Sveriges läkarförbund har fått rubricerade betänkande på remiss och lämnar följande synpunkter.
|
|
- Malin Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialdepartementet STOCKHOLM Remiss: Gränslandet mellan sjukdom och arbete Sveriges läkarförbund har fått rubricerade betänkande på remiss och lämnar följande synpunkter. Allmänt Utredaren analyserar och problematiserar sjukdoms- och arbetsförmågebegreppen ur flera perspektiv. Betänkandet är intressant och förtjänstfullt skrivet. Mot bakgrund av att den parlamentariska utredningen har tillsatts är det dock svårt att bedöma hur/när/om förslagen ska genomföras. Intentionerna med dagens regelsystem, snabb återgång i arbetslivet, är positiva. Regelverket är dock svåröverblickbart och det har funnits ett flertal exempel då försäkrade kommit i kläm. Då den generella utformningen av regelverket har frångåtts finns det risk för att tillämpningen inte blir likformig. Utredarens ambitioner att utifrån gällande rehabiliteringskedja belysa problem och förorda olika lösningar för att förbättra förutsättningar för omställning är vällovligt. För att belysa skillnader mellan att bedöma arbetsförmåga i förhållande till vanliga arbetet och mot reguljära arbetsmarknaden förs flera nya begrepp in. Det är bra att markera skillnaden, men det gör samtidigt regelverket än mer svåröverskådligt. Alltför många begrepp som inte är tydligt definierade kan även få konsekvenser för utformningen och ifyllandet av de medicinska underlagen. Det som egentligen efterfrågas från behandlande läkare blir otydligt, med onödiga kompletteringar som följd. Otydlighet kring vad som efterfrågas medför en osäkerhet om hur intygen kommer att hanteras Försäkringskassans beslut ses som oförutsägbara. Ur ett professionsperspektiv är den största frågan om Försäkringskassan helt ska ta över bedömningen vid dag 180 i rehabiliteringskedjan. En svårighet med att ta ställning i denna viktiga fråga är att utredaren inte nådde ända fram rörande det bedömningsinstrument som Försäkringskassan i så fall ska tillämpa. Mot den bakgrunden kan enbart övergripande synpunkter lämnas, se nedan under kap 6. Rehabiliteringskedjan påverkar inte direkt arbetsrätten, men arbetsrättsliga aspekter måste hela tiden finnas med då förändringar i systemet föreslås. En genomgående reflektion är att de
2 arbetsrättsliga aspekterna behandlas för lite. T ex talas det om att förlora arbete pga att man inte kan klara av arbetet. Det är viktigt att skilja på ersättningsfrågan och arbetsrätten när det gäller Försäkringskassans bedömning! En annan svaghet är att arbetsgivarens ansvar enl AML under de första 180 dagarna inte uppmärksammas tillräckligt. Företagshälsovårdens roll och möjligheter borde också lyftas mer i detta sammanhang. Utredarens diskussion i kap 10 om insatser som skulle underlätta omställning, bl a resonemang kring partiell arbetsförmåga, inkomstutfyllnad och omställningsersättning är intressanta och bör tas omhand av den parlamentariska utredning som nu är tillsatt. Nedan följer synpunkter på betänkandets olika kapitel. Kap 4.7 Sjukdomsbegreppet i Lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL Utredaren vill lyfta fram den sk DFA-kedjan (diagnos funktionsnedsättning aktivitetsbegränsning) och som Försäkringskassan nu också börjat tillämpa. Läkarförbundet har i många sammanhang och särskilt under det senaste året framfört vikten av att få ett konsekvent och gemensamt språkbruk mellan Försäkringskassan och vården. Utvecklandet och förankring av de definitioner och begrepp som används i de medicinska underlagen o.dyl. är viktigt för att underlätta kommunikationen och för att uppnå en patientsäker och rättssäker hantering. Detta skulle också innebära att onödiga kompletteringar undviks. Många läkare anseratt det är svårt att förutse Försäkringskassans beslut i de ärenden man intygar. Det är otillfredsställande att inte kunna ge kompletterande information när Försäkringskassans bedömning inte överensstämmer med den egna. Inte minst för att detta kan få stora återverkningar på patient-läkarrelationen. Det är därför viktigt att pågående samarbete om definitioner och begrepp fullföljs. Kap Ledighet och ersättning vid nära anhörigs död Läkarförbundet tillstyrker förslaget. Kap Skönhetsoperationer, estetisk kirurgi Läkarförbundet tillstyrker förslaget. Kap Graviditet I denna del vill vi hänvisa till bilagda svar från Sveriges Yngre Läkares Förening, liksom till Sacos svar, vilka vi ställer oss bakom. Kap 5 Kap 6 Arbetsoförmåga på grund av sjukdom och Medicinska förutsättningar för arbete Utredaren förslår att begreppet arbetsförmåga begränsas till att gälla när en viss person bedöms mot ett specifikt arbete. När bedömningen efter 180 dagar, ska göras mot den reguljära arbetsmarknaden blir bedömningssituationen, enligt utredaren, annorlunda. Enligt utredningen handlar det då om hur sannolikt det är att individen kommer att kunna försörja sig på den reguljära arbetsmarknaden och vilka krav på omställning och ansträngning som lagstiftaren har ansett ska gälla enligt försäkringsvillkoren. Utredaren menar att det då inte
3 handlar om någon medicinskt utredbar arbetsförmåga utan om ett politiskt val gällande hur sannolik eller osannolik vägen till arbetsförmåga ska vara. För att tydliggöra skillnaden föreslår utredaren att begreppet medicinska förutsättningar för arbete ska ersätta nuvarande arbetsförmågebegrepp vid prövning mot den reguljära arbetsmarknaden (ef. dag 180). Utredaren förespråkar att ett normerande instrument för bedömningen av medicinska förutsättningar för arbete införs. Instrumentet syftar till att förtydliga hur bedömningen av tillträckligt eller inte tillräckligt nedsatta förutsättningar ska gå till. Försäkringskassan bör skaffa sig den kompetens som behövs för att själv utföra utredningarna. Detta tolkar vi som att Försäkringskassan ska göra såväl den medicinska utredningen som bedömningen av ersättningsfrågan. Enligt betänkandet skulle det innebära att Försäkringskassan skaffar sig professionella medicinska team som tillsammans med beslutsfattande handläggare genomför bedömningarna. Läkarförbundet har inget att invända mot det pedagogiska värdet av att byta begrepp. Läkare ger ofta uttryck för svårigheten att bedöma arbetsförmåga mot reguljära arbetsmarknaden och att det är skillnad mot att bedöma mot vanliga arbetet. Men att Försäkringskassan skulle ta över hela processen inklusive den medicinska utredningen är en stor och viktig fråga som Läkarförbundet har svårt att ta ställning till på detta underlag. Det framgår inte helt klart vilken roll behandlande läkare eller företagshälsovården (FHV) skulle ha vid dag 180. Den viktiga frågan är hur kompetensen hos behandlande läkare och FHV ska tas tillvara, samtidigt som Försäkringskassan måste kunna försvara och ta ansvar för sina egna bedömningar. För detta lär det krävas att Försäkringskassan anlitar egen kvalificerad medicinsk kompetens. Då kan det också bli tydligare för patienten vem det är som tar besluten. Det är behandlande läkare och/eller FHVsom känner patienten bäst och som bäst kan bedöma helheten. Då patienten ska bedömas mot reguljära arbetsmarknaden är en helhetsbedömning viktig, då måste man beskriva även dolda funktionshinder som patienten har kunnat kompensera för i tidigare arbete, men som vid bedömning mot arbetsmarknaden måste vägas in. I förvaltningsprocessen gäller dessutom fri bevisföring. Det innebär att den som söker ersättning har rätt att inkomma med relevanta underlag i sitt ärende, liksom att Försäkringskassan har rätt att inhämta nödvändiga underlag för att kunna fatta ett förutsättningslöst beslut. Det är positivt att utredaren betonar behovet av egna multiprofessionella team. Frågan är dock hur Försäkringskassan ska kunna mobilisera de resurser som erfordras för att bygga upp dessa. Sjukvården har byggt upp kompetensen för dessa bedömningar i dag, under stor resursknapphet och ofta med svårigheter att rekrytera medicinsk kompetens. En utbyggnad på Försäkringskassesidan skulle naturligtvis spä på rekryteringsproblemen. I betänkandet anges att I teamet bör finnas medicinsk, försäkringsjuridisk, psykologisk, ergonomisk, och arbetsterapeutisk expertis, som visserligen alltid ska vara beredd att samverka, men där olika specialister är olika lämpade att vara huvudansvarig, eller ingångskontakt, med teamet. Och som alltid bör inte sist anställd med minst erfarenhet göra selekteringen utan tvärtom den som har mest erfarenhet och kompetens, ofta, men inte alltid, en läkare. I detta sammanhang vill vi betona att det rimligtvis måste vara läkare som har ansvar för den medicinska utredningen. Samarbete mellan professionerna i team är
4 mycket viktigt och ofta en förutsättning för dessa fördjupade bedömningar, men helheten måste enligt vår uppfattning bedömas av läkare. Som nämnts ovan har Läkarförbundet svårt att ta ställning till att den medicinska bedömningen överförs till Försäkringskassan vid dag 180. För ett ställningstagande krävs en mer ingående beskrivning av bedömningsinstrument, behandlande läkares roll och hur de medicinska teamen på Försäkringskassans skulle fungera. Förutom dessa frågeställningar bör även resursfrågan och frågan om Socialstyrelsens tillsyn beaktas i fortsatta utredningar. Socialstyrelsens tillsyn berörs om Försäkringskassan genom teamen skulle utöva sjukvård. Det är mycket viktigt att det regeringsuppdrag Försäkringskassan redan har fått, att ta fram instrumentet, involverar läkarprofessionen. Kap 6.1 Varaktighet och särskilda skäl Läkarförbundet tillstyrker att särskilda skäl ska omfatta påbörjad partiell återgång i arbete som med stor sannolikhet leder till tidigare arbetsomfattning. Vidare tillstyrks att sjukdomstillstånd där det finns välgrundad anledning att anta att tillståndet innan dag 365 kommer att ha förvärrats på ett sådant sätt att det då skulle finnas en rätt till sjukpenning vid en prövning mot den reguljära arbetsmarknaden ska kunna leda till fortsatt sjukskrivning av särskilda skäl. Det senare är delvis täckt av dagen regler genom begreppet oskäligt, men det som här föreslås är bättre. Läkarförbundet menar att särskilda skäl även skulle kunna omfatta situationer då en individ är högmotiverad att försöka kompensera för sina funktionshinder för att kunna återgå i sitt tidigare arbete. En förutsättning skulle kunna vara att individen, arbetsgivare och behandlare får beskriva varför återgång skulle kunna lyckas, men att längre tid behövs. Så länge en rehabilitering har ett tydligt mål och är aktiv är det inte ett problem att sjukskrivningen drar ut på tiden. Det är sannolikt också mer samhällsekonomiskt lönsamt att stötta denna process än att uppmuntra en person att byta arbete. Problemet uppstår när individen inte har tillgång till adekvat professionell rådgivning för att förstå sina möjligheter och val. Här skulle kunna övervägas vilken roll FHV kan ha som rådgivare i ett relativt tidigt skede. Kap 7 Försörjningsförmåga Utredaren föreslår att rätten till förlängd sjukpenning vid dag 365 ska föreligga för den som saknar tillräcklig försörjningsförmåga. Den som har en potentiell försörjningsförmåga ska ha rätt till rehabiliteringsersättning under förutsättning att individen deltar i åtgärder i syfte att realisera förmågan. Utredaren vill individualisera bedömningen vid dag 365 med sitt förslag om att införa begreppet försörjningsförmåga och möjlighet att beakta faktorer som ålder, utbildning arbetslivserfarenhet och omställningsförmåga. Vi stödjer detta även om vi ser att tillämpningen av faktorn omställningsförmåga sannolikt kommer leda till en del tolokningsdiskussioner. I detta sammanhang vill Läkarförbundet framhålla att även om akademiker kan sägas ha bättre förutsättningar att ställa om, kan vissa utbildningar vara mycket yrkesspecifika, t ex läkare som utöver grundutbildningen har vidareutbildning som sammantaget motsvara ca 12 års utbildning/tjänstgöring.
5 Kap 8 Vägar till arbete Läkarförbundet tillstyrker att Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan för stöd till återgång i arbete omvandlas till en permanent verksamhet. Kap 9 En ny sjukskrivningsprocess Läkarförbundets synpunkter framgår i huvudsak under kap 5, 6 och 7 ovan. I den uppsnabbade sjukskrivningsprocessen, med fasta tidpunkter då även grunden för bedömning ändras, krävs att alla aktörer gör sitt. Det innebär att tidiga insatser och arbetsgivarens ansvar enligt AML är av stor betydelse. Flera förslag och bedömningar i betänkandet syftar till att förbättra omställningen, men en svaghet är att diskussioner om hur tidiga insatser ska förbättras berörs alldeles för lite. Företagshälsovårdens roll och möjligheter borde samtidigt ha nämnts mer i detta sammanhang. Rätt att få konsultera FHV/ företagsläkare som second opinion innan sjukpenningen dras in för att bedöma om något ytterligare kan göras för individen av henne eller hos arbetsgivaren skulle kunna vara ett förbättringsförslag. Läkarförbundet vill även framhålla att Försäkringskassan måste börja ställa frågor för att skilja på prognos för en viss sjukdom och prognos för funktion/arbetsförmåga. Funktion och arbetsförmåga kan ofta återerövras med kompensatorisk träning, coping och livsstilsförändringar. T ex sk frozen shoulder, ett tillstånd i axeln med smärta och stelhet som ofta är väldigt smärtsamt och besvärligt under de första 6 månaderna. Därefter släpper smärtan ofta successivt, men stelheten kan kvarstå under flera år. På sjukintyget står det att tillståndet kan ta flera år att läka ut. Detta är sant, men så snart den svåra smärtan släpper kan personen ofta återgå successivt i sitt arbete. Utan en fördjupad analys riskerar personen få sin sjukpenning indragen onödigt snabbt. Kap 10 Övriga frågor Som inledningsvis nämndes är diskussionerna och bedömningarna om partiell arbetsförmåga, inkomstutfyllnad och omställningsersättning intressanta och bör tas omhand av den parlamentariska utredningen. Då det gäller partiell arbetsförmåga borde även frågan om att all sjukskrivning (även partiell) räknas som hel dag, vilket innebär att tidsgränserna nås lika snabbt för någon som ändå håller sig kvar på sin arbetsplats på deltid, tas med. Med vänlig hälsning SVERIGES LÄKARFÖRBUND Avdelningen för Politik och profession Kåre H Jansson Utredningschef Susann Asplund Johansson Utredare PP 34/10
6 Sveriges Yngre Läkares Förenings remissvar gällande: Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Sändlista: Eva Jerbrant SYLF anser att detta är en mycket viktig fråga och välkomnar därför en översyn. I direktiven ombads utredningen bland annat göra en inventering av vilka metoder som finns för att bedöma funktionsnedsättning och arbetsförmåga samt föreslå användbara metoder. Vidare skulle begreppet arbetsförmåga utredas. Som tilläggsuppdrag skulle man även påbörja arbetet med ett instrument för bedömning av arbetsförmåga. Detta skulle, om väl genomfört, kunna underlätta de svårigheter många läkare upplever vid sjukskrivning och bedömning av en patients arbetsförmåga. Tyvärr anser SYLF inte att utredningen till fullo nått fram. Förslaget att ändra begreppet arbetsförmåga till begreppen medicinska förutsättningar för arbete och försörjningsförmåga underlättar inte själva bedömningen, vare sig för läkare eller handläggare, men är inget vi motsätter oss. Här kommer man även in på frågor som utbildning, ålder, möjlighet till omskolning m m, men det är oklart var i kedjan hänsyn till detta ska tas, särskilt avseende arbetslösa. Det är även svårt att finna hur långt arbetet kommit med att ta fram ett instrument för bedömning av arbetsförmågan. Förslaget att försäkringskassan ska inrätta särskilda team som ska bedöma arbetsförmågan efter 180 dagars sjukskrivning (d v s när den ska bedömas mot hela arbetsmarknaden) välkomnas, under förutsättning att relevant medicinsk kompetens finns att tillgå i dessa team. Utredningen nämner inte läkarens roll i sjukskrivningen särskilt ofta, men på sid 248 står: Läkarens roll i socialförsäkringen är bland annat att fungera som portvakt i systemet så att bara de som verkligen behöver förmånen sjukpenning får den. SYLF tror att många läkare inte känner sig bekväma med den beskrivningen. I mötet med patienten vill man få ett förtroende och skapa en professionell relation. Naturligtvis har även läkare ett ansvar för att rätt patienter blir sjukskrivna, men det är inte huvudsyftet med patientmötet även om detta innefattar en sjukskrivningssituation. Dock finns positiva aspekter i att beskriva läkaren som en portvakt. En sådan har mandat att fatta beslut om att öppna porten, likväl som att hålla den stängd. Ett stort problem med nuvarande regelverk har varit att läkares beslut omprövas av Försäkringskassan på ett oförutsägbart sätt och att patienterna lidit skada av ändrade
7 besked, vilka ofta lämnats med fördröjning. I det nya systemet bör en förstärkning av bedömningarna senare i processen, med team enligt ovan, rimligen kunna innebära att läkarens initiala bedömning får väga tyngre än vad som är fallet idag. För att använda ovanstående analogi Försäkringskassan bör inrikta sig på att bedöma vilka som ska vara kvar inne i sjukförsäkringen och framförallt hur de ska hjälpas ut, snarare än att upprepade gånger begära bättre ifyllda formulär från portvakten med ifrågasättande om varför de överhuvudtaget släpptes in. SYLF anser vidare att förslaget kring graviditetspenning försämrar situationen för gravida kvinnor. I korthet innebär detta att möjligheten att ta ut föräldrapenning alternativt ansöka om havandeskapspenning under graviditetens sista 60 dagar ersätts med graviditetspenning under graviditetens sista 30 dagar samt särskild graviditetspenning under resterande graviditet (där skillnaden mot nuvarande havandeskapspenning är oklar). Även om graviditet inte är en sjukdom innebär det en fysisk och psykisk påfrestning och kan göra det svårt att arbeta med arbetsuppgifter och i en arbetstakt som i normala fall inte utgör något problem. Dagens system innebär en frihet där den gravida kvinnan själv får avgöra vad hon orkar under graviditetens sista del, utan den stress det innebär att någon annan skall godkänna eller avslå denna bedömning. Att krympa denna frihet genom att minska antalet dagar från 60 till 30 riskerar att öka stressen. SYLF ställer sig mycket frågande till åsikten på sid 165: Om kvinnan vet att det finns möjlighet att vara ledig större delen av sista graviditetsmånaden utan att behöva utnyttja föräldrapenningdagar kommer antagligen fler att orka arbeta under de första åtta månaderna vilket kommer att minska behovet av sjukskrivning under denna tid. SYLF tror inte att den eventuella orken att arbeta under graviditeten förbättras av möjligheten att kunna spara föräldrapenningdagar. Orken beror snarare på arbetsuppgifter, stress och kvinnans välbefinnande. Vidare kommer statistiken att bli mer svårtydd om alla gravida hamnar i ett enda ersättningssystem. Att inte kunna särskilja vilka kvinnor som går hemma p g a sjukdom, arbetsuppgifter som inte går att förändra respektive för att trappa ner de sista veckorna av graviditeten blir en svaghet i systemet som också gör det svårare att arbeta för en förbättrad situation för gravida på arbetsmarknaden och därmed minska behovet av längre ledigheter i graviditetens slutskede. Man kan redan idag misstänka att ett antal kvinnor som borde vara sjukskrivna använder föräldrapenningdagar av rädsla att få sin sjukskrivning avslagen. För SYLF Åsa Bratt Styrelseledamot SYLF
8 SVERIGES LÄKARFÖRBUND Avdelningen för Politik och profession CS REMISSPLAN Remiss: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Gem 2010/0177 PP 34/10 Har utsänts till Läkarförbundets lokalföreningar Göteborgs läkarförening Jämtlands läkarförening Kalmar läns läkarföreningar Nordvästra Skånes läkareförening Västerbottens läns läkareförening Sjukhusläkarföreningen Svenska Distriktsläkarföreningen Svenska Företagsläkarföreningen Sveriges Yngre Läkares Förening Svensk Förening för Allmänmedicin Svensk Ortopedisk Förening Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin Svensk Onkologisk förening Svenska Neurologföreningen Svenska Psykiatriska Föreningen Svensk Reumatologisk Förening Svenska Smärtläkarföreningen Har inkommit med svar
Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:
Läs merGränslandet mellan sjukdom och arbete - yttrande över Arbetsförmågeutredningens slutbetänkande (SOU 2009:89)
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN AVD. FÖR ST ADSÖVERGRIPANDE SOCI ALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-09-02 Handläggare: Anette Agenmark Telefon: 508 25 008 Till Socialtjänst- och
Läs merYttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning
Läs merGränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXN A TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-08-26 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-09-30 Gränslandet mellan sjukdom
Läs merSamtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018
Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018 claes.jansson@regeringskansliet.se Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum 1 Utredningen En trygg sjukförsäkring
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merGränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89
2010-10-25 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Saco lämnar följande synpunkter på den s k Arbetsförmågeutredningens förslag. Enligt direktiven
Läs merYttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring
1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar
Läs merREMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm
REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Diarienr 2010-10-21 AdmD-291-2010 Ert datum Ert diarienr 2010-07-20 S2009/8444/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 103 33 Stockholm Betänkandet Gränslandet mellan
Läs merSamlad kunskap stärkt handläggning. SOU 2017:25. Inledning
2017-08-28 R 41.17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Samlad kunskap stärkt handläggning. SOU 2017:25 Inledning Saco är positiv till många av förslagen i utredningen. Vi vill dock inledningsvis betona
Läs merSjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar
Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1 Fem aktuella utmaningar
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan
Läs merRehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut
Läs merFörsäkringsmedicin Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering
Läs merYttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:
Läs merFrågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen
Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se
Läs merFör kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
REMISSVAR 1(5) Datum Diarienummer 2015-06-22 2015-60 Socialdepartementet 103 33 Stockholm För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) (S2015/1590/SF) Sammanfattning Det är positivt att frågan om hur
Läs merFörstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
Läs merDe nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare
De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker
Läs merFörsäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Läs merSammanfattning. usförordningen. n (1995:938) om
SOU 2009:89 usförordningen n (1995:938) om 298 299 Sammanfattning n (1996:1100) om 674) om 676) om statlig?81) om fördelning 1(1984:908) om ättningar för 300 299 300 300 300 alke n (1981:774) 301.gen (1999:1395)
Läs merSocialdepartementet
2017-05-17 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt
Läs merLena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till
Läs merBedömning av arbetsförmåga för olika grupper
Med anledning av ändringen av arbetsmarknadsbegreppet i 27 kap. 48 och i 28 a kap. 8 socialförsäkringsbalken som träder ikraft den 1 juli 2012 har några redaktionella ändringar gjorts i det rättsliga ställningstagandet
Läs merLäkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014
Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext
Läs merRekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län
Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens
Läs merBROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.
BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till
Läs merRemissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18
2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas
Läs merRemissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
Sveriges Företagshälsor Socialdepartementets diarienummer: S2017/01743/SF Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång
Läs merRiktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Läs merFörsäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1
Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet
Läs merBasutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Läs merVår referens 2009-10-01 Karin Fristedt
YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar
Läs merOm du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson
Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner
Läs merAvskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merSammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring
PM 2015-03-05 Dnr [Skriv Dnr] Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande en rad förändringar i sjukförsäkringen
Läs merSocialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser
Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk
Läs merFoto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Läs merREMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01
REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING
Läs merRe=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING
REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2016 04 25 Re=åter Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd
Läs merhttps://www.youtube.com/watch?v=r9yuidnmcsw&feature=youtu.be Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning
Läs merVi är Försäkringskassan
Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,
Läs merSjuk? Så gör du när du inte kan jobba
Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba Så kan vi hjälpa dig Journalistförbundet kan hjälpa dig som är medlem med din kontakt med arbetsgivaren. Vi kan också driva eventuella tvister mot Försäkringskassan
Läs merRemissvar ang. Ersättning vid arbetslivsinriktad rehabilitering (Ds 2018:32)
ENHET Enheten för Välfärd, Utbildning och Arbetsmarknadspolitik HANDLÄGGARE Kjell Rautio DATUM 2018-09-05 ERT DATUM 2018-09-24 DIARIENUMMER 20180218 ER REFERENS S2018/04043/SF Remissvar ang. Ersättning
Läs merRe=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING
Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd
Läs merRehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja
Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och
Läs merYTTRANDE Yttrande över betänkandet Samlad kunskap - stärkt handläggning (SOU 2017:25)
Arbetsgivarverket YTTRANDE 2017-06-29 Dnr 2017/0401 Socialdepartementet DnrS2017/02159/SF Yttrande över betänkandet Samlad kunskap - stärkt handläggning (SOU 2017:25) Sammanfattande synpunkter Utredningens
Läs merVälkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade
Läs merTRIS dag för kommunen 11 december 2015
TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans
Läs merVälkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan
Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla
Läs merLaholms kommuns rehabiliteringspolicy
Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..
Läs merRehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Underlag för beslut Rehabilitering Fall Hur kan
Läs merNationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring
Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning
Läs merFörsäkringskassan Sverige
Försäkringskassan Sverige Statlig myndighet Ca 13 000 medarbetare Utreda rätten till ersättning och betala ut ersättning inom bla. socialförsäkringen. Totala utbetalningar 228 miljarder se kr (2017 årsredovisning)
Läs merSjukskrivningsprocessen
Sjukskrivningsprocessen - En process med många aktörer Gunilla Westerlund Samverkansansvarig gunilla.westerlund@forsakringskassan.se Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras
Läs merIndividen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010
Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Med dr Barbro Lewin Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Lewin 2010
Läs merHel sjukersättning från 19 års ålder
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:9 Hel sjukersättning från 19 års ålder En granskning av Försäkringskassans tillämpning efter regeländringen den 1 februari 2017 Detta är en sammanfattning av en rapport från
Läs merSid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen
Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut
Läs merRemissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17
Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,
Läs merInformation ST-läkare 29 September Anette Svenningsson
Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Läs merEffektiv vård SOU 2016:2
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på
Läs merArbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin
Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad
Läs merAT-läkare Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje
Läs merRehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund
2008 Rehabilitering för läkare en handlingsplan Sveriges läkarförbund Innehållsförteckning Bakgrund 3 När läkaren blir patient 3 Rehabilitering börjar inte med sjukdom 3 Rätten att utöva läkaryrket under
Läs merAT-läkare Dag Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje
Läs merLOs yttrande över SOU 2009:89, Gränslandet mellan sjukdom och arbete
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Linda Grape/CA 2010-10-18 20100353 ERT DATUM ER REFERENS 2010-07-20 S2009/8444/SF Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM LOs yttrande över SOU 2009:89,
Läs merCHECKLISTA REHABILITERING
CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning
Läs merInformation till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Läs merSocialdepartementet. Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete
Socialdepartementet Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Förord Denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp i Socialdepartementet. Arbetsgruppen har haft till uppgift att utarbeta
Läs merOktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,
Klinisk Försäkringsmedicin en introduktion Försäkringsmedicin Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas
Läs merEn förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.
2013-06-19 En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin. (Detta dokument, 2013-06-19, innehåller smärre modifieringar
Läs merSid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen
Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut
Läs merInformation om försäkringsmedicin. Thomas Edekling
Information om försäkringsmedicin Thomas Edekling Vad är försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar
Läs merRemissyttrande. Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig med anledning av promemorian om införande av en rehabiliteringskedja.
Socialdepartementet Vår referens: SBM 279/2007 Er referens: 103 33 STOCKHOLM S2007/11032/SF Stockholm, 2008-02-08 Remissyttrande Införande av en rehabiliteringskedja Svenskt Näringsliv har givits tillfälle
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merInformation AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson
Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Läs merVad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.
Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning
Läs merÖkad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
Läs merHur kan man förebygga sjukfrånvaro?
Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras
Läs merSvar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen
1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar
Läs merUtökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron
Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet
Läs merFråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken.
HFD 2018 ref. 69 Fråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken. 27 kap. 2 första stycket, 26 första stycket 1, 46 49 och 51 socialförsäkringsbalken Högsta förvaltningsdomstolen meddelade
Läs merAktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne
Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den
Läs merRemissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning
Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund
Läs merSynpunkter angående utredningen Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89
Synpunkter angående utredningen Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Allmänt Denna utredning problematiserar området arbets-(o)förmåga på ett mycket bra sätt ur många perspektiv. Arbetsförmåga
Läs merPolitisk omvärld April Hans Persson
Politisk omvärld April 2008 Hans Persson Regeringens strategi bekämpa utanförskapet Kortare väg till ett friskare liv Från passiva sjukskrivningar till aktiva åtgärder En utvidgad roll för Företagshälsovården,
Läs meren handbok om rehabilitering
Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka
Läs merYttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)
2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.
Läs merVälkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade
Läs merRemissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.
SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK s.sf@regeringskanshet.se, s.registrator@ regeringskansliet.se Er referens/dnr: 52015/2330/SF 2015-06-26 Remissvar Avskaffande av den
Läs merRiktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08
Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs merVälkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version
Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar
Läs merHandlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun
Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (9) Svar på regeringsuppdrag Rapport Förbättrade möjligheter att arbeta för personer i cancerbehandling Försäkringskassan : 2019-01-28 Förbättrade möjligheter att arbeta för patienter i cancerbehandling
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Läs mer