Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 18 december 2014 kl 09:00 12:00 Plats: Hotell Corallen

Transkript

1 Granskningsgruppen Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 18 december 2014 kl 09:00 12:00 Plats: Hotell Corallen Närvarande ordinarie gruppdeltagare: Charlotte Liliemark, ordförande Rigmor Eklind, (s) vice ordförande Matti Wahlström, (v) Anders Stenberg, (m) Elisabeth Wanneby, (mp) Elisabeth Englund (kd) Tobias Hörnfeldt Röhr, (fp) Fredrik Barnekow, Misterhultsbygdens intresseförening Tommy Hammar, adjungerad ledamot, Länsstyrelsen i Kalmar län Tobias Facchini, regionförbundet Bo Carlsson, expert Antonio Pereira, expert Kristina Erlandsson, samhällsbyggnadskontoret Rolf Persson, projektledare, LKO Anna Kinch, sekreterare Frånvarande: Kerstin Åbinger/Kristina Erlandsson, samhällsbyggnadskontoret Catharina Lihnell Järnhester, Naturskyddsföreningen 1. Mötets öppnande Charlotte öppnar mötet och hälsar de närvarande välkomna. 2. Godkännande av dagordning Den utskickade dagordningen godkänns. 3. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningarna godkänns 4. Fortsatt arbete med konsekvensutredningen, Bo och Antonio Vid Granskningsgruppens möte 30 september gick vi i gruppen översiktligt igenom de kompletteringar som begärts av remissinstanserna samt de svar SKB lämnat. Efter genomgången fanns önskemål från gruppen om fördjupning i vissa punkter, se protokoll från mötet. Punkterna omfattar: 1. Avgränsningar MB och KTL 2. Val av plats 3. Inkapslingsanläggningen 4. Nollalternativet 5. Beskrivning av olyckor 6. Kapselfabriken 7. Bränslet 8. Kapacitet Clab/Clink 9. Kriticitetsolyckor 10. Önskemål om systemanalys i ansökan

2 Punkt 1 (Bo) Avgränsningar MB (Miljöbalken) och KTL (Kärntekniklagen) SSM har påpekat att kompletteringar som inkommit till SSM (i KTL-ansökan) från SKB, i vissa fall också har bäring på MB-ansökan. SKB kommer att göra viss komplettering men vidhåller att många detaljfrågor ligger utanför prövningen enligt MB. MKG menar att ansökan enligt MB inte innehåller information som finns i ansökan enligt KTL. Detta är allvarligt menar MKG eftersom denna begränsning medför att viktiga frågor som ska samrådsbehandlas (samråd krävs endast enligt MB) inte kommer att tas upp. OSS påpekar att SKB lämnat den fullständiga säkerhetsanalysen endast i KTLärendet men inte i MB-ärendet, vilket innebär att MMD inte kan göra en fullständig bedömning. SKB medger att all information inte finns i MB-ansökan men anser sig uppfylla de lagliga krav som ställs på båda ansökningarna. Punkt 2 (Bo) Val av plats (lokalisering) för slutförvaret Flera remissinstanser frågar hur och vilka kriterier som styrt platsvalsprocessen. SKB säger att den fullständiga argumentationen för platsvalet finns i bilaga PV. I MKBn ligger fokus på hur processen kring platsvalet har gått till. SSMs kritik gäller SKBs slutsats om att det uppenbart inte finns någon bättre plats än den valda med insatser som är rimliga. SKBs grundkrav är att möjliga platser ska uppfylla robusta krav på strålsäkerhet. Ett annat grundkrav är att det ska finnas politisk och allmän acceptans i kommunen och av närboende. Därutöver ska platsen vara tillgänglig och en samling industriella faktorer vägs in i form av för- och nackdelar. De platsberoende lokaliseringsfaktorerna som påverkar strålsäkerheten är i huvudsak relaterade till bergets egenskaper. Avgörande för att Forsmark valdes framför Laxemar är främst bergets lägre frekvens av vattenförande sprickor. I övrigt uppfyller båda platserna kriterierna för ett slutförvar. Detta gäller enligt SKB såväl de industriella förutsättningarna som miljöpåverkan. SKB anser sig ha visat att Forsmark är en lämplig plats med hänsyn till ändamålet med slutförvaret. Platsen ger en lånsiktig säker förvaring och ändamålet kan nås med begränsade intrång och olägenheter. Beträffande Hultsfred (inlandslokalisering) som förvarsplats konstaterar SKB att de lokala förhållandena i berggrunden dominerar säkerheten, inte den storskaliga strömningen av grundvatten som antogs när alternativet med Hultsfred motiverades. Dessutom är salthalten i grundvattnet i Hultsfredsområdet inte fördelaktigare för barriären (främst bentoniten) än salthalten i Forsmark och Laxemar. Fördelen med Hultsfred är därmed inte större sett i ett regionalt perspektiv och även om lokala förhållanden i Hultsfredsalternativet är gynnsamma (bl.a. lägre vattengenomsläpplighet i berget) är ändå bergarten totalt sett sämre (gabbro jämfört med granit). Gabbro, som är bildat på stort djup av basisk magma (bildad i jordytan kallas den diabas), har bl.a. lägre termisk konduktivitet, vilket ställer krav på större avstånd mellan kapslarna och gabbro är dessutom ekonomiskt intressant som brytningsvärt mineral, t.ex. för utvinning av nickel och kobolt.

3 Punkt 3 (Bo) Inkapslingsanläggningen SSM vill ha en bättre konsekvensbedömning av inkapslingsanläggningens lokalisering. Lokaliseringen av Inka till Clab (= Clink) har flera fördelar anser SKB, bl.a. samordningen med Clab och kunskapen och erfarenheten av en kärnteknisk anläggning vid Clab. En lokalisering till Forsmark skulle där kräva en fristående inkapslingsanläggning (Frink). Vid en lokalisering till Clab blir således hanteringen av icke kapslat använt kärnbränsle koncentrerad till ett ställe och kräver mindre personalstyrka. Se illustrationen ovan (ur SKBs komplettering). SSM har även efterlyst våt hantering i Frink, men SKB avfärdar detta med att det då måste till en dubblering av många funktioner utan större hälso- och miljöfördelar. Någon dosbelastning till personal eller omgivning för alternativen är inte gjord men SKB konstaterar att dosbelastningen blir godkänd i båda alternativen, dock blir belastningen mindre vid en lokalisering till Clab. Punkt 4 (Bo) Nollalternativ SKBs nollalternativ till slutförvarssystemet är fortsatt mellanlagring i Clab.

4 SKB avvisade i en första omgång SSMs krav på flera konsekvensbedömda scenarier av nollalternativ. Efter överenskommelse mellan SKB och SSM har SKB ändrat sig och avser komma in med en beskrivning vid kompletteringen av Clab och Clink (i början av 2015). Om utökningen av kapaciteten i Clab (i den separata ansökan som SKB nyligen upprättat) inte ges tillstånd har SKB framfört att då är nollalternativet endast att Sveriges kärnkraftverk står utan mellanlagringsmöjligheter. Vi har reagerat på detta, se Gruppens samrådssynpunkter som i dagarna lämnats till SKB. Punkt 5 (Bo) Beskrivning av olyckor SSM vill ha beskrivning av olyckor. SSM begärde detta i sitt yttrande rörande MKBn, SKB har dock inte gjort någon redovisning i fallet. SSM hänvisar till Naturvårdsverkets allmänna råd (2009:1). I dessa sägs att även olyckor ska bedömas som har liten sannolikhet att inträffa men som ger stora konsekvenser. SSM är kritisk till SKBs uteblivna analys och konsekvensbedömning av sådana olyckor. SKB säger att man återkommer med en beskrivning vid kompletteringen av Clab och Clink i början av Punkt 6 (Bo) Kapselfabriken SKB inkluderar inte kapselfabriken i ansökan. SSM anser att det är en följdverksamhet enligt MB 16 kap. 7. SSM vill därför att SKB beskriver kapselfabriken som en del i slutförvarssystemet och verksamhetens betydelse för den långsiktiga säkerheten. SKB bestrider. Punkt 7 Bränslet (Antonio) Östhammars kommun har velat ha en utförligare redovisning av MOX-bränslets hantering än det som framgick i ansökan. Enligt SKB är hanteringen av MOX- bränslet likvärdig med hanteringen av UOX-bränslet (det vanliga urandioxid bränslet) när det gäller kärnsäkerhet och strålskydd. SKB beskriver de två typer av MOX-bränslet som förekommer i systemet, Swap-MOX som är det tyska bränslet som bytts mot svensk upparbetat bränsle och BWR-MOX som används i Oskarshamn. Totalt handlar det om bränsleelement. SKB har också svarat på Östhammars kommuns önskan om en bättre beskrivning av egenskaperna hos MOX-bränslet. SKB tar upp i sitt svar egenskaper som resteffekt, utbränningsgrad, radionuklidinventariet, kriticitet, löslighet, högutbränt bränsle och skadat bränsle (både för vanligt bränsle och MOX-bränsle). Punkt 8 Kapacitet Clab/Clink (Bo) SSM frågar, liksom vi i Gruppen, varför SKB inte yrkat på större mellanlagringskapacitet. SSM menar att slutförvarssystemet i sin helhet måste bedömas utifrån tillräcklig kapacitet vid Clab i det fall det blir stora förseningar. Frågan är nu löst såtillvida att SKB gått in med en ansökan om utökad kapacitet vid Clab. Se Gruppens nyligen lämnade samrådssynpunkter i ärendet. Punkt 9 (Antonio) Kriticitetsolyckor SSM har begärt att SKB skulle redogöra för ett visst antal punkter rörande kriticitet kopplad till slutförvaret. Dessa punkter är 1) utökad redovisning för användning av utbränningskreditering, 2) händelser och scenarier avseende risk för kriticitet, 3) konsekvenser vid kriticitet i slutförvaret, 4) uppdatering av kriticitetsanalys, 5) kriticitetsberäkningar för bränsle från Ågesta och Studsvik. Antonio gör vid dagens möte en redovisning för de olika punkterna. Se bifogad PowerPoint fil.

5 Punkt 10 Systemanalys i ansökan Kärnavfallsrådet anser att SKB bör göra en systemanalys där det framgår att det är möjligt att ta fram ett komplett system av konstruktionsförutsättningar, vilka uppfyller säkerhetsanalysens krav samt kravet på att de ska vara praktiskt möjliga att verifiera med mätningar under både uppförande och driftfas. SKB avser att komma med ett förtydligande av planerna för att ta fram kontrollerbara konstruktionsförutsättningar och att vidareutveckla resonemanget avseende kontrollerna av barriärerna efter deponering och förslutning. 5 Rapport från möte med SSM:s generaldirektör, Rolf En gång om året träffar kommunstyrelseordförandena och de båda projektledarna i Östhammar och Oskarshamn SSM:s generaldirektör. Årets möte ägde rum den 24 november. Vid mötet medverkade också ansvariga för kärnavfallsfrågan vid myndigheten. Vid mötet informerade SSM bland annat om följande tre punkter: Besparingar I samband med att Vattenfall för ett par år sedan lämnade in sin ansökan om att få bygga ny kärnkraft anställdes ny personal för att ta fram det nödvändiga regelverket. Med de signaler som nu ges från regeringen så är det inte troligt att detta kommer att realiseras. Myndigheten har därför inlett ett arbete med personalnerdragningar. Besparingarna kommer dock inte att påverka slutförvarsenheten. Tidplan SSM räknar med att hålla den utsatta tidplanen och därmed lämna sitt yttrande till regeringen under Redovisning SSM har beslutat att man successivt ska offentliggöra vissa granskningsrapporter med början under Anledningen är att man ser att processen drar ut på tiden och att detta kan vara ett sätt att hålla frågan aktuell. 6 Samrådsyttrandet utökad lagringskapacitet i Clab Se bifogad fil. De från granskningsgruppen som medverkade vid samrådsmötet den 2 december var mycket nöjda med SKB:s dragning och den efterföljande frågestunden. Bo och Rigmor är utsedda till justerare. När protokollet är justerat kommer gruppen att få ta del av det. 7 Övriga frågor Hemsidan Anna visar uppdateringen av LKO:s hemsida. Gå gärna in och titta, har ni synpunkter så tar vi upp det på nästa möte den 28/1-15. Möten 2015 Onsdagen 28/1 kl 9-12 Fredagen 27/2 kl 9-12 Tisdagen 31/3 kl 9-12 Torsdagen 23/4 kl 9-12 Torsdagen 21/5 kl 9-12 Måndagen 15/6 kl Ev. studieresa till Holland hösten -15 Anders Högberg, Linnéuniversitetet, ska bjudas in till något av vårens möten.

6 8 Mötet avslutas Charlotte tackar gruppens deltagare och önskade alla en.. Ordförande Charlotte Liliemark Sekreterare Anna Kinch

7 Konsekvensutredning - om kriticitet i slutförvaret LKO, António Pereira

8 Innehåll SSM:s begäran om komplettering av ansökan om slutförvar: frågor om kriticitet SKB:s svar till SSM Appendix

9 SSM:s begäran om komplettering av ansökan om slutförvar: frågor om kriticitet Oktober 2012 begärde SSM att SKB skulle komplettera fem punkter rörande kriticitet kopplat till slutförvar 1) utökad redovisning för användning av utbränningskreditering 2) händelser och scenarier avseende risk för kriticitet 3) konsekvenser vid kriticitet i slutförvaret 4) uppdatering av kriticitetsanalys 5) kriticitetsberäkningar för bränsle från Ågesta och Studsvik

10 SKB:s svar till SSM SKB lämnade kompletteringen december När det gäller Clink förväntades ett svar om kriticitetsberäkningar under sommaren Nu gäller januari Det är oklart för mig om det ingår kriticitetsberäkningar i CLAB:s kompakteringsansökan som ska lämnas in januari CLINK:s kompletteringar väntas också under januari För att göra realistiska kriticitetsberäkningar ska man tillgodoräkna utbränning (kreditera) av bränslet (s.k. burnup)

11 SKB:s svar till SSM Punkt 1: Utbränningskreditering i kriticitetsanalyser har använts i Sverige i begränsad omfattning och är fortfarande under utveckling. SKB har gjort en redogörelse om metoder, principer och systematik och troligtvis kommer de detaljerade beräkningarna senare i januari. Punkt 2: Två situationer ska inträffa enligt SKB, för att kriticitet ska uppstå: kapseln måste vattenfyllas och kapselns och insatsens geometri måste förändras så att kriticitet blir möjligt. Säkerhetsanalysen har inte identifierat något missöde av händelseklass H3-H4 som leder till att en kapsel vattenfylls och därför ses det som en restrisk och beräknas inte i säkerhetsanalysen.

12 SKB:s svar till SSM Punkt 3: SSM har begärt att SKB skulle behandla kriticiteten som ett restscenario. SKB har därför gjort beräkningar för ett stiliserat scenario och drar slutsatsen att effekten som skulle utvecklas motsvara 14 kw och de radiologiska konsekvenser är enbart sex gånger högre än för stationära förhållanden, dvs. när en jämvikt har nåtts efter kriticitetshändelsen (Obs, kokpunkten för vattnet vid 5 Mpa tryck är C och för att få kriticitet måste man anta att kapseln vattenfylls). Punkt 4: En ny rapport som väntades sommar 2014 (blir januari 2015) ska ersätta de nuvarande kriticitetsanalyserna.

13 SKB:s svar till SSM Punkt 5: De nya kriticitets beräkningarna kommer också att inkludera bränslet från Ågesta och Studsvik

14 Appendix Dr. Robert Winsley, Radioactive Waste Management Limited

15 Dr. Robert Winsley, Radioactive Waste Management Limited

16 Dr. Robert Winsley, Radioactive Waste Management Limited

17