram vid godkända privata college. De erfarenheter som gjordes i samband med Dell-ansökan har kommit till nytta i de senare ansökningar till fonden som Irland har gjort. 4.5 Granskning av fondens verksamhet efter 2013 Enligt artikel 20 i förordningen om upprättande av fonden ska hela förordningen ses över före den 31 december 2013, vilket sammanfaller med att programperioden löper ut. I kommissionens meddelande En budget för Europa underströks särskilt behovet att hantera trängande utmaningar, som kompetensbrister, otillräckliga resultat när det gäller aktiva arbetsmarknadsåtgärder och utbildningsväsendet, social utslagning inom marginaliserade grupper samt en låg arbetskraftsrörlighet. Kommissionen är angelägen om att fonden ska finnas kvar under nästa programperiod Under denna period vill kommissionen också att ett särskilt engångsstöd ska ges till arbetstagare som har förlorat sitt arbete till följd av de omfattande omstruktureringar som blivit följden då såväl tillverkningsindustrin som handelsmönstren blivit allt mer globala. EU bör också kunna bevilja stöd vid massuppsägningar som beror på en oförutsedd kris i den lokala, regionala eller nationella ekonomin. Tillämpningsområdet för fonden bör också utvidgas så att man i vissa fall lämnar kompensation för följderna av handelsavtal inom vissa jordbrukssektorer. Under det första halvåret 2011 genomförde kommissionen samråd med medlemsstaternas representanter, genomförandeorgan och arbetsmarknadens parter gällande fondens framtida roll och potential som solidaritetsinstrument. Detta omfattade två konferenser med berörda parter den januari 2011 respektive den 8 mars I oktober 2011 antog kommissionen ett förslag 10 om en framtida fond, där hänsyn hade tagits till samrådsresultaten och policyrekommendationerna från halvtidsutvärderingen av fonden (se avsnitt 4.7.5). I november och december 2011 lades kommissionens förslag fram på arbetsgruppsnivå för Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. De formella diskussionerna i parlamentets och rådets behöriga utskott och kommittéer beräknas äga rum under 2012 och 2013 och tanken är att den nya förordningen ska kunna träda i kraft den1 januari Ekonomisk rapport Stödanslag från fonden Under 2011 beviljade budgetmyndigheten stöd från fonden till 22 ansökningar, med ett totalt bidragsbelopp på euro, vilket motsvarar 25,6 % av det högsta årliga beloppet (se tabell 2). Alla 22 stödbetalningarna togs ur 2011 års budget, även om fyra av dem betalades ut i början av Enligt punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj , i vilket fondens budgetramar fastställs, får det årliga belopp som avdelas för fonden inte överstiga 500 miljoner euro och detta belopp får tas från outnyttjade marginaler under utgiftstaken för det föregående året samt från outnyttjade åtagandebemyndiganden som frigjorts under de två KOM(2011) 500, KOM(2011) 608, EUT C 139, , s. 1. SV 17 SV