Detaljplan för Wahlrooska hästsportområdet

Transkript

1 240 Solf, Solf ängsväg Detaljplan för Wahlrooska hästsportområdet PLANBESKRIVNING Planläggningsavdelningen Utkast Förslag Detaljplanen godkänd av kommunfullmäktige xx.xx.xxxx xx

2 S i d a 1 Innehållsförteckning 0 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Detaljplanens grunduppgifter och namn Planområdets läge Planens syfte Beskrivningens innehållsförteckning Förteckning över bilagor till beskrivningen Bakgrundsutredningar och källmaterial 3 2. SAMMANDRAG Olika skeden i planprocessen Detaljplanen Genomförandet av detaljplanen Detaljplanens rättsverkningar 4 3. UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljön Den byggda miljön Service Trafik Rekreation Den byggda kulturmiljön och fornminnen Landskapsstruktur Dagvatten Specialverksamhet Teknisk service Markägoförhållanden Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planområdet OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Deltagande och samarbete Intressenter Anhängiggörande Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Myndighetssamarbete Mål för detaljplanen Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN Planens struktur Dimensionering Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Områdesreserveringar Kvartersområden Övriga områden Planens konsekvenser Konsekvenser för naturen och naturmiljön Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för trafiken Samhällsekonomiska konsekvenser Planbeteckningar och planbestämmelser Namn GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN Uppföljning av genomförandet 52

3 S i d a 2 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn Kommun: Korsholm Kommundel: 240, Solf Fastigheter: Krok RNr 3:28, Åvik RNr 4:60 och Storfallet RNr 4:61. Planens namn: Detaljplan för Wahlrooska hästsportområdet Planens skala: 1: Plankod: / Planområdets läge Detaljplanområdet är beläget i Korsholms kommun i Solf by. Avståndet till Korsholms kommuncentrum (fågelvägen) är ca 15 km, och avståndet till regioncentrum i Vasa (fågelvägen) är ca 14 km. Området som detaljplanen omfattar är ca 50 ha stort. Områdets ungefärliga läge framgår av bild 1. Bild 1. Områdets ungefärliga läge. 1.3 Planens syfte Målsättningarna för detaljplaneringen är att skapa ett område för att utveckla och trygga möjligheterna för rid- och travsport i regionen. Området ska planeras så att det finns förutsättningar för olika former av ridsport på tävlingsnivå samt förutsättningar att träna travsport. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av kartan, planbestämmelserna samt planbeskrivningen. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet samt uppställda mål och motiveringar till detaljplanen.

4 S i d a Förteckning över bilagor till beskrivningen 1. Program för deltagande och bedömning. 2. Landskapsillustration. 3. Blankett för uppföljning av detaljplanen. 1.6 Bakgrundsutredningar och källmaterial Kartor över el-, tele-, och vattenledningsnät. Naturinventering 2017/ Pesca Mare. Trafikutredning 2017/ Ramboll Finland Oy. Inventering av gårdsgrupp 2017/ Korsholms kommun. PM från arbetsmöte Grundundersökning Hevostallien ympäristönsuojeluohje Statsrådets förordning om skydd av hästar / SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utvecklingssektionens förslag att Wahlrooska skiftet i detta skede reserveras för framtida ridoch travsport. Föreningar och företag inom denna verksamhet får tid fram till att för kommunen presentera ett verksamhetskoncept och en finansieringsmodell för nämnda område Utvecklingssektionen föreslog för kommunstyrelsen att projektplanen som Korsholms sportryttare r.f. och Vasanejdens travring r.f. har lämnat in till kommunen godkänns och att kommunen påbörjar detaljplanering av området Kommunstyrelsen beslöt att Wahlrooska skiftet invid Solf ängsväg reserveras för framtida ridoch travsport och att projektplanen för ett hästsportcenter godkänns samt att kommunen påbörjar en detaljplanering av området Samhällsbyggnadsnämnden godkände program för deltagande och beslöt att lägga det till påseende i 30 dagar Program för deltagande och bedömning var framlagt till påseende Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett utkast till detaljplan till påseende för hörande i beredningsskedet Ett utkast till detaljplan var framlagt till påseende. xx.xx.2017 xx Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga ett förslag till detaljplan till påseende. xx-xx.2017 Ett planförslag var framlagt till påseende.

5 S i d a 4 xx.xx.xxxx xx xx.xx.xxxx xx xx.xx.xxxx xx Samhällsbyggnadsnämnden godkände detaljplanen. Kommunstyrelsen godkände detaljplanen. Kommunfullmäktige godkände detaljplanen. 2.2 Detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa ett trivsamt område där aktiva inom rid- och travsporten tryggt och säkert ska kunna utöva olika former av hästsport. Inom området vill man också skapa ett trivsamt och attraktivt bostadsområde med möjlighet att ha häststall på den egna tomten. För bostadsområdet strävar man efter att uppnå en hälsosam och trygg miljö som tillgodoser användarnas behov. Genom planeringen främjas områdets markanvändning och man skapar etableringsmöjligheter för företagare och tränare inom hästsporten. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Hela området är i Korsholms kommuns ägo. Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas när detaljplanen har godkänts i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. 2.4 Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön skall detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms enligt följande: På detaljplanområdet får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i detaljplanen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar. 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Det ca 50 ha stora planområdet är beläget ca 1,5 km (körvägen) väster om Björneborgsvägen (riksväg 8) och ca 4,5 km (körvägen) öster om Strandvägen. Genom området går Solf ängsväg. Planområdet består till stor del av åkermark, där det under de senaste åren odlats vall. Inom åkerområdet finns en större skogsdunge med varierande höjdförhållanden. I områdets södra del finns ett större sammanhängande skogsområde. Inom planområdet finns en äldre bondstuga med tillhörande stora uthus. I norr gränsar området till Tölby å, vars utlopp leder till Södra Stadsfjärden. Närområdet utgörs av öppna odlingslandskap, med inslag av skogsområden. I väst, syd och sydost gränsar planområdet direkt till bostadshus.

6 S i d a 5 Bild 2. Områdets ungefärliga avgränsning Naturmiljön Området består till stor del av odlingsmark, och den marken är naturligtvis påverkad av människans framfart. Inom området finns också en hög skogsholme mitt i odlingslandskapet, samt ett större sammanhängande skogsområde, vilket till stor del är i naturtillstånd. I norr gränsar planområdet till Tölby å. En naturinventering över området har utförts under våren/ sommaren Enligt naturinventeringen finns inga objekt inom området som är skyddade enligt vattenlagen 11 och inte heller några viktiga livsmiljöer enligt skogslagen 10. Inom området finns inga övriga värdefulla livsmiljöer. Inom området har inte påträffats flygekorre, fladdermus eller åkergroda. Inom området har påträffats fågelarter som finns omnämnda i EU:S fågeldirektiv, bilaga 1. Arterna är följande: järpe, kornknarr och trana. Övriga fågelarter som är rödlistade i den nationella hotklassificeringen och som har påträffats inom området är: ladusvala, rosenfink och storspov. Inom området har storspoven två revir.

7 S i d a 6 Bild 3. Fin och hög nordvästsluttning på södra sidan av Solf ängsväg. Bild 4. Ett lägre och sankare område mitt i skogspartiet på södra sidan av Solf ängsväg Den byggda miljön Inom planområdet finns en gammal jordbruksfastighet bestående av en äldre bondgård med flertalet tillhörande uthusbyggnader. Vägen upp till gården kantas av en trädrad bestående av björk, gran och tall på ena sidan av vägen.

8 S i d a 7 Bild 5. Den gamla bondgården inom planområdet. Bild 6 Gårdsvägen till bondgården, sett från Solf ängsväg. På den höga skogsholmen som finns mitt i åkerlandskapet så finns en gammal ria, samt kilastensrester av två grunder. Vägen som leder till skogsholmen kantas av en låg vildvuxen björkallé. På det större skogsområdet söder om Solf ängsväg finns också en gammal ria.

9 S i d a 8 Bild 7. Gammal ria söder om Solf ängsväg. Bebyggelsen i näromgivningen består av bostadsbebyggelse av varierad ålder, samt jordbrukscentrum med djurhushållning. I näromgivningen finns också flera mindre häststall samt ett gammalt pälsfarmsområde, där det i dagsläget inte förekommer någon verksamhet. Bild 8. Bebyggd miljö öster om planområdet.

10 S i d a 9 Bild 9. Bebyggd miljö väster om planområdet Service I Solf centrum på ett avstånd av ca 7 km från planområdet finns daghem, skola, dagligvaruaffär och annan småskalig service. Mer omfattande serviceutbud finns i regioncentrumet Vasa, på ett avstånd av ca km från planområdet Trafik Trafiken till området sker från Solf ängsväg, landsväg 6743, som i väster ansluter till Strandvägen och öster till Björneborgsvägen (riksväg 8). Hastighetsbegränsningen längs Solf ängsväg är 80 km/h. En trafikutredning över området har gjorts hösten I trafikutredningen har man bl.a. redogjort för trafiken i nuläget, uppskattat minimi- och maximitrafikmängder som projektet kommer att medföra samt gjort rekommendationer utgående från de inplanerade verksamheterna Rekreation Området planeras för rid- och travsport, och därtill olika verksamheter. Möjligheterna till olika typer av hästinriktad rekreation och vistelse i skog och mark inom området är således ypperliga Den byggda kulturmiljön och fornminnen Området är inte beläget inom regionalt eller nationellt värdefullt kulturområde, eller inom byggda miljöer av riksintresse. På området förekommer inga kända fornlämningar eller fornminnen. Inom området finns en äldre bondstuga med tillhörande uthusbyggnader. Bondstugan finns omnämnd i en byggandsinventering över Solf, vilken har uppgjorts år 1996 av Michael Ek/ Korsholms kommun.

11 S i d a 10 Bondstugan är byggd år 1905 och har senast varit bebodd år Enligt byggnadsinventeringen så har bondstugan med sina tillhörande uthusbyggnader ett byggnadshistoriskt värde och miljövärde. Bild 10. Gårdsmiljön vid bondstugan. Bild 11. Uthusbyggnad vid bondstugan.

12 S i d a 11 Bild 12. Detaljer från bondstugans exteriör. En stor del av byggnadsbeståndet i näromgivningen är av äldre datum, och en del ingår i byggnadsinventeringen från Objekt som inventerats 1996 framgår av bild 13. Bild 13. Objekt i näromgivningen, vilka har inventerats år 1996.

13 S i d a 12 En genomgång och uppdatering av inventeringen från 1996 har gjorts hösten 2017 av byggnadsinspektionen på Korsholms kommun. Uppdateringen omfattar gårdsgruppen på Wahlrooska hemmanet. Inventeringen ger en bra överblick av gårdsgruppens helhet nuvarande skick, och i inventeringen finns förslag på skyddsbeteckning sr för bondstugan och s-beteckning för gårdsgruppen som helhet Landskapsstruktur I Korsholmsområdet förekommer områden med kullig morän, för vilka typiska drag är stora ytblock samt lerrika dalområden. Detaljplanområdets och närliggande områdens markgrund består främst av morän samt silt- och lerjordar. Detaljplanområdet avgränsas i norr av Tölby å, vilken också är det största vattendraget i näromgivningen. Tölby å har sitt utlopp mot nordväst, sett från planområdet, och ut till södra Stadsfjärdens Natura 2000-område. Andra betydande vattendrag i näromgivningen är Rimalbäcken, vilken leder söderut sett från detaljplanområdet. Förutom Tölby å och Rimalbäcken förekommer en del mindre diken och bäckar. Det finns inga grundvattenområden i planområdets närhet. Bild 14. Planområdet och dess näromgivning. Av bilden framgår tydligt odlingslandskapets centrala roll i landskapsstrukturen.

14 S i d a 13 Bild 15. Jordmånskarta. Planområdet och dess närområde hör till Syd-Österbottens kustregion. Typiska karaktärsdrag för detta är stora ådalar, med åsar emellan samt relativt flack terräng med i allmänhet ringa höjdskillnader. Den snabba landhöjningen (8-8,5 mm/år) omformar kontinuerligt naturen längs med hela den Österbottniska kusten. Detaljplanområdet utformas av ett öppet dalområde, samt åsområden. Dalområdet sträcker sig i näromgivningen i nordvästlig-sydostlig riktning, och söderut, österut och norrut i näromgivningen är åsområdena belägna, där det ställvis också förekommer berg i dagen. Planområdets höjdförhållanden ligger mellan ca meter över havet, emedan högsta punkterna i näromgivningen är belägna på ca 30 meter över havet.

15 S i d a 14 Bild 16. Områdets terrängförhållanden åskådliggjort genom höjdskuggning. Dalområdet består av ett öppet kulturlandskapsområde med odlad mark. Åsområdena är i huvudsak skogbeklädda. Bebyggelsen i planområdets närhet är koncentrerad till dalområdets randområden, längs med skogskanterna på båda sidorna av Solf ängsväg och Tölby ängsväg. Kännetecknande för närområdet är att gårdsvägarna, vilka ofta är kantade av björkalléer, sträcker sig genom den odlade åkermarken upp till skogsbrynens bebyggelse. Planområdet och dess näromgivning är ett gammalt odlingsområde, med vidsträckta öppna åkerlandskap ända från Björneborgsvägen och vidare mot Strandvägen på båda sidorna av Tölby å. Både inom planområdet och i dess näromgivning finns betydelsefulla landskapsvyer, vilka ställvis berikas av grånande lador, vilka påminner om det agrara kulturarvet. Inom planområdet och i dess näromgivning finns också en del äldre byggnadsbestånd bevarat, av vilket en del är i användning och en del står övergivet och obebott.

16 S i d a 15 Bild 17. Det öppna kulturlandskapet, med planområdets gamla gårdsgrupp i förgrunden. Bild 18. Bebyggelse längs odlingslandskapets skogskanter längs Solf ängsväg.

17 S i d a 16 Bild 19. Vy över det öppna landskapet i planområdets norra del. Bild 20. Grånande lador är ett ofta förekommande inslag i landskapsvyn. Den livligt trafikerade Björneborgsvägen riksväg 8 kan anses utgöra ett störande element i landskapsvyn, eftersom den fullständigt avviker från den kringliggande landsbygdsomgivningen.

18 S i d a 17 Bild 21. Den livligt trafikerade Björneborgsvägen. Bild 22. Vy över odlingslandskapet längs Tölby å, från Björneborgsvägen sett Dagvatten Yt-, och dagvatten från planområdet och dess näromgivning leds naturligt via mindre diken till de större vattedragen i närområdet; Rimalbäcken, Tölby å och Panebäcken. Alla dessa vattendrag har i sin tur utlopp i Södra Stadsfjärden, vilken ingår i det nationella programmet för skydd av fågelrika sjöar och havsvikar och är dessutom klassificerad

19 S i d a 18 som ett internationellt viktigt fågelområde. Södra Stadsfjärden ingår i Natura-2000 nätverket. Planområdet är inte beläget inom område där det finns risk för översvämning. Bild 23. Åskådliggörande av de största vattendragen, samt deras strömningsriktningar. Detaljplanområdet utgörs av ca 36 hektar åkermark och ca 13 skogsmark samt ett gårdsområde med tillhörande byggnader om ca 1 hektar. Åkermarkens jordmån utgörs av silt och skogsområdena är moränbundna. Den enda asfaltbelagda ytan inom planområdet i dagsläget är Solf ängsväg. Därtill är gårdsvägen upp till den gamla jordbruksfastigheten grusbelagd. Odlingsmarken inom planområdet är täckdikad. Täckdikningen har utförts 1946 och kompletterats med kontrollerad dränering år 2000, då brunnar också har installerats.

20 S i d a 19 Bild 24. Utdrag av dräneringsplan från Målsättningen är att dagvattnet ska omhändertas lokalt, men det dagvatten som inte infiltreras direkt inom området leds via öppna diken och genom dränering (täckdiken) ut mot Tölby å. För att minska på uppkomsten av dagvatten som en exploatering av området medför så bör man sträva efter använda genomsläppliga ytmaterial på gårds- och parkeringsområden. Därtill finns andra faktorer gällande själva verksamheten som man kan ta i beaktande för att minska på uppkomsten av dagvatten, t.ex. sommartid ska man inte låta betesmarkerna bli så hårt betade så att markytan blir för hårt belastad och växttäckets absorbering av yt-, och dagvatten drastiskt försämras. Ett växelbete, med regelbunden rotation av beteshagar är att rekommendera, så att betesmarkerna inte blir helt utarmade. Stora grönområden och jordbruksmarker i förhållande till områdets dimensionering som helhet är också faktorer som är avgörande för uppkomst av dagvatten och dagvattnets absorberingsförmåga. I första hand ska man sträva till att utnyttja grönområden (rekreations-, och jordbruksområden) för att lokalt ta hand om dagvattnet, och om behov föreligger kan man inom planområdet reservera område för infiltration och fördröjning av dagvattnet Specialverksamhet I direkt anknytning till planområdet finns ett område där det tidigare har bedrivits uppfödning av pälsdjur. Verksamheten på området avslutades i slutet av 1980-talet, men för området finns ett placeringstillstånd som är i kraft tillsvidare. Om man ämnar att återuppta verksamheten på området så måste miljötillstånd för verksamheten sökas.

21 S i d a 20 Bild 25. Tre förfallna skugghus på området där placeringstillstånd är i kraft. Bild 26. Det gamla pälsfarmområdets läge i förhållande till planområdet.

22 S i d a 21 I planområdets näromgivning finns också flera lantbrukslägenheters driftcentrum. Vid några av driftcentrumen finns djurstall, med både svin-, och nötdjursproduktion. Bild 27. Driftcentrum i planområdets näromgivning Teknisk service Vattenledningar genomkorsar området både längs Solf ängsväg och ut över åkerlandskapet mot Tölby å. Därtill finns en 20 kv luftledning samt en transformator inom området, samt el- och telekablar under jord. När området förverkligas byggs kommunalteknisk service ut, enligt de behov som uppstår. Detaljplanområdet är beläget utanför det målområde som finns angivet för Solf by i planen för vattentjänster, avloppsverken. Målområdena kan dock utvidgas och utvecklas beroende på hur samhällsutvecklingen sker Markägoförhållanden Samtliga fastigheter inom planområdet är i Korsholms kommuns ägo. 3.2 Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft Målen har reviderats till vissa delar, med huvudtema att svara på de utmaningar som klimatförändringen ställer på vårt samhälle. De reviderade målen trädde i kraft På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande helheter:

23 S i d a 22 Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning. Specialfrågor i Helsingforsregionen. Helheter av särskild betydelse så som natur- och kulturmiljöer. Redogörelse för hur detaljplanen förhåller sig till de riksomfattande målen för områdesanvändningen: Fungerande regionstruktur Genom områdesanvändningen vill man främja växelverkan mellan stad och landsbygd. En viktig faktor i en fungerande regionstruktur är att regionen utvecklas som en sammanlänkad enhet, som bygger på goda trafikförbindelser. Detaljplanområdet består av ett stort öppet åkerlandskap med inslag av en mindre skogsholme, samt ett större sammanhängande skogbevuxet område. Området är glesbebyggt, med egnahemshus och jordbruksdriftcentrum längs med båda sidorna av Solf ängsväg. De öppna åkerlandskapen är dominerande element i omgivningen. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhället och livsmiljön. Planeringen av området i fråga ger utvecklingspotential till området. Genom planeringen så främjas markanvändningen på området, och verksamheter i anknytning till trav- och ridsport sker inom ett område där djurhushållning av olika typer redan finns i dagsläget. Den lugna agrara jordbruksmiljön är ypperlig för hästar att vistas och leva i. I samband med områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för och att avlägsna befintliga olägenheter. De nya områdesreserveringarna i detaljplanen för bebyggelse placeras inte på områden där det kan förekomma översvämningsrisk. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Genom områdesanvändningen bidrar man till att kultur- och naturarvet bevaras. Bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i naturen tryggas, och deras mångfald bevaras. En naturinventering över detaljplanområdet har gjorts under våren/sommaren Till förslagsskedet har man sett över planlösningar med beaktande av resultaten från naturinventeringen. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Trafiknätet skall planeras och utvecklas som helheter bestående av trafikslag som betjänar både bosättning och verksamhetsbetingelser. Genom välplanerade förbindelsenät vill man också minska

24 S i d a 23 personbilstrafiken och öka förutsättningarna för trafikformer med liten miljöbelastning. Därtill bör fästas stor vikt vid förbättringen av trafiksäkerheten. För att tillgodose behovet av trafikförbindelser strävar man i första hand till att utveckla befintliga huvudtrafikleder och nät. Vid områdesreserveringen bör också tillräckliga områden reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister, och nätens säkerhet och kvalitet skall främjas. Trafiken till detaljplanområdet kommer uteslutande att ske via Solf ängsväg. Gång- och cykelväg saknas längs Solf ängsväg. Vid områdesreserveringen strävar man till att främja användningen av förnyelsebara energikällor och fjärrvärme. Genom en förtätning av bebyggelsen så främjas energisparandet. Landskapsplan Landskapsplan för Österbotten 2030 fastställdes av miljöministeriet den Landskapsplanen är en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområden. Landskapsplanen ersätter samtliga i kraft varande region etapp-planer på området. Landskapsplanen innefattar följande helheter: För landskapet centrala utvecklingsområden. För en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur behövliga markanvändningsreserveringar. Med tanke på miljö och ekonomi hållbara arrangemang för trafik och teknisk service. Hållbart användningssätt av vatten- och marksubstanstillgångar. Markanvändningsprinciper som tryggar en ekologiskt hållbar områdesanvändning i form av skyddsområden. Områdesreserveringar som värnar om landskapet, naturvärden och kulturarvet samt tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Enligt landskapsplanen finns följande områdesreserveringar på detaljplanområdet: Stadsutvecklingszon (kk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges zoner för urban utveckling. Beteckningarna för utvecklingsprinciperna omfattar beteckningar för områdesreserveringar för tätortsfunktioner, områdesoch objektbeteckningar för centrumklasser samt andra centrala beteckningar. Vasa stadsregion (kk-1) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges ett område med en enhetlig samhällsstruktur i Vasaregionen. Området bildar kärnområdet i landskapscentrumet. Det finns ett behov av kommunal samverkan vid områdesplaneringen och projektsamordningen i området.

25 S i d a 24 Planeringsbestämmelse: Vasas ställning som ett nationellt delcentrum och landskapscentrum torde främjas. Tillväxten i Vasa stadsregion bör i första hand inriktas på stads- och kommuncentrum samt sekundärcentrum, där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning tryggas samt rekreationsbehoven tillgodoses. Service med betydelse för hela landskapet bör styras till sådana områden i stadens centrum eller i dess närhet som är lättillgängliga. Vid planering av markanvändning bör samarbete över kommungränserna utvecklas och gemensam kommunal generalplanering möjliggöras. Stomvattenledning (V) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges de för samhällenas vattenförsörjning regionalt viktigaste stomvattenledningarna. Etapplan 1 och etapplan 2 I etapplan 1 (handel) och etapplan 2 (förnybara energiformer) finns inga områdesreservationer på det aktuella detaljplanområdet. Bild 28. Utdrag av Österbottens landskapsplan Generalplan Över området finns en delgeneralplan, Tölby-Vikby delgeneralplan, vilken har godkänts av kommunfullmäktige Delgeneralplanen är laga kraft vunnen.

26 S i d a 25 På detaljplanområdet finns följande områdesreservationer enligt delgeneralplanen: Jord- och skogsbruksdominerat område (M-1): På området tillåts byggande som hänför sig till jord- och skogsbruket. Jord- och skogsbruksdominerat område (M-2): På området tillåts byggande som hänför sig till jord- och skogsbruket. Jordbruksområde (MT-1): På området tillåts bara byggande som hänför sig till jord- och skogsbruket. Eventuellt ny bostadsbebyggelse borde placeras på en plats som är lämplig med tanke på landskapet, i anslutning till befintliga byggnader och vägnät samt i mån av möjlighet i skydd av eller i närheten av träd som avgränsar det öppna landskapet. Bostadsbyggnadens gårdsmiljö ska avgränsas från det öppna landskapet med hjälp av trädplanteringar. Landskapsmässigt värdefullt åkerområde (MA-1): På området tillåts bara byggande som hänför sig till jord- och skogsbruket. Med tanke på landskapsbilden är det viktigt att områdena bevaras öppna och i odlingsbruk. I mån av möjlighet bör byggande i anslutning till gårdsbruket placeras så att byggnaderna inte skymmer de öppna vyerna. Eventuellt ny bostadsbebyggelse borde placeras på en plats som är lämplig med tanke på landskapet, i anslutning till befintliga byggnader och vägnät samt i mån av möjlighet i skydd av eller i närheten av träd som avgränsar det öppna landskapet. Bostadsbyggnadens gårdsmiljö ska avgränsas från det öppna landskapet med hjälp av trädplanteringar. Område för lantbrukslägenheters driftcentrum (AM). På område för lantbrukslägenheters driftcentrum (AM) vilket finns beläget söder om området finns ingen verksamhet i dagsläget, varpå området inte heller har utmärkts så som pälsfarm (TT) i delgeneralplanen.

27 S i d a 26 Bild 29. Utdrag av Tölby-Vikby delgeneralplan. Strategisk generalplan I Korsholms kommun finns en strategisk generalplan med syfte att styra de allmänna principerna för kommunens samhällsstruktur och markanvändning, vilken godkändes i kommunfullmäktige den Det aktuella detaljplanområdet är beläget inom glesbygdsområde, och har områdesreservationen M. Inom M-områdena finns bl.a. mindre byar, fritidsbebyggelse och annan bosättning som inte har angetts skilt i planen. På M-områdena får bosättning och andra funktioner som betjänar landsbygden utvecklas, om förutsättningarna för bygglov uppfylls. Bild 30. Utdrag av strategiska generalplanen för Korsholms kommun.

28 S i d a 27 Detaljplan Området har inte tidigare detaljplanerats. Byggnadsordning Korsholms kommuns reviderade byggnadsordning har vunnit laga kraft den enligt kommunfullmäktiges beslut Miljöskyddsföreskrifter för Korsholm, Närpes, Kaskö, Kristinestad Miljöskyddsföreskrifterna har godkänts av kommunfullmäktige i Korsholm den och har trätt i kraft fr.o.m Baskarta Vid uppgörande av planen har använts kommunens baskarta i skala 1:2000. Baskartan har godkänts av Korsholms kommuns planläggningschef Barbara Påfs den Naturinventering En naturinventering över området utförs under våren/ sommaren 2017 av Pesca Mare/ FM biolog Carina Rönn. Trafikutredning En trafikutredning för området har gjorts hösten 2017 av Ramboll Finland Oy. Inventering av gårdsgrupp En inventering av det gamla Wahlrooska hemmanet har gjorts hösten 2017 av byggnadsinspektionen på Korsholms kommun. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Efter flertalet behandlingar i både kommunstyrelse och utvecklingssektion under åren så beslöt kommunstyrelsen den att Wahlrooska skiftet invid Solf ängsväg reserveras för framtida rid- och travsport och att projektplanen för ett hästsportcenter godkänns samt att kommunen påbörjar en detaljplanering av området. Planeringen av området finns också medtaget i Korsholms kommuns planläggningsöversikt 2017, vilken godkändes av samhällsbyggnadsnämnden den Deltagande och samarbete Intressenter Intressenterna är följande: Markägare, rågrannar och alla de som planen kan ha betydande verkningar för Kommunens förvaltningsenheter

29 S i d a 28 Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Utvecklingssektionen Byggnadsnämnden Miljösektionen Övriga NTM-centralen i Södra Österbotten Österbottens förbund Österbottens räddningsverk Österbottens museum Vasa Elnät Ab Elisa Oyj Korsholms sportryttare r.f. Wahlrooska r.f. Svenska Österbottens hästavelsförbund Aktion Österbotten Vasa stad Vörå kommun Malax kommun Laihela kommun Anhängiggörande Om framläggandet av program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet, Pohjalainen, på kommunens hemsida och på kommunens officiella anslagstavla i ämbetshuset Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt till officiellt påseende under tiden Under tiden för framläggandet inkom fyra utlåtanden och fem åsikter. Utlåtandena kom från Vasa stad, Österbottens förbund, Österbottens räddningsverk och Vasa Elnät Ab. De skriftliga åsikterna inkom från Korsholms södra lokalavdelning av ÖSP, två rågrannar och en annan privatperson boende i närområdet samt en muntlig åsikt från en privatperson boende i Solf centrum. Vasa stad anser i sitt utlåtande att detaljplanens mål till sina funktioner är lämpliga för området. Projektet är ett välkommet tillägg till regionens service och funktioner och när det är förverkligat så kommer det att komplettera områdets landskaps- och kulturmässiga värden. Vid placering av byggnader på ett landskapsmässigt värdefullt åkerområde så bör man noga beakta områdets landskapsstruktur och landskapsmässiga värden. Vidare rekommenderar de att man utreder möjligheten till att centralisera byggandet intill Solf ängsväg eller på båda sidorna om vägen alternativt koncentrerar byggandet till mindre gårdsgrupper. Den i illustrationen utspridda placeringen av byggnaderna ger en bild av storskalig planering, i stället för traditionell småskalig gårdsgruppering. Beträffande detta borde man undersöka andra alternativ. Slutligen konstaterar de i sitt utlåtande att med beaktade av de faktorer som de lyft fram så kan man bättre stödja och främja områdets

30 S i d a 29 landskapsstruktur samt områdets landskapsmässiga och byggnadskulturella särdrag. Österbottens förbund har i sitt utlåtande konstaterat att ett utkast till landskapsplan 2040 för Österbotten kommer att läggas till påseende i oktober 2017, och att det aktuella området i landskapsplanen 2040 har föreslagits som område för rekreation och turism. Förbundet anser därmed att detaljplanen för Wahlrooska hästsportområdet är i linje med den nya landskapsplanen 2040 för Österbotten. Österbottens räddningsverk har gett som utlåtande att man vid planering av gator och vägar bör fästa uppmärksamhet på smidiga trafikarrangemang, så att eventuell räddningsverksamhet inte fördröjs. Det är också viktigt att dimensionera och ordna parkering så att räddningsverksamhet inte fördröjs av parkerade bilar. Vasa Elnät Ab har gett som utlåtande att de har en 20 kv luftledning och en 0,4 kv jordkabel, vilka går genom området. För luftledningen bör reserveras ett 12 meter brett område och för jordkabeln ett 3 meter brett område på så vis att ledningarna finns i mitten av skyddsområdena. Korsholms södra lokalavdelning av ÖSP har lämnat i en åsikt där de anser att det är kontroversiellt att kommunen har öppnat för en möjlig etablering av ett hästsportcentrum på det Wahlrooska hemmanet. De anser att åkermark i det längsta ska hållas för matproduktion. De har i sin åsikt konstaterat att åkermark som tagits ur bruk för samhällsbyggande är svår om ens möjlig att återställa till odlingsbart skick. Vidare så anser det att det inte är förenligt med god förvaltning av skattemedel att godtyckligt dela ut åkermark för hobbyverksamhet. De har också påpekat att åkermarken ger god avkastning genom årliga arrendeinkomster, att den har en sysselsättande effekt och att åkermarkens värde endast kan bibehållas genom aktiv odling. Vidare anser de att om kommunen inte har krav på motprestation av hästsportcentret så är det synnerligen dålig hushållning av skattemedel, samtidigt som man har sparkrav på olika sektorer inom kommunens verksamhet. Slutligen så påpekar de att kommunen redan har avsatt ett område i Tölby för denna verksamhet, och om det området inte passar för ifråga varande verksamhet så bör man erbjuda ett annat område som inte är åkermark. Rågrannar 1 har i sin åsikt påpekat att det finns ett i kraft varande placeringstillstånd för pälsdjur söder om planområdet. De anser att det är svårt att avgöra miljökonsekvenser och påverkan på levnadsförhållanden, livsmiljö och trafik då det inte framkommit uppgifter om totala verksamheten/djurmängd. De anser att tillräckliga skyddszoner ska planeras, så att jordbrukarna på egna åkrar kan utföra jordbruksnäringens alla arbetsmoment (dammigt vid harvning och tröskning, ångor vid ogräsbekämpning) utan klagomål från hästsportcentret. De påpekar också att den lantliga miljön förändras, bl.a. genom ökad trafik till området. Slutligen så önskar de i egenskap av

31 S i d a 30 rågrannar på tre sidor av planområdet, att få mera detaljerad information om projektets framskridande. Rågrannar 2 har i sin åsikt framhållit att de byggt hus på området tack vare att det är en lugn och trygg boende-, och uppväxtmiljö bort från stress och trafik som stör. Med beaktande av detta är de rädda att förlora den nuvarande boendemiljön om ett hästsportområde förverkligas på intilliggande område. Vidare har de kommenterat att trafiksäkerheten för barn längs Solf ängsväg kommer att bli sämre till följd av ökade trafikmängder. Därtill påpekar de att de inte i något skede har blivit informerade om vad som är under planering utan att det bara förväntas att de godkänner kommunens planer utan något som helst motstånd. Därtill är de besvikna på att de fått information om projektet endast via dagstidningarna. Privatperson boende i närområdet anser att byggande på produktiv åkermark är fullständigt förkastligt. Privatpersonen anser också att ett hästsportcenter inverkar mycket negativt på närmiljön och trafiksituationen. Privatperson boende i Solf centrum har i en muntlig åsikt påpekat att det inte finns något dike som leder bort vattnet från området längs den södra sidan av Solf ängsväg. Vägtrumma finns, men dike saknas. Den har ett allmänt infotillfälle om detaljplaneringen hållits vid Solf UF. Inbjudan skedde via annons i de lokala dagstidningarna och genom personliga brev till rågrannarna. Uppslutningen vid informationstillfället var liten, endast ett 10-tal personer deltog, men diskussionen var trots det aktiv. Ett planutkast har varit framlagt till påseende under tiden Över planutkastet inkom utlåtande från Vasa Elnät, Anvia Telecom, Österbottens räddningsverk, byggnadsnämnden, Västkustens miljöenhet, Malax kommun, Österbottens museum, Österbottens förbund och NTM-centralen i södra Österbotten. Därtill inkom en muntlig åsikt från rågrannar till området. Vasa elnät har gett som utlåtande att de inte har något att påpeka över utkastet till detaljplan. Deras behov finns beaktade i planutkastet. Förslag till bemötande: Noteras. Föranleder inga åtgärder. Anvia Telecom har i sitt utlåtande påpekat att de har markförlagda kablar och kanalisation inom planområdet. De önskar att behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med en eventuell flytt. Om Anvia tvingas vidta flyttningsåtgärder eller skydda telekablarna för att möjliggöra exploatering av området så förutsätter Anvia att den part som initierar åtgärden också bekostar den.

32 S i d a 31 Förslag till bemötande: Planförslaget kompletteras med områdesreservationer för ledningsområden Österbottens räddningsverk har gett som utlåtande att de har framfört sina åsikter i samband med att program för deltagande och bedömning var framlagt, och kan nu konstatera att de tidigare åsikterna har behandlats i planbeskrivningen, och räddningsverket har inte orsak till tilläggskommentarer i detta skede. Förslag till bemötande: Noteras. Föranleder inga åtgärder. Byggnadsnämnden har gett som utlåtande att de omfattar utkastet till detaljplan med följande kommentarer: Anslutningarna till Solf ängsväg borde trafikplaneras för att undvika störningar pga. ökad trafik då området byggs ut. Bostadstomterna på södra sidan av Solf ängsväg skiljer sig från kommunens byggnadsordning gällande skyddsavstånd till intilliggande bostadshus och farmområde. Kommunalt avloppsledningsnät bör planeras och dras till området. Någon typ av skyddsplantering borde övervägas till närmaste granne söder om de inplanerade bostadstomterna. Den inplanerade travträningsbanan är belägen nära befintlig bebyggelse, och noggranna föreskrifter gällande planteringar borde finnas, därtill borde belysningspunkters placering och riktning bestämmas. Slutligen har byggnadsnämnden genom nytt beslutsförslag, under behandlingen på mötet, förordat att vägreservationerna på området ska kvarstå som körrätter (ajo), och inte som gata, vilket var ledande byggnadsinspektörens förslag. Förslag till bemötande: Den ökade trafikmängden som områdets förverkligande medför uppskattas vara så liten, att en trafikplanering av anslutningarna till Solf ängsväg inte anses nödvändigt. Trafik och trafiklösningar finns närmare utrett i den trafikutredning som har uppgjorts under hösten Beträffande tomtreservationerna för bostadshus på södra sidan av Solf ängsväg så uppfyller de kraven enligt byggnadsordningen gällande avståndet 50 meter mellan befintligt bostadshus och placering av häststall eller gödselplatta. I förslaget till detaljplan har därtill reserverats ett ca 30 meter brett grönområde mot fastigheten söder om planområdets avgränsning. På detaljplanområdet intern så har inte beaktats skyddsavståndet på 50 meter mellan de nya tomternas angivna byggnadsytor, eftersom byggnationen på samtliga nya tomter kommer att vara av samma art och ha samma påverkan sinsemellan. Beträffande det nedlagda farmområdet så uppfylls inte skyddsavståndet om 200 meter mellan farmområdet och de nya bostadstomterna. Området mellan farmområdet och bostadstomterna är beskogat, och i detaljplanen har lagts in bestämmelse om att trädbeståndet bör bevaras närmast mot farmområdet. Det finns ett placeringstillstånd för pälsdjur

33 S i d a 32 ikraft för området, men återupptagande av verksamheten kräver miljötillstånd. Området har i Tölby-Vikby delgeneralplan, som har rättsverkan, inte utvisats som farmområde (TT). Enligt gällande markanvändningsplaner är sannolikheten att farmningsverksamhet ska återupptas på området väldigt liten. Kommunalt avloppsledningsnät ska planeras till området, antingen via tryckavlopp eller via ett för området internt system. Mellan den inplanerade travträningsbanan och befintlig bebyggelse finns en 25 meter bred planteringszon angivet. Vid förverkligande av denna zon bör rådgöras med rågrannarna hurudan typ av skyddsplantering som är mest lämplig, både i omfång och höjd. Beträffande belysningspunkters placering på travbanan så bör åtgärdstillstånd för detta sökas, enligt punkt 2.2 i byggnadsordningen, varpå man i det skedet noggrannare kan bestämma belysningspunkternas placering och riktning. Beträffande körrätter (ajo) och gator på detaljplanområdet så har vägdragningen och tomtindelning söder om Solf ängsväg omdisponerats, varpå samtliga körrätter (ajo) har tagits bort. Till stalltomterna på norra sidan av Solf ängsväg så har körrätten (ajo) ersatts med gatuområde. Infarten till det gamla hemmanet har också anvisats som gatuområde på en sträcka om ca 80 meter, varpå det sedan övergår till körrätt (ajo). Norr om tomt 2 i kvarter 200 finns ett smalt grönområde, inom vilket fortsättningsvis har reserverats en körrätt (ajo). Körrätten är tänkt att fungera som intern väg för hästtrafik mellan stalltomterna och träningsområdet, och samtidigt ska den också fungera som räddningsväg. Västkustens miljöenhet har i sitt utlåtande påpekat att djurstallar som är avsedda för minst 60 hästar eller ponnyer är tillståndspliktiga enligt miljöskyddslagen. Området bör beaktas som en helhet och miljötillstånd ska sökas för verksamheten. För att undvika sanitära olägenheter bör rekommendationer om avstånd till närmast störbara objekt beaktas utgående från befintliga tillstånd och med beaktande av lokala förhållanden. Från rasthagar bör avstånd till vattendraget Tölby å vara minst 100 meter. För motsvarande skyddszon för beteshagar bör man ta i beaktande lutningsförhållanden, hästmängd och användningstid. Leder för hästsportens bruk bör anläggas så långt från vattendraget som möjligt. Ett tillräckligt brett skyddsgrönområde bör finnas mot bosättningen, och trädbeståndet på det bör bevaras. Om kommunalt avlopp byggs till området, så bör nya bostäder ansluta till det. Eventuella naturvärden som kommer fram i naturinventeringen bör beaktas i planen. Planbestämmelser om att buller, dammspridning och andra olägenheter ska förhindras kunde läggas i bestämmelserna.

34 S i d a 33 Förslag till bemötande: Innan verksamheten på området inleds så bör miljötillstånd för helheten sökas, detta för att det i senare skede inte ska bli problem med ansvarsfrågor och vem som ska söka om tillstånd när antalet hästar överskrider 60. Beträffande avstånd till närmast störbara objekt så har tomtreservationerna för bostadshus på södra sidan av Solf ängsväg gjorts så att de uppfyller kraven i byggnadsordningen gällande avståndet 50 meter mellan befintligt bostadshus och placering av häststall eller gödselplatta. I förslaget till detaljplan har därtill reserverats ett ca 30 meter brett grönområde mot fastigheten söder om planområdets avgränsning. På detaljplanområdet intern så har inte beaktats skyddsavståndet på 50 meter mellan de nya tomternas angivna byggnadsytor, eftersom byggnationen på samtliga nya tomter kommer att vara av samma art och ha samma påverkan sinsemellan. Beträffande det nedlagda farmområdet så uppfylls inte skyddsavståndet om 200 meter mellan farmområdet och de nya bostadstomterna. Området mellan farmområdet och bostadstomterna är beskogat, och i detaljplanen har lagts in bestämmelse om att trädbeståndet bör bevaras närmast mot farmområdet. Det finns ett placeringstillstånd för pälsdjur ikraft för området, men återupptagande av verksamheten kräver miljötillstånd. Området har i Tölby-Vikby delgeneralplan, som har rättsverkan, inte utvisats som farmområde (TT). Enligt gällande markanvändningsplaner är sannolikheten att farmningsverksamhet ska återupptas på området väldigt liten. Avståndet från tomtområdesreserveringarna i kvarter 202 och till Tölby å är över 100 meter, varpå avstånd mellan rasthagar och ån kommer att vara över 100 meter. Målsättningen med det landskapsmässigt värdefulla åkerområdet (MA-1) är att det ska bibehållas öppet och i användning, varpå användning som betesmark är ett ypperligt sätt att vidhålla detta. Betesperioden sträcker sig i allmänhet från juni-augusti, och genom växelbete och städning av hagarna så förhindrar man utarmning av marken och att näringsämnen ska nå ut till Tölby å. Användningen av MA-1 området som betesmark kan jämföras med övrig jordbruksverksamhet längs med båda sidorna av Tölby å, och de skyddsavstånd till ån som beaktas vid gödsling och besprutning av de angränsande åkermarkerna. Reservationen för led för hästsportens bruk har till förslagsskedet ändrats till riktgivande, varpå placeringen inte är avgörande i detaljplanen. Ledens sträckning längs Tölby å bör planeras så att dess struktur är lämplig för infiltrering av dagvatten.

35 S i d a 34 Kommunalt avloppsledningsnät ska planeras till området, antingen via tryckavlopp eller via ett för området internt system. Naturvärden som framkommit i naturinventeringen tryggas genom områdesreserveringar där åkerlandskapen hålls öppna och obebyggda. Till förslagsskedet så ses planbestämmelserna över beträffande buller, dammspridning och andra olägenheter. Malax kommun har i sitt utlåtande konstaterat att området har ett bra läge planläggningsmässigt, och att närheten till det större vägnätet (riksväg 8) är till fördel för ett bredare och mer regionalt användningsunderlag. Kommunen har inget att anmärka över utkastet till detaljplan. Förslag till bemötande: Noteras. Föranleder inga åtgärder. Österbottens museum konstaterar i sitt utlåtande att man i planeringen har beaktat de olika inriktningarna inom hästsporten samt verksamhetens utvecklingsmöjligheter. Museet anser att bevarandet av öppna åkerlandskap ur kulturmiljöns och landskapets synvinkel är en bra lösning. Museet är nöjd med att man i planeringen har värdesatt det gamla jordbrukscentrumets gårdsbyggnader och beaktat dessa i detaljplanen. Museet anser dock att förslag på bevarandet av gårdsbyggnaderna bör grunda sig på tidsenliga uppgifter och värdering, och en uppdatering av inventeringen av gårdsgruppens byggnader bör således göras. I inventeringen bör också beaktas gårdsvägen som leder till jordbrukscentrumet samt andra från gårdsgruppen längre bort belägna byggnader. I inventeringen och värderingen ska man granska på området enskilda objekt och ta ställning till bevarande och skydd av byggnaderna. Museet har inget annat att anmärka över utkastet till detaljplan. Förslag till bemötande: En inventering av gårdsgruppens byggnader har gjorts hösten 2017 av byggnadsinspektionen på Korsholms kommun. Av inventeringen framkommer också rekommenderade planbeteckningar för bevarandet av specifika objekt. I inventeringen 2017 har man tagit fasta på Wahlrooska hemmanets gårdsbyggnader, men inte på byggnader utanför planområdet. Tidigare inventerade byggnaders läge, utanför planområdet, har anvisats på bild 13 i planbeskrivningen. En ny inventering av byggnader belägna utanför planområdet har inte ansetts nödvändig med tanke på att den inplanerade markanvändningens struktur är likartad med redan befintligt byggnadsbestånd i närområdet, och därmed anses detaljplanens genomförande inte ha någon påverkan på det äldre byggnadsbeståndet i näromgivningen. Området förblir, också efter att detaljplanen förverkligats i sin helhet, ett glesbebyggelseområde med motsvarande markanvändningsformer som i dagsläget. De i

36 S i d a 35 inventeringen från 2017 gjorda rekommendationerna kommer att följas i den fortsatta planeringen. Österbottens förbund har i sitt utlåtande konstaterat att det i planbeskrivningen finns en sammanfattning över inkomna utlåtanden och åsikter över program för deltagande och bedömning. Vidare konstaterar förbundet att det saknas bemötanden till dessa och det finns inte heller redogjort i planbeskrivningen hur man beaktat utlåtandena och åsikterna i utkastet till detaljplan. Vidare skriver förbundet om Österbottens landskapsplan 2040, vilken är under arbete. I utkastet till landskapsplan, vilket troligtvis kommer att läggas till påseende i slutet av 2017, så är området reserverat som rekreationsobjekt/ turistattraktion. Beträffande själva utkastet till detaljplan så anser förbundet att det ska anvisas gata till samtliga AO-tomter, i stället för körrätt (ajo). Likaså anser förbundet att det ska anvisas gata till det gamla jordbrukscentrumet samt till alla stalltomter, i stället för de körrätter (ajo) som reserverats i utkastet till detaljplan. Förbundet anser också att kvarteren som har reserverats för stalltomter, där åkerlandskapet bevaras öppet, borde ha en annan beteckning än de områden som har reserverats för travbana och manege. Till de delar som områdets åkermark har reserverats som landskapsmässigt värdefullt åkerområde (MA-1), så uppfyller detaljplan delgeneralplanens mål. Slutligen så konstaterar förbundet att Wahlrooska hästsportområdet har regional betydelse, och att de inte har något mer att anmärka över utkastet till detaljplan. Förslag till bemötande: Bemötande till utlåtanden och anmärkningar ges i förslagsskedet enligt MBL 65, men bemötanden ges också ofta över utlåtanden och åsikter som inkommit över planutkast. Över inkomna utlåtanden och åsikter gällande PDB ges inte bemötanden, men ofta ingår i planbeskrivningen en sammanfattning om det finns inkomna påpekanden över programmet för deltagande och bedömning. I förslaget till detaljplan så har det anvisats gata till samtliga AO-tomter samt till alla stalltomter. Därtill så har infarten till det gamla hemmanet angivits som gata på en sträcka om ca 80 meter, och därefter som körrätt (ajo). De tre kvarteren med E-beteckning har till förslagsskedet särskiljts så att de två kvartersområdena för stalltomter har erhållit beteckningen E-2, och det tredje kvarteret har fortsättningsvis beteckningen E-1. I och med detta så kan man mer specifikt ange verksamheten för de olika kvartersområdena. Inom E-2 kvartersområdena så har inga byggnadsytor angivits på åkermarken, vilket betyder att odlingslandskapet hålls öppet, och är helt enligt delgeneralplanens målsättningar även till dessa delar.

37 S i d a 36 NTM-centralen i södra Österbotten har allmänt i sitt utlåtande konstaterat att hästsportverksamheten stödjer områdets befintliga byggnadsbestånd, vilket också har beaktats i planutkastet. NTMcentralen har också konstaterat att det i Korsholm-Vasa regionen finns ett tydligt behov av ett hästsportområde, varpå detaljplanen och dess målsättningar kan anses välgrundade. NTM-centralen anser att man i detaljplanen inte har beaktat Tölby-Vikby delgeneralplan, i vilken det finns anvisat endast glesbebyggelse längs Solf ängsväg. Vidare konstaterar NTM-centralen att en betydande avvikelse från delgeneralplanen inte nödvändigtvis bör vara ett hinder för detaljplanen, men att man i detaljplanen bör beakta innehållet på delgeneralplanenivå enligt MBL 39. Detta betyder att det finns ett bredare behov av olika typer av utredningar, jämfört med ett normalt detaljplanprojekt. Utredningsbehovet i denna plan berör främst planens dimensionering och konsekvenser för trafiken längs Solf ängsväg och vid korsningen till riksväg 8, men också i natur- och landskapsutredningarna bör planens konsekvenser ses ur ett bredare perspektiv än på detaljplanenivå. Beträffande konsekvenser för naturmiljön bör man beakta de krav som verksamhetstypen ställer gällande hantering av avfalls- och dagvatten samt se om det finns möjlighet till återvinning av dessa. Planeringsområdet gränsar till Tölby å, vilken har sitt utlopp i Natura - området Södra Stadsfjärden. Detta bör beaktas i dagvattenutredningen för området och möjligen också i detaljplanebestämmelserna. Mot Tölby å har i utkastet till detaljplan reserverats ett smalt skyddsområde. I dagvattenutredningen för området bör man granska skyddsområdets bredd, samt behovet av eventuella filtreringsbassänger för dagvattnet och hästledens placering i förhållande till Tölby å. NTM-centralen påpekar att planbeteckningen område för allmän väg (LT) endast kan användas för riks-, stam-, och regionalvägar samt för vägar som sammanbinder dessa, vilka i huvudsak betjänar annan trafik än regional trafik. NTM-centralen anser att Solf ängsväg ska anvisas som gata på detaljplanområdet, och att gatuområdet gärna skulle sträcka sig från planområdet och ända ut till riksväg 8. Vidare påpekar de att i trafikutredningen för området så bör beaktas alla olika typer av trafikslag samt noggrannare reda ut detaljplanens väganslutningar. I detaljplanen ska inte anvisas någon 4-vägskorsning, utan den ska ersättas med två T-korsningar (stafflerade korsningar). Därtill ska i planen angivna körförbindelser (ajo) ersättas med reserveringar för gatuområden. Leder avsedda för hästsportens bruk ska anvisas på så långt avstånd som möjligt från landsvägen, och i den fortsatta planeringen ska landsvägens skyddsområde beaktas. Slutligen påpekar NTM-centralen att i närmiljön för de kvartersområden som har reserverats för stallbyggnader är det grundat att anvisa planteringszoner. Därtill så ska de öppna åkerlandskapen inom tomterna, vilka är avsedda för rasthagar, bibehållas öppna vilket kunde styrkas genom en planbestämmelse.

38 S i d a 37 Förslag till bemötande: Tölby-Vikby delgeneralplan har beaktats såtillvida att en stor del av planområdet bibehålls som öppet odlingslandskap genom planbestämmelsen landskapsmässigt värdefullt åkerområde (MA-1). Därtill så kommer delar av kvartersområdena för stallbyggnader (ET-2) där det inte har anvisats byggnadsytor och som i dagsläget är åkermark, att bibehållas öppna. Av denna anledning behövs ingen specialbestämmelse för beteckningen om att åkermarken ska behållas öppen. Därtill bibehålls jordbruksområdena (MT-1) öppna och utan bebyggelse. Till förslagsskedet så har planbeskrivningen kompletterats med utredningar av landskapsstruktur och dagvatten för planområdet och dess närmaste omgivning. Därtill så har en trafikutredning för området gjorts. Möjligheten att återanvända dagvatten har setts över till förslagsskedet, och en möjlighet till återanvändning är t.ex. att ta tillvara dagvattnet och använda det vid bevattning av travträningsbanan under sommarmånaderna. I planen har reserverats instruktivt område för ledning och infiltrering av dagvatten i system av diken och bassänger. I planbeteckningar och -bestämmelser har dagvattenhanteringen tagits i beaktande ur flera olika synvinklar. Det skyddsområde som i utkastskedet har anvisats mot Tölby å har tagits bort till förslagsskedet. Orsaken till detta är att verksamheten som inplaneras på området inte på något vis är avvikande från den jordbruksverksamhet som förekommer längs med båda sidorna av Tölby å, och ända ut till Södra Stadsfjärden. Därtill så skulle en skyddszon, där man ska bevara växtligheten, försvåra muddring och underhåll av ån, samtidigt som det landskapsmässigt värdefulla åkerområdet skulle växa åter av sly och buskage. Skyddsavstånd till ån bör beaktas, enligt vad som föreskrivs i Hevostallien ympäristönsuojeluohje , men specificeras inte genom planbeteckning eller bestämmelse. Reservationen för led för hästsportens bruk har till förslagsskedet ändrats till riktgivande, varpå placeringen inte är avgörande i detaljplanen. Ledens sträckning längs Tölby å bör planeras så att dess struktur är lämplig för infiltrering av dagvatten. Solf ängsväg ändras inte till gata. Den aktuella vägsträckan är väldigt kort och ingen annan del av Solf ängsväg är anvisad som gata. I fall behov uppstår framöver i och med utveckling och förtätning av bebyggelsen så kan behovet att detaljplanera Solf ängsväg som gata på en längre sträcka omprövas. Solf ängsväg bibehåller således beteckningen

39 S i d a 38 område för allmän väg (LT) till förslagsskedet. Att anvisa en väg som sammanbinder en riksväg och en central landsväg som gata på en bråkdel av vägens sträckning kan i detta skede inte anses välgrundat. Bredden på område för allmän väg (LT) breddas med 6 meter till förslagsskedet, och blir således ca 20 meter. En breddning möjliggör framtida byggande av led för lättrafik. En trafikutredning har gjorts hösten I trafikutredningen har bl.a. olika typer av trafikslag retts ut och förslag för olika trafiklösningar har tagits fram. Till förslaggskedet så har infarten till bostadstomterna flyttats längre söderut längs med Solf ängsväg. Mittemot infarten till Wahlrooska hemmanet (Wahlroosvägen) så har en riktgivande led för hästsport anvisats. Genom denna led ska man tryggt kunna röra sig mellan bostadsområdet och manege/träningsbanor utan att behöva färdas med hästekipage längs Solf ängsväg. Största delen av de i planutkastet angivna körrätterna (ajo) har ersatts med gator till förslagsskedet. Lederna för hästsportens bruk har till förslagsskedet angivits som riktgivande i detaljplanen, och anläggs i mån av möjlighet så långt från Solf ängsväg som möjligt. Inom kvartersområdena anvisade för stallbyggnader har gjorts tillägg till planbeteckningen om att ett visst trädbestånd bör bevaras inom tomterna. Detta för att nybyggnationen bättre ska smälta in i omgivningen, och inte bli för synlig och dominant i det i övriga öppna landskapet. I den muntliga åsikten från rågrannarna till området så önskar de att det i planen ska finnas ett grönområde mellan deras bostadshus med tillhörande gårdsmiljö och de nya inplanerade bostadstomterna på södra sidan av Solf ängsväg. Förslag till bemötande: Till förslagsskedet så har ett ca 30 meter brett grönområde reserverats mellan rågrannarnas fastighet och de nya inplanerade bostadstomterna. Ett förslag till detaljplan har varit framlagt till påseende under tiden xxxx.xxxx Över planförslaget inkom utlåtande från xxxx Myndighetssamarbete Utlåtande av kommunens förvaltningsenheter och berörda myndigheter inbegärs över planutkast och vid behov över planförslag. Ett arbetsmöte gällande detaljplanen har hållits i planens beredningsskede den vid NTM-centralen i södra Österbotten. Vid mötet diskuterades bl.a. att området som helhet ser bra ut, och att

40 S i d a 39 det inte finns något motsvarande område i närheten. Gator, körrätter, ökad trafik och konsekvenser för trafiken var de frågor som blev mest diskuterade under arbetsmötet. Därtill diskuterades dagvatten, MKBförfarande gällande hästhållning samt rågrannars och boendes inställning till projektet samt huruvida det är sannolikt att verksamheten på farmområdet, beläget söder om planområdet kommer att återupptas i framtiden. Innan mötet avslutades så konstaterades att det vore bra att hålla ett nytt arbetsmöte i förslagsskedet, vid vilket också representanter från NTM-centralens trafik- och natursida borde närvara. 4.3 Mål för detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa möjligheter för att utveckla rid- och travsport i regionen. Ett område där verksamheter för hästhushållning planeras ska vara tryggt och hälsosamt för hästar samt beakta hästarnas naturliga behov och artspecifika beteende. Det aktuella området, beläget i lugn och bullerfri landsbygdsmiljö med tillgång till stora betesmarker är ypperligt för den avsedda verksamheten. Genom detaljplanen vill man uppnå en hälsosam, trivsam och trygg miljö som tillgodoser alla användares behov hästar, verksamhetsutövare och boende. Enligt områdesreserveringarna i förslaget till detaljplan så möjliggörs byggande av stallbyggnader för total 112 hästar på området. Antalet hästar per stall kan beroende på angivelse i detaljplanen vara mellan 4-16 hästar. Byggande av stall är möjligt på 13 tomter inom planområdet. 4.4 Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser Till den arbetsgrupp som kommunstyrelsen tillsatte den , för att utreda med olika intressenter vilket intresse det finns för att fungera som huvudman för ett eventuellt framtida hästsportcenter, utarbetades ett skissförslag på områdets markanvändning. Under hösten 2015 utarbetades ännu ett förslag till markanvändningen på området, vilket ingick i den projektbeskrivning som Korsholms sportryttare r.f. och Vasanejdens travring r.f. lämnade in till kommunen den Utgående från de tidigare uppgjorda skisserna, diskussioner i kommunens utvecklingsteam, interaktion med föreningen Wahlrooska rf. och med beaktande av inkomna utlåtanden och åsikter så har ett utkast till detaljplan utarbetats för området. Jämfört med de tidigare uppgjorda skisserna så har man nu gått in för att reservera större tomter för stallbyggnader samt att stallbyggnaderna inte ska placeras på åkermark. Därtill så finns i utkastet reserverat bostadstomter med möjlighet att bygga stall på varje tomt jämfört med de tidigare skisserna, där området söder om Solf ängsväg endast har varit anvisat som område för manege, skogsbruksområde eller rekreationsområde med möjlighet att anlägga ridstigar och leder. Från

41 S i d a 40 den första skissen så har också en travträningsbana nu beaktats i utkastet till detaljplan. Bild 31. Alternativ skiss av markanvändningen september 2014.

42 Bild 32. Alternativ skiss av markanvändningen november S i d a 41

43 S i d a 42 Bild 33. Utkast till detaljplan Större ändringar som har gjorts från utkastskedet till förslagsskedet är bl.a. att infarten till bostadsområdet har flyttats längre söderut längs med Solf ängsväg, tomtindelningen har omdisponerats och tomterna har blivit två färre och är nu sex stycken. De specifika byggnadsytorna för stallbyggnader inom bostadstomterna har tagits bort, likaså har körrätterna (ajo) mellan bostadstomterna tagits bort. Därtill så har ett grönområde reserverats mellan bostadsområdet och rågrannarna söderut. Solf ängsvägs vägområde har breddats från ca 14 meter till 20 meter, vilket möjliggör framtida byggande av led för lättrafik. På norra sidan av Solf ängsväg har anvisats gata till stalltomterna, samt gata en bit upp längs den nuvarande infarten till det gamla hemmanet. Inom tomt 2 i kvarter 200 har parkeringsområdet flyttats närmare Solf ängsväg, och en körrätt (ajo) från parkeringsområdet ut till Stallvägen har anvisats. Därtill har planbeteckningarna inom kvarter 200 omformats, och byggandet av en djurklinik på området möjliggörs nu också enligt planbeteckningarna. Den instruktiva anvisningen för ridplan har flyttats från tomt 2 till tomt 1 inom kvarter 200.

44 S i d a 43 Bild 34. Förslag till detaljplan REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Dimensionering Detaljplanen omfattar kvartersområde för hästsport (E-1), kvartersområde för stallbyggnader (E-2), kvartersområden för fristående småhus, där det är tillåtet att bygga stall för maximalt fyra hästar (AO-6), landskapsmässigt värdefullt åkerområde som ska bibehållas öppet (MA- 1), jordbruksområde (MT-1), närrekreationsområde (VL), närrekreationsskog (VL-1), område för allmän väg (LT) samt gatuområde och körrätter.

45 S i d a Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Områdesreservationerna i detaljplanen har gjorts med beaktande av skyddsavstånd mellan befintlig bebyggelse/ grannfastigheter och de nya inplanerade verksamheterna, enligt vad som sägs om skyddsavstånd i kommunens byggnadsordning samt enligt miljöministeriets guide Hevostallien ympäristönsuojeluohje Mellan pälsfarmsområdet där placeringstillstånd är i kraft och ny inplanerad bebyggelse (AO-6) så ha reserverats ett område där trädbeståndet bör bevaras (sp). Återupptagande av farmningsverksamheten kräver miljötillstånd. Områdesreserveringarna med beaktande av resultaten från naturinventeringen, vilken har uppgjorts våren/ sommaren 2017, har gjorts till detaljplanens förslagsskede. 5.3 Områdesreserveringar Kvartersområden Kvartersområde för hästsport (E-1) Inom området får uppföras byggnader och konstruktioner som stödjer hästsport. På området får placeras samhällstekniska anläggningar om högst 10 m², som betjänar området. Förslaget till detaljplan innehåller ett kvartersområden för detta ändamål, med totalt två tomter. Inom tomt 1 i kvarter 200 finns angivet instruktiva byggnadsytor för travbana, ovalbana och derbyplan. Därtill finns angivet riktgivande byggnadsyta för ridplan (rk): För ridplan reserverad riktgivande del av område, vilket får inhägnas. Ridplanens struktur ska vara lämpad för infiltrering av dagvatten. Den gamla bondgården med tillhörande uthusbyggnader är också belägen inom tomt 1 i kvarter 200. Runt bondgården har angivits en byggnadsyta enligt följande: byggnadsyta inom vilken får placeras för hästsporten behövliga inkvarteringsutrymmen (ao). Inom byggnadsytan får dessutom placeras kontors-, service- och sociala utrymmen. Våningstalet har angivits till 2-våningar, och byggrätten till 350 m². Runt uthusbyggnaderna vid gården har angivits en instruktiv byggnadsyta enligt följande: byggnadsyta för stallbyggnad (tr). Inom byggnadsytan får byggas häststall samt kontors-, lager-, och socialutrymmen i anslutning till detta. Stallens gödselstäder och strölager ska placeras inom stallbyggnadens byggnadsyta. Gödselstaden ska ha tät botten och förses med tak. Våningstalet för stallbyggnader har angivits till 2- våningar, och byggrätten till 1500 m². På området får byggas stall för maximalt 16 hästar.

46 S i d a 45 Enligt rekommendation i inventering av gårdsgruppen 2017 så har det gamla bostadshuset erhållit en sr-beteckning; byggnad som ska skyddas. Historiskt/ kulturhistoriskt/ arkitektoniskt och med hänsyn till bybilden värdefull byggnad, vars särdrag bör bevaras vid renoveringsoch ombyggnadsarbeten. Museimyndigheten bör beredas tillfälle att avge utlåtande före avgörande om byggnadslov eller åtgärdstillstånd. Runt hela den gamla gårdsmiljön har dessutom en beteckning för bevarandet av miljön angivits: område där gårdsmiljön bör bevaras (sk). Nybygge, renoverings- och ombyggnadsarbete ska anpassas till gårdsmiljöns särdrag. Vid fasadrenovering bör användas ursprungliga eller motsvarande material. Inom tomt 1 finns också angivet en körrätt (ajo) från Wahlroosvägen och upp till gården. Körrätten ska betjäna en del av verksamheten på tomt 1 och tomt 2 i kvarter 200. Den trädrad som finns på ena sidan längs med gårdsvägen har i detaljplanen fått beteckningen trädrad som ska bevaras. Trädraden bestående av gamla björkar, gran och tall är ett värdefullt element i landskapet och miljön. Inom tomt 1 finns också angivet en byggrätt om 500 m² där byggande i 2-våningar är möjligt. Någon specifik byggnadsyta finns inte anvisad. Byggrätten är avsedd för byggande av lagerbyggnader och redskapshallar, vilka behövs för verksamheten på området. Tomt 1 i kvarteret har en areal om 13,1893 ha. Inom tomt 2 i kvarter 200 finns angivet byggnadsyta för manege (man): Inom byggnadsytan får byggas manegebyggnad, samt kontors-, lager-, och socialutrymmen i anslutning till denna. Manegen får ha en läktare. Därtill finns angivet byggnadsyta för byggnader som anknyter till rid- och travsport (ra): Inom byggnadsytan får byggas påselningsboxar, djurklinik, lagerbyggnader och redskapshallar. Inom tomt 2 i kvarter 200 finns angivet ett stort parkeringsområde i anknytning till manegen. Avsikten är att parkeringsområdet ska rymma både hästtransporter och hästbilar, samt publikens bilar när det ordnas tävlingar på området. Parkeringsområdet ska indelas genom busk- och trädplanteringar. Tomt 2 har en areal om 3,8790 ha. E-1 områdets totalareal uppgår till 17,0683 ha. Kvartersområde för stallbyggnader (E-2) Inom kvartersområde 201 och 202 finns reserverat totalt sex tomter med byggnadsyta för stallbyggnad (tr): inom byggnadsytan får byggas häststall samt kontors-, lager-, och socialutrymmen i anslutning till detta. Stallens gödselstäder och strölager ska placeras inom stallbyggnadens byggnadsyta. Gödselstaden ska ha tät botten och förses med tak. Tomternas storlek varierar mellan ca 1,2 1,7 ha, och det är tillåtet att bygga stall för maximalt 12 hästar/ tomt. Det ska finnas tillräckligt med rasthagar för hästarna. Rasthagarna ska skötas och dagvattnet ska

47 S i d a 46 behandlas på så sätt att det inte medför olägenhet för miljön. Byggrätten har angivits till 500 m²/ tomt och våningstalet till 2-våningar. Inom E-1 område, MA-1 område, VL-1 område och MT-1 område finns också angivet en instruktiv dragning av leder för hästsportens bruk. Tanken är att man ska få en sammanhängande ca 2 km lång rid- och körrutt runt hela området. E-2 områdets totalareal uppgår till 8,3009 ha. Kvartersområde för fristående småhus (AO-6) På varje tomt är det tillåtet att bygga ett 1-vånings stall för högst fyra hästar. Stallet ska vara beläget separat från bostadshuset och bör vara lägre i proportion till bostadshuset och stomvidden mindre än på bostadshuset. Det ska finnas tillräckligt med rasthagar för hästarna. Rasthagarna ska skötas och dagvattnet ska behandlas på så sätt att det inte medför olägenhet för miljön. Stallets gödselstad ska ha tät botten och förses med tak. Förslaget till detaljplan innehåller totalt sex byggnadsplatser med arealer om ca 0,63 0,76 ha för detta ändamål. Byggrätten för tomterna har angivits med e-tal om e=0.10 och våningstalet har angivits till 2-våningar för bostadshuset. AO-6 områdets totala areal uppgår till 4,0245 ha Övriga områden Landskapsmässigt värdefullt åkerområde, som ska bibehållas öppet (MA-1) På området får byggas beteshagar, samt regn- och vindskyddstak i anslutning till dessa. Inom området får anläggas leder för hästsportens bruk. MA-1 områdets areal är 6,9577 ha. Jordbruksområde (MT-1) På området får byggas beteshagar, samt regn- och vindskyddstak i anslutning till dessa. Inom området får anläggas leder för hästsportens bruk. MT-1 områdenas totala areal uppgår till 5,2746 ha. Närrekreationsområde (VL) Mellan kvartersområde 200 och 202 har angivits en körrätt (ajo) som ska fungera som kör- och ridväg mellan stalltomterna och travbane- och manegeområdet. Körrätten fungerar samtidigt som räddningsväg. Inom området har angivits ett delområde där trädbeståndet bör bevaras (sp). Områdets areal uppgår till 1,1045 ha. Närrekreationsskog (VL-1) Inom området får anläggas leder för hästsportens bruk. Inom området har angivits ett delområde där trädbeståndet bör bevaras (sp). VL-1- områdets areal uppgår till 5,3835 ha.

48 S i d a 47 Område för allmän väg (LT) Solf ängsväg har angetts med denna beteckning på en sträcka om ca 315 meter i detaljplanen. Vägens bredd är ca 20 meter. Det allmänna vägområdet är till arealen 0,6687 ha stort. Väg- och gatuområden Inom detaljplanområdet bildas en tre nya gator, vars längd uppgår till ca 820 meter. Gatornas bredd är 14 meter och deras totala areal är 1,1319 ha. 5.4 Planens konsekvenser Konsekvenser för naturen och naturmiljön Området är till stora delar obebyggt, och byggandet har ju naturligtvis en viss inverkan på naturen och naturmiljön. I och med att största delen av området är odlingsmark så är området redan påverkat av människans framfart. Skogsområdet på södra sidan av Solf ängsväg är till stora delar i naturtillstånd, och med beaktande av detaljplanens lösningar så bibehålls stora delar av det området som närrekreationsskog (VL-1) där trädbeståndet delvis ska bevaras (sp). Dagvattenhanteringen bör ske så att det inte förekommer någon skadlig inverkan på miljön. Dagvattnet infiltreras i första hand på tomterna, samt leds via minde diken inom planområdet till större utfallsdiken. De stora jordbruks- och grönområdena inom planområdet, totalt ca 38 % av planområdets areal, är också en faktor som effektivt absorberar dagvattenförekomsten. Enligt bedömning i naturinventeringen så kan projektet ha konsekvenser för en av de fågelarter som finns omnämnda i EU:S fågeldirektiv, bilaga 1; kornknarren. Men inventeraren påpekar att tack vare att öppna ytor och delar av åkermarken bevaras så har den möjlighet att hitta nya revir inom området. Dessutom är det möjligt för den att häcka på angränsande åkrar. Därtill så framhåller inventeraren att projektet kan ha konsekvenser för en av de arter som påträffats, vilken är rödlistad i den nationella hotklassificeringen; storspoven. På kort sikt kan projektet, inom själva planområdet ha påverkning på arten, eftersom åtminstone ett av de två reviren kommer att bebyggas, men beståndet är livskraftigt i närområdet och angränsande områden lämpar sig väl för häckning Konsekvenser för den byggda miljön I planområdets näromgivning finns småskaliga häststall samt gårdar med produktionsdjur och större produktionsbyggnader och -hallar, varpå förverkligandet av detaljplanen inte medför för närområdet obekanta markanvändningsformer eller byggnadsmassor. Området förblir, också efter att detaljplanen förverkligats i sin helhet, ett glesbebyggelseområde med motsvarande markanvändningsformer som i dagsläget, varpå detaljplanen inte kan anses har betydande konsekvenser för den byggda

49 S i d a 48 miljön. Det äldre byggnadsbeståndet i näromgivningen påverkas inte negativt av detaljplanen, eftersom man genom planbestämmelser styr utformning av byggnaderna samt färgval, och planområdet kommer därmed att anpassas till näromgivningen som helhet. Detaljplanens förverkligande kommer att främja det gamla byggnadsbeståndet inom planområdet Wahlrooska gamla gårdsgrupp, eftersom byggnaderna kommer att restaureras och börja användas igen, efter att de har stått tomma i över 40 år. I planen har reserverats tillräckliga skyddsområden mellan inplanerade häststall och befintlig bebyggelse samt tillräckliga avstånd till övrig verksamhet på grannfastigheter. Mot den bebyggda fastigheten som gränsar till tomt 1 i kvarter 200 har angivits en 25 meter bred zon, vilken delvis ska planteras. Att göra planteringar längs med hela denna rå, från Solf ängsväg till Tölby å, skulle medföra att området avskärmas och målet att bibehålla det landskapsmässigt värdefulla åkerområdet öppet försämras avsevärt. Stallbyggnader i kvarter 201 och 202 har anvisats med byggnadsytor inom det befintliga skogspartiet, vilket medför att inget byggande kommer att ske på åkermark. De befintliga åkerområdena är avsedda för anläggande av rasthagar samt sommarbeten. Genom detta så är påverkan på bebyggd miljö mindre, eftersom nya byggnaders placering bättre smälter in i landskapsbilden, när de byggs i randområden intill åkermaken, och den för området gamla byggnadstraditionen bevaras Konsekvenser för trafiken Detaljplanens förverkligande medför att trafikmängden till området kommer att öka. Största trafikslaget kommer att vara personbilstrafik, men även kombinationen personbil med hästsläp och hästtransportbilar kommer att trafikera till området. Mer sporadiskt kommer även traktor-, och lastbilstrafik att förekomma. I dagsläget är trafikmängden längs Solf ängsväg 150 fordon/ dygn. Enligt prognosen för normal trafikökning, så kommer trafikmängden längs Solf ängsväg att uppgå till 200 fordon/ dygn år I trafikutredningen så har beräkning av trafikmängd till området gjorts på två olika vis. Det inte finns några direkta motsvarande områden där trafikmängden har beräknats eller motsvarande verksamheter i anvisningar för beräkningar av trafikprognoser. De två olika prognoserna har gett upphov till ett minimivärde och ett maximivärde för uppskattad trafikmängd när området är fullt utbyggt och förverkligat. Den första prognosen minimiprognosen baserar sig på en verklig uppskattning av trafiken till Vasa travbana (medan verksamhet fanns), Ylistaro träningsbana och Seinäjoki travbana samt olika mindre maneger vid ridstall i närområdet.

50 S i d a 49 Stalltomterna längs Stallvägen och stallet vid den gamla bondgården Möjlighet att bygga totalt sju stallbyggnader. Uppskattningsvis ett besök till varje stall varje morgon, dvs. 7 fordon. Sedan eftermiddag/ kväll maximalt 4 fordon/ stall, där har också tagits i beaktande gödsel-, och fodertransporter. Detta ger en mängd om 35 fordon/dygn till kvarter och stallet vid den gamla bondstugan. Tur och retur totalt 70 fordon/ dygn. Målgruppen för stalltomterna kommer troligtvis att vara företagare inom trav- och ridsportbranschen, eventuellt privatpersoner som går samman och bygger ett gemensamt stall. Som exempel en travtränare som bygger ett stall: en Travtränaren kommer dit på morgonen, är där hela dagen och tränar, och åker hem på kvällen när sista utfodringen är gjord i detta fall 2 fordon/dygn (tur-retur) för det specifika stallet. Ett medeltal på max 5 fordon/ stall och dygn (10 fordon tur-retur) ger en ganska realistisk bild av den kommande trafikmängden när området är fullt utbyggt. Travträningsbana, manege, ridplaner och eventuell hästklinik Uppskattning av manegens användning/ dygn, vardagar kl.16-22, helger hela dagen, under förutsättning att den alltid är fullbokad och flera ekipage åt gången använder manegen är i medeltal 12 fordon/dygn. Användning av olika typer av ridplaner är väldigt säsongsbetonat och beroende av väder, men uppskattningsvis ett medeltal om 2 fordon/ dygn. Uppskattningsvis så kommer travträningsbanan att används vardagar nästan enbart av de som har sina hästar på området. Användning av utomstående främst på helger, medeltal 3 fordon/ dygn. En eventuell hästklinik, medeltal 8 fordon/dygn (veterinär + djurskötare + besökare). Detta ger en mängd om 25 fordon/ dygn till träningsområdena i kvarter 200. Total mängd tur och retur 50 fordon/ dygn. Prognosen för trafikmängd till E-områdena är således 120 fordon/ dygn. Från denna prognos kommer naturligtvis avvikelser i trafikmängd om det ordnas tävlingar eller evenemang på området. Bostadstomterna längs Finnhästvägen Enligt prognos för normal trafik till de sex inplanerade bostadstomterna så kommer de att trafikeras av 50 fordon/ dygn. Den första prognosen minimiprognosen ger en total mängd om 170 fordon/ dygn, där man uppskattar att 50 fordon kör mot Strandvägen och 120 ut mot riksväg 8. Den andra prognosen - maximiprognosen har beräknats utgående från trafikmängd som uppstår vid utrymmeskrävande handel, dvs. 10 fordon/100 m² våningsyta. För stalltomterna fordon/dygn, till träningsbanor, manege och eventuell hästklinik 200 fordon/ dygn och till bostadsområdet 50 fordon/ dygn. Detta ger en total mängd om 750 fordon/ dygn, där man uppskattar att 200 fordon kör mot Strandvägen

51 S i d a 50 och 550 fordon mot riksväg 8. I båda prognoserna uppskattas att trafikmängden söderut och norrut längs riksvägen är den samma, oberoende prognos. I utredningen har konstaterats att olika typer av besökstrafik till området kan vara bortlämnat ur minimiprognosen. Vidare konstateras att maximiprognosen är en mera grov allmän prognos, vilket kan leda till att den är överdimensionerad. I utredningen rekommenderas att man ska följa upp trafiken när förverkligandet av området har kommit igång, och på basen av det kan man vidta eventuella trafikåtgärder. Vilka trafikåtgärder som kan bli aktuellt finns närmare beskrivet i trafikutredningen. Enligt de olika prognoserna (maximi-minimi) så torde minimi bedömningen ligga relativt nära den verkliga trafikmängden till området, eftersom den är beräknad på uppskattning från motsvarande verksamheter och områden. En beräkning av trafikmängd på basen av utrymmeskrävande handel anses inte fullt lika tillförlitlig. Oberoende av trafikprognos så krävs inga speciallösningar vid planområdet, under förutsättning att ingen 4-vägskorsning bildas. Nya trafiklösningar kan komma på fråga vid korsningen av riksväg 8 och Solf ängsväg, utifall att trafikmängden blir enligt maximiprognosen. För den allmänna trafiksäkerheten längs Solf ängsväg så vore det ypperligt om hastigheten på en sträcka kring hästsportområdet skulle sänkas från 80 km/h till 60 km/h. Områdets interna trafik torde inte påverka den redan bebyggda miljön Samhällsekonomiska konsekvenser Genom detaljplanen öppnar man möjligheten för företagare inom hästbranschen att etablera sig på området. Man ger också fina träningsmöjligheter till utövare av olika former av hästsport. De tomter som planeras för boendeändamål medför en marginell ökad inflyttning till området. För den långsiktiga ekonomin kommer områdets förverkligande förhoppningsvis att medföra skatteintäkter till kommunen. 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna finns presenterade under punkt 5.3 områdesreserveringar. 5.6 Namn Planeringen av området medför att tre nya vägar bildas. Med tanke på att Finland fyller hundra år i år 2017, och den finska hästens betydelse för Finlands självständighet så har planläggaren föreslagit att en av vägarna på området kunde heta Finnhästvägen. Den finska hästen, vilken är Finlands nationalhästras fyller dessutom 110 år detta år. Namnet skulle vara en hyllning till vår alldeles egna mångsidiga hästras.

52 S i d a 51 Bild 35. Den finska hästen under krigstid. Ryttare på väg till fronten, Ilomants juli Korsholms kommuns vägnamnsgrupp har föreslagit att de två andra vägarna som bildas inom området kunde heta Wahlroosvägen och Stallvägen.