UPPLANDSSTIFTELSENS FLERÅRSPLAN
|
|
- Sandra Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UPPLANDSSTIFTELSENS FLERÅRSPLAN
2 INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 3 Stiftelsens unika roll 4 Ökad ambitionsnivå 4 Uppdraget 5 Långsiktig inriktning 5 Utveckling av prioriterade frågor 5 Stiftelsen som resurs för REGIONEN 6 Möjligheter till genomförande 6 Ekonomi 7 Verksamheter 8 1. Naturområden och anläggningar 8 2. Barn och ungdom 9 3. Friluftsliv folkhälsa Naturvård Information och marknadsföring 13 Bilaga 1 Budget med noter 14 Bilaga 2 Karta 15
3 UPPLANDSSTIFTELSEN UPPLANDSSTIFTELSEN är en ideell förening med landstinget och kommunerna i Uppsala län som medlemmar. Stiftelsen bildades 1972 för att underlätta och stimulera allmänhetens friluftsliv samt verka för bevarande och skydd av den uppländska naturen. Stiftelsen driver en mängd projekt, både för att främja naturvården och för att utveckla friluftslivet. Stiftelsen förvaltar 40 naturområden i länet, varav de flesta är naturreservat men även ett kulturreservat. En del är fritidsområden med campingplats eller stugby samt badstränder, strövmarker etc. Andra har som huvudsyfte att bevara och vårda växter, djur och naturmiljöer. Stiftelsen ansvarar också för länets vandringsled Upplandsleden och fyra kanotleder. Genom vår naturskoleverksamhet stimulerar vi lärare och klasser till mer verksamhet utomhus. Vi sprider kunskap om länets natur, naturvård och friluftsmöjligheter genom informationssatsningar i Biotopia, kurser och konferenser, samt genom skrifter, foldrar och vår hemsida. FAKTA FÖRDJUPAD INFORMATION om stiftelsens verksamhet finns på vår hemsida och i våra årsredovisningar. På hemsidan beskrivs vår verksamhet med naturvård, friluftsliv och naturskola. Här finns även naturtipset, nyheter, kalendarier och publikationer som pdf-filer. Postadress Box 26074, Uppsala Besöksadress S:t Johannesgatan 28 G Tel Fax Hemsida 3
4 FAKTA Stiftelsens insatser kompletterar och förstärker i hög grad kommunernas verksamheter. STIFTELSENS UNIKA ROLL Upplandsstiftelsen främjar länsinvånarnas hälsa och välbefinnande genom att bjuda ut till vistelse i naturen. Genom en mängd olika aktiviteter verkar vi för bevarande av biologisk mångfald. Folkhälsa och bevarandet av natur- och kulturlandskapet är båda betydelsefulla samhällsfrågor, mer viktiga nu än någonsin. Upplandsstiftelsens fristående position ger unika möjligheter att initiera och driva verksamheter i nära samarbete med olika organisationer och parter. Det sker ofta med tillgång till externa medel från olika EU-fonder, staten, Världsnaturfonden WWF m.fl. Verksamheten får därmed en bred bas och ett stort genomslag i samhället. Stiftelsen har personal med hög kompetens och brett kontaktnät och intar ofta rollen som expertorgan och projektledare. Egen medfinansiering krävs i regel för att kunna erhålla externa medel till projekt. ORGANISATIONSFÖRÄNDRING Med stor sannolikhet bildas Region Uppsala från och med den 1 januari För Upplandsstiftelsen innebär detta troligen nya organisatoriska förutsättningar. Upplandsstiftelsens styrelse lyfter fram vikten av en fristående ställning i någon form, med ett eget kansli samt fortsatt direkt koppling till länets kommuner. Upplandsstiftelsens styrelse ser mycket positivt på stiftelsens möjligheter att vara en viktig part i det regionala samarbetet. ÖKAD AMBITIONSNIVÅ Upplandsstiftelsens styrelse ser många fördelar med att flera länsinvånare får möjligheter att vistas i naturen. Styrelsen föreslår en ökad ambitionsnivå framför allt på folkhälsoområdet fr o m år 2017 för att kunna genomföra satsningar på specifika grupper, bl a personer med funktionsnedsättning och nyanlända. Höjda ambitioner skulle innebära att stiftelsens arbete med information, vägled- Upplandsstiftelsen vill att flera länsinånare ska få möjlighet att komma ut i naturen. Foto: Björn-Gunnar Lagström. 4
5 ning och anpassningar i naturområdena skulle kunna utvecklas både kvalitativt och kvantitativt. LÅNGSIKTIG INRIKTNING Upplandsstiftelsens styrelse föreslår nedanstående långsiktiga inriktning som ska prioritera: Offensivt förebyggande folkhälsoarbete genom uppbyggnad av kunskaper och via konkreta aktiviteter med syftet att få flera länsinvånare att vistas i naturen. Grupper med särskilda behov prioriteras under perioden. Naturvård genom skydd av biologiskt värdefulla naturmarker med höga värden för friluftslivet samt genom olika åtgärder främja förutsättningarna för växter och djur i såväl mark- som vattenmiljöer. Barn, ungdom och natur, särskilt naturskoleverksamhet. FAKTA UPPDRAGET Stadgarna anger att Upplandsstiftelsen ska underlätta och stimulera allmänhetens friluftsliv samt verka för bevarande och skydd av den uppländska naturen genom markförvärv eller intrångsersättningar. UTVECKLING AV PRIORITERADE FRÅGOR Den långsiktiga inriktningen innebär en koncentration av verksamheten till vardagsnära friluftsliv/folkhälsa, naturvård samt på satsningar för barn och ungdom. Folkhälsa Styrelsen avser under perioden att särskilt lyfta fram folkhälsoarbetet. I samverkan med berörda parter ska stiftelsen bjuda länsinvånarna ökad tillgänglighet till naturen, huvudsakligen genom förbättrad kommunikation och genom god förvaltning av stiftelsens områden och leder. Styrelsen prioriterar följande: Insatser för personer med funktionsnedsättning med syftet att skapa praktiska tillvägagångssätt för vistelse i naturen. Verksamheten erhåller särskilt stöd från Landstinget. Förstärka informationsarbetet. Särskilt angeläget är det att utveckla metoder för att nå nya grupper. Utveckla metoder där naturen utnyttjas för möten och integration. Biotopia är ett värdefullt nav i informationsarbetet. Stiftelsen fortsätter samverkan med Uppsala kommun med syftet att utveckla Biotopias verksamhet ytterligare. Fortsätta förbättra tillgängligheten till våra naturområden, Smultronställen och vandringsleder. Dessa utgör en väldigt viktig infrastruktur för länsinvånarnas tillgång till attraktiva naturområden. Samverka med regionala och lokala initiativ för att stärka utvecklingen av naturturism. Naturvård Upplandsstiftelsen fortsätter prioritera åtgärder för att förstärka den biologiska mångfalden i Uppsala län. Stiftelsen har en särställning med en hög kompetens och en specifik inriktning mot konkreta åtgärder. Arbetet förutsätter samverkan med organisationer, företag och markägare. Omfattande externa medel erhålls från Världsnaturfonden WWF, staten m fl. Styrelsen prioriterar följande: 5
6 Utveckla arbetet inom stiftelsens landskapsprojekt bl a i Dalälven, Länna, Vällen och Roslagen med fokus på att stärka den biologiska mångfalden. Freda biologiskt värdefulla naturområden med stora värden för friluftslivet. De södra och västra länsdelarna beaktas i ökad utsträckning. Vattenvårdsarbetet utvecklas vidare mot insatser i länets sjöar, vattendrag och våtmarker. Särskilt arbetet med restaurering och skötsel av våtmarker kommer att öka. Förstärka samverkansformerna med kommunerna för att värna flora och fauna samt att tillskapa flera tillgängliga platser för besökare. Barn och ungdom Naturskolan utgör en viktig resurs för skolan. Vi ser ökande behov av att erbjuda barn och ungdomar naturkontakt. Utomhuspedagogik fördjupar kunskapen och ökar elevernas motivation. Styrelsen prioriterar följande: Verka för att det i alla kommuner finns naturskoleverksamhet som fortlever och utvecklas. Stimulera till och underlätta för mer utomhuspedagogik i skolorna. Vistelse i naturen stimulerar många sinnen. Foto: Åsa Sjögren Naturskolan är viktig för många barns kontakt med naturen. Foto: Gillis Aronsson STIFTELSEN SOM RESURS FÖR REGIONEN I ökad utsträckning efterfrågas Upplandsstiftelsens kompetens av kommunerna och landstinget. Att biträda kommunerna i tätortsnära områden kommer att bli allt viktigare under perioden. Förvaltning av biologiskt och besöksmässigt intressanta områden. Projektledning och samarbetsprojekt etc. Exempel är lokala naturvårdsprojekt, Biotopia, naturskola samt fredande av naturområden med lokal/regional betydelse. Leverera underlag till kommunernas fysiska planering vad gäller biologisk mångfald och friluftsliv. Stiftelsens omfattande arbete med vården av kulturlandskapet förstärker också i betydande grad förutsättningarna för många verksamma på landsbygden bl.a. genom lönsammare drift, ökade möjligheter för utveckling av nischprodukter och småskalig naturturism. Här är våra naturområden, leder och projekt en viktig förutsättning. MÖJLIGHETER TILL GENOMFÖRANDE I vilken takt och omfattning som de prioriterade frågorna kan utvecklas beror på flera faktorer: Ramanslagets storlek och stiftelsens ekonomi. Tillgång till externa medel. Flera stora projekt finansieras med medel från t.ex. EU-fonder. Världsnaturfonden WWF och Naturvårdsverket. Kompetens hos stiftelsens personal. Med hög kompetens kan stiftelsen vara pådrivande i att formulera idéer och projekt och söka medel för dessa, liksom i att förbättra befintliga områden och verksamheter. Genom den nya organisationen i regionen finns möjligheter att samverka på ett tidigt stadium i strategiska frågor. 6
7 Möjlighet till samverkan. Stiftelsen har ofta en initierande och samlande roll, där resurser och förutsättningar skapas vilket ökar möjligheterna att genomföra styrelsens prioriteringar. EKONOMI Flerårsplanens ekonomi redovisas i bilaga 1. För år 2017 baseras intäkterna på 2016 års årsavgift med en uppräkningen på 2,2 %. För 2018 respektive 2019 beräknas en höjning av anslag med 2,5 % per år. Från och med år 2017 önskar Upplandsstiftelsens styrelse föreslå en anpassning av anslaget till de faktiska behov som föreligger med utökad satsning på folkhälsa samt nödvändig upprustning och anpassning av naturområden och leder. Till de i bilagan redovisade intäkterna och kostnaderna kommer i regel medel för externt finansierade projekt vilka inte påverkar stiftelsens ekonomiska resultat, eftersom intäkter från fonder etc. normalt motsvaras av lika stora kostnader. Upplandsstiftelsen har under flera år haft svag likviditet i slutet på verksamhetsåren. Orsaken till detta är genomförda investeringar i flera av stiftelsens camping anläggningar. Under perioden är det angeläget att stiftelsen fortsätter förstärker likviditeten. Detta görs genom att begränsa investeringarna och prioritera inom verksamhetsdriften. VERKSAMHETER 1. NATUROMRÅDEN OCH ANLÄGGNINGAR Stiftelsens områden och leder är en viktig resurs i folkhälsoarbetet. Många av områdena är dessutom mycket viktiga sett ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv. Utsikt för alla! På Wik kommer man nära det rika fågellivet på strandängarna. Foto: Karolina Vessby 7
8 Upplandsstiftelsens ambitioner är att hålla anläggningarna i gott skick och att successivt utveckla naturområdena för besökare särskilt med inriktning på grupper med specifika behov. Områden med anläggningar Stiftelsen äger tre områden med anläggningar för övernattning och camping. Drygt 70 byggnader med omgivande marker ingår i det långtidsplanerade underhållet. Investeringstakten har varit hög under de senaste 5 åren. I föreliggande plan avses investeringarna tonas ner. Styrelsen beslutar om investeringstakten och fördelningen mellan områdena i det årliga budgetarbetet. En löpande översyn sker beträffande anläggningsbestånd och områden som stiftelsens äger. Naturområden Stiftelsen förvaltar 40 naturområden, varav 24 är naturreservat och ett är kulturreservat. Förvaltningsarbetet utvecklats hela tiden med fler områden och nya utmaningar. Verksamheten omfattar allt från avancerad skötsel av naturmiljöer med enskilda arters specifika krav till specificerad service för besökare. Sammantaget förvaltas drygt ha mark- och vattenområden varav ha är mark. För att stärka finansieringen av vissa åtgärder i naturområdena söks t ex LIFE, LONA och NOKÅS-medel. Landsbygdsprogrammet med investerings- och miljöstöd utnyttjas och är en förutsättning för fortsatt skötsel och restaurering av kulturlandskapet. Stora krav ställs på skötsel, tillgänglighet för friluftsliv och information. Vi arbe- Rävsten ett paradis för barn och ungdomar. Många skolklasser i länet har varit på Rävsten. 8
9 tar särskilt med: Skötselplaner med uppföljningsbara bevarandemål för växter och djur. Friluftsliv och naturupplevelse. Främjandet av biologisk mångfald genom skötsel av olika naturtyper. Stiftelsen satsar på att öka tillgängligheten till länets naturområden och bidra till att besökarna ska få en bra naturupplevelse. I arbetet ingår att: ställa i ordning parkeringsplatser, naturstigar, anslagstavlor med information, fågeltorn, eldstäder etc. underlätta för personer med funktionsnedsättning att komma ut i naturen. utveckla naturområdena och informationen om områdenas värden för barn och barnfamiljer. Vidare försöker vi både i det ordinarie arbetet och genom olika projekt påverka andra aktörer till större insatser för att ge barn och ungdomar ökad naturkontakt. stärka förutsättningarna för hotade växter och djur, främst där extern finansiering är möjlig. Här handlar det om konkreta åtgärder som röjningar, gallringar, hävd av betesmarker med mera. Upplandssstiftelsen har flera tusen anordningar i naturen som underlättar för besökare. Leder Stiftelsen har huvudansvar för länets dryga 40 mil långa vandringsled Upplandsleden samt fyra kanotleder. Kommunerna har åtagit sig drift- och underhållsansvaret genom avtal med stiftelsen. Under perioden arbetar vi för att ytterligare höja standarden på Upplandsledens för att motsvara ökat intresse från vandrare, motionärer och turism. Samverkan sker med turismen i länet för att sprida information om leden. Ytterligare sträckningar utvecklas i Heby kommun med mål att binda samman ledsträckorna kring Färnebofjärdens nationalpark med den västra delens slutpunkt vid Siggefora. Kanotlederna hålls i gott skick i samverkan med kommunerna och ideella föreningar. 2. BARN OCH UNGDOM Stiftelsen har barn och ungdom som särskilt prioriterad målgrupp. Vi vill ge barn möjlighet till upplevelser och erfarenheter av naturen både i förskola/skola och tillsammans med familjen. Upplandsstiftelsens naturskola arbetar med detta. Målet är att utomhuspedagogik blir en del av skolans ordinarie arbete på alla nivåer från förskola till gymnasium. Med utomhuspedagogik menar vi undervisning där man utgår från verkligheten, där eleverna är aktiva och får egna erfarenheter i naturen och av naturen. Forskning visar att detta sätt att arbeta ger ökad motivation, djupare förståelse och elever som minns bättre. För att komma dit vill vi bland annat: Fungera som ett utomhuspedagogiskt centrum i länet Stötta naturskoleverksamheten i alla länets kommuner Delta i större evenemang för att där sprida stiftelsens och naturskolans metoder. Hålla kursdagar och träffar för pedagogisk personal. Naturupplevelse. Många har för vana att vandra utmed Upplandsleden eller i något av stiftelsens områden. Foto: Sara Arvidsson 9
10 För att nå allmänheten vill vi: Ha aktiviteter på helger och lov för familjer. Delta i utvecklingen av Hammarskogsområdet. För att allt detta ska vara möjligt fortsätter vi samarbetet med kommunerna för att värna naturen nära förskolor och skolor och medverka till att den sköts och används på ett bra sätt. 3. FRILUFTSLIV FOLKHÄLSA Naturen utgör en viktig arena för vardagsmotion, avkoppling, samvaro och möten mellan människor. Stiftelsen äger och sköter många naturområden och åtskilliga mil vandringsleder vilka utgör en bas för friluftslivet i länet. Under perioden utvecklar och förstärker vi kommunikationen mot länsinvånarna särskilt med målgruppsinriktade projekt för att nå grupper som annars har svårare att komma ut i naturen. Barn och ungdom är prioriterade. Samverkan i gemensamma projekt med landstinget, kommuner och ideella föreningar är en viktig del av verksamheten Smultronställen Genom verksamheten Smultronställen i naturen vill vi tillsammans med kommunerna göra det lätt för länsinvånarna att hitta ut i sin natur. En grundförutsättning är att kvaliteten i våra smultronställen fortsätter att vara hög. Viktiga informationsredskap är stiftelsens hemsida, appar, kartor och foldrar. Under perioden stärker vi det tätortsnära arbetet. Samarbete med Biotopia Biotopia eller Biologiska museet i Uppsala, fyller en mycket viktig funktion som ett regionalt centrum för naturinformation och grön turistbyrå. Genom stiftelsens engagemang ska Biotopia fortsatt vara en resurs för länets skolor och naturanknutna föreningsliv. Under de närmaste åren ligger fokus på att utveckla utställningarna i bottenvåningen, vilket ger möjlighet att stärka kopplingen till lokal natur och stiftelsens arbete. Folkhälsa Under perioden utvecklar vi vårt folkhälsoarbete. Dels arbetar vi för att stärka vårt arbete med att sprida information om naturen till allmänheten, dels satsar vi på att möta specifika målgrupper i naturen för att främja ökad vistelse i naturen. Vi prövar också att nå nya målgrupper genom att arbeta med t ex öppen förskoleverksamhet utomhus. Med hjälp av specialdestinerade medel från Landstinget tar vi fram modeller för ökad fysisk aktivitet i naturen för grupper med funktionsnedsättning. En viktig del i detta är också att naturområdena kan anpassas till målgruppers specifika behov. 4. NATURVÅRD Upplandsstiftelsen främjar biologisk mångfald genom att äga och förvalta biologiskt värdefulla naturområden samt genom projekt som drivs med syftet att värna om växter och djur. 10
11 Många projekt sker i samverkan med andra organisationer och markägare och med ekonomiskt stöd från bland andra Världsnaturfonden WWF, EU:s fonder och staten. Stiftelsen planerar under perioden medverkan i flera nationella och/eller internationella EU-finansierade projekt som Interreg och LIFE Nature. Skydd av värdefulla naturområden Stiftelsen utvecklar samarbetet med kommunerna för att freda värdefulla natur- och friluftsområden av lokal och regional karaktär. Vägledande för arbetet ska vara hög tillgänglighet och att områdena ska vara intressanta ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv. Denna typ av objekt prioriteras inte inom det statliga arbetet. I första hand satsar stiftelsen på skydd av små ur- och naturskogar, lövträdsrika skogar, våtmarker med sumpskogar, skärgårdsområden, tätortsnära områden och andra värdefulla naturområden som är särskilt intressanta för besökare. I arbetet ingår även att se till det långsiktiga behovet av bra besöksplatser i naturen för länets medborgare. Under perioden utreds behovet av flera natur- och friluftsområden i den södra och västra länsdelen. Naturvårdsprojekt Ekologisk landskapsplanering Arbetsformen innebär ett nära samarbete med myndigheter, markägare, föreningar och enskilda, med syftet att skydda och vårda arter och miljöer i trakter med särskilt höga naturvärden. Verksamheter bedrivs vid Dalälven, Vällen och Länna. Följande planeras: fortsätta samarbetet med Holmen Skog AB och andra markägare för att skydda och vårda värdefulla naturmiljöer med ek och lind i Lännatrakten. i samverkan med Uppsala kommun utreda möjligheten att ut veckla fler befintliga badplatser samt omkringliggande markområden. åtgärder för att minska effekterna av vattenkraftens påverkan på den unika Dalälvsnaturen. vård och restaurering av rikkärr, svämskogar och olika ängsmiljöer fortsätter och utvecklas tillsammans med Älvkarleby och Tierps kommuner, den lokala naturskyddsföreningen och Bergvik Skog AB. Särskilda insatser görs i naturreservatet Bredforsen som stiftelsen förvaltar. samarbete med Fortum AB i en mängd konkreta åtgärder för att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald på företagets egna marker. i samverkan med Naturskyddsföreningen stärka förutsättningarna för vitryggig hackspett. utveckla arbetet tillsammans med Bergvik Skog samt Korsnäs AB när det gäller skötseln av lindrika skogar i Vällentrakten. Vård av kulturlandskapet Stiftelsen har under många år utvecklat olika samarbetsprojekt med Världsnaturfonden WWF, markägare och andra berörda parter för att driva projekt med syfte att vårda och bevara värdefulla kulturmarker. Att upptäcka och undersöka är lustfyllt. Foto: Gillis Aronsson 11
12 Kulturlandskap vid Mälaren Arbetet med att bevara och utveckla ängs- och hagmarker sker i samverkan med markägare och/eller berörda organisationer. Medverkan i t ex LONA-projekt kan bli aktuellt. Rådgivning kring skötsel av betesmarker samt planering av våtmarksområden fortsätter. Svartoxen är starkt utrotningshotad. Den finns i Pansaruddens naturreservat. Foto: Gillis Aronsson FAKTA Gräsöfonden Gräsöfondens instiftare, Östhammars kommun och Upplandsstiftelsen, fortsätter verksamheten under perioden med syftet att värna kulturlandskapets värden på Gräsö. Roslagshagar Det kustnära kulturlandskapet i de tre kustkommunerna har mycket höga naturoch kulturvärden. Upplandsstiftelsen verkar här i kontakt med över tvåhundra markägare, djurhållare m.fl. Arbetet fortsätter under perioden med restaurering och vård av kulturmarker och våtmarker samt rådgivning, inventeringar och uppföljning av gjorda insatser. Information ges till brukare och allmänhet genom kurser, guidningar, skyltar, nyhetsbrev, hemsida medmera. Utveckling av våtmarkernas naturvärden Arbetet med att utveckla våtmarkernas naturvärden fortsätter. Våtmarker återskapas och sköts för att fungera som naturliga näringsfilter samtidigt som förutsättningarna för både växter och djur förbättras. Flera besöksplatser iordningställs för allmänheten med information om växt- och djurliv med mera. Upplandsstiftelsen avser under perioden att söka investeringsstöd från landsbygdsprogrammet för att kunna genomföra restaureringar av våtmarker. Hotade växter och djur Arbetet med att stärka förutsättningarna för hotade arter utvecklas vidare. Stiftelsen planerar att arbeta med ett antal utvalda arter som i huvudsak förekommer i Stiftelsens områden eller i områden där landskapsprojekten verkar. Arbetet kommer att ske i samverkan med Länsstyrelsen och med delfinansiering från staten. Vattenvård Upplandsstiftelsen utför åtgärder i sjöar och vattendrag med särskilt fokus på biologisk återställning av främst kustbäckar och kustnära våtmarker. Upplandsstiftelsen verkar även för att förbättra kunskaperna om länets vatten och fiskebestånd genom att bl a följa upp åtgärder. Under perioden genomförs åtgärder för att återställa översvämningsvåtmarker för fisk vid kusten samt andra biotopvårdande åtgärder. Havs- och Vattenmyndigheten och Världsnaturfonden WWF stöder det kustnära arbetet i de tre kustkommunerna. Insatserna för att förbättra förutsättningarna för länets landskapsfisk asp fortsätter i främst Mälarmynnande åar i länet. Externa medel har erhållits för ett fyraårigt projekt som leds av Länsstyrelsen. Samverkan med Uppsala kommun fortsätter vad gäller uppföljande fiskinventeringar i Fyrisån och återställande av fler lekplatser. Under perioden ska stiftelsen söka finansiering för inventeringar av sjöar och vattendrag i Heby kommun, på motsvarande sätt som gjorts för övriga kommuner. Stiftelsen avser att stötta arbetet vid Tämnaren med den kompetens som finns på kansliet. För att uppmärksamma vatten medverkar Stiftelsen på vattendagar i flera kommuner som riktar sig till barn och allmänheten. 12
13 Ökad samverkan med kommunerna Samarbetet med kommunerna kommer att öka ytterligare. Olika projekt planeras bl a med finansiering från de statliga LONA-medlen. Stiftelsens kompetenser utnyttjas i högre grad för att t ex göra naturvårdsbedömningar på kommunens marker, vid avverkningsanmälningar, planering av natur- och friluftsåtgärder mm. 5. INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING Under perioden vill vi stärka vårt informationsarbete med mål att nå ut till en bredare allmänhet med information om naturen och vår verksamhet. Stiftelsens informationsarbete ska: Öka intresset för naturvård och friluftsliv. Intressera människor till vistelse i naturen. Göra stiftelsen känd som en kraftfull och kompetent regional organisation för naturvård, friluftsliv och utomhuspedagogik. Redskap för arbetet är bl a hemsidan applikationerna Naturtipset och Upplandsleden, nyhetsbrev, foldrar, skrifter, information om våra områden, seminarier och guidningar i naturen. Natur nära städer och tätorter. Upplandsstiftelsens naturreservat Kalmarnäs erbjuder en fantastisk naturupplevelse bara några kilometer från Bålsta centrum. 13
14 Upplandsstiftelsen Bilaga 1 AU BUDGET FLERÅRSPLAN (tkr) Antagen av styrelsen Budget Budget Flerårsplan Flerårsplan Flerårsplan Not Ansvar Intäkter 201 Årsavgift ) Utökat folkhälsouppdrag LUL (Beslutad) ) 201 Kansli & gemensamt ) 31 Anläggningar: arrenden & hyror Områden: arrenden, miljöersättning Naturvård Leder Barn & ungdom, naturskola Friluftsliv Summa intäkter Kostnader 201 Kansli & gemensamt ) 201 Egen insats i externa projekt Förtroendevalda Anläggningar ) 32 Naturområden skötsel Utökat folkhälsouppdrag LUL (Beslutad) ) Ambitionsökning folkhälsa, tillgänglighet ) 33 Naturvård Markköp Leder Barn & ungdom, naturskola Friluftsliv Summa kostnader Årets resultat ) Noter Förutsättningar 1) Årsavgiften för år 2017 baseras på en uppräkning av 2016 års nivå med 2,2 %. Därefter beräknas årsavgiften med 2,5 % uppräkning för 2018 resp En ambitionsökning med tkr i satsning på ökad tillgänglighet föreslås fr o m I flerårsplanen ingår inte någon särskild uppräkning för befolkningsökningen i länet. 2) Utökat folkhälsouppdrag och satsning på specifika grupper. Medel från LUL, beslutat. 3) Kanslibidrag från projekt. 4) Avsättning till pension ingår. Beräknad ökad hyreskostnad med 400 tkr/år för ) Gräsöbaden avyttrat aug ) Se not 2. 7) Ambitionsökning med satsning på ökad tillgänglighet. 8) Överskott för täckande av tidigare års förluster samt obetald pensionsskuld om 2,6 Mkr. 14
15 Rotskär Rullsand Komossängen Grönlundsbacken Källarberget Båtforstorpet Nöttbo Bredforsen Strömabadet Lingnåre Ledskär Ängskär Skaten-Rångsen Jungfruholm Kallriga Kallerö Västerbyn Gräsögård Idön Rävsten Aspbo Tvärnö Östa Långnäset Vendelsjön Gåsholmen Oxhagen Svanhusskogen Ekeby-Ånge Pansarudden Torslundagropen Hagalund Wik strandäng Wik Broborg Fageruddsåsen Tedarön Kalmarnäs Granåsen Naturområden som stiftelsen äger eller förvaltar Upplandsleden Kanotleder Härjarö Norra Björkfjärden Kanotlederna är Tämnarån (1), Kolarmoraån (2), Fyrisån (3) och Lilla Färnäset (4). Stiftelsen förvaltar 39 områden på uppdrag, som ägare eller som arrendator. De områden som stiftelsen äger helt eller delar av är: Båtforstorpet, Bredforsens naturreservat, Källarberget, Lingnåre kulturreservat, Ängskärs naturreservat, Skaten-Rångsen naturreservat, Kallriga naturreservat, Idön naturreservat, Rävsten, Oxhagens naturreservat, Gåsholmens naturreservat, Långnäsets naturreservat, Svanhusskogens naturreservat, Pansaruddens naturreservat, Torslundagropen, Fageruddsåsens naturreservat, Kalmarnäslandets naturreservat, Härjarö naturreservat och Norra Björkfjärdens naturreservat. 15
16 Box 26074, Uppsala
UPPLANDSSTIFTELSENS FLERÅRSPLAN. Beaktad av Upplandsstiftelsens stämma
UPPLANDSSTIFTELSENS FLERÅRSPLAN 2018 2020 Beaktad av Upplandsstiftelsens stämma 2017-01-23 INNEHÅLL UPPLANDSSTIFTELSEN 3 STIFTELSENS UNIKA ROLL 4 ÖKAD AMBITIONSNIVÅ 4 UPPDRAGET 5 LÅNGSIKTIG INRIKTNING
UPPLANDSSTIFTELSENS FLERÅRSPLAN Antagen av styrelsen
UPPLANDSSTIFTELSENS FLERÅRSPLAN 2020 2021 Antagen av styrelsen 2018-10-02 INNEHÅLL UPPLANDSSTIFTELSEN 3 STIFTELSENS UNIKA ROLL 4 ÖKAD AMBITIONSNIVÅ 4 UPPDRAGET 5 LÅNGSIKTIG INRIKTNING 5 UTVECKLING AV PRIORITERADE
2013 2015 FLERÅRSPLAN
2013 2015 FLERÅRSPLAN Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 4 Stiftelsen som resurs för medlemmarna
FLERÅRSPLAN
2009 2011 FLERÅRSPLAN INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 3 Stiftelsen som resurs
FLERÅRSPLAN
2014 2016 FLERÅRSPLAN INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 4 Stiftelsen som resurs
FLERÅRSPLAN
2015 2017 FLERÅRSPLAN INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 4 Stiftelsen som resurs
FLERÅRSPLAN
2010 2012 FLERÅRSPLAN INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 3 Stiftelsen som resurs
2007 2009 FLERÅRSPLAN
2007 2009 FLERÅRSPLAN INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 4 Stiftelsen som resurs
FLERÅRSPLAN
2006 2008 FLERÅRSPLAN INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 4 Resursfaktorer 4 Ekonomi
FLERÅRSPLAN
2008 2010 FLERÅRSPLAN INNEHÅLL Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 3 Stiftelsen som resurs
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
2016 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE 2016 Från vänster: vd Björn-Gunnar Lagström, Jan Fredriksson, Pia Milton, Håkan Collin, Börje Isaksson, Björn Engström, Elisabeth
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
2018 ÅRSREDOVISNING 1
2018 ÅRSREDOVISNING 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE 2019 Från vänster: Joel Lindh, Alfred Mujabere, Zinaida Belonoshko, Jenny Lundström, Sören Bergqvist, Susanne Mastonstråle, Elisabeth
2015 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING
(Antagen av styrelsen 2015-02-13) 2015 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING Viktiga förutsättningar inför verksamhetsplanen Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså
2019 VERKSAMHETSPLAN Antagen av styrelsen
2019 VERKSAMHETSPLAN Antagen av styrelsen 20181002 SAMMANFATTNING Viktiga förutsättningar inför verksamhetsplanen Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
2016 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING
Antagen av styrelsen 2015-12-16 2016 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING Viktiga förutsättningar inför verksamhetsplanen Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså
2014 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING
(S 2013-12-12) 2014 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING Viktiga förutsättningar inför verksamhetsplanen Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård,
DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN
SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2011 Pär Eriksson PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se Upplandsstiftelsen
2017 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING
2017 VERKSAMHETSPLAN Upplandsstiftelsens verksamhetsplan 2017 Beslutad av styrelsen 2016-12-14 SAMMANFATTNING Viktiga förutsättningar inför verksamhetsplanen Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar
2013 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT. Stiftelsens hemsida ska översättas till engelska. Hemsidan och appen Naturtipset uppdateras kontinuerligt.
2013 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2012 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv samt
2011 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT
2011 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2010 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv samt
Foto: Gillis Aronsson
2015 ÅRSREDOVISNING Foto: Gillis Aronsson Förvaltningsberättelse Upplandsstiftelsens STYRELSE 2015 Från vänster: Anders Hedström, Pia Milton, Erik Pelling, Hans Gustavsson, Georg Olsson, Sofia Spolander,
2012 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT
2012 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2011 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv samt
STYRELSE, ARBETSUTSKOTT, VD OCH PERSONAL MEDLEMMAR ÅRSSTÄMMA
2011 ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Foto: Per Westerlund Upplandsstiftelsens PERSONAL 2011 Från vänster: Pär Eriksson, Johan Persson, Jan Lundqvist, Gillis Aronsson, Björn-Gunnar Lagström, Maria
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
2014 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE 2015 Från vänster: Sofia Spolander, Lenart Owenius, Anders Hedström, Pia Milton, Anders Pettersson, Anders A Aronsson, Björn Engström,
2010 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT NATUROMRÅDEN OCH ANLÄGGNINGAR
2010 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2009 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv samt
2008 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT NATUROMRÅDEN OCH ANLÄGGNINGAR. fortsätter. Samarbete sker med Länsstyrelsen, kommunerna, Biotopia och organisationer.
2008 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2007 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv,
2009 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT NATUROMRÅDEN OCH ANLÄGGNINGAR
2009 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2008 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv,
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
MEDLEMMAR STYRELSE, ARBETSUTSKOTT, VD OCH PERSONAL
2013 ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Upplandsstiftelsens PERSONAL 2013 Från vänster: Jan Lundqvist, Frida Hermanson, Björn-Gunnar Lagström, Maria Hoflin, Anders Olander, Per Stolpe, Emelie Runfeldt,
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
2007 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT NATUROMRÅDEN OCH ANLÄGGNINGAR. Uppland och guidningar i våra smultronställen.
2007 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2006 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv,
2006 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT NATUROMRÅDEN OCH ANLÄGGNINGAR
2006 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2005 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv,
Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat
Fotograf: Torbjörn Arvidson Inrätta tätortsnära naturreservat Örebro växer Utmaningar Sveriges sjunde stad har >144 000 inv Befolkningsökning 1500-2000 nya Örebroare Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
2010 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE 2011 Från vänster: Elisabeth Rosengren, Anders Hedström, Pernilla Malmer, Susanne Larsson, Ellinor Karlström, Anders Pettersson,
16354 ILO Sida ÅRSREDOVISNING
2005 ÅRSREDOVISNING UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE OCH VD Från vänster Tomas Svegrell, Jan Lundqvist, vd, Hans Kjellberg, Göran Svanfeldt, Hans Gustavsson, Anders Hedström, Jonas Svensson, Sigrid Bergström,
Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för
1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:
PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet
PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet Maria Hoflin, Upplandsstiftelsen Tommy Lennartsson, Upplandsstiftelsen, Centrum för Biologisk Mångfald Avgörande för miljömål i odlingslandskapet:
Stöd till vattenåtgärder och naturvård
Stöd till vattenåtgärder och naturvård Stöd på Länsstyrelsen o Landsbygdsprogrammet o LOVA o LONA o SÅP Landsbygdsprogrammet LBP o Förbättrad vattenkvalitet t.ex. restaurering av vattendrag, biotopvård,
2012 ÅRSREDOVISNING. Årsred 2012 US.indd
2012 ÅRSREDOVISNING Årsred 2012 US.indd 1 2013-05-14 10.31 Förvaltningsberättelse Upplandsstiftelsens styrelse 2012 Från vänster: Elisabeth Rosengren, Erik Pelling, Sigbrit Arfwedson, Kurt Johansson, Ellinor
Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Inledning 2 Helhetsbedömning 2 Årets viktigaste händelser 2 Medlemmar, styrelse och administration Medlemmar, ekonomi och årsstämma 3 Styrelsen 3 Personal 4 Övrigt gemensamt
Bevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 3. Åtgärdsplan Antaget av Kommunfullmäktige -05-14, 85 Ett av flera tänkbara ställen för kommunalt naturreservat är delar av Ellenö/ Sundsbroområdet, se punkt
UPPLANDSSTIFTELSEN 2004 ÅRSREDOVISNING
2004 ÅRSREDOVISNING UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE OCH VD Från vänster Jan Lundqvist (vd), Bo S Englund (ordf.), Anders Hedström, Jonas Svensson, Hans Kjellberg, Björn Engström, Jouhaina Macdisi, Harald
22476_ILO:A rsred 2007 Upl.stiftelsen Sida ÅRSREDOVISNING
22476_ILO:A rsred 2007 Upl.stiftelsen 08-04-29 14.51 Sida 17 2007 ÅRSREDOVISNING PRODUKTION OCH FORMGIVNING ilo grafisk form och ART ANNA, 2008 22476_ILO:A rsred 2007 Upl.stiftelsen 08-04-29 14.51 Sida
Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare
Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?
Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
2008 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören lämnar följande redo- Ersättare visning för räkenskapsåret 2008-01-01 2008-12-31. Hans Gustavsson (C) Österbybruk En fullständig
Stockholm stads strategi för det rörliga friluftslivet
Miljöförvaltningen Plan och miljö Sida 1 (7) 2018-01-15 Handläggare Anna Edström Telefon: 08-508 28 760 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2018-01-30 p.13 Stockholm stads strategi för det rörliga friluftslivet
SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen
SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2009/18 DELRAPPORT 1 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2009
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2009/18 DELRAPPORT 1 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2009 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Registrering av information i SkötselDOS
Registrering av information i SkötselDOS Ny uppdaterad version maj 2013 Målsättning: registrering av samtliga: Anordningar Skötselområden Åtgärder Deadline: (2014) / 2015 / (2016) Förvaltningsstöd / Återrapportering
EKOLOGISK KOMPENSATION
EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte
måndag 10 oktober 16 Bidrag till vattenvård
Bidrag till vattenvård Behovet av åtgärder är stort Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsanslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. 750 miljoner kronor för år 2016 400 miljoner kronor fördelas till
En renässans för friluftslivet?
En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars
2010 VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2010 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Inledning 2 Helhetsbedömning 2 Årets viktigaste händelser 2 Medlemmar, styrelse och administration Medlemmar, ekonomi och årsstämma 2 Styrelsen 2 Personal 3 Övrigt gemensamt
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Inledning 2 Helhetsbedömning 2 Årets viktigaste händelser 2 Medlemmar, styrelse och administration Medlemmar, ekonomi och årsstämma 2 Styrelsen 2 Personal 3 Övrigt gemensamt
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
2009 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UPPLANDSSTIFTELSENS PERSONAL ÅR 2010 Från vänster: Anders Hedström, Anders Pettersson, Hans Kjellberg, Jonas Svensson, Ellinor Karlström, Jan Fredriksson, Rebecca
Stöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE
(Till styrelsen 2013-03-21 2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Inledning 2 Helhetsbedömning 2 Årets viktigaste händelser 2 Medlemmar, styrelse och administration Medlemmar, ekonomi och årsstämma 2 Styrelsen
LIFE Reclaim, vad är det?
LIFE Reclaim, vad är det? Hur påverkas boende och entreprenörer kring Venakärret och Tysslingen en socio-ekonomisk uppföljning av LIFE-projektet Reclaim Länsstyrelsen i Örebro län har genomfört en undersökning
Förslag till långsiktig inriktning för Region Hallands finansiering av Västkuststiftelsen
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2018-09-25 RS180205 Regionkontoret Avdelningen för regional samhällsplanering Sofia Frising Processledare ekologisk hållbarhet Regionstyrelsen Förslag till långsiktig
Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport
Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport 2018-09-10 Bakgrund Prioriterat uppdrag 2018 uppdatera objektskatalogen (prioriterat sedan tidigare) ta fram en friluftsplan (prioriterat sedan
Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015
1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt
Projektansökan. Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner
Projektansökan Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje Län Uppsala län Kommun Östhammar Kommunens projektansvarige Kommunens projektansvarige Camilla Andersson Postadress Östhammars
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun
SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen
Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön
BILAGA 11 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 68 302 kronor för delprojektet Agrasjön enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Agrasjön Sökande
UPPLANDSSTIFTELSEN TEMA FRILUFTSLIV OCH FOLKHÄLSA
UPPLANDSSTIFTELSEN 2002 TEMA FRILUFTSLIV OCH FOLKHÄLSA INNEHÅLL Navelsträngen Människosjälens navelsträng kan aldrig gå riktig av den mynnar i doftande sommaräng och källor och blåa hav den för ur de djupa
Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15
Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28
RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson
RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP Sara Overud Wissman och Pär Eriksson FÖRFATTARE Sara Overud Wissman och Pär Eriksson OMSLAGSFOTO Sara Overud Wissman PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE OCH VD ÅR 2007 Från vänster Anders Hedström, Sigrid Bergström, Anders Pettersson, Lena Sommestad, Johan Wilén, Ewa
2006 ÅRSREDOVISNING UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE OCH VD ÅR 2007 Från vänster Anders Hedström, Sigrid Bergström, Anders Pettersson, Lena Sommestad, Johan Wilén, Ewa Johansson, Sigbrit Arfwedson, Leif Hagelin,
Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Inledning 2 Helhetsbedömning 2 Årets viktigaste händelser 2 Medlemmar, styrelse och administration Medlemmar, ekonomi och årsstämma 2 Styrelsen 2 Personal 3 Övrigt gemensamt
Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning
ANSÖKAN 2004-08-31 Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona. Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning Karlshamns kommun ansöker om statsbidrag enligt förordning (2003:598)
Landsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden Programmet ska ge: lönsamma och livskraftiga företag aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande
Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner
2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde
INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER
1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön
SLUTRAPPORT 2007-12-21 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön Projektets namn: Naturvård på Åstön Kontaktperson på kommunen:
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat
SLUTRAPPORT 2006-10-26 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat Projektets namn: Kontaktperson på kommunen: Stefan
Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018
1 (12) Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07103-13 Länsstyrelsen Västerbotten Diarienr: 512-8811-2013 VERKSAMHETSPLAN för naturum 2013-11-29 Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018
Angående naturreservat vid Råstasjön, Solna stad.
Angående naturreservat vid Råstasjön, Solna stad. Detta dokument är framtaget på uppdrag av Nätverket Rädda Råstasjön. Avsikten är att ge inspiration och idéer till ett framtida naturreservat vid Råstasjön.
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Sundsvall 2010 års friluftskommun. Vid konferensen "Folk och natur 2010 - Framtidens friluftsliv" utsågs Sundsvall till Sveriges Friluftskommun 2010.
Sundsvall 2010 års friluftskommun Vid konferensen "Folk och natur 2010 - Framtidens friluftsliv" utsågs Sundsvall till Sveriges Friluftskommun 2010. Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun
Ansökan om bidrag för Lyckåleden
BILAGA 1 050214 Ansökan om bidrag för Lyckåleden Karlskrona kommun ansöker om bidrag med 345.100 kronor för projekt Lyckåleden enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Sökande kommun/er: Karlskrona Organisationsnummer:
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram
Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information
Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret
Verksamhetsplan 2016 Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret Köpings kommun Rapporten skriven av: Linda Eriksson och Göran Nilsson Antagen av: Miljö- och byggnadsnämnden, 2015-11-12 Innehåll Innehåll
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010
SUNDSVALL Sveriges Friluftskommun 2010 Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010 Sundsvalls kommun är sverigebäst på friluftsliv genom en medveten satsning på att öka sundsvallsbornas
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...
1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 4 2 Inledning Tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet, en