Morgondagens medborgare om förväntningar i mötet med vården Nätverkskonferensen feb 2010 Sammanfattning
|
|
- Maj Isaksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Morgondagens medborgare om förväntningar i mötet med vården Nätverkskonferensen feb 2010 Sammanfattning Mats Olsson mats.olsson@kairosfuture.com Kairos Future international Från informationssamhälle till interaktionssamhälle En ny värld och nya villkor Kunddriven Innovation Nätbaserad kunskapsproduktion Medborgarjournalistik internet infrastruktur 1
2 Reinventing the Pharmaceutical Industry, without the Industry Andrew Hessel, geneticist and founder Från paternalism till partnerskap med patienten 2
3 Rekordgenerationen studerad 1999, 2004, 2008 Generation Ambition studerad i sex länder 3
4 Ungdomsundersökningar i 17 länder Läkarnas syn på läkarrollen när vi går från gamla system till nya system En studie bland landets läkare våren
5 Opinion Hälsa En framtidsstudie om morgondagens hälsokonsument Huvudfråga för projektet: Hur ser konsumenternas förväntningar ut och vilka egna initiativ kommer de att ta när det gäller morgondagens hälso-, sjukvårds- och omsorgskonsumtion? Undersökningar bland svensk allmänhet, expertmöten, fokusgrupper mm Studien pågår Opinion Hälsa Om den enskilde medborgarens hälso- och sjukvårdspreferenser Om det framtida välfärdssystemets utmaningar 5
6 Morgondagens hälso-, vård- och omsorgsmarknad Morgondagens hälsokonsument Morgondagens hälso-, vård- och omsorgsarbetare Morgondagens hälsoinformationslösningar Morgondagens affärer Dispositionen följer
7 Hälsosyn och aktörer genom tiderna Naturlig Kunskap Hegemoni Medellivslängd 1900 Män: 51 år Kvinnor: 54 år Medellivslängd 1945 Män: 68 år Kvinnor: 71 år 1950 Vetenskaplighet Den starka staten Endast det bästa är gott nog åt folket Tage Erlander: De otåliga förväntningarnas missnöje 1980/1990 Vetenskaplighet Stuprör Nedmonteringen Gustav Möller Provinsialläkaren 1900 Helhetssyn Gutenberg Familjen Person Doktor Anonym Hälsosyn och aktörer genom tiderna
8 Regeringen proposition, mars 2008: En förnyad folkhälsopolitik Prop. 2007/08:110 Utgiven: 17 mars 2008 Avsändare: Socialdepartementet I folkhälsoarbetet är det viktigt med en helhetssyn på människan. Det hälsofrämjande inslaget i det förebyggande folkhälsoarbetet bör betonas. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Det är viktigt att folkhälsoarbetet bygger på evidens och kunskap som grund. Regeringen vill främja den enskilda människans intresse, ansvar och möjligheter att ta hand om den egna hälsan, egenmakt eller "Empowerment" är viktiga begrepp i hälsofrämjande sammanhang. Hälsosyn och aktörer genom tiderna Naturlig Kunskap Hegemoni 1900 Helhetssyn Gutenberg Familjen 2020 Helhetshälsa Communities Coachen/rådgivn. Vårdval Person Doktor Anonym 8
9 Hälsosyn och aktörer genom tiderna Naturlig Kunskap Hegemoni Fragmentiseringen Internationaliseringen Specialiseringen 1900 Helhetssyn Gutenberg Familjen 2020 Helhetshälsa Communities Coachen/rådgivn. Vårdval Person Doktor Anonym Hälsosyn och aktörer genom tiderna Naturlig Kunskap Hegemoni Fragmentiseringen Internationaliseringen Specialiseringen Marknadsaktörer inom vården Offentlig vård och omsorg Arbetsgivare 1900 Helhetssyn Gutenberg Familjen 2020 Helhetshälsa Communities Coachen/rådgivn. Vårdval Person Doktor Anonym 9
10 Hälsosyn och aktörer genom tiderna Hälsosyn och aktörer genom tiderna 10
11 Patienter delar sina erfarenheter på sajter som PatientsLikeMe Interaktionssamhället 11
12 Allt mer av konsumentbeteende Källa: Opinion Hälsa, Kairos Future Hur värdefullt skulle det vara för dig att göra följande via hemsidan till din vårdcentral? Källa: Opinion Health, Kairos Future 12
13 Rejtingsamhället 13
14 3 feb
15 3 feb
16 76,0% Ref: 190 vårdchefer, Mellansverige Från gamla system till nya system i vården och välfärden Nya värderingar Förutsättningar för att ge vård Modernitet»» Postmodernitet Krav på vården Teknikutveckling Produktion Modernitetens påverkan stark i tidigmodern fas Konsumtion Modernitetens påverkan allt starkare i postmodern fas 16
17 Kompetensutvecklingsbehov bland läkarna Svenska läkare i stort behov av nya kompetenser Att möta nya värderingar och prioriteringar hos patienterna Hälsoekonomi Interaktiva medier Öppenvård Slutenvård Källa: Läkarstudien våren 2009, Kairos Future 17
18 Åldrande i vackert ljus Vad präglade generationerna? Generation År Innehåll Rekord (45-54) Tillväxt, möjligheter, auktoritetsuppror Jones (55-64) Gen X (65-74) Gen Y (75-84) Ordning (85-94) Stagflation, global kris, demonstrationer, alternativ Avreglering, murfall, normfrihet Efterfest, internet, entreprenörsyra Utbildningsinflation, social web, klimat- och finanskris 18
19 Utveckling beträffande värderingar och synsätt Fokus: Överleva Fokus: Leva längre Fokus: Må bättre än bra Skifte i synsätt Skifte i synsätt Kollektiva värderingar Individuella värderingar 19
20 Andel ensamhushåll i Sverige (SCB) UNECE: Share of oneperson households 2005: Sweden: Approx. 45% Rest of nordics: Approx. 38% Germany: Approx. 37% France: Approx. 32% USA: Approx. 27% Spain: Approx. 14% SCB, Databasutdrag United Nations Economic Commission for Europé, Databasutdrag Mer tid till samtal och lättare få kontakt toppar önskelistan Associeras idag främst till:?? Landstingsdrivna VC Privat drivna VC Ingen är bra Bägge är ok Ingen är bra Om den vårdcentral du oftast går till kunde förbättras på två punkter, vilka av följande skulle du då välja? 2010=Prel. redovisn. Källa: Opinion Hälsa, Kairos Future. Underlag 2010: personer 20
21 Den stora frågan: Hur gör vi nu? Hur ser folkhälsopolitiken för det 21:a århundradet ut? Offentligt stöd Familjestöd Offentligt stöd? Familjestöd? Nolltolerans mot ohälsa Hälsa har blivit en livsmening, kanske i brist på religiositet eller en övergripande livsmening av annat slag. Ju friskare vi blir desto ängsligare är vi för att mista den hälsan. I vårt välfärdsamhälle har vi fått en nolltolerans mot ohälsa. Det börjar som förväntningar, blir sedan krav och slutligen rättigheter. Helst vill vi må toppen jämt. Förväntningarna stiger snabbare än utvecklingen. Det skapar en spänning, ett missnöje som man från samhällets sida inte kan göra något åt. 21
22 Sömn är den viktigaste hälsoindikatorn. Familj och vänner blir viktigare God sömn 68% Vad beskriver bäst begreppet hälsa enligt dig? 2010=Prel. redovisn. Källa: Opinion Hälsa, Kairos Future. Underlag 2008: personer. Underlag 2010: personer Dödlighetsutvecklingen i Sverige Socialstyrelsen - Folkhälsorapport
23 Befolkningsutvecklingen i Sverige Utvecklingen av neuropsykiatrisk sjukdom SCB: Undersökningen av levnadsförhållandena (ULF) Databasutdrag Regeringskansliet, Socialdepartementet: På väg mot en god demensvård. Samhällets insatser för personer med demenssjukdomar och deras anhöriga
24 Vilken är den högsta summa du är beredd att betala extra ur egen ficka för att få träffa en läkare direkt, utan att behöva vänta, för ett besvär som inte är akut? Källa: Opinion Hälsa, Kairos Future Vilken är den högsta summa du är beredd att betala extra ur egen ficka för att få träffa en läkare direkt, utan att behöva vänta, för ett besvär som inte är akut? 2010=Prel. redovisn. Källa: Opinion Hälsa, Kairos Future. Underlag 2008: personer. Underlag 2010: personer 24
25 Från gamla system till nya system i vården och välfärden Överlevnadsfokus»» Välbefinnandefokus Krav på helhetstänkande Förutsättningar för att ge vård Konkurrens Nya marknader Arbetskraft Prioriteringar Baumols disease Konsumism Individualisering Nya värderingar Modernitet»» Postmodernitet Teknikutveckling Ökande psykisk ohälsa Traditionella stödsystem borta Krav på snabbhet, tillgänglighet och individanpassn. Fler äldre Demografiska förändringar Demens/ cancer Krav på vården Skatteuttag Ökat ekonomiskt välstånd Ökande kunskap Konkurrens Nya möjligheter Nya behandlingsformer Informationsteknologi Nya möjligheter Produktion Modernitetens påverkan stark i tidigmodern fas Globalisering Konsumtion Modernitetens påverkan allt starkare i postmodern fas Avslutningsvis 25
26 Demografi Krav och förväntningar Teknologi Globalisering 26
Sammanfattning av presentationen Morgondagens hälsokonsumtion, informationsunderlag och kommunikationsmöjligheter 12 dec 2008.
Sammanfattning av presentationen Morgondagens hälsokonsumtion, informationsunderlag och kommunikationsmöjligheter 12 dec 2008 Mats Olsson Framtidsstrateg Director Health & Healthcare mats.olsson@kairosfuture.com
Framtidens gränslösa vård och hälsa - Om stora förändringar i den verkliga och virtuella hälso- och vårdvärlden
Framtidens gränslösa vård och hälsa - Om stora förändringar i den verkliga och virtuella hälso- och vårdvärlden Opinion Hälsa - en långtidsstudie om morgondagens hälsokonsument En långtidsstudie från hösten
Framtidens hälso- och sjukvård Om trender, digitalisering, egenansvar och nya interaktionsprinciper
Framtidens hälso- och sjukvård Om trender, digitalisering, egenansvar och nya interaktionsprinciper Mats Olsson Director Health & Healthcare Kairos Future mats.olsson@kairosfuture.com Framtidens patient:
Det postmoderna vårdmötet Om skiften i värderingar, demografi och teknik
Det postmoderna vårdmötet Om skiften i värderingar, demografi och teknik Sammanfattning Mats Olsson Det postmoderna samhället Prästen Det är en verklighetschock som nyblivna präster ofta konfronteras med.
Välkomna till Resurs Upplands Idéseminarium! Hur skapar vi framtidens äldreomsorg och äldrevård?
Välkomna till Resurs Upplands Idéseminarium! Hur skapar vi framtidens äldreomsorg och äldrevård? Clarion Hotel Gillet, Uppsala den 6 oktober 2015 De två krafterna som formar vår framtid INRE STRÄVAN Det
I fäders spår för framtida deltagare
I fäders spår för framtida deltagare Mats Olsson Director Health & Healthcare Kairos Future Foresight that matters innovation that works FUTURE Research-based foresight STRATEGY Future-based business development
Hur möter vi välfärdens verkliga utmaningar nästa mandatperiod?
Hur möter vi välfärdens verkliga utmaningar nästa mandatperiod? Välfärdens utmaningar: Ambitioner och prioriteringar Mikael Sandström Chefsekonom, TCO mikael.sandstrom@tco.se Trycket fortsätter! Demografisk
Värderingsskiften, digitalisering och medskaparprocess inom nätverkssamhällets hälso- och välfärdstjänster
Värderingsskiften, digitalisering och medskaparprocess inom nätverkssamhällets hälso- och välfärdstjänster Sammanfattning Mats Olsson Director Health & Healthcare Kairos Future Nätverkssamhället, medborgaren
MORGONDAGENS HÄLSOKONSUMENT HÄLSOBEGREPPET I EGENVÅRDEN VIDGAS
MATS OLSSON FEBRUARI 2009 MORGONDAGENS HÄLSOKONSUMENT HÄLSOBEGREPPET I EGENVÅRDEN VIDGAS OPINION HÄLSA INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 HÄLSOBEGREPPET I EGENVÅRDEN VIDGAS... 3 DEN UPPLYSTA HÄLSOKONSUMENTEN... 4
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut
Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting
Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården
sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik
sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik 2013 1 Social- och hälsopolitik Program för Sveriges ordförandeskap
Svensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Halmstadsnämnden 72-84
Protokoll Sammanträdesdatum 2009-10-21 Halmstadsnämnden 72-84 Tid: Onsdag 21 oktober 2009, kl. 09:00-15:45 Plats: Sammanträdesrummet Borgkammaren, Landstingskontoret, Södra vägen, Halmstad Ledamöter Christina
FRAMTIDENS MEDBORGARE OCH ARBETSLIV
F U T U R E S T R A T E G Y A C T I O N FRAMTIDENS MEDBORGARE OCH ARBETSLIV Om dagens unga och trender på arbetsmarknaden Kriminalvården 30 SEPTEMBER Sofia Rasmussen Foresight that matters innovation that
Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
Folkhälsopolitiken Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2. 2014-05-22 Hälsa - folkhälsa Hälsa Enligt WHO:s definition är hälsa ett
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012
Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad
Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan
Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan Äldreminister Lena Hallengren 25 juni 2018 Socialdepartementet 1 Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan Regeringen redogör för sin syn på äldreomsorgen
Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås
Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Framtida etiska
En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE
En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett
Anneli Hedberg (S) ordförande, Fredrik Ahlman (M) 1:e vice ordförande, Johan Söderberg (S), Ulrica Truedsson (S).
FOLKHÄLSOUTSKOTTET 2018-11-14 1 Plats och tid Ateljén, Vasavägen 16 Katrineholm, kl 10.00-11.40 Beslutande Anneli Hedberg (S) ordförande, Fredrik Ahlman (M) 1:e vice ordförande, Johan Söderberg (S), Ulrica
Hur ska det gå för Christina?
Hur ska det gå för Christina? 1 Många aspekter 1. Välfärdens kostnader 2. Välfärdens människosyn 2 Ålderstruktur antal tillkommande 80-åringar (netto) 3 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum
DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild
Beredning Nord. Ledamöter
Beredning Nord Ledamöter Uppdrag 2013 Framtidens möte med vården, utifrån följande teman E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik) Information/vägledning Ansvar/rollfördelning
Hälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007
Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande
God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.
Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår
1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen
1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 2 (6) 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att beskriva och definiera den övergripande strategin för
Hälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare/Utvecklare Ylva Thor, Distriktssköterska/Utvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnhälsovårdens uppdrag att främja barnets
Förslag för en bättre hälso- och sjukvård i hela Sverige! Framtaget av Moderaternas sjukvårdnätverk 2017
Förslag för en bättre hälso- och sjukvård i hela Sverige! Framtaget av Moderaternas sjukvårdnätverk 2017 Brett arbete och lång process Hösten 2014 gjorde moderaterna sjukvårdsnätverk en analys av de olika
Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen
Etiska utmaningar för framtidens välfärd Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Framtida etiska utmaningar för Framtida resursgap välfärden
Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010)
Bo Dahlbom Professor och forskningschef Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010) www.aktivering.se www.sust.se Staying Alive De sista 5 åren med Internet Bloggar, Facebook, Twitter Google,
I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa
I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa
Regionaliseringen, medborgarskapet och demokratin
Regionaliseringen, medborgarskapet och demokratin I spänningsfältet mellan konkurrenskraft och jämlikhet Tomas Mitander Presentation vid: E-mail: tomas.mitander@kau.se Telephone: +46(0)54 700 19 80 Date:
Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Framtidsspaning Rekordgenerationen
Mats Olsson Director Health & Healthcare - Styrelseledamot i SFAIM (SIMF) - Ledamot Akademirådet Högskolan i Borås - Mentor i StartUp-nätverk för digital hälsa Rekordgenerationen studerad i 20 år I dagsläget
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg?
Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg? Återstående medellivslängd i Sverige 1841-2010 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 65,00 60,00 55,00 50,00 45,00 40,00 Män Kvinnor Linjär (Män) Linjär
En modern sjukvård för alla inte bara några
En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och
Uppvaktning Riksdagens Socialutskott
Uppvaktning Riksdagens Socialutskott 2013-10-22 Stefan Jutterdal Förbundsordförande stefan.jutterdal@lsr.se Maria Enggren Zavisic Socialpolitisk strateg maria.enggren.zavisic@lsr.se www.stefanjutterdal.se
VÄLFÄRD I ÖRNSKÖLDSVIK TILLSAMMANS
VÄLFÄRD I ÖRNSKÖLDSVIK TILLSAMMANS Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Västernorrland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örnsköldsviks kommun 2007-2010 2 VÄLFÄRD I ÖRNSKÖLDSVIK TILLSAMMANS
Grönbok: Den europeiska arbetskraften inom vården
Socialutskottets utlåtande 2008/09:SoU18 Grönbok: Den europeiska arbetskraften inom vården Sammanfattning I utlåtandet behandlas Europeiska kommissionens grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården,
Nationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa
Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Framtidsscenarier för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning
Framtidsscenarier för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning Artikelserie artikel 2 av 3: Påtagliga osäkerheter i underlaget för vårdens framtidsscenarier1 Påtagliga osäkerheter i underlaget för vårdens
Introduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62
Vård- och omsorgsprogrammet (VO)
Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter
Hälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Via Nordica 2008 session 7
Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.
Välkommen till VKL:s gemensamma presidiekonferens 28-29 november 2013
Välkommen till VKL:s gemensamma presidiekonferens 28-29 november 2013 Vill du ställa en fråga? Skicka ett SMS till nummer 71550 inled SMS:et med texten FRÅGA skriv därefter din fråga. Framtidens utmaningar
Patientinflytande vackra ord eller verklighet?
Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Inriktningsplan för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Lars Erik Backlund INRIKTNINGSPLAN VON 2011-2014 1 (6) Datum Dnr 2010-12-13 Dnr VON/2010:13-011 Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2011-01-20, 18 Inriktningsplan
Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...
INNEHÅLL Inledning... 2 Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål... 2 På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... 2 Ett hållbart Varberg... 2 Socialnämndens mål- och inriktning...
Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren
Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets
Hur ska det gå för Christina?
Hur ska det gå för Christina? 1 Många aspekter 1. Välfärdens kostnader 2. Välfärdens människosyn 2 Ålderstruktur antal tillkommande 80-åringar (netto) 3 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
Trender som påverkar folkhälsoarbetet. Vad? Varför? Vilka? Och?
Trender som påverkar folkhälsoarbetet Vad? Varför? Vilka? Och? Framtidsforskning är konsten att klia sig innan det börjar klia Peter Sellers Men. En trend syns redan nu det inte något som kommer att hända
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar
Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen?
Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se Kunskapen kring läkemedel är på tok för dålig bland läkare i dag. Men vem ska ta ansvaret för att förskrivare av
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering
Flyktingsituationen erfarenheter från nationell nivå på FOHM Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Portalparagraf Folkhälsomyndighetens instruktion SFS 2013:1020 Allmänt: 1 Folkhälsomyndigheten
Programförklaring, Läkarprogrammet Lunds universitet
Programförklaring, Läkarprogrammet Lunds universitet Läkarprogrammets vision är : Se hela människan och programmets uppdrag är: Att utbilda studenter till medicinskt kompetenta läkare med ett humanistiskt
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens
2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm
2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar
En god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
SOFIA JOHNSSON UNGA KVINNOR VÄSSAR ARMBÅGARNA OM UNGAS AMBITION OCH KARRIÄR
SOFIA JOHNSSON UNGA KVINNOR VÄSSAR ARMBÅGARNA OM UNGAS AMBITION OCH KARRIÄR ARTIKEL TILL KAIROS FUTURES NYHETSBREV WATCHING NR 1/2008 UNGA KVINNOR VÄSSAR ARMBÅGARNA OM UNGAS AMBITION OCH KARRIÄR Av Sofia
Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018
1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre
Utveckling mot en allt tätare värld. Framtid Skellefteå. Den nya världen: Platt eller spetsig? Thomas Friedman vs. Richard Florida
Framtid Skellefteå Framtidsdag 23 oktober 2014 Ulf Boman, Kairos Future Utveckling mot en allt tätare värld Den nya världen: Platt eller spetsig? Thomas Friedman vs. Richard Florida Båda har rätt: T-samhället
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Samordnad utveckling för god och nära vård
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården
Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården Sofia Kialt, Samordnare för verksamhetsutveckling Bodil Klintberg, samordnare för strategin för kronisk sjukdom bodil.klintberg@skl.se, 070-610
Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson
Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt
GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/