Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 21 maj 2015 kl 09:00 12:00 Plats: Oskarshamnssalen, Stadshuset

Transkript

1 Granskningsgruppen Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 21 maj 2015 kl 09:00 12:00 Plats: Oskarshamnssalen, Stadshuset Närvarande ordinarie gruppdeltagare: Charlotte Liliemark, ordförande Rigmor Eklind, (s) vice ordförande Matti Wahlström, (v) Anders Stenberg, (m) Elisabeth Wanneby, (mp) Elisabeth Englund (kd) Tobias Hörnfeldt Röhr, (fp) Fredrik Barnekow, Misterhultsbygdens intresseförening Catharina Lihnell Järnhester, Naturskyddsföreningen Tommy Hammar, adjungerad ledamot, Länsstyrelsen i Kalmar län Bo Carlsson, expert Kerstin Åbinger, samhällsbyggnadskontoret (9-11) Antonio Pereira, expert Rolf Persson, projektledare, LKO Anna Kinch, sekreterare Frånvarande: Tobias Facchini, regionförbundet 1. Mötets öppnande Charlotte öppnar mötet och hälsar de närvarande välkomna. 2. Godkännande av dagordning Den utskickade dagordningen godkänns. 3. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningarna godkänns 4. Genomgång av SKB:s komplettering av ansökan Clab/Clink, Bo och Antonio Bo, Bakgrund SKB lämnade in sin ansökan för slutförvarssystemet i mars 2011 och har hittills genomfört följande kompletteringar av ansökan: Komplettering I april 2013 Komplettering KP (kontrollprogram) juni 2013 Komplettering II sept 2014 Komplettering III mars 2015 I genomgången av komplettering II (dokumentet daterat ) redovisas de huvudsakliga ändringar som SKB gjort utifrån ämnesvis indelning (bilaga K:2) respektive direkta svar på remissinstansernas frågor (bilaga K:3). I denna genomgång tas komplettering III upp på samma sätt med genomgång av bilagorna K:2 och K:3. Kommentarer lämnas också till de tillägg som gjorts, främst i den s.k. Tilläggs-MKBn som kompletterar ursprungliga MKBn. Se bifogad fil Antonio Redovisade de radiologiska konsekvenser (bilaga K:23). Se bifogad PowerPoint

2 5. Yttrande till Mark- och miljödomstolen om ansökan kan anses komplett, Bo Vid dagens möte presenteras ett förslag till yttrande till domstolen. Sammanfattningsvis har Oskarshamns kommun, på grundval av de handlingar som SKB hittills framlagt i sin ansökan om slutförvarssystemet för använt kärnbränsle och kärnavfall, inga ytterligare krav beträffande kompletterande utredningar/uppgifter. Under mötet beslutas om att komplettera yttrandet med följande formulering: Kommunen har tidigare påtalat behovet av ett kontrollprogram som kan verifiera slutförvarets funktion enligt ansökan. Kommunen bedömer att det i denna fråga inte behövs någon ytterligare komplettering, utan kan tas upp under sakprövningen och regleras av domstolen i ett särskilt utredningsvillkor. 6. Studieresan till Borssele, lägesrapport, Anna och Rolf Granskningsgruppen ska göra en studieresa till Borssele, Holland mellan den september Resan kommer att genomföras med hjälp av buss och flyg. Avresa från Oskarshamn sker den 16 september kl 13:00 från Stadshuset och åter Oskarshamns den 18 september ca kl 01:00. Anna återkommer med ett mer detaljerat program i slutet av sommaren. Anmälda till resan är: Bo, Rigmor, Tobias H, Tobias F, Elisabeth E, Matti, Anders, Chatarina, Lotta, Fredrik, Eva. Marie, Rolf, Anna samt att det finns två platser för de nya ledamöterna totalt 15 personer. 7. Övriga frågor Rolf informerade om att gruppen ska få två nya ledarmöten, Anders Svensson SD och Tommy Skog C. Vi hälsar dem välkomna till nästa möte. Den 11/11 kommer SKB ev. att genomföra SKB- dagen i Stockholm. Strecka redan nu det datumet i almanackan då hela gruppen är inbjudna att följa med. Möten 2015 Måndagen 15/6 kl 13-16, Anders Högberg, Linnéuniversitetet, kommer att delta på mötet och berätta om arbetet med informationsöverföring 8. Mötet avslutas Charlotte tackar gruppens deltagare och avslutar mötet. Ordförande Charlotte Liliemark Sekreterare Anna Kinch

3 /Bo Carlsson Genomgång av SKBs komplettering III till Mark- och miljödomstolen (MMD) (ansökan enligt miljöbalken) Innehåll Bakgrund... 1 Komplettering III... 2 Synops... 2 Strålsäkerhetsrelaterade ändringar i Clink... 2 Tilläggsyrkande om utökad mellanlagring... 2 Behovet av utökad mellanlagring... 2 Planerade åtgärder för utökad mellanlagring... 2 Radiologisk miljöpåverkan... 2 Icke-radiologisk påverkan och miljökonsekvenser... 2 Villkor... 3 Tillåtlighet... 3 Vad händer härnäst?... 3 Bilaga K:2 (ämnesvisa svar)... 3 Bilaga K:3 (svar till remissinstanserna)... 4 Tilläggs-MKBn... 7 Bilaga: Handlingar som SKB lämnat till MMD i komplettering III Bakgrund SKB lämnade in sin ansökan om slutförvarsystemet i mars 2011 och har hittills genomfört följande kompletteringar av ansökan: Komplettering I april 2013 Komplettering KP (kontrollprogram) juni 2013 Komplettering II sept 2014 Komplettering III mars 2015 I min genomgång av komplettering II (dokumentet daterat ) redovisas de huvudsakliga ändringar som SKB gjort utifrån ämnesvis indelning (bilaga K:2) respektive direkta svar på remissinstansernas frågor (bilaga K:3). I denna genomgång tas komplettering III upp på samma sätt med genomgång av bilagorna K:2 och K:3. Kommentarer lämnas också till de tillägg som gjorts, främst i den s.k. Tilläggs-MKBn som kompletterar ursprungliga MKBn. Radiologiska konsekvenser (bilaga K:23) redovisar Antonio separat. Oskarshamn/Bo Carlsson/G.gruppen/Genomgång kompl. III/ 1(8)

4 /Bo Carlsson Komplettering III Synops Nedan följer en kortfattad sammanfattning av nyheter i Komplettering III. Strålsäkerhetsrelaterade ändringar i Clink I komplettering II nämnde SKB att ändringar som betingas av ökade krav på strålsäkerhet för Clink skulle redovisas i inlaga i början av Dessa ändringar redovisas nu i Komplettering III. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har meddelat skärpta strålsäkerhetskrav för nya kärntekniska anläggningar som medför delvis nya konstruktionsförutsättningar för Clink jämfört med den redovisning som fanns med i ansökan Anläggningen är därför förstärkt när det gäller skydd mot jordbävningar och förbättringar avseende kylning av mellanlagret för använt kärnbränsle i händelse av bortfall i kylsystemet. Observera att SKB inte beaktat vårt påpekande om olyckshändelse med oljetanker i vattnen utanför anläggningen och vad detta kan betyda för kylningen. Samtidigt med komplettering III enligt miljöbalken lämnar SKB till SSM en komplettering till ansökan enligt kärntekniklagen (tas inte upp här). Tilläggsyrkande om utökad mellanlagring Kompletteringen innehåller ett tilläggsyrkande för utökad mellanlagring (från till ton) i nuvarande mellanlagret Clab och i den framtida integrerade anläggningen Clink. Huvudsaklig orsak till tilläggsyrkandet är risken för förseningar rörande igångsättningen av slutförvarsystemet. I kompletteringen redovisas även miljöpåverkan för de planerade säkerhetshöjande åtgärderna och den utökade mellanlagringen. Behovet av utökad mellanlagring Med nuvarande tillstånd i Clab (8.000 ton) nås denna mängd år SKBs utredningar visar att det går att utöka mellanlagringen i befintliga bassänger till ton genom enkla åtgärder som kompaktkassetter och omdisposition av härdkomponenter (domineras av styrstavar). Sammantaget säger SKB att det uppskattade lagringsbehovet med dessa åtgärder är tillgodosett fram till år Planerade åtgärder för utökad mellanlagring Kompaktkassetter används på idag på inkommande avfall. Omlastning till kompaktkassetter har tidigare skett och resterande omlastning omfattar ca ton. Mellanlagrade härdkomponenter i Clab planeras tas ut och i avvaktan på SFL omdirigeras till någon av följande platser: OKG ABs bergförråd (BFA) vid Oskarshamns kärnkraftverk, AB SVAFOs bergrumslager AM i Studsvik, SFR i Forsmark. Radiologisk miljöpåverkan Redovisas separat av Antonio. SKBs slutsats är att ökningen medför marginella konsekvenser. Icke-radiologisk påverkan och miljökonsekvenser Generellt påverkas omgivningen av själva byggprocessen som buller, damm, ökade materialtransporter etc. Ökad utsprängning av berg sker för Clink. Bergmassorna avses nyttiggöras. Sprängningen ger ökat innehåll av kväve till vatten och luft. Något ökad inläckning av grundvatten kommer att ske (dock inte mycket eftersom sprängningen för Clink befinner sig inom samma grundvattensänktratt som Clab). Oskarshamn/Bo Carlsson/G.gruppen/Genomgång kompl. III/ 2(8)

5 /Bo Carlsson Kylsystemet ska kunna hantera en resteffekt från ton avfall, vilket resulterar i ett ökat kylbehov och ökad energiförbrukning. Ökad hantering av radioaktivt material kommer att ske genom omlastning till kompaktkasseter. Uttransport av härdkomponenter medför ökade transporter av radioaktivt material. Om transporter från Simpevarp går till Studsvik eller Forsmark kommer detta att ske med fartyget m/s Sigrid. SKBs slutsats är att den icke-radiologiska miljöpåverkan endast ökar marginellt i förhållande till dagens påverkan. Villkor SKB hävdar att villkoren i villkorsbilagan i Komplettering I (bilaga K:1) oförändrat gäller även efter åtgärder vidtagna enligt Komplettering I, II och III. Tillåtlighet I bilaga AH har SKB tidigare beskrivit att den planerade verksamheten är förenlig med miljöbalkens allmänna hänsynsregler (bl.a. hushållning med naturresurser). SKB hävdar att så även är fallet efter ändringarna i Clink och den utökade mellanlagringen i Clab/Clink. Inte heller befaras någon miljökvalitetsnorm äventyras. Vad händer härnäst? Med Komplettering III är sannolikt ansökan komplett och MMD kan då kungöra ansökan och sakgranskningen igångsätts. MMD har i särskild underrättelse begärt att remissinstanserna före ska lämna yrkanden om eventuella ytterligare kompletteringar. Granskningsgruppen lämnar därvid yttrande om att sådant yrkande för kommunen (Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen) inte föreligger. Observera dock att kommunen i sin egenskap av tillsynsmyndighet (Samhällsbyggnadsnämnden) lämnar särskilt yttrande. Bilaga K:2 (ämnesvisa svar) Endast ändringar med anledning av Komplettering III noteras nedan. Kapacitet för mellanlagring Omfattar ändringen för utökad kapacitet och nämner sättet att utöka kapaciteten (se text ovan). Konsekvenser för Clab Clink påverkar Clab, men främst positivt menar SKB genom att tekniska system gemensamt kan användas och samköras. Nollalternativ Resonemanget kring nollalternativ har utvecklats enligt SKB, se Tilläggs-MKBn. Risk och säkerhet Förändringarna som föreslås för Clink medför att säkerheten i anläggningen höjs enligt SKB. Konsekvenserna av störningar och missöden bedöms inte äventyra bränslets kylning eller leda till att bränslet skadas mekaniskt (fysiskt menar man nog). Oskarshamn/Bo Carlsson/G.gruppen/Genomgång kompl. III/ 3(8)

6 /Bo Carlsson Radiologisk utsläppskontroll SKB konstaterar att miljöbalken och egenkontrollförordningen också gäller utsläppskontroll avseende radiologiska utsläpp. Kvalitetsledningssystemet för produktionen av KBS-3-systemet Klargör hur slutförvaret (i Forsmark) är indelat i delsystemen kapsel, buffert, återfyllning, förslutning, bergutrymmen och plugg i deponeringstunnlar. Kärnämneskontroll/Safeguards Grundprinciperna för hur kärnämneskontroll vid slutförvarsanläggningen ska gå till hänvisas till beskrivning i säkerhetsredovisningen kapitel 4 (bilaga SR.drift). Samråd Beskrivning av samrådet kring utökning av mellanlagringskapaciteten i Clab/Clink görs. Andra metoder för mellanlagring Meddelas att mer information om torr mellanlagring och utveckling av nollalternativet har redovisats. Bilaga K:3 (svar till remissinstanserna) Endast ändringar med anledning av Komplettering III noteras nedan. Eftersom kompletteringen i huvudsak gäller Clab/Clink är ändringarna i K:3 begränsade till de förhållandevis få remissinstanser som haft synpunkter på Clab/Clink. Naturskyddsföreningen Kalmar län Mellanlagret Clab Efterlyser utredning av alternativet torrt förvar och bristen av alternativredovisning kring nollalternativet. SKB hänvisar till att man utvecklat resonemanget av nollalternativet och hänvisar till Tilläggs-MKBn. Oskarshamn kommun Samhällsbyggnadsnämnden Synkronisering av de olika delarna En fråga gäller tidsperspektivet för inkapslingsanläggningens drift. Med 200 kapslar per år blir drifttiden 30 år, med 150 per år blir drifttiden 40 år. Efterlyser tydligare tidsperspektiv för driften. SKB svarar att man räknar med drifttiden 50 år i Forsmark och Ringhals, i Oskarshamn 60 år. I nollalternativet med fortsatt lagring i Clab och vid risken för oplanerat övergivande anges 60 år för samtliga reaktorer. Rivning av anläggningen Ansökan bör enligt Samhällsbyggnadsnämnden kompletteras med hur SKB avser infria kraven i lagstiftningen för rivningsmassorna från Clink. SKB svarar att man till SSM lämnat in preliminär avvecklingsplan för Clink, men att dokumentet är sekretessbelagt, eftersom det innehåller detaljerade beskrivningar av anläggningens fysiska skydd. Driftstörning Frågan gäller hur mottagningskapaciteten till Clab är balanserad med mottagningskapaciteten i inkapslingsanläggningen. SKB hänvisar till Tilläggs-MKBn. Nollalternativet SKB hänvisar till Tilläggs-MKBn. Oskarshamn/Bo Carlsson/G.gruppen/Genomgång kompl. III/ 4(8)

7 /Bo Carlsson Östhammars kommun - Samhällsbyggnadsnämnden Nollalternativ SKB hänvisar till Tilläggs-MKBn. Oskarshamns kommun Kommunfullmäktige och kommunstyrelse Avfallsmängden i Clab Frågan gäller konsekvensen för Clab vid kraftiga förseningar i slutförvarets igångsättning eller om det av andra skäl blir stopp i leveranserna av kapslar till slutförvaret. SKB hänvisar till Tilläggs-MKBn. Brand- och släckvatten Frågan gäller omhändertagande av släckvattnet vid en brand, vilket kan innehålla radioaktiva ämnen. SKB svarar att detta ingår i säkerhetsanalysen för Clab (SAR), som lämnas till SSM och ligger till grund för drifttillståndet. Avfallshantering Frågan gäller huvudmannaskapet för MLA (ovan-mark-förvar) när OKG avslutat sin verksamhet. SKB hänvisar till Tilläggs-MKB och till bilaga K:23 (radiologiska konsekvenser i samband med mellanlagring och inkapsling). Nollalternativ SKB hänvisar till Tilläggs-MKBn. Milkas Nollalternativ SKB hänvisar till Tilläggs-MKBn. Opinionsgruppen för säker slutförvaring, Oss Nollalternativ SKB hänvisar till Tilläggs-MKBn. MKG Nollalternativ SKB hänvisar till Tilläggs-MKBn. SSM Nollalternativ SKB hänvisar till Tilläggs-MKBn. Kapacitet i Clab/Clink SSM påpekar nödvändigheten av en handlingsplan för det fall kapaciteten i Clab/Clink inte räcker till. SKB hänvisar till Tilläggs-MKBn. Ytterligare frågor relaterade till MKBn SSM anser att SKB behöver förtydliga uppgifter som inte överensstämmer mellan PSAR och bilaga H till MKBn. SKB svarar att de nu upprättade bilagorna K:20 (Tilläggs-MKBn) och K:23 (radiologiska konsekvenser) använder samma dataunderlag och någon diskrepans ska numera inte finnas. Berguttag SSM vill ha belyst påverkan på befintliga bergrum vid sprängning för Clink. SKB svarar att man gjort detta i P-SAR som lämnades till SSM i januari Oskarshamn/Bo Carlsson/G.gruppen/Genomgång kompl. III/ 5(8)

8 /Bo Carlsson Beskrivning av olyckor SSM efterlyser bättre beskrivning av olyckor. SKB hänvisar till bilaga K:23 (radiologiska konsekvenser). Kapacitet i Clab/Clink SSMs fråga gällde huruvida kapaciteten i Clab var tillräcklig. SKB svarar med att tilläggsyrkande gjorts. Kriticetsolyckor SSM anser inte att SKB gjort en systematisk inventering av händelser som bl.a. kan medföra kriticitet. SKB hänvisar till den uppdaterade preliminära säkerhetsredovisningen (P-SAR) för Clink samt bilaga K:23. Kärnavfallsrådet Kraftig försening av arbetet med slutförvaret SKB hänvisar till tilläggsyrkandet och uppgifterna i Tilläggs-MKBn. Synpunkter på MKBn Rådet och SKB är inte överens om omfattningen på MKBn. SKB hänvisar till Tilläggs-MKBn. Nollalternativet Rådet vill ha tydligare redovisning av nollalternativet. SKB hänvisar till Tilläggs-MKBn. Konsekvenser av förlängning av kärnkraftverkens drifttider Rådet efterfrågar utredning vad som händer med Clab om drifttiderna förlängs. SKB hänvisar till tilläggsyrkandet och Tilläggs-MKBn. SERO Risker vid oplanerat övergivande av Clab SERO hävdar att strålningsnivåerna är kraftigt undervärderade vid ett oplanerat övergivande av Clab och hänvisar till uppmätta värden i Fukushima. SKB hänvisar till tidigare svar rörande Fukushima och det nya nollalternativet redovisat i Tilläggs- MKBn. Stäng Clab SERO anser att allt mellanlagrat avfall ska flyttas till torrlager. SKB svarar att man uppfattar detta som ett ställningstagande i sak. SERO vill också ha händelseförloppet redovisat vid störningar i bränslesystemet till reservkraft. SKB hänvisar till delar i bilaga K:23. Oskarshamn/Bo Carlsson/G.gruppen/Genomgång kompl. III/ 6(8)

9 /Bo Carlsson Tilläggs-MKBn Tillägg-MKBn är ett tillägg till MKBn som lämnades med ansökan Tilläggs-MKBn redovisar förändringar i anläggningsutformning och verksamhet samt förändringarnas konsekvenser i Clab respektive Clink. Avgränsningar Uttransport av härdkomponenter och mellanlagring av dessa på annan plats betraktas som följdverksamhet och ingår inte i ansökt verksamhet. Ingen plats är beslutad för mellanlagring av härdkomponenterna. Miljökonsekvenserna beskrivs därför endast översiktligt. SKB avser att transportera bergmassorna från utsprängningen till närmaste bergupplag för krossning. Detta ligger vid Bockstrupen och ägs av OKG. Verksamheten drivs således inte av SKB och ingår inte i ansökan. Konsekvenserna av denna verksamhet beskrivs därför inte i Tilläggs-MKBn. Förändringar av verksamheten I Tilläggs-MKBn beskrivs förändringar i verksamheten till följd av utökad kapacitet och skärpta strålsäkerhetskrav. Beskrivs inte närmare här (Antonio redovisar bilaga K:23 som berör radiologiska frågor). Följdverksamhet En relativt stor del i verksamheten kring utökad kapacitet i Clab är hanteringen och omlokaliseringen av härdkomponenter. Denna betraktas som följdverksamhet, se ovan. SKB säger att man kommer att utreda alternativ för mellanlagring av härdkomponenter. (I miljöbalken definieras inte begreppet följdverksamhet eller följdföretag. I 16 kap MB 7 sägs: Vid prövningen enligt denna balk skall hänsyn tas till andra verksamheter eller särskilda anläggningar som kan antas bli behövliga för att verksamheten skall kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Det är oklart om hur tolkningen av följdverksamhet ska göras. Ofta hävdas att transporter till och från ansökt anläggning/verksamhet som följdverksamhet (bl.a. transporterna av använt kärnbränsle till och från Clab/Clink). Krav på redovisning av utsläpp, vilka redovisas i MKBn, är då vanligt. Tveksamheter råder dock när det gäller fastställande av villkor för följdverksamheten.) Alternativt sätt att mellanlagra och/eller att utöka mellanlagringskapaciteten Utbyggnad av bergrummen i Clab beskrivs. Som alternativa sätt att mellanlagra redovisas våt mellanlagring på kärnkraftverk, ny anläggning för våt mellanlagring samt torr mellanlagring. Den sammanfattande bedömningen som SKB gör är kompaktering i befintliga bergrum och att omdisponera härdkomponenter. Påverkan, effekter och konsekvenser Påverkan, effekter och konsekvenser är uppdelad i två avdelningar; Clab (omfattande utökningen av kapacitet) Clink (förändringar i förhållande till ansökan 2011). Radiologiska konsekvenser upptar den större delen i Tilläggs-MKBn. Antonio redovisar bilaga K:23 som omfattar detta. Oskarshamn/Bo Carlsson/G.gruppen/Genomgång kompl. III/ 7(8)

10 /Bo Carlsson Icke radiologiska konsekvenser domineras av förändringarna i Clink och omfattar i huvudsak berguttaget, påverkan på grundvattennivån, utsläpp till luft och vatten samt buller och vibrationer. Sammantaget bedömer SKB vare sig radiologiska som icke-radiologiska konsekvenser som menliga för människa och miljö. Nollalternativet SKB hänvisar i flera fall till sin nya skrivning kring nollalternativet. Man kan konstatera att SKB också har en annorlunda skrivning av vad som kan komma att gälla i det fall det ursprungliga yrkandet (för hela systemet) eller tilläggsyrkandet (utökningen av mellanlagringen) inte skull bifallas. Jag väljer här att lämna huvuddelen av den text kring nollalternativet som SKB lägger fram i Tilläggs-MKBn. Som synes drar man ytterst samma slutsats som vi gjorde vid samrådet, dvs att kärnkraftverken får stänga (sägs visserligen lite mjukare). Nollalternativet innebär att inlagring av använt kärnbränsle och härdkomponenter fortsätter som tidigare till dess att lagringsmängden i nuvarande tillstånd, ton använt kärnbränsle, nås. Detta kommer enligt dagens prognoser att inträffa cirka år Det innebär att Clab inte kan ta emot använt kärnbränsle efter år 2023 och att mellanlagring av resterande mängd använt kärnbränsle måste lösas på annat sätt. På kort sikt finns möjligheten att utnyttja den maximala mellanlagringskapaciteten i förvaringsbassängerna vid kärnkraftverken. Det saknas dock kapacitet att mellanlagra en större mängd använt kärnbränsle i kärnkraftverkens bassänger under en längre tid. Förlängd lagring i kärnkraftverkens lagringsbassänger kan också försvåra en eventuell planerad rivning av en eller flera reaktorer. På längre sikt innebär nollalternativet att det i befintligt system för avfallshantering inte kommer att finnas tillräckligt med plats för mellanlagring av det använda kärnbränsle som elproduktionen från kärnkraftverken ger upphov till efter år Det är heller inte möjligt att till år 2023 få till stånd mellanlagringskapaciteten på annan plats. Ytterst skulle det därmed få konsekvenser för kärnkraftverkens möjligheter till elproduktionen. Skulle tillstånd ges till att lagra ton i Clab, men inte till KBS-3-systemet som helhet, skulle detta innebära att inlagring i Clab kan fortsätta till cirka år Nollalternativet innebär också att det använda kärnbränslet måste lagras en längre tid i Clab. En sådan förlängd lagring förväntas, så länge den sker under kontrollerade former, ge motsvarande påverkan som driften av det befintliga Clab. Det finns emellertid ett par förutsättningar som förändras vid en förlängd lagring, dels kan förändringar ske i omgivningen, exempelvis genom att Oskarshamns kärnkraftverk avvecklas, dels kommer det använda kärnbränslets aktivitet och värmeavgivning att minska med tiden. Att kärnbränslets aktivitet avklingar med tiden innebär att mängden radioaktiva ämnen som går till anläggningens reningssystem för luft och vatten, och i viss mån avges till omgivningen, minskar med tiden vid en förlängd drift av Clab. Clab försörjs i dag med vatten från Oskarhamnsverkets vattenverk och avloppsvattnet renas i Oskarshamnsverkets reningsverk. Då reaktorerna stängs av kan alternativa lösningar för vattenförsörjning och rening av avloppsvatten bli aktuella eftersom Clab står för en liten del av det vatten som i dag kommer från vattenverk och till reningsverk. Efter avstängning av reaktorerna kommer Clab att ensamt svara för utsläpp av kylvatten till Hamnefjärden. Den samlade temperaturpåverkan på Hamnefjärden kommer då att minska betydligt. Värmeavgivningen via Clabs kylvatten kommer också att minska successivt genom att bränslets resteffekt minskar med tiden. Oskarshamn/Bo Carlsson/G.gruppen/Genomgång kompl. III/ 8(8)

11 Bilaga Handlingar som SKB lämnat till MMD i komplettering III

12 António Pereira LKO, Clink - ansökan enligt Miljöbalken En översikt av bilagorna K:23 och K:24 - Del I

13 Inneha ll (Bilaga K:23) Radiologiska konsekvenser i samband med mellanlagring och inkapsling av använt kärnbränsle 1 Introduktion 2 Sammanfattning och kommentarer 3 Innehåll i bilaga K:23

14 Introduktion K:23 och K:24 ersätter den tidigare inlämnade ansökningsbilagan F, Preliminär säkerhetsredovisning Clink i ansökan enligt miljöbalken K23 och K:24 ingår också som bilagor om förändringar i Clink enligt kärntekniklagen.

15 Sammanfattning och kommentarer Clab och Clink tillåter kontrollerade utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten. Störningar och missöden innebär också utsläpp. Clab: idag ton bränsle, ton Clink startar enligt SKB år 2030

16 Sammanfattning och kommentarer SKB ansöker för ton Målet nås med hjälp av användning av kompaktkassetter och genom att flytta härdkomponenter (styrstavar, interna delar och skrot) Hur möter man de nya kraven från myndigheterna som kom efter tsunamin 2011? Det är vad de nya kompletteringarna vill svara på.

17 Sammanfattning och kommentarer Krav i form av dos till kritisk grupp inom ett geografiskt område: 0.1 msv/år Mellanlagring av använt kärnbränsle bidrar med 10-5 msv/år dvs. tio tusen gånger mindre. Men 10-5 msv/år nås lätt enbart under normal drift. Det finns därför anledning att nagelfara ansökan.

18 Sammanfattning och kommentarer Segmentering av härdkomponenter mm kommer under vissa år att innebära att dos till den kritiska gruppen dubbleras dvs 2x10-5 msv/år Ökad mellanlagring -> ökad resteffekt + större kylbehov

19 Sammanfattning och kommentarer Vid störningar och missöden som resulterar i bortfall av resteffektskylning och spädmatning har SKB något mindre rådrum än tidigare pga. att man får ett snabbare förlopp innan vattennivån i bassängerna når en kritisk nivå. Dock de nya säkerhetsåtgärderna i Clab/Clink resulterar i en robustare och säkrare anläggning enligt SKB.

20 Sammanfattning och kommentarer Det kommer att införas ny teknik även om man skulle kunna tänka sig att det inte finns någon egentlig drivkraft för att gå längre i dess användning! Tillgängligt utrymme utöver bör enligt mig, användas för säkerhetshöjande åtgärder som prioritet nummer ett. För nästa FUD: beskrivning av ett spektroskopiforskningsprogram om tritium och segmentering av styrstavar är önskvärt.

21 K:23 - Innehåll 1. Bakgrund, syfte och avgränsning 2. Förutsättningar för beräkningar och bedömningar 3. Radioaktiva ämnen i Clab/Clink 4. Radioaktivt driftavfall 5. Aktivitetsutsläpp vid normal drift 6. Konsekvens - doser vid normal drift 7. Konsekvenser av störningar och missöden 8. Sammanfattande diskussion och slutsatser 9. Referenser

22 Kap 1 (Bakgrund, syfte och avgränsning) Kompletteringar till MMD, april 2013 och september 2014 Kompletteringar till KTL, januari 2015 PSAR ersätts med F-PSAR som i stora delar har belagts under säkerhet. Dock behandlas inte alla aspekter i miljöbalksansökan, därför denna bilaga K:23 När tillstånd och tillåtlighet har beslutats av regeringen kommer nya säkerhetsredovisningar för utökad mellanlagring av Clab och för Clink att lämnas till SSM.

23 Kap 1 (Bakgrund, syfte och avgränsning) Syftet och avgränsningen av den nuvarande rapporten är: Redovisa de radiologiska konsekvenserna av att mellanlagra ton använt kärnbränsle i Clab och jämföra med motsvarande konsekvenser vid mellanlagring av ton använt kärnbränsle i Clab. Belysa radiologiska konsekvenser av mellanlagring av ton använt kärnbränsle i Clink. Belysa skillnader i radiologiska konsekvenser av mellanlagring av ton använt kärnbränsle i Clab och mellanlagring av ton kärnbränsle och inkapsling i Clink.

24 Kap 1 (Bakgrund, syfte och avgränsning) Den kritiska gruppen finns i Ekerum (två kilometer väst om Clab) Påverkan på naturen ingår inte i denna redovisning utan i ansökan Transporter ingår inte heller i kompletteringen

25 Kap. 2 (Förutsättningar för beräkningar och bedömningar) Clab mottar normalt 200 ton per år men är designat för 300 ton som kan nås enstaka år när en reaktor avställs och allt kärnbränsle i sluthärden ska flytta till Clab. Nuvarande förändringar i Clab: Införande av membran för filtrering av svårfiltrerat vatten (Ag-108m och Ag-110m) Utökad kapacitet för kylning

26 Kap. 2 (Förutsättningar för beräkningar och bedömningar) Tankarna med silverhaltigt vatten är nu nästan fulla och membranfiltreringen svarar nu på en fråga som vi tagit upp tidigare. Kylkedjan: kapacitet idag 8.5 MW vid max 18 0 C ökar till 12 MW för ton och en utbränning på MWd/kg (MW dygn per kilo uran).

27 Kap. 2 (Förutsättningar för beräkningar och bedömningar) I Clab fanns eller ska finnas: ca stavar vid slutet av 2014 ca , år 2022 som ska segmenteras under 10 år ca BWR- styrstavar vid programmets slut De aktuella dosberäkningarna utgår från att styrstavarna ska segmenteras i Clab.

28 Kap. 2 (Förutsättningar för beräkningar och bedömningar) Alternativ för mellanlagring av styrstavar innan SFL är i drift (år 2045): BFA vid Oskarshamns kärnkraftverk Bergrumslagret AM i Studsvik SFR

29 Kap. 2 (Förutsättningar för beräkningar och bedömningar) Säkerhetsanalysen inbegriper: Analys av säkerheten i anläggningen (klassat) Analys av radiologiska konsekvenser vid normal drift Vilka ämnen kan släppas ut och i vilka mängder? Kontrollerat utsläpp (normal drift) varierar från år till år p.g.a. mängden crud (Chalk River unidentified deposits), bränslets drifthistorik och eventuella bränsleskador

30 Kap. 2 (Förutsättningar för beräkningar och bedömningar) Under våra tidigare granskningar har vi tagit upp varierande ämnen som aspekter om: Mätning av kontrollerade utsläpp Beräkning av dosomvandlingsfaktorer Analys av störningar och missöden etc.

31 Kap. 2 (Förutsättningar för beräkningar och bedömningar) Störningar och missöden klassificeras i händelseklasser

32 Kap. 2 (Förutsättningar för beräkningar och bedömningar) Händelser indelas i kategorierna: Bortfall av restkylning Mekanisk skada på bränsle Inre händelser Yttre händelser Händelser som påverkar kriticitetssäkerheten Händelser analyseras utifrån frekvens (hur ofta de inträffar) och dos (vilken konsekvens de kan medföra)

33 Kap. 2 (Förutsättningar för beräkningar och bedömningar) H5 händelser inkluderas inte i SAR Clab analysen, men görs i F-PSAR av Clink.

34 Kap. 3 (Radioaktiva ämnen i Clab/Clink) Förutom crud, kan radioaktiva ämnen frigöras från bränsleelement (från gap-inventariet) eller från skadade styrstavar (radioaktivt silver och tritium). Det är spridningen av radioaktiva ämnen i anläggningen och ansamling av dessa i servicesystemet som ger upphov till utsläpp till vatten och luft.

35 Kap. 3 (Radioaktiva ämnen i Clab/Clink) Två bergrum med fem bassänger var, 2850 positioner, minst 300 lediga positioner för att kunna tömma en bassäng på vatten. Alltså totala förvaringskapacitet är i praktiken positioner.

36 Kap. 3 (Radioaktiva ämnen i Clab/Clink) Kassetter (Figur 3-1)

37 Avfallsströmmar i Clab Kap. 3 (Radioaktiva ämnen i Clab/Clink)

38 Avfallsströmmar i Clink Kap. 3 (Radioaktiva ämnen i Clab/Clink)

39 Kap. 3 (Radioaktiva ämnen i Clab/Clink) Detaljkonstruktion av INK (torr miljö) görs i ett senare skede. ALARA och BAT ska användas för att minimera mängden ämnen som frigörs. Vårt gamla krav som kan innebära reduktion till 90% enligt en egen rapport från SKB är inte helt ur bilden. Dock bör enligt min mening säkerheten och robustheten av anläggningen prioriteras först, framför ännu lägre utsläpp.

40 Kap. 4 (Radioaktivt driftavfall) Typer av driftavfall i Clab: Jonbytarmassor Oljor Filterinsatser och filterstavar Slam och sediment Icke kompakterbart avfall Kompakterbart avfall Koncentrat från system för filtrering av partiklar och kolloider

41 Kategori Aktivitetsinneha ll, i ökande ordning Omha ndertagande 1. Friklassningsbart Material som inte kräver särskild slutförvaring. 2. Kortlivat mycket lågaktivt Mindre mängder, halveringstid under 31 år. Mycket sma mängder med längre halveringstid. Kan hanteras utan kylning eller strålskärmning. 3. Kortlivat lågaktivt Halveringstid under 31 år. Sma mängder med längre halveringstid. Kan hanteras utan kylning eller strålskärmning. 4. Kortlivat medelaktivt Betydande innehåll med halveringstid under 31 år. Nuklider med halveringstid längre än 31 år. Hanteringen kräver strålskärmning, men inte kylning. 5. Långlivat låg- och medelaktivt Betydande innehåll av nuklider med halveringstid längre än 31 år. Hantering av medelaktivt avfall kräver strålskärmning medan det normalt inte behövs för lågaktivt avfall. Markförvar. Dosraten pa ytan pa avfallskollin understiger 0,5 msv/h. Markförvar Dosraten pa ytan pa avfallskollin understiger 0,5 msv/h. SFR Dosraten pa ytan pa avfallskolli och oskärmat material understiger 2 msv/h. SFR Kommande slutförvar för långlivat avfall (SFL) 6. Högaktivt Avfall som kräver både kylning och strålskärmning pa grund av det radioaktiva sönderfallet. Normalt endast använt kärnbränsle. Kommande slutförvar för använt kärnbränsle.

42 Kap. 4 (Radioaktivt driftavfall) Konformiga och pulverformiga jonbytarmassor (1 m 3 konformig och 0,5 m 3 pulverformig per år). Mest Co-60 kortlivat medelaktivt avfall. Smörjoljor, skär-, hydraul- och isoleringsoljor, ca. 2 m 3 per år, samlas i fat, de flesta med mycket låg aktivitet och kan friklassas (var hamnar de?) Uppsamlingsfilter i transportbehållare och stavfilter i bassängernas kyl- och reningssystem (300 kg/år). Mest Co-60, fyller två kokiler/år, kortlivat medelaktivt avfall.

43 Kap. 4 (Radioaktivt driftavfall) Slam och sediment (ca. 50 kg/år) med rening, konditionering och slutförvaring i OKG:s markförvar (MLA) eller SFR. Två ton av icke kompakterbara avfall mest metall och HEPA filter med i huvudsak Co-60. Packas i kokiller, varierat, både friklassningsbart, låg- eller medelaktivt avfall. Tjugo ton per år av kompakterbart avfall: emballage, trasor, engångskläder och mineralull. Mycket lågaktivt eller kortlivat lågaktivt avfall.

44 Kap. 4 (Radioaktivt driftavfall) Membranfiltrering av partiklar och kolloider för effektivare partikelrening före jonbyte (nytt, införs under 2015). Ger upphov till ett vätskeformigt avfall som koncentreras till ca. ett kilo koncentrat per kubikmeter vatten som passerar. Mest Co-60, Ag-108m och Ag-110m nuklider. Vätskekoncentrat kan användas som ersättare av tillsatsvatten som används vid ingjutningen av jonbytarmassor.

45 Kap. 4 (Radioaktivt driftavfall) Idag finns 500 normalkassetter som behöver omlastas till kompaktkassetter. Tabell 4-2: antal kassetter som kan utgöra radioaktivt avfall (se nästa bild) Om kassetterna går till SFR blir det ton avfall Om kassetterna går till Studsvik blir det 51 ton.

46 Kap. 4 (Radioaktivt driftavfall)

47 Kap. 5 (Aktivitetsutsläpp vid normal drift) Luftburen aktivitet från bränslet i bassängerna är så liten att den inte är detekterbar. Tabell 5-1 Utsläpp till luft från dagens Clab (tritium till luften, svårt detekterbart)

48 Kap. 5 (Aktivitetsutsläpp vid normal drift) LUFT, dagens Clab

49 Kap. 5 (Aktivitetsutsläpp vid normal drift) Tabell 5-2 (nästa bild) -Utsläpp till vatten från dagens Clab Co-60, trots mindre antal Bq/år, dominerar dosbidraget jämfört med Kr-85 och H-3.

50 Kap. 5 (Aktivitetsutsläpp vid normal drift) Vatten, dagens Clab

51 Kap. 5 (Aktivitetsutsläpp vid normal drift) Tabell 5-3 för kommande Clab, ton, 300 ton/år (från numeriska modeller). Varför finns det inte Ni, Ag, Sb, Kr, Sr, I, Cs, Pu, Am-241, i luft i tabell 5-1 (se tabell 5-3)? Varför finns det inte Fe-55, Ni-59, Ni-63, Cs- 134, I-129 i tabell för vatten, Tabell 5-2?

52 Tabell 5-3. Kap. 5 (Aktivitetsutsläpp vid normal drift)

53 Kap. 5 (Aktivitetsutsläpp vid normal drift) Sid. 30, Hanteringscellerna för torkning och inkapsling kommer att kontamineras och renas med vatten som samlas upp i golvdränagesystemet gemensamt för Clab och Clink. Finns det en plan B i designen, om det visar sig att vattnet från hanteringscellerna i Clink inte bör gå till golvdränagesystemet, eller är det fråga om ett nytt och förbättrat golvdränagesystem när Clink byggs?

54 Kap. 5 (Aktivitetsutsläpp vid normal drift) Sid. 33 ger en mycket förenklad bild av tritiums genvägar när den ska segmenteras i Clab:s bassäng (nästa bild). Det nämns inte hur mycket tritium som eventuellt kan hamna i luften över bassängen. Intrycket är att erfarenheter från Tyskland om segmentering av styrstavar ännu inte är tillfredställande eller bristfälligt förklarat i MKB. T.ex tritium som frigörs i vattnet förväntas bilda HTO (s. 33), men i vilken grad? Om man släpper vätgas i vatten bildas det inte i nämnvärd grad HHO, dvs H 2 O molekyler eller med andra ord vatten, vid rumstemperatur. Det krävs ett gediget spektroskopi-forskningsprogram som adresserar ovanstående punkt. Det räcker inte att man säger att tritiumtransport ska studeras (s.34 första raden) utan det bör fastställas att det ska ingå i nästa FUD.

55 Kap. 5 (Aktivitetsutsläpp vid normal drift)

56 SKB konstaterar sammanfattningsvis att aktivitetsutsläpp till luft från Clink ökar totalt med 50 % jämfört med dagens Clab under perioden (se tabell 5-5), vilket är en acceptabel siffra, långt under myndigheternas krav. Kap. 5 (Aktivitetsutsläpp vid normal drift)

57 Kap. 5 (Aktivitetsutsläpp vid normal drift) SKB konstaterar sammanfattningsvis att aktivitetsutsläpp till vatten från Clink är mindre än från tons Clab pga. att man behöver rena vattnet från Co-60 (svag ökning för Co-60 och minskning för andra ämnen). Finns det ett tryckfel i kolonn 3, Tabell 5-6 (nästa bild), för I-129 och Cs-134? Om inte, bör dessa avvikande värden med skillnader på till gånger kommenteras.

58 Kap. 5 (Aktivitetsutsläpp vid normal drift) Tabell 5-6. Jämförelse mellan realistiskt beräknade utsläppsvärden för Clab med utökad mellanlagring och Clink samt uppmätta utsläpp till vatten från nuvarande Clab.?...?....

59 Kap. 6 (Konsekvens-doser vid normal drift) Årsdos ska inte överstiga 50 msv för personalen. För fem år i rad ska det vara mindre eller lika med 100 msv. För en individ i den kritiska gruppen gäller 0,1 msv/år.

60 Kap. 6 (Konsekvens - doser vid normal drift)

61 Kap. 6 (Konsekvens - doser vid normal drift) Tabell 6-1, årsdoser till kritisk grupp från dagens Clab (nästa bild). Uppskattad dos till personal vid utökat Clab 33,6 mmansv/år (ökning med max 5 %) Operatörer/driftpersonal är de som är mest påverkade ty de arbetar vid förvaringsbassängerna och i avfallsbyggnaden. Dos till kritisk grupp kommer att minska vid utökad mellanlagring i Clab

62 Kap. 6 (Konsekvens - doser vid normal drift) Tabell 6-1 (dagens Clab) Dagens Clab

63 Kap. 6 (Konsekvens - doser vid normal drift) Tabell 6-4 (Prognos, Clink)

64 Kap. 6 (Konsekvens - doser vid normal drift) 97 mmansv/år (enstaka år) istället för 32 mmansv/år har att göra med antagandet 300 ton mottaget bränsle istället för dagens 200 ton.

65 Kap. 6 (Konsekvens - doser vid normal drift) Tabell 6-5 (Prognos, dos till kritisk grupp, Clink) Clink

66 Kap. 6 (Konsekvens - doser vid normal drift) Segmentering av stavar (2 000 stycken, under 10 år) är inte beslutat än men prognosen säger att det kan bidra för den kritiska gruppen med 1, msv/år (luft) och 1, msv/år (vatten).

67 Kap. 7 (Konsekvenser av störningar och missöden) I detta MKB beaktas bara konsekvenser vid händelser som kan uppkomma pga. utökad mellanlagring i Clab samt verksamheten i Clink Händelser: Tappat bränsleelement Tappad bränslekassett Fallande bränslehisskorg

68 Kap. 7 (Konsekvenser av störningar och missöden) Omgivningspåverkan: Maximal omgivningspåverkan sker om en bränslekassett faller i vatten -> 0.39 msv så acceptanskriterierna uppfylls med god marginal. Kriticitet: SKB anger en god marginal mot kriticitet (K eff <0.95) För en normal kassett som tappas är K eff <0.98, (OK)

69 Kap. 7 (Konsekvenser av störningar och missöden) Tabell 7-1: Tidsförlopp vid bortfall av kylning

70 Kap. 7 (Konsekvenser av störningar och missöden) Störningar och missöden i Clink: fem djup-försvarsnivåer. Händelser: Hanteringsmissöden Bortfall av resteffektkylning Översvämning Brand Tappad kassett i INK ger största dosbidrag 0, 44 msv (total effektiv dos till personal, max är 50 msv)

71 Kap. 7 (Konsekvenser av störningar och missöden) Det nya skärpta kravet för effektiv dos till en kritisk grupp (radiologisk omgivningspåverkan) är 20 msv. En tappad kassett ger 0,006 msv och klarar därmed kravet. Dock allteftersom anläggning/system ges en konkret utformning, kommer analyser göras för verifiering av de acceptanskriterier som ännu inte verifierats

72 Kap. 8 (Sammanfattande diskussion och slutsatser) (Se Sammanfattning och kommentarer, bilder 4-9).