INNEHÅLLSFÖRTECKNING / SISÄLLYSLUETTELO. SBN, :30, Föredragningslista 1

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING / SISÄLLYSLUETTELO SBN, :30, Föredragningslista 1-2 Kallelsesida Sammanträdets laglighet och beslutförhet Protokollets justering Godkännande av föredragningslistan Delgeneralplan för Södra Vallgrund Avtal om detaljplanering, fastigheten Bäck RNr 5:8 i Singsby Val av entreprenör för transformatorstation till HVC :s bilaga: Anbudsförfrågan/Tarjouspyyntö Val av entreprenör för byggande av vägar och kommunalteknik på Hägnäsbacken i Toby :s bilaga: Anbudsbegäran Anhållan om startlov för byggande av transformatorstation till HVC och byggande av kommunalteknik på Hägnäsbackens planeområde i Toby Anhållan om bidrag för rensning av Solf-Tölby å från Solf-Tölby ås utlopp upp till Solf-Tölby ås delning samt Munsmoströmmen upp till Dammbron :s bilaga: Karta Anhållan om utvidgning av verksamhetsområde för vatten på Rahka- och Budörsvägen i Österhankmo Anhållan om korrigerad anslutningsavgift i Jungsund Budget Omdisponeringar i investeringsbudgeten Utlåtande om Strategi för världsarvet i Korsholm Begäran om utlåtande över Vasa stads detaljplan Trafikregleringar vid Förbindelsevägen och motorvägen Avtal om detaljplanering, fastighet T-S INVEST RNr 1:111 i Vikby Uppgörande av detaljplan för Hemskog 1, Böle :s bilaga: Planförslag :s bilaga: Planbeskrivning Anhållan om detaljplanändring i kvarter 401, Smedsby :s bilaga: Utkast till detaljplan, plankarta :s bilaga: Utkast till detaljplan, beskrivning Anmälningsärenden... 93

2 -2, SBN :30 Sida 2 Samhällsbyggnadsnämnden Föredragningslista för sammanträdet kl Oskarshamn

3 -2, SBN :30 Sida 3

4 170, SBN :30 Sida 4 ÄRENDESIDA Organ Samhällsbyggnadsnämnden 12/2015 Sida 1 Sammanträdets laglighet och beslutförhet Samhällsbyggnadsnämnden Enligt 108 i förvaltningsstadgan för Korsholms kommun besluter varje organ om tid och plats för sina sammanträden. Enligt 109 i förvaltningsstadgan sammankallar organets ordförande till sammanträde. I kallelsen anges tidpunkten och platsen för sammanträdet samt vilka ärenden som ska behandlas. Föredragningslistan ska i mån av möjlighet sändas ut tillsammans med kallelsen. Kallelsen ska sändas till ledamöterna och till de övriga som har närvarorätt eller närvaroplikt. Kallelsen skickas ut på det sätt som organet besluter. Kallelsen kan även sändas elektroniskt om organet så besluter. Enligt 58 i kommunallagen är Samhällsbyggnadsnämnden beslutför då över hälften av ledamöterna är närvarande. Förslag: Sammanträdet konstateras vara lagenligt sammankallat och med hänsyn till antalet närvarande ledamöter beslutfört. Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

5 171, SBN :30 Sida 5 ÄRENDESIDA Organ Samhällsbyggnadsnämnden 12/2015 Sida 1 Protokollets justering Samhällsbyggnadsnämnden Enligt 63 i kommunallagen hålls fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämnders protokoll jämte därtill fogad anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning efter justeringen offentligt framlagt så som meddelats på förhand. Förslag: Samhällsbyggnadsnämnden utser ledamöterna Birgitta Söderback och Jane Trygg-Kaipiainen till protokolljusterare. Protokollet justeras i Korsholms ämbetshus. Protokollet är offentligt framlagt kl i Korsholms ämbetshus. Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

6 172, SBN :30 Sida 6 ÄRENDESIDA Organ Samhällsbyggnadsnämnden 12/2015 Sida 1 Godkännande av föredragningslistan Samhällsbyggnadsnämnden Enligt 109 i förvaltningsstadgan för Korsholms kommun sammankallar organets ordförande till sammanträde. Ordföranden utfärdar möteskallelsen och avgör vilka ärenden som ska behandlas vid sammanträdet och tas upp på föredragningslistan. Enligt 113 i förvaltningsstadgan behandlas ärendena i den ordning som anges på kallelsen, såvida organet inte besluter annat. Ett organ kan också genom majoritetsbeslut behandla sådana ärenden som är beredda även om de inte nämnts i kallelsen. Vid organets sammanträden avgörs ärendena på föredragning av tjänsteinnehavare. Ett organ kan av särskilda skäl besluta att ett ärende ska behandlas utgående från ordförandens redogörelse. Förslag: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner föredragningslistan. Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

7 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 7 Delgeneralplan för Södra Vallgrund Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Planläggnings- och kommunplaneringssektionen Planläggnings- och kommunplaneringssektionen Planläggnings- och kommunplaneringssektionen Planläggningsingenjör Pertti Malinen: AirIx Ympäristö har som uppdrag av kommunen att uppgöra delgeneralplanen för Södra Vallgrund. En väsentlig del av arbetet är att se över stranddelgeneralplanen i Sommarösund. Efter att en del av grundundersökningarna är gjorda har ett förslag till program för deltagande och bedömning uppgjorts. Enligt Markanvändnings- och bygglagen (MBL 63 ) bör ett program för deltagande och bedömning uppgöras och presenteras i början av planeringen. Programmet beskriver förfaringssättet och växelverkan samt hur planens innehåll och konsekvenser kommer att bedömas. Planläggningsingenjör Pertti Malinens förslag: Planläggnings- och kommunplaneringssektionen beslutar att sätta program för deltagande och bedömning till påseende i 30 dagar. Utlåtande begärs av byggnads- och tekniska nämnden samt av Västra Finlands miljöcentral och Österbottens förbund. Planläggnings- och kommunplaneringssektionens beslut: Förslaget godkändes. --- Planläggningsingenjör Barbara Påfs: Programmet för deltagande och bedömning var offentligt framlagt Tre åsikter om programmet inkom. Åsikterna tar fram vissa enskilda fastigheter som de som lämnat in åsikterna tycker är lämpliga för fast bosättning. Byggnadsnämnden meddelade att den inte har några anmärkningar mot programmet samt att planens syfte och ändamål omfattas av nämnden. Österbottens förbund lämnade ett utlåtande daterat där man konstaterade bl.a. att man vid områdesplaneringen bör stärka byns ställning genom att sammanjämnka behoven beträffande fritidsbosättning, fast bosättning och övrig verksamhet. Byn bör utvecklas till en fungerande helhet där byns särdrag beaktas. En av de viktigaste målsättningarna med delgeneralplanen är att förtäta den befintliga samhällstrukturen. Ett myndighetsmöte i beredningsskedet hölls En diskussion om denna plan hölls i samband med ett annat myndighetsmöte i ett tidigare skede, men eftersom inget PM från det mötet finns, beslöts att detta möte anses som det första myndighetssamrådet för delgeneralplanen för Södra Vallgrund. En av målsättningarna med planen är att den ska kunna användas som grund för bostadsbyggnaders bygglov enligt MBL 44.

8 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 8 Eva Sund-Knuuttila från NTM-centralens ansvarsområde för miljö- och naturresurser framförde att byggnadsinventeringen borde uppdateras ifall man tänker använda planen för direkt bygglov. Hon konstaterade att det skulle ha varit bra om Norra Vallgrund skulle ha tagits med i planläggningsområdet. Matti Rantala från samma enhet framförde att det är oklart om Södra Vallgrund uppfyller kriterierna för ett område som beskrivs i MBL 44. Enligt Rantala borde nya byggplatser anvisas på plankartan och det behövs även en granskning av byggnadsrätt i någon form. Ann Holm från Österbottens förbund konstaterade även hon att byggnadsinventeringen borde uppdateras och att en naturinventering borde göras i området. Landskapsplanens beteckningar bör beaktas i planen. Hon tyckte också att Norra Vallgrund borde behandlas i en gemensam delgeneralplan med Södra Vallgrund. Magdalena Lindroos från Österbottens Museum ansåg att byggnadsinventeringen borde uppdateras. Om delgeneralplanen kan användas som grund för bygglov är det viktigt att fastställa detaljer för byggandet i delgeneralplanen. Kommunstyrelsen tillsatte kommittéer för planering av markområden. Till kommitté med uppgift att fungera som referensgrupp som stöd för planeraren vid beredningen av delgeneralplanen för Södra Vallgrund valdes som ordförande Leif Enlund, viceordförande Inga Stolpe och som medlemmar Leif Sandström, ledande byggnadsinspektör Ben Antell, miljö- och hälsoinspektör Helena Granlund, planläggningsingenjör Barbara Påfs, planerare Catarina Simons och vattenförsörjningschef Allan Heir. Gruppen höll sitt första möte där man gick igenom det uppdaterade programmet för deltagande och bedömning och uppdaterade tidtabellen för planen så att ett planutkast ska finnas hösten 2012, ett planförslag våren 2013 och med målsättning att godkänna planen på hösten Man konstaterade att en komplettering av naturinventeringen över de områden där ny bebyggelse placeras borde göras. En upphandling av naturinventeringen har gjorts genom planläggningsingenjörens beslut Kommittén diskuterade planens avgränsning och beslöt föreslå att Norra Vallgrund inte tas med i planeringsarbetet. Planeringen har upphandlats för flera år sedan och en fördröjning av arbetet bör undvikas. Kommittén beslöt också föreslå att fritidsbebyggelsen på södra sidan om sundet kan ändras till fast bebyggelse (dimensioneringen är enligt stranddelgeneralplanen för Replot-Björköby) men ingen ny bebyggelse tillåts. På norra sidan om sundet tillåts förtätning av bebyggelsen. Vid kommitténs andra möte granskades en strukturkarta som visar målsättningarna i stora drag. Enligt den koncentreras bebyggelsen till byaområdet. Ingen bebyggelse planeras inom skogsområdet mellan byn och västra strandområdet, inte heller på det låglänta åkerområdet öster om byn. Havsnära boende planeras längs Sommarösund. Friluftsleder planeras i enlighet med landskapsplanen. Kommittén beslöt föreslå att området mellan Östra Kalvholmsgrund och sjöbevakningsstationen tas med inom område för fritidsboende. Dimensioneringsgrunderna för delgeneralplanen genomgicks. Kommittén beslöt att föreslå att man använder dimensioneringstabell alternativ 3 utökat med fler klasser och att en stomlägenhetsutredning bör göras utgående från eller det datum då Replot-Björköby stranddelge-

9 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 9 neralplan godkändes av kommunfullmäktige. Kommittén beslöt att en revidering av den gamla byggnadsinventeringen bör göras. Protokollen från kommitténs möten finns med som separata bilagor. Planläggnings- och kommunplaneringssektionen bör behandla förslag till målsättningar, stomlägenhetsutredning, dimensioneringsprinciper och inventeringar. Förslag till målsättning enligt programmet för deltagande och bedömning: De viktigaste målen för planläggningen är att: - intensifiera den befintliga byastrukturen genom att stärka den fungerande samhällsstrukturen - möjliggöra högklassigt boende med beaktande av trafiken och den service som finns inom området - utreda behov av detaljplanering på området samt riktlinjer för besluten angående område i behov av planering - utreda lösningar för teknisk service (kommunalteknik och trafik) på området - avgöra övriga behov för markanvändning och trafikförbindelser, som kommer fram under planläggningen Målet för planläggningen är också, att delgeneralplanen kan användas som grund för bygglov enligt vad som stadgas i 44 i markanvändnings- och bygglagen när det gäller bostadsbyggnader. Inom planläggningsområdet finns inget definierat område i behov av planläggning. Strukturkartan som visar målsättningarna i stora drag omfattas. Stomlägenhetsutredning En stomlägenhetsutredning bör göras utgående från eller det datum då Replot-Björköby stranddelgeneralplan godkändes av kommunfullmäktige. Dimensioneringsprinciper Dimensioneringens utgångspunkter och målsättningar samt dimensioneringen inom olika zoner framgår av bilaga. Dimensioneringstabellen omfattas i enlighet med kommitténs förslag. Inventeringar Förutom den komplettering av naturinventering som upphandlats borde en revidering av den förefintliga byggnadsinventeringen göras. Planläggningsingenjör Barbara Påfs förslag: Planläggnings- och kommunplaneringssektionen beslutar att föreslå att kommunstyrelsen omfattar förslagen till målsättningar, principen för stomlägenhetsutredning, dimensioneringsprinciper och inventeringar samt att omfatta förslaget att nuvarande plangräns bibehålls. Planläggnings- och kommunplaneringssektionens beslut: Förslaget godkändes. --- Planläggningsingenjör Barbara Påfs:

10 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 10 Kommunstyrelsen godkände förslagen till målsättningar, principen för stomlägenhetsutredning, dimensioneringsprinciper och inventeringar samt avgränsningen för Södra Vallgrund delgeneralplan. Planläggnings- och kommunplaneringssektionen konstaterade att den kommitté som berett delgeneralplanen har utarbetat och enhälligt godkänt ett utkast till delgeneralplan Med utkastet anvisas bl.a. följande områdesreserveringar: AT BYOMRÅDE Med beteckningen anvisas befintliga byområden samt deras utvidgningsområden. Som byområde föreslås bostadsområdena kring Bybäckens åkrar, omgivningen av bycentrumet, Sommarösunds omgivning samt ett litet område i Kalvholmarna. Gränserna för områdena har anvisats så att det finns tillräckligt med plats med tanke på placering av nya byggnadsplatser enligt planens dimensionering. RA OMRÅDE FÖR FRITIDSBOSTÄDER Med beteckningen anvisas nuvarande platser för semesterbostäder samt därtill anvisade platser enligt strandgeneralplanen för Björkö-Replot med undantag av Sommarösundsområdet, som har anvisats som byområde. RAområdets planbestämmelse är samma som i den tidigare strandgeneralplanen. RM OMRÅDE FÖR TURISTANLÄGGNINGAR Med beteckningen anvisas området för den tidigare sjöbevakningsstationen och turistserviceområdet vid Bulleråsen. Reserveringen av sjöbevakningsstationens holme är ny och har som syfte att göra det möjligt att utveckla holmen och byggnaderna för turismbruk. LV-1 SMÅBÅTSHAMN/BYSTRAND Med beteckningen anvisas Sommarösunds bystrand och strandbodsområde samt det gamla strandbodsområdet på den norra sidan av Bulleråsen. MA LANDSKAPSMÄSSIGT VÄRDEFULLT ÅKEROMRÅDE Med beteckningen anvisas landskapsmässigt värdefulla åkerområden kring Bybäcken och byns centrum som bör bevaras öppna. VÄRDEFULL ELLER BEAKTANSVÄRD BYGGNAD sr=värdefull eller beaktansvärd byggnad. Byggnadshistoriskt och/eller historisk värdefull byggnad. s=beaktansvärd byggnad. Byggnad som har miljövärde. Med beteckningarna anvisas byggnader som är värdefulla enligt byggnadsinventeringen. En förteckning över byggnadsskyddsobjekt på plankartan presenteras i planbeskrivningens bilaga 7. Planbeteckningarna finns i sin helhet i planbeskrivningens bilaga 10. Följande allmänna bestämmelser gäller för delgeneralplaneområdet: Vid planering av markanvändning i området bör världsarvsområdets geologiskavärden samt skyddsområdenas skyddsvärden beaktas.

11 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 11 Delgeneralplan har uppgjorts son generalplan med rättverkningar enligt MBL 42. På at-området som anvisats med en indexlinje kan bygglov beviljas utifrån generalplanen för en bostadsbyggnad som består av högst två bostäder i enlighet med markanvändnings och bygglagens 44. Den nya bostadsbyggnadsrätten i området bör placeras på varje markaägares AT-område. Generalplanens bestämmelse om bruket av planen som grund för beviljande av bygglov är i kraft högst 10 år i taget. Avloppsvatten som inte kan ledas till allmänt avloppsverk skall behandlas i enlighet med miljövårdsmyndigheternas direktiv. Bevarande och ny användning av det befintliga byggnadsbeståndet bör främjas. Nybyggande bör anpassas till det omgivande byggnadsbeståndets skala, massor, material och färg. Förråds- och underhållsutrymmen som tjänar boende samt förvaringsutrymmen för bilar bör placeras i ekonomibyggnader som ligger separat från bostadsbyggnaden. På byggnadsplatsen bör byggnaderna bilda en harmonisk helhet som passar in i byabilden. Dimensioneringsområde för bybebyggelse utgår från följande: Dimensioneringszon för bybosättning (at) Zonen byggs upp av Södra Vallgrunds nuvarande byaområde och till detta hörande jord- och skogsbruksområden. I delgeneralplanen anvisas mängd av kompletterande bostadsbyggnation. Vid dimensioneringen tillämpas följande principer: Jämlik behandling av markägare, vilket även iakttar tidigare byggnation Nuvarande bostadsbyggnation minskar fastighetens resterande byggnadsrätt. Till fastighetens ytareal inräknas inte sådana delområden, vilka till sina byggnadsförhållanden inte uppfyller krav för byggnadsplatser. Stomlägenhetsgranskningen inleddes Till stomlägenhetens dimensionerande areal räknas inte delområden som inte uppfyller byggnadsplatsens krav vad gäller byggnadsförhållanden. Övriga delområden inom planen Den till sin ytareal mest betydande delen av planområdet hör till zonen för starkt jord och skogsbruk. Till zonen hör vissa lågt belägna åkerområden samt skogsområden utanför bystrukturen. Jord- och skogsbruk är även i fortsättningen den centralaste markanvändningsformen inom området. I planen anvisas ingen dimensionering för dessa områden. Som bilaga till utkastet finns dimensioneringstabell och karta som i utkastskedet anvisar ca 102 nya byggnadsplatser för bostadshus. En gårdsgrupp, på vilken en värdefull eller beaktansvärd byggnad bevaras, får utan hinder av dimensioneringens utgångspunkter utvidgas med en ny bostadsbyggnad. Avsikten är att den godkända delgeneralplanen till vissa delar kan användas som grund för beviljande av bygglov. Markanvändnings- och bygglagens 44 säger att bygglov för uppförande av ett bostadshus med högst två bostäder kan utan hinder av mom. beviljas, om det i en generalplan med rättsverkningar särskilt bestäms att planen eller en del av den får användas som grund för beviljande av bygglov. En sådan bestämmelse kan gälla endast ett byområde där det inte finns ett stort behov av byggande. En ytterligare förutsättning är att generalplanen styr byggandet och annan markanvändning

12 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 12 tillräckligt. I förslaget till delgeneralplan har man bestämt var 44 kan tillämpas. Förslaget till utkast med planbeskrivning finns bilagt. Planläggningsingenjör Barbara Påfs förslag: Planläggnings- och kommunplaneringssektionen godkänner utkastet till delgeneralplan för Södra Vallgrund och beslutar att sätta det till offentligt påseende i 30 dagar. Samtidigt begärs utlåtanden från NTM-centralen, Österbottens förbund, Österbottens Museum, Forststyrelsen, byggnadsnämnden, utbildningsnämnden, socialnämnden, tekniska nämnden, miljösektionen, Österbottens räddningsverk och Kvarkenrådet. Planläggaren berättigas vid behov gör mindre tekniska ändringar i detaljplanen innan handlingarna sätts till påseende. Planläggnings- och kommunplaneringssektionens beslut: Efter diskussion beslöt planläggnings- och kommunplaneringssektionen på förslag av Monica Asplund understödd av Leif Enlund att befintliga pälsfarmer anvisas i planutkastet. Föredragandens förslag omfattades till övriga delar. --- Planläggningschef Barbara Påfs: Utkastet till delgeneralplan för Södra Vallgrund har varit framlagd Till de markägare som är bosatta utanför lokaltidningarnas spridningsområde sändes informationsbrev om att utkastet sätts till påseende. Under påseendetiden lämnades 26 åsikter mot utkastet. En åsikt inlämnades försenad. Sammanlagt sju utlåtanden från myndigheter inlämnades. Kommunstyrelsen tillsatte kommittéer för planering av markområden. Till kommitté med uppgift att fungera som referensgrupp som stöd för planeraren vid beredningen av delgeneralplanen för Södra Vallgrund återvaldes som ordförande Leif Enlund, viceordförande Inga Stolpe och som medlemmar Leif Sandström, ledande byggnadsinspektör Ben Antell, miljöoch hälsoinspektör Helena Granlund, planläggningsingenjör Barbara Påfs, planerare Catarina Simons och vattenförsörjningschef Allan Heir. Påminnelserna har inte behandlats i kommittén eftersom kommittén inte kan ta ställning till enskilda påminnelser och anmärkningar, men kommittén har kallats till detta möte för att man ska kunna utnyttja kommitténs lokalkännedom och specialkompetenser. Allmänt kan konstateras att många av påminnelserna och utlåtandena berör 1) rekreationslederna och deras placering 2) nyttan med hela denna plan ifrågasätts eftersom det inte är svårigheter med att bli beviljad bygglov 3) dimensioneringen 4) hamnområdet vid Sommarösund 5) Byggnadsinventeringen 6) nya byggplatser på södra delen av Sommarösund 1) Rekreationslederna och deras placering

13 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 13 De rekreationsleder som har anvisats i utkastet har anvisats som riktgivande förbindelsebehov. Beredarens förslag: Rekreationslederna kontrolleras och korrigeras i samband med planeförslaget så att de befintliga rekreationslederna och de rekreationsleder som föreslagits i landskapsplanen beaktas. 2) Nyttan med planen För tillfället finns inget byggnadstryck i området. Med tanke på den jämlika behandlingen av markägare är en delgeneralplan viktig och tryggar att alla behandlas lika. En byadelgeneralplan enligt MBL 44 betyder att man kan bevilja bygglov direkt enligt den godkända planen. Enligt Närings-, trafik- och miljöcentralens utlåtande lämpar sig Södra Vallgrund väl för en planläggning enligt MBL 44. 3) Dimensioneringen Kommunstyrelsen godkände principen för stomlägenhetsutredning och dimensioneringsprinciper. Beredarens förslag: De godkända dimensioneringsprinciperna ändras inte. På markområden med beteckningen AT-1 (Utvidgningsområde för bybebyggelse som bör planeras i detaljplan) kan den noggrannare planeringen leda till högre dimensionering av området. 4) Hamnområdet vid Sommarösund Områdesreserveringen LV-2 för fiskehamnen på Sommarösunds norra strand följer den områdesreservering som finns i gällande stranddelgeneralplan med beteckningen LV-3 (gästhamn) och utkastet till delgeneralplan för Södra Vallgrund medför inte ändringar jämfört med tidigare anvisad markanvändning på området. VR-beteckningen på Sommarösunds norra strand som anvisats i utkastet till delgeneralplan för Södra Vallgrund är i nuvarande stranddelgeneralplan anvisat som VR/lv-område, vilket innebär att det är möjligt att bygga mindre båtbodar och byggkonstruktioner som tjänar bosättningen. Beredarens förslag: Områdesreserveringen LV-2 för hamnen på Sommarösunds norra strand ändras till LV-3 (eller gästhamn där byggnader som betjänar båttrafiken eller annan till den anknuten verksamhet kan placeras). Detta medför inte ändringar jämfört med tidigare anvisad markanvändning på området. Områdesreserveringen VR ändras till VR/lv. 5) Byggnadsinventeringen En uppdaterad byggnadsinventering har efterlysts av både myndigheter och privata markägare. Beredarens förslag: Byggnadsinventeringen i planområdet uppdateras innan framläggandet av planförslaget. 6) Nya byggplatser på södra delen av Sommarösund Markägare vill ha utvidgat områden för byggande. Kommittén har tidigare gett som förslag att fritidsbebyggelsen på södra sidan om sundet

14 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 14 kan ändras till fast bebyggelse (dimensioneringen är enligt stranddelgeneralplanen för Replot-Björköby) men ingen ny bebyggelse tillåts. På norra sidan om sundet tillåts förtätning av bebyggelsen. Kommunstyrelsen godkände förslaget. Beredarens förslag: Det av kommunstyrelsen godkända förslaget att ingen ny bebyggelse tilllåts på södra sidan av sundet ändras inte. Byggnadsinspektionen har begärt utlåtande om undantagslov för byggande av bostadshus på RA-tomt. När en delgeneralplan är under arbete brukar kommittén som utsetts för området ge sitt utlåtande. Ansökan gäller en del av fastigheten Lindback RNr 5:166. Läget framgår av bifogad karta. Sökandena vill bygga ett egnahemshus i 1½ våningar med våningsytan 215 m2, cirka 110 meter från stranden, 100 meter från närmaste fritidshus och 160 meter från närmaste egnahemshus. Man skulle använda Markvägen som i dagsläget betjänar både fast bosättning och fritidsboende. I den nu godkända stranddelgeneralplanen för Replot-Björköby har byggplatsen anvisad som RA eller område för fritidsbostäder med en byggrätt om 120 m2, varav högst 80 m2 för huvudbyggnad. I utkastet för delgeneralplan för Södra Vallgrund som var framlagt är byggplatsen fortsättningsvis reserverad för fritidsboenden och byggplatsen finns ytterom AT-området(byområde) och ytterom at-område (dimensioneringsområde för bybebyggelse). Området har från tidigare blandad bebyggelse med såväl fritidsbebyggelse och fast boende. Om den aktuella byggplatsen godkänns för fastboende innebär det att högst tre andra byggplatsen kunde ändras till fast boende och leder inte till byggnadstryck på området. Enligt förvaltningsstadgan 69 ger planläggningschefen utlåtanden som gäller prövning av förutsättningar för bygglov på områden i behov av planering. Planläggningschefens bedömning är att ansökan kan förordas. Tekniska direktör Sten-Ole Backs förslag: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner de allmänna riktlinjerna gällande åsikterna och utlåtandena över det offentligt framlagda utkastet och ger konsulten i uppdrag att beakta dessa vid uppgörandet av planförslaget. Samhällsbyggnadsnämnden antecknar planläggningschefens förslag till utlåtande på ansökan om undantagslov för byggande av bostadshus på RNr 5:166 till kännedom. Samhällsbyggnadsnämndens beslut: Förslaget godkändes. Maritta Heinilä och Heli Vauhkonen från AIRIX Ympäristö informerade om utkastet till delgeneralplan för Södra Vallgrund. --- Planläggningschef Barbara Påfs: Utkastet till delgeneralplan för Södra Vallgrund har varit framlagd Till de markägare som är bosatta utanför lokaltid-

15 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 15 ningarnas spridningsområde sändes informationsbrev om att utkastet sätts till påseende. Under påseendetiden lämnades 26 åsikter mot utkastet. En åsikt inlämnades försenad. Sammanlagt sju utlåtanden från myndigheter inlämnades. En sammanställning av åsikterna och utlåtandena samt konsultens utlåtande om dessa finns som bilaga. Kommunstyrelsen tillsatte kommittéer för planering av markområden. Till kommitté med uppgift att fungera som referensgrupp som stöd för planeraren vid beredningen av delgeneralplanen för Södra Vallgrund återvaldes som ordförande Leif Enlund, viceordförande Inga Stolpe och som medlemmar Leif Sandström, ledande byggnadsinspektör Ben Antell, miljöoch hälsoinspektör Helena Granlund, planläggningsingenjör Barbara Påfs, planerare Catarina Simons och vattenförsörjningschef Allan Heir. Påminnelserna och utlåtandena har inte behandlats i kommittén eftersom kommittén inte kan ta ställning till enskilda påminnelser och anmärkningar, men kommittén har kallats till detta möte för att man ska kunna utnyttja kommitténs lokalkännedom och specialkompetenser. Den, som enligt jävsreglerna kan delta i behandlingen av de enskilda åsikterna, kan närvara vid behandlingen av dessa. Ifall en förtroendevald/tjänsteinnehavare eller hans/hennes nära släkting äger eller innehar mark inom planeområdet är denna jävig att delta i behandlingen. Avsikten med att ge intressenterna möjlighet att framföra sina åsikter i beredningsskedet är att använda gensvaret som materialet gett upphov till när man utarbetar ett planförslag. Den uppskattade tidtabellen för ett förslag till delgeneralplan är att förslaget kunde behandlas i september 2013 eller efter att byggnadsinventeringen har uppdaterats. Berörda sakägare informeras om hur planprocessen framskrider. Beredarens förslag: Samhällsbyggnadsnämnden går igenom varje enskild åsikt och myndigheternas utlåtanden. Konsultens utlåtande om hur de inkomna åsikterna och utlåtandena ska beaktas vid uppgörandet av förslag till delgeneralplan omfattas av nämnden. Tekniska direktör Sten-Ole Backs förslag: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslagen till hur de gällande åsikterna och utlåtandena över det offentligt framlagda utkastet ska beaktas vid uppgörandet av planförslaget för Södra Vallgrund delgeneralplan. Samhällsbyggnadsnämndens beslut: Antecknades att planläggningschef Barbara Påfs kompletterade förslaget till bemötandet av Närings- trafik- och miljöcentralens utlåtande med att förslagsskedet bjuds samfälligheten och byarådet till en gemensam diskussion med samhällsbyggnadsnämnden och kommittén för Södra Vallgrund delgeneralplan. Nämnden beslutade att bemötande av åsikterna som berör fastighet , fastighet gällande bycentrumskiften 5: samt samfällighetens AT-område vid Robertsskatan avgörs efter terrängsyn. Preliminärt datum för terrängsyn är

16 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 16 I övrigt godkändes förslaget. De som lämnat påminnelser informeras med brev om beslutsgången och uppmanas att bekanta sig med planförslaget i den fortsatta planprocessen. --- Planläggningschef Barbara Påfs: En terrängsyn hölls där samhällsbyggnadsnämnden bekantade sig med fastigheterna RNr 2:73, 5:149 och samfällighetens AT-område vid Robertsskatan. Brev om terrängbesöket hade sänts till Anders Smeds, Henna Hellman och Södra Vallgrunds samfälligheter/ Rolf Sund. Efter terrängsynen hölls en diskussion där samfällighetens samt byarådets representanter närvar. De närvarande vid terrängsynen samt vid diskussionen framkommer från skilt PM. En sammanställning av åsikterna som föranledde terrängsynen och planläggningschefens förslag till hur åsikterna ska beaktas vid uppgörandet av förslaget finns som bilaga. Det av samhällsbyggnadsnämnden godkända bemötandet till Södra Vallgrund Byaråds åsikt om kommunens område i centrum av byn ändras i enlighet med bilagan. Tekniska direktör Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslagen till hur ovan nämnda åsikter över det offentligt framlagda utkastet ska beaktas vid uppgörandet av planförslaget för Södra Vallgrund delgeneralplan. Samhällsbyggnadsnämndens beslut: Förslaget godkändes. --- Planläggningschef Barbara Påfs: En del utredningar och inventeringar har gjorts sedan utkastskedet. den strategiska generalplanen för Korsholms kommun godkändes av kommunfullmäktige ny byggnadsordning för Korsholms kommun godkändes naturinventering byggnadsinventering En granskning av dimensionerings- och stomfastighetsutredningar samt granskning av samhällstekniska planer har gjorts. Målsättningen med naturinventeringen var att man i planeringen av markanvändningen ska kunna beakta värdefulla naturområden och områden som är viktiga för bevarandet av arter. I inventeringsarbetet ingick kartläggning av områdets naturtyper, häckande fåglar, fladdermöss, flygekorre samt en allmän växtlighetsutredning. I landskapsutredningen gjord år 2007 inventerades värdefulla objekt för landskapsbilden och även kulturhistoriskt betydelsefulla objekt. I denna naturinventering har därför endast i viss mån noterats kompletterande objekt. Inom det område som omfattas av naturinventeringen finns inget Natura 2000 område eller andra skyddade naturområden. Området har fått världsarvsstatus av UNESCO år 2006, men det ger inte

17 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 17 naturskyddsstatus. Inom området har hittats objekt som kan omfattas av vattenlagen 2 kap. 11 och objekt som hör till skogslagens definition för viktiga livsmiljöer, skogslagen 10. För dessa områden har getts rekommendationer för markanvändningen. För områden som är särskilt viktiga med tanke på naturens mångfald finns också rekommendationer för markanvändningen. Byggnadsinventeringens huvudsakliga syfte är att beskriva kulturhistoriska värden i dagens byggda miljö och att styra kompletterande byggande på området. Genom den nya byggnadsinventeringen har man uppdaterat inventeringen från år Jämfört med den konstaterades att byggnadsbeståndets situation nu var sämre. En del av de byggnader som hade värderats vid den tidigare inventeringen har rivits. De byggnader som stod tomma redan vid den inventering som gjordes år 1996 står efter 17 år fortfarande tomma. Utifrån kulturhistoriska värden har objekten indelats i tre värdeklasser. Klass 1 är objekt av speciell betydelse som på bästa sätt representerar regionens byggnadskultur. Klass 2 är viktiga objekt som representerar områdets byggnadskultur. Klass 3 är objekt som är en naturlig del av områdets kulturlandskap och representerar den lokala byggnadskulturen. Objekten som hör till värdeklasserna 1 och 2 i inventeringskorten har i delgeneralplanförslaget enligt planbestämmelserna anvisats som skyddade i enlighet med MarkByggL. I inventeringskorten anges noggrannare skyddsvärden för varje enskilt objekt. Vid renovering av skyddade byggnader bör man ta kontakt med museimyndigheterna för att få lämpliga anvisningar för renoveringen. Det är viktigt att gamla byggplatser, olika tiders byggstilar, de bevarade ändringarna och dylikt som bildar byns lokalhistoria bevaras. Båtbodarna och bryggorna som byggts på samfälld mark under olika tidsperioder ger en lokal prägel. I samband med planläggningen har man ansett det vara av värde att bevara strändernas samfällda mark i allmänt bruk i stället för privat, även om en del av strandområdena fått en privat karaktär under årens lopp. Anvisningar för vad som allmänt bör beaktas vid kompletterande byggande på bytätorten eller på skyddade objekt framkommer i inventeringsrapporten. Ett förslag till delgeneralplan har uppgjorts där de av samhällsbyggnadsnämnden godkända bemötandena till åsikterna och utlåtandena som godkändes vid mötena och samt gjorda inventeringar och annat bakgrundmaterial ligger som grund för förslaget. Kommittén för delgeneralplanen höll möte där man gick igenom det av konsulterna presenterade utkastet till förslag. Kommittén beslöt föreslå att: M-beteckningen i den västra delen av planområdet som hade ändrats till MY utgående från naturinventeringen anvisas som M- område där de områdesspecifika viktiga områdena med tanke på naturens mångfald i enlighet med 11 vattenlagen, 10 skogslagen och övriga värdefulla livsmiljöer anvisas med beteckningarna luo-1, luo-2 och luo-3. Den nya vägförbindelsen mellan Bulleråsvägen och Sommarösund som fanns i utkastet och som nu tagits bort är ok att ta bort. Man bör kolla behovet av gång- och cykelförbindelser som nu inte finns på det farliga avsnittet mellan skolan och Uf-lokalen Under allmänna bestämmelser tar man in bestämmelser som finns i de nya miljöskyddsföreskrifterna och i den nya byggnadsordningen gällande avloppsvattenrening

18 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 18 Man anvisar samma lägsta bygghöjder i planen som finns i byggnadsordningen. Bestämmelserna för km (område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården) kompletteras med bestämmelse om hur stenmurar o.d. beaktas Den officiella båtleden bör kontrolleras. I styrningen av byggandet utgående från byggnadsinventeringen preciseras avståndet mellan nybyggen och byggnad som klassificerats som värdefull till minst 4 m. Bestämmelsen om färgsättning ändrades till traditionell färgsättning i stället för rödmylla eller täckande färg. Följande ändringar har gjorts efter att planutkastet var framlagt: At-områdena har utvidgats så att de motsvarar markanvändningens nuläge i Södra Vallgrund samt beaktande av kommande planer AT-1-beteckningen, som möjliggör byggande av radhus, anvisas till byns centrum. Dimensioneringszonen för bybosättning har granskats. Sr-beteckningarna har uppdaterats enligt den nya byggnadsinventeringen. Strändernas, småbåtshamnarnas och småbåtsplatsernas områdesreserveringar och beteckningar har preciserats så att de motsvarar den nuvarande användningen De värdefulla naturmiljöerna (luo-områdena) har granskats enligt naturinventeringen. Vägförbindelsebeteckningarna har granskats: Den nya vägförbindelsen mellan Bulleråsvägen och Sommarösund har tagits bort Behov av gång- och cykelförbindelser har lagts till på de viktigaste vägavsnitten Beteckningen för grönförbindelsebehovet har tagits bort från plankartan Nya förbindelser för friluftsleder har lagts till: Från Bulleråsvägen till Sommarösund Söderut från skolan till M-området Även ett behov av en förbindelse för en friluftsled har anvisats norrut från Bulleråsvägen Planens bilagor har granskats och uppdaterats enligt given respons. En av målsättningarna med generalplanen är att den ska kunna användas som grund för bostadsbyggnaders bygglov enligt markanvändnings- och bygglagen 44. Detta gäller för at-områdena som utvisas med indexlinje. Dimensioneringen inom område för bybebyggelse (at) betyder att man kan utvisa 96 nya byggplatser. I Södra Vallgrund beviljas cirka 1,8 bygglov per år. Tekniska direktör Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till delgeneralplan för Södra Vallgrund och beslutar att sätta det till offentligt påseende i 30 dagar i enlighet med 19 i markanvändnings- och byggförordningen. Eftersom generalplanen utarbetas på det sätt som avses i 44 2 mom. i markanvändnings-och bygglagen ska framläggandet av förslaget till gene-

19 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 19 ralplan skriftligen meddelas sådana ägare som har sin hemort på en annan ort. Utlåtanden begärs från NTM-centralen, Österbottens förbund, Österbottens Museum, Forststyrelsen, byggnadsnämnden, bildningsnämnden, socialnämnden, miljösektionen, Österbottens räddningsverk och Kvarkenrådet. Planläggaren berättigas vid behov gör mindre tekniska ändringar i detaljplanen innan handlingarna sätts till påseende. Samhällsbyggnadsnämndens beslut: Tekniska direktören kompletterade förslaget på sammanträdet enligt följande: I delgeneralplanen beaktas anläggandet av farled som behandlades av samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen om Regionförvaltningsverket godkänner kommunens ansökan om farled. På förslag av Kenth Nedergård beslutade nämnden enhälligt att avsnitten med lättrafikled sammanlänkas längs med Sommarösundvägen i centrumområdet. På förslag av Henrik Ingo beslutade nämnden enhälligt att ändra texten i planbestämmelserna enligt följande: - Rekommenderad höjd för bostadsbyggnader är max 2 våningar (tidigare 1,5 våningar). - Meningen Balkonger bör byggas utan tak stryks. I övrigt godkändes förslaget. Antecknades till protokollet att planläggare Catarina Simons var inkallad för att informera om förslaget till delgeneralplan. --- Planläggningschef Barbara Påfs: Tfn , barbara.pafs[at]korsholm.fi Ett förslag till delgeneralplan för Södra Vallgrund hölls framlagt Ett informationsmöte om förslaget hölls för allmänheten i UF-lokalen i Södra Vallgrund. Mot förslaget lämnades 15 anmärkningar och 7 utlåtanden. Flera av anmärkningarna gällde byggnadsinventeringen, några gällde byggrätter och utvisade friluftsleder. Konsulten har sammanställt åsikterna och gett förslag till bemötanden samt åtgärdsförslag. Beredaren omfattar konsultens förslag till bemötanden förutom för anmärkning nr 5 där beredaren har som tillägg: Beteckningen LV-3/s anvisas i enlighet med stranddelgeneralplanen för Replot-Björköby och Södra Vallgrund samfälligheters åsikt samt för anmärkning nr 14 där beredaren har som tillägg: Kommunstyrelsen godkände att fritidsbebyggelsen på södra sidan om sundet kan ändras till fast bebyggelse (dimensioneringen är enligt stranddelgeneralplanen för Replot-Björköby) men ingen ny bebyggelse tillåts. På norra sidan om sundet tillåts förtätning av bebyggelsen. Av de framförda anmärkningarna har vissa lett till ändringar i planen eller att byggnadsinventeringen ändrats, så att 4 st. har helt ändrats (anmärkning nr

20 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 20 3,4,12 och 15), 5 st. ändrats delvis (anmärkning nr 1,2,8,9 och 13) medan 6 st. anmärkningar (anmärkning nr 5, 6,7, 10,11 och 14) inte lett till ändringar. Utlåtanden har inlämnats av Österbottens räddningsverk, Österbottens förbund, miljösektionen, Österbottens museum, Forststyrelsen, byggnadsnämnden och NTM-centralen. Kvarkenrådet hade meddelat att de inte ger något utlåtande. Både Österbottens förbund och NTM-centralen har påpekat att planen är kraftigt överdimensionerad. Österbottens Museum ansåg att mera byggnadsobjekt kunde tas i beaktande i planen samt att planen inte kan förordas vad gäller fornlämningar eftersom uppgifterna angående fornminnen är motstridiga och bristfälliga. NTM-centralen har också påtalat bristerna i utredningen av fornminnen. Konsulten har sammanställt utlåtandena och gett förslag till bemötande och åtgärdsförslag. Beredaren omfattar konsultens förslag till bemötanden. Ett myndighetssamråd hölls Vid myndighetsmötet tog både Österbottens förbund och NTM-centralen upp till diskussion planens överdimensionering. Planområdets totaldimensionering består av 97 nya byggnadsplatser och antas sprida sig på ett relativt stort område, eftersom markinnehavet är splittrat. Från kommunens sida konstaterades att det behövs en viss överdimensionering för att alls få till stånd mer byggande, eftersom det finns en stark tradition att inte sälja mark till utomstående. Antalet genomsnittliga bygglov årligen på området som de senaste åren varit 1,7 bygglov/år skulle matematiskt betyda att planens dimensionering räcker 57 år framåt, men dimensioneringen möjliggör en kontrollerad styrning av byggandet till platser som är lämpliga för nybyggande. Positivt var att det kom klart besked från NTM-centralen att MBL 44 (direkt bygglov) kan användas på delgeneralplanområdet på område innanför at-indexlinjen. En värdediskussion om byggnadsinventeringen hölls Eftersom delgeneralplanen berättigar till direkt bygglov bör det i delgeneralplanen utvisas skyddsbeteckningar. Byggnadsinventeringen hade före värdediskussionen gåtts igenom tillsammans med referensgruppens medlemmar som sakkunniga. En del ändringar i byggnadsinventeringen angående de tre värdeklasserna har gjorts i enlighet med värdediskussionen och utförda terrängbesök. Byggnader som enligt inventeringen hör till klass 1 (objekt som representerar regionens byggnadskultur) eller 2 (objekt som representerar områdets byggnadskultur) har på delgeneralplankartan utvisats med srbeteckning. Objektet får enligt bestämmelserna inte rivas eller utseendemässigt ändras utan tillstånd och museiverket ska ges möjlighet till utlåtande. Antalet objekt som undersökts och tagits med i byggnadsinventeringen är totalt 99 st, varav byggnader av värdeklass 1 är 31 st. och av klass 2 är antalet 41 st. En arkeologisk undersökning upphandlades och den visade att det inom planområdet finns ett tidigare känt fornminnesobjekt som nu beskrevs och gränsbestämdes. Vid eventuella åtgärder som berör fornminnesområdet gäller lagen om fornminnen (296/63). En komplettering av naturinventeringen gjordes i december Kompletteringen ledde inte till ändringar i planförslaget.

21 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 21 På basen av den respons som framförts och gjorda inventeringar och diskussioner har ett justerat förslag till delgeneralplan uppgjorts. I samband med justeringen har uppgjorda bilagor granskats och vid behov justerats. I förslaget anvisas bland annat: o AT-områden utanför byns dimensioneringsområden har ändrats till AO-områden. (AT utvisas bara för redan bebyggda byggplatser utanför bydimensioneringsområdet). o Simstränderna utvisas på plankartan o Förbindelsebehovet för lätta trafiken har utvidgats söderut mot hamnen och norrut mot Norra Vallgrund o Fornlämningens gränsdragning har ändrats o Byggnadsinventeringen och vissa byggnadsskyddsobjekt samt srbestämmelsen har reviderats. Ändringarna i planförslaget framgår från plankartan. Ändringarna i delgeneralplanen är en sådan väsentlig förändring som berör fler än en fastighetsinnehavare och därför läggs det justerade förslaget fram offentligt i enlighet med 32 i markanvändnings- och byggförordningen. Tekniska direktören Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner konsultens förslag till bemötanden av anmärkningar och utlåtanden kompletterat med beredarens tillägg till anmärkningarna nr 5 och nr 14. Samhällsbyggnadsnämnden omfattar det justerade förslaget till delgeneralplan och framlägger det i 30 dagar enligt 32 i MBF. Inga nya utlåtanden begärs utan förslaget sänds till kännedom till byggnadsnämnden, miljösektionen, Närings-, trafik- och miljöcentralen ansvarsområdena miljö- och naturresurser samt trafik- och infrastruktur, Österbottens förbund, Österbottens museum och Forststyrelsen. Planläggaren berättigas vid behov göra mindre tekniska ändringar i delgeneralplanen innan handlingarna framläggs. De intressenter som lämnat anmärkning över planförslaget delges kommunens ställningstagande. Samhällsbyggnadsnämndens beslut: Antecknades att planläggningschefen Barbara Påfs kompletterade beredningen enligt följande: Konsulten har sammanställt åsikterna och gett förslag till bemötanden samt åtgärdsförslag. Beredaren omfattar konsultens förslag till bemötanden förutom för anmärkningarna nr 2 och nr 5 där beredaren har som tillägg: Beteckningen LV-3/s anvisas i enlighet med stranddelgeneralplanen för Replot-Björköby och Södra Vallgrund samfälligheters åsikt samt för anmärkning nr 14 där beredaren har som tillägg: Kommunstyrelsen godkände att fritidsbebyggelsen på södra sidan om sundet kan ändras till fast bebyggelse (dimensioneringen är enligt stranddelgeneralplanen för Replot-Björköby) men ingen ny bebyggelse tillåts. På norra sidan om sundet tillåts förtätning av bebyggelsen.

22 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 22 Beredarens tillägg till anmärkning nr 9: Endast den areal som finns inom AT-zonen är dimensionerande, i detta fall är arealen 3,7044 ha vilket ger två byggrätter. Av de framförda anmärkningarna har vissa lett till ändringar i planen eller att byggnadsinventeringen ändrats, så att 5 st. har helt ändrats (anmärkning nr 3, 4, 8,12 och 15), 4 st. ändrats delvis (anmärkning nr 1, 2, 9 och 13) medan 6 st. anmärkningar (anmärkning nr 5, 6,7, 10,11 och 14) inte lett till ändringar. Antecknades att tekniska direktören Ben Antell kompletterade förslaget enligt följande: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner konsultens förslag till bemötanden av anmärkningar och utlåtanden kompletterat med beredarens tillägg till anmärkningarna nr 2, 5, 9 och nr 14. Samhällsbyggnadsnämnden omfattar det justerade förslaget till delgeneralplan och framlägger det i 30 dagar enligt 32 i MBF. Inga nya utlåtanden begärs utan förslaget sänds till kännedom till byggnadsnämnden, miljösektionen, Närings-, trafik- och miljöcentralen ansvarsområdena miljö- och naturresurser samt trafik- och infrastruktur, Österbottens förbund, Österbottens museum och Forststyrelsen. Planläggaren berättigas vid behov göra mindre tekniska ändringar i delgeneralplanen innan handlingarna framläggs. De intressenter som lämnat anmärkning över planförslaget delges kommunens ställningstagande. Förslaget godkändes. Antecknades till protokollet att planläggare Catarina Simons var inkallad för att informera om förslaget till delgeneralplan. --- Planläggningschef Barbara Påfs: Tfn , barbara.pafs[at]korsholm.fi Ett justerat förslag till delgeneralplan för Södra Vallgrund hölls framlagt Mot det justerade förslaget till delgeneralplan lämnades 6 anmärkningar och 3 utlåtanden. Österbottens Museum har inget att anmärka. Österbottens förbund tycker att deras tidigare utlåtanden väl beaktats i planprocessen men påpekar att LUO-beteckningen på sidan 20 i planbeskrivningen ska strykas eftersom planområdet inte ligger inom LUO-område. Planläggningschefens förslag är att texten om LUO på sidan 20 i planbeskrivningen tas bort. NTM-centralen anser att bestämmelsen för byggnads- och kulturhistoriskt värdefulla objekt inte är bra. Planläggningschefens förslag är att bestämmelsen blir Ändringar i byggnaden kräver tillstånd. Anmärkningarna gäller kompletterande båtbryggor för gästande båtar, servicebyggnad, kommunalt avlopp, byggnadsinventeringen, vägservitut och

23 173, SBN :30 PLKS: 710/2009 Sida 23 ändring av RA till AO. På planläggningsavdelningen har man sammanställt åsikterna och gett förslag till bemötanden samt åtgärdsförslag. En av anmärkningarna angående byggnadsinventeringen ledde till ett terrängbesök med planläggningschefen Barbara Påfs, planläggare Catarina Simons, ledande byggnadsinspektör Michael Ek samt byggnadsforskare Outi Orhanen från Österbottens Museum närvarande. På basen av respons och diskussioner har förslaget till delgeneralplan justerats något. Tre av anmärkningarna har lett till ändringar men ändringarna är inte sådana att förslaget framläggs. Bilageförteckning: Plankarta Beskrivning samt bilagor till beskrivningen Tekniska direktören Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige godkänner förslaget till delgeneralplan för Södra Vallgrund De intressenter som lämnat anmärkning över det justerade planförslaget delges kommunens ställningstagande. Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

24 174, SBN :30 KT: 311/2013 Sida 24 ÄRENDESIDA KT 311/2013 Sida 1 Avtal om detaljplanering, fastigheten Bäck RNr 5:8 i Singsby Samhällsbyggnadsnämnden Planläggare Martina Bäckman: Tfn , martina.backman[at]korsholm.fi Initiativet till detaljplaneringen på fastigheten Bäck RNr 5:8 har tagits av markägaren Lemminkäinen Hus Oy. Markägaren har i mars 2013 lämnat in en anhållan till kommunen, med önskemål om att området detaljplaneras så att byggande av fristående småhus (AO) och småhus (AP) möjliggörs på området. Utvecklingssektionen har den beslutat att en detaljplanering av området kan påbörjas, eftersom området ur samhällsutvecklingssynvinkel kan betraktas som ett område där man kan förtäta bebyggelsen. I Korsholms kommuns planläggningsöversikt för år 2014, vilken godkänts av utvecklingssektionen den finns planeringen av området också medtaget. Ett program för deltagande och bedömning har varit framlagt under tiden Av programmet framgår att avtal om detaljplanering bör uppgöras med markägaren i planeringens inledningsskede. Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa ett trivsamt och attraktivt bostadsområde med en hälsosam, trivsam och trygg miljö som tillgodoser användarnas behov. Genom detaljplanen öppnar man också möjligheterna för en inflyttning till byn, vilket landsbygdsorterna har ett stort behov av. Parterna är medvetna om att beredningen av den detaljplan som inleds, inte nödvändigtvis leder till att detaljplanen godkänns. Genom avtalet förbinder entreprenören sig att till kommunen betala alla de kostnader som uppstår för kommunen vid uppgörandet av detaljplanen. Eftersom detaljplanen kan anses som en mera krävande detaljplan, så hör detaljplanen inte till någon av avgiftsklasserna i de av kommunstyrelsen godkända principerna för debitering av kostnader för planläggning eller de av samhällsbyggnadsnämnden uppdaterade avgiftsklasserna för debitering av kostnader för planläggning. Enligt båda besluten så bestäms skilt om ersättning för uppgörande av detaljplanen då det gäller mera krävande detaljplaner. Som utgångspunkt så utgörs planeringsavgiften av en grundavgift och en kungörelseavgift. Grundavgiften täcker kostnader för utarbetande och

25 174, SBN :30 KT: 311/2013 Sida 25 ÄRENDESIDA KT 311/2013 Sida 2 beredning av planen. Kungörelseavgiften är kostnader för när planens olika skeden kungörs i de lokala dagstidningarna. Med kommunstyrelsen beslut som riktlinje för debitering av kostnader för planläggningen så utgör grundavgiften euro per ny detaljplanerad tomt. Som riktlinje för debitering av kostnader för kungörelser så används samhällsbyggnadens beslut , och kungörelseavgiften uppgår härmed till euro. Utöver detta tillkommer kostnader för uppgörande av baskarta, naturinventering, eventuella utredningar och visualiseringar. Planeringsavgiften (grundavgift och kungörelsekostnader) faktureras i två delar, 50 % då planförslaget framläggs till påseende och 50 % efter att planen har godkänts i kommunfullmäktige. Ifall detaljplanen på beställarens initiativ inte godkänns så debiteras en fast avgift för beredningen av detaljplanen (planeringsavgift) vilken uppgår till euro. Om sökande återtar sin anhållan om detaljplanering innan utkastskedet så debiteras sökande för de verkliga kostnader som har uppstått fram till det datumet. Efter att förslaget till detaljplan har behandlats i Korsholms kommuns samhällsbyggnadsnämnd uppgörs ett markanvändningsavtal mellan kommunen och entreprenören. Markanvändningsavtalet behandlar genomförandet av detaljplanen för avtalsområdet utgående från de av kommunfullmäktige godkända riktlinjerna för markanvändningsavtal. Avtalet om detaljplanering träder i kraft vid undertecknandet och gäller tills dess att detaljplanen har vunnit laga kraft. Möteshandling: Avtal om detaljplanering Tekniska direktören Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner avtal om detaljplanering för fastigheten Bäck RNr 5:8 i Singsby. Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

26 175, SBN :30 KT: 810/2015 Sida 26 ÄRENDESIDA Dnr KT 810/2015 Sida 1 Val av entreprenör för transformatorstation till HVC Samhällsbyggnadsnämnden Projekteringsingenjör Erik Rönnqvist Tfn , erik.ronnqvist[at]korsholm.fi Meddelande om att Korsholms kommun avser att bygga en transformatorstation med reservkraft till Korsholms HVC har publicerats på Hilma och Kommunens hemsida Inom utsatt tid har 7 entreprenörer meddelat intresse om upphandlingen. Entreprenadsförfrågan har sänts den till de som meddelat intresse. Sista dag för inlämnade av anbud är Arbetsgruppen för öppnande av anbud kommer att öppna och sammanställa inkomna anbud. Bilageförteckning: Anbudsförfrågan Öppnande av anbud, icke offentlig (delas ut på mötet) Tekniska direktören Ben Antells förslag: Utgående från de inlämnade anbuden ges förslag till val av entreprenör på sammanträdet. Nämnden utser en representant som deltar vid arbetsplatsmöten. Paragrafen justeras genast. Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

27 175, SBN :30 / :s bilaga: Anbudsförfrågan/Tarjouspyyntö MUSTASAAREN KUNTA TARJOUSPYYNTÖ 1 (1) Terveyskeskuksen muuntaja-asema Sida 26 URAKKATARJOUSPYYNTÖ Pyydämme KVR-urakkatarjoustanne alla mainitusta urakasta liitteenä olevien asiakirjojen mukaan. Tilaaja: Yhteyshenkilö: Rakennuskohde: Hankintamenettely Urakkamuoto: Tarjoushintaa koskevat vaatimukset: Tarjous jätetään viimeistään: Mustasaaren Kunta Kiinteistötoimi Keskustie 4, MUSTASAARI Rakennuttajainsinööri Erik Rönnqvist puh tai Keskustie 4, MUSTASAARI Mustasaaren Terveyskeskus Vanha Karperöntie 17, MUSTASAARI Terveyskeskuksen uusi muuntaja-asema Rajoitettu menettely Hankintailmoitus on julkaistu Tarjouspyyntö on julkaistu osoitteessa KVR-urakka Kokonaisvastuurakentamisen (KVR) urakakasta annetaan kiinteä kokonaishinta oheisten tarjouspyyntöasiakirjojen mukaisesti. Tarjoushinnassa on eroteltava arvonlisäveroton hinta ja arvonlisävero. Tarjouksen hintaerittelyt eritellään tarjouslomakkeen mukaisesti Muutostöiden yksikköhinnat on ilmoitettava yksikköhintaluettelolla. KVR- urakkaan sisältyvät kaikki työmaan johtovelvollisuuksien ja työmaapalveluiden lisäksi mm. kaikki sähkö-, rakennus- ja LVIA-tekniset työt tarvikehankintoineen sekä suunnitelmineen siten että urakoitsija luovuttaa täysin valmiin rakennuskohteen tilaajalle. KVR-urakkaan kuuluu rakennuskohteen toteuttamiseen vaadittavien suunnitelmien kokonaissuunnittelu mukaan lukien laadittujen rakennuslupapiirustuksien (pääpiirustukset) päivitykset, rakennus-, rakenne-, LVIA- ja sähkösuunnitelmat voimassa olevien lakien, määräysten ja asetuksien mukaisesti ja tarjouspyyntöasiakirjoja noudattaen. kaikki suunnitelmat hyväksytettävä tilaajalla! Kohteen pääsuunnittelijana toimii urakoitsijan nimeämä henkilö. Rakennuttaja edellyttää rakennuskohteeseen tutustumista ennen tarjouksen jättämistä. ma klo mennessä osoitteeseen: Mustasaaren Kunta Kiinteistötoimi Keskustie MUSTASAARI tai sähköpostilla: tekniska@korsholm.fi Kuoreen merkitään: Muuntaja-aseman KVR-urakkatarjous/KT 810/2015 Tarjouksen voimassaoloaika: Tarjouksen avaaminen: Hankintapäätös: 3 kk sisäänjättöpäivästä. Tarjoukset avataan seuraavana päivänä tarjouksen jättöajan päättymisen jälkeen. Avaustilaisuus ei ole julkinen. Tilaaja pidättää itsellään oikeuden kaikkien tarjouksien hylkäämiseen. Hankintapäätöksen tekee Mustasaaren kunnan yhdyskuntarakentamisen lautakunta. Lisätietoja: Lisätiedot, katso urakkaohjelman kohta Paikka ja aika: Vaasassa Tarjouksen pyytäjän allekirjoitus: Toimeksi saaneena Oy AK-Plan Ab Alf Kangasniemi Liitteet: Oheisen asiakirjaluettelon mukaan 0y AK-Plan Ab c/1521 kvr-tarjouspyyntö.doc

28 176, SBN :30 KT: 758/2015 Sida 28 ÄRENDESIDA Dnr KT 758/2015 Sida 1 Val av entreprenör för byggande av vägar och kommunalteknik på Hägnäsbacken i Toby Samhällsbyggnadsnämnden Projekteringsingenjör Hans Hjerpe: Tfn , hans.hjerpe[at]korsholm.fi Meddelande om att Korsholms kommun avser att bygga vägar och kommunalteknik på planområdet Hägnäsbacken har funnits publicerat på Hilma och kommunens hemsida under tiden Entreprenadförfrågan har sänts åt de jordbyggnadsentreprenörer som inlämnat intresseanmälan och valts. Sista dag för inlämnande av anbud är Arbetsgruppen för öppnade av anbud kommer att öppna och sammanställa de inkomna anbuden. Bilageförteckning: Anbudsbegäran Öppnande av anbud, icke offentlig (delas ut på mötet) Tekniska direktören Ben Antells förslag: Utgående från de inlämnade anbuden ges förslag till val av entreprenör på sammanträdet. Nämnden utser en representant som deltar vid arbetsplatsmöten. Paragrafen justeras genast. Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

29 176, SBN :30 / :s bilaga: Anbudsbegäran Sida 28

30 176, SBN :30 / :s bilaga: Anbudsbegäran Sida 29

31 176, SBN :30 / :s bilaga: Anbudsbegäran Sida 30

32 177, SBN :30 KT: 921/2015 Sida 32 ÄRENDESIDA Dnr KT 921/2015 Sida 1 Anhållan om startlov för byggande av transformatorstation till HVC och byggande av kommunalteknik på Hägnäsbackens planeområde i Toby Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska direktören Ben Antell: Tfn , ben.antell[at]korsholm.fi Påbörjandet av investeringar där den beräknade projektkostnaden uppgår till minst euro moms 0 %, fordrar kommunstyrelsen tillstånd att starta enligt kommunfullmäktiges beslut I samhällsbyggandens investeringsbudget 2015 och investeringsprogrammet finns upptagna under fastighetsverket en transformator med tillhörande reservkraftverk till HVCområdet i Smedsby och under publik egendom, övriga planområden inklusive all infrastruktur, ett bostadsplanerat område, Hägnäsbacken i Toby. De här två projekten ska påbörjas ännu i höst såvida lämnade anbud ryms inom fastställd budget. I investeringsbudgeten 2015 finns ett anslag om euro för transformatorstationen och i investeringsprogrammet finns ett anslag om euro. Totala projektbudgeten för transformatorstationen uppgår till euro moms 0 %. För det bostadplanerade detaljplanområdet Hägnäsbacken i Toby, har i investeringsbudgeten 2015 reserverats ett belopp om euro. I gällande investeringsprogram har ett budgetanslag om euro reserverats Redan 2014 fanns i investeringsbudgeten ett anslag om euro för byggandet av skede 1, men på grund av ett besvär till förvaltningsdomstolen över detaljplanen, kunde inte byggandet påbörjas enligt planerna. När samhällsbyggnadsnämnden fattade beslut om investeringsbudgeten , hade budgetanslaget för 2016 av totalekonomiska orsaker höjts till för att göra det möjligt att Hägnäsbacken byggs i ett skede hösten 2016 sommaren Eftersom kommunfullmäktige först i december 2015 beslutar om budgeten 2016 kan man i detta skede inte veta hur mycket budgetmedel som kan användas för Hägnäsbacken. Anbudsförfrågan har därför utformats så att beställaren kan välja vilka delar som byggs utgåendes från beviljade budgetmedel och eventuella tilläggsanslag. Avsikten är att samhällsbyggnadsnämnden vid sitt sammanträde ska välja entreprenörer för byggandet av transformatorstationen vid HVC och entreprenör byggandet av vägar och kommunalteknik vid Hägnäsbacken i Toby. För att projekten ska kunna påbörjas bör därför nämnden anhålla hos kommunstyrelsen om startlov. Samhällsbyggnadsnämnden anhåller hos kommunstyrelsen om startlov för ny transformatorstation med tillhörande reservkraftverk vid HVC i Smedsby och om startlov för byggande av vägar och kommunalteknik på bostadplanerade

33 177, SBN :30 KT: 921/2015 Sida 33 ÄRENDESIDA Dnr KT 921/2015 Sida 2 området Hägnäsbacken i Toby. Anhållan görs under förutsättning att respektive projekt ryms inom projektbudgeten. Tekniska direktören Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anhålla hos kommunstyrelsen om startlov för investeringsprojekten transformatorstation till HVC i Smedsby och bostadsplanerade området Hägnäsbacken i Toby. Anhållan till kommunstyrelsen görs under förutsättning att respektive projekt ryms inom projektbudgeterna. Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

34 178, SBN :30 KT: 213/2015 Sida 34 ÄRENDESIDA Dnr KT 213/2015 Sida 1 Anhållan om bidrag för rensning av Solf-Tölby å från Solf-Tölby ås utlopp upp till Solf-Tölby ås delning samt Munsmoströmmen upp till Dammbron Samhällsbyggnadsnämnden Projekteringsingenjör Hans Hjerpe: Tfn , hans.hjerpe[at]korsholm.fi Solf-Tölby ås åmynningsinvallningsföretag anhåller om bidrag för rensning av Solf-Tölby ås utlopp upp till Solf-Tölby ås delning samt av Munsmoströmmen upp till Dammbrunn. Projektet ska inte förväxlas med rensningen av Toby och Solf åars nedre lopp där kommunen redan deltar i finansieringen. Ansökan gäller rensning av Solf å, ca lm, samt rensning av Munsmoströmmen, ca lm. Rensningen följer den ursprungliga planen och ingen sänkning av balanslinjen har gjorts. Projektet rensades och invallades mellan åren Ingen rensning hade gjorts sedan dess. Rensningsarbetet som man anhåller om bidrag för utfördes de två sista veckorna i februari Arbetet är alltså redan utfört förutom lite efterarbeten som ännu är ogjorda. Invallningsföretaget sände anbudsförfrågan till tre stycken företag. Sundströms Ab inlämnade det förmånligaste anbudet; Sökanden anser att samhället har stor nytta av att avrinningen fungerar väl. Denna rensning ökar möjligheten för att både Tölby, Rimal, Mobacken, Långmossen, Barkamo, Solf, Munsmo och Söderfjärdens vatten lättare och snabbbare ska rinna ut i Stadsfjärden. Därför anser sökanden att Korsholms kommun kunde delta i finansieringen av projektet med ett frivilligt bidrag. Projektet erhåller ingen finansiering från utomstående myndigheter eller föreningar/samfälligheter eftersom vattenlagen inte förutsätter att hela avrinningsområdet ska bekosta motsvarande projekt, utan enbart nyttoområdet. Därför har Solf-Tölby åmynningsinvallningsföretag finansierat projektet. Bilageförteckning: Karta Möteshandling: Anhållan/ Solf-Tölby ås åmynningsinvallnings företag Tekniska direktören Ben Antells förslag: Med tanke på samhällsutvecklingen och exploateringen i Solf centrum föreslår samhällsbyggnadsnämnden för kommunstyrelsen att kommunen deltar i rensningsprojektets finansiering med en procentuell andel om 10 %, d.v.s

35 178, SBN :30 KT: 213/2015 Sida 35 ÄRENDESIDA Dnr KT 213/2015 Sida 2 Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

36 178, SBN :30 / :s bilaga: Karta Sida 35

37 179, SBN :30 KT: 816/2015 Sida 37 ÄRENDESIDA Dnr KT 816/2015 Sida 1 Anhållan om utvidgning av verksamhetsområde för vatten på Rahka- och Budörsvägen i Österhankmo Samhällsbyggnadsnämnden Vattenförsörjningschef Allan Heir: Tfn allan.heir[at]korsholm.fi En fastighetsägare i Österhankmo anhåller om att verksamhetsområdet för vattenledningsnätet utvidgas till att omfatta ca 10 fritidsfastigheter i längs Rahka- och Budörsvägen i Österhankmo. Enligt gällande beräkningsgrunderna för vattentjänstverket punkt 1.2 är anslutningsavgift för fritidsfastighet som finns inom fastställt verksamhetsområde samma som för fast boende d.v.s euro (gäller för ett hus med en bostad < 250 m² våningsyta). Anslutningar utanför fastställt verksamhetsområde beräknas enligt punkt 1.6 och innebär att samtliga anläggningskostnader och anslutningsavgifter betalas av anslutarna. I det nu aktuella området på Bodö finns ingen vattenledning som man kan koppla in de i anhållan nämnda fastigheterna på direkt, utan ny huvudledningen skulle behöva dras från Karika-området som ligger på ca 0,8 km avstånd. Terrängen i området är delvis mycket stenig, vilket medför att anläggningskostnaden för ledningen blir hög och budgetmedel finns inte reserverade i investeringsbudgeten. Ett alternativ som diskuterats är att vid simstrandens parkering installera en s.k. vattenpost som skulle betjäna ett större antal fritidsbostäder. Denna lösning skulle kunna förverkligas relativt snabbt och till en rimlig kostnad. Möteshandlingar: Anhållan Verksamhetsområdeskarta över området Tekniska direktören Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner inte anhållan om utvidgning av verksamhetsområdet med motiveringen att anläggningskostnaderna per anslutare blir hög och att medel inte finns reserverade i investeringsbudgeten. För att utreda intresse för användandet av en vattenpost kan en förfrågan riktas fastighetsägarna på Bodö och om intresse finns kan en vattenpost installeras. Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

38 180, SBN :30 KT: 882/2015 Sida 38 ÄRENDESIDA Dnr KT 882/2015 Sida 1 Anhållan om korrigerad anslutningsavgift i Jungsund Samhällsbyggnadsnämnden Vattenförsörjningschef Allan Heir: Tfn , allan.heir[at]korsholm.fi En fastighetsägare har inlämnat en ansökan om korrigerad anslutningsavgift för sin nyanskaffade fastighet i Jungsund. Den tidigare ägaren till fastigheten hade ett vattenanslutningsavtal med vattentjänstverket, men avtalet sades upp skriftligen den Före uppsägningen hade enbart grundavgiften betalats under ett visst antal år eftersom den tidigare ägaren flyttade ut i början på 2000-talet. För att inte behöva betala avgiften valde man att säga upp anslutningsavtalet. Enligt den person som undertecknat uppsägningsavtalet var man nog medveten om att avtalet i och med detta upphörde. Nu har fastigheten bytt ägare och den nuvarande ägaren anhåller om att i efterskott erlägga grundavgiften för tiden och på så sätt kunna anse att avtalet fortfarande är i kraft. Om detta förslag inte godkänns av kommunen yrkar fastighetsägaren på att en ny tomtledning dras till huset eftersom den gamla ledningen inte anses ge tillräcklig garanti för att vattenförsörjningen kommer att fungera klanderfritt, vilket är viktigt eftersom man kommer att djur på gården i framtiden. Vid inspektion på plats kunde konstateras att anslutningen sanerats i början på 2000-talet, vilket innebär att delar av tomtledningen och tomtavstängningsventilen har förnyats och således finns inget saneringsbehov i detta skede av den orsaken. Enligt verkets bestämmelser så ansvarar fastighetsägarna för tomtledningen ända fram till förbindelsepunkten som är 50 m från byggnaden som anslutits eller anslutningspunkten om den är närmare än 50 m. Detta innebär att samtliga kostnader, förutom vattenmätaren, ska betalas av anslutaren om tomtledningen förnyas/förstoras. Möteshandlingar: Ansökan om korrigerad anslutningsavgift Uppsägning av avtal 144/05 Tekniska direktören Ben Antells förslag: Nämnden förkastar anhållan om korrigerad anslutningsavgift och beslutar att ett nytt vattenanslutningsavtal görs med den nya ägaren och en ny anslutningsavgift erläggs. Dessutom ska fastighetsägaren betala alla kostnader som förorsakas av att nuvarande tomtledning åtgärdas.

39 180, SBN :30 KT: 882/2015 Sida 39 ÄRENDESIDA Dnr KT 882/2015 Sida 2 Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

40 181, SBN :30 KT: 660/2014 Sida 40 ÄRENDESIDA Dnr KT 660/2014 Sida 1 Budget Omdisponeringar i investeringsbudgeten Samhällsbyggnadsnämnden Ekonomiplanerare Elisabet Back: Tfn , elisabet.back[at]korsholm.fi Investeringsbudgeten inom publik egendom är bindande gentemot kommunfullmäktige när det gäller projekt och projektgrupper som totalt sett överstiger euro. Om medel ska omdisponeras inom projektgrupperna är det nämnden som har rätt att fatta beslut. I 2015 års investeringsbudget finns ett bindande anslag om euro för övriga investeringar i trafikleder och parker. Anslaget är fördelat på många olika projekt. För att kunna utnyttja anslagen så effektivt som möjligt och få en fungerande kostnadsuppföljning borde nämnden omdisponera medel. Följande projekt borde få nytt eller höjt anslag: Hilmavägen, vägbyggnad; höjt anslag med euro från till euro. Hilmavägens gamla trottoar avlägsnas och längsgående parkeringsfickor byggs. Vattenavledningen från Hilmavägen ordnas med öppet dike. Lärkasvägen, vägbyggnad; höjt anslag med euro från till euro (netto). Lärkasvägens byggkostnader fördyrades av omfattande vatten- och avloppsförflyttningar Miavägen, vägbyggnad; höjt anslag med euro från till euro. Byggande av rondell vid Sveden; höjt anslag med euro från till euro. Vid konkurrensutsättningen var offerterna vid Miavägen och Sveden rondellen högre än uppskattat. Solf skola, infart; nytt anslag om euro. Solf skolas infart har inte varit med i årets budget. Eftersom alla arbeten med gamla skolan inte är slutförda kan avlämningsplatsen inte helt färdigställas, men beroende på anslutningstillståndets giltighet bör projektet utföras nu. Petsmo planområde, permanentbeläggning; nytt anslag om euro. Fiskehamnsvägen asfalterades för ca 4 år sedan från statens väg fram till Volotvägen. Nu är avsikten att asfaltera från Volotvägens korsning, ända fram till fiskehamnen samt planevägarna på vägavsnittet ifråga. Gammelstadsvägen, permanentbeläggning; nytt anslag om euro. I samband med höstens rensning av Lågfjärdsbäcken bör trumröret under Gammelstadsvägen bytas och beläggningen på avsnittet Smedsbyvägen till Fattigmarksvägen förbättras. Totalt handlar det om höjningar på euro

41 181, SBN :30 KT: 660/2014 Sida 41 ÄRENDESIDA Dnr KT 660/2014 Sida 2 Projekten finansieras genom en minskning av följande projektanslag: Gäddadalen, Smedsby; euro. Gäddadalens byggkostnader blev förmånligare än uppskattat Permanentbeläggning oförutsedda; Monavägens permanentbeläggning; euro. Monavägens beläggning anlades fram till servicevägens korsning och inte hela vägen. Tallvägen, permanentbeläggning; euro. Tallvägens beläggningsarbeten blev förmånligare än beräknat. Förnyande av permanentbeläggning; euro. Budgeterade beläggningsprojekt kunde färdigställas till ett lägre pris än vad som budgeterats. Totalt euro Inom vattentjänstverkets investeringsbudget finns ett anslag om euro för övriga investeringar, fördelat på flera olika projekt. Av anslaget för sanering av avloppsledningar ( euro) omdisponeras euro för att bekosta kommunens andel 2015 av Vasa vattens sanering av överföringsledningen längs Vikingavägen till Påttska reningsverket. Av anslaget för V+A oförutsedda ( euro) omdisponeras euro för utredning av grundvattnets bildningsområde vid Kalvholm grundvattenområde. Av anslaget för förbindelsevattenledning Vassor-Södra Vassor ( euro) omdisponeras euro till vattenledningsprojekt vid Söderfjärdsvägen. Projektet innebär att en ny 110 mm vattenledning dras från Västersolfvägen längs med Söderfjärdsvägen. Tekniska direktören Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner omdisponeringarna i 2015 års investeringsbudget. Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

42 182, SBN :30 KT: 485/2014 Sida 42 ÄRENDESIDA Dnr KT 485/2014 Sida 1 Utlåtande om Strategi för världsarvet i Korsholm Samhällsbyggnadsnämnden Planläggningschef Barbara Påfs: Tfn , barbara.pafs[at]korsholm.fi Kommunstyrelsen har antecknat ett förslag till strategi för världsarvet i Korsholm för kännedom i detta skede samt begärt utlåtande av bl.a. samhällsbyggnadsnämnden. Utlåtandet ska ges Kommunstyrelsen tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att definiera innehållet i och målgruppen för Korsholms strategi för världsarvet i Kvarken samt att utarbeta ett förslag till helhetsstrategi. Strategin innehåller en allmän del med redogörelse för världsarvsstatusen, vision och avsiktsförklaring för världsarvet i Kvarken, förvaltningen av världsarvet samt information om besöksmål i världsarvsområdet i Korsholm. Här ingår också en redogörelse för olika ansvarsområdens förhållande till världsarvet. Ansvarsområdena som tas upp i strategin är planläggningen, bildningen och näringslivet. I strategidelen definieras Korsholms kommuns mål för världsarvsområdet och utvecklingsbehov inom området. Strategin avslutas med en förteckning över åtgärdsförslag enligt utvecklingsbehoven inom de tre åtgärdshelheterna ett levande världsarv, utveckling av besöksmålen och ökad kännedom om världsarvet. För att koordinera verksamheten inom världsarvet Kvarkens skärgård finns en regional världsarvsdelegation som gör upp en förvaltnings- och utvecklingsplan samt följer upp dess förverkligande. Eftersom världsarvet Kvarkens skärgård och Höga Kusten i Sverige utgör ett gemensamt världsarv finns också en samrådsgrupp som ser till att man tar fram samt uppdaterar områdenas förvaltnings- och utvecklingsplaner. Denna Strategi för världsarvet i Korsholm koncentreras specifikt till Korsholms världsarvsområde. Enligt avsiktsförklaringen åligger det kommunerna att ta hänsyn till världsarvet i sin planering och styrning av markanvändning, i skolväsendet och medborgarinstitut, i näringslivsutvecklingen, i infrastrukturen utanför naturskyddsområdena och i sin marknadsföring. Arbetsgruppens rapport heter Strategi för världsarvet i Korsholm och målår för strategin framgår inte även om de var klart uttalade i kommunstyrelsens beslut.

43 182, SBN :30 KT: 485/2014 Sida 43 ÄRENDESIDA Dnr KT 485/2014 Sida 2 Ur rapporten framgår inte kopplingen till den regionala förvaltnings- och utvecklingsplanen och inte heller kopplingen till samrådsgruppens planer. Beträffande världsarvet och planläggningen konstateras att världsarvet beaktas i de planer som görs inom världsarvsområdet. De listade åtgärdsförslagen som finns i strategin för världsarvet i Korsholm utgår från utvecklingsbehov, syfte, förslag och vem som handhar åtgärden. För åtgärdshelheten ett levande världsarv föreslås fyra förslag som helt eller delvis ska handhas av samhällsbyggnaden (förbättring av vägarnas skick, Världsarvsvägens förverkligande, förbättring av hamnar och farleder, marknadsföring av tomter) och för åtgärdshelheten utveckling av besöksmålen tre förslag (förutsättningar för lokala företag, område för camping, infrastruktur utanför naturskyddsområden) som delvis ska handhas av samhällsbyggnaden. Fördelningen av ansvar inom kommunens ansvarsområden borde stämma överens med kommunens förvaltningsstadga. Möteshandlingar: Strategi för världsarvet i Korsholm KST Tekniska direktören Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden konstaterar att strategin för världsarvet i Korsholm förtydligar kommunens visioner och målsättningar med världsarvsområdet samt utvecklingsbehoven. Vidare konstateras att rubriken på rapporten borde stämma överens med arbetsgruppens uppdrag. I rapporten kunde kopplingarna till den regionala förvaltnings- och utvecklingsplanen och till samrådsgruppens planer framkomma. Gällande åtgärdsförslagen borde listan ses över så att uppgifternas fördelning inom kommunens ansvarsområden sammanfaller med kommunens förvaltningsstadga. Ett förtydligande av vem som handhar vilka uppgifter bör göras. Paragrafen bör justeras omgående. Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

44 183, SBN :30 KT: 880/2015 Sida 44 ÄRENDESIDA Dnr KT 880/2015 Sida 1 Begäran om utlåtande över Vasa stads detaljplan Trafikregleringar vid Förbindelsevägen och motorvägen Samhällsbyggnadsnämnden Planläggningschef Barbara Påfs: Tfn , barbara.pafs[at]korsholm.fi Vasa stad begär utlåtande om ett program för deltagande och bedömning samt utkast till en detaljplan som berör en trafikmässig förbättring av motorvägens och förbindelsevägens korsningsområde. Planutkastet och PDB är framlagda på planläggningen i Vasa under tiden Den trafikmässiga förbättringen av motorvägens och Förbindelsevägens korsningsområde kräver en detaljplan. Planeringsområdet består av motorvägens och Förbindelsevägens nuvarande anslutningsområde och gränsar i norr till järnvägen, i öster till Liselundsområdet, i söder till Sunnanvik industriområde samt Kanalbrovägen och i väster till området Långbacken. Området omfattar ca 50 ha. Marken på planområdet ägs av Vasa stad och de allmänna vägområdena av staten. De planskilda arrangemangen i problemkorsningarna kommer att göra trafiken på Förbindelsevägen smidigare under rusningstid. I utkastet anvisas också kvartersområden för affärs- och verksamhetsbyggnader (KTY) i närheten av Förbindelsevägen. Bedömning av konsekvenserna av planen kommer att redogöras för i beskrivningen till förslaget. Enligt tidtabellen strävar man till en godkänd plan under år Tekniska direktören Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden konstaterar att det är positivt med förbättringar av vägar och att denna planändring anknyter till en utbyggnad av hela Förbindelsevägen så att den blir fyrfilig. Trafiksäkerheten förbättras och trafiken blir smidigare. Paragrafen bör justeras omgående. Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

45 184, SBN :30 KT: 448/2014 Sida 45 ÄRENDESIDA Dnr KT 448/2014 Sida 1 Avtal om detaljplanering, fastighet T-S INVEST RNr 1:111 i Vikby Samhällsbyggnadsnämnden Planläggningschef Barbara Påfs: Tfn , barbara.pafs[at]korsholm.fi Initiativ till ändring av detaljplan av tomt 2 i kvarter 7 i Vikby har tagits av markägaren Wasa ST-Invest Oy Ltd/ Stefan Träskelin. Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att undersöka förutsättningarna för detaljplanändringen. Ett program för deltagande och bedömning har varit framlagt under tiden Genom ändringen av detaljplanen skulle tomt 2 utvidgas och man granskar tomtgränserna till intilliggande tomter. Parterna är medvetna om att beredningen av den detaljplan som inleds, inte nödvändigtvis leder till att detaljplanen godkänns. Kostnaden för detaljplanändringen uppgår totalt till femtusen femhundra euro (5 500;-) enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut om debitering av kostnader för planläggning den Kostnaderna utgörs av en grundavgift om tretusen euro (3 000;-), och en kungörelseavgift om tvåtusen femhundra euro (2 500;-). Om ändringen av detaljplanen leder till ny tomt även på kommunens mark delas kungörelseavgiften mellan kommunen och Wasa ST- Invest Oy Ltd. Planeringsavgiften (grundavgift och kungörelsekostnader) faktureras i två delar, 50 % då planförslaget framläggs till påseende och 50 % efter att planen har godkänts i kommunfullmäktige. Ifall ändringen av detaljplanen medför behov av nya utredningar eller inventeringar debiteras markägaren skilt för dessa enligt de verkliga kostnaderna. Om sökande återtar sin anhållan om detaljplanering innan utkastskedet så debiteras sökande för de verkliga kostnader som har uppstått fram till det datumet. I avtalet omnämns också markanvändningsavtal om planlösningen skulle bli sådan att ett markanvändningsavtal fordras. Avtalet om detaljplanering träder i kraft vid undertecknandet och gäller tills dess att detaljplanen har vunnit laga kraft. Möteshandling: Avtal om detaljplanering Tekniska direktören Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner avtal om detaljplanering för fastigheten T-S INVEST

46 184, SBN :30 KT: 448/2014 Sida 46 ÄRENDESIDA Dnr KT 448/2014 Sida 2 Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

47 185, SBN :30 KT: 164/2013 Sida 47 Uppgörande av detaljplan för Hemskog 1, Böle Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Utvecklingssektionen Planläggningschef Barabara Påfs: Tfn , barbara.pafs[at]korsholm.fi I planläggningsöversikten för 2013, vilken godkändes av utvecklingssektionen , finns en detaljplan kallad Hemskog I i Böle. Detaljplanen för kommunens bostadsområde utvidgas norrut på markområde som ägs av kommunen. Som en del av detaljplanen utreds vägförbindelse mellan Bölevägen och Hemskogsvägen. En kartläggning av flygekorrar på området har upphandlats där planläggningschefen har valt Nature-Invests anbud som det totalekonomiskt mest förmånliga. Detaljplanområdet, vilket är ca 14 ha stort, är beläget på västra sidan av Bölevägen norr om kommunens tidigare planerade område. Området framgår av karta. Området ingår i Böle delgeneralplan. Så gott som hela planområdet är i kommunens ägo och avgränsningen för denna detaljplan görs så att enhetliga kvartersområden planeras i enlighet med Böle delgeneralplan. Invid Bölevägen ingår några privatägda delvis bebyggda fastigheter i planområdet för att på så sätt skapa en sammanhängande helhet. Delgeneralplanen för Böle, (gemensam plan för Vasa Korsholm), godkändes för Korsholms kommuns del den Det aktuella detaljplanområdet har enligt delgeneralplanen områdesbeteckningen nytt småhusområde(ap1). Området ska byggas upp enligt detaljplan. I delgeneralplanen för Böle finns förslag till när och hur delgeneralplanen ska förvekligas. Målsättningarna med detaljplanen är att detaljplanera området för småhusbyggande i form av radhus och fristående småhus. I Böle delgeneralplan finns även en mindre områdesreservering för offentlig service och förvaltning inom planområdet. I samband med detaljplanen utreds behovet att reservera ytterligare områden för offentlig närservice inom det aktuella detaljplanområdet eftersom en daghemstomt förverkligats inom Sveden II detaljplanområde som finns i direkt anslutning till det aktuella planområdet. Även inom detaljplanområdet för Svedjevägens förlängning som uppgörs i samarbete med Vasa stad, finns områdesreserveringar för gemensam skola och daghem samt ett område för offentlig närservice. Genom detaljplanen skapas förutsättningar för de vägförbindelser som visas i Böle delgeneralplan.

48 185, SBN :30 KT: 164/2013 Sida 48 Ett program för deltagande och bedömning är under uppgörande men görs klart preliminärt i augusti, när resultaten från flygekorrkartläggningen är klara. Målsättningarna för detaljplanen ska godkännas av utvecklingssektionen. Utvecklingsdirektör Mikael Alaviitals förslag: Utvecklingssektionen godkänner förslaget till målsättningar för Hemskog I detaljplan. Utvecklingssektionens beslut: Förslaget godkändes. --- Planläggningsingenjör Marika Häggblom: Tfn , marika.haggblom[at]korsholm.fi Ett program för deltagande och bedömning hölls framlagt En kommentar inlämnades om programmet. Ägaren till fastigheterna RNr 1:37 och RNr 1:60 anser att området mellan Bölevägen och fastighet RNr 1:60 bör lämnas som odlingsmark eller grönområde för att bevara den öppna landskapsbilden. Ett utkast till detaljplan har utarbetats. Detaljplanen omfattar kvartersområden för radhus (AR), parhus (AP) och egnahemshus (AO). Därtill innehåller utkastet närrekreationsområden (VL) samt väg och gatuområden. Inom närrekreationsområdena finns beteckningen luo-1, del av område där det flygekorres revir och flygrutter beaktats. För att få en bättre helhetsbild av grönområdesstrukturen har delar av angränsande grönområden tagits med i detaljplanens avgränsning. Utkastet till detaljplan omfattar sammanlagt 5 nya byggnadsplatser för radhus, 1 ny byggnadsplats för parhus och 18 nya byggnadsplatser för egnahemshus. Dessutom ingår 3 befintliga byggnadsplatser för egnahemshus invid Bölevägen. Byggnadsplatsen för parhus finns på området mellan Bölevägen och den befintliga bebyggelsen. Förverkligandet innebär att landskapsbilden förändras för den befintliga bebyggelsen men med beaktande av läget invid befintlig bebyggelse och infrastruktur har det inte ansetts ändamålsenligt att lämna området obebyggt. Områdets naturförhållanden styr områdesanvändningen i stor utsträckning. Markbeskaffenheten är växlande med berg i dagen eller uppskattad bergsyta nära markytan, morän och lera. Inom området finns stora sammanhängande våtmarker vilket gör att relativt stora områden lämnar obebyggda. Målsättningen är att dagvatten som bildas på området i första hand tas om hand inom området. Det samma gäller överskottsmassor där målet är att i den fortsatta planprocessen reservera möjlighet så att de kan utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt inom området. I den fortsatta planprocessen kommer också nödvändiga områdesreserveringar för samhällsteknisk försörjning så som transformatorer och pumpstationer samt område för lekplats att beaktas.

49 185, SBN :30 KT: 164/2013 Sida 49 Planutkastet utgår långt från Böle delgeneralplan. Skillnaden i förhållande till delgeneralplanen är att området enbart reserveras för bostadsändamål. I generalplanen finns en reservering för offentlig närservice. Det har dock inte ansetts nödvändigt att reservera ytterligare markområden för ändamålet i detta skede. Ett daghem har redan byggts på angränsande område och ytterligare områdesreserveringar för service finns koncentrerade längre söderut invid Svedjemarksvägen. Planområdet har avgränsats ut ett helhetsperspektiv utgående från Böle delgeneralplan. Med beaktande av markägoförhållandena ingår inte hela den av kommunen ägda fastighet RNr 1:108 i detaljplanen i detta skede. Förutsättningar till en framtida utvidgning av planområdet borde utredas då angränsande markområde är i privat ägo. Tekniska direktören Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden besluter att detaljplanutkastet läggs till påseende under 30 dagars tid. Utlåtanden begärs av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Vasa stad, byggnadsnämnden, miljösektionen, socialnämnden och bildningsnämnden. Samhällsbyggnadsnämndens beslut: Förslaget godkändes. Planläggaren berättigades vid behov göra mindre tekniska ändringar i utkastet innan det framläggs. --- Planläggningsingenjör Marika Häggblom: Tfn , marika.haggblom[at]korsholm.fi Ett utkast till detaljplan hölls framlagt i beredningsskedet Två påpekanden lämnades mot utkastet. Utlåtanden lämnades av Vasa stad, byggnadsnämnden och miljösektionen, Vasa elnät och Anvia. Näringstrafik- och miljöcentralen har meddelat att de inte ger utlåtande över utkastet men naturskyddsgruppen har gett kommentarer angående inventeringar i området. Nedan en sammanfattning av åsikter och utlåtanden samt förslag till bemötanden: Åsikt A, berör området mellan Bölevägen och fastighet RNr 1:60 och att området bör lämnas som öppen odlingsmark eller grönområde för att bevara den landskapsbilden. Påpekas att öppna områden är viktiga för landskapsbilden och att en levande landsbygd behövs också i Böle. Förslag till bemötande: Föranleder ingen ändring. Byggnadsplatsen för parhus finns på området mellan Bölevägen och den befintliga bebyggelsen. Förverkligandet av detaljplanen medför en förändring av landskapsbilden men med beaktande av läget invid befintlig bebyggelse och infrastruktur kan det inte anses ändamålsenligt att lämna området obebyggt.

50 185, SBN :30 KT: 164/2013 Sida 50 Åsikt B berör de flitigt nyttjade stigarna i området. Det lyfts fram att stigarna i området utgör viktiga rekreationsleder och att det norrut från planområdet finns en väl bevarad stig som sedan gammalts utgjort en del av förbindelse mellan Koskö och Vasa. I påpekande lyfts fram att det finns planer att förverkliga en vandringsled i Böleskogen som i huvudsak utgår från befintliga stigar/förbindelser och att leden har naturliga förbindelser mot Skogsberget, Gerby, Karperö och Singsby. Förslag till bemötande: De stigar som lyfts fram i påpekandet och som ingår i planen för Böle vandringsled finns i huvudsak utanför planområdets avgränsning. Inom detaljplanen berörs endast områdets västra del där en riktgivande reservering för gångtrafik angetts inom rekreationsområdet. Goda rekreationsmöjligheter invid bostadsområden ger mervärde för invånarna och vid kommande utvidgning av detaljplanen borde naturstigarna beaktas och bevaras i mån av möjlighet för att främja en trivsam boendemiljö. Vasa stad har inget att anmärka angående utkastet till detaljplan. Förslag till bemötande: Föranleder inga åtgärder. Byggnadsnämnden omfattar utkastet till detaljplan men lyfter fram behovet av att kvartersvis anvisa skilda bestämmelser gällande höjdförhållanden t ex genom att möjliggöra källarvåning. Det lyfts även fram att planbestämmelserna kunde kompletteras med att luftvärmepumpar placeras så att de inte medför störning för intilliggande byggnader samt att energilösningar harmoniseras med fasaderna. Också avfallskärlens placering borde beaktas i planbestämmelserna. Förslag till bemötande: Planförslaget möjliggör uppförande av källarvåning för egnahemstomterna i kvarter 54. Planbestämmelserna har kompletterats angående placeringen av förnyelsebara energikällor samt för avfallskärlens placering och anpassning till omgivningen. Västkustens miljöenhet kommenterar att naturinventeringen är relativt gammal och att vid åtgärder inom rekreationsområden bör säkras att flygekorrens boträd bevaras samt att området inrymmer tillräckligt med näringsträd. Vägen som planeras över kärn- födosöksområdet bör hållas smal. Förslag till bemötande: Gjorda naturinventeringar har kompletterats med en inventering av flygekorre samt utredning av förekomst av åkergroda och fladdermus. Flygekorrens livsmiljö har beaktats genom att reservera sammanhängande förbindelser i enlighet med inventeringens rekommendationer. Anvia påpekar att det finns nedgrävda kablar invid Bölevägen som ska beaktas och skyddas. Förslag till bemötande: Befintliga ledningsnät tangerar planområdet invid Bölevägen och bör beaktas då planområdet förverkligas. Vasa elnät har meddelat att det behövs åtminstone en transformator på området. De föreslår att en riktgivande byggnadsyta för transformator med en byggrätt om minst 10 m² anvisas inom VL-område samt att planbestämmelsen kompletteras så att det även är tillåtet att uppföra en transformator inom VL- område. Förslag till bemötande: I planförslaget anges en riktgivande byggnadsyta för transformator med en byggrätt om 10 m² invid Hemskogsvägen i

51 185, SBN :30 KT: 164/2013 Sida 51 enlighet med Vasa elnäts förslag. Planbestämmelsen för rekreationsområdet har kompletterats så att det är möjligt att uppföra samhällstekniska anläggningar som betjänar området. Närings- trafik- och miljöcentralens naturskyddsgrupp har kommenterat att flygekorre beaktats i planen men att fågel- och fladdermusinventering saknas över området och påpekar att inventeringar bör göras för att kunna bedöma om planen har negativa konsekvenser för dessa arter. En utredning av fladdermus och åkergroda gjordes sommaren Vid inventeringen framkom sparsam förekomst av arten Brandts/Mustasch fladdermus (Myotis sp.) i den äldre granskogen kring bäcken i planområdets södra del. Området används sannolikt som födosöksområde. Förökningsoch rastplatser för fladdermus hittades inte i samband med inventeringen. Inom området gjordes inga observationer av grodor. Ingen fågelinventering har gjorts. Ett planförslag har utarbetats där ovanstående förslag till bemötande av åsikter och utlåtanden beaktats. Planförslagets struktur följer planutkastet och tomternas antal kvarstår enligt 5 nya byggnadsplatser för radhus, 1 ny byggnadsplats för parhus samt 18 nya byggnadsplatser för egnahems-hus. I planen ingår 3 befintliga byggnadsplatser för egnahemshus. Mindre justeringar har gjorts i bostadskvartersområdenas avgränsning och tomtindelning med beaktande av byggbarheten. I planförslaget har det privatägda tomten som utgör tomt 1 i kvarter 50 justerats så att en större del av fastighet RNr 1:60 ingår i tomten. Ett område för samhällsteknisk försörjning för t ex en pumpstation (ET) har reserverats invid Hemskogsvägen. Inom område för närrekreationsskog finns följande reservationer: en riktgivande byggnadsyta för transformator (mu), ett riktgivande område för landskapsbyggande där överskottsmassor får placeras och vilket sedan ska förverkligas genom en grönområdesplan (mr), körförbindelse (ajo), områden som är särskilt viktiga för naturens mångfald med beaktande av flygekorre (luo) samt reservation för riktgivande gångtrafikled. Genom reserveringen av rekreationsområdet och tryggande av flygekorrens färdrutter tryggas även det område där fladdermus observerats samt ett våtmarksområde som rekommenderas att bevaras obebyggt enlig naturinventeringen. Planområdet har utvidgats norrut på kommunens markområde för att möjliggöra reserveringen av utfyllnadsområdet (mr). Detaljplanens allmänna bestämmelser kar kompletterats/justerats i förslagsskedet. I detaljplanförslaget har inte angetts område för lekpark men ett lämpligt område för ändamålet kunde förverkligas i samband med planering av landskapsbyggnadsobjektet i områdets västra del. Genom detaljplanutvidgningen förlängs Hemskogsvägen. Nya gator som uppkommer genom detaljplanen föreslås benämnas Skogsbrinken, Timotejbacken, Skogsbacken och Skogsvägen.

52 185, SBN :30 KT: 164/2013 Sida 52 Tekniska direktören Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden omfattar förslaget till detaljplan och sätter det till påseende i 30 dagar enligt 27 i MBF. Utlåtanden begärs av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Vasa stad, Österbottens räddningsverk, byggnadsnämnden, miljösektionen, socialnämnden och bildningsnämnden, handikappsrådet och äldrerådet. Planförslaget sänd för kännedom till Anvia och Vasa Elnät. Planläggaren berättigas vid behov göra mindre tekniska ändringar i detaljplanen innan handlingarna sätts till påseende. Samhällsbyggnadsnämndens beslut: Förslaget godkändes. --- Planläggningsingenjör Marika Häggblom: Tfn , marika.haggblom[at]korsholm.fi Ett förslag till detaljplan hölls offentligt framlagt Två anmärkningar lämnades mot förslaget. Utlåtanden har inkommit från Österbottens räddningsverk, miljösektionen, byggnadsnämnden, Vasa stad och Österbottens museum. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har meddelat att de inte ger utlåtande över planförslaget. Vasa elnät har meddelat att de inte har något att anmärka mot planförslaget. Anmärkning A berör fastigheterna RNr 1:60 och 1:37. Fastighetsägaren anmärker mot att fastighet RNr 1:60 anges som grönområde (VL) i planförslaget. Eftersom markområdet används för trädgårdsodling önskar markägaren en annan beteckning för området. Vidare anmärks att privatägd mark används för Timotejbackens vägområde. Vägområdet anses också vara onödigt brett med tanke på att nuvarande väg är tillräcklig för de fastigheter den betjänar. Påpekar att flödvattnet från Åkermansvägen och angränsande tomter samt Björkkärret medför problem och borde åtgärdas. Flödvattnet anses ha ökat sedan Sveden bostadsområde byggdes ut. Förslag till bemötande: Planförslaget justeras så att grönområdet på fastighet RNr 1:60 tas bort och markområdet fogas istället till tomt 1/50. På tomten anges en planteringszon mot angränsande bostadstomter i kvarter 46. För Timotejbackens vägområde justeras vändplanens utformning men vägområdets bredd ändras inte. Vägområdet har dimensionerats för att möjliggöra en ombyggnad av vägen enligt de normer som följs inom kommunens detaljplanområden. Inom vägområdet ska förutom körbana även diken och ev. ledningsnät rymmas. Timotejbackens vägområde ersätter det vägservitut som fastigheterna RNr 1:37, RNr 1:105 och RNr 1:114 har över fastighet RNr 1:108. Avsikten är att Timotejbacken framöver ska betjäna samtliga byggnadsplatser som angränsar till vägen. Förverkligande av detaljplanen möjliggör att avledningen av dagvatten kan förbättras. Dagvattenhanteringen beaktas i samband med planering och förverkligande av kommunaltekniken.

53 185, SBN :30 KT: 164/2013 Sida 53 Anmärkning B berör områdesstrukturen och tomtstorleken inom nuvarande bostadsområde. Påpekas att de minimala tomterna medför problem då det inte finns parkeringsutrymme för gäster på tomterna utan parkering istället sker längs vägarna. Föreslår tomtstorlekar på ca 1500 m² för egnahemshus och ca 4000 m² för radhus i enlighet med t ex Veikars planområde för att få utrymme för gästparkeringar och ev. trädgårdsodlingar. I anmärkningen påpekas att terrängen som planeras är utmanande att bygga i varför kostnaderna för kommunalteknik och vägar noga borde övervägas innan byggandet påbörjas. Förslag till bemötande: Detaljplanen utgår från Böle delgeneralplan som ger allmänna riktlinjer för hur området ska utvecklas. I Smedsby Böle området är samhällsstrukturen överlag tätare med mindre tomtstorlekar än i områden längre från kommuncentrum. Terrängen är utmanande i Böleområdet vilket också påverkar förverkligandekostnaderna. Österbottens räddningsverk har inget att anmärka angående förslaget till detaljplan. Förslag till bemötande: Noteras. Miljösektionen lyfter fram att planbeskrivningens kapitel 3.2 kunde kompletteras med Västkustens miljöenhets miljöskyddsföreskrifter, i övrigt har miljösektionen inget att anmärka angående planförslaget. Förslag till bemötande: Planbeskrivningens punkt 3.2 kompletteras med Västkustens miljöenhets miljöskyddsföreskrifter. Byggnadsnämnden har inget att anmärka angående förslaget till detaljplan. Förslag till bemötande: Noteras. Vasa stad anser att planförslaget stöder befintligt småhusområde och möjliggör utveckling av ett småhusdominerat bostadsområde. Förslag till bemötande: Noteras. Österbottens museum önskar att utlåtande begärs i ett tidigt skede av planprocessen så att museimyndigheten har möjlighet att så bra som möjligt beakta olika delområden. Museet har inget övrigt att anmärka mot förslaget till detaljplan. Förslag till bemötande: Noteras. Ett justerat planförslag har utarbetats utgående från bemötande av anmärkningar och utlåtanden samt diskussioner inom samhällsbyggnadsenheten. Fölande justeringar har gjorts till planförslaget: Byggnadsplats 1/50 har förstorats vilket medför att rekreationsområdet mellan kvarter 46 och 50 tas bort. På tomt 1/50 anges istället ett planteringsområde mot angränsande bostadstomter i kvarter 46. Vändplanen för Timotejbackens vägområde har justerats. En riktgivande led för gångtrafik ersatts med en områdesreservering för gång- och cykeltrafik mellan Åkermansvägen och Skogsbacken.

54 185, SBN :30 KT: 164/2013 Sida 54 Riktgivande områdesreserveringar för samhällsteknisk service har angetts invid Hemskogsvägen och Skogsbacken. Beteckningen för närrekreationsskog (VL-1) har kompletterats angående samhällstekniska anläggningars placering och storlek. Den riktgivande avgränsningen för landskapsbyggnadsobjekt har justerats och anges med en ungefärlig markhöjd. Planbeskrivningen kapitel 3.2 kompletteras med Västkustens miljöenhets miljöskyddsföreskrifter. Ändringarna i detaljplanförslaget medför ny framläggning av planförslag enligt 32 markanvändnings- och byggförordningen. Bilageförteckning: Planförslag Planbeskrivning Tekniska direktören Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att omfatta det justerade planförslaget för Hemskog 1 detaljplan samt lägga fram det i 14 dagar enligt 32 MBF. Inga nya utlåtanden begärs. Planläggaren berättigas vid behov göra mindre tekniska ändringar i det justerade planförslaget innan det framläggs Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

55 185, SBN :30 / :s bilaga: Planförslag Sida mu mr 1 5 et Hemskog aj o mr Kotimetsä 1 VL L 2e= AO 165 e=0.25 L 1 5 ET VL-1 1 e n n i r ä s t Me /2I3/4 AR e=0.30 I3/ AO e=0.25 mu e ti sä et M Hem sko gsv äge n 5 1 Skala/ Mittakaava: 1:2 000 Planläggningschef/ Kaavoituspäällikkö: Barbara Påfs Planläggningsingenjör/ Kaavoitusinsinööri: Marika Häggblom, YKS-506 L AR Sk og sb ac ke n II VL-1 et luo 53 1 luo pp e= AP Skogvägen AR II VL-1 1/2I I3/4 ET e=0.25 EV et I3/4 41 Ti mo t Ti 218 e j 12 b m a o c t k e e i n mä n k i 46 AP-14 I3/ e= I3/ e= AO AO Planläggningschef: Kaavoituspäällikkö: Barbara Påfs EV VL Baskartan kompletterad/ Pohjakartta täydennetty: EV Me t s ä mä k i luo Koordinatsystem / Koordinaattijärjestelmä: GK22 91 luo AO /13 ajo L luo-1 e=0.25 e= AO Planförslag / Kaavaehdotus , justerat Plankod/ Kaavatunnus: L Kaavoitusosasto: pp II L 51 Le= Planläggningsavdelningen/ 80 6 II AR VL luo L II 10 L D a g h e m P ä i v ä k o t i Asemakaavan laajennus koskee korttelia 46, sekä kortteliin rajautuvat tie- ja viheralueet 5 Skogvägen II Sk og sb ri nk en AO e ti metsän Koti VL-1 7 Utvidgning av detaljplanen berör kvarter 46, samt angränsande väg- och grönområden BÖLE luo rp Godkänd av kommunfullmäktige: Hyväksytty kunnanvaltuustossa:._.201_

56 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida Böle Hemskog 1, utvidgning av detaljplan Detaljplanen omfattar del av kvarter 46, kvarter med tillhörande väg- och grönområden. Planläggningsavdelningen 1:2000 Planförslag , justerat Godkänd av kommunfullmäktige._.201_

57 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 56 Innehållsförteckning 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Detaljplanens grunduppgifter och namn Planområdets läge Planens syfte Beskrivningens innehållsförteckning Förteckning över bilagor till beskrivningen Förteckning över handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen SAMMANDRAG Olika skeden i planprocessen Detaljplanen Genomförandet av detaljplanen Detaljplanens rättsverkningar UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena i planeringsområdet Planeringssituationen OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Inledning av planläggningen och beslut Deltagande och samarbete Mål för detaljplanen Preliminära alternativ och deras inverkningar REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN Planens struktur Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Kvartersområden Planens konsekvenser Planbeteckningar och planbestämmelser Namn GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN Uppföljning av genomförandet

58 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 57 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn Kommun: Kommundel: Fastigheter: Planens namn: Planens skala: 1: Plankod: /13 Korsholm 181, Böle Detaljplanen berör del av fastigheterna RNr 1:108 samt del av RNr 1:65, bägge i kommunens ägo. Privatägda fastigheter som ingår i planområdet är RNr 1:105, RNr 1:114, RNr 1:37 samt RNr 1:60. Hemskog 1, utvidgning av detaljplan 1.2 Planområdets läge Detaljplanområdet är beläget ca 1,5 km norr om Korsholms kommuncentrum Smedsby. Planområdet utgör en direkt fortsättning norrut på Sveden detaljplanområde. I öster sträcker sig en del av planområdet ner mot Bölevägen. Planområdets läge och preliminära avgränsning framgår från pärmbilden. 1.3 Planens syfte Målsättningen är i enlighet med Böle delgeneralplan att detaljplanera området för småhusbyggande i form av radhus och fristående småhus. Genom detaljplanen skapas förutsättningar att förverkliga en ny vägförbindelse mellan Hemskogsvägen och Bölevägen i enlighet med Böle delgeneralplan. Hemskogsvägen fortsätter norrut som ett huvudstråk genom planområdet. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av detaljplankarta och planbeskrivning. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet samt uppställda mål och motiveringar till detaljplanen. 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen - Program för deltagande och bedömning Bilaga 1 - Uppföljningsblankett Bilaga 2 - Förminskning av detaljplankartan Bilaga Förteckning över handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen 1. Böle delgeneralplan, Naturinventeringar, åren 2005 och Inventering av flygekorre, Utredning av förekomst av åkergroda och fladdermus,

59 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 58 2 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Utvecklingssektionen godkände detaljplanens målsättningar Program för deltagande och bedömning hölls framlagt till påseende Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett utkast i beredningsskedet Planutkast hölls framlagt i beredningsskedet Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett förslag till detaljplanändring Planförslaget var framlagt till officiellt påseende. x.x.201x x Samhällsbyggnadsnämnden behandlade ett justerat förslag till detaljplan. x.x x.x.2015 Ett justerat planförslaget hölls framlagt. x.x.201x x Samhällsbyggnadsnämnden omfattade förslaget till detaljplan. x.x.201x x Kommunstyrelsen omfattade förslaget till detaljplan. x.x.201x x Kommunfullmäktige godkände förslaget till detaljplan. 2.2 Detaljplanen Detaljplanområdets areal är ca 19 ha. Genom detaljplanen utvidgas kommunens bostadsområde i Böle. Detaljplanen omfattar kvarterområden för radhus, parhus och egnahemshus. Genom planeringen främjas områdets markanvändning och man skapar förutsättning för inflyttning. Detaljplanens kvartersstruktur följer områdets naturliga former och förhållanden. På så sätt har tryggandet av miljövärden beaktats i planförslaget. Detaljplanen omfattar 7 kvartersområden med nya 5 byggnadsplatser för radhus, en ny byggnadsplats för parhus och 18 nya byggnadsplatser för egnahemshus. Dessutom ingår 3 befintliga byggnadsplatser för egnahemshus invid Bölevägen. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Kommunen bygger ut kommunalteknik och vägar då investeringen finns med i kommunens verksamhetsplan. Bostadstomterna bebyggs av privatpersoner (AO) eller byggnadsentreprenörer (AP, AR). Eventuella grundundersökningar ska utföras av byggaren. 3

60 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön ska detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms enligt följande: På detaljplanområdet får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i detaljplanen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Området finns på ca 1,5 km avstånd från kommuncentrumet Smedsby. Traditionellt har Böle varit glesbygd men på 1990-talet blev området en eftertraktad boendemiljö och bosättningen började öka. Första detaljplanen fastställdes år 1998 och detaljplaneområdet har utvidgats efterhand. Det aktuella planområdet utgör en fortsättning norrut från Sveden bostadsområde. Området består till största delen av obebyggd skogsmark. Invid Bölevägen ingår några privatägda bebyggda fastigheter i planområdet för att på så sätt skapa ett sammanhängande detaljplanområde. Bild 1. Översiktsbild. 4

61 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 60 Naturmiljön Största delen av området är skogsbeklätt, relativt kargt och stenigt med sänkor och våtmarker. Området närmast Bölevägen består av öppen åker-/ängsmark. Markbeskaffenheten inom området är växlande med berg i dagen eller uppskattad bergsyta nära markytan, morän och lera. Inom området finns relativt stora sammanhängande våtmarker. Genom området sträcker sig ett dike som mynnar ut i ett större utfallsdike i områdets västra del. Inom området finns inga grundvattenområden. Bild 2. Karta över markbeskaffenhet. 5

62 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 61 Naturinventeringar har gjorts åren 2005 och År 2005 gjordes en översiktlig inventering av området. Naturinventering kompletterades år Området ingår även i en inventering som gjordes över en större helhet i Smedsby-Böle området år I inventeringarna har inga enligt naturskydds-, vatten- eller skogslagen hotade objekt eller växtarter observerats. Ett våtmarksområde som delvis lidit av utdikning rekommenderas dock att bevaras obebyggt. De berörda området finns i områdets södra del i angränsning till befintligt planområde En separat inventering av flygekorre utfördes sommaren Vid inventering av flygekorre har ett kärn-födosöksområde avgränsats i planområdets östra del. Passage till området sker enligt inventeringen i planområdets södra och östra del. En utredning av förekomst av åkergroda och fladdermus utfördes av Pescamare sommaren Vid inventeringen framkom sparsam förekomst av arten Brandts/Mustasch fladdermus (Myotis sp.) i den äldre granskogen kring bäcken i planområdets södra del. Området används sannolikt som födosöksområde. Föröknings- och rastplatser för fladdermus hittades inte i samband med inventeringen. Inom området gjordes inga observationer av grodor. Den byggda miljön Inom planområdet finns tre egnahemshus invid Bölevägen. I övrigt är området obebyggt. Bebyggelsen i näromgivningen består av radhus- och småhusbebyggelse uppförd under de senaste åren. I området finns välanvända stigar som tyder på att området används flitigt i rekreationssyfte. På området förekommer inga kända fornlämningar eller fornminnen. Service I Böle finns ett tvåspråkigt daghem. Övrig service finns tillgängligt i kommuncentrum, Smedsby. Trafik I dagsläget finns inga trafikleder inom planområdet. Trafiken till området kommer i första hand att ske via Hemskogsvägen och Bölevägen. Inom det befintliga bostadsområdet finns utbyggda leder för lättrafik fram till kommuncentrum samt mot Vasa stad via Stenhaga. I nuläget finns ingen kollektivtrafik inom bostadsområdet. Närmast trafikerar kollektivtrafiken från Smedsby eller alternativt från Nya Bölevägen. 6

63 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 62 Utvecklingsmålen för trafiken i omgivningen framkommer från utredningen om väg- och gatunätet i Vasa och Korsholm (Vägförvaltningen, Vasa stad, Korsholms kommun 2007). Bild 3. Målnät 2030, utdrag ur utredning och väg- och gatunätet i Vasa och Korsholm. Teknisk service Vatten- och avloppsledningsnät är utbyggt på angränsande detaljplanområde. Markägoförhållanden Området omfattar både kommunens mark och privatägda markområden. Markägoförhållandena framgår närmare från bild 4. Kommunens markägo åskådliggörs med röd rastrering. Bild 4. Markägoförhållanden 7

64 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande målen för områdesanvändningen Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft Målen har reviderats till vissa delar, med huvudtema att svara på de utmaningar som klimatförändringen ställer på vårt samhälle. De reviderade målen trädde i kraft På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande helheter: Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning. Specialfrågor i Helsingforsregionen. Helheter av särskild betydelse så som natur- och kulturmiljöer. De riksomfattande målen är indelade i allmänna mål och särskilda mål. De allmänna målen är till sin karaktär principiella linjedragningar som gäller områdesanvändningen i övergripande planläggning. De särskilda målen däremot är förpliktelser som gäller områdesanvändningen och planeringen av den såvida målen inte avgränsats att gälla endast en särskild planläggningsnivå. Målen som berör Hemskog 1 benämnda detaljplan är bland annat: Stadsregionernas pendlingsområden säkerställs för områdesanvändningens del så att det finns förutsättning att bygga bostäder som är ändamålsenligt placerade och att kraven på en god livsmiljö kan tillgodoses. I samband med planering av områdesanvändningen ska utnyttjandet av befintligt byggnadsbestånd främjas samtidigt som det skapas förutsättningar för en god tätortsbild. Vid utvecklandet av tätorter ska grönområdena bilda enhetliga helheter. Inom planläggningen bör man eftersträva sådana lösningar för områdesanvändningen som spar energi och främjar förutsättningar för användning av förnyelsebara energikällor. I samband med planeringen av områdesanvändningen ska man beakta de naturområden som ur ekologisk synvinkel och med tanke på rekreation är betydande och enhetliga. Områdesanvändningen ska styras på ett sådant sätt att dessa naturområden inte i onödan spjälks upp. Landskapsplanen Landskapsplanen för Österbotten fastställdes av miljöministeriet Landskapsplanen är en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet. 8

65 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 64 Landskapsplanen innefattar följande helheter: För landskapet centrala utvecklingsområden. För en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur behövliga markanvändningsreserveringar. Med tanke på miljö och ekonomi hållbara arrangemang för trafik och teknisk service. Hållbart användningssätt av vatten- och marksubstanstillgångar. Markanvändningsprinciper som tryggar en ekologiskt hållbar områdesanvändning i form av skyddsområden. Områdesreserveringar som värnar om landskapet, naturvärden och kulturarvet samt tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. I landskapsplanen finns planområdet inom områdesreserveringar för Vasa stadsregion (kk-1) och zon för växelverkan mellan stad och landsbygd (kmk). Böle gränsar till område för tätortsfunktioner. Bild 5. Utdrag ur landskapsplan. Strategisk generalplan En strategisk generalplan för Korsholms kommun har utarbetats under Syftet med generalplanen är att styra de allmänna principerna för kommunens samhällsstruktur och markanvändning. Den strategiska generalplanen beskriver kommunens vision av var markanvändningen ska utvecklas fram till år 2040, och strategin för att genomföra den. Planen godkändes av kommunfullmäktige Den strategiska generalplanen saknar rättsverkning. 9

66 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 65 Bild 6. Utdrag av Strategiska generalplanen för Korsholms kommun. Generalplan En med Vasa stad gemensam delgeneralplan för Böle godkändes av kommunfullmäktige den (bild 7). Delgeneralplanen har rättsverkningar. Enligt delgeneralplanen ingår planområdet till följande områdesreserveringar: AP-1 AP-4 PY VL Nytt småhusområde. Området byggs upp enligt detaljplaner. Byområde. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att nybyggnader anpassas efter landskapet och områdets gamla byggnadsbestånd. Huvudparten av nybyggnaderna bör omfatta 1-2 bostäder per hus. Område för offentlig service och förvaltning. Område för närrekreation. I generalplanen visas en ny vägförbindelse mellan Bölevägen och Hemskogsvägen. Bild 7. Utdrag ur generalplan. 10

67 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 66 Invånarmålet enligt hela delgeneralplanen både på Korsholms och Vasas områden är 6200 invånare. Invånarmål delområdesvis enligt delgeneralplanen framgår från bild 8. Bild 8. Invånarmål enligt Böle delgeneralplan. Detaljplan På området finns ingen detaljplan. Området gränsar till Sveden detaljplanområde. Ett utdrag ur detaljplansammanställning där planområdet är avgränsat framgår från bild 9. Bild 9. Sammanställning av angränsande detaljplaner. 11

68 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 67 Byggnadsordning Korsholms kommuns byggnadsordning har trätt i kraft Miljöskyddsföreskrifter Västkustens miljöenhets miljöskyddsföreskrifter har trätt i kraft Servitut Fastigheterna RNr 1:37, RNr 1:105 och RNr 1:114 har enligt fastighetsregistret en 6 meter bred vägrätt över fastighet RNr 1:108. Baskarta Vid uppgörande av planen används kommunens baskarta i skala 1:2000. Kartan har kompletterats och godkänts av planläggningschef Barbara Påfs OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Inledning av planläggningen och beslut Avsikten är att genom detaljplanering utvidga bostadsområdet på kommunen mark i Böle. Initiativet till detaljplaneringen har tagits av kommunen. Utvidgningen av detaljplaneområdet i Böle fanns med i kommunens planläggningsöversikt för år Utvecklingssektionen godkände planens målsättningar Deltagande och samarbete Intressenter Intressenter har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma dess inverkningar samt yttra åsikter om planen. Intressenter i planeringen är: - markägare, - invånare och de på vilkas förhållanden planen märkbart kan inverka, - Korsholms kommuns förvaltningsenheter: o kommunstyrelsen, o utvecklingssektionen o byggnadsnämnden o samhällsbyggnadsnämnden o miljösektionen o socialvårdstjänster o bildningsnämnden - Närings-, trafik- och miljöcentralen i södra Österbotten - Österbottens museum - Österbottens räddningsverk - Vasa stad - Vasa elnät - Anvia 12

69 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 68 Anhängiggörande Om program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet och Pohjalainen, på kommunens officiella anslagstavla och på kommunens webbplats. Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Program för deltagande och bedömning var framlagt En skriftlig kommentar lämnades mot programmet. Ägaren till fastigheterna RNr 1:37 och RNr 1:60 anser att området mellan Bölevägen och fastighet RNr 1:60 bör lämnas som odlingsmark eller grönområde för att bevara den öppna landskapsbilden. Ett utkast var framlagt i beredningsskedet Mot utkastet lämnades två åsikter och fem utlåtanden. Nedan en sammanställning av åsikter och utlåtanden samt hur de beaktats i planförslaget. Åsikt A, berör området mellan Bölevägen och fastighet RNr 1:60 och att området bör lämnas som öppen odlingsmark eller grönområde för att bevara den landskapsbilden. Påpekas att öppna områden är viktiga för landskapsbilden och att en levande landsbygd behövs också i Böle. Bemötande: Föranleder ingen ändring. Byggnadsplatsen för parhus finns på området mellan Bölevägen och den befintliga bebyggelsen. Förverkligandet av detaljplanen medför en förändring av landskapsbilden men med beaktande av läget invid befintlig bebyggelse och infrastruktur kan det inte anses ändamålsenligt att lämna området obebyggt. Åsikt B berör de flitigt nyttjade stigarna i området. Det lyfts fram att stigarna i området utgör viktiga rekreationsleder och att det norrut från planområdet finns en väl bevarad stig som sedan gammalts utgjort en del av förbindelse mellan Koskö och Vasa. I påpekande lyfts fram att det finns planer att förverkliga en vandringsled i Böleskogen som i huvudsak utgår från befintliga stigar/förbindelser och att leden har naturliga förbindelser mot Skogsberget, Gerby, Karperö och Singsby. Bemötande: De stigar som lyfts fram i påpekandet och som ingår i planen för Böle vandringsled finns i huvudsak utanför planområdets avgränsning. Inom detaljplanen berörs endast områdets västra del där en riktgivande reservering för gångtrafik angetts inom rekreationsområdet. Goda rekreationsmöjligheter invid bostadsområden ger mervärde för invånarna och vid kommande utvidgning av detaljplanen borde naturstigarna beaktas och bevaras i mån av möjlighet för att främja en trivsam boendemiljö. Vasa stad har inget att anmärka angående utkastet till detaljplan. Bemötande: Föranleder inga åtgärder. Byggnadsnämnden omfattar utkastet till detaljplan men lyfter fram behovet av att kvartersvis anvisa skilda bestämmelser gällande höjdförhållanden t ex genom att möjliggöra källarvåning. Det lyfts även fram att planbestämmelserna kunde kompletteras med att luftvärme- 13

70 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 69 pumpar placeras så att de inte medför störning för intilliggande byggnader samt att energilösningar harmoniseras med fasaderna. Också avfallskärlens placering borde beaktas i planbestämmelserna. Bemötande: Planförslaget möjliggör uppförande av källarvåning för egnahemstomterna i kvarter 54. Planbestämmelserna har kompletterats angående placeringen av förnyelsebara energikällor samt för avfallskärlens placering och anpassning till omgivningen. Västkustens miljöenhet kommenterar att naturinventeringen är relativt gammal och att vid åtgärder inom rekreationsområden bör säkras att flygekorrens boträd bevaras samt att området inrymmer tillräckligt med näringsträd. Vägen som planeras över kärn- födosöksområdet bör hållas smal. Bemötande: Gjorda naturinventeringar har kompletterats med en inventering av flygekorre samt utredning av förekomst av åkergroda och fladdermus. Flygekorrens livsmiljö har beaktats genom att reservera sammanhängande förbindelser i enlighet med inventeringens rekommendationer. Anvia påpekar att det finns nedgrävda kablar invid Bölevägen som ska beaktas och skyddas. Bemötande: Befintliga ledningsnät tangerar planområdet invid Bölevägen och bör beaktas då planområdet förverkligas. Vasa elnät har meddelat att det behövs åtminstone en transformator på området. De föreslår att en riktgivande byggnadsyta för transformator med en byggrätt om minst 10 m² anvisas inom VL-område samt att planbestämmelsen kompletteras så att det även är tillåtet att uppföra en transformator inom VL- område. Bemötande: I planförslaget anges en riktgivande byggnadsyta för transformator med en byggrätt om 10 m² invid Hemskogsvägen i enlighet med Vasa elnäts förslag. Plan-bestämmelsen för rekreationsområdet har kompletterats så att det är möjligt att uppföra samhällstekniska anläggningar som betjänar området. Närings- trafik- och miljöcentralens naturskyddsgrupp har kommenterat att flygekorre beaktats i planen men att fågel- och fladdermusinventering saknas över området och påpekar att inventeringar bör göras för att kunna bedöma om planen har negativa konsekvenser för dessa arter. En utredning av fladdermus och åkergroda gjordes sommaren Vid inventeringen framkom sparsam förekomst av arten Brandts/Mustasch fladdermus (Myotis sp.) i den äldre granskogen kring bäcken i planområdets södra del. Området används sannolikt som födosöksområde. Föröknings- och rastplatser för fladdermus hittades inte i samband med inventeringen. Inom området gjordes inga observationer av grodor. Ingen fågelinventering har gjorts. Planförslaget var framlagt till offentligt påseende

71 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 70 En sammanställning av anmärkningar och utlåtanden samt bemötanden i förslagsskedet fogas till planhandlingarna efter behandling i samhällsbyggnadsnämnden. Myndighetssamarbete Utlåtande av kommunens förvaltningsenheter och berörda myndigheter begärs både över planutkast och över planförslag. Myndighetssamråd ordnas vid behov. 4.3 Mål för detaljplanen Riktlinjerna i markanvändningen utgår från Böle delgeneralplan. Målet är att skapa förutsättningar för byggande av bostäder på det av kommunen ägda området. Genom detaljplanen strävar man till att skapa bostadstomter i en attraktiv boendemiljö. Målsättningen är att dagvatten som bildas på området i första hand tas om hand inom området. Det samma gäller överskottsmassor som bildas på området där målet är att reservera möjlighet så att de kan utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. 4.4 Preliminära alternativ och deras inverkningar Planen utgår långt från Böle delgeneralplan. Skillnaden i förhållande till delgeneralplanen är att området enbart reserveras för bostadsändamål. I generalplanen finns en reservering för offentlig närservice, men eftersom ett daghem redan byggts på angränsande område och områdesreserveringar för service koncentrerats längre söderut invid Svedjemarksvägen har det inte ansetts nödvändigt att reservera ytterligare markområden för ändamålet i detta skede. Områdets naturförhållanden styr områdesanvändningen varför det inte funnit några markanta skillnader mellan de preliminära alternativen. Ett utkast till detaljplan hölls framlagt i beredningsskedet Planförslagets struktur följer planutkastet och tomternas antal kvarstår. Endast mindre justeringar har gjorts i bostadskvartersområdenas avgränsning och tomtindelning med beaktande av byggbarheten. Planområdet har också utvidgats norrut på kommunens markområde för att möjliggöra en reservering av ett utfyllnadsområde i enlighet med planens målsättningar. 15

72 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 71 Bild 10. Utkast i beredningsskedet 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur På området har reserverats 18 nya byggnadsplatser för fristående småhus (AO), 1 ny byggnadsplats för parhus (AP) och 5 nya byggnadsplatser för radhus (AR). Detaljplanen omfattar även 3 redan bebyggda byggnadsplatser för egnahemshus invid Bölevägen. Förutom kvartersområden för bostäder har på området reserverats närrekreationsskog (VL-1), område för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning (ET), skyddsgrönområden (EV) samt områden för vägar. Radhusområden har tillsammans en byggnadsrätt på ca 4600 v-m², vilket enligt en våningsyta om 80 v-m² skulle betyda ca 57 bostäder. Med paroch egnahemshusen medräknat uppskattas att på området kommer att rymmas omkring 170 nya invånare. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Vid uppgörande av detaljplanen har områdets naturförhållanden och särdrag beaktas. Kvartersstrukturen följer områdets naturliga höjder och förhållanden. De naturliga våtmarkerna i området bibehålls så att dagvattnet från bebyggda områden kan återföras via naturliga rutter. Vid val av planlösning har man strävat till att beakta naturinventeringarnas rekommendationer. 5.3 Kvartersområden Kvartesområden för fristående småhus (AO) Nya AO-tomters storlek varierar mellan ca m² med ett exploateringstal om e=0,25. Byggrätten för befintliga egnahemstomter har anpassats enligt tomtstorlek så tomt 1/50 har exploateringstalet 16

73 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 72 e= 0,15 och tomterna 2/50 och 3/50 har exploateringstalet 0,25. AOtomternas sammanlagda byggrätt är ca 6600 v-m². Våningstalet varierar kvartersvis beroende på terrängförhållandena, i kvarter 50 är våningstalet 1¾, i kvarter 51, 52 och 55 är våningstalet 2 och i kvarter 54 är våningstalet ½1¾ vilket möjliggör källarvåning. Kvartersområde för småhus (AP-1) På området får uppföras kopplade eller fristående parhus. AP-tomten har en storlek om ca 1870 m² och exploateringstalet e=0,3 vilket ger en byggrätt om ca 560 v-m². På tomten tillåts uppförande av byggnader i 1¾ våning. Kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus (AR) AR-tomternas storlek varierar mellan ca m². Samtliga tomter har ett exploateringstal om e=0,30 vilket ger en sammanlagd byggrätt om ca 4600 v-m². På radhustomten i kvarter 54 tillåts uppförande av byggnader i 1¾ våning och på övriga radhustomter tillåts uppförande av byggnader i 2 våningar. Övriga områden Område för närrekreationsskog (VL-1) Inom planområde har reserverats flera sammanhängande områden för närrekreationsskog. För att få en bättre helhetsbild av grönområdesstrukturen har delar av angränsande detaljplans grönområden tagits med i detaljplanens avgränsning. Inom områdena finns flera funktioner förutom rekreationssyfte. Inom närrekreationsområdet finns beteckningen luo och luo-1, del av område där det flygekorres revir och flygrutter beaktats. Området sammanfaller även med det område där fladdermus observerats samt ett våtmarksområde som rekommenderas att bevaras obebyggt enlig naturinventeringen. Inom rekreationsområdet finns även en instruktiv avgränsning för transformator (mu), övriga anläggningar för samhällsteknisk försörjning (et) samt en instruktiv avgränsning för landskaps-byggnadsobjekt (mr). Området för landskapsbyggnadsobjekt ska fungera som deponiområde för rena överskottsmassor som uppkommer då området byggs. För området har angetts ungefärlig markhöjd som ska beaktas när området färdigställs. Området ska efter utfyllnad förverkligas genom en grönområdesplan, där slutlig utformning av området avgörs. En fem meter bred körrätt (ajo) har reserverats från Skogsbrinkens vägområde för att nå fram till mr-området. Inom området finns även reserveringar för instruktiva gångleder. Dessa utgår från befintliga stigar som sträcker sig genom området. 17

74 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 73 Rekreationsområdet är viktig med beaktande av dagvattenhanteringen inom planområdet. Från området leds ytvattnet bort via ett dike som sträcker sig genom rekreationsområdet och mynnar ut i ett större utfallsdike väster om planområdet. Även ytvattnet från det planerade utfyllnadsområdet leds naturligt bort från området via diket. I planområdets östra del sluttar terrängen österut och avrinningen sker mot Bölevägen. Inom området får anordnas naturstigar och skidspår enligt behov. På området får placeras samhällstekniska anläggningar som betjänar området. Område för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning (ET) I korsningen Hemskogsvägen-Skogsbrinken finns ett område för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning. Området har i första hand reserverats med tanke på anläggning av en pumpstation. Skyddsgrönområden (EV) Mellan den befintliga bebyggelsen och Skogsbackens vägområde har ett skyddsgrönområde reserverats. Väg- och gatuområden Genom detaljplanen förlängs Hemskogsvägen norrut. Dessutom tillkommer tre nya vägområden genom detaljplanen. Timotejbacken ersätter det vägservitut som fastigheterna RNr 1:37, RNr 1:105 och RNr 1:114 har över fastighet RNr 1:108. Ett område för gång- och cykelled har reserverats mellan Nygårdsvägen och Skogsbacken. 5.4 Planens konsekvenser Enligt 9 MBL ska en plan baseras på tillräckliga utredningar. Vid beredning av planen har man strävat till att identifiera och utreda de konsekvenser som detaljplanen leder till. Bedömningen har gjorts på basen av befintliga utredningar, litteratur och terrängbesök. Konsekvensbedömningen kompletteras under planprocessen utgående från erhållen respons från olika intressenter. Konsekvenser för den byggda miljön Detaljplanen utgör en fortsättning i utbyggnaden av Böle i enlighet med områdets delgeneralplan. Enligt den gemensamma delgeneralplanen för Korsholm och Vasa är totala invånarmålet 6200 invånare. Inom Korsholms kommuns område är målet enligt delgeneralplanen totalt 2250 invånare. Invånarantalet inom utbyggda detaljplanområden uppnår dock inte delgeneralplanens målsättningar i nuläget. Till nya egnahemsområdena förväntas framförallt barnfamiljer. Radhustomterna förverkligas i yrkesmässig regi med varierande bostadstyper vilket förväntas locka en bredare åldersgrupp. Hemskog 1 detaljplanområde uppskattas rymma ca 170 nya invånare. 18

75 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 74 För att minska störningarna till bostadstomterna i närheten av planområdet har man strävat till att befintlig bebyggelse och nya byggnadsplatser avskiljs med grönområden. Byggnadsplatsen för parhus finns på området mellan Bölevägen och den befintliga bebyggelsen. Förverkligandet innebär att den öppna landskapsbilden förändras för den befintliga bebyggelsen men med beaktande av läget invid befintlig bebyggelse och infrastruktur har det inte ansetts ändamålsenligt att lämna området obebyggt. Stigar som löper genom planområdet har i så stor utsträckning som möjligt bevarats. Konsekvenser för naturen och naturmiljön Landskapsbilden förändras från skog till småhusdominerat bostadsområde. I detaljplanen har eftersträvats att låglänta områden bevaras obebyggda. I planeringen har de rekommendationer som framkommer från naturinventeringarna beaktats. Inom rekreationsområdet har område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald avgränsats med beteckningen luo och luo-1. Inom luo-området finns flygekorres kärnområde medan luo-1 reserveringen tryggar förbindelsen till kärnområdet. Inom luo-1 finns det område där fladdermus observerats. Ett våtmarksområde som rekommenderas att bevaras obebyggt enlig naturinventeringen är även beläget inom rekreationsområde. I planlösningen har eftersträvats att skapa enhetliga sammanhängande rekreationsområden som utgör viktiga områden för infiltrering av dagvatten från bebyggda områden. Ytvattnet från största delen av området avleds genom ett dike som mynnar ut i ett större utfallsdike väster om planområdet. I områdets östra del sker avrinningen mot Bölevägen. Samhällsekonomiska konsekvenser Områdets terrängförhållanden medför att förverkligandet av samhällsteknisk försörjning så som vattenledningar och avlopp, samt byggandet av vägar i byggningsskedet är kostsamt för kommunen. Förverkligandet av planen kommer också att kräva ett kompletterande serviceutbud. En ökad inflyttning medför ett ökat behov av bl.a. daghems- och grundskoleplatser. Vid kommungränsen har en detaljplan för utvidgning av Sveden området uppgjorts (Böle II). Detaljplanen har utarbetats i samarbete med Vasa stad. I området reserveras ett större område för närservice på Korsholms kommuns område. På Vasas område reserveras utrymme för daghem och skola. 19

76 185, SBN :30 / :s bilaga: Planbeskrivning Sida 75 För den långsiktiga ekonomin kommer områdets förverkligande att medföra inflyttning till området, och på så vis nya skattebetalare till kommunen. 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna och detaljplanebestämmelserna finns presenterade på detaljplanekartan. Planbeteckningarna finns även presenterade under punkt Namn Nya vägnamn är Skogsbacken Metsämäki, Skogsvägen Metsätie, Skogsbrinken Metsärinne och Timotejbacken Timoteinmäki. 6 GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1 Uppföljning av genomförandet När kommunfullmäktige slutligen godkänt detaljplanförslaget borde noggrannare tas ställning till målsättningarna för förverkligandet av planen, d.v.s. ta ställning till en realistisk tidsplanering när utbyggnad av kommunalteknik kan påbörjas, samt tidpunkten för när det kan bli aktuellt med tomtutdelning på området. På en del av närrekreationsområdet anvisats ett landskapsbyggnadsobjekt (område för överskottsmassor), över vilket ska uppgöras en grönområdesplan. Nödvändiga anslag för detta bör beaktas vid förverkligandet av området. Genomförandet övervakas för byggandets del av byggnadsövervakande myndigheter (byggande och trädbestånd), för kommunaltekniska konstruktionernas del av samhällsbyggnadsnämnden (vägar, vattenledningar och avloppsledningar) och i övrigt av miljömyndigheterna (miljöskydd, avfallsservice). Korsholm , planläggningsavdelningen Planläggningschef Barbara Påfs Planläggningsingenjör Marika Häggblom 20

77 186, SBN :30 KT: 1137/2013 Sida 77 Anhållan om detaljplanändring i kvarter 401, Smedsby Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Planläggningsingenjör Marika Häggblom: Tfn marika.haggblom@korsholm.fi Bostads Ab Smedsby Bankhus, ägare till fastighet Sparbanken RNr 2:286 i Smedsby, har i december 2013 lämnat in en ansökan till kommunen där de anhåller om planändring för deras fastighet. Fastighetsbolaget anhåller om att våningstalet/byggrätten höjs för att möjliggöra tillbyggnad av en tredje våning på den befintliga byggnaden. Utbyggnaden är ett sätt att finansiera kommande renoveringar som fastigheten står inför, såsom rör, fasad och fönster. Fastighetsbolaget lyfter fram att en ombyggnad skulle ge byggnaden en ansiktslyftning med ny fasad som bättre skulle passa in i framtida Smedsby. Fastighet RNr 2:286 utgör en del av tomt 2 i kvarter 401. Kvarter 401 omfattar områdesreserveringar för affärsbyggnader (AL) och för kommunaltekniska byggnader och inrättningar (YT). Gällande byggnadsplan är fastställd , länsstyrelsens utslag Nr. B Inom områdesreserveringen för affärsbyggnader finns en affärsbyggnad i en våning samt en affärs/bostadsbyggnad i två våningar. Byggnaderna finns på separata fastigheter med olika ägare. Inom områdesreserveringen för kommunaltekniska byggnader och inrättningar finns en mast med tillhörande servicebyggnader. En ändring av detaljplanen borde omfatta hela kvarter 401. Ändringen berör i första hand fastighet RNr 2:286 men vid behov görs även andra ändringar mer av teknisk karaktär. Tekniska direktören Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar utreda förutsättningar att ändra detaljplanen. Ändringen av detaljplanen görs på sökandens bekostnad enligt de av kommunstyrelses beslut om debitering av kostnader för planläggning, KST Avtal om detaljplanering uppgörs mellan kommunen och Bostads Ab Smedsby Bankhus i planeringens inledningsskede. Ändringen av detaljplanen förutsätter uppgörande av markanvändningsavtal enligt kommunfullmäktiges beslut om riktlinjer för markanvändningsavtal, KF Samhällsbyggnadsnämndens beslut: Förslaget godkändes. ---

78 186, SBN :30 KT: 1137/2013 Sida 78 Planläggningsingenjör Marika Häggblom: Tfn Ett program för deltagande och bedömning hölls framlagt Inga anmärkningar lämnades mot programmet. Ett avtal om detaljplanering godkändes av samhällsbyggnadsnämnden och undertecknades Syftet med detaljplanändringen är att höja våningstalet/byggrätten för att möjliggöra tillbyggnad av en tredje våning till den befintliga byggnaden på fastighet RNr 2:586. Enligt diskussion med bostadsbolagets representant önskar sökanden att planen möjliggör förverkligande av bostads- affärs- och kontorsutrymmen. Ändringen förutsätter uppgörande av markanvändningsavtal enligt kommunfullmäktiges beslut om riktlinjer för markanvändningsavtal, KF Då gällande byggnadsplan fastställdes år 1981 utgjorde AL-området i kvarter 401 en helhet. Idag består området av två separata fastigheter med olika ägare, RNr 2:585 och RNr 2:586, vilket beaktas i ändringen av detaljplanen. Inom kvartersområdet har tillgången av tillräckliga parkeringsutrymmen utgjort ett problem och parkering sker delvis på Källängsvägens vägområde. Bostadsbolaget har tillåtelse att använda en del av vägområdet framför fastigheten som parkering enligt planläggnings- och kommunplaneringssektionens beslut Enligt beslutet kan tillståndet upphävas eller förändras i samband med en revidering av detaljplanen. Ett utkast till detaljplan har utarbetats för kvarter 401. Fastighet RNr 2:586 anges med beteckningen AK, byggnadsplats för flervåningshus om tre våningar. Högst 20 % av våningsytan får användas för affärs- och kontorsutrymmen. Byggrätten anges enligt 1200 m² våningsyta. En förutsättning för att höja byggrätten är att tillräckligt antal parkeringsplatser samt övriga gårdsfunktioner kan utvisas inom byggnadsplatsen. Byggnadsplatsen har förstorats ca 5 meter in mot Källängsvägen på det område som redan i nuläget används för parkering av bostadsbolaget (PLKS ). För fastighet RNr 2:585 kvarstår beteckningen enligt AL, kvartersområde för affärsbyggnader. Minst 50 % av våningsytan bör användas för affärsändamål. Byggrätten anges enligt e=0.40 utgående från befintligt byggnadsbestånd. I gällande detaljplan ingår ett kvartersområde där områdesbeteckning ändras från kommunaltekniska byggnader och inrättningar (YT) till mastområde (EMT) utgående från användningsändamål. På området finns en ca 60 meter hög telemast med tillhörande servicebyggnad. Kommunens vatten- och avloppsledningsnät finns inom planområdet och anges på plankartan. Inom ledningsområdet får inte uppföras fasta konstruktioner. Vid ändring av detaljplan uppdateras planbestämmelserna för parkeringsplatser enligt den dimensionering som använts i Smedsby centrum eller 1 bilplats/50v-m² affärs- och kontorsutrymme och 1,25 bilplatser/bostad.

79 186, SBN :30 KT: 1137/2013 Sida 79 Bilageförteckning: Utkast till detaljplan Tekniska direktören Ben Antells förslag: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att omfatta utkastet till ändring av detaljplanen för kvarter 401 och lägga det till påseende i 30 dagar enligt 30 markanvändnings- och byggförordningen. Utlåtande begärs av byggnadsnämnden, miljösektionen, NTM-centralen, Österbottens räddningsverk, Anvia och Vasa elnät. Planutkastet sänds för kännedom till rågrannarna. Planläggaren berättigas vid behov göra mindre tekniska ändringar i det justerade planförslaget innan det framläggs Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

80 180 SEPÄNKYLÄ SMEDSBY Asemakaavan muutos korttelissa 401 Ändring av detaljplan i kvarter 401 Kaavoitusosasto: Planläggningsavdelningen/ Hyväksytty kunnanvaltuustossa: x.x.20xx xx Godkänd av kommunfullmäktige: Kaavoitusinsinööri: Planläggningsingenjör/ Kaavoituspäällikkö: Barbara Påfs Planläggningschef: Pohjakartta täydennetty: Baskartan kompletterad/ Marika Häggblom, YKS-506 Barbara Påfs 1:2 000 Kaavatunnus: Plankod/ Kaavoituspäällikkö: Planläggningschef/ Mittakaava: Skala/ Koordinatsystem / Koordinaattijärjestelmä: GK / Kaavaluonnos Planutkast z rp ar ar ar ar ar II Huoltoasema Servicestation Henriksvägen Heikintie Andersvägen Antintie Kälängsvägen Nittylähteentie Mustasaarentie Korsholmsvägen EMT e=0.15 ajo 1200 m20% AK AL-1 EMT 401 Henriksvägen 1200 m20% II e=0.40 AL-1 e=0.40 II AK 401 III Utkast - Luonnos 1 2 3

81 186, SBN :30 / :s bilaga: Utkast till detaljplan, beskrivning Sida Smedsby Ändring av detaljplan för kvarter 401 Planläggningsavdelningen 1:2000 Planutkast Godkänd av kommunfullmäktige._.201_

82 186, SBN :30 / :s bilaga: Utkast till detaljplan, beskrivning Sida 81 Innehållsförteckning 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Detaljplanens grunduppgifter och namn Planområdets läge Planens syfte Beskrivningens innehållsförteckning Förteckning över bilagor till beskrivningen SAMMANDRAG Olika skeden i planprocessen Detaljplanen Genomförandet av detaljplanen Detaljplanens rättsverkningar UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena i planeringsområdet Planeringssituationen Inledning av planläggningen och beslut Intressenter Mål för detaljplanen Preliminära alternativ och deras inverkningar REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN Planens struktur Områdesreserveringar Övriga områden Planens konsekvenser Konsekvenser för naturen och naturmiljön Planbeteckningar och planbestämmelser Namn GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN Uppföljning av genomförandet

83 186, SBN :30 / :s bilaga: Utkast till detaljplan, beskrivning Sida 82 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn Kommun: Kommundel: Fastigheter: Planens namn: Planens skala: 1: Plankod: /13 Korsholm 180, Smedsby Detaljplanen berör fastigheterna RNr 2:586, RNr 2:585, RNr 2:352, RNr 2:353, RNr 2:356, RNr 2:439 och RNr 878:0:1. Kvarter 401, ändring av detaljplan 1.2 Planområdets läge Detaljplanområdet utgör av kvarter 401 samt angränsande vägområden. Kvarteret gränsar till Korsholmsvägen, Källängsvägen, Andersvägen och Henriksvägen. Planområdets läge och avgränsning framgår från pärmbilden. 1.3 Planens syfte Bostads Ab Smedsby bankhus har anhållit om ändring av fastighet RNr 2:586 som utgör del av tomt 2/401. Målsättningen med planändringen är att undersöka förutsättningar att höja byggrätt och våningstal för fastighet RNr 2:586. Samtidigt görs plantekniska justeringar för övriga delar av kvartersområdet. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av detaljplankarta och planbeskrivning. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet samt uppställda mål och motiveringar till detaljplanen. 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen - Program för deltagande och bedömning Bilaga 1 - Illustrationer (bifogas senare) Bilaga 2 - Uppföljningsblankett (bifogas senare) Bilaga 3 2

84 186, SBN :30 / :s bilaga: Utkast till detaljplan, beskrivning Sida 83 2 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Samhällsbyggnadsnämnden beslöt utreda förutsättningar att ändra detaljplanen Program för deltagande och bedömning hölls framlagt till påseende _ Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett utkast till detaljplan i beredningsskedet. _._.2015 _._.2015 Planutkastet var framlagt till officiellt påseende _ Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett förslag till detaljplan. _._.2015 _._.2015 Planförslaget var framlagt till officiellt påseende _._.2015 _ Samhällsbyggnadsnämnden omfattade förslaget till detaljplan. _._.2015 _ Kommunstyrelsen omfattade förslaget till detaljplan. _._.2015 _ Kommunfullmäktige godkände förslaget till detaljplan. 2.2 Detaljplanen Detaljplanen omfattar kvarter 401 i Smedsby. Detaljplanområdets areal är ca 0.6 ha. AL-kvartersområdet som i nuvarande detaljplan är reserverat för affärsbyggnader delas i två separata tomter. Den del som planändringen berör anges med beteckningen AK, flervåningshus. I övrigt kvarstår beteckningen enligt AL, kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader. Kvartersområdet som enligt tidigare detaljplan hade beteckningen YT (kvartersområde för kommunaltekniska byggnader och inrättningar) har ändrats till EMT, mastområde, utgående från områdets användningsändamål. Inom kvartersområdet är det tillåtet att uppföra servicebyggnader i anslutning till verksamheten. Plankartan har kompletterats med befintligt ledningsnät. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Området är utbyggt och ändringar och utvidgningar av befintligt byggnadsbestånd görs i privat regi. 2.4 Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön ska detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms enligt följande: 3

85 186, SBN :30 / :s bilaga: Utkast till detaljplan, beskrivning Sida 84 På detaljplanområdet får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i detaljplanen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Kvarter 401 finns i anslutning till Smedsby centrum i korsningen Korsholmsvägen-Källängsvägen, ca 500 meter från Smedsby kärncentrum. I närområdet finns kulturhuset, skolcentrum, servicestation, en industri- /lagerbyggnad där Österbottens äggcentral tidigare hade sin verksamhet samt småhusbebyggelse i form av rad-och egnahemshus. Bild 1. Vy över planområdet. Naturmiljön Området är beläget inom bebyggd miljö. Inom planområdet finns inga områden i naturtillstånd. Inom området finns inga grundvattenområden. 4

86 186, SBN :30 / :s bilaga: Utkast till detaljplan, beskrivning Sida 85 Den byggda miljön Kvarter 401 är helt utbyggt. Närmast korsningen Korsholmsvägen Källängsvägen finns en affärs-/kontorsbyggnad i en våning där en motorcykelklubb har sin verksamhet. Intill finns en affärs- /bostadsbyggnad i två våningar. Byggnaden inhyser frisörverksamhet men används i dagsläget i övrigt för bostadsändamål. Inom kvarteret finns även en telemast med tillhörande servicebyggnader. På området förekommer inga kända fornlämningar eller fornminnen. Service Inom kommuncentret Smedsby finns ett brett serviceutbud. Trafik Planområdet finns invid Korsholmsvägen, somt tidigare utgjorde riksväg 8. Kvartersområdet gränsar också till Källängsvägen, Andersvägen och Henriksvägen. Mellan Henriksvägen och Korsholmsvägen finns en reservering för lättrafikled som dock inte är ansluten mot Korsholmsvägen. Längs Korsholmsvägen och Källängsvägen finns lättrafikförbindelse. Teknisk service På området finns utbyggd kommunalteknisk service. Bild 2. Ledningsnät. Byggnaden som planändringen berör är ansluten till fjärrvärmenätet. 5

87 186, SBN :30 / :s bilaga: Utkast till detaljplan, beskrivning Sida 86 Markägoförhållanden Området omfattar i huvudsak privatägda markområden. Angränsande gatuområden är delvis i kommunens ägo vilka framkommer med röd rastrering från bild 3. Bild 3. Markägoförhållanden. 3.2 Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande målen för områdesanvändningen Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft Målen har reviderats till vissa delar, med huvudtema att svara på de utmaningar som klimatförändringen ställer på vårt samhälle. De reviderade målen trädde i kraft På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande helheter: Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning. Specialfrågor i Helsingforsregionen. Helheter av särskild betydelse så som natur- och kulturmiljöer. De riksomfattande målen är indelade i allmänna mål och särskilda mål. De allmänna målen är till sin karaktär principiella linjedragningar som gäller områdesanvändningen i övergripande planläggning. De särskilda målen däremot är förpliktelser som gäller områdesanvändningen och planeringen av den såvida målen inte avgränsats att gälla endast en särskild planläggningsnivå. 6

88 186, SBN :30 / :s bilaga: Utkast till detaljplan, beskrivning Sida 87 Landskapsplanen Landskapsplanen för Österbotten är fastställd i enlighet med miljöministeriets beslut den Följande områdesreserveringar berör detaljplanområdet: Område för tätortsfunktioner (A) Område för centrumfunktioner (c) Stadsutvecklingszon, Vasa stadsregion kk-1 Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd kmk. Bild 4. Utdrag ur landskapsplan. Strategisk generalplan En strategisk generalplan för Korsholms kommun har utarbetats under Syftet med generalplanen är att styra de allmänna principerna för kommunens samhällsstruktur och markanvändning. Den strategiska generalplanen beskriver kommunens vision av var markanvändningen ska utvecklas fram till år 2040, och strategin för att genomföra den. Planen godkändes av kommunfullmäktige Den strategiska generalplanen saknar rättsverkning. Bild 5. Utdrag av Strategiska generalplanen för Korsholms kommun. 7

89 186, SBN :30 / :s bilaga: Utkast till detaljplan, beskrivning Sida 88 Generalplan Smedsby delgeneralplan godkändes av kommunfullmäktige I delgeneralplanen ingår kvarter 401 i område för närservice (PL). En revidering av Smedsby delgeneralplan påbörjades hösten Ett planförslag presenterades våren Enligt planförslaget ingår kvarter 401 i områdesreservering för centrumfunktioner (C). Ett utdrag från gällande delgeneralplanen framgår från bild 6 och förslag till revidering från bild 7. Bild 6. Utdrag ur Smedsby delgeneralplan. Bild 7. Förslag till delgeneralplan, 2015 Detaljplan Gällande byggnadsplan är fastställd , länsstyrelsens utslag Nr. B Kvarter 401 omfattar kvartersområde för affärsbyggnader där minst 50 % av byggnadens våningsyta bör användas för affärsändamål (AL/0,50) samt en områdesreservering för kommunaltekniska byggnader och inrättningar (YT). 8

90 186, SBN :30 / :s bilaga: Utkast till detaljplan, beskrivning Sida 89 Bild 8. Utdrag ur byggnadsplan. Byggnadsordning Korsholms kommuns byggnadsordning har trätt i kraft Miljöskyddsföreskrifter Västkustens miljöenhets miljöskyddsföreskrifter har trätt i kraft Servitut Fastigheterna inom tomt 2/401 belastas av flera servitut. Fastighet RNr 2:586 belastas av servitut för förbindelse (Y ) samt vattenledning (Y ). Fastighet RNr 2:585 belastas av parkering (Y ) samt avloppsledning (Y ). Fastighet RNr 2:586 har vägrätt över fastighet RNr 2:439. Enligt planläggnings- och kommunplaneringssektionens beslut tillåts Bostads Ab Smedsby Bankhus använda vägområdet framför fastigheten som parkering. Vid kommande revidering av detaljplan kan tillståndet upphävas eller förändras. Baskarta Vid uppgörande av planen används kommunens baskarta i skala 1:2000. Kartan har kompletterats och godkänts av planläggningschef Barbara Påfs