2009 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT NATUROMRÅDEN OCH ANLÄGGNINGAR
|
|
- Ulrika Dahlberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2009 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2008 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv, samt målgruppen barn och ungdom. Det är nu möjligt att söka projektmedel ur EU:s program som Life, Östersjöprogrammet och Central Baltic. Landsbygdsprogrammet har väsentligt mer resurser nu än under tidigare programperiod och en inriktning som ger större möjligheter till projekt inom naturvård. Fyra Leader-områden har bildats som berör länet. Vi har EU-stöd för några beviljade projekt och för projekt som stöds av medel för landsbygdsutveckling (LBU). Medlemmarnas ekonomiska bidrag för 2009 är oförändrat 21 kr/invånare från alla kommunerna samt 21 kr/invånare från Landstinget. Härjarö Konferens och Camping kunde inte säljas som planerat under 2008 som följd av den globala finanskrisen. Sammantaget innebär en oförändrad medlemsavgift utan uppräkning för kostnadsutvecklingen och förseningar i möjligheterna att söka externa projekt att verksamheten under år 2009 kommer att bli dämpad i förhållande till närmast föregående år. Inriktning under 2009 Arbetet med folkhälsa fortsätter i ökad omfattning med syfte att fler ska vistas i naturen och röra sig mer. Särskilda satsningar på barn, ungdomar. Smultronställen i naturen är numera en ordinarie verksamhet med satsningar på information, egen hemsida och anpassad förvaltning av Stiftelsens områden. Arbetet med guideverksamhet och samordnade utflyktskalendarier fortsätter. Samarbete sker med Länsstyrelsen, kommunerna, Biotopia och organisationer. Stiftelsen fortsätter att ha en person stationerad i Biotopia för information om smultronställen, skyddad natur, friluftsliv och leder. 1 Upplandsstiftelsen förkortas Stiftelsen i den löpande texten. 1 Stiftelsens utåtriktade verksamhet kräver ökad satsning på informationsarbete. Hemsidan ska löpande uppdateras med aktuell information. Naturvårdsarbetet fortsätter att hålla en hög nivå med många olika projekt för att stärka den biologiska mångfalden i länet. Flertalet projekt drivs i samverkan med olika aktörer och med omfattande extern finansiering. Nära samverkan med kommunerna fortsätter att utvecklas. Upplandsstiftelsens styrelse har antagit en ny inriktning i arbetet med att freda markoch vattenområden. Insatserna koncentreras i kommande period mot lokalt och regionalt intressanta områden med betydelse för både naturvård och friluftsliv. Flera kommuner deltar i arbetet. Naturskoleverksamhet finns nu i fem kommuner. Målet är att sådan verksamhet ska finnas i alla. Lägerverksamheten på Rävsten utvecklas ytterligare. Översynen av Stiftelsens fastighetsbestånd och arrendeavtal fortsätter för att effektivisera fastighetsförvaltningen och marknadsanpassa ekonomin. NATUROMRÅDEN OCH ANLÄGGNINGAR Naturområden Stiftelsen förvaltar 31 naturområden varav 17 är naturreservat. De ska präglas av god skötsel så att såväl besökare som den biologiska mångfalden ska gynnas. Life-projektet Mälarens inre skärgård medför extra resurser för arbete med restaureringsinsatser, tillgänglighet och information i Kalmarnäs, Wik och Norra Björkfjärden. Särskilda medel som finns inom åtgärdsprogrammen för hotade arter kan bli aktuella för flera hotade arter som finns i Stiftelsens områden. Arbetet med att ställa i ordning fler smultronställen fortsätter. För att göra naturområdena ännu mer besöksvänliga pågår ett fortlöpande arbete med att utveckla och förbättra informationen, få tydligare stigmarkering och vägvisning samt rustning av eldstäder, spänger, fågeltorn m.m. Nedan anges några av de mer omfattande planerings-, skötsel- och vårdåtgärder som ska göras under året inom Stiftelsens områden.
2 Bredforsen. Restaurering av slåtterängar på Gässön. Särskilda insatser genomförs med medel från åtgärdsprogram för hotade arter. Gräsö gård. Naturvårdshuggningar och röjning genomförs för att utveckla skogs- och hagmarksbeten. Den nya lösdriftsladugården tas i bruk. Granåsen. Nytt kommunalt naturreservat som Upplandsstiftelsen förvaltar i samverkan med Håbo kommun. Fortsatta åtgärder för att göra området än mer attraktivt för besökare. Hagalund. Större delen av reservatet betas sedan Med hjälp av restaureringsstöd utökas betsmarkerna. Kalmarnäs. Naturskoleverksamheten i reservatet fortsätter i samverkan med skolor i Håbo kommun. Åtgärder för bilogisk mångfald samt satsning på information och tillgänglighet påbörjas inom nytt Life-projekt. Kallriga. Särskilda åtgärder genomförs för hotade arter inom flera åtgärdsprogram. En nätbod från mitten av 1800-talet restaureras. Syftet är att bevara boden och alla de fiskeredskap som finns kvar. Fågeltornet på Harudden invigs. Lingnåre kulturreservat. Fortsätta arbetet med att restaurera kulturmarkerna samt att 2 göra området tillgängligt med stigar och information. Arbetet sker i samverkan med kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen. Slåtter genomförs på en äng för att gynna förutsättningar för den hotade ängsskäreplattmalen. Norra Björkfjärden. Åtgärder för biologisk mångfald samt satsning på information och tillgänglighet påbörjas inom nytt Lifeprojekt. Rävsten. Kulturmarkerna hålls öppna genom slåtter och med bete av både får och nöt. Tvärnö. Restaurering av skogsbeten och hagmarker fortsätter. Wik naturpark. Fortsatt arbete med att sköta kulturmarkerna och utveckla området för besökare. Åtgärder för biologisk mångfald samt satsning på information och tillgänglighet påbörjas inom nytt Life-projekt. Ängskär. Fårbete och restaurering av strandängarna på Slåtholmen. Ny informationstavla om Ängskär och Bondskaret tas fram. Ekolsund. Stiftelsen förvaltar ett mindre område i Ekolsunds slottspark. Åtgärder planeras för insekter som är beroende av lind. Aspbo. Naturreservat vid Österbybruk som Stiftelsen förvaltar i samarbete med Östhammars kommun. Smultronställeskyltar
3 med information om historia och arter knutna till asp tas fram. Efter röjning upptas slåtter på en äng med tidigare förekomst av fältgentiana. Leder Upplandsleden. Arbetet med att ta fram nya informationstavlor för delsträckor påbörjas. Informationen placeras vid parkeringsplatser och entréer längs leden. Kanotlederna. Förbättring av tillgänglighet med fokus på barn, ungdom och familjer. Byggnader och anläggningar Stiftelsens anläggningar ska underhållas kontinuerligt och planmässigt. Syftet är att erbjuda attraktiva anläggningar till alla besökare. Här tas inte upp det ganska omfattande löpande arbetet med underhåll av byggnader och anläggningar. Dessa åtgärder beskrivs i budget och syftar till väl fungerande anläggningar och kapitalsäkring. I investeringsbudgeten preciseras satsningarna under året. Rullsand.?? Rävsten. Fortsatta reparationer och en uppgradering av logi. Kulturhistorisk anpassning görs av äldre byggnader och gårdsmiljön. Nytt system för toaletterna utreds. Gräsöbaden. Underhåll av en äldre servicebyggnader. Ängskär. Planering för eventuell utbyggnad av campingplatsen med platser och komplettering av servicehus. Härjarö.?? FOLKHÄLSA GENOM FRILUFTSLIV Verksamhet som stimulerar länsinvånarna till ökad vistelse i naturen genom information, god skötsel av naturområden och leder sam aktiviteter. Syftet är att nå en förbättrad folkhälsa samt ett ökat intresse för den uppländska naturen. Smultronställen Genom verksamheten Smultronställen i naturen vill vi inspirera länsinvånarna att vistas i naturen. Målet är att alla ska veta var de kan finna information om länets natur och lockas till nya inspirerande besök i våra utvalda smultronställen. Områdena lyfts fram med fokus på en eller flera aktiviteter eller upplevelser. Genom information, marknadsföring och guidning skapar vi lust att åka ut, men ger också de rätta förväntningarna inför besöket. Vägvisningen ska fungera och det ska också bli lättare att orientera sig när man väl är på plats. Arbetet med Smultronställen i naturen drivs i samarbete med kommunerna Uppsala, Östhammar och Knivsta, med ambitionen att successivt länka in fler kommuner under Planerat: Fortsätta verka för att alla ingående parter ska vara delaktiga i verksamheten. Driva styrgruppen för smultronställen bestående av representanter från alla parter. Fortsätta att utveckla och administrera hemsidan för länets smultronställen genom att t.ex. komplettera den tematiska delen med ytterligare naturområden, uppdatera befintlig information och lägga till nya smultronställen. Utveckla Upplandsstiftelsens 15 befintliga smultronställen samt arbeta fram minst 3 nya smultronställen. Göra insatser för att förbättra bemötande och service för besökare på våra smultronställen. Utveckla tillgängligheten till hemsidan och till vårt område i Kalmarnäs för personer med funktionsnedsättning. Fortsätta samarbetet med Biotopia. Utveckla aktiviteter på gemensamt tema i våra smultronställen och på Biotopia. Vara med och verka för att Smultronställen i naturen även fortsättningsvis är väl synligt och utvecklas på Biotopia, förbättra utformningen av datorplatsen. Marknadsföra Smultronställen i naturen genom samarbete med Uppsala Tourism, lokala turistbyråer och Biotopia. Marknadsföring också genom annonsering i relevanta sammanhang. Ordna guidningar och aktiviteter för allmänheten i våra smultronställen i samarbete med kommunerna, föreningslivet och andra aktörer. Driva informationscentret Äng och hav på Hållnäshalvön som satellit till Biotopia. Utveckla samarbetet med bygden och ta fram en ny utställning. Utveckla lokala informationsplatser för smultronställen i Östhammars och Knivsta kommuner. Driva projektet Biotopia ut och in i samarbete med Biotopia, Naturskyddsföreningen i Uppsala län och Uppsala naturskola. Projektet skapar uteaktiviteter för skolklasser i anslutning till ett besök på Biotopia och finansieras av Sparbanksstiftelsen Upland. Genom projektet ska sju smultronställen anpassas med tanke på skolklasser. Prova och därefter eventuellt utveckla geocasching i lämpliga smultronställen. 3
4 Biotopia Biotopia/ Biologiska museet Natur i Uppland utgör ett centralt informationsnav för Smultronställen i naturen. Biotopia ska förse besökaren med utflyktsidéer och tips inför utflykten. Här ska grupper av besökare kunna boka färdiga guidepaket med olika teman som rör länets natur. Besökare ska även kunna få information om olika föreningars aktiviteter. Upplandsstiftelsen ansvarar i samarbete med Biotopia för utformning och framtagning av information om smultronställen till museet. Stiftelsen kommer att ha en anställd i Biotopia. Uppsala kommun ansvarar för driften av Biotopia med visst stöd från Stiftelsen. Upplandsleden Upplandsleden är en viktig del av Stiftelsens folkhälsosatsning. Information ges på hemsidan, som skrift och längs leden. Referensgrupp för friluftsliv/friluftsliv för alla Gruppen vill skapa ett forum för erfarenhetsutbyte för dem som på olika vis arbetar med friluftsliv i Uppsala län. Gruppen ska ha åtminstone ett kvällsmöte och en studiedag under året. Övrigt Friluftsbidrag delas ut. NATURVÅRD Upplandsstiftelsen främjar naturvården genom att äga och förvalta biologiskt värdefulla markområden samt genom projekt med syfte att värna om växter och djur. Många projekt sker i samverkan med andra organisationer och markägare och med ekonomiskt stöd från bl.a. Världsnaturfonden (WWF), EU:s fonder och Naturvårdsverket. Upplandsstiftelsen har ett omfattande nätverk och vi medverkar eller yttrar oss i många olika sammanhang inte minst när det gäller beslut och skötsel av naturreservat, bevarandeplaner för Natura 2000-områden,, hotade arter och i viss mån kommunala planer etc. 4 Områdesskydd Upplandsstiftelsen har på ett aktivt sätt bidragit till att många markområden med hög biologisk mångfald kunnat skyddas, bl.a. genom egna markförvärv och genom att ta fram underlag till Länsstyrelsen. Stiftelsens styrelse har beslutat att förskjuta inriktningen i arbetet med områdesskydd mot objekt som har lokal och regional betydelse. Detta innebär att Stiftelsen framöver i högre grad kommer att samverka med kommunerna och beakta de lokala behoven av värdefulla natur- och friluftsområden. Av en lista om drygt 20 objekt har styrelsen prioriterat insatser i sju av dessa. Bland annat planeras följande insatser: Förvärva delar av Rotskär i Älvkarleby kommun. Förvärva ett lövskogsobjekt i Knivsta kommun. Förvärva ett kustområde i Tierps kommun. Föra diskussion med Landstingsservice om övertagandet av förvaltning i naturreservatet Fageruddsåsen i Enköping. Kompletterande köp av mark vid reservatet Bredforsen och Ola. Ekologisk landskapsplanering: Dalälven Medverka i samverkansprojekt med Länsstyrelsen angående skötsel av älvängar vid nedre Dalälven och i synnerhet Bredforsen. Medverka i förvaltningsrådet för Färnebofjärdens nationalpark samt naturreservaten Bredforsen och Båtfors samt Natura området Marma skjutfält. Naturinventering på Fortums marker för att utveckla en naturvårdsanpassad skogsskötsel kring Untra kraftverk. Fortsatta skötselinsatser i Natura objektet Komossängen. Fortsatt skötsel av rikkärr i samverkan med Naturskyddsföreningen och Älvkarleby kommun Bistå Länsstyrelsen i arbetet med att utreda och åtgärda vattenkraftens inverkan på nedre Dalälven. Utveckla ett eller flera smultronställen i området. Ta fram ett förslag till naturreservat och skötselplan på Rotskär i samverkan med kommunen. Samverka med Länsstyrelsen i arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och miljöer. Ekologisk landskapsplanering: Almunge-Länna Fortsatt arbete med Länna eklandskap i samverkan med Holmen Skog, Uppsala kommun, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Ta fram en folder om naturen i Lännatrakten som beskriver arbetet med värdefulla lövträd i området. Utveckla ett eller flera smultronställen i området. Delta i arbetet med naturvårdsplanering kring Funbosjön i samverkan med markägare på Hallkved och Länsstyrelsen. Samverka med Länsstyrelsen i arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och miljöer. Ekologisk landskapsplanering: Vällen
5 Utveckla ett eller flera smultronställen i området i samverkan med Ekeby bygdegårdsförening och Östhammars kommun. Medverka till att slutföra inköpen av mark till naturreservatet Kroppsjön. Fortsätta arbetet med en plan för skydd och skötsel av lövskogar i norra Vällen i samarbete med Länsstyrelsen och Bergvik AB. Biträda Länsstyrelsen vid planering av skötselåtgärder i naturreservat. Samverka med Länsstyrelsen i arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och miljöer. Mälarprojektet Arbetet bedrivs i bred samverkan med Världsnaturfonden WWF, lantbrukare Uppsala kommun, länsstyrelsen m.fl. Fortsatt samarbete med Fastighetsverket genom att utveckla ängs- och hagmarker kring Salsta slott. Utveckla besöksanordningar och information kring dessa marker i området. Medverka i utveckling av Mälarhagskött. Stiftelsen medverkar ev. vid några aktiviteter kring marknadsföring av köttet, bl.a. fältvandringar. Uppföljning av restaurerade områden inom Mälarhagar åren Fortsatt utveckling av naturvärdena vid Ekolssund i anslutning till den etablerade naturstigen. Kulturlandskap Heby Utveckla skötseln av fjärilsrika naturbetesmarker/ängar inom utpekade objekt i Heby kommun. Främst områden med hotade arter. Roslagshagar Samarbete med Världsnaturfonden WWF m.fl. organisationer för att utveckla värdefulla jordbruksmarker längs norra Upplandskusten. Externa medel från Världsnaturfonden (WWF), restaureringsstöd, samt Åtgärdsprogrammet för hotade arter finansierar betydande delar av restaureringsåtgärderna. Arbetsinsatsen inom projektet under 2009 och framåt beror till stor del på hur mycket nya externa medel som kan erhållas. Det planeras även att på uppdrag av Världsnaturfonden WWF driva deras internationella naturbetesprojekt med Örebro län, samt länder kring Östersjön (Estland, Lettland, Ryssland). Även ansökan om andra medel kan ingå i detta arbete t.ex. Life eller medel från nya landsbygdsprogrammet. Roslagshagar ingår i detta projekt. Planerad verksamhet: Rådgivning till lantbrukare och upprättande av restaurerings- och skötselplaner. Fortsätta erbjuda ersättning för stängselmaterial för värdefulla naturbetesmarker (finansierat via WWF). Arbeta med restaureringsinsater och skötsel i några särskilt intressanta områden där markägaren själv inte har möjlighet att restaurera. Eventuellt arrendera dessa marker. Söka restaureringsstöd hos Länsstyrelsen. Arbeta med åtgärder för bl.a. mnemosynefjäril, insekter på krissla och gotlandssäfferotplattmal inom ramarna för Åtgärdsprogram för hotade arter. Restaurering av marker för att gynna dessa arter. Vidareutveckla arbetet med slåtterängar inom projekt Roslagshagar. Fortsätta kartläggning av igenväxande värdefulla ängs- och hagmarker i kust och skärgård. Mindre omfattning. Fortsätta att, i mindre omfattning, inventera fjärilar och ev. andra organismer. Fjärilar är bra indikatorer på värdefulla marker. Följa upp tidigare inventeringar. Sammanställning i GIS-databas. Utveckla och förvalta Långalmastigen som tagits fram inom projektet. Fortsätta arbetet med ett koncept för Naturbeteskött från Roslagen. Utveckla konceptet med fler producenter, lammkött, utbildning, information m.m. Söka externa medel för finansiering från Landsbygdsprogrammet. Fortsätta att söka medfinansiering till vinterbyggnader för djurhållning i prioriterade områden. Samarbete mellan Länsstyrelsen, Stiftelsen och Världsnaturfonden (WWF). Utreda och kartlägga behoven av enkla byggnadslösningar och finansiering för små och medelstora djurbesättningar. Arbeta med informationsinsatser och göra några områden tillgängliga för besökare, delvis i samarbete med projekt Smultronställen. Arrangera kurser. Kurs om slåtter och skötsel av marker för mnemosynefjärilen planeras för några sommarstugeområden projektet samarbetar med. Eventuellt kurser för brukare också. Externa medel söks från Landsbygdsprogrammet. Arrangera fältvandringar för både sommargäster och fast boende i projektområdet. Hjälpa brukare som är intresserade av att starta med djuruppfödning och landskapsvård, samt brukare som vill utöka sin besättning av betande djur och sitt engagemang inom landskapsvård. Rådgivning. 5
6 Informera om projektet genom medverkan vid möten, seminarier och lokala arrangemang, pressmeddelanden och nyhetsbrev m.m. Utveckla informationen på hemsidan. Utveckla samarbetet med Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, kommunekologer m.fl. aktörer inom landskapsvård för ökad samsyn kring restaurering och skötsel av hävdade marker. Medverka till att ta fram och tillämpa bättre skötselmetoder för artrika kulturmarker vid kusten, samt enkla metoder för att följa upp resultatet av restaurerings- och skötselåtgärder. Samverkan med Länsstyrelsen och Centrum för Biologisk Mångfald (CBM). Utveckling av våtmarkernas naturvärden Under året inleds ett arbete med att ta fram en plan för hur stiftelsen ska arbeta vidare med våtmarker. Syftet är att klarlägga inriktning, kartlägga finansieringsmöjligheter, diskutera samverkansprojekt och ta fram en prioriterad arbetsplan. En bärande grundidé är att utveckla de biologiska värdena i våtmarker samt att tillvarata våtmarkernas naturliga betydelse som närsaltfilter. Arbetet förutsätter ett nära samarbete med många olika parter och finansiering kommer att sökas från olika fonder. Hotade kustfåglar Stiftelsens arbete med att hålla värdefulla fågelområden i skärgården fria från mink fortsätter, bl.a. i samverkan med jägare och ornitologer. Inventering och ringmärkning av skräntärna genomförs inom ramen för Åtgärdsprogram Skräntärna. Arbetet stöds ekonomiskt av Länsstyrelsen. Gräsöfonden Fondens huvudsakliga syfte är att stimulera vård av kulturlandskapet på Gräsön. Insamlingen till fonden fortsätter. Under året planeras för ansökan om medel från Leader. Övriga naturvårdsprojekt Stiftelsen utökar successivt samarbetet med kommunerna, olika organisationer, privata och staten. Under perioden planeras ett antal samverkansprojekt: Etablering av ett samverkansprojekt vid Kyrksjön i Österbytrakten planeras. Samverkan med Föreningen Vendelsjön om utveckling av sjöns naturvärden samt iordningställande för besökare. Stöd till Upplands Flora. Fortsatt uppföljning av restaureringsinsatserna vid Ledskär. Restaurering av Trunsta träsk i samverkan med Knivsta kommun. Arbetet med naturvårdsplan i Håbo kommun slutförs och går in i en operativ fas. Medverkan i uppdatering av skötselplaner för naturreservatet Hågadalen-Nåsten planeras. Samverkan med Heby kommun angående Östa. Samverkan med Enköpings kommun angående inventering och skötselförslag på kommunal mark samt framtagande av skötselplan för Gröngarnsåsen. Fortsatt samverkan med Centrum för Biologisk Mångfald (CBM) för att förbättra skötsel- och restaureringsmetoder i kulturmarker för att bättre gynna förutsättningarna för rödlistade arter. Särskilt läggs stor vikt vid att utveckla metoder för uppföljning och utvärdering av naturvårdsarbetets resultat. Vattenvård vid kusten Arbetet bedrivs i samverkan med länets kustkommuner m.fl. En referensgrupp är kopplad till arbetet. Kustvattenprojektet fortsätter med att: Sammanställa befintliga kunskaper i en databas som görs lättillgänglig för länets kommuner och andra aktörer. Materialet utgör värdefullt planeringsunderlag för Länsstyrelsen, länets tre kustkommuner m.fl. Genomföra en informationsturné till de olika kommunerna m.fl. för att redovisa databasen och hur den kan användas. Färdigställa en rapport som sammanfattar och redovisar det genomförda arbetet inom kustvattnen. Fortsätta sammanställningen av befintliga kunskaper avseende Östhammarsfjärden och Granfjärden. I arbetet ingår att ta fram förslag till åtgärder. Insatserna bedrivs i samverkan med Östhammars kommun, Skutab m.fl. Medverka vid revidering av skötselplaner. Övriga vattenvårdsprojekt Tillsammans med lokala föreningar och myndigheter ställa i ordning en fiskpassage vid Vånsjöbro i Örsundaån. Inventera vattenfaunan i Bredforsen. I samverkan med Uppsala kommun genomföra elfiskeprovtagningar i Fyrisån. Ta fram ett förslag till skötsel av Dammarna vid Gränby. Medverka vid en eventuell revidering av skötselplanen för naturreservatet Hågadalen- Nåsten. Delta i diskussionerna om projekt som belyser för och nackdelar för vattenmiljön med strandbeteshävd. 6
7 Delta i arbetet med säkerställandet av naturområden samt vid framtagandet av skötselplaner för dessa objekt. Naturvårdsidrag, priser, referensgrupper Naturvårdsbidrag till föreningar delas ut. Naturvårdspris delas ut under året. Information och medverkan i ett antal olika sammanhang i samverkan med kommuner, Länsstyrelsen, föreningar m.fl. BARN OCH UNGDOM Syftet är att ge barn och ungdomar en känsla för naturen och möjligheter att upptäcka naturen som en fantastisk plats för friluftsliv och lärande. Detta gör Stiftelsen framförallt genom att sprida utomhuspedagogikens idéer till länets skolor och förskolor. Stiftelsens naturskoleverksamhet har ett nära samarbete med de kommunalt drivna naturskolor som finns i Uppsala, Enköping, Håbo, Älvkarleby och Östhammar (de fyra senare tillkomna med Stiftelsens medverkan). Fler naturskolor Stiftelsen verkar för ytterligare naturskoleverksamhet i länet i samverkan med berörda kommuner. Viktigast i år är att se till att de redan existerande naturskolorna överlever, trots kärv ekonomi i kommunerna. Detta år läggs också mycket energi på att stötta den framväxande naturskoleverksamheten på Gröna kunskapshuset i Östa och på Eda lägergård i Heby respektive Knivsta kommuner som båda saknar naturskola. Med naturskolebussen i länet Ge kurser och träffar på skolorna med lärare och arbetslag. Ordna större arrangemang för att stimulera lärare till mer utomhuspedagogik. Arrangera dagar med skolklasser, för att inspirera och visa på exempel. Kurser Fortsätta med väl etablerade former och kurser samt utveckla nya former, exempelvis: Ge kurser för lärare på deras studiedagar. Anordna inspirationsträffar för lärare på naturskolor och skolor i länet. Ordna kurser i natur, friluftsliv och utomhuspedagogik för fritidshems- och förskolepersonal. Fortsätta att sprida idéerna i böckerna Att lära in matematik ute och Leka och lära matematik ute genom kurser, föreläsningar och träffar. Utveckla fler kurser som vänder sig till förskolan. Efterfrågan är stor. Utveckla satsningen på rörelse (folkhälsa) och skolans kärnämnen i kombination med natur och friluftsliv. Medverka vid större arrangemang, och där sprida utomhuspedagogikens idéer och Upplandsstiftelsens metoder. Metodutveckling och dokumentation Stiftelsen bör fortsätta att dokumentera och sprida metoder och övningar, samt att utarbeta nytt material, både i egen regi och tillsammans med andra. Arbetet med att ta fram olika sätt att arbeta med skolans kärnämnen i kombination med natur och friluftsliv fortsätter. Öppna förskolan flyttar ut Information om hur öppen förskoleverksamhet kan bedrivas utomhus läggs ut på hemsidan. Projektet utvärderas. Samverkan Samarbeta med övriga naturskolor i länet. Samverkan med stiftelsens medarbetare i olika projekt. Samverkan med Biotopia. Även samverka med andra aktörer, exempelvis Naturskoleföreningen, Utenavet, Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Nationellt centrum för matematik, Nationellt centrum för främjande av fysisk hälsa hos barn och ungdom (NCFF), Friluftsrådet, Skolverket, Länsstyrelsen, SLU, CNV m.fl. Läger och lägerskola Syftet med Stiftelsens arbete är att höja lägerskolans kvalitet och öka antalet deltagare genom exempelvis: Ge råd till lärare/elever som ska åka på lägerskola. Hyra ut material från naturskolan och från IP Skogen. Uppdatera och sprida lägerskolekatalogen främst genom hemsidan. Stötta lägerskolearbetet på Rävsten, Härjarö och Eda. Skolpris Skolpriset delas ut som tidigare år. En skola uppmärksammas i länet som arbetat med natur, friluftsliv och utomhuspedagogik på ett förtjänstfullt sätt. Övrigt Utveckla och underhålla hemsidan. Stimulera fortbildning av personalen. 7
8
2010 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT NATUROMRÅDEN OCH ANLÄGGNINGAR
2010 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2009 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv samt
2008 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT NATUROMRÅDEN OCH ANLÄGGNINGAR. fortsätter. Samarbete sker med Länsstyrelsen, kommunerna, Biotopia och organisationer.
2008 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2007 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv,
2007 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT NATUROMRÅDEN OCH ANLÄGGNINGAR. Uppland och guidningar i våra smultronställen.
2007 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2006 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv,
2011 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT
2011 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2010 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv samt
2006 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT NATUROMRÅDEN OCH ANLÄGGNINGAR
2006 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2005 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv,
2012 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT
2012 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2011 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv samt
2013 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT. Stiftelsens hemsida ska översättas till engelska. Hemsidan och appen Naturtipset uppdateras kontinuerligt.
2013 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2012 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv samt
2014 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING
(S 2013-12-12) 2014 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING Viktiga förutsättningar inför verksamhetsplanen Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård,
2015 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING
(Antagen av styrelsen 2015-02-13) 2015 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING Viktiga förutsättningar inför verksamhetsplanen Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså
2017 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING
2017 VERKSAMHETSPLAN Upplandsstiftelsens verksamhetsplan 2017 Beslutad av styrelsen 2016-12-14 SAMMANFATTNING Viktiga förutsättningar inför verksamhetsplanen Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar
2016 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING
Antagen av styrelsen 2015-12-16 2016 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING Viktiga förutsättningar inför verksamhetsplanen Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså
2013 2015 FLERÅRSPLAN
2013 2015 FLERÅRSPLAN Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 4 Stiftelsen som resurs för medlemmarna
2019 VERKSAMHETSPLAN Antagen av styrelsen
2019 VERKSAMHETSPLAN Antagen av styrelsen 20181002 SAMMANFATTNING Viktiga förutsättningar inför verksamhetsplanen Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas
FLERÅRSPLAN
2008 2010 FLERÅRSPLAN INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 3 Stiftelsen som resurs
FLERÅRSPLAN
2006 2008 FLERÅRSPLAN INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 4 Resursfaktorer 4 Ekonomi
UPPLANDSSTIFTELSENS FLERÅRSPLAN
UPPLANDSSTIFTELSENS FLERÅRSPLAN 2017 2019 INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 3 Stiftelsens unika roll 4 Ökad ambitionsnivå 4 Uppdraget 5 Långsiktig inriktning 5 Utveckling av prioriterade frågor 5 Stiftelsen
FLERÅRSPLAN
2009 2011 FLERÅRSPLAN INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 3 Stiftelsen som resurs
FLERÅRSPLAN
2015 2017 FLERÅRSPLAN INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 4 Stiftelsen som resurs
FLERÅRSPLAN
2010 2012 FLERÅRSPLAN INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 3 Stiftelsen som resurs
FLERÅRSPLAN
2014 2016 FLERÅRSPLAN INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 4 Stiftelsen som resurs
2007 2009 FLERÅRSPLAN
2007 2009 FLERÅRSPLAN INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 4 Stiftelsen som resurs
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet
PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet Maria Hoflin, Upplandsstiftelsen Tommy Lennartsson, Upplandsstiftelsen, Centrum för Biologisk Mångfald Avgörande för miljömål i odlingslandskapet:
DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN
SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2011 Pär Eriksson PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se Upplandsstiftelsen
UPPLANDSSTIFTELSENS FLERÅRSPLAN. Beaktad av Upplandsstiftelsens stämma
UPPLANDSSTIFTELSENS FLERÅRSPLAN 2018 2020 Beaktad av Upplandsstiftelsens stämma 2017-01-23 INNEHÅLL UPPLANDSSTIFTELSEN 3 STIFTELSENS UNIKA ROLL 4 ÖKAD AMBITIONSNIVÅ 4 UPPDRAGET 5 LÅNGSIKTIG INRIKTNING
2010 VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2010 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Inledning 2 Helhetsbedömning 2 Årets viktigaste händelser 2 Medlemmar, styrelse och administration Medlemmar, ekonomi och årsstämma 2 Styrelsen 2 Personal 3 Övrigt gemensamt
2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE
(Till styrelsen 2013-03-21 2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Inledning 2 Helhetsbedömning 2 Årets viktigaste händelser 2 Medlemmar, styrelse och administration Medlemmar, ekonomi och årsstämma 2 Styrelsen
UPPLANDSSTIFTELSENS FLERÅRSPLAN Antagen av styrelsen
UPPLANDSSTIFTELSENS FLERÅRSPLAN 2020 2021 Antagen av styrelsen 2018-10-02 INNEHÅLL UPPLANDSSTIFTELSEN 3 STIFTELSENS UNIKA ROLL 4 ÖKAD AMBITIONSNIVÅ 4 UPPDRAGET 5 LÅNGSIKTIG INRIKTNING 5 UTVECKLING AV PRIORITERADE
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
2016 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE 2016 Från vänster: vd Björn-Gunnar Lagström, Jan Fredriksson, Pia Milton, Håkan Collin, Börje Isaksson, Björn Engström, Elisabeth
Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018
Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018 Ringbarkning av björk samt gransanering som pågår i svämskog på Rämsön 2018. Foto Pär Eriksson Pär
2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Inledning 2 Helhetsbedömning 2 Årets viktigaste händelser 2 Medlemmar, styrelse och administration Medlemmar, ekonomi och årsstämma 2 Styrelsen 2 Personal 3 Övrigt gemensamt
MEDLEMMAR STYRELSE, ARBETSUTSKOTT, VD OCH PERSONAL
2013 ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Upplandsstiftelsens PERSONAL 2013 Från vänster: Jan Lundqvist, Frida Hermanson, Björn-Gunnar Lagström, Maria Hoflin, Anders Olander, Per Stolpe, Emelie Runfeldt,
2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Inledning 2 Helhetsbedömning 2 Årets viktigaste händelser 2 Medlemmar, styrelse och administration Medlemmar, ekonomi och årsstämma 3 Styrelsen 3 Personal 4 Övrigt gemensamt
2018 ÅRSREDOVISNING 1
2018 ÅRSREDOVISNING 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE 2019 Från vänster: Joel Lindh, Alfred Mujabere, Zinaida Belonoshko, Jenny Lundström, Sören Bergqvist, Susanne Mastonstråle, Elisabeth
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
2010 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE 2011 Från vänster: Elisabeth Rosengren, Anders Hedström, Pernilla Malmer, Susanne Larsson, Ellinor Karlström, Anders Pettersson,
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
2009 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UPPLANDSSTIFTELSENS PERSONAL ÅR 2010 Från vänster: Anders Hedström, Anders Pettersson, Hans Kjellberg, Jonas Svensson, Ellinor Karlström, Jan Fredriksson, Rebecca
16354 ILO Sida ÅRSREDOVISNING
2005 ÅRSREDOVISNING UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE OCH VD Från vänster Tomas Svegrell, Jan Lundqvist, vd, Hans Kjellberg, Göran Svanfeldt, Hans Gustavsson, Anders Hedström, Jonas Svensson, Sigrid Bergström,
STYRELSE, ARBETSUTSKOTT, VD OCH PERSONAL MEDLEMMAR ÅRSSTÄMMA
2011 ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Foto: Per Westerlund Upplandsstiftelsens PERSONAL 2011 Från vänster: Pär Eriksson, Johan Persson, Jan Lundqvist, Gillis Aronsson, Björn-Gunnar Lagström, Maria
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun
SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen
2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Inledning 2 Helhetsbedömning 2 Årets viktigaste händelser 2 Medlemmar, styrelse och administration Medlemmar, ekonomi och årsstämma 2 Styrelsen 2 Personal 3 Övrigt gemensamt
22476_ILO:A rsred 2007 Upl.stiftelsen Sida ÅRSREDOVISNING
22476_ILO:A rsred 2007 Upl.stiftelsen 08-04-29 14.51 Sida 17 2007 ÅRSREDOVISNING PRODUKTION OCH FORMGIVNING ilo grafisk form och ART ANNA, 2008 22476_ILO:A rsred 2007 Upl.stiftelsen 08-04-29 14.51 Sida
Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete
Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika
projekt roslagshagar
projekt roslagshagar C M Y CM MY CY CMY K Interreg_skargarden.pdf 15.2.2005 18:19:39 Tack till alla som bidragit till finansieringen av projekt Roslagshagar! Innehåll Ett fungerande samarbete 3 Vad bidrar
Foto: Gillis Aronsson
2015 ÅRSREDOVISNING Foto: Gillis Aronsson Förvaltningsberättelse Upplandsstiftelsens STYRELSE 2015 Från vänster: Anders Hedström, Pia Milton, Erik Pelling, Hans Gustavsson, Georg Olsson, Sofia Spolander,
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
2008 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören lämnar följande redo- Ersättare visning för räkenskapsåret 2008-01-01 2008-12-31. Hans Gustavsson (C) Österbybruk En fullständig
Bevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga
Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare
Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?
LIFE Reclaim, vad är det?
LIFE Reclaim, vad är det? Hur påverkas boende och entreprenörer kring Venakärret och Tysslingen en socio-ekonomisk uppföljning av LIFE-projektet Reclaim Länsstyrelsen i Örebro län har genomfört en undersökning
BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015
1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2009/18 DELRAPPORT 1 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2009
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2009/18 DELRAPPORT 1 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2009 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson
RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP Sara Overud Wissman och Pär Eriksson FÖRFATTARE Sara Overud Wissman och Pär Eriksson OMSLAGSFOTO Sara Overud Wissman PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN
2012 ÅRSREDOVISNING. Årsred 2012 US.indd
2012 ÅRSREDOVISNING Årsred 2012 US.indd 1 2013-05-14 10.31 Förvaltningsberättelse Upplandsstiftelsens styrelse 2012 Från vänster: Elisabeth Rosengren, Erik Pelling, Sigbrit Arfwedson, Kurt Johansson, Ellinor
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
2014 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE 2015 Från vänster: Sofia Spolander, Lenart Owenius, Anders Hedström, Pia Milton, Anders Pettersson, Anders A Aronsson, Björn Engström,
Tjänsteskrivelse och Verksamhetsplan för Knivsta naturskola i Eda har varit utsända.
Samhällsutvecklingsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-08-08 90 Naturskolans verksamhetsplan 2016-2018 SUN-2016/447 Arbetsutskottets förslag till beslut Samhällsutvecklingsnämnden beslutar
UPPLANDSSTIFTELSEN 2004 ÅRSREDOVISNING
2004 ÅRSREDOVISNING UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE OCH VD Från vänster Jan Lundqvist (vd), Bo S Englund (ordf.), Anders Hedström, Jonas Svensson, Hans Kjellberg, Björn Engström, Jouhaina Macdisi, Harald
projekt roslagshagar
projekt roslagshagar Tack till alla som bidragit till finansieringen av projekt Roslagshagar! Innehåll Ett fungerande samarbete 3 Vad bidrar Roslagshagar med? 4 Projektområdet 6 Verksamhet och resultat
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015
Båttur i Sankt Anna skärgård Följ med på båtutflykt i Sankt Annas skärgård söndag 5 juli. Vår naturvårdsförvaltare guidar bland djur och växter, berättar om livet i skärgården och vad det är som gör Sankt
Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2014 2014-02-11
Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2014 2014-02-11 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visionen 4 Budget 4 Möteschema 4 Verksamheter 2014 5 Studieresa 5 Marknadsföring 6 Vandringsleder 7 Kilinventering
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten
SLUTRAPPORT 2006-08-15 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten Projektets namn: Naturstig vid Hållnäskusten Kontaktperson på
UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE OCH VD ÅR 2007 Från vänster Anders Hedström, Sigrid Bergström, Anders Pettersson, Lena Sommestad, Johan Wilén, Ewa
2006 ÅRSREDOVISNING UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE OCH VD ÅR 2007 Från vänster Anders Hedström, Sigrid Bergström, Anders Pettersson, Lena Sommestad, Johan Wilén, Ewa Johansson, Sigbrit Arfwedson, Leif Hagelin,
Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald
Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Nationellt höstmöte ÅGP 18 september 2014 Eva Grusell Jan-Erik Bjermkvist COPYRIGHT@PÖYRY Svenska kraftnät Kort om oss 3 Kort om oss > Vi är ett statligt
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker vid Hållnäskusten
SLUTRAPPORT Datum 2010-03-24 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker vid Hållnäskusten Ur förordningen
Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm
Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv
Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Utveckling av planeringsunderlag för båtturism och rörligt friluftsliv i Upplands och Gävleborgs skärgårdar
Utveckling av planeringsunderlag för båtturism och rörligt friluftsliv i Upplands och Gävleborgs skärgårdar - hållbar planering av kust & hav Detta projekt har medfinansierats genom statligt stöd i form
Nominering - Årets miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:
Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter?
Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter? Tommy Ek, Länsstyrelsen Östergötland Miljömålsseminarium, Stockholm 2013-11-13 Första frågan: Vilka ingår i familjen
Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening
Sidan 1 av 7 Samarbetsavtal mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening 1. Parter Östhammars kommun, org. nr. 212000-0290, nedan kallad Östhammars kommun. Upplandsbygd Lokalt Ledd Utveckling
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig
Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.
Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet
Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg
Naturvårdsarbetet i Mark Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Arbetsuppgifter Naturvården i Mark Habitatdirektivet Aktuella Naturvårdsprojekt Invasiva arter Reservat Guide till naturen Frågor Arbetsuppgifter
Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för
1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:
Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora
BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Registrering av information i SkötselDOS
Registrering av information i SkötselDOS Ny uppdaterad version maj 2013 Målsättning: registrering av samtliga: Anordningar Skötselområden Åtgärder Deadline: (2014) / 2015 / (2016) Förvaltningsstöd / Återrapportering
PROJEKTiL. Halvtidsrapport. Samlad fastighetsspecifik information
PROJEKTiL 1(7) Halvtidsrapport Samlad fastighetsspecifik information Ett gemensamt projekt mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län samt Skogsstyrelsen.
Stöd till vattenåtgärder och naturvård
Stöd till vattenåtgärder och naturvård Stöd på Länsstyrelsen o Landsbygdsprogrammet o LOVA o LONA o SÅP Landsbygdsprogrammet LBP o Förbättrad vattenkvalitet t.ex. restaurering av vattendrag, biotopvård,
Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport
Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport 2018-09-10 Bakgrund Prioriterat uppdrag 2018 uppdatera objektskatalogen (prioriterat sedan tidigare) ta fram en friluftsplan (prioriterat sedan
ÅRSSKRIFT 2010 MÅNGFALD I KULTURLANDSKAPET
ÅRSSKRIFT 2010 MÅNGFALD I KULTURLANDSKAPET INNEHÅLLS FÖRTECKNING VD:s inledning 3 Kulturlandskapet har många värden 4 Samarbete ökar mångfalden 6 Investeringar för framtiden 8 glädje för många 9 Gränsöverskridande
Åtgärdsprogram för levande skogar
sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2015. Förslag till verksamhetsplan 2014-11-28
Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2015 Förslag till verksamhetsplan 2014-11-28 Innehållsförteckning Inledning 3 Visionen 4 Budget 4 Möteschema 4 Verksamheter 2015 5 Studieresa 5 Marknadsföring
Verksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön
VERKSAMHETSRAPPORT 2012-02-17 Webbversion Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Verksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön Ur förordningen
Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.
SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd
fart Bygden där vinden vände och tog En resa under mer än två decennier med Bråbygdens Intresseförening
fart Bygden där vinden vände och tog En resa under mer än två decennier med Bråbygdens Intresseförening 1 Bygden där vinden vände och tog fart Föreningens ändamål är att värna om och vårda hembygdens miljö
Bilaga 12, KF 58/2015 Sidan 1 av 11
Sidan 1 av 11 Sidan 2 av 11 Underlag gällande motioner om vattensystemet i Dannemora - Österbybruk samt Klarvattendammen Östhammars kommun har fått in två motioner rörande vattenmiljön i området kring
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar-
Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar- vardagslandska p landskapet Foto: Torbjörn Arvidsson Foto: Torbjörn Arvidsson Kilsbergens vildmark Fågelrika våtmarksområde Foto: Torbjörn Arvidsson Tätortsnära
Välkomna till Framtidslandskapet!
Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området
Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala
På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller
Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV , NV )
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 peter.westman@wwf.se mats.forslund@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Naturvårdsverket Björn-Axel Beier
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta
Angående naturreservat vid Råstasjön, Solna stad.
Angående naturreservat vid Råstasjön, Solna stad. Detta dokument är framtaget på uppdrag av Nätverket Rädda Råstasjön. Avsikten är att ge inspiration och idéer till ett framtida naturreservat vid Råstasjön.
Olika skydd för naturen
NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål
Arbetsplan för N2000-området Sjösakärren SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131
Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6516-2015 Ändringshistoria Datum Version Ändrad av Ändringar 2014-03-14 1 Hans Sandberg Skapat dokument 2015-08-12 1.1 Mari Nilsson Div redigeringar Ny logga Kartor 2015-11-19