Digital- och datorteknik

Transkript

1 LEU Diital- och datorteknik, Chalmer, / Förelänin # Uppdaterad eptember, Diital- och datorteknik Förelänin # Biträdande proeor Jan Jonon Intitutionen ör data- och inormationteknik Chalmer teknika hökola Kurutvärderinproceen Kurrepreentanter i LEU: Följande tudenter har valt ut av Utbildninavdelninen: Daniel Anderon (TIDAL) Adam Bajrazewki (TIELL) Manu Franzon (TIMEL) Fabian Sjöten Lundren (TIMEL) Karl Änermark (TIDAL) Vänlien kontakta dem om ni vill e återkopplin anående kuren, t ex om ni har kontruktiva örla på örbättrinar. Kontaktinormation inn på kurhemidan. Kurintro Kurutvärderinproceen (i korthet) /8 Tenta /8 Tenta Kurrepreentanter preentera Möte Intromöte Möte Mittmöte Anteckninar på kurhemida Enkät Möte Kurnämndmöte Protokoll Kombinatorika nät Vad kännetecknar ett kombinatorikt nät? Ett kombinatorikt nät är uppbyt av loikrindar, och varje utinal är entydit deinierad av ininalerna värden. Ett kombinatorikt nät uppviar alltid amma utinal ör en och amma kombination av ininaler. Ett kombinatorikt nät aknar minne, d v tidiare ininaler lämnar ina pår.

2 LEU Diital- och datorteknik, Chalmer, / Förelänin # Uppdaterad eptember, Kombinatorika nät Vad kännetecknar ett kombinatorikt nät? Nåra exempel på kombinatorika nät är: Jämörare Kodomvandlare Omkodare (binäravkodare, decoder ) ( multiplexer ) ( demultiplexer ) ALU ( arithmetic-loic unit ) Kombinatorika nät Demontrationexempel kodomvandlare: Kontruera ett minimalt kombinatorikt nät om omvandlar den NBCD-kodade iran X = (x x x x ) NBCD till itt 9-komplement Y = 9-X = (y y y y ) NBCD. Nätet kall ålede ha yra in- och yra utinaler. Tal om inte tillhör NBCD-koden kommer inte att uppträda. Vid realierinen år INVERTERARE, amt NAND- och XOR-rindar använda. Realierinen kall ha å å rindar om möjlit. Kombinatorika nät ( decoder ): n är en kodomvandlare om tar n elektorinaler (binärkodad ira) och er preci en aktiv utinal av möjlia. Selektorinalerna motvarar amtlia mintermer på SP normal orm, och avkodaren er en unik utinal ör varje minterm. Viktia användninområden: Generera tyrinaler till peciika minnekretar i en dator. Selektorinalerna är då en delmänd av de bitar om utör minneadreen. Fundamental komponent i de kombinatorika näten väljare ( multiplexer ) och ördelare ( demultiplexer ). n ör n = : BIN/OCT Exempel: ( ) = () er = och,,,,..., =

3 LEU Diital- och datorteknik, Chalmer, / Förelänin # Uppdaterad eptember, Samtlia mintermer ör tre variabler,, : Är om ör n = ( -to-8 decoder ): notera enhetmatrien Selektorinaler Utinaler ör n = ( -to-8 decoder ): notera enhetmatrien Selektorinaler Utinaler Via rindnätet ör en binäravkodare med n =. ( multiplexer ): Kombinatorika nät n är ett rindnät om tar n elektorinaler (binärkodad ira) och väljer ut en invariabel av n möjlia. Grindnätet har alltå en utinal och totalt n + n ininaler. Viktia användninområden: Välja ändare (källa) ör en dataöverörin på en tiddelad kommunikationkanal (bu) Funera om multiunktionväljare i en dator. Exempelvi välja valritt reultat rån de operationer om inn i en ALU. Realiera odtyckli Boolek unktion. De n variablerna i den Booleka unktionen ördela på väljaren elektorinaler och invariabler. (Se kurbok.. och arbetbok.)

4 LEU Diital- och datorteknik, Chalmer, / Förelänin # Uppdaterad eptember, S. ör (Arb n = kap : ) S. S. ör (Arb n = kap : ) och ördelare S Selektor- (väljar-) inaler Ininaler G Utinal G Ininaler Utinal Exempel: ( ) = () er = G Selektorinaler Selektor- G (väljar-) G inaler Selektorinaler G Fiur. Symbol och unktiontabell ör av 8 väljare. Diital- och datorteknik LV (en multiplexer) G av 8 väljare S. Selektorinaler Utinal = m + m + m + m + m + m + m + m m är motvarande minterm (m = ) Diital- och datorteknik LV ör n = ( 8-to- multiplexer ): utinal är en variabel NBC till av 8 Diital- och datorteknik LV Diital- och datorteknik LV (en multiplexer) S. G S. Selektorinaler Utinal Utinal val av detination av 8 väljare G detination- ida = m + m + m + m + m + m + m + m m är motvarande minterm (m = ) Diital- och datorteknik LV Diital- och datorteknik LV ör n = ( 8-to- multiplexer ): Via rindnätet ör en väljare med n =. G Välj S. Fiur. Symbol och unktiontabell ör en " till 8 ördelare". källida val av källa utinal är en variabel NBC till av 8 G Diital- och datorteknik LV val av detination buörbindele Diital- och datorteknik LV G Utinal M G det Fiur.8 Princip ör tidmultiplex med hjälp av väljare och ördelare

5 LEU Diital- och datorteknik, Chalmer, / Förelänin # Uppdaterad eptember, Selektorinaler Kombinatorika nät ( demultiplexer ): n är ett rindnät om tar n elektorinaler (binärkodad ira) och kickar en invariabel till en av n möjlia utånar. Grindnätet har alltå utinaler och totalt n + ininaler. n Viktit användninområde: Välja mottaare (detination) ör en dataöverörin på en tiddelad kommunikationkanal (bu) G S. och ördelare ör n = : S. (Arb kap ) G Utinal G Selektor- inaler (väljar-) Ininaler ör n = : Diital- och datorteknik LV Diital- och datorteknik LV S. (en multiplexer) S. G Selektor- G Utinal av 8 väljare inaler (väljar-) G = m + m + m + m + m + m + m + m m är motvarande minterm (m = ) Ininaler Utinal Exempel: S. (Arb kap ) NBC till av 8 Diital- och datorteknik LV Diital- och datorteknik LV G G Fiur. Symbol och unktiontabell ör av 8 väljare. Fiur. Symbol och unktiontabell ör en " till 8 ördelare". Diital- och datorteknik LV S. Väljar (en multiplexer) Selektorinaler ( ) = () er = och,,,,..., = val av källa ör n = ( -o-8 demultiplexer ): Selektorinaler Utinaler utinal är en variabel val av detination G de val av detination källida G buörbindele G detinationida

6 LEU Diital- och datorteknik, Chalmer, / Förelänin # Uppdaterad eptember, G ör n = ( -o-8 demultiplexer ): Selektorinaler Utinaler Via rindnätet ör en ördelare med n =. Fiur. Symbol och unktiontabell ör av 8 väljare. G och ördelare Fiur. Symbol och unktiontabell ör en " till 8 ördelare". källida val av källa Kombinatorika nät Exempel: tiddelad databu i en CPU: Källa Primärminne G val av detination buörbindele Fiur.8 Princip ör tidmultiplex med hjälp av väljare och ördelare G utinal är en variabel Detination detinationida Reiter Y Vi kommer nart att bekriva ett annat ätt att tiddela en databu: tri-tate buer Kombinatorika nät Exempel: tiddelad databu i en CPU: Källa Reiter X G val av detination buörbindele G Detination detinationida Reiter SP