ÅRSRAPPORT Ambulanssjukvården i Storstockholm AB

Transkript

1 ÅRSRAPPORT 2014 N Ambulanssjukvården i Storstockholm AB

2 Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal verksamhet. Landstingsrevisorerna omfattar både de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret. Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt ansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Ledamöter i nämnder och styrelser ansvarar inför fullmäktige för hur de själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I ansvaret ingår att genomföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper. I årsrapporter för nämnder och styrelser sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på Landstingsrevisorernas hemsida De kan också beställas från revisionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt från landstingsrevisionen genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till landstingsrevisorerna@rev.sll.se.

3 Revisorsgrupp II Diarienummer: RK Styrelsen för Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Årsrapport 2014 Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Revisorerna i revisorsgrupp II beslutade överlämna rapporten till styrelsen för Ambulanssjukvården i Storstockholm AB för yttrande senast Paragrafen justerades omedelbart. Göran Hammarsjö Ordförande Agneta Fohlström sekreterare Landstingsrevisorerna Box Stockholm Besök oss: Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset Telefon: E-post: landstingsrevisorerna@rev.sll.se Säte: Stockholm Org.nr:

4 RK Revisionskontoret Sammanfattande bedömning Ambulanssjukvården i Storstockholm AB I den årliga revisionen prövas om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Bedömning för år 2014: Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Tillfredsställande X Inte helt tillfredsställande Otillfredsställande Intern styrning och kontroll Tillräcklig X Inte helt tillräcklig Otillräcklig Räkenskaper Rättvisande X Inte rättvisande Ekonomiskt- och verksamhetsmässigt resultat Det ekonomiska resultatet uppgår till -4,1 mnkr, vilket är 4,8 mnkr lägre än fastställt resultatkrav. Avvikelsen i förhållande till resultatkravet motsvarar ca 2,3 procent av omsättningen. Under året har verksamheten utökats med två ambulansenheter enligt avtal med hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Bolaget har uppfyllt avtalets krav på drift, tillgänglighet och kvalitet, men det har lett till att personalkostnaderna har ökat mer än budgeterat. Åtgärder har vidtagits, men har inte varit tillräckliga för att nå fullmäktiges resultatkrav för Fullmäktiges mål har i huvudsak uppnåtts när det gäller tillgänglighet, kvalitet och miljö och bolaget bedriver ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete i enlighet med kraven i ägardirektiven. Det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet bedöms, utifrån genomförd granskning, sammantaget som inte helt tillfredsställande. Intern styrning och kontroll Granskningen visar att bolagets styrelse i huvudsak skapat förutsättningar för en tillräcklig intern styrning och kontroll. Ett antal förbättringsområden har dock identifierats, bl.a. gällande den formella hanteringen av bolagets interna kontrollplan och arbetet med att utveckla en dokumenterad riskbedömning. Ett behov finns även att utveckla och tydliggöra bolagets målstyrning samt att utveckla ekonomistyrningen med en utvecklad kostnadsuppföljning och analys. Den interna styrningen och kontrollen bedöms, utifrån genomförd granskning, sammantaget vara tillräcklig men åtgärder behöver vidtas. Räkenskaper Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed, enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning. Räkenskaperna bedöms av den auktoriserade revisorn vara rättvisande. 1

5 Revisionskontoret INNEHÅLL 1 ÅRETS GRANSKNING EKONOMISKT OCH VERKSAMHETSMÄSSIGT RESULTAT Ekonomiskt resultat Åtgärder för att nå ekonomi i balans Verksamhetsmässigt resultat Tillgänglighet och kvalitet Produktion Personal Forskning och utveckling Miljö Revisionens bedömning INTERN STYRNING OCH KONTROLL Ekonomistyrning Bolagets interna ekonomistyrning Verksamhetsstyrning Intern kontrollplan Lönekostnader Övrigt Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer Revisionens bedömning RÄKENSKAPER Årsredovisningen Räkenskaper Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer Auktoriserade revisorns bedömning STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DELRAPPORT Bilaga 1 Bilaga 2 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer Bedömningsmål och bedömningskriterier

6 1 Årets granskning I den årliga revisionen prövas om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Den årliga revisionen omfattar granskning och bedömning inom följande områden: Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Intern styrning och kontroll Räkenskaper Revisionen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, landstingets regler och anvisningar, riktlinjer för bolagsrevision och samordnad revision inom SLL samt god revisionssed för kommunal verksamhet. Revisionen har utgått från revisionsplanen som fastställts av revisorsgrupperna och revisorskollegiet. I granskningen har lekmannarevisorerna biträtts av landstingets revisionskontor. Granskningen har genomförts av granskningsansvarig Annika Nyman vid revisionskontoret. Parallellt med lekmannarevisionen har revision utförts enligt ABL 9 kap. under ledning av auktoriserad revisor Mikael Sjölander vid Ernst and Young AB. Lekmannarevisorernas uppdrag är att granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Den auktoriserade revisorn granskar räkenskaperna och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Den interna styrningen och kontrollen granskas gemensamt. Under granskningsåret har ömsesidig information och samverkan skett mellan bolagets lekmannarevisorer och dess auktoriserade revisor. 2 Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat I detta avsnitt görs en bedömning av om styrelsen och verkställande direktören uppnått fullmäktiges mål och genomfört givna uppdrag samt följt de beslut, riktlinjer och föreskrifter som gäller för verksamheten. Bedömningen omfattar även om verksamhetens resultat och resurser står i ett rimligt förhållande till varandra. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår av bilaga 2. Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB) ansvarar enligt de specifika ägardirektiven för att utföra ambulanssjukvård åt Stockholms läns landsting. Samverkan ska ske med landstingets närsjukvård, akutsjukvård, sjukvårdsrådgivning och SOS Alarm. Bolaget ska även bedriva forsknings- och utvecklingsarbete inom ambulanssjukvård i samarbete med beställaren och Stockholms Prehospitala Centrum 1 samt utföra transport av avlidna åt Stockholms läns landsting. Verksamhet bedrivs idag vid sju ambulansstationer samt vid ett huvudkontor. Avtal med hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) reglerar antal enheter som ska omfattas i verksamheten, geografisk placering av dessa samt beredskapstider och kompetens hos den personal som bemannar enheterna. 1 Stockholms Prehospitala Centrum Ambulans har sedan 1 mars 2014 integrerats med enheten för prehospial vård och medicinsk service vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. 1

7 2.1 Ekonomiskt resultat Budget 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Resultaträkning (mnkr) Verksamhetens intäkter 196,4 207,2 189,1 Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar och finansnetto Resultat före bokslutsdisposition och skatt -195,7-213,4-189,3 0,7-6,2-0,2 Erhållna koncernbidrag - 2,1 - Lämnade koncernbidrag ,5 Justerat resultat 0,7-4,1-3,7 Erhållna koncernbidrag (skatt) - 4,1 3,5 Lämnade koncernbidrag (skatt) Resultat efter bokslutsdisposition och skatt 0,7 0-0,2 Balansomslutning (mnkr) Årsarbetare (antal) Justerat resultat på -4,1 mnkr visar bolagets resultat rensat från poster av engångskaraktär (för att göra utfallet jämförbart med 2013 och budget 2014) som uppgår totalt till 2,1 mnkr och består av ökad pensionskostnad på grund av att Finansinspektionen i oktober 2014 beslutat om en sänkning av diskonteringsräntan. Detta innebär en ökning av pensionsskulden för landstingets bolag. Landstingsledningen har beslutat att bolag inom LISAB-koncernen ska erhålla ett kapitaltillskott i form av koncernbidrag med motsvarande belopp. Med hänsyn till skattesituationen inom LISAB-koncernen erhåller bolaget ett koncernbidrag på 4,1 mnkr. Nettot av erhållna och lämnade koncernbidrag uppgår till 6,2 mnkr. Det resultat efter bokslutsdisposition och skatt som redovisas till Bolagsverket uppgår till 0 mnkr. I den fortsatta analysen utgår revisionen från det justerade resultatet (-4,1), som är jämförbart med fullmäktiges resultatkrav. Årets resultat uppgår till -4,1 mnkr, vilket är 4,8 mnkr lägre än fastställt resultatkrav. Avvikelsen i förhållande till resultatkravet motsvarar ca 2,3 procent av omsättningen. Resultatet är 0,4 mnkr lägre än 2013 års utfall. Intäkterna uppgår till 207,2 mnkr, vilket är 10,8 mnkr (5,5 procent) högre än budgeterat. Den största enskilda intäktsavvikelsen utgörs av övriga intäkter som är 4,6 mnkr högre än bugeterat. Övriga intäkter består bl.a. av elevplatsintäkter, evenemangsintäkter och intäkter för uppdragsutbildningar. Dessa budgeterar bolaget inte, eftersom de bedömts vara svåra att uppskatta. Ambulansverksamheten står för 93 procent av bolagets intäkter. Intäkterna från denna verksamhet överstiger budgeten med 4,4 mnkr, varav 1,8 mnkr är hänförligt till en utökning av ambulansverksamheten med två enheter 2 och 1,8 mnkr är hänförligt till ett tillfälligt tilläggsavtal för två 2 Beslut togs i januari 2013 om att utöka ambulanssjukvården i Stockholms läns landsting med totalt tio ambulanser. Under har nio av dessa placerats ut i länet, varav AISAB har driftsatt fem. 2

8 sjuktransportenheter under sommarmånaderna. Jämfört med 2013 har bolagets intäkter ökat med 18,1 mnkr (9,6 procent), vilket framför allt beror på den utökade ambulansverksamheten. Verksamhetens kostnader, exkl. avskrivningar och finansiella poster, uppgår till 201,9 mnkr, vilket är 16,2 mnkr (ca 8,7 procent) högre än budgeterat. Avvikelsen utgörs huvudsakligen av personalkostnader utöver budget om 17,1 mnkr. Detta främst beroende på utökningen av verksamheten och på övriga uppdrag som tillkommit, men också som en effekt av att personalkostnadsnivån har ökat. Verksamhetens kostnader är 19,6 mnkr (10,8 procent) högre än 2013 års utfall, vilket i huvudsak beror på ökade personalkostnader kopplat till större uppdragsvolymer. Personalkostnaderna har ökat med 12,4 procent mellan 2013 och 2014, medan antal helårsarbeten har ökat med 11 procent under samma period Personalkostnaderna har dels ökat p.g.a. en löneglidning på marknaden under de senaste åren till följd av att det råder brist på både specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare, dels har bolagets kostnader för introduktionsutbildningar, vikarier och timanställda ökat. Bristen på ambulanssjukvårdare har också inneburit att bolaget anställt sjuksköterskor för att klara avtalets krav på bemanning. AISAB har ca 37 legitimerade sjuksköterskor anställda på ambulanssjukvårdartjänster, till uppskattad merkostnad om 0,8 mnkr årligen. Därutöver har personalomsättningen ökat vilket driver kostnader för introduktion av nyanställda samt kostnader för arbetskläder. Styrelsen prognostiserade i delårsrapporten 2014 årets resultat till -0,8 mnkr. Utfallet blev dock 5,4 mnkr lägre än prognosen, vilket enligt uppgift framförallt beror på högre personalkostnader än beräknat. Revisionen konstaterar att fullmäktige beslutat 3 att styrelsen inte behöver återställa det negativa resultatet från 2013 i enlighet med av fullmäktige tidigare beslutat regelverk. Enligt underlag för beslutet finns inga underskott att hantera avseende verksamhetsåret 2012 och tidigare. Årets investeringar uppgår till 12 mnkr, att jämföra med fullmäktiges budget på 10,2 mnkr. Budgetavvikelsen om 1,8 mnkr beror på bl.a. inköp av ett ersättningsfordon, inredning av en bårbil och inköp av ett bårunderrede till intensivvårdsambulansen Åtgärder för att nå ekonomi i balans Enligt styrelseprotokoll har åtgärdsplaner för att nå en ekonomi i balans presenterats för styrelsen vid två tillfällen, samt Presenterade åtgärder har dock inte varit tillräckliga för att nå en ekonomi i balans under året. Arbetet med åtgärdsprogrammet sker i huvudsak i bolagets ledningsgrupp, men initiativ och förslag har även inhämtats på stationsledningsnivå, framförallt gällande personalkostnadsbesparande åtgärder. Stationsledningar har formellt engagerats under den senare delen av året för att vid den egna stationen ta fram åtgärdsförslag för att minska underskotten. Någon konsekvensanalys eller riskbedömning av framtagna åtgärdsförslag har inte gjorts, trots att styrelsen efterfrågat sådan. Åtgärder i planen är inte tidssatta, men uppskattad helårseffekt anges samt den effekt som enligt beräkningar har uppnåtts under år Revisionen bedömer att AISAB vidtagit de åtgärder som krävs för att uppfylla avtalet med beställaren, men med följd att personalkostnaderna har ökat mer än intäkterna. Åtgärder för att effektivisera arbetstiden och sänka personalkostnaderna har vidtagits, bl.a. införande av individuellt arbetsschema, översyn av överlappningstid vid skiftbyte, borttagande av måltidsersätt- 3 LS , Beslutsunderlag 8 Uppsiktsrapport

9 ning samt effektivisering av introduktionsutbildningar. Åtgärderna har dock inte varit tillräckliga för att nå fullmäktiges resultatkrav för Sammanfattningsvis kan revisionen konstatera att fullmäktiges mål om ekonomi i balans inte har uppnåtts i och med att resultatet underskrider resultatkravet. Styrelsens ekonomiska resultat bedöms vara inte helt tillfredsställande. 2.2 Verksamhetsmässigt resultat Nedan redovisas måluppfyllelsen för ett urval av dels fullmäktiges, dels styrelsens mål och uppdrag Tillgänglighet och kvalitet Fullmäktiges övergripande mål: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården I bolagets avtal med hälso- och sjuvårdsförvaltningen ställs specifika krav på fordonens tillgänglighet samt på tid mellan utlarmning och starttid (startintervall) vid uppdrag. Kraven är förenade med vite vid bristande måluppfyllelse. Egna mål för bemötande återfinns i styrelsens budget. TILLGÄNGLIGHET (Avtalskrav) Mål 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Tillgänglighet 99,7 % 99,79 % 99,78 % Antal timmar då fordonet varit tillgängligt under beredskapstid Startintervall 97 % iu iu KVALITET (AISAB Budget 2014) Bemötande Antalet externa klagomål <6 st 5 st 7 st Enligt avtalsenligt krav ska bolagets fordon varit tillgängliga för uppdrag under minst 97 procent av avtalad beredskapstid. Styrelsen i AISAB har ytterligare höjt ambitionen och vill uppnå 99,8 procent i genomsnitt samt att under två månader uppnå 99,9 procent. Styrelsens mål om tillgänglighet har inte nåtts fullt ut. Avtalsenliga krav på genomsnittlig tillgänglighet har dock uppnåtts och en mindre förbättring om 0,01 procent jämfört med 2013 har skett. Den månadsvisa statistiken visar att tillgängligheten under två månader har legat strax under målet, dock inom tillåten avrundningsmarginal. Tillförlitlig statistik över startintervall har inte kunnat levereras under 2014 p.g.a. tekniska problem. Måluppfyllelse gällande startintervall kan därför inte bedömas. Problemet bedöms i huvudsak ligga utanför bolagets kontroll och vite har därför inte krävts. Problemet med att mäta startintervall på ett tillförlitligt sätt fanns redan En ny teknisk lösning för att mäta startintervall kommer troligen att införas i och med implementeringen av den nya IT-plattformen för prehospital vård, FRAPP. Målet om att antal externa klagomål som inkommer till verksamheten ska understiga basåret 2012 har uppnåtts. Fem bemötandeavvikelser har inkommit under 2014, att jämföra med basåret då sex avvikelser inkom. Utöver det följer bolaget anmälningar och klagomål som inkommit 4

10 till IVO 4, LÖF 5 och patientnämnden. Totalt inkom 54 ärenden, vilket är en minskning med 35 procent sedan 2013 då 83 ärenden inkom. Antalet anmälningar till patientnämnden har ökat under året från tre till 11 ärenden KLAGOMÅL (Antal ärenden) varav Socialstyrelsen/IVO Patientnämnden LÖF anmälning Lex Maria AISAB har tidigare år genomfört egna mätningar av patientupplevd kvalitet. En landstingsgemensam patientenkät har genomförts under 2014, men resultatet har ännu inte presenterats för vårdgivarna. Sammanfattningsvis kan revisionen konstatera att fullmäktiges mål i huvudsak har uppnåtts. Styrelsens verksamhetsmässiga resultat bedöms vara tillfredsställande. Det är dock viktigt att styrelsen följer utvecklingen av teknik för att leverera kvalitetssäkrade mätningar av startintervall. Detta dels för att kunna följa kvalitet i levererade tjänster, dels med anledning av att resultatet av mätningarna kan påverka den avtalsenliga ersättningen Produktion AISAB har under året uppnått budgeterade antal drifttimmar enligt avtal. Den avtalade drifttiden har ökats med sju procent under året som en konsekvens av att verksamheten utökats med två nya enheter. Även antalet uppdrag avseende transport av avlidna har ökat. Antal uppdrag Budget 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Förändring Ambulans Antal uppdrag ,4 % Drifttimmar ,0 % Transport av avlidna Antal uppdrag ,1 % Drifttimmar ,4 % Enligt styrelsens beräkningar har produktiviteten under 2014 minskat med 7,3 procent uttryckt i fasta kostnader per uppdrag samt med 5,2 procent uttryckt som antal uppdrag per beredskapstimme. Produktivitetsminskningen förklaras av att utökningen med nya enheter inneburit ökade kostnader såväl som fler avtalade drifttimmar, samtidigt som antal uppdrag inte ökat i samma omfattning. Bolagets möjligheter att påverka produktivitetstalen är små, då antal drifttimmar bestäms av beställaren och dirigeringen av uppdrag hanteras av extern part. Ett viktigt syfte med den beslutade utökningen har varit att öka beredskapen i ambulanssjukvården efter det att antal uppdrag har ökat under flera år. En viss minskning i produktivitetstalen är därmed förväntad. 4 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är sedan 2013 en egen tillsynsmyndighet för anmälningsärenden som tidigare hanterades av Socialstyrelsen. 5 Patientförsäkringen LÖF tar emot skadeanmälningar från patienter som har råkat ut för en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård och vill få ersättning för den från patientförsäkringen. 5

11 2.2.3 Personal Fullmäktiges övergripande mål: Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Stolta medarbetare (medarbetarindex) Chef- och ledarskap (chefsindex) Systematisk kompetensförsörjning Kopplat till fullmäktiges mål om stolta medarbetare har AISAB målet att öka resultatet i medarbetarindex med en punkt under Utfallet i årets medarbetarenkät var 78 att jämföra med 77 för 2013, vilket innebär att målet uppnåtts. Den totala sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år, från 5,3 till 5,6 procent. Sjukfrånvaron har ökat bland kvinnor och minskat något bland män. Långtidssjukskrivningarnas andel av den totala sjukfrånvarotiden har minskat. Personalomsättningen har enligt uppgift ökat markant under de senaste fem åren. År 2014 uppgår personalomsättningen till 16 procent att jämföra med 14 procent Bolagets uppföljning bland personal som slutat har inte gett någon entydig bild av anledningen till den ökade rörligheten, men för låg lön, hög arbetsbelastning och att personalen inte får utnyttja sin kompentens fullt ut är vanliga svar Forskning och utveckling AISAB ska enligt ägardirektiven bedriva forsknings- och utvecklingsarbete inom den prehospitala vården. Styrningsprocesser och att utöka andelen direktintag av patienter har uppmärksammas av bolaget som särskilt prioriterat med bakgrund i kommande förändringar i och med Framtidens hälso- och sjukvårdsplan. Geriatrisk patientstyrning infördes 2013 och har utvärderats under året. Närakutstyrning har etablerats vid utvalda enheter och breddinförande planeras. Därutöver har omdirigering av patienter till Södertälje sjukhus vid hög belastning samt infektionsstyrning av svårt sjuka patienter mot Karolinska sjukhuset startats. Bolaget har även arbetat aktivt med samverkansplattformen Akademisk ambulans, utbildningar, handledning samt ett antal interna och externa forsknings- och utvecklingsprojekt. Revisionen bedömer att AISAB uppfyller ägardirektivens krav på att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete, men konstaterar att bolaget i stora delar saknar motsvarande ekonomisk kompensation för detta arbete Miljö Fullmäktiges övergripande mål: Hållbar tillväxt Effektivt miljöarbete Enligt krav förenade med vite i avtal med beställaren ska AISAB vara miljöcertifierad enligt EMAS eller ISO-standard. Kravet uppfylls genom att bolaget har ett integrerat kvalitets-, miljöoch arbetsmiljöledningssystem, certifierat enligt ISO 9001, ISO och OHSAS AISAB redovisar i årsrapport 2014 uppgifter av sitt miljöarbete i enlighet med det s.k. specifikationsdokumentet kopplat till landstingets miljöprogram Miljöutmaning I specifikationsdokumentet framgår att förvaltningar och bolag under programperioden ska arbeta för att öka den egna redovisningens transparens, reviderbarhet och tillförlitlighet, samt för att uppgifter som eventuellt saknas till en början, blir möjliga att redovisa senare under programperioden. I AISAB:s förvaltningsberättelse 2014 är dock redovisningen av uppgifter kring bolagets miljöarbete och hur de bidragit till att uppfylla landstingets mål i miljöprogrammet inte lika utvecklad som den redogörelse som avgetts i årsrapport Bolagets mest betydande miljöaspekt är transporter. Styrelsen har i budget formulerat ett eget mål om att 40 procent av bolagets drivmedel ska vara förnyelsebara. Ett nytt avtal har tecknats med Statoil vilket innebär att drivmedel som köps in har 30 procent förnyelsebart innehåll. Inköp har gjorts under året av sex fordon som drivs med biogas, vilket gör att det finns totalt 6

12 nio biogasfordon i verksamheten. Under året har även leasingavtal för ytterligare en elbil tecknats vilket ökat antalet elbilar till två stycken. I styrelsens redovisning framgår dock inte uppgifter om hur stor del av bolagets totala användning av drivmedel som är förnyelsebara. Andra mål har varit att effektivisera energianvändningen bl.a. genom att ersätta lågenergilampor med LED-belysning. Ingen av de i årsrapporten redovisade målen har definierats genom mätbara indikatorer eller tidbestämts. 2.3 Revisionens bedömning Revisionen instämmer i styrelsens bedömning av det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet och konstaterar att det beskrivits på ett i huvudsak tillfredsställande sätt i årsrapporten. Det ekonomiska resultatet uppgår till -4,1 mnkr, vilket är 4,8 mnkr lägre än fastställt resultatkrav. Avvikelsen i förhållande till resultatkravet motsvarar ca 2,3 procent av omsättningen. Under året har verksamheten utökats med två ambulansenheter enligt avtal med hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Bolaget har genomfört utökningen och samtidigt uppfyllt avtalsenliga krav på drift, tillgänglighet och kvalitet. Utökningen av verksamheten har dock inneburit att kostnaderna har ökat mer än bolagets intäkter. Åtgärder har vidtagits, men har dock inte varit tillräckliga för att nå fullmäktiges resultatkrav för Revisionen bedömer att AISAB i huvudsak har uppnått fullmäktiges mål för verksamheten. Styrelsen har bedrivit verksamheten i enlighet med fullmäktiges beslut samt på ett sådant sätt att avtalsenliga krav på drift, tillgänglighet och kvalitet uppfyllts. Bolaget bedriver ett aktivt forskningsarbete i enlighet med ägardirektiven. Det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet bedöms utifrån genomförd granskning, i likhet med 2013, som inte helt tillfredsställande. 3 Intern styrning och kontroll I detta avsnitt görs en bedömning av hur styrelsen och verkställande direktören tar ansvar för den interna styrningen och kontrollen. Bedömningen omfattar även om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och säkert sätt så att fullmäktiges mål uppfylls samt att lagar, föreskrifter m.m. följs. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår av bilaga 2. Granskningen av den interna styrningen och kontrollen har genomförts av revisionskontoret och auktoriserad revisor. 3.1 Ekonomistyrning AISAB:s styrelse har i budget fastställt mål för verksamheten vilka bedöms vara i linje med fullmäktiges övergripande mål. Styrelsen följer löpande upp bolagets mål vid styrelsemöten och styrelsen informeras om det ekonomiska utfallet i relation till budget samt prognoser för fortsättningen av året. Under 2014 har fem styrelsemöten hållits. Styrelsen har under hösten gjort en utvärdering av sitt och VD:s arbete, där resultatet återrapporterats vid styrelsemöte i september Styrelsen har i utvärderingen efterlyst mer adekvat underlag för beslut, t ex tydligare riskbedömning och åtgärdslista vid beslut om bokslut och budget Auktoriserad revisor har granskat de processer och rutiner i bolagets ekonomistyrning som har en koppling till den finansiella rapporteringen och förvaltningskrav enligt aktiebolagslagen. Granskningen visar att budget har upprättats för 2014 samt att arbetsordning för styrelsen och instruktion till verkställande direktören har antagits och uppfyller lagkraven. Granskning av styrelseprotokoll visar att bolagets styrelse löpande blivit informerade om väsentliga frågor under året samt delgivits information om bolagets resultat, ställning och likviditet. Styrelsen har 7

13 beslutat om en delegationsordning med beloppsgränser och väsentliga ärenden har varit föremål för beslut i styrelsen Bolagets interna ekonomistyrning Revisionen har genomfört en fördjupad granskning kring bolagets interna arbet med budgetering, ekonomiskt analysarbete och åtgärdsprogram. Bolaget har en förhållandevis liten ekonomiavdelning där ekonomifunktionens resurser till största del åtgår till löpande redovisning och rapportering. Det tidsmässiga utrymmet för fördjupad ekonomisk analys är enligt uppgift relativt begränsad. Stationsledningar samt ett antal mindre kostnadsställen har eget budgetansvar över en kostnadsbudget. Den ekonomiska styrningen är idag framförallt koncentrerad till huvudkontoret som tar fram budget, prognoser och material för den ekonomiska uppföljningen. Stationsledningar involveras i mycket liten utsträckning i arbetet med budget och prognoser och budgetansvariga har därför liten möjlighet att påverka den budget som läggs. Avsaknad av systemstöd för att på ett säkert och effektivt sätt dela budgeten är enligt uppgift en av anledningarna till att stationsledningarna inte har insyn i budgetprocessen. Bolagets nuvarande budgetmodell infördes Utveckling av modellen har skett efter hand och dagens fördelning av kostnader har i högre grad schabloniserats, istället för att som tidigare utgå från historiska kostnader. Grunden för fördelningen av direkta kostnader är avtalade beredskapstimmar per station samt bolagets snittkostnader inom olika områden. Enligt uppgift överstiger lönekostnader, framförallt övertid och administrativ tid, frekvent det som budgeteras på stationsnivå. Genomgång av bugetprognosen görs månadsvis av VD och ekonomichef och prognosen revideras efter behov. Under 2014 har prognosen bl.a. reviderats i samband med kvartals- och delårsrapporteringar. Stationsledningar involveras inte i prognosarbetet. Bolaget har system och rutiner för att inom rimlig tidsram förmedla månatligt kostnadsutfall och personalstatistik till budgetansvariga. Ekonomisk information förmedlas fr.o.m. januari 2015 direkt via ekonomisystemet Raindance, istället för som tidigare via filer på det interna nätverket. I och med införandet av Raindance får stationsledningarna även tillgång till en leverantörsportal med möjlighet att granska fakturaunderlag, en möjlighet som tidigare varit begränsad. Granskningen visar att stationsledningar efterfrågar utökat ekonomiskt underlag, utöver befintlig månadsrapportering, som möjliggör utökad analys mellan stationer och över tid. Vid bolagets centrala administration har förslag till en standardiserad rapport för löpande statistik per station tagits fram, vilken inkluderar utfall och nyckeltal inom ekonomi, personal och verksamhet. Enligt uppgift ska den nya uppföljningsmodellen färdigställas till hösten Bolagets ledning följer upp ekonomin vid månatliga ledningsgruppsmöten och vid genomgångar med respektive stationsledning två gånger årligen. Granskningen visar att stationsledningar upplever att de får stöd av huvudkontoret i sin ekonomiska uppföljning, men det framgår också att resurserna för ekonomisk uppföljning och analys är begränsade på stationsnivå. Utvecklad personalekonomisk statistik, t.ex. avseende övertidsersättningar, samt mer stöd i ekonomiskt analysarbete nämns som önskemål från stationerna. Revisionen bedömer att bolaget i huvudsak har en adekvat modell för löpande ekonomisk uppföljning och redovisning av ekonomisk ställning. Dock kan kostnadsuppföljning och -analys utvecklas så att bl.a. underlag för jämförande statistik och nyckeltal kan presenteras mellan stationer och över tid. Revisionen ser positivt på att bolaget initierat ett arbete med att utveckla en sådan rapportering. Ett prioriterat arbete bör även vara att förankra kostnadsbudgeten hos stationsledningar för att inte riskera att budgeten får minskad trovärdighet och styreffekt i organisationen. Revisionen noterar att presentation av åtgärder för att nå en ekonomi i balans varit 8

14 på agendan vid styrelsens sammanträden under året, men att det utvecklade underlag som styrelsen efterfrågat inte presenterats. 3.2 Verksamhetsstyrning Revisionskontoret har granskat verksamhetsstyrningen i AISAB genom granskning av styrdokument, styrelsehandlingar, årsrapportering och rapport från extern revision av ledningssystemet samt genom intervjuer med ledning och administrativ chef. AISAB är sedan 2008 certifierade inom kvalitet, arbetsmiljö och miljö enligt ISO-standarderna ISO 9001, ISO och OHSAS Det innebär att det finns ledningssystem och strukturer för hur bolaget ska arbeta inom dessa områden. Bolaget har under året arbetat med att fortsätta flytta över ledningssystemets dokumentation från det interna nätverket till intranätet Ping-Pong samt med att utveckla strukturen för hur det ska presenteras. Idag är ledningssystemet i Ping-Pong endast öppet för personer i bolagets ledning. Revisionen har tidigare noterat att viss dokumentation saknas i Ping-Pong och att vissa länkar inte fungerar. Tid för arbetets färdigställande har nu fastställts till våren AISAB mäter kvalitet i den utförda ambulansverksamheten bl.a. genom att följa huruvida registrering sker i kvalitetsregister, antal vårdavikelser, årlig patientenkät samt statistik över tillgänglighet och tidsåtgång i olika delar av vårdprocessen. Revisionen noterar att endast ett fåtal mätbara och tidssatta mål finns kopplat till den uppföljning som görs. Även inom övriga områden, såsom miljö och arbetsmiljö, finns få prioriterade mål för den övergripande verksamhetsstyrningen och som utgångspunkt för ledningsgruppens arbete. En liknande iakttagelse har gjorts av den revisor från BMG Trada Certifiering som genomfört den årliga granskningen av det standardiserade ledningssystemet. Bolaget föreslås av den externa revisorn att definiera målstyrningen för de fyra perspektiven miljö, kvalitet, arbetsmiljö och säkerhet samt att utveckla en struktur med prestandaindikatorer inom dessa områden. Den övergripande bedömning som görs av BMG Tradas revisor är dock att ledningssystemet fungerar väl. Revisionen bedömer att styrelsen i budgeten i huvudsak har brutit ner de av fullmäktiges mål som berör verksamheten till egna uppföljningsbara strategier, mål och indikatorer. Målen bedöms vara i linje med fullmäktiges mål. Ett arbete med att identifiera interna och externa mål samt att koppla dem till bolagets processer har påbörjats. Det finns dock ett behov av att bolaget fortsätter att arbeta med att skapa struktur och innehåll för uppföljning och rapportering av hur verksamheten presterar utifrån prioriterade mål och valda indikatorer. Rekommendationer: Styrelsen bör utveckla och tydliggöra bolagets målstyrning genom att ange prioriterade mål på övergripande nivå och på stationsnivå samt fastställa struktur för att löpande följa utfall. 3.3 Intern kontrollplan Styrelsen inte har fastställt en för året aktuell intern kontrollplan. Enligt uppgift håller bolaget på att se över och utveckla den interna kontrollplan som fastställdes för 2013, och kommer att ta upp planen för beslut av styrelse under våren Bolaget har enligt ledningen arbetat efter 2013 års plan under året. Styrelsen har i samband med årsrapporteringen 2014 tagit del av en dokumenterad uppföljning av 2013 års interna kontrollplan där planen kompletterats med trafikljusstatus enligt de riktlinjer från landstingsstyrelsen som gäller fr.o.m Dock saknas kommentarer avseende trafikljusstatus i enlighet med riktlinjerna. Revisionen konstaterade i årsrapport 2013 brister i bolagets riskanalys och internkontrollplan. Bolaget bedömdes då sakna en dokumenterad riskbedömning som följer landstingets riktlinjer på området och den interna kontrollplan som fastställdes 2013 omfattade i hög grad administrativa rutiner och i mindre utsträckning väsentliga risker vad avser möjligheten att uppnå uppsatta mål. Vidare saknades tydlighet i vem som ansvarar för att hantera prioriterade risker. 9

15 Revisionen konstaterar att det fortfarande är aktuellt för bolagets ledning att utveckla en struktur och process för att identifiera, värdera och ta ställning till prioritering och hantering av risker, samt att ta fram en dokumenterad riskbedömning. I arbetet med riskbedömning såväl som med intern kontrollplan bör styrelsen involveras och landstingets policy för intern kontroll beaktas. En rekommendation till styrelsen har formulerats i revisionens delårsrapport om att fastställa en intern kontrollplan. 3.4 Lönekostnader Bolagets ledningsgrupp följer månadsvis upp tim- och övertidskostnader för att kontrollera så att vissa kostnadsslag och kostnadsställen inte avviker väsentligt mot budget och förväntat utfall. Vid en sådan genomgång framkom att kostnader för vissa vikarieersättningar betalats ut under våren som den verkställande direktören inte haft vetskap om. Enligt bolagets gällande attestordning 6 får denna typ av extraersättningar endast betalas ut om kostnaden attesterats av VD. Efter att avvikelserna uppdagades har VD:n sett till att denna typ av ersättningar inte förekommit efter september månad. Enligt auktoriserad revisors granskning uppgår årets totala kostnad för lönearten till 2,2 mnkr inklusive sociala omkostnader. Den auktoriserade revisorn har gjort en stickprovsgranskning av de utbetalningar som gjorts under våren i lönearten. Övervägande del av underlagen i stickprovet var inte attesterade av VD. I den löpande granskningen har auktoriserad revisor granskat bolagets rutiner för rapportering, attestering och utbetalning av löner. Vid årsbokslutet har auktoriserad revisor särskilt granskat de extraersättningar som utgått till personal som valt att flytta sin semester för att lösa resursbehovet under semestern. Den auktoriserade revisorns bedömning är att bolaget på en övergripande nivå har tillräckliga rutiner och processer för att säkerställa en effektiv styrning och intern kontroll av lönekostnader. Brister har dock förelegat under våren vad gäller kontrollen över utbetalningar av vissa ersättningar. Det finns behov av att vidta åtgärder för att säkerställa att attestering av löneunderlag görs enligt gällande attestordning, exempelvis genom att implementera ytterligare kontroller för att i ett tidigare skede upptäcka om det förekommit ersättningar som inte uppfyller bolagets attestrutiner. Attestordningen kan även tydliggöras för den externa löneadministratören vid KS. Rekommendationer: Ledningen bör säkerställa att löneunderlag är attesterade enligt bolagets attestförteckning. 3.5 Övrigt Den auktoriserade revisorn har i löpande granskning därutöver genomfört granskning av bolagets förebyggande och upptäckande åtgärder avseende oegentligheter, rutiner kring upphandling, IT-säkerhet, hantering av leverantörsfakturor och utbetalningar samt inköp och aktivering av anläggningstillgångar. Inga väsentliga avvikelser har noterats inom dessa områden. 3.6 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer I tidigare revisionsrapporter har framförts ett antal rekommendationer avseende den interna styrningen och kontrollen. I bilaga 1 framgår hur rekommendationerna har hanterats. 3.7 Revisionens bedömning Revisionen bedömer att AISAB genom sitt ledningssystem har ett strukturerat arbetssätt med definierade processer och rutiner för att säkerställa att verksamhetskritiska funktioner fungerar och utvecklas. Ett antal förbättringsområden har dock identifierats i årets granskning av den interna styrningen och kontrollen vid AISAB. Bolaget saknar en av styrelsen fastställd intern 6 AISAB, 13 februari 2013, Ansvar och befogenheter. 10

16 kontrollplan för 2014 men arbetar även 2014, enligt uppgift, efter den plan som fastställts för Bolaget saknar även dokumenterad riskanalys som följer landstingets riktlinjer på området. Det finns vidare ett behov av att utveckla och tydliggöra bolagets målstyrning. Då bolagets ersättning, och följaktligen även budget, är beräknad efter ett antagande om optimal bemanning har bolaget ett stort behov av kostnadskontroll för att inte uppvisa negativa resultat. Granskningen av bolagets ekonomistyrning visar att det är viktigt att ledningen fortsätter att utveckla bolagets kostnadsuppföljning och analys med bl.a. underlag för jämförande statistik och nyckeltal mellan stationer och över tid. Åtgärder för att nå en ekonomi i balans har presenterats vid styrelsens sammanträden, men ledningen behöver utveckla det underlag som styrelsen efterfrågat. Brister har funnits under våren vad gäller kontrollen över utbetalningar av vissa löneersättningar. Bolagets bedöms på en övergripande nivå ha tillräckliga rutiner och processer för att säkerställa en effektiv styrning och intern kontroll av lönekostnader, men det finns ett behov av att vidta åtgärder för att säkerställa att attestering av löneunderlag görs enligt gällande attestordning. Den interna styrningen och kontrollen bedöms utifrån genomförd granskning, i likhet med 2013, sammantaget vara tillräcklig, men åtgärder behöver vidtas. Revisionen kommer därför under granskningsåret 2015 att följa upp bolagets arbete inom ovan nämnda områden. 4 Räkenskaper I detta avsnitt görs en bedömning av om styrelsens och verkställande direktörens redovisning är upprättad i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed så att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår av bilaga 2. Granskningen av räkenskaperna har genomförts av den auktoriserade revisorn. 4.1 Årsredovisningen Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och det nya redovisningsregelverket K3 som trädde i kraft den 1 januari Det nya regelverket har inte inneburit några väsentliga förändringar av bolagets redovisningsprinciper. Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed, enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning. 4.2 Räkenskaper Granskningen har inte visat på några väsentliga felaktigheter som påverkar AISAB:s resultat och ställning. Inte heller har granskningen visat på några väsentliga avvikelser från god redovisningssed, koncernens redovisningsprinciper eller från anvisningar som erhållits från LSF. 4.3 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer I tidigare revisionsrapporter har framförts ett antal rekommendationer avseende räkenskaper. I bilaga 1 framgår hur rekommendationerna har hanterats. Auktoriserad revisor har tidigare år rekommenderat bolaget att fortsätta dialogen med ägaren kring bolagets inkomstskattemässiga status. Under året har bolaget erhållit en skrivelse från Skatteverket där det framgår att bolaget och dess verksamhet är att ses som skattepliktigt. Ansamlade underskott uppgår enligt skattedeklaration 2014 till ca 36 mnkr. Rekommendationen bedöms därmed åtgärdad. 11

17 I samråd med hälso- och sjukvårdförvaltningen genomfördes under sommaren 2014 en säsongsanpassning av antal beredskapstimmar för att underlätta bemanningen. Trots att en neddragning av beredskapstimmar beslutades i samråd med HSF så har bolaget erhållit full ersättning enligt huvudavtalet. Enligt överenskommelsen kan dock dessa timmar flyttas till en annan del av året när belastningen är högre. Vid den löpande granskningen 2014 rekommenderades ledningen att i samråd med HSF, innan årsbokslutet klargöra vilka effekter som flytten av beredskapstimmar från sommaren till annan period kommer att ha på redovisningen. I samband med årsbokslutet hade samtliga beredskapstimmar ännu inte levererats till HSF varför bolaget reserverat ca 530 tkr för de löne- och fordonskostnader som återstående, ej levererad, beredskapstid beräknas kosta. Auktoriserad revisors granskning av bolagsledningens bedömning har inte resulterat i några väsentliga noteringar. Rekommendationen bedöms därmed åtgärdad. 4.4 Auktoriserade revisorns bedömning Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed, enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning. Räkenskaperna bedöms av den auktoriserade revisorn vara rättvisande. 5 Styrelsens yttrande över delrapport 2014 Revisionens delårsrapport 2014 har behandlats på AISAB:s styrelsemöte 9 december Av protokollet framgår att styrelsen tagit del av rapporten och inte haft något att tillägga. 12

18 Bilaga 1 1(1) Sammanställning och uppföljning av lämnade rekommendationer avseende tidigare år och innevarande år: Ambulanssjukvården i Storstockholm AB 2014 Rekommendation Åtgärdat Ja Granskningsår Delvis Nej Kommentar 2012 Årsrapp Bolagets ledning rekommenderas att fortsätta dialogen med ägaren kring bolagets inkomstskattemässiga status X Bolaget har erhållit en skrivelse från Skatteverket där det framgår att det inte finns någon anledning till att huvudprincipen skall frångås Delår Styrelsen bör, mot bakgrund av en genomförd riskbedömning, fastställa en intern kontrollplan som klargör hur väsentliga risker ska hanteras. I framtagande av internkontrollplan och riskanalys bör Landstingets Policy för internkontroll (LS ) beaktas. X Bolaget arbetar med att se över riskanalys och intern kontrollplan. Intern kontrollplan kommer enlig uppgift tas upp för beslut av styrelsen under våren Delår Ledningen bör, i samråd med HSF, innan årsbokslutet klargöra vilka effekter som flytten av beredskapstimmar från sommaren till annan period kommer att ha på redovisningen. X Bolaget har reserverat för de löne- och fordonskostnader som återstående, ej levererad, beredskapstid beräknas kosta Årsrapp Styrelsen bör utveckla och tydliggöra bolagets målstyrning genom att ange prioriterade mål på övergripande nivå och på stationsnivå samt fastställa struktur för att löpande följa utfall Årsrapp Ledningen bör säkerställa att löneunderlag är attesterade enligt bolagets attestförteckning. Det finns behov av att vidta åtgärder för att säkerställa att attestering av löneunderlag görs enligt gällande attestordning, exempelvis genom att implementera ytterligare kontroller för att i ett tidigare skede upptäcka om det förekommit ersättningar som inte uppfyller bolagets attestrutiner. Attestordningen kan även tydliggöras för den externa löneadministratören vid KS.

19 Bilaga 2 BEDÖMNINGSMÅL OCH BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR 2014 Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges mål samt följt de beslut, riktlinjer och föreskrifter som gäller för verksamheten. Verksamhetens resultat och resurser står i ett rimligt förhållande till varandra. Bedömningsmål: 1. Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges resultatkrav. 2. Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges mål för verksamheten och genomfört tilldelade uppdrag. 3. Nämndens/styrelsens verksamhet har bedrivits i enlighet med för verksamheten gällande lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Bedömningskriterier: Tillfredsställande Bedömningsmålen bedöms i allt väsentligt vara uppfyllda. Avvikelser kan förekomma. Inte helt tillfredsställande Bedömningsmålen bedöms delvis vara uppfyllda. Det finns större avvikelser. Otillfredsställande Bedömningsmålen bedöms inte vara uppfyllda. Det finns allvarliga avvikelser som måste åtgärdas snarast. Intern styrning och kontroll Nämnden/styrelsen har ett ändamålsenligt och aktuellt system för styrning, ledning, uppföljning och kontroll som är tydligt och funktionellt. Det finns ett strukturerat arbetssätt med definierade processer och rutiner för att styra ekonomi och verksamhet. Verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och säkert sätt i syfte att uppfylla fullmäktiges mål och efterleva lagar, föreskrifter m.m. Bedömningsmål: 1. Nämnden/styrelsen har i budget/verksamhetsplan fastställt ekonomiska och verksamhetsmässiga mål i linje med fullmäktiges mål och övriga uppdrag. Målen är mätbara/uppföljningsbara. 2. Nämnden/styrelsen följer kontinuerligt och systematiskt upp ekonomi, verksamhet och kvalitet, såväl för verksamhet i egen regi som för sådan som uppdragits åt annan att utföra, analyserar väsentliga avvikelser samt vidtar åtgärder vid behov. 3. Nämndens/styrelsens rapportering ger en rättvisande och tillförlitlig information om ekonomi, verksamhet och kvalitet. 4. Nämnden/styrelsen har fastställt en organisation med tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. 5. Nämnden/styrelsen har ett ändamålsenligt och aktuellt system för intern styrning och kontroll. 6. Nämnden/styrelsen genomför årligen, i enlighet med Ägarpolicyn, en systematisk utvärdering av hur väl den interna styrningen och kontrollen fungerar. Bedömningskriterier Tillräcklig Bedömningsmålen bedöms i allt väsentligt vara uppfyllda. Brister kan förekomma. Inte helt tillräcklig Bedömningsmålen bedöms delvis vara uppfyllda. Det finns större brister. 1

20 Bilaga 2 Otillräcklig Bedömningsmålen bedöms inte vara uppfyllda. Det finns allvarliga brister som måste åtgärdas snarast. Räkenskaper Nämndens/styrelsens redovisning är upprättad i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed så att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning och kan ligga till grund för styrning, ledning, uppföljning och kontroll av den verksamhet som bedrivs. Bedömningsmål: 1. Nämndens/styrelsens räkenskaper är upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen, god redovisningssed samt landstingets regler och anvisningar. 2. Nämndens/styrelsens delårsrapport och årsbokslut/årsredovisning ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Bedömningskriterier: Rättvisande Räkenskaperna uppfyller i allt väsentligt bedömningsmålen. Brister/förbättringsmöjligheter kan förekomma. Eventuella värderings-, klassificerings- och/eller upplysningsfel är inte av sådan karaktär att de väsentligen påverkar bilden av nämndens/styrelsens resultat och ställning. Inte rättvisande Räkenskaperna innehåller väsentliga brister i förhållande till bedömningsmålen. 2