Förord. Lennart Sundström Länsstyrelsen Jämtlands län

Transkript

1 Förord Stora volymer råvaror och gods transporteras i Jämtlands län. Terminaler har en viktig roll för att samordna transporter och för omlastning av gods mellan olika transportslag. Kostnaden för terminalhantering utgör oftast en betydande del av transportkostnaden varvid effektivisering och ökad samordning av terminalfunktioner kan bidra till minskade kostnader. Länsstyrelsen i Jämtland beslutade under hösten år 2000 att låta utföra en kartläggning av terminaler och omlastningspunkter i länet avseende bl a funktion, nyttjande och standard. Nulägesbeskrivningen skall ses som ett underlag för en fortsatt diskussion och process kring terminalstrukturen i länet. Lennart Sundström Länsstyrelsen Jämtlands län 1

2 Inledning Förutsättningar Allmänt Länsstyrelsens kommunikationsgrupp har initierat arbetet med att göra en nulägesbeskrivning av godsterminaler och omlastningspunkter i länet. Beskrivningen kommer bl a att utgöra underlag för arbetet med den regionala transportplanen. Därtill kommer studien att kunna utgöra underlag för respektive transportföretag vid planering av framtida verksamheter. Propsitionen som reglerar innehållet i den regionala transportplan som ska upprättas för perioden väntas komma i januari Möjligheterna att i den regionala transportplanen avsätta medel för investeringar i terminalfunktioner har tidigare begränsats genom den förordning som nns för medlens användning. Investeringar som stödjer terminalernas funktion, t ex i anslutande vägnät, har dock kunnat göras. För att kunna beakta behovet av goda helhetslösningar erfordras dock förändringar av nansieringsramarna, vilket eventuellt meddelas i den kommande propositionen. Detta har sammantaget föranlett denna kartläggning av länets terminaler. Arbetets uppläggning Arbetet med studien påbörjades i augusti 2000 och har pågått fram till oktober Studien grundar sig bl a på intervjuer med terminalföreträdare och terminalnyttjare. Ett 10-tal personliga intervjuer samt ett 20-tal telefonintervjuer har genomförts under perioden. Därtill har statistik från bl a SCB och Nutek nyttjats. Materialet har sammanställts i ett koncept som skickats ut för synpunkter till ett antal terminalföreträdare och tra kutövare. Konceptet har därefter reviderats till en slutrapport. Syftet med studien är att: Syfte Beskriva genererade godsvolymer i länet genom att sammanfatta viktigare resultat ur be ntlig statistik samt tidigare gjorda utredningar. Kartlägga länets terminaler och omlastningspunkter vad gäller tillgänglighet, funktion, transportköpare, hanterade volymer, brister och eventuella utvecklingsbehov. Nulägesbeskrivningen skall utgöra underlag för fortsatt arbete med strategier för terminalstrukturen i länet. Utgångspunkter och avgränsningar Studien omfattar terminaler och omlastningspunkter där större volymer gods hanteras eller har hanterats. Urvalet av terminaler har gjorts i samråd med beställaren och terminalföreträdare. 2

3 Godsvolymer i Jämtland Allmänt Totalt I Jämtlands län genereras ca 12 miljoner ton gods/år, varav ca 10,5 miljoner ton produceras i länet och nära 1,5 miljoner ton importeras till länet. Ungefär hälften av volymen är gods som produceras i länet och stannar inom länet och nära 4,5 miljoner ton har avsättningsmarknad utanför länet (bedömningar baserade på olika statistikunderlag samt intervjuer). De godsvolymer som genereras varierar över tiden och de uppgifter som redovisas här avser i de esta fall Uppskattningsvis uppgår värdet av industriproduktionen i Jämtland till drygt 10 Mdr kr per år vilket motsvarar nära 1% av rikets idustriproduktion. Inom länet Av transporterna inom länet utgörs nära 50% av skogsprodukter, ca 30% av sand/grus och nära 10% av trävaror. Lastbilen är det helt dominerande transportslaget för dessa transporter. Statistiken visar att godsmängderna på lastbil inom länet sammantaget har minskat under 90-talet, varav transporter av sand och grus står för den stora minskningen. Däremot har lastbilstransporterna med skogsråvara ökat. Från länet De långväga transporterna från länet uppgår till nära 4,5 miljoner ton/år. Av dessa transporteras nära 1,8 miljoner ton med järnväg och ca 2,7 miljoner ton med lastbil. En stor del av volymerna går på export men även till södra Sverige transporteras ansenliga mängder, ca en miljon ton/år. De varor som transporteras är framförallt skogsråvara och sågade trävaror. Drygt 1,1 miljoner ton skogsråvara går till Västernorrlands län. Livsmedel Skogsbruk Trävaror, papper Tillverkning Handel Energi Övrigt Producerade volymer med avsättningsmarknad utanför länet fördelade efter varugrupper, sammantaget ca 4,5 miljoner ton per år. Godset som avgår från länet utgörs i huvudsak av skogsråvara varav drygt 1,1 miljoner ton går till pappers- och massaindustrin i Västernorrland. Järnväg Lastbil Buss Flyg Exporterade volymer från länet fördelade på transportslag. Ca 65% går med lastbil och resten med järnväg. Till länet Till länet importeras från övriga Sverige samt från andra länder ca 1,5 miljoner ton/år. Godset fördelar sig över många olika varugrupper varav några enskilda större grupper kan urskiljas. Skogsråvara, trävaror och varor från tillverkningsindustrin. Transit genom länet Genom länet transporteras betydande volymer gods. Främst transporteras gods genom länet längs väg 45 och E14. Därtill går gods på Inlandsbanan och Mittbanan genom länet. En betydande del av transittransporterna längs väg 45 utgörs av norska godstransporter. Ungefär ton norskt gods bedöms passera med bil längs väg 45 genom länet per år. Livsmedel Skogsbruk Trävaror, papper Tillverkning Handel Energi Övrigt Importerade volymer till länet från övriga Sverige och utlandet fördelade på varuslag. Till länet kommer främst skogsråvara, trävaror och varor från tillverkningsindustrin. Livsmedel Skogsbruk Trävaror, papper Tillverkning Handel Energi Övrigt Järnväg Lastbil Buss Flyg Producerade volymer som stannar inom länet fördelade efter varugrupper, sammantaget ca 6 miljoner ton/år. Transporterna sker i huvudsak med lastbil. Importerade volymer till länet fördelade på transportslag. Ca 91% transporteras med lastbil och 8% med järnväg. 3

4 km Gäddede Elektronik Gäddede 342 Hoting Dorotea Vilhelmina Skogsråvara Sammantaget avverkades närmare 6 milj m 3 fub (fast under bark) i genomsnitt under åren i länet. Ca 1,3 miljoner m 3 (drygt 20%) utgjorde råvara till sågverksindustrin. Transporterna med timmer till sågverken går i huvudsak med lastbil och råvaran hämtas från närområdet. Pappersindustrin i Västernorrland tar emot drygt 1,1 miljoner ton varav mycket fraktas med järnväg. Volymerna till Västernorrland går i huvudsak till pappersindustrierna i Husum och Örnsköldsvik varav delar går via Inlandsbanan och tvärbanan Forsmo-Hoting. Storlien E14 84 SCF betongelement 45 Strömsund Backe 336 Jämtlandsbyggen Hus 345 Solectron Föllinnge Hammerdal Samhall Åre C Hallström Uniroc Järpen Krokom Lit Byggelit Samhall Jämtlamell Samhall NNP Stugun Jonsson & Paulsson Hammarstrand Östersund 87 Skogaholms bröd Brunflo 323 Husqvarna Bispgården Byggelit Kälarne 86 Z-lyften ACB laminat Graphium 320 Sventavik Samhall Bräcke Åsarna E14 Funäsdalen Vemdalen Rätan 84 Hede 315 Ånge 45 Sågade trävaror Totalt producerades ca m 3 sågade trävaror i länet 1995 (källa Såg 95). Ca 65% av volymen gick på direktexport, dvs ca m 3. Drygt m 3 köptes in av grossister. All skogsråvara kommer från länet. Utbytet av råvaran i sågverksindustrin är inte fullt 50%, vilket innebär stora volymer restprodukter varav is utgör ca 35%. Generellt går drygt 90% av isproduktionen i Sverige till massa- och skivindustrin, resten används som bränsle. 311 HMAB 84 Sveg Ytterhogdal Ljusdal De 20 största företagen i Jämtland med avseende på antalet anställda. Uppgifterna är hämtade från SCBs företagsregister. Större sågverk i Jämtland. Under 1995 producerades ca m 3 sågade trävaror i länet, varav ca m 3 gick på direktexport. Större sågverk i Jämtland km Hissmofors Såg Ocke Trä AB Ålsta Sågverk AB Backe Trä AB Sikås Trä AB Jämtlamell Industri AB Kälarnesågen AB Rödins Trävaru AB Gällö Sågverk AB 4

5 km Gäddede 26% Vilhelmina % Dorotea % 83% 340 Strömsund 339 Föllinnge Backe Åre Storlien E14 52% 48% Järpen 29% Lit 344 Stugun 87 12% 331 Hammarstran and 11% 89% 39% Kälarne Bispg pgården 86 Åsarna 84 Funäsdalen % Hede 79% Vemdalen 84 Sveg Ånge Bil Godstransport ton/år Jä äg Figuren visar transportstödsberättigade godsvolymer 1999 med fördelning på kommuner och transportslag. Transportstöd ges till transporter av vidareförädlade produkter som transporteras mer än 400 km. Sammantaget beviljades transportstöd för ca ton gods varav ca 75% transporterades med lastbil och ca 25% med järnväg. Drygt 60% utgjorde sågade trävaror. Ca ton av godset genererades i Östersund, ton i Strömsund och ton i Krokom och Bräcke. Källa: Nutek. 5

6 Terminalhantering En betydande andel av de godsvolymer som genereras i länet hanteras vid en eller era terminaler. Det nns olika anledningar till att gods behöver hanteras i terminal: I de fall transportköparen väljer järnväg för transporter erfordras i nästan samtliga fall terminalhantering. Industrispårsutbyggnader innebär att terminalhantering ej alltid erfordras. Därutöver erfordras oftast terminalhantering där man i start och/eller målpunkten har stor spridning av godset. Syftet med terminalerna är detsamma dvs att möjliggöra samordning av transporter för att minimera transportkostnaden. 1 % 1 6 % 8 3 % Lastbil Lastbil terminal Järnväg Utifrån uppgifter från de intervjuade terminalföreträdarna har en bedömning gjorts om hur stor andel av det genererade godset i länet som genomgår någon form av terminalhantering. Osäkerheten ligger i volymerna som hanteras vid lastbilsterminalerna, bussgodsterminalerna samt hos grossisterna då exakta volymuppgifter inte nns att tillgå eller inte lämnats ut. Därtill nns risk för dubbelräkning, då gods kan hanteras vid era olika terminaler innan det lämnar länet/når sin målpunkt. Uppskattningsvis hanteras mellan 2,1 och 2,2 miljoner ton årligen vid länets terminaler, varav ca 2 milj ton avser järnvägsterminaler, nära ton lastbilsterminaler och grossister, ca ton bussgodsterminaler och ca 800 ton yg (varav 550 ton post). Cirkeldiagram. Översiktlig bedömning av terminalhanterade volymer i länet. Sammantaget bedöms drygt 2,1 miljoner ton gods hanteras vid terminaler vilket motsvarar ca 17% av genererade godsvolymer i länet. 6

7 Länets terminaler Flygterminal km Länstrafikterminal Postterminal Gäddede Vilhelmina Timmerterminal Godsterminal, för allmän trafik Lastplats Lastbilsterminal, Åkeri Lastbilsterminal, Grossist Strömsund Hoting Backe Dorotea 336 Föllinge 345 Hammerdal Allmänt I det följande görs en beskrivning av länets godsterminaler vad gäller bl a tillgänglighet, funktion, utrustning, volymer, kapacitet, nyttjare och eventuella utvecklingsbehov. Avnittet har följande indelning: Beskrivning av den övergripande terminalstrukturen. Beskrivning av järnvägsterminaler. Beskrivning av lastbilsterminaler/grossister. Beskrivning av länstra kterminaler. Beskrivning av ygterminaler. Övergripande struktur Terminalerna i länet är främst koncentrerade till Östersundsområdet. Mindre koncentrationer nns i Strömsund och Sveg. Sammantaget bedöms ett 50-tal terminaler nnas i länet. Flyget har koncentrerat godshanteringen till Östersund ygplats. Samtliga större grossister har också sina verksamheter i Östersund. Godshanteringen längs Inlandsbanan har stadigt ökat de senaste åren. Ökningen kan till del förklaras av att man försökt hitta exibla lösningar för transportköpare längs banan. Detta har inneburit att lastning och lossning idag sker på många ställen. Timmerterminaler nns utspridda i länet lokaliserade längs Mittbanan och Inlandsbanan. Varje terminal har ett relativt stort upptagningsområde och ligger strategiskt vad gäller angörande vägnät. Länstra ken har tre större terminaler i länet, i Östersund, Strömsund och Sveg. Därtill nns drygt 65 ombud runt om i länet vilket innebär en mycket god geogra sk täckning. Storlien E14 84 Funäsdalen 311 Åre 84 Järpen Hede Vemdalen 84 Krokom Svenstavik Åsarna Sveg Rätan Ytterhogdal Stugun 87 Östersund 323 Kälarne Bräcke E14 Ånge Terminaler i Jämtland. Ett stort antal av terminalverksamheterna är koncentrerade till Östersund. I Sveg nns ett antal terminaler som har Härjedalen som upptagningsområde, därtill nns en koncentration av terminaler i Strömsund. Utmarkerade järnvägsterminaler avser sk taxepunkter. Därutöver sker omlastning till järnväg vid ett antal industrier. Länstra ken har tre större terminaler i länet för bussgods. I Östersund, Sveg och Strömsund. Därutöver nns drygt 65 lokala ombud (ej utmarkerade) Hammarstrand Ljusdal Bispgården 86 7

8 Sorsele km E14 Storlien Funäsdalen 311 Åre 84 Järpen Östersund Hede Vemdalen 84 Krokom Svenstavik Åsarna Gäddede 340 Sveg Brunflo Rätan Föllinge Lit 84 Strömsund 314 Ytterhogdal Hammerdal Stugun 87 Kälarne Bräcke E14 Ånge Hoting Backe Dorotea 331 Hammarstrand Ljusdal Vilhelmina Bispgården 86 Storuman Järnvägsterminaler Norsjö Allmänt Ca 2 miljoner ton gods omlastas per år till/från järnväg i Lycksele länet. Ca I,2 miljoner ton av dessa utgörs av träråvara. Stora volymer omlastas vid SCAs timmerterminaler i Hoting, Bensjö och Krokom. Vidstående gur visar hur volymerna fördelar sig geogra skt. Vindeln SJ Gods är den största aktören i länet. Sedan avregleringen av järnvägstra ken har era nya aktörer klivit in på marknaden bl a Orsatåg AB, Inlandsgods Bjurholm AB, Vännäs BK Tåg Nord AB och Woxna Express. Dessa verkar i dagsläget främst längs Inlandsbanan Ume men även längs Mittbanan. Exempelvis ska Inlandsgods AB (och även SJ Gods) börja köra volymer från Såtab i Hissmofors. Sedan 1992 är IBAB, Inlandsbanan Nordmaling AB, banhållare för Inlandsbanan. IBAB är en sammanslutning av de 15 kommuner som ligger längs banan och svarar för bl a tra kledning, banunderhåll och fördelning av tra keringsrätter. Sollefteå Örnsköldsvik I det följande görs en beskrivning av järnvägsterminalerna i länet. Beskrivningen görs i följande ordning: Kramfors Centrala Östersund och Lugnvik. Mittbanan från väst till öst, dvs från Enafors till Bensjö. Inlandsbanan Härnösand från norr till syd, dvs från Hoting till Sveg. Timrå Sundsvall Hanterade volymer Hudiksvall Alfta Bollnäs Figuren visar omlastade volymer till/från järnväg Gula och grå cirklar visar av SJ Gods Älvdalen avsända respektive ankommande volymer. Röda cirklar visar omlastade Orsa volymer av övriga tra kföretag, dvs Orsatåg AB, Inlandsgods AB, BK Tåg Nord AB och Woxna Express. Sammantaget omlastas ca 2 miljoner Mora ton gods till järnväg i länet. Malung Rättvik Ockelbo Söderhamn Vansbro Leksand Falun Hofors Gagnef Borlänge Hedemora Ludvika SmedjebackenAvesta Sandviken Gävle Ringvägen ISAKSSSON & CO AB ISAKSSON & CO AB Bangårdsgatan INRE LACK STATION Bryggargatan BEIJERS Storsjöstråket M Storsjön 8

9 Östersund bangård Östersund bangård är indelad i två områden, den övre och nedre bangården. Nedre bangården nyttjas endast för rangering. På den övre bangården nns ytor för omlastning. Vid Matpiraten på Bangårdsgatan nns ett drygt 200 m långt stickspår med sidkaj. Därtill nns en ändkaj. Området vid kajen är asfalterat. En travers som tar 20 ton nns längs spåret. Mobil stationär lyftutrustning saknas. Kajer och kringliggande ytor har god standard och funktion. Idag nyttjas området för omlastning av främst två varutyper. Bilar samt mjöl till Mästerbagarnas verksamhet. Sammantaget omlastas ca ton gods på bangården per år (ca vagnar) varav drygt ton är inkommande gods. Bangårdsområdet i centrala Östersund. I området nns en drygt 200 m lång asfalterad sidkaj. Bangårdsområdet i centrala Östersund. Bangården är indelad i den övre delen där godshantering och växling förekommer, och den nedre delen som endast nyttjas för rangering. Området som nyttjas för omlastning är inringat med rött. KONTORSVARU- Z HUSET GODS DNINGS- ERING AB NOKIA DATA NNP Bangårdsområdet i centrala Östersund. Ändkajen nyttjas för lossning av bilar. Kolupplag BRYGGERI Stickspår med grusad sidoyta. 9

10 ICA Gamla SJ-verkstaden Inlandsbanan Storlien Strömsund Ås Brittsbo Storlien/Trondheim SJ Terminal Flygbränsle ASG Lugnviks industriomr. Värmeverk E14 Jämtfrakt JF Miljö Lundstams LUGNVIK 45 Storsjön M Översikt Lugnvik industriområde och järnvägsstrukturen. Lugnvik Lugnvik industriområde ligger norr om centrala Östersund, längs E14. Strax söder om industriområdet viker Inlandsbanan av från Mittbanan och går vidare norrut genom området. Ett antal industrispår utgår från Inlandsbanan till olika verksamheter i Lugnvik. Samtliga spår i området saknar elektri ering. Regelbunden omlastning förekommer vid ett antal verksamheter i området. Drygt ton bränsle per år levereras till yget (F4). Omlastningen sker på västra sidan av Inlandsbanan, söder om ASGs terminal. Lundstams lastar ut returpapper ca ton per år. Stena Metall och Enator tra keras sporadiskt. Sammantaget omlastas ca ton gods på Lungnviks industriområde per år. Utöver ovannämnda verksamheter nns ett antal omlastningsytor som nyttjas regelbundet. Dessa beskrivs närmare i det följande. SJ-terminalen i Lugnvik: I höjd med korsningen mellan Trådvägen och Tysjövägen ligger två stickspår som nyttjas för allmän omlastning. Spåren är förlängda och är nu ca 200 m långa. Vid spåren nns stora grusade ytor. Längs ena spåret nns en ca 40 m lång kaj. Jämtlamell industri AB har en lagerbyggnad på området. Spår och slipers har god standard. Ytorna har mycket god bärighet. Området nyttjas främst för utlastning av trävaror från Jämtlamell AB i Stugun och Rödins trävaru AB i Svenstavik. Drygt ton trävaror lastas ut per år. 10

11 Omlastningsplats på Lugnviks industriområde, vy norrut. Terminalen nås via Trådvägen och ligger längs Tysjövägen. Chocken i Idre. Vy söderut. Det nns två hanteringsspår i området. En ca 50 m lång kaj ligger längs delar av det ena spåret. I bakgrunden syns en lagerhall som nyttjas för mellanlagring av Jämtlamell. På västra sidan av spåren nns stora grusade ytor. 11

12 ICA distributionsterminal på Lungviks industriområde. ICA: ICA har ett lager i de norra delarna av Lugnviks industriområde. Tillgängligheten med bil är god. ICA har under senare år minskat sin lagerverksamhet Östersund. Centrallagret för Jämtlands län har yttats till Borlänge. Till Östersund kommer dagligen järnvägsvagnar med varor som är färdigpackade och fördelade för vidare uttransport med lastbil. Det enda som lagras och omlastas på terminalen är lite frukt. ICA nyttjar ca 30% av terminalen för sin verksamhet. Försvaret hyr idag ytor för lagring av kolonialvaror. Delar av kontorsytorna är också uthyrda. Flera företag har visat intresse för terminalen bl a NNP. Terminalen har järnvägsanslutning med omlastningsmöjligheter både inomhus och utomhus. En ca 200 m lång kaj (rymmer åtta vagnar) nns inne i terminalen. Utomhus nns en ca 100 m lång omlastningsyta. Ytorna är asfalterade. Byggnaden är ca m 2. Därtill nns ca m 2 kyl- och frysutrymmen vilka inte nyttjas idag. Idag kommer varor med järnväg från Borlänge till Östersund, fem dagar per vecka. Totalt ca ton per år. Industrispåret går in under tak i terminalbyggnaden och medger mycket goda förutsättningar till omlastning. Gamla SJ verkstaden: I norra delarna av Lungviks industriområde, längs Kännåsvägen, ligger gamla SJ verkstaden. Idag är åtta-nio företag verksamma i lokalerna. Jonsson och Paulsson är största företaget. Grand Waggon som tillverkar järvägsvagnar gick i konkurs för drygt ett år sedan och det är osäkert vad som kommer att hända med verksamheten. Det nns ett stort antal stickspår in till verksamhetsområdet. Spår nns som medger både enkelsidig och dubbelsidig omlastning. Dessa spår är ca 150 m långa och omges av asfalterade ytor. Omlastningsmöjligheter nns under tak. Spår och ytor har mycket god standard. Företagen som är verksamma i området har idag ingen omlastning till järnväg. ACB Laminat i Svenstavik nyttjar området för utlastning av varor till IKEA, ca ton per år. Asfalterad omlastningsyta vid gamla SJ-verkstaden. Föredetta SJ-verkstaden med infart från Kännåsvägen på Lugnviks industriområde. 12

13 Övriga omlastningspunkter En upprustning av banstandarden mellan Stor on, strax väster om Krokom och Storlien pågår. Sträckan har utrustats med fjärrblockering och spårbyte där skarvspår byts ut mot helsvetsade spår. Upprustningen innebär färre hastighetsnedsättningar för godståg och högre tillåtna hastigheter. Storlien: I Storlien sker idag ingen omlastning utan endast rangering. Enafors Stationsområdet i Enafors ligger strax norr om E14. På stationsområdet nns ett ca 275 meter långt hanteringsspår som medger enkelsidig lastning. Längs spåret nns två kajer, ca 50 m långa, som åtskiljs av en magasinsbyggnad. På området nns två asfaltbelagda uppställningsytor som är ca 600 m 2 vardera. Standarden på ytor och spår är god. Sammantaget hanteras närmare ton gods per år i Enafors varav den betydande delen avgår och består av täljsten från Handöl Täljsten AB. Mindre volymer handelsvaror och verkstadsprodukter ankommer. Storlien. Duved Stationsområdet ligger en bit söder om E14. På området nns ett ca 150 m långt hanteringsspår som medger enkelsidig lastning. En ca 750 m 2 stor grusad yta nns i anslutning till spåret. Spåret har bra standard. Bärigheten på ytan är dålig. Ingen omlastning sker i Duved idag. Så Stickspår för omlastning. Används sporadiskt av Banverket för omlastning av bergkross från Råsjökross till banupprustning. Enafors. Duved. 13

14 Järpen I Järpen nns ett 30-tal företag. Kommunen äger industrispår till Järpens industriområde som ligger väster om samhället. Industrispåret är elektri erat fram till industriområdets början. Inom industriområdet nns två stickspår. Det ena är ca 200 m långt och asfalterat på båda sidor. Företag vid spåret är bl a Norrmontage AB och VZ Maskin. Det andra spåret är ca 500 m och går till en grusad plan som har nyttjats för omlastning av virke och is. Planen nyttjas av Norske Skog. Ytorna och spåren har god standard. Spåren inne på industriområdet har inte nyttjats på många år och viss upprustning erfordras. Idag nyttjas ytorna mest för omlastning av rundvirke, från bil till bil. Längder och standard för respektive stråk. Järpens industriområde Nybyggnadssträckor. Järpen. Järpen. Omlastningsytor. 14

15 Äggfors I Äggfors nns ett industrispår in till Ocke trä. Ocke trä ingår i Camfore. Åre kommun är ägare till spåret. Industrispåret delar sig vid Ocke trä till två spår, ca 100 m vardera, går sedan ihop och vidare till Ocke emballage. Vid Ocke trä nns kaj längs delar av de två spåren. Närmast spåren är ytorna asfalterade. Ytorna har mycket god standard. Idag nyttjas ena delen av industrispåret av Ocke trä för att lasta ut trävaror. Den andra delen nyttjas för att lasta ut is. Sammantaget omlastades ca ton 1999 varav endast en mindre volym var inkommande gods. Mattmar VId Mattmar järnvägsstation nns ett ca 200 m långt stickspår som medger dubbelsidig lastning. Därtill nns en ca 15 m lång kaj. Ytorna vid spåret har dålig bärighet. Idag nyttjas inte spåret och området. Ocke trä sågverk, vy västerut. Nälden På järnvägsstationen i Nälden nns ett ca 75 m långt stickspår som medger enkelsidig lastning. Det nns också en ca 10 m lång kaj. Ytan vid spåret är belagd med gatsten. Spåret och slipers är nyligen bytta. Ytan vid spåret har god bärighet. Det relativt korta spåret slutar i stoppblock och är svårt att anväda för omlastning. Idag sker ingen omlastning i Nälden. Ocke trä. Den norra terminalytan nyttjas för omlastning av is. Mattmar järnvägstation. Nälden järnvägsstation. 15

16 Hissmofors såg. Hissmofors Spåren på Krokoms station är rivna och det nns idag endast spår till Hissmofors såg. Kommunen äger industrispåret fram till sågen. Spåret fortsätter in på sågområdet. Inom sågområdet nns ytor med grus och asfalt på båda sidor av spåret. Totala spårlängden är ca 1000 m. Hanteringsytorna har bra standard och bärighet. Därtill håller ett nytt stickspår på att byggas till Såtab AB, ett företag som ligger intill Hissmofors såg och tillverkar bränsle is. Spåret är ca 300 m långt. Omlastning kan ske från båda sidor av spåret. Angränsande terminalyta är stor och asfalterad. Hanteringsytorna har bra standard och bärighet. Hissmofors såg ingår i Camforekoncernen vilken till del också äger Såtab. Utöver dessa två företag förekommer viss utlastning av timmer av andra skogsföretag/skogsägare. Idag tra keras området två gånger per dag och fem dagar per vecka. Till området kommer rundvirke och från området går trävaror (ca 15 vagnar per vecka), is (ca 30 vagnar per vecka) och lite rundvirke. Sammantaget omlastas ca ton per år till järnväg inom området. Hissmofors såg. Hissmofors såg. Såtab AB. Lastning av bränsle is. 16

17 Krokom timmerterminal SCA har en stor timmerterminal väster om Krokom. Terminalen är lokaliserad nära E14. På terminalområdet nns ett ca 600 m långt rundgångsspår som medger dubbelsidig omlastning. Terminalytan är asfalterad. Spår och slipers har god standard. Terminalytan har mycket god bärighet. Sammantaget omlastas ca ton timmer på terminalen per år. Ca ton går till Töva och ton till Norge (Skogn). Området tra keras med fem tåg per vecka till Töva och två till fyra tåg per vecka till Norge. 17

18 Brun o Bangården i Brun o ligger parallellt E14, stax väster om väg 45. Tillgängligheten till området är god. På bangårdsområdet nns ett ca 300 m långt stickspår som medger enkelsidig omlastning. Därtill nns en ca 60 m lång kaj. Intill spåret nns en ca m 2 stor yta täckt med grus och jord. Ytan som ägs av SJ Fastigheter åtgärdades Mindre volymer gods kan lagras. Spår och slipers har god standard. Ytan har dålig bärighet och ytterligare grus skulle behövas. Området ligger nära bebyggelse vilket bl a medför att timmertravar och gamla fordon, som också nns uppställda inom området, blir en inbjudande men mycket farlig lekplats för barn. SJ Gods nyttjar området främst för utlastning av rundvirke. Ca ton omlastas i området per år. Därtill nyttjas området av Orsatåg. Brun o bangård, vy mot sydost. Gällö järnvägsstation På järnvägsstationen i Gällö nns ett ca 300 m långt stickspår. Därtill nns en ca 50 m lång kaj. Spåret medger enkelsidig omlastning. Intill spåret nns en yta med grus och jord som ytmaterial. Området är igenvuxet. Hanteringsytan har dålig bärighet. Idag nyttjas inte området för omlastning. Gällö sågverk Gällö sågverk är anslutet till Mittbanan med ett industrispår som utgår från stationsområdet. Spårlängden är ca 600 m. Enkelsidig omlastning medges. Terminalytan är ca 800 m 2 och asfalterad. Spåret och slipers har god standard. Terminalytan har mycket bra bärighet. Terminalen ägs av Gällö sågverk (Persson Invest). Totalt omlastas ca ton per år varav den största delen av volymen utgörs av sågade trävaror. Brun o bangård, vy mot nordväst. Gällö järnvägsstation Gällö sågverk, utlastning av sågade trävaror. 18

19 Bräcke järnvägsstation På bangården i Bräcke nns ett ca 400 m långt stickspår som medger enkelsidig omlastning. Därtill nns en ca 50 m lång kaj. Närliggande ytor är dåliga och området är igenvuxet. Idag förekommer ingen omlastning på bangården. Industriområdet/Mittpack i Bräcke Bräcke kommun äger ett industrispår som går till Mittpack AB. Tillgängligheten till området med bil är dålig och går idag genom ett bostadsområde. Terminalspåret är ca 800 m långt och medger enkelsidig omlastning. Intill spåret nns en ca 600 m 2 stor omlastningsyta som är asfalterad. Det nns ingen lagringsyta i anslutning till spåret. Spår och slipers har god standard. Terminalytan har mycket bra bärighet. Totalt transporteras ca ton pappersprodukter till Mittpack per år med järnväg. Därutöver förekommer viss utlastning av rundvirke. Samhall Midland är ett annat större tillverkningsföretag i Bräcke. Dom har inga transporter med järnväg idag. Etableringen av en golvfabrik, Walk on wood, pågår och produktionen beräknas komma i gång i höst. Fabriken är lokaliserad ca 500 m sydväst om Bräcke station och ca 200 m norr om E14. Totalt beräknas ca ton produceras i första läget. Bräcke järnvägsstation. Bräcke järnvägsstation. Omlastning vid Mittpack i Bräcke. Omlastning vid Mittpack i Bräcke. 19

20 Hoting järnvägsstation Järnvägsstationen i Hoting ligger i de centrala delarna av samhället och nära väg 45. På bangården i Hoting nns ett ca 300 m långt stickspår för enkelsidig omlastning. Grusade ytor nns i anslutning till spåret. Därtill nns en ca 12 m lång kaj. Spår och slipers har god standard. Ytorna har bra bärighet. Bangården används idag i huvudsak för rangering och endast sporadiskt för omlastning. Sammantaget hanteras ca 800 ton gods per år i Hoting. Under vintern förekommer ibland lastning av timmer. Området ligger nära bostadsbebyggelse och lämpar sig dåligt för lagring av gods. På bangården rangeras bl a vagnar från SCAs timmerterminal i Hoting (se nästa sida) och vagnar från Backe, Rossön och Tågsjöberg. Bangården i Hoting. Vy mot norr. Hoting lamell Ett industrispår har nyligen byggts till Hoting lamell som ligger söder om bangården. Spåret är ca 50 m och medger enkelsidig omlastning. Längs spåret nns en ca 15 m lång kaj. Vid spåret nns en grusad terminalyta. Spår, slipers och omlastningsytan har god standard. Produktionen vid Hoting lamell är idag liten. Endast små volymer omlastas till järnväg. Backe/Rossön I Backe ligger Backe såg som är anslutet med kommunalt industrispår. Ca ton trävaror omlastas till järnväg per år. Varorna har oftast målpunkt söderut och går via Hoting och Östersund. I Backe erfordras extra personal för växling. För att uppnå bättre förutsättningar för växling och därmed minska personalbehovet behövs investeringar i belysning, signalsystem och gång- och cykelbana. I Rossön lastas sällan men regelbundet skrot. Bangården i Hoting. Vy mot söder. Bangården i Hoting. Vy mot söder. Omlastningsyta. 20

21 Timmerterminalen i Hoting SCA Skog AB har en timmerterminal strax söder om Hoting längs vägen till Tåsjö. Inom terminalområdet nns ett ca 500 m långt rundspår. Lastning kan ske från båda hållen. Terminalytan är asfalterad. Spår och ytor har bra standard. Området tra keras av SJ Gods med två tåg per dag, sju dagar per vecka som går till Töva. Sammantaget omlastas ca ton per år. Därutöver körs ibland extratåg med rötved till Norge. Ulriksfors järnvägsstation Bangården i Ulriksfors är relativt liten. Ett ca 100 m långt stickspår med en ca 5 m bred yta på ena sidan nns för omlastning. Ytan är belagd med grus. Ytan har bra standard men är något igenvuxen. Sammantaget omlastas ca ton gods per år på bangården. Till Ulriksfors kommer främst rundvirke, från Ulriksfors går bl a trävaror, handelsvaror och metaller. Hoting timmerterminal, vy söderut. Hoting timmerterminal, vy över området från vägen till Tåsjö. Ulriksfors järnvägsstation. Ulriksfors järnvägsstation. 21

22 Spåret till Strömsund är ett stickspår från Ulriksfors och slutar vid järnvägsstationen. Strömsund järnvägsstation Från Inlandsbanan i Ulriksfors går ett stickspår till Strömsund som slutar vid järnvägsstationen. På bangårdsområdet nns ett ca 75 m långt spår för omlastning. Längs ena sidan av spåret nns en grusad yta och en ca 25 m lång kaj. Ytan har god bärighet men området börjar bli igenvuxet. Spår och slipers har god standard. Ytorna vid spåret nyttjas idag främst av Schenker BTL som har omlastningscentral på stationsområdet. Stationshuset och ytorna utanför nyttjas idag som busstation. Ingen omlastning till järnväg förekommer i området idag. SCF betongelement AB SCF är största tillverkningsindustrin i Strömsund. Till cementfabriken går ett ca 100 m långt industrispår. Det nns möjlighet att lasta från båda sidor av spåret men det är trångt. Ytorna är belagda med asfalt. Spår och slipers har god standard och ytorna har mycket god bärighet. Produktionen vid fabriken går för närvarande främst till närområdet och endast små volymer lastas om till järnväg. Till fabriken kommer armering och cement. Ut går betongprodukter. Sammantaget omlastades ca ton på området Bangården i Strömsund. I bakgrunden syns stationshuset, till höger ligger omlastningsytan. Bangården i Strömsund, vy österut. Bangårdsområdet används bl a av Schenker BTL. Industrispår till SCF Betongelement. Spåret är kort och det är trångt om utrymme vid spåret. 22

23 Nya industriområdet Till det nya industriområdet, Strået, öster om centralorten går ett industrispår. Spåret ägs av Strömsund kommun. Inom industriområdet nns två hanteringsspår som är ca 150 m vardera. På vardera sidan av spåren nns en ca 10 m bred asfalterad terminalyta. Längs båda spåren nns en ca 50 m lång kaj. Spår och slipers har god standard. Ytorna har mycket bra bärighet. Idag nyttjas spåren mycket sporadiskt. Viss utlastning av sågade trävaror sker. Nya industriområdet i Strömsund. Industrispåren nyttjas endast sporadiskt och då främst för utlastning av trävaror. I angränsande lokaler har bl a Norrbränslen verksamhet. Nya industriområdet i Strömsund. Infarten till industriområdet. 23

24 Stationsområdet i Sikås är igenvuxet och nyttjas endast sporadiskt för omlastning av timmer och massaved. Ytorna på stationsområdet har dålig bärighet. Jämtlands Sikås Jämtlands Sikås ligger längs väg 344, ca 8 km från Hammerdal och väg 45. Vägen mellan Hammerdal och Sikås har dålig ytstandard. I Sikås nns tre ställen för omlastning till järnväg. Stationsområdet, Sikås trä och SCA timmerterminal. Stationsområdet: På bangården i Sikås nns ett ca 100 m långt stickspår som medger enkelsidig omlastning. Längs spåret nns en ca 25 m lång kaj och en yta för omlastning. Ytan är grusbelagd. Ytan vid spåret har dålig bärighet. Området är igenvuxet. Området nyttjas till och från för omlastning av timmer och massaved. Sikås trä AB: Söder om bangården går ett industrispår till Sikås trä. Sikås trä ingår i Camfore koncernen. Inne på sågområdet har spåret nyligen förlängts från ca 100 m till ca 200 m. Det går att lasta från båda sidor av spåret. Längs ca 50 m av spåret är omlastningsytan belagd med asfalt och övriga delar är belagda med grus. Spår och slipers har god standard. Omlastningsytan har mycket bra bärighet. Inom området omlastas i huvudsak sågade trävaror, ca ton per år. SCA timmerterminal: Norr om bangården nns en gammal timmerterminal. Ett rundgångsspår som rymmer ett heltåg går in på terminalområdet. Omlastning kan ske längs ena spårsidan. Terminalytan är mycket stor och grusbelagd. Spåren är mycket igenvuxna. Ytan har god bärighet. Terminalen har inte nyttjats mycket de senaste åren och ingenting alls under det senaste. Sikås trä omlastar drygt ton sågade trävaror per år till järnväg. Området har bra omlastningsytor. Den gamla timmerterminalen i Sikås har stora och bra lagerytor. Spåren in till timmerterminalen är igenvuxna. 24

25 Lit Lit ligger vid väg 45 ca 22 km från Östersund. Omlastningsmöjligheter nns på stationsområdet. På bangården nns ett ca 150 m långt stickspår. Omlastning kan ske längs ena sidan av spåret. En ca 50 m lång asfalterad kaj nns, vilken nyttjas av Byggelit. Vid spåret nns en ca m 2 stor asfalterad yta. Därtill nns en mindre yta där timmer kan lastas ut. Tillfälligt kan timmer från bilar förvaras. Stationshuset är privat. Spår och slipers har god standard. De asfalterade ytorna har mycket god bärighet. Utvecklingsmöjligheter nns för övriga ytor. Vid omlastning av timmer erfordras bl a att lastbilarna backar in på området. Idag tra keras Lit fem dagar per vecka av SJ Gods. Därtill kör Orsatåg AB volymer från området. När era tra kutövare är verksamma i området är det trångt om utrymme på spåren. Byggelit tar in och kör ut volymer på järnväg. Ingenting av deras volymer mellanlagras på området. Därtill körs timmer ut från Lit som ska vidare söderut. Sammantaget omlastas ca ton gods per år i området. Stationsområdet i Lit. Vy västerut. Stationsområdet i Lit. Vy österut. I bakgrunden syns stationshuset och en gammal travers som ej är i bruk. Timmer omlastas periodvis i området. Mindre volymer kan tillfälligt lagras. Dessa ytor har mindre god bärighet och är svårtillgängliga med bil. 25

26 Byggelit i Lockne Strax söder om Brun o längs väg 45 ligger Byggelit AB. Företaget som tillverkar spånskivor har industrispår från Inlandsbanan. Spårlängden är ca 500 m och det går att lasta från ena sidan av spåret. Ytorna i området är stora och delvis belagda med asfalt och delvis med grus. Spår, slipers och ytor har god standard. Idag nyttjas spåret sporadiskt för omlastning. Tillverkade volymer lastas på bil och körs ner till ACB Laminat i Svenstavik för vidareförädling. Haxäng. SCAs gamla timmerterminal. Timmerterminalen i Haxäng Ca 200 m söder om Byggelit ligger en gammal timmerterminal. Terminalen ägs av SCA. Rundspåret in till terminalen är ca 500 m långt. Det går att lasta från båda sidor av spåret. Lagrings och omlastningsytorna är mycket stora. Ca 750 m 2 är asfaltbelagt, resten av ytorna är grus. Standarden på spår och slipers är bra. Bärigheten på ytorna är bra. Terminalen nyttjades fram till dess att terminalen i Krokom byggdesför ca 12 år sedan. Idag nyttjas terminalen sporadiskt för bl a upplägg av rötved. Fåker Fåker ligger längs väg 45 ca 15 km söder om Brun o. På stationsområdet i Fåker nns möjlighet att lasta om gods på ett stickspår. Mindre ytor nns längs spåret. Stationshuset är idag i privat ägo. Ytorna i Fåker har begränsningar. De boende i stationshuset har klagat på verksamheten i området. Idag nyttjas området för omlastning av timmer. Till Ålsta Sågverks AB både ankommer och avgår det timmer. Tra keringen sköts av Orsatåg AB. Sammantaget hanteras ca ton per år i Fåker. Haxäng. SCAs gamla timmerterminal. Byggelit i Lockne. På området nns stora ytor med god standard. 26

27 Svenstavik Inlandsbanan passerar Svenstavik centralort i ett läge väster om E14. Järnvägsstationen ligger i centrala delarna av Svenstavik. Omlastning sker på järnvägsstationen. Ett stickspår till gamla ACB Laminat, söder om stationen håller på att byggas. Spåret är ca 2 km långt och väntas tas i drift sommaren I dagsläget saknas växlar. Ett arbete med att bygga ut industrispår till industriområdet i Skanderåsen, norr om Svenstavik, pågår. Järnvägsstationen: På järnvägsstationen nns möjlighet att lasta om gods på ett be ntligt stickspår. Spåret är ca 500 m och medger dubbelsidig omlastning. Intill spåret nns en ca 600 m 2 stor grusad yta och en ca 30 m lång kaj. Spår, slipers och omlastningsytor har god standard. Ytorna är dock något små och det är lite för trångt för att rationell funktion ska uppnås. Inga klagomål har inkommit från närboende på verksamheten. Under senaste året omlastades främst timmer för olika sågar vid stationen. Orsatåg AB tra kerar stationen. Sammantaget omlastades nära ton Skanderåsen: Arbetet med att bygga ett nytt industrispår till ACB Laminat AB och Rödins Trävaru AB i Skanderåsen pågår med Bergs kommun som huvudman. Rödins ligger på västra sidan av E14 och sedan kommer spåret att gå i plan över E14 till ACB Laminat som ligger öster om E14. Inne på respektive industriområde byggs dubbelspår. Spåret fram till Rödins är ca 3 km och sammantagen spårlängd är ca 5 km. Järnvägsstationen i Svenstavik ligger centralt och nära väg 45. Viss omlastning av timmer sker i området. Vy över pågående industrispårsutbyggnad till Skanderåsen industriområde, norr om Svenstavik. Fotot är taget inne på Rödins trävaru AB. Vy över pågående industrispårsutbyggnad till Skanderåsen industriområde, norr om Svenstavik. I bakgrunden skymtar väg 45. Industrispåret kommer att passera väg 45 i plan. 27

28 Brånan I Brånan, ca 1 mil söder om Svenstavik, ligger en timmerterminal. För verksamheten vid terminalen svarar LastBilsCentralen i Åsarna. Spåret till terminalen har byggts av IBAB och LBC Åsarna i samverkan. Terminalspårlängden är ca 300 m. Vid spåret nns en ca m 2 stor grusad yta. Omlastning kan ske från ena sidan av spåret. Spår, slipers och ytor har god standard. Området nyttjas för utlastning av timmer. Inlandsgods AB svarar för transporten medan Orsatåg AB tra kerar terminalen med två heltåg i veckan. Sammantaget omlastas ca ton timmer per år vilket motsvarar ca m 3. Timmerterminalen i Brånan. Terminalen nyttjas av LBC Åsarna och tra keras av Orsatåg två dagar per vecka. Åsarna I Åsarna nyttjas gamla järnvägsstationen som ligger i samhället för omlastning. Stationsområdet har god tillgänglighet för biltra k. På bangårdsområdet nns ett ca 200 m långt spår för enkelsidig omlastning. Därtill nns en ca 20 m lång kaj. En ca m 2 stor omlastningsyta nns i anslutning till spåret. Ytan är delvis asfalterad och delvis grusad. Standarden på spår och slipers är bra. Bärigheten på ytorna är bra. Stationsområdet nyttjas för utlastning av timmer. Området tra keras av Orsatåg ABtvå dagar per vecka. Sammantaget lastas ca ton timmer ut per år. Röjan Stationsområdet i Röjan nyttjas sporadiskt för utlastning av timmer. Ytor nns för tillfällig förvaring och omlastning. Spår och ytor har god standard och funktion. Orsatåg AB kör ca ton timmer från området per år. Stationsområdet i Åsarna. Terminalen nyttjas för utlastning av timmer och tra keras av Orsatåg två dagar per vecka. Vy söderut. Stationsområdet i Åsarna. Vy norrut. Kajen på stationsområdet i Åsarna. Vy söderut. 28

29 Överhogdals grusgrop Norr om stationen i Överhogdal nns ett rundgångsspår norr om stationsområdet som nyttjas för utlastning av grus. Gruset används bl a av IBAB för underhåll av banan. I området nns ytor med bra standard. Överhogdals järnvägsstation Stationen används ej för omlastning. Ytterhogdal station Stationen ligger ca 6 km norr om samhället. Be ntligt sidospår nyttjas för omlastning. Spåret är ca 200 m långt och möjligheter nns att lasta från ena sidan av spåret. Ytorna på sidan av spåret är grusade. Spår, slipers och ytor har god standard. Stationsområdet nyttjas för omlastning av timmer och massaved. Orsatåg AB tra kerar stationen och sammantaget lastas drygt ton ut per år. Ytterhogdal station, vy norrut. Öster om spåret nns ytor för omlastning. Stationen ligger nära väg

30 Sveg I Sveg sker idag omlastning till järnväg på tre ställen. Järnvägsstationen i centrala Sveg nyttjas kontinuerligt. Därtill sker omlastning vid industrierna HMAB och Svegs Såg AB. I Sveg nns även en gammal virkesterminal som inte nyttjas idag. Sveg järnvägstation På bangårdsområdet nns ett spår som är ca 150 m för omlastning. Hantering kan ske från ena sidan av spåret. Vid spåret nns en grusad omlastningsyta som är ca m 2. Därtill nns en ca 50 m lång kaj. Spår, slipers och ytor har god standard. Spåret är något för kort för att vara rationellt. Området nyttjas för utlastning av timmer. Orsatåg och Inlandsgod tra kerar stationen. Sammantaget omlastas ca ton timmer per år varav ungefär hälften går norrut och hälften söderut. Sveg järnvägsstation. På bangårdsområdet sker omlastning av timmer. HMAB Härjedalen Mineral producerar torvbränsle. Avsättningsmarknaden nns till stora delar i Uppsala. Till företaget går ett industrispår som är ca 300 m inom industriområdet. Det går att lasta från ena sidan av spåret. Vid spåret nns asfalterade ytor. Spår och slipers har god standard. Ytorna har mycket god bärighet. Sammantaget lastas ca ton torvbränsle ut per år. Bränslet lastas i containers. Inlandsgods AB svarar för transporten. Svegs Såg Industrispår nns till sågverksområdet. Sveg järnvägsstation. 30

31 Gamla virkesterminalen i Sveg Terminalområdet består av en ca m 2 stor asfalterad yta. In till området nns ett ca 500 m långt stickspår som medger enkelsidig hantering. Spår och slipers har bra standard. Terminalytan har mycket god bärighet. För närvarande nyttjas inte området för omlastning. Gamla virkesmottagningen i Sveg. Gamla virkesmottagningen i Sveg. 31

32 Lastbilsterminaler Allmänt I Jämtlands län nns lastbilsterminaler i Östersund: Schenker BTL, Jämtfrakt, Fraktarna och ASG. I Strömsund och Sveg nns Schenker BTL och ASG. Förutom de renodlade lastbilsterminalerna har även de större grossistföretagen verksamheter som motsvarar terminalverksamhet. Grossisterna är lokaliserade i Östersund och de största är Gärdin och Persson, Beijers, KS Jonsson som säljer kontorsvaror och livsmedel samt Fresks som säljer byggmateriel. Totalt sett förfogar åkerierna och grossisterna över ca m 2 terminalyta/lageryta. Sammantaget hanteras ca ton gods per år. Östersund Terminalerna fungerar som omlastningscentral från fjärrtra k till lokal distribution och är lokaliserade till Odenskog, Torvalla och Lugnvik. Det lokala distributionsområdet är Jämtlands län, utom för Schenker BTL och ASG som har terminaler även i Strömsund och Sveg. Schenker/BTL: Terminalen är lokaliserad till Odenskog industriområde och ligger nära E14. Terminalen har 42 lastplatser. Hanteringen omfattar både styckegods och partigods men största volymen är partigods. Totalt hanterades ca ton 1999, varav drygt ton var avgående volymer och nära ton ankommande. Nära 70% av volymerna bedöms vara direktgods som ej hanteras på terminalen. Schenker i Östersund är också ombud för AGA Gasdepå. Tendensen är att sändningsfrekvenserna på godset ökar medan sändningsstorleken minskar. Jämtfrakt: Har sitt kontor på Odenskog industriområde. Terminalen ligger på Lugnviks industriområde. Området är ca m 2. Terminalytan är ca m 2, varav ca 100 m 2 är frysutrymme och ca 700 m 2 är kylutrymme. Sammantaget hanteras ca ton gods per år i terminalen varav ca ton är matvaror och ton övrigt gods. Fraktarna: Terminalen ligger på industriområdet i Torvalla, norr om E 14 och byggdes Terminalbyggnaden är ca m 2 och markytan ca m 2. Upptagningsområdet för verksamheten är Jämtlands landskap. Största delen av hanterade volymer är direktgods. Sammantaget är det ca sändningar per år som lastas om. ASG: Har en terminal på Lugnvik industriområde vid Trådvägen. Terminalen är relativt gammal. Under 1999 hanterades sändningar vilket motsvarar ca ton. Strömsund Schenker/BTL: Verksamheten i Strömsund bedrivs på entreprenad av Jonas Persson och son. Terminalen är belägen på Sjöviksvägen, öster om Strömsund längs vägen mot Ramsele. Terminalytan är ca 200 m 2 och har lastkaj på två sidor. Markytan är ca m 2. Upptagningsområdet för verksamheten är från Hammerdal till Gäddede/Vilhelmina/Åsele. Sammantaget hanteras ca ton gods per år, varav ungefär hälften omlastas i terminalen. ASG: Har mindre verksamhet i Strömsund. Terminalen är belägen på järnvägsstationen i centrala Strömsund. 32

33 Sveg Schenker/BTL: Har en terminal på Härjedalsgatan i Sveg. Terminalytan är ca 250 m 2. Det nns en lastbrygga som rymmer tre bilar. Upptagningsområdet är Härjedalen. Sammantaget hanteras ca ton gods per år, varav ungefär hälften omlastas inne i terminalen. ASG: Har en mindre terminal i gamla järnvägsstationen. Större grossistterminaler Grossisternas funktion är primärt att handha ett lager för varudistribution ut till kunderna. Dock omsätts många varor så snabbt att man kan säga att verksamheten liknar mycket terminalens där gods omsätts mellan fjärr- och lokal distribution. Gärdin och Persson: Säljer varor till byggföretag och industrier. Företaget ligger på Bangårdsgatan och lagerytan är ca m 2. Sammantaget omsätts ca ton gods per år. Allt fraktas med bil. Tyngre varor utgör stål, cement och spånskivor. Beijers: Säljer byggmaterial. Företaget ligger längs Storsjöstråket. Lagerytan är ca m 2. Sammantaget omsätts ca ton gods per år. Allt kommer in med lastbil. En stor del av varorna kommer från Mälardalen. Tyngre varor utgör spånskivor, gips och virke. KS Jonssons: Företaget ligger på Odenskogs industriområde. Företaget säljer kontorsvaror och livsmedel. Under 1999 hanterades ca ton gods i terminalen. Fresks: Säljer varor till husbyggnation, allt från färg till plåt. Företaget ligger på Odenskogs industriområde och har en lageryta som är ca m hanterades ca ton gods på terminalen. ICA LUGNVIK ASG Lastbilsterminal, Åkeri Lastbilsterminal, Grossist NORR E14 KS Jonsson Jämtfrakt AB Fresks ODENSKOG Lillsjön FRÖSÖN HORNSBERG STADEN ODENSLUND Beijer Byggmaterial SÖDER Gärdin & Persson ODENSALA TORVALLA TORVALLA BY OPE Ändsjön Storsjön VALLA M Lokalisering av lastbilsterminaler och grossister i centrala Östersund. 33

34 Länstra kterminaler Länstra ken är ett offentligägt företag. Bussgods Jämtland utgör en resultatenhet inom Länstra ken och omfattar tre busstationer som ligger i Östersund, Strömsund och Sveg. Därtill är ca 65 ombud verksamma runt om i länet. Under 1999 omsatte bussgodsverksamheten nära 15 Mkr per år där Östersund svarar för 12,3 Mkr av omsättningen, Strömsund 1,4 Mkr och Sveg 1,2 Mkr. I huvudsak är verksamheten inriktad på smågods. Som mest hanteras volymer upp till 1500 kg (en hel pall) men 80% av godset väger under 40 kg. Till skillnad från andra godstransportörer tillämpas ett avgiftssystem som i första hand inte bygger på godsets volym. Sammantaget hanterades ca fraktsedlar Med ett antagande om en genomsnittlig vikt per försändelse på 45 kg innebär det ca ton gods per år. I länet nns ett 50-tal bussar som rymmer m 3 gods. Lastutrymmena kan kombineras med kyla och värme. Terminalen i Östersund är belägen på Ondenskogs industriområde. Tillgängligheten är god. Ytorna är stora och terminalen fungerar i stort bra. Truck erfordras för att lyfta godset från marknivån vilket är en nackdel då chauffören måste ha hjälp med momentet. I terminalen nns möjlighet för kyl- och fryshantering. I Strömsund och Sveg är verksamheterna belägna i respektive järnvägsstation. Lastbryggor nns. Godshanteringen sker utan subventioner till skillnad mot persontra ken som sammantaget i länet subventioneras med ca drygt 50%. I affärskonceptet ligger att godstra ken sker på persontra kens vilkor och på så vis bl a inte bidrar till någon ytterligare miljöbelastning. Konceptet innebär också att kunden kan erbjudas snabb leverens samt god regularitet och täckningsgrad. Verksamheten är rikstäckande men främst inriktad på transporter inom Norrland. Mellan de fyra nordligaste länen råder ett gott samarbete mellan Länstra kbolagen och i t ex Stockholm nyttjas andra samarbetspartners som bl a Paketproffsen och SJ Gods. Största kunderna utgör grossistföretagen. Reservdelar är förmodligen den enskilt största varugruppen. För övrigt skickas allt från färger till tårtor. Länstra ken svarar även för vissa postleverenser. Antalet försändelser har minskat under senare år. Därtill är de försändelser som skickas volymmässigt mindre. Länstra ken strävar ständigt efter att höja servicenivån mot kunderna. Där ingår ett medvetet kvalitets- och miljöarbete. Dagens fraktsedelsystem planeras att ersättas med ett nytt där kunden bl a ska kunna lokalisera sitt gods på internet. För att underlätta godshanteringen sker kontinuerligt investering och utveckling av nya lastbärare. 34