LKO - Granskningsgruppen

Transkript

1 Sida 1 av 4 LKO - Granskningsgruppen Minnesanteckningar den 20 maj 2016, kl 9-12 Plats: Stadshuset, Oskarshamnssalen Närvarande ordinarie gruppdeltagare: Charlotte Liliemark, ordförande Rigmor Eklind, (s) vice ordförande Sven Gunnar Persson(kd) vice ordförande Matti Wahlström, (v) Anders Stenberg, (m) Tobias Hörnfeldt Röhr, (l) Anders Svensson (sd) Catharina Lihnell Järnhester, Naturskyddsföreningen Fredrik Barnekow, Misterhultsbygdens intresseförening Tommy Hammar, adjungerad ledamot, Länsstyrelsen i Kalmar län Bo Carlsson, expert Antonio Pereira, expert Bodil Liedberg Jönsson, Projektledare Anna Kinch, sekreterare Frånvarande: Elisabeth Wanneby, (mp) Tommy Skoog (c) Tobias Facchini, regionförbundet Kerstin Åbinger, samhällsbyggnadskontoret 1. Mötets öppnande Charlotte öppnar mötet och hälsar de närvarande välkomna. 2. Godkännande av dagordning Den utskickade dagordningen godkänns 3. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningarna godkänns 4. Rapport från kommunfullmäktiges möte den 9 maj Kommunens yttrande har antagits av KS utan anmärkning och går nu vidare till för beslut i KF den 9 maj. Bodil och Rigmor deltog på mötete den 9 maj och redovisade yttrandet som granskningsgruppen arbetat fram. Kommunfullmäktige var mycket nöjda med yttrandet och fattade ett enigt beslut där alla partier stod bakom beslutet.

2 Sida 2 av 4 5. Strålsäkerhetsmyndighetens yttranderapport om Clink, Antonio Sammanfattning: - domstolen samt till regeringen. MMD har rt SSMs yttrande som remissinstans. kerhetsredovisning (F- PSAR). Tillståndsvillkor: nd föreslår SSM ndsvillkor: R) R) R) I rapporten om kerhet n) - gor, bl.a. kontrollordning och kvalificering av provning, av kopparkapseln R gor). kan nsande system ska utformas och optimeras samt hu pp kontrolleras. nkta verksamheten vid Clink. vningen. ttningar att uppfylla kraven gällande personalstrålskydd rda rsvaret. r Clink. S nvisar till vissa rslag. rande samt ttning. ntas bli uppfyllda kring SKBs yrkanden avseende: - - lokalisering och utformning av inkapslingsdelen Clab under byggtiden av och fram ti

3 Sida 3 av 4 Fortsättning sammanfattning: Krav: SKB ska: Östhammars förslag till yttrande - genomgång Gruppen granskade och diskuterade Östhamars förslag till yttrande 7. Samtal om hur vi ser på kunskapsgenomföring till framtida generationer. Gruppen hade en kort reflekton på Anders Högbergs, Linneúniversitetes föreläsning från förra våren. Man kan kostatera att problemet med att få fram information till framtiden inte är lätt att lösa men att vi har mycket att lära av historien. 8. Senix- konferensen juni, Stockholm Rigmor och Bodil kommer att delta alla dagarna Lotta närvarar vid Kärnavfallsrådets seminarium om etik som hålls på måndagen. Bodil ska delta i en paneldebatt som berör etiska frågor om mervärden, djupförvar samt uranbrytning. 9. Seminarium med KS 21 juni Den 21 juni mellan kl 10 12:00 bjuder granskningsgruppen in KS för en information och workshop kring frågor som slutförvaringsprocessen och CLINK- anläggningen. Workshopen ägerrum på Folkhögskolan, Ceciliagården sal 10. Start kl 9:30 med fika, programmet startar kl 10:00 Preliminärt program: 1.Slutförvarsprocessen kort genomgång, Bo Carlsson 2. Kort om arbetet med vetofrågan Bodil Liedberg Jönsson 3. KBS3 metoden - SKB 4. CLAB, accelererande avveckling SKB 5. CLINK SKB 6. Avslutande diskussion - Alla

4 Sida 4 av Övriga frågor Mötet den 16 juni kommer att genomföras med ett studiebesök på CLAB (CLINK). De som har anmält förhinder är: Lotta och Tobias F De som har sagt att de åker själva till CLAB är: Anders S, Anders S, Sven-Gunnar, Fredrik, Tobias, Bo och Chatarina. Vi andra samlas vid stadshuset kl 8:00 för gemensam transport. Vi avslutar besöket på CLAB med en gemensam lunch. 11. Årets mötestider 16/6 kl 9-13, 13/9 kl13-16,10/10 kl 13-16, 16/11 kl 13-16, 8/12 kl Mötet avslutas Charlotte tackar gruppens deltagare och avslutar mötet. Ordförande Charlotte Liliemark Sekreterare Anna Kinch

5 Granskningsrapport Clink inför yttrande till Markoch miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt (SSM:s preliminära rapport) António Pereira LKO,

6 Innehåll 1. Innehåll av SSMs granskningsrapport 2. Sammanfattning 3. Inledning 4. Bakgrund 5. Kap Kap. 4

7 Granskningsrapport Clink inför yttrande till Mark och miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt Sammanfattning 1 Inledning 2 Bakgrund Innehåll 3 Redogörelse för den planerade anläggningens förläggningsplats, konstruktion och utförande med dess barriärer och funktioner av olika slag samt drift 4 Säkerhetsanalys 5 Utsläpp av radioaktiva ämnen vid normal drift och omgivningspåverkan

8 Innehåll (forts) 6 Den planerade verksamhetens personstrålskydd 7 Radioaktivt avfall och åtgärder för avveckling 8 Fysiskt skydd och kärnämneskontroll 9 Beredskap för haverier 10 Organisation, ledning och styrning 11 SKBs ansvarsförsäkring eller annan ekonomisk säkerhet för ersättning vid radiologiska olyckor 12 Sammanvägd bedömning 13 Referenser Bilaga 1

9 Sammanfattning SSMs granskning av Clink kommer att ligga till grund fo r SSMs yttrande till Mark och miljo domstolen samt till regeringen. MMD har bega rt SSMs yttrande som remissinstans. Clinks granskning utgo r en fo rberedande prelimina rsa kerhetsredovisning (F PSAR). Tillståndsvillkor: Om regeringen beviljar SKB tillsta nd föreslår SSM fo ljandetillsta ndsvillkor:

10 Sammanfattning att SKB fa rpåbörja uppförandet av anläggningen fo rst efter att SSM godka nt en prelimina r säkerhetsredovisning (PSAR) att anläggningen [sker] i provdrift fo rst efter att SSM godka nt en fo rnyad säkerhetsredovisning (FSAR) att anla ggningen [går] i rutinma ssig drift fo rst efter att SSM godka nt en kompletterad säkerhetsredovisning (SAR)

11 Sammanfattning I rapporten om långsiktigstrålsa kerhet (pro vning av slu örvarsansökan) har SSM granskat redovisningen avseende konstruktions och tillverkningsfra gor, bl.a. kontrollordning och kvalificering av provning, av kopparkapseln Redovisning av lokalisering och alternativa utformningar av inkapslingsanla ggningen granskas vid pro vning av MKB och de allma nna hänsynsreglerna (se granskningsrapport systemövergripande fra gor). SSM granskar dessutom i ordinarie drifttillsyn SKB som tillsta ndshavare av Clab. De ärenden som drivs av SSM inom ordinarie drifttillsyn behandlas inte na rmare i fo religgande granskning av SKB:s anso kan

12 Sammanfattning SSM har granskat hur anla ggningens utsläppsbegra nsande system ska utformas och optimeras samt hur utsla pp kontrolleras. SSM har dessutom granskat hur SKB skyddar miljo n mot skadlig pa verkan när det gäller den ta nkta verksamheten vid Clink. SSM anser att SKB visat att de har fo rutsaẗtningar att uppfylla kraven och har identifierat vissa a tgärder som SKB beho ver beakta vid ett eventuellt kommande skede i pro vningen. SKB har idettaskedeav tillsta ndspro vningen visat att de har fo rutsaẗtningar att uppfylla kraven gällande personalstrålskydd.

13 Sammanfattning SSM anser att SKB beho ver åtga rda de identifierade bristerna/otydligheterna i syfte att kunna fo rsta rka djupfo rsvaret. SKB har pa en detaljerad niva redogjort fo r kriticitetssa kerheten, både fo r verksamhet i befintlig Clab med uto kad lagring och dess fo ljder samt fo r Clink. SSM konstaterar att kriticitetssa kerheten kan förva ntas bli acceptabel och ha nvisar till vissa förbaẗtringsfo rslag. SSM har granskat SKBs planerade organisation, ledning och styrning fo rde tva projektfaserna, fo rprojektering och uppfo rande samt driftsaẗtning.

14 Sammanfattning SSM konstaterar att kraven pa säkerhet och strålskydd kan förva ntas bli uppfyllda kring SKBs yrkanden avseende: utökadlagring i Clab, lokalisering och utformning av inkapslingsdelen, Clab under byggtiden av och fram till dess att den kopplas samman med inkapslingsdelen den sammanbyggda anläggningen Clink

15 Sammanfattning Krav: Om utökad lagring i Clab SKB ska: åstadkomma en säker drift av Clab under uppförandet av inkapslingsanläggningen och redovisa av hur inkapslingsanläggningen kan påverka Clab Clab ska uppfylla moderna krav, inklusive övriga åtgärder som syftar till att uppgradera åldrande system, strukturer och komponenter

16 Sammanfattning Krav: Om förläggningsplats och utformning av inkapslingsdelen SSM tar ställning till det inom delprojekt SYS (se granskningsrapport systemövergripande frågor). Det finns förutsättningar för att kraven pa strålsäkerhet kan bli uppfyllda. Om Clab under byggtiden av och fram till dess att den kopplas samman med inkapslingsdelen SSM gör den samlade bedömningen att Clab fortsatt kan drivas i regi av SKB pa ett sådant sätt att förutsättningar för att kraven pa strålsäkerhet kopplade till SKBs yrkande kan bli uppfyllda.

17 Sammanfattning Krav: Om den sammanbyggda anläggningen Clink SSM konstaterar att SKB speglar anläggningen Clink och dess organisation som planeras inför ru nmässig drift år 2029 och att det finns förutsättningar för att kraven pa strålsäkerhet blir uppfyllda.

18 Inledning SSMs granskning är TTPs underlag som ska ligga till grund för SSMs yttrande till MMD. Efter domstolsförhandlingen avses rapporten att uppdateras med beaktande av bl.a. de kommentarer som då har inkommit från remissinstanserna. En uppdaterad granskningsrapport ska ingå i SSMs yttrande till regeringen.

19 Bakgrund SKB gjorde en INK ansökan (SKBdoc ) år 2006 SSM (SKI 2006/1071) meddelades att Clab och Ink skulle betraktas som en anläggning (SKI 2006/ ) SKB redovisade kompletteringar i oktober 2009 (SKBdoc ) SKB meddelade samtidigt att MKBn samt konstruktionsförutsättningar för kapseln skulle komma samlat för hela kärnbränsleprogrammet under slutet av 2010

20 Bakgrund Den 16 mars 2011 inkom SKB med en komplettering (SKBdoc ) bestående av en samlad miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och en särskild bilaga om verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna (АН) för regeringens prövning av Clab, inkapslingsanläggning och slu örvarsanläggning

21 Bakgrund SSM begärde i oktober 2012 kompletterande underlag för fortsatt beredning av ansökan (SSM ). SKB anpassade redovisningen till den konceptuella nivån lämplig för en förberedande preliminär säkerhetsredovisning (F PSAR). SKB lämnade den omfattande kompletteringen till SSM i januari 2015 (SKBoc ). Mars 2015 lämnades ett lläggsyrkande avseende utökad mellanlagring i Clab ( ton vid ett och samma llfälle, SKBdoc ). SSM bedömer att Clink ansökan är llräckligt komplett för sakgranskning.

22 Bakgrund Bedömningar har genomförts mot strålsäkerhetskrav i följande lagar samt föreskrifter med tillhörande allmänna råd: Atomansvarighetslagen (1968:45), Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) med dess hänvisningar till Miljöbalken (1998:808), Strålskyddslagen (1988:220) Föreskrifter och allmänna råd: (SSMFS 2008:1), konsoliderad version t.o.m SSMFS 2014:3, (SSMFS 2008:3), (SSMFS 2008:12) (SSMFS 2008:13) Föreskrifter: (SSMFS 2008:23), (SSMFS 2008:24), (SSMFS 2008:26), (SSMFS 2008:27), (SSMFS 2008:37), (SSMFS 2008:51) Föreskrifter och allmänna råd: (SSMFS 2011:2), (SSMFS 2014:2) Euratom 302/2005 Dessutom finns Vägledningsdokument som t.ex. IAEAs

23 Kap. 3 Redogörelse för den planerade anläggningens förläggningsplats, konstruktion och utförande med dess barriärer och funktioner av olika slag samt drift SKB anger att en 100 m 3 oljecistern kommer att installeras pa anläggningen för möjlighet till haverihantering under 72 timmar. SKB har ännu inte valt var oljecisternen ska placeras. Detta kommer SKB att göra först i systemkonstruktionsfasen (PSAR) då cisternens eventuella risk att kunna påverka anläggningen kommer att beaktas. (allt tar sin tid, min kommentar) SKBs Beredskapszon: 15 km med Clink i centrum (2350 personer, under 2013) Indikeringszon: 50 km med centrum i Simpevarp ( under 2013)

24 Kap. 3 IAEA NS R 3: SKB ska vart tionde år uppdatera och utvärdera meteorologiska och hydrologiska parameterdata samt förändringar i befolkningsutvecklingen. Länsstyrelsen i Kalmar län har beslutat (Länsstyrelsen dnr ) om en säkerhetszon pa 2 km runt Clab, som är fastställd att gälla från och med

25 Kap. 3 Länsstyrelsen i Kalmar län har beslutat (Länsstyrelsen dnr ) om en säkerhetszon pa 2 km runt Clab, som är fastställd att gälla från och med SSM anser att utsträckningen av denna zon ska prövas mot anläggningen Clink. Prövningen sker lämpligen i samverkan mellan SKB/Clink, Länsstyrelsen i Kalmar, Räddningstjänsten i Oskarshamns kommun, Polismyndighet, Kustbevakning, Landstinget i Kalmar och SSM. Länsstyrelsen är sammankallande och beslutande.

26 Kap. 3 Om mekaniska konstruktioner (exempel över hur SSM går tillväga) SSM anser att SKB ska åtgärda följande brister: Redovisa hur bolaget avser bedöma lläggskravens bidrag till ökad llförlitlighet för utrustning i säkerhetsklass 3D, så att utrustningen kan krediteras i den deterministiska analysen. Redovisa pa en principiell niva hur bolaget avser att kvalificera lläggskraven.

27 Kap. 3 Vidare ansåg SSM att SKB behövde komplettera sin ansökan med en redovisning av orsaken till att: säkerhetsklassningen för bassänger skiljer sig åt mellan Clab och Ink delen. säkerhetsklassningen för bassängportar skiljer sig åt mellan Clab och Ink delen. säkerhetsklassningen för kasse ställ skiljer sig åt mellan bassänger i Clab och Ink delen.

28 Kap. 3 Varför hanteringsbassängen i Ink delen saknar system för reservspädmatning (Bodils fråga) och varför det normala kylsystemet för Ink bassängerna har säkerhetsklass 4. system 733 och 735, som försörjer system 736 med vatten, har säkerhetsklass 4 trots att system 736 har säkerhetsklass 3. SSM ser positivt pa att SKB valt att ta fram nya principer för säkerhetsklassning i anläggningen. SSM avser att följa upp kommentarerna ovan.

29 Kap. 3 Normala laster definieras som händelseklass H1 enligt SKB. I H2 händelser ingår byggnadsbelastningar p.g.a. väderfenomen som beräknas kunna uppsta en gång pa 100 år. I H3 och H4 ingår byggnadsbelastningar inom anläggningen eller till följd av yttre påverkan. SKB anger som exempel pa extremlaster som ingår i H3 och H4 dimensionerande jordbävningar, översvämningar, missiler, tappade föremål, extrema temperaturökningar samt vind och snölaster.

30 Kap. 3 H5 händelser: byggnader får inte skadas i en utsträckning så att den radiologiska omgivningspåverkan överstiger referensvärden vid en H5 händelse. För t.ex. inkapslingsbyggnaden, system 124, anger SKB att byggnaden är konstruerad med väggar och tak av sådan tjocklek att skydd mot yttre händelser såsom en flygplanskrasch eller trombgenererade missiler erhålls. Bassänger där bränsle kan förvaras är dimensionerade så att funktionen som va enbehållare bibehålls även om tyngsta förekommande last tappas ner i bassängen. Bassängerna ska även bibehålla sin täthet efter en jordbävning.

31 Kap. 3 Inför en eventuell kommande PSAR behöver SKB: redogöra för vilka byggnadsbelastningar som avses vid en H5 händelse koppla samman händelseklasserna med de aktuella belastningarna för byggnadsdelarna i F PSAR kapitel 5. SSM förväntar sig att SKB tar fram konstruk onsförutsättningar för byggnader (KFB) där det bl.a. framgår hur de olika byggnadsdelarnas laster ska kombineras. redogöra för hur byggnadskonstruktioner med hänsyn till säkerheten ska underhållas, kontrolleras och provas.

32 Kap. 3 Här redovisas ocksa att schaktningen för inkapslingsanläggningen innebär att bergtäckningen för bergrum 1 i Clab delvis reduceras till ca 14 m. Vid den inledande granskningen påpekade SSM att för System 131 redogörs hur skyddsfunktionerna mot bombning eller flygplanstörtning upprä hålls genom en bergtäckning om minst 20 m (Clab SAR System 131). som redovisar att skyddet mot missiler och flygplanstörtning kommer att besta av konstruktioner samt en vattentank uppställd utanför byggnaden (SKBdoc ). Därmed kommer troligen kravet pa minimibergtäckning att utga. (Troligen bör följas upp)

33 Kap. 3 SSM:s bedömning: förutsätter att tålighet mot händelser såsom missiler eller flygplanskrasch inte behöver uppfyllas av bergkonstruktionen genom en minimibergtäckning pa 20 m. SKB hävdar att en ny byggnadskonstruktion ovanför de tillkommande bergschakten för inkapslingsanläggningen kommer att vara dimensionerad för att emotsta missiler eller flygplanskrasch enligt de konstruktionsstyrande händelser och acceptanskriterier (SKBdoc tabell 3 34). I avsnitt 3.4 byggnadskonstruktioner bedömer SSM att SKB har förutsättningar för att inkapslingsbyggnaden kan uppfylla krav pa tålighet enligt 3 kap. 1 SSMFS 2008:1 gällande yttre händelser såsom en flygplanskrasch.

34 Kap. 3 Andra exempel: 3.6 Instrumentering och kontrollutrustning inklusive kontrollrum 3.7 Systemtekniska konstruktioner 3.8 Lyftanordningar och hanteringssystem 3.9 Uppförande av inkapslingsanläggningen och dess påverkan pa Clab 3.10 Anläggningens drift med llhörande program och instruktioner

35 Kap. 4 Säkerhetsanalys Centralt för säkerhetsanalysen är identifiering av händelser, händelseklassning och acceptanskriterier. SSM går igenom: Bortfall av resteffektkylning Hanteringsmissöden Översvämning Brand Säkerhetsanalys med probabilistiska metoder Kriticitetssäkerhet Radiologisk omgivningspåverkan Jordbävning

36 Kap. 4 Säkerhetsanalys Miljötålighet Tålighet mot fel med gemensam orsak Missiler Händelser som medför tryckökning i anläggningen

37 Kap 5 Utsläpp av radioaktiva ämnen vid normal drift och omgivningspåverkan Fortsättning följer