Utbildningsinspektion i Bodens kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket :3627 Utbildningsinspektion i Bodens kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Särskoleverksamhet Skolrapporter Grundskolor: Bredåkers skola Brönjaskolan Fagernäs skola Gärdeskolan Harads skola Hedenskolan Korpenskolan Mårängskolan och Annexet Parkskolan Prästholmsskolan Sandenskolan Svartbjörnsbyns skola Torpgärdsskolan Unbyns skola Älvskolan Gymnasieskola: Björknäsgymnasiet Vuxenutbildning Bilaga

3 Beslut Bodens kommun Boden (4) Dnr :3627 Genomförd utbildningsinspektion i Bodens kommun Skolverket har genomfört inspektion i Bodens kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 19 februari 2008 till den 22 maj Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola och verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende en på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta sarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 29 december 2008 ska Bodens kommun redovisa till Skolverket, enheten i Umeå vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Postadress: UMEÅ Besöksadress: Nygatan Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (4) Dnr :3627 Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Grundskolorna i Bodens kommun når i genomsnitt högre betygsresultat i jämförelse med riket. Emellertid visar resultaten på en nedgående trend. Samtliga resultat på kommunnivå har försämrats det senaste året. Skillnader i elevernas studieresultat i årskurs 9 mellan grundskolorna samt mellan pojkar och flickor är också stora. Flickorna når betydligt högre resultat än pojkarna. Även resultaten i kommunens gymnasieskola visar på en nedgående trend. Andelen elever som fullföljde sin utbildning inom fyra år har kraftigt försämrats det senaste året till endast 55,5 procent och den genomsnittliga betygspoängen ligger något lägre än riksgenomsnittet. Det är angeläget att kommunen analyserar resultaten och vidtar relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen och vända den negativa trenden. Trots kommunens goda ambitioner bedömer Skolverket att kommunen och grundskolorna måste utveckla sitt arbete med att följa upp och utvärdera kunskapsresultaten. Kommunen och grundskolorna har god kännedom om elevernas resultat i svenska, engelska samt matematik och genomför många uppföljningar inom dessa ämnen. På flertalet grundskolor finns dock inget system för att följa upp elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. Kommunen bör därför säkerställa att kunskapsresultaten följs upp och utvärderas på grupp- och skolnivå inom samtliga ämnen. Även uppföljningen och utvärderingen av resultaten i särskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen behöver förbättras. I kommunen finns en tydlig vilja och målmedvetenhet att ge alla barn och elever goda möjligheter att få en likvärdig omsorg och utbildning. Nätverk och rutiner finns för att uppmärksamma barn och elever i behov av särskilt stöd. Inspektionen visar emellertid att det råder fokus på grundskoleärenden och att förskolornas och gymnasieskolans behov inte tillgodoses fullt ut. Även en i skolornas åtgärdsprogram behöver ses över så att eleverna ges bättre förutsättningar till ökad måluppfyllelse. Alla verksamheter arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Det sker ett medvetet arbete med att skapa trygga och trivsamma lärandemiljöer för barnen och eleverna. I många fall uppnås också detta. På några skolor, framförallt i grundskolans senare årskurser, visar inspektionen emellertid att det råder ett klimat, där kränkningar och hårt språkbruk är vanligt. Detta är en tendens som också märks i några skolor bland de yngre eleverna. Kommunen måste förbättra sin uppföljning av verksamheternas arbete med normer och värden samt försäkra sig om att berörda skolor vidtar kraftfulla åtgärder. Mot bakgrund av att det förekommit kränkningar vid flertalet grundskolor är det särskilt angeläget att kommunen skyndsamt vidtar åtgärder så att det vid varje verksamhet finns en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelserna som bland annat utgår från den kartläggning av den egna verksamheten som ska utgöra underlag för planen.

5 Beslut (4) Dnr :3627 Kommunen har en tydlig ledningsorganisation och tar ett övergripande ansvar för att det utvecklingsarbete som sker i samtliga verksamheter utgår från de nationella målen. I kommunen pågår ett antal utvecklingsprojekt. Bland annat har en betygsutredning påbörjats som jämför elevernas slutbetyg i grundskolan i ämnena svenska, matematik och engelska med elevernas resultat i motsvarande A-kurser i gymnasieskolan. Samtalsledare i grundskolorna och inom gymnasieskolan utbildas till att ansvara för samtalsgrupper bestående såväl av pedagoger inom den egna skolan som mellan skolor. En satsning för att kompetensutveckla barnskötare till förskollärare med lokal behörighet pågår också för närvarande. Det systematiska sarbetet i kommunen har en tydlig struktur och alla verksamheter upprättar sredovisningar som till stora delar motsvarar förordningens krav. Flertalet verksamheter bör emellertid utveckla sin analys, uppföljning och utvärdering med planerade åtgärder för att förbättra en och öka måluppfyllelsen. De flesta rektorer är väl förtrogna med grundskolans mål och uppdrag. Emellertid varierar rektorernas förtrogenhet med förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens mål och uppdrag. Under ett antal år har Björknäsgymnasiet haft relativt stor omsättning på gymnasiechefer och rektorer. Detta har lett till att mycket av den kunskap om organisationen som behövs för att kunna driva skolan framåt har gått förlorad och det saknas kontinuitet i ledarskapet. Flertalet rektorer uppger också att tiden inte räcker till för att vara delaktiga i alla verksamheter och för att bedriva pedagogiskt ledarskap i den utsträckning de önskar. Kommunen behöver se över förutsättningarna för rektorerna att ta ett tydligare ansvar för den pedagogiska utvecklingen av sina verksamheter. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9 (1 kap. 12 och 2 kap. 8 skollagen samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen och 2 kap. 2 särskoleförordningen). - Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (1 kap. 12 och 2 kap. 8 skollagen samt 1 kap. 6 gymnasieförordningen, 1 kap. 7 gymnasiesärskoleförordningen). - Kommunen har inte sett till att samtliga skolor och verksamheter har upprättat likabehandlingsplaner som motsvarar författningarnas krav (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling och 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Studiehandledning på modersmålet anordnas inte för elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Några av gymnasieskolans lokala kurser motsvarar inte författningarnas krav (2 kap. 14, 1 kap. 6 samt 7 kap. 4 gymnasieförordningen).

6 Beslut (4) Dnr :3627 I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser på kommunnivå. - Kommunen bör förbättra sin uppföljning av skolornas arbete med normer och värden och säkerställa att alla elever har en trygg miljö. - Kommunen bör förbättra sin uppföljning och utvärdering av arbetet med särskilt stöd och säkerställa att alla barn och elever får det stöd de behöver. - Kommunens sredovisning bör förbättras så att den innehåller analyser av bakomliggande orsaker och samband till verksamheternas resultat samt ytterligare förslag till åtgärder för ökad måluppfyllelse. - Kommunen bör förbättra samverkan inom de olika skolformerna. - Kommunen bör se över förutsättningarna för rektorerna att vara pedagogiska ledare och hålla sig förtrogna med verksamheterna. - Kommunen bör förbättra tillgången till modersmålsundervisning. På Skolverkets vägnar Elisabeth Ahlgren Enhetschef Veronica Bonivart Säfström Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsrådet Jonas Hedström. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

7 Bilaga (6) Dnr :3627 Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Verksamhetsrapporter Förskoleverksamheten - Några förskolor saknar sredovisningar som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning varje förskola har förverkligat de nationella målen för verksamheten (3 och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Skolbarnsomsorgen - Några fritidshem upprättar inga sredovisningar (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Särskoleverksamheten - Särskoleverksamheten genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i samtliga ämnen och ämnesområden (2 kap. 2 särskoleförordningen, 1 kap. 7 gymnasiesärskoleförordningen och avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna). - Åtgärdsprogram enligt författningarnas krav upprättas inte i den obligatoriska särskolan (5 kap. 1 särskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen motsvarar inte förordningens krav (3 och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Rektorn för särskolan beslutar inte om anpassningar av timplanen för de elever som är mottagna i särskolan och får sin undervisning i en grundskoleklass (6 kap. 1 särskoleförordningen). Grundskolor Bredåkers skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i förhållande till kursplanernas krav i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen och 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

8 Bilaga 2 (6) - Skolan utgör inte en trygg miljö för alla elever vilket måste åtgärdas (1 kap. 2 skollagen och avsnitt 1 och 2.1 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 och 3a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan genomför inte elevens val enligt förordningens krav (2 kap grundskoleförordningen). Brönjaskolan - Eleverna har inte möjlighet att välja endast ett av språken engelska eller svenska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Fagernäs skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i förhållande till kursplanernas krav i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen och 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3, 3a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Gärdeskolan - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Harads skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i förhållande till kursplanernas krav i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen och 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

9 Bilaga 3 (6) - Skolan utgör inte en trygg miljö för alla elever och värdegrundsarbetet måste förbättras (1 kap. 2 skollagen och avsnitt 1 och 2.1 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 och 3a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Eleverna har inte möjlighet att välja endast ett av språken engelska eller svenska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Omfattningen av undervisningstiden inom elevens val motsvarar inte kraven (2 kap 2 grundskoleförordningen samt bilaga 3 skollagen). Hedenskolan - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i förhållande till kursplanernas krav i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen och 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 och 3a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Eleverna ges inte förutsättningar att nå målen i ämnet hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Skolan genomför inte elevens val enligt förordningens krav (2 kap grundskoleförordningen). Korpenskolan - Skolan utgör inte en trygg miljö för alla elever vilket måste åtgärdas (1 kap. 2 skollagen och avsnitt 1 och 2.1 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Mårängskolan och Annexet - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

10 Bilaga 4 (6) - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningen krav (3 och 3a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Parkskolan - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i förhållande till kursplanernas krav i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen och 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 och 3a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Svenska som andraspråk anordnas inte enligt gällande bestämmelser (2 kap grundskoleförordningen). Prästholmsskolan - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i förhållande till kursplanernas krav i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen och 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Sandenskolan - Skolan utgör inte en trygg miljö för alla elever vilket måste åtgärdas (1 kap. 2 skollagen och avsnitt 1 och 2.1 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan har inte fattat formella beslut avseende särskilda undervisningsgrupper (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Skolan har inte fattat formella beslut avseende anpassad studiegång (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.).

11 Bilaga 5 (6) - Eleverna har inte möjlighet att välja endast ett av språken engelska eller svenska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 grundskoleförordningen). Svartbjörnsbyns skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i förhållande till kursplanernas krav i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen och 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 och 3a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan genomför inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). Torpgärdsskolan - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i förhållande till kursplanernas krav i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen och 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Unbyns skola - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Älvskolan - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i förhållande till kursplanernas krav i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen och 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2

12 Bilaga 6 (6) kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3, 3a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolans betygskriterier i några ämnen överrensstämmer inte med de nationella betygskriterierna (7 kap. 8 grundskoleförordningen). Gymnasieskola Björknäsgymnasiet - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten (1 kap. 6 gymnasieförordningen samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna). - Skolan genomför inte utvecklingssamtal med den individuella studieplanen som grund med alla elever en gång per termin. Vidare informeras inte alltid vårdnadshavare till omyndiga elever (7 kap. 19 gymnasieförordningen). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Det finns elever som inte får det särskilda stöd de behöver och alla elever i behov av särskilt stöd har inte utarbetade åtgärdsprogram (8 kap. 1 och 1a gymnasieförordningen). - Övergripande ordningsregler finns inte framtagna för skolan i samverkan med elever (6 kap. 20 b gymnasieförordningen). - Skolans betygskataloger motsvarar inte författningarnas krav (7 kap. 17 gymnasieförordningen och Skolverkets föreskrifter om betygskatalog för gymnasieskolan). - Utbildningen är inte avgiftsfri (5 kap. 21 skollagen). - Skolan har ingen skolkonferens (4 kap. 5 gymnasieförordningen).

13 Utbildningsinspektion i Bodens kommun Dnr :3627 Utbildningsinspektion i Bodens kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av måluppfyllelse och resultat...5 Bedömning av styrning och sarbete...13 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Boden. Skolverket sände den 30 november 2007 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 19 februari 2008 till den 22 maj De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av en och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata rapporter. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Boden genomfördes intervjuer med representanter för barn- och utbildningsnämnden och dess förvaltning samt med näringslivsförvaltningen. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor och vux- 1

14 enutbildningen har besökts, men varken förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen har besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 1102 Skolbarnsomsorg 902 Förskoleklass 262 Grundskola 2521 Obligatorisk särskola 42 Gymnasieskola 1136 Gymnasiesärskola 36 Kommunal vuxenutbildning 422 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 23 Svenskundervisning för invandrare 136 Källa: Kommunens statistik Antalet invånare i Bodens kommun är cirka Kommunen är belägen i Norrbottens län och tillhör i Skolverkets statistik kommungruppen övriga kommuner, mer än invånare. Från Boden till Luleå, närmaste större stad, är det knappt fyra mil. Under det senaste 15 åren har befolkningen minskat med cirka nio procent. Elevutvecklingen är sviktande och kommunen har det senaste året lagt ned fem grundskolor. Kommunen tar emot både asylsökande och flyktingar med uppehållstillstånd. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Näringslivsförvaltningen har ansvar för den kommunala vuxenutbildningen, vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och undervisning i svenska för invandrare (sfi). Inom grundskolan genomför kommunen undervisning för elever med utländsk bakgrund som nyligen anlänt till Sverige i så kallade internationella klasser vid två skolor. Förskoleverksamheten i Boden bedrivs i form av förskola och familjedaghem. Av kommunens samtliga barn i åldrarna 1 5 år är cirka 78 procent inskrivna i förskoleverksamhet. Sammanlagt finns det 22 kommunala förskolor, en öppen förskola och åtta familjedaghem i kommunen. I kommunen finns också fyra enskilda förskolor samt två enskilda dagbarnvårdare som inte omfattas av inspektionen. I kommunen finns 16 grundskolor, varav fem är betygssättande. Förskoleklass och skolbarnsomsorg integreras i grundskolans verksamhet och finns i eller i anslutning till skolorna. Cirka 74 procent av barnen i åldern 6 9 år är inskrivna i 2

15 fritidshem, medan motsvarande siffra för barn i åldern år är 12 procent. I kommunen finns också en fristående grundskola, fria Emilia, och ett enskilt fritidshem. Dessa omfattas inte av inspektionen. Den obligatoriska särskoleverksamheten bedrivs dels i tränings- och grundsärskoleklasser, dels i grundskolor som har elever integrerade i grundskoleklasser. Bodens kommun samverkar med tre närliggande kommuner (Luleå, Piteå och Älvsbyn) i den så kallade fyrkanten. Inom fyrkanten finns ett samverkansavtal mellan kommunernas gymnasieskolor vilket bland annat innebär en gemensam antagning till samtliga program i kommunerna. I Boden finns en gymnasieskola som erbjuder 11 av 17 nationella program samt Internationell Baccalaureate. Skolan erbjuder också individuella program och individuella program introduktionskurs för nyanlända elever med utländsk bakgrund (IVIK). Gymnasiesärskolan har individuella och specialutformade program och inom ramen för det senare kan eleverna välja mellan livskunskap, hotell- och restaurang, skoglig inriktning, industriell verksamhet, verkstadsteknik samt estetisk verksamhet. Nationella program erbjuds genom avtal med Luleå kommun. Vuxenutbildningen tillhör Näringslivsförvaltningen, som styrs av Näringslivsstyrelsen och leds av en näringslivschef. Utbildningen genomförs på ett Lärcentrum. Förutom grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, sfi och särvux anordnas en collegeutbildning och ett akademikerspår som genomförs i samverkan med övriga kommuner inom den tidigare nämnda fyrkanten. Kommunen har avropsavtal med sju olika externa utbildningsanordnare samt ett samverkansavtal med kommunerna i fyrkanten. Sammanfattande bedömning Grundskolorna i Bodens kommun når i genomsnitt högre betygsresultat i jämförelse med riket. Emellertid visar resultaten på en nedgående trend. Samtliga resultat på kommunnivå har försämrats det senaste året. Skillnader i elevernas studieresultat i årskurs 9 mellan grundskolorna samt mellan pojkar och flickor är också stora. Flickorna når betydligt högre resultat än pojkarna. Även resultaten i kommunens gymnasieskola visar på en nedgående trend. Andelen elever som fullföljde sin utbildning inom fyra år har kraftigt försämrats det senaste året till endast 55,5 procent och den genomsnittliga betygspoängen ligger något lägre än riksgenomsnittet. Det är angeläget att kommunen analyserar resultaten och vidtar relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen och vända den negativa trenden. Trots kommunens goda ambitioner bedömer Skolverket att kommunen och grundskolorna måste utveckla sitt arbete med att följa upp och utvärdera kunskapsresultaten. Kommunen och grundskolorna har god kännedom om elevernas resultat i svenska, engelska samt matematik och genomför många uppföljningar inom dessa ämnen. På flertalet grundskolor finns dock inget system för att följa upp elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. Kommunen bör därför säkerställa att kunskapsresultaten följs upp och utvärderas på grupp- och skolnivå inom samtliga ämnen. Även uppföljningen och utvärderingen av resultaten i särskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen behöver förbättras. I kommunen finns en tydlig vilja och målmedvetenhet att ge alla barn och elever goda möjligheter att få en likvärdig omsorg och utbildning. Nätverk och 3

16 rutiner finns för att uppmärksamma barn och elever i behov av särskilt stöd. Inspektionen visar emellertid att det råder fokus på grundskoleärenden och att förskolornas och gymnasieskolans behov inte tillgodoses fullt ut. Även en i skolornas åtgärdsprogram behöver ses över så att eleverna ges bättre förutsättningar till ökad måluppfyllelse. Alla verksamheter arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Det sker ett medvetet arbete med att skapa trygga och trivsamma lärandemiljöer för barnen och eleverna. I många fall uppnås också detta. På några skolor, framförallt i grundskolans senare årskurser, visar inspektionen emellertid att det råder ett klimat, där kränkningar och hårt språkbruk är vanligt. Detta är en tendens som också märks i några skolor bland de yngre eleverna. Kommunen måste förbättra sin uppföljning av verksamheternas arbete med normer och värden samt försäkra sig om att berörda skolor vidtar kraftfulla åtgärder. Mot bakgrund av att det förekommit kränkningar vid flertalet grundskolor är det särskilt angeläget att kommunen skyndsamt vidtar åtgärder så att det vid varje verksamhet finns en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelserna som bland annat utgår från den kartläggning av den egna verksamheten som ska utgöra underlag för planen. Kommunen har en tydlig ledningsorganisation och tar ett övergripande ansvar för att det utvecklingsarbete som sker i samtliga verksamheter utgår från de nationella målen. I kommunen pågår ett antal utvecklingsprojekt. Bland annat har en betygsutredning påbörjats som jämför elevernas slutbetyg i grundskolan i ämnena svenska, matematik och engelska med elevernas resultat i motsvarande A-kurser i gymnasieskolan. Samtalsledare i grundskolorna och inom gymnasieskolan utbildas till att ansvara för samtalsgrupper bestående såväl av pedagoger inom den egna skolan som mellan skolor. En satsning för att kompetensutveckla barnskötare till förskollärare med lokal behörighet pågår också för närvarande. Det systematiska sarbetet i kommunen har en tydlig struktur och alla verksamheter upprättar sredovisningar som till stora delar motsvarar förordningens krav. Flertalet verksamheter bör emellertid utveckla sin analys, uppföljning och utvärdering med planerade åtgärder för att förbättra en och öka måluppfyllelsen. De flesta rektorer är väl förtrogna med grundskolans mål och uppdrag. Emellertid varierar rektorernas förtrogenhet med förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens mål och uppdrag. Under ett antal år har Björknäsgymnasiet haft relativt stor omsättning på gymnasiechefer och rektorer. Detta har lett till att mycket av den kunskap om organisationen som behövs för att kunna driva skolan framåt har gått förlorad och det saknas kontinuitet i ledarskapet. Flertalet rektorer uppger också att tiden inte räcker till för att vara delaktiga i alla verksamheter och för att bedriva pedagogiskt ledarskap i den utsträckning de önskar. Kommunen behöver se över förutsättningarna för rektorerna att ta ett tydligare ansvar för den pedagogiska utvecklingen av sina verksamheter. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). 4

17 I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende en. Bedömning av måluppfyllelse och resultat Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av en inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Kunskaper, utveckling och lärande Resultat och utvärdering av lärandet Inspektionen visar genom dokumentstudier och intervjuer att förskolorna utmanar och stimulerar till ett lustfyllt lärande och främjar leken i enlighet med läroplanen. Förskolorna genomför årligen en kommunövergripande föräldraenkät där det framkommer att föräldrarna i huvudsak är mycket nöjda med förskolornas verksamhet. Föräldrarna uppskattar personalens arbete och menar att verksamheten fyller en viktig funktion i barnens utveckling. Mer att läsa om kommunens förskoleverksamhet finns i en särskild rapport. Enligt skollagen är skolbarnsomsorgens uppgift att komplettera skolan samt att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Inspektörerna bedömer att skolbarnsomsorgens verksamhet överlag fungerar väl och erbjuder barnen en meningsfull fritid. Personalen arbetar målmedvetet för att verksamheten ska utgöra ett stöd i barnens utveckling och vara ett bra komplement till skolan. Vid intervjuer och genom kommunens årliga enkät framkommer att föräldrar och barn överlag är nöjda med fritidshemmens verksamhet. Inspektionen visar också att fritidshemmens samverkan med skolan i de flesta fall fungerar bra. Mer att läsa om kommunens skolbarnsomsorg finns i en särskild rapport. Inspektionen visar att förskoleklassens verksamhet överlag ger goda förutsättningar för barnen att utvecklas i den riktning som målen för skolformen anger. Sammanställningar av elevernas kunskapsresultat i svenska, matematik och engelska i grundskolans årskurser görs både på skol- och kommunnivå. Kommunens samtliga skolor genomför diagnostiska prov i årskurs 2, nationella ämnesprov i årskurs 5 och årskurs 9 samt diagnostiska prov i årskurs 7. Resultaten redovisas i skolornas sredovisningar och sammanställs i kommunens sredovisning. I kommunens sredovisning redovisas och jämförs också samma elevgrupps resultat i de diagnostiska proven i årskurs 7 med de resultat gruppen nådde i de nationella ämnesproven i årskurs 5. Redovisningen visar att skolorna når relativt goda resultat i svenska, engelska och matematik i årskurs 5 medan resultaten kraftigt försämras i årskurs 7. Vidare visar redovisningen, med något undantag, på en nedgående trend de senaste åren inom alla prov. 5

18 Tabell 1: Resultatmått i Bodens grundskolor Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen Andel (%) elever som ej nått målen i två eller fler ämnen Andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan Genomsnittligt meritvärde År Bodens kommuns grundskolor 80,1 83,8 82,2 8,5 9,2 10,9 90,8 91,3 90,3 212,6 212,5 207,6 Riket 75,5 76,0 76,1 14,5 14,4 14,1 89,2 89,5 89,1 206,3 206,8 207,3 Brönjaskolan 77,4 80,0 88,4 6,5 9,2 8,7 85,5 81,5 92,8 216,9 208,8 210,7 Harads skola 81,1 71,4 76,7 10,8 14,3 20,0 91,9 82,9 90,0 197,9 192,0 189,2 Korpenskolan 81,3 83,2 81,9 9,3 7,5 11,1 92,0 94,4 87,5 213,3 212,6 209,3 Sandenskolan 80,7 88,4 81,3 6,8 9,8 9,4 92,5 93,9 91,9 214,1 218,0 209,0 Älvskolan 69,2..*..* 23,1..*..* 76,9..*..* 206,3..*..* Källa: Skolverkets statistik * Antalet elever för lågt för att redovisas i officiell statistik Bodens kommun når i genomsnitt högre betygsresultat i jämförelse med riket. Som framgår av tabell 1 har det genomsnittliga meritvärdet legat högre än nivån för riksgenomsnittet de senaste tre åren. Andelen elever som nått målen i alla ämnen och andelen elever behöriga till gymnasieskolan har legat över riksgenomsnittet de senaste tre åren. Emellertid visar resultaten på en nedgående trend. Samtliga resultat på kommunnivå har försämrats det senaste året. Det kan också noteras att betygsresultaten varierar mellan de olika skolorna. Resultaten för Brönjaskolan ligger överlag på en högre nivå i jämförelse med resultaten för övriga skolor i kommunen samt riksgenomsnittet. Exempelvis hade 88,4 procent nått målen i alla ämnen och skolan har även det högsta genomsnittliga meritvärdet, 210,7. I Harads skola däremot, har en anmärkningsvärt hög andel av eleverna, 20,0 procent, inte nått målen i två eller fler ämnen år 2007 och skolans genomsnittliga meritvärde är endast 189,2. Inspektörerna konstaterar också att det finns stora skillnader mellan pojkars och flickors betygsresultat i kommunens grundskolor, vilket framgår av Skolverkets statistik och finns närmare beskrivet i respektive skolrapport. Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i kommunens grundskolor år 2007 är för pojkar 190,8 och för flickor 226,0. En granskning av betygsresultaten i olika ämnen visar att andelen pojkar som når målen är lägre i samtliga ämnen. I drygt hälften av ämnena finns stora skillnader mellan pojkar och flickor. I dessa ämnen är det mer än dubbelt så många pojkar som inte uppnått målen jämfört med flickorna år Mot bakgrund av skillnaden i betygsresultat mellan grundskolorna samt mellan pojkars och flickors resultat, bedömer inspektörerna att det finns anledning för kommunen att ytterligare analysera resultaten i grundskolan i syfte att förbättra måluppfyllelsen. 6

19 Tabell 2: Resultat nationella ämnesprov årskurs 9 år Andel (%) elever som minst uppnått resultatet G i ämnesprovet i svenska Andel (%) elever som minst uppnått resultatet G i ämnesprovet i matematik Andel (%) elever som minst uppnått resultatet G i ämnesprovet i engelska År Bodens kommun 98,3 97,0 87,3 82,2 95,7 95,4 Riket 96,2 96,3 87,6 84,4 95,5 95,0 Källa: Skolverkets statistik Inspektörerna konstaterar att andelen elever som uppnått minst godkänt på nationella ämnesprov i årskurs 9 i kommunen överlag överensstämmer med riksresultaten. Vidare visar elevernas slutbetyg i matematik på ett betydligt högre resultat än elevernas resultat i de nationella ämnesproven i samma ämne. Att differens finns mellan betyg och resultat på ämnesproven behöver inte betyda att betygen är satta på fel grund men stora avvikelser är ett skäl att utvärdera orsakerna. Inspektörerna bedömer att kommunen närmare måste analysera orsakerna till detta. Inspektörerna bedömer vidare att skolorna behöver fortsätta att analysera sina resultat i de nationella ämnesproven och tydligare relatera resultaten till skolornas pedagogiska arbete. Grundskolorna följer på flera sätt upp betygsresultaten i årskurs 9. I kommunens sredovisning finns dessa resultat redovisade och skillnader i betygsresultat mellan skolor belysta. Kommunen har också jämfört elevernas slutbetyg i grundskolan i ämnena svenska, matematik och engelska med de nationella ämnesproven i årskurs 9. Förutom i svenska, matematik och engelska genomför inte grundskolorna eller kommunen någon tydlig systematisk utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till kursplanernas krav. Utan sådan systematisk utvärdering av kunskapsresultaten i varje enskilt ämne kan inte skolorna utveckla verksamheten och vidta relevanta åtgärder för högre måluppfyllelse. Vidare görs ingen konkret utvärdering av skillnader mellan flickor och pojkar. Även om skolorna och kommunen genomför många uppföljningar saknas en systematik i kommunens utvärdering avseende ovanstående områden. Inspektörerna bedömer att utvärdering av grundskoleelevernas resultat på grupp- och skolnivå inom samtliga ämnen måste förbättras. I kommunen genomförs ingen uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat inom den obligatoriska särskolan, vare sig i de olika särskoleverksamheterna eller för de elever som är inkluderade i sina hemgrundskolor. Inspektörerna bedömer att uppföljning och utvärdering av särskoleelevernas resultat på kommun- och skolnivå måste förbättras. Mer att läsa om kommunens särskoleverksamhet finns i en särskild rapport. Vid en bedömning av resultaten för gymnasieskolan är det viktigt att beakta att dessa, vid några program, bygger på få elever. 7

20 Tabell 3: Resultaten i Björknäsgymnasiet år jämfört med riket. Andel (%) elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom fyra år Andel (%) elever med reducerat program Andel (%) elever med utökat program Genomsnittlig betygspoäng År Björknäsgymnasiet 68,9 55,5 1,1 0,5 38,1 34,3 14,0 13,9 Riket 76,0 76,2 4,4 4,0 22,6 22,5 14,1 14,1 Källa: Skolverkets statistik Andelen elever i kommunens gymnasieskola som fullföljde sin utbildning inom fyra år har legat lägre än nivån för riksgenomsnittet de senaste två åren och har kraftigt försämrats det senaste året. Som framgår av tabell 3 har andelen elever med utökat program legat avsevärt högre än riksgenomsnittet och den genomsnittliga betygspoängen legat något lägre än nivån för riket de senaste två åren. Tabell 4: Resultatmått från Björknäsgymnasiets nationella program år Barn- och fritidsprogrammet Andel elever med slutbetyg inom 4 år (%) Andel av dessa som är behöriga till högskola (%) Genomsnittlig betygspoäng Andel elever med slutbetyg från utökat program (%) ,2 65, * 12,7..* * Byggprogrammet 83,3 23,1 94,1..*..* 12,5..* 64,7 Elprogrammet..*..*..*..*..*..*..*..* Estetiska programmet 73,1 65, ,2 14,5 77,4 40,9 Fordonsprogrammet 80,0 37, ,2 12, Handelsprogrammet 75,0 45,0..*..*..*..*..*..* 83,3 53,8..* 100..* 12,7..* 18,2 86,7 93, ,2..* 19,4 31,7 Omvårdnadsprogrammet 75,0..*..*..*..*..*..*..* Hotell- och restaurangprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet 83,1 67, ,9 14,2 13,0 14,6 Teknikprogrammet 75,0 69, ,8 13,5 35,3 28,6 Källa: Skolverkets statistik * Antalet elever för lågt för att redovisas i officiell statistik Det finns skillnader i elevernas betygsresultat mellan de nationella programmen. Den genomsnittliga betygspoängen som redovisas varierar mellan 12,3 till 14,5 för år 2007 (se tabell 4). Lägst poäng har fordonsprogrammet och högst har estetiska programmet. I tabellen framgår också att det finns stora skillnader mellan programmen i andelen elever med slutbetyg från utökat program. 100 procent av eleverna på fordonsprogrammet och 64,7 procent av eleverna vid byggprogrammet har utökat program medan 14,6 procent av eleverna vid sam- 8

21 hällsprogrammet har det. Det kan också noteras att det finns elever vid samtliga program som läser utökat program. Den undervisning och verksamhet som ska förekomma för en elev vid genomgång av ett nationellt program kallas fullständigt program och omfattar 2500 poäng. Enligt gymnasieförordningen får rektorn besluta om utökat program för en elev, om eleven kan antas kunna tillgodogöra sig undervisningen på ett tillfredsställande sätt på såväl det ursprungliga programmet som det utökade. Enligt inspektörerna bör kommunen och rektorerna säkerställa att riktiga bedömningar görs i samband med utökat program. I detta sammanhang är det också angeläget att påtala vikten av att skolan genomför utvecklingssamtal med den individuella studieplanen som grund med alla elever en gång per termin. Inspektionen visar att det inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan genomförs viss uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten på arbetslagsnivå. På skolnivå redovisas vissa resultat men det saknas en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten på gymnasieskolan. Precis som för grundskolan leder detta till att kommunen saknar förutsättningar för sitt systematiska sarbete. Mot bakgrund av den mycket låga andel elever som fullföljde sin utbildning inom fyra år senaste året bör kommunen analysera tänkbara orsaker till detta och utifrån resultaten av dessa analyser vidta relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Inom vuxenutbildningen visar inspektionen att flertalet som påbörjar sina studier också fullföljer dem men avhopp från studierna förekommer. Cirka 100 studerande inom gymnasial vuxenutbildning har avbrutit en till nio kurser efter tre veckors studier. Även relativt stora avhopp sker av olika orsaker inom sfi och den grundläggande vuxenutbildningen. Inom sfi avbröt cirka 20 procent någon kurs år Ofta beror avhoppen på att den studerande får arbete, långpraktik, frånvaro, sjukdom eller flyttar från kommunen. Under år 2007 genomfördes cirka 40 prövningar, mestadels i kärnämnena. Andelen deltagare som studerade svenska A, engelska A och matematik A inom den gymnasiala vuxenutbildningen och som fick betyget godkänt är jämförbar med rikssnittet. Andelen kvinnor som studerar inom vuxenutbildningen är drygt 60 procent, något under riksgenomsnittet. Andelen invånare mellan år som deltar i kommunal vuxenutbildning är något högre för Boden än snittet för riket (4,0 jämfört med 3,5). Den kommunala vuxenutbildningen, särvux och sfi följer upp sina resultat till viss del men bör i högre grad analysera de studerandes resultat, och framför allt studieavbrotten. Det finns inga tydliga rutiner på verksamhetsnivån hur avbrotten följs upp och analyseras. Ett viktigt verktyg saknas därmed för att på denna nivå kunna genomföra förbättringar av undervisningen. Inspektörerna bedömer att lärarna bör förbättra uppföljning och analys av de studerandes kunskapsutveckling och även de studerandes avbrott från studierna. Mer att läsa om kommunens vuxenutbildning finns i en särskild rapport. Sammantaget bedömer inspektörerna att Barn- och utbildningsförvaltningens och Näringslivsförvaltningens uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten måste förbättras. Elevinflytande och samverkan Inspektionen visar att elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet genom formellt inflytande i olika samverkansorgan, till exempel klassråd och elevråd, 9

22 finns på grundskolorna och i gymnasieskolan. Det finns dock stora skillnader mellan och inom skolorna om elever upplever att de har något reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt läroplanerna ska skolan sträva efter att eleverna utvecklar ett allt större inflytande över sin utbildning, i takt med stigande ålder och mognad. En förutsättning för att elever ska kunna ha ett verkligt inflytande i undervisningen är att de har kunskaper om målen för utbildningen. Inspektionen visar att elevernas kunskaper om utbildningens mål varierar mellan skolorna. Inspektörerna bedömer att kommunen och de enskilda skolorna måste lägga större kraft vid att se till att eleverna känner till målen för utbildningen för att förbättra elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen. I läroplanerna anges att samarbetsformer mellan alla verksamheter ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Samverkan mellan de olika verksamheterna samt mellan grundskolans årskurser sker i viss utsträckning. Kommunen har exempelvis en gemensam modell som kallas Växa i lärande. Modellen innebär att sexåringarna integreras med årskurs 1 2 och personal bildar arbetslag bestående av förskollärare, fritidspedagoger samt grundskollärare. Modellen möjliggör en ökning av samarbetsformer mellan olika verksamheter. Inspektionen visar emellertid att Växa-grupperna ser olika ut på skolorna, allt ifrån ickeexisterande till fullt utbyggda. Inspektörerna bedömer att kommunen bör förbättra den pedagogiska samverkan inom alla verksamheter och årskurser för att stödja elevernas långsiktiga lärande. Individanpassning och särskilt stöd Kommunens förskoleverksamhet är till för alla barn mot bakgrund av förvärvsarbete, studier samt barnets behov och arbetet präglas överlag av ett inkluderande syn- och arbetssätt. I förskolorna finns rutiner för att identifiera barn i behov av särskilt stöd. Förskolorna strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten. I kommunen finns dock begränsad tillgång till specialpedagogisk kompetens vid förskolorna. Vid intervjuer med förskolepersonal och föräldrar framkommer också en uppfattning om att utredningsprocessen är långdragen. Detta medför att barn i behov av särskilt stöd riskerar att inte alltid få det särskilda stöd de behöver. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver säkerställa att alla barn erbjuds det stöd de behöver. Se vidare i rapporten om kommunens förskoleverksamhet. Inspektionen visar att kommunen har rutiner för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd i grundskolorna. På varje skola finns olika professioner, exempelvis specialpedagog, skolkurator, studie- och yrkesvägledare samt skolsköterska. För elever som riskerar att inte nå målen i något ämne eller för elever som har behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del är av skiftande. Exempelvis saknas ofta konkreta och utvärderingsbara mål samt vem som är ansvarig för att åtgärder utförs. I detta sammanhang vill inspektörerna återknyta till kommunens allt lägre kunskapsresultat. Inspektörerna bedömer att kommunen måste säkerställa att grundskolornas åtgärdsprogram förbättras som ett led i att ge eleverna större möjligheter till ökad måluppfyllelse. Björknäsgymnasiet har skolsköterskor, kuratorer, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagoger. Inspektionen visar att arbetet med särskilt stöd inte är organiserat och det saknas rutiner och systematik för att ge elever det stöd som 10