Den nationella intentionen med satsning på brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Transkript

1

2 Den nationella intentionen med satsning på brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Linda Lindblom Brottsförebyggande rådet

3 Nationellt brottsförebyggande program Entusiasmera aktörer till brottsförebyggande åtgärder och vidareutveckla samverkan på nationell, regional och lokal nivå.

4 Brottsförebyggande arbete åtgärder som syftar till att påverka de omständigheter i själva situationen som gör att personer väljer att begå brott samt åtgärder som syftar till att minska benägenheten (motivationen) hos människor att begå brott

5 2. Målsättningar för arbetets inriktning Ökad kunskap Utvecklad samverkan motivationen 1. Målsättningar 2. Målsättningar för för att begå brott arbetsprocessen arbetets inriktning Två målområden Öka formell och informell kontroll Minska Lokal problembild (brottslighet) Begränsa tillgängligheten till lämpliga brottsobjekt

6 Brås nya uppdrag inom brottsförebyggande arbete 1. Stödja länsstyrelserna i arbetet med att stödja och bidra till regional samordning 2. Inrätta en nätverksstruktur för nationella aktörer och kartlägga vilka samverkansforum och nätverk för brottsförebyggande arbete som finns i dag 3. Årligen ta fram en rapport om hur det brottsförebyggande arbetet har bedrivits och utvecklats. 4. Ta fram och sprida utbildning 5. Utifrån behov utveckla konkret stöd

7 Basutbildning i brottsförebyggande arbete Initiera och ingå samverkan Egna förberedelser Gemensamma förberedelser Genomförande Uppföljning

8 Några resultat från våra lokala enkäter Drygt 6 av 10 kommunala samordnare har inte genomgått någon utbildning i brottsförebyggande arbete, och drygt 7 av 10 upplever att de har ett behov av utbildning i sin yrkesroll. 70 procent av kommunerna och 89 procent av kommunpoliserna har genomfört en kartläggning av den lokala problembilden under det senaste året. Orsaksanalysen är det område, i samverkansprocessen, man följer i lägst utsträckning. 85 procent har ett lokalt brottsförebyggande råd eller motsvarande styrorgan. Över 95 procent av de svarande samverkar med andra aktörer i det lokala brottsförebyggande arbetet. 87 procent av kommunpoliserna och 80 procent av samordnarna upplever att det finns särskilda svårigheter eller utmaningar i det brottsförebyggande arbetet. Dessa beskrivs i den årsrapport som kommer!

9 Förutsättningar för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete OCH vikten av att göra orsaksanalys

10 Att ha en lokal problem/lägesbild är en förutsättning för ett väl fungerande lokalt brottsförebyggande arbete! Den lokala lägesbilden styr valet av aktiviteter!

11 Det brottsförebyggande arbetet behöver vara kunskapsbaserat. Det är det om arbetet: grundar sig på en kunskap om brottsproblemets omfattning, struktur och utveckling (lokal problembild) utgår från en analys av de orsaker som finns till brottsproblemet är sa riktat som möjligt mot orsakerna till brottproblemet så långt det går, utgår från aktiviteter som är beprövade eller utvärderade revideras utifrån uppföljning/utvärdering Nätverksmöte med länsstyrelserna

12 5. Dokumentera och sammanställ arbetet systematiskt. Mål Granska om och hur arbetet genomförts samt om aktiviteterna har haft effekt på de problem som skulle förebyggas. 1. Beslut fattas om att samverka och skapa struktur och förutsättningar för samarbete. Mål Besluta om samverkan och säkerställ organisatorisk kapacitet. 2. Inhämta kunskap om den lokala situationen, skriftlig dokumentation i en problem/lägesbild. Mål Egna lägesbilder innehållande problem, förutsättningar och behov. 4. Fatta beslut om konkret åtgärds-/insats- /aktivitetsplan och medborgarlöfte. Mål Påbörja operativt/praktiskt arbete/genomgöra aktiviteter. 3. Sammanfoga lägesbilderna och prioritera områden/problem för BFarbetet/samverkan. En orsaksanalys görs. Mål Samverkansöverenskommelse baserad på en gemensam lägesbild och orsaksanalys.

13 Steg 1 Initiera samverkan

14 Varför samarbeta strukturerat?

15 Strategisk och operativ (praktisk) samverkan på lokal nivå. Att tänka på! Förankrat hos ledningsfunktionerna i respektive deltagande organisation och samverkan ska formaliseras i en samverkansöverenskommelse Delat ansvar mellan deltagarna och fördelas på flera funktioner Både deltagare ska ha mandat och vara beslutat i varje organisation Någon behöver vara sammankallande Utgör underlag till strategiskt beslutsfattande inom det brottsförebyggande arbetet

16

17 Steg 2 Egna förberedelser

18 Minskad brottsbenägenhet Försvåra genomförandet av brott Ökad informell och formell social kontroll Primär Allmän skolgång Arbetsmarknadsåtgärder Blanketter som underlättar att göra rätt Låsa ytterdörren Larm på arbetsplatser Krav vid upphandlingar Grannsamverkan mot brott Generella kontroller i välfärdssystemen Ökad skattekontroll Föräldratillsyn Generell polispatrullering Sekundär Försörjningsstöd Samverkansinsatser mot unga som begått strategiska brott Rådgivning till företagare i riskbranscher Förstärkt skalskydd på utsatt plats Samordnad operativ kontroll Lokala föreskrifter Kontroll i belastningsreg. för att få driva vissa företag Uppsökande verksamhet Vaktbolag ronderar under risktider Tertiär Individuell handlingsplan vid frigivning från anstalt Möjlighet till boende och sysselsättning på annan ort för avhoppare Uppsägning av hyresavtal Information till upprepat utsatta om hur de kan öka sitt skydd Polispatrullering av "hot spots" Punktmarkering av kända brottsaktiva personer

19 Steg 3 Gemensamma förberedelser

20 Prioritera mellan problemen Att tänka på: Ta en sak i taget börja i det lilla (få en rutin) Bedöm vad som är viktigast att börja med Avgränsa på bredden för att kunna fördjupa valt område

21 Steg 4 Genomförande

22 Steg 5 Uppföljning 2018-

23 Orsaksanalys Metodstöd och handbok Linda Lindblom Brottsförebyggande rådet

24 Vad är en orsaksanalys? En orsaksanalys är ett sätt för att undersöka varför ett problem uppstår. Detta görs genom att fundera kring vilka tänkbara omständigheter och förhållanden som leder till att ett brott begås eller ett (brotts-) problem uppstår. Målet med att göra en orsaksanalys är att förstå varför problemet uppstår. Att identifiera de bakomliggande orsakerna behövs göras för att kunna rikta rätt åtgärder mot orsakerna och på så sätt få effekt.

25 Varför ta sig tid och göra en orsaksanalys? För att kunna vidta de åtgärder och aktiviter som bedöms ha störst möjlighet att kunna minska problemet, få det att försvinna helt, krävs kunskaper om problemets bakomliggande orsaker. När lokala aktörer går direkt från lägesbilden till verktygslådan riskerar man att ofta väljer åtgärder som endast bekämpar symtomen (det vill säga det identifierade problemet) snarare än de bakomliggande orsakerna.

26 Var kommer orsaksanalysen in i samverkansprocessen Skapa en organisation för arbetet Egen lägesbild Gemensam lägesbild Orsaksanalys Plan för åtgärder och genomförande Uppföljning

27 Orsaksanalysens olika faser Förberedelser Fördjupa kunskapen Identifiera troliga orsaker Testa antagande och gallra Välj ut och vidta åtgärder

28 Förberedelser Lokal lägesbild Prioritering mellan problem Orsaksanalysen ska genomföras för ett avgränsat lokalt problem i taget.

29 Vilka ska delta i arbetet med orsaksanalys Kommunpolisen och den kommunala samordnaren Bör ansvara för att en orsaksanalys genomförs. Har ansvaret för att bilda en analysgrupp. Analysgruppen: I den bör det finnas en bredd av kompetenser som har god sakkunskap berörs av problemen förmåga att analysera problem. Exempelvis - analytiker/controller från polis och kommun - person från underrättelseverksamheten - säkerhetssamordnare - områdespolis - anställda inom socialtjänsten - personal från fritidsgårdar - skol- och förskolepersonal - anställda vid fastighetsbolag - företagare - föreningsaktiva

30 Steg 1 Fördjupa kunskapen Besvara alltid dessa frågor när du gör en orsaksanalys! Identifiera kunskapsluckor Samla in mer information Intervjuer Observationer Enkäter Trygghetsvandringar Vad har skett? Kartlägg problem och händelser. Var sker det? Ta reda på mer om platsen där problemet finns. När händer det? Ta reda på tider och tidpunkter när problem skett. Vem/vilka var inblandade? Det finns alltid minst en person som begått ett brott. Det kan finnas ett eller flera brottsutsatt/objekt samt personer som har information. Vilka/vad drabbas? Hur utfördes brottet? Brott är ett förlopp som sker i flera faser, det vill säga från planering till att ett brott har skett (istället för en avgränsad handling som sker vid en särskild plats och tidpunkt). Varför? Vilka orsaker finns till att problemet uppstått Vem/vilka kan åtgärda?

31 Steg 2 - Identifiera troliga orsaker Detta görs genom att fundera kring vilka tänkbara omständigheter och förhållanden som leder till att ett brott begås eller ett (brotts-) problem uppstår. Fokus bör vara på närliggande orsaker och är kopplade till den konkreta situationen där problemet uppstår. TIPS! Tänk fritt fundera inte över hur rimliga orsakerna är, det görs senare. Skriv ner era antaganden! En utmaning i detta steg är att inte börja diskutera åtgärder för att lösa problemet utan att strikt hålla sig till tänkbara orsaker.

32 Tre perspektiv att arbeta utifrån 1. Situationen eller platsen Gör en orsaksanalystriangel! 2. Gärningsperson 3. Brottsutsatt eller objekt Rutinaktivitetsteorin

33 Brottstriangeln (rutinaktivitetsteorin) går att använda i allt BF-arbete Minska brottsbenägenheten (färre motiverade gärningsmän) Försvåra genomförandet av brott (färre lämpliga objekt/offer) Ökad informell och formell social kontroll (fler kapabla väktare)

34 Gärningsperson Att utgå från ett gärningspersonsperspektiv innebär att identifiera tänkbara orsaker kopplade till varför gärningspersonen orsakar problemet/begår brotten. Identifiera tänkbara orsaker genom att titta på den eller de personer som begår brottet eller orsakar problemet. Vad finns hos gärningspersonen, vilka egenskaper påverkar att denne begår ett brott? Det är här som stor del av det sociala förebyggande arbetet genomförs. Men för att senare kunna besluta om rätt insatser och åtgärder behöver vi veta mer om individerna eller gruppen som begår de brott eller bidrar till det problem vi har identifierat. Använd kunskap om t.ex. typiska gärningspersoner såsom livsstilskriminella (de som frekvent och under lång tid begår brott) och unga lagöverträdare (personer under 18 år som begår brott) eller kunskap om orsaker/riskfaktorer som bidrar till att individer utvecklar kriminellt beteende exempelvis för unga lagöverträdare är inte brottslighet ett beteende som skiljer sig från andra typer av anpassningsproblem utan är ofta ett uttryck för en livsföring kantad av sociala och personliga svårigheter.

35 Brottsutsatt/objekt Brottsofferperspektivet handlar om att kartlägga orsaker till varför en plats eller en viss person eller grupp utsätts för brott. På så sätt kan vi förklara varför vissa män, kvinnor, pojkar, flickor eller objekt (hus eller saker) utsätts för brott. Forskningen har även visat på att olika personer och objekt löper olika stor risk att utsättas för brott. Det är i detta steg vi tar reda på vad som gör att just denna fastighet eller person utsätts. Vilka egenskaper och omständigheter påverkar? Detta kan utgöra viktig kunskap för att få veta mer om orsakerna och vidta åtgärder för att skydda brottsdrabbade och förhindra upprepad utsatthet.

36 Situation/plats Brott sker inte jämnt fördelat över ett område utan brott sker oftare på vissa specifika platser, vid vissa speciella tider och vid vissa givna situationer. Det kan till exempel bero på hur en viss plats är planerad, vilket skalskydd som finns och hur överskådlig platsen är. Avsaknad av social kontroll har stor betydelser för om brott begås på en viss plats. Att använda ett situationellt perspektiv innebär att vi kartlägger orsaker i situationen som kan bidra till att problemet uppstår. Vilken betydelse har till exempel omständigheter som har att göra med tid och plats för vårt problem?

37 Exempel: Störande mopedåkning Situationella orsakshypoteser: - Områdets byggnadsmässiga struktur gynnar störande och farlig mopedåkning. - Mopeder är lätta att stjäla. - Det är lätt att gömma mopeder i källarutrymmen. Orsakshypoteser utifrån ett brottsofferperspektiv: - Otrygghet hos de boende i området gör att de inte vågar säga ifrån. - Överlag har mopedägare inte tillräckligt stöldskydd på sina mopeder. Orsakshypoteser utifrån ett gärningspersonsperspektiv: - Mopederna används vid narkotikahandel. - Mopederna används vid skjutningar. - Socioekonomisk utsatthet har lett till bristande respekt för lagar och regler. - Buskörning av mopeder upplevs inte leda till några rättsliga konsekvenser.

38 Steg 3 -Testa antaganden och gallra Vem kan påverka orsakerna Problem Det anmäls av många boende att buskörning av mopeder är ett stort problem på två gator i ett bostadsområde. Frågor 1. Varför uppstår detta? Antagande om orsak testmallen Vem kan påverka orsaken Det finns stulna mopeder i området Polisen, Fastighetsägarna Kartlägg om och i så fall hur många stulna mopeder det finns i området. Om det finns många stulna mopeder kan det vara en orsak. Test Testa rimligheten 2. Varför sker det i detta område? Bostadområdets planering gör det enkelt att köra fort med mopeder på gångbanorna Mopedförarna kan inte trafikreglerna och det är inte tydligt vilka regler som gäller på gångvägen för mopedförare Markägarna, kommunen Skolan, Polisen, fritidsgården, trafikskolor Kartlägg vilka hinder som finns på de delar där man kör snabbt och hur planeringen av området ser ut. Kartlägg hur många av de som kör moped som har EU-körkort. Pröva antagande 3. Varför förekommer mer buskörning i detta område än andra områden som är liknande? Det finns trimmade mopeder i området Polisen Ta redan på om och i så fall hur många trimmade mopeder det finns i området. Om det finns många trimmademopeder kan det vara en orsak. Det finns inga vuxna i området som säger ifrån till de som buskör Polisen, socialtjänsten, polisvolontärer, nattvandrare, väktare, grannar, boende, fastighetsskötare Kartlägg när mopederna framförs, vilka dagar och tider, sker detta och hur ser frekvensen ut. Är det många vuxna ute på dessa tider och huruvida de säger ifrån om de ser någon som kör för fort. Det är kriminella som kör mopederna Polisen Ta reda på vilka som kör de mopeder som körs på de angivna platserna. Föräldrarna vet inte att deras barn kör olämpligt med sina mopeder Polisen, socialtjänsten Ta reda på vilka som kör mopederna och som är under 18 år och kontakta deras föräldrar ta reda på om de vet hur redas barn använder sina mopeder.

39 Steg 4 välj ut och vidta åtgärder Välj åtgärder Ta fram smarta mål Matris för orsaksanalys Problembeskrivning Orsaksanalys Mål Aktivitet Resurser Ansvarig Uppföljning Resultat Brottsutsatt Gärningsperson Plats/objekt

40

41 Stöd i orsaksanalysen Checklista Fiskbensdiagram Händelsekedjan Trädet Orsaksanalystriangeln Handbok Metodstöd Medborgarlöfte Metodstöd organiserad brottslighet Dialogguiden.se Metodstöd UC nord Film Annan litteratur Högskolor och universitet Länsstyrelserna Polisens regionkanslier (verksamhetsstyrning och analys)

42 Metoden är ett sätt att identifiera och sortera tänkbara orsaker till ett problem. Dela in orsakerna i tre kategorier på fiskbenen (brottsutsatt, gärningsperson och objekt/plats) och sök så många orsaker som möjligt till problemet. Skriv ned problemet på själva huvudet på fiskbensdiagrammet vid själva spetsen. Skriv ner så många orsaker som möjligt till problemet genom att gemensamt diskutera idéer för troliga antaganden. Skriv ner dessa på de olika fiskbenen där de passar. Genom att sortera in alla orsakerna under respektive fiskben får man en klar bild av vilket av de delarna som är den mest framträdande. Tänk stort och smått och begränsa er inte! Alla förslag skrivs upp i detta läge utan någon form av bortprioritering. Titta på diagrammet och ta ställning till om underlaget tillräckligt för att gå vidare. Undersök om det finns ytterligare bakomliggande orsaker. Fiskbensdiagram

43 Händelsekedja Störande mopedåkning Ett annat sätt kan vara att tänka i händelser och att en händelse sker i kedjor. Att fundera på händelser och att händelser sker i kedjor. Ett sätt att välja åtgärd är att tänka att brottet är slutet på en rad händelser eller situationer som är möjliga att förebygga. Det är en serie situationer eller aktiviteter som leder till att ett brott till slut inträffar. En händelsekedja finns bakom i stort sett varje brott och består av flera situationer som var och en i sig är möjliga att förebygga. En kartläggning av händelsekedjan gör det möjligt att både identifiera flera orsaker till problemet och att skapa samordning av åtgärderna. I bästa fall kan händelsekedjan brytas långt innan ett allvarligt brott sker. Kedjan är tänkt att användas för att få en bild av hela förloppet och för att kunna se var åtgärder kan sättas in och på så sätt förebygga brott. När åtgärder sedan väljs behöver vi också beskriva på vilket sätt åtgärderna förväntas påverka orsaken till problemen.

44 Trädet Ett tredje tillvägagångssätt kan vara att föreställa sig bakomliggande orsaker till ett problem genom att rita ett träd. På stammen beskriver vi det problem vi vill veta mer om och den fördjupande kunskapen vi inhämtat om vårt problem. Från stammen ritar vi tre grenar med flera förgreningar där tänkbara orsaker till problemet skrivs in som löv. Varje gren består av ett av de tre perspektiv vi håller oss till; situation, brottsutsatt och gärningsperson. På mindre grenar skrivs nyckelord. Använd gärna mallen som finns längst bak för att fylla i. Använda små postit-lappar för att skriva in de olika orsakerna på varje gren som ett löv så får vi en bra bild över vilka ortroliga orsaker som ni kan gå vidare med och testa.

45 Orsaksanalystriangeln Beskriv vad som är problemet i den innersta triangeln. Detta är ett sätt att identifiera och sortera tänkbara orsaker till problemet. Skriv ner orsakerna till problemet på den del av triangeln i någon av triangelns kanter (brottsutsatt, gärningsperson eller objekt/plats) i den mittersta triangeln. I den yttersta triangels beskrives vilka samarbetsaktörer och aktörer som kan bidra till att problemet upphör. Utanför tringeln, på den yttersta triangelns ram skrivs slutligen vilka åtgärder och aktiviteter som ska genomföras för att minska eller få problemet att upphöra.