SKB:s syn på behov av samordning av SKB:s mål hos mark- och miljödomstolen

Transkript

1 , (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare Anders Ingman 1(6) SKB:s syn på behov av samordning av SKB:s mål hos mark- och miljödomstolen I målet om ansökan om tillstånd för KBS-3-systemet (M ) har mark- och miljödomstolen (MMD) gett samtliga remissinstanser tillfälle att yttra sig över ett antal frågor rörande sambandet mellan de olika mål som SKB har hos domstolen (M KBS-3-systemet, M SFR, M Hamnverksamhet i Forsmarks hamn, M överklagad dispens enligt artskyddsförordningen). Domstolens frågor har ställts i mål M , i aktbilaga 444. SKB har redan fört fram sin syn på i stort sett samma frågeställningar vid muntliga förberedelser inför MMD i september och november Nedan sammanställer SKB kortfattat sin syn på frågeställningarna. SKB avser inte att ge in denna sammanställning till MMD, den är endast en information om SKB:s syn på de aktuella frågorna. Sammanfattning av SKB:s syn Kärnbränsleförvaret, som ingår i KBS-3-målet, och SFR utgör slutförvar för två helt skilda typer av radioaktivt avfall. De båda slutförvaren saknar tekniskt samband med varandra. Både KBS-3-målet och SFR-målet är omfattande och komplexa. KBS-3-målet innefattar till exempel verksamhet både i Östhammars och i Oskarshamns kommuner. SKB ser inga fördelar med samordnad prövning och gemensam huvudförhandling i KBS-3-målet och SFR-målet. Istället finns flera tydliga och väsentliga nackdelar, framför allt att KBS-3-målet som inom kort kommer att vara klart för huvudförhandling fördröjs på obestämd tid, vilket skulle medföra stora kostnader. Det samlade processmaterialet skulle dessutom bli omfattande, komplext och riskera att bli ohanterligt. Prövningen av hamnmålet bör däremot samordnas med först KBS-3-målet, så att den hamnverksamhet som är relaterad till transporter till och från Kärnbränsleförvaret kan hanteras vid huvudförhandlingen i KBS-3-målet. Den hamnverksamhet som är relaterad till SFR bör sedan tas upp vid huvudförhandlingen i SFR-målet. Artskyddsmålet bör samordnas med KBS- 3-målet. I varje mål ska respektive verksamhets eventuella påverkan på de närliggande Natura områdena prövas. Däremot innebär inte miljöbalkens regler om Natura 2000 att all eventuell påverkan på ett Natura 2000-område ska prövas samtidigt. Det förhållandet att Kärnbränsleförvaret och SFR-utbyggnaden skulle kunna innebära påverkan på samma Natura områden är alltså inget skäl för samordnad prövning. Däremot måste det i varje mål vara möjligt att bedöma den sökta verksamhetens påverkan tillsammans med påverkan från annan redan pågående eller planerad verksamhet. SKB har därför i vart och ett av målen gett in ett underlag som beskriver sådan kumulativ påverkan. SKB bedömer, baserat på framtaget och ingivet underlag, att SKB:s verksamheter inte kommer att leda till någon risk för betydande påverkan på något Natura 2000-område. SKB bedömer också, att miljökvalitetsnormerna för aktuella vattenförekomster kommer att innehållas även med de sökta verksamheterna. Blekholmstorget 30, Box 250, Stockholm. Telef on: Org.nr: Säte i Stockholm. skb.se PDF rendering: DokumentID , Version 1.0, Status Godkänt, klass

2 2(6) SKB anser att KBS-3-målet bör sättas ut till huvudförhandling i september 2017 och att handläggningen av SFR-målet bör fortsätta enligt nuvarande planering. SKB:s syn på MMD:s frågor Miljödomstolens frågor handlar om: - sambanden mellan ansökningarna, - behovet av samordnad prövning, och - behovet av en gemensam huvudförhandling SKB:s övergripande syn på dessa frågor är: - att det inte finns något tekniskt samband mellan KBS-3- och SFR-målen. Mellan dessa mål finns dock ett visst geografiskt samband och ett miljömässigt samband genom att både Kärnbränsleförvaret och SFR (under utbyggnaden) kommer att ge upphov till utsläpp av kväve till vatten från sprängämnesrester. Målet om hamnverksamheten har ett tekniskt samband med både KBS-3-målet och SFR-målet eftersom hamnen ska användas för transporter till och från både Kärnbränsleförvaret och SFR. Den överklagade artskyddsdispensen har enbart ett samband med KBS-3- målet. - att en samordnad prövning av KBS-3- och SFR-målen inte är motiverad, eftersom verksamheterna saknar tekniskt samband. Det miljömässiga samband som finns kan beaktas genom att SKB:s underlag i de olika målen tar hänsyn till och beskriver tänkbara kumulativa effekter av de sökta verksamheterna. Prövningen av hamnmålet och artskyddsdispensen bör samordnas med de övriga målen på det sätt som anges närmare nedan. - att en gemensam huvudförhandling för KBS-3- och SFR-målen innebär nackdelar i form av ökad komplexitet, omotiverad fördröjning av KBS-3-målet och stora tillkommande kostnader. Hamnverksamheten bör tas upp vid huvudförhandling i KBS- 3- och SFR-målen på det sätt som anges närmare nedan. Artskyddsmålet bör behandlas vid huvudförhandling i KBS-3-målet. Nedan följer en mer detaljerad redovisning av SKB:s syn på MMD:s frågor. Numreringen följer numreringen i aktbilaga 444. MMD:s fråga 1 Samband mellan SKB:s ansökningar. a. Finns det geografiska, miljömässiga och tekniska samband mellan ansökningarna? Om så är fallet, finns det samband i följande avseenden eller i några andra avseenden? i. Hamnverksamhet, landtransporter, sjötransporter och hantering av bergmassor. ii. Natura 2000-områdena Forsmarksbruk, Kallriga respektive Skaten-Rångsen. SKB har reservationsvis framställt yrkanden om tillstånd för Natura 2000-områdena i M , M och M iii. Miljökvalitetsnormer för närbelägna vattenförekomster. iv. Artskydd. PDF rendering: DokumentID , Version 1.0, Status Godkänt, klass

3 3(6) v. De kärntekniska anläggningarna för Kärnbränsleförvaret och SFR, t.ex. avseende grundvattenbortledning och risk för påverkan på omgivningen vid eventuellt utsläpp av radioaktiva ämnen. b. Hur ska så kallad följdverksamhet enligt 16 kap. 7 miljöbalken avgränsas, t.ex. när det gäller landtransporter och sjötransporter? Hur ska följdverksamhet prövas i mål M , M och M ? SKB:s syn på fråga 1 a. Det finns ett geografiskt samband mellan Kärnbränsleförvaret, SFR och hamnverksamheten såtillvida att alla verksamheterna bedrivs eller ska bedrivas i Forsmarksområdet. Dock är det endast mellan SFR och hamnen som det geografiska sambandet är omedelbart då dessa gränsar till varandra, även om de har egna separata industriområden som är avgränsade med staket. Avståndet från SFR och hamnen till Kärnbränsleförvaret är cirka en kilometer. Det geografiska sambandet mellan SFR och Kärnbränsleförvaret är alltså begränsat. Den överklagade artskyddsdispensen rör dispens avseende området där Kärnbränsleförvaret ska anläggas, så det finns ett direkt geografiskt samband mellan artskyddsmålet och KBS-3-målet. Det finns miljömässiga samband mellan Kärnbränsleförvaret och SFR-utbyggnaden. Båda innefattar bergarbeten och relaterade effekter: utsläpp av kväve till vatten och borttransport av bergmassor. Hamnverksamheten är en följdverksamhet till både Kärnbränsleförvaret och SFR-utbyggnaden och såtillvida föreligger ett samband. Det finns dock inget samband mellan de miljökonsekvenser som hamnverksamheten som sådan kan ge upphov till och miljökonsekvenserna från Kärnbränsleförvaret. Inte heller finns det något miljömässigt samband mellan konsekvenserna av hamnverksamheten och SFR, möjligen med undantag för bullerpåverkan under utbyggnaden av SFR. Mellan den överklagade artskyddsdispensen och Kärnbränsleförvaret föreligger ett direkt miljömässigt samband eftersom dispensen avser just anläggandet av Kärnbränsleförvaret. Det finns inget tekniskt samband mellan Kärnbränsleförvaret och SFR. Det är helt olika verksamheter som kan bedrivas oberoende av varandra och det är olika typer av avfall som kommer att slutförvaras i de respektive anläggningarna. Detta understryks av att SFR är en verksamhet som pågått sedan snart 30 år, medan Kärnbränsleförvaret planeras i Forsmarksområdet efter en lång lokaliseringsprocess där många platser studerats och där bergets egenskaper varit avgörande medan närheten till SFR saknat betydelse. SKB:s syn på MMD:s detaljerade frågor: i. Ett miljömässigt samband finns eftersom SKB avser att transportera bergmassor från SFR-utbyggnaden via hamnen och samtidigt vill ha möjlighet att transportera bergmassor från Kärnbränsleförvaret samma väg. Landtransporter är fortfarande ett alternativ för SKB, inte minst om avsättning för massorna finns i närområdet. ii. SKB:s bedömer att det inte finns någon risk för betydande påverkan i något av de nämnda Natura 2000-områdena (eller i några andra sådana områden). Bedömningen gäller både verksamheterna var och en för sig och de kumulativa effekterna av verksamheterna om de skulle sammanfalla i tiden. SKB har framställt reservationsvisa yrkanden för att det ska vara möjligt att pröva frågan om tillstånd enligt miljöbalkens regler om Natura 2000, för det fall MMD skulle göra en annan bedömning av risken för påverkan. Bedömningen av risk för påverkan på Kallriga och Skaten- PDF rendering: DokumentID , Version 1.0, Status Godkänt, klass

4 4(6) iii. iv. Rångsen rör både Kärnbränsleförvaret och SFR-utbyggnaden (utsläpp av kväve från sprängämnesrester). Bedömningen av risken för påverkan på Forsmarksbruk 1 rör både hamnverksamheten och SFR-utbyggnaden (buller). SKB bedömer att SKB:s verksamheter inte innebär någon risk för försämring av statusen på vattenkvaliteten i de aktuella vattenförekomsterna (Öregrundsgrepen och Kallrigafjärden). Den påverkan som sker är utsläpp av kväve från sprängämnesrester från Kärnbränsleförvaret och SFRutbyggnaden. Denna påverkan kommer dock inte att leda till att någon miljökvalitetsnorm överskrids. Artskyddsmålet rör uteslutande frågor om dispens i samband med anläggandet av Kärnbränsleförvaret. I SFR-målet ingår ett yrkande om artskyddsdispens för andra arter och miljöer än för Kärnbränsleförvaret. Det avser åtgärder på en begränsad plats vid SFR och den påverkan som sker där har inget samband med påverkan vid anläggande av Kärnbränsleförvaret finns. v. Kärnbränsleförvaret och SFR påverkar inte varandras influensområden för grundvattenbortledning. Det sker inga utsläpp av radioaktiva ämnen från vare sig Kärnbränsleförvaret eller SFR vid normal drift. b. De följdverksamheter som uppkommer är transporterna till och från Kärnbränsleförvaret, SFR och hamnen. Hamnverksamheten är i sig en följdverksamhet till de förstnämnda verksamheterna. Transporterna, inklusive sjötransporter, från och till Kärnbränsleförvaret bör tas upp vid huvudförhandlingen i KBS-3-målet. Det innebär att handläggningen av detta mål delvis bör samordnas med målet om hamnverksamhet. På motsvarande sätt bör handläggningen av hamnmålet sedan samordnas med handläggningen av SFR-målet, dock utan att SFR-målet behöver samordnas med KBS-3-målet. Transporterna kan villkorsregleras i den utsträckning som SKB kan styra över dem, det vill säga i närområdet. Sjötransporterna kan regleras genom villkor för hamnverksamheten som anger antalet tillåtna anlöp och, vid behov, försiktighetsmått för att minska bullret i samband med lastning. MMD:s fråga 2 Behov av samordnad prövning och eventuell gemensam huvudförhandling. a. Finns det behov av samordnad prövning av två eller flera av ansökningarna? b. Hur kan en samordnad prövning göras? Finns det skäl att hålla en gemensam huvudförhandling i de fyra målen? c. Vilka processekonomiska fördelar och nackdelar finns det med en samordnad prövning och en eventuell gemensam huvudförhandling i de fyra målen? 1 Forsmarksbruk är namnet på ett Natura 2000-områdeavsett för fågelskydd, beläget i skärgården utanför Forsmark. PDF rendering: DokumentID , Version 1.0, Status Godkänt, klass

5 5(6) d. En fråga som uppkommer rör prövningen av tillstånd till utökad lagringskapacitet i Clab från ton till ton använt kärnbränsle. SKB har uppgett att ett yrkande om att pröva en utökad lagring i Clab fristående från Clink skulle innebära flera års förlängning av den prövningen (se s. 2 3 i aktbilaga 437). i. Hur kan en eventuell samordnad prövning av mål M och M påverka prövningen av tillstånd till utökad lagring i Clab? ii. Vilka alternativ finns det för prövningen av tillstånd till utökad lagring i Clab? iii. Vilka processekonomiska fördelar och nackdelar finns det med eventuella alternativ? SKB:s syn på fråga 2 a. SKB ser inte något scenario där det skulle vara lämpligt att handlägga KBS-3-målet och SFR-målet gemensamt. Kärnbränsleförvaret och SFR utgör slutförvar för två helt skilda typer av radioaktivt avfall baserade på olika tekniska lösningar som saknar samband med varandra. En samordnad prövning skulle försena prövningen av Kärnbränsleförvaret på ett orimligt sätt utan att leda till några processekonomiska fördelar. Tvärt om skulle båda målens handläggning tyngas och kompliceras. Handläggningen av hamnmålet bör samordnas med de båda andra målen, på det sätt som anges i svaret till fråga 1b ovan. Målet om artskyddsdispensen bör samordnas med KBS-3-målet. b. SKB ser inga skäl att hålla en gemensam huvudförhandling för de fyra målen. Däremot bör målet om hamnverksamheten tas upp till huvudförhandling i samband med huvudförhandlingen i KBS-3-målet (för belysning av den Kärnbränsleförvarsrelaterade hamnverksamheten) och sedan till förnyad huvudförhandling i samband med huvudförhandlingen SFR-målet. Målet om artskyddsdispens bör tas upp till sammanträde i samband med huvudförhandlingen i KBS-3-målet. c. En allvarlig nackdel med samordnad prövning och gemensam huvudförhandling för KBS-3-målet och SFR-målet är att KBS-3-prövningen skulle fördröjas på obestämd tid eftersom SFR-målet ännu inte är kungjort. Varje års fördröjning beräknas kosta hundratals miljoner kronor. Det samlade processmaterialet skulle dessutom bli omfattande, komplext och riskera att bli ohanterligt. Därtill kommer att en samordnad prövning och gemensam huvudförhandling skulle innebära en risk för sammanblandning av verksamheterna, vilket försvårar för såväl parterna som MMD. På motsvarande sätt skulle regeringens efterföljande tillåtlighetsprövning riskera att försvåras. Fördelar med en samordnad prövning av KBS-3-målet och SFR-målet skulle vara att frågor om Natura 2000 och miljökvalitetsnormer bara skulle behöva gås igenom vid ett tillfälle. Likaså så skulle det räcka med syn vid ett tillfälle i Forsmark. Dessa fördelar måste dock betraktas som marginella och uppväger inte nackdelarna. Underlag för bedömning av kumulativa effekter finns ingivna i målen och kan bedömas även vid separata huvudförhandlingar. När det gäller artskyddsmålet är fördelarna med samordnad prövning och gemensam huvudförhandling med KBS-3-målet uppenbara. Såsom beskrivits ovan (se synpunkterna avseende fråga 1b och 2b.) bör hamnmålet samordnas och tas upp till huvudförhandling med först KBS-3-målet och sedan SFR-målet, vilket torde vara processekonomiskt fördelaktigt. PDF rendering: DokumentID , Version 1.0, Status Godkänt, klass

6 6(6) d. i. iii. Den förlängning SKB syftar på kan uppkomma i samband med prövningen enligt kärntekniklagen (KTL), där Strålsäkerhetsmyndigheten bereder ärendet inför regeringens beslut. Om MMD väljer att samordna miljöbalksprövningen av KBS-3- målet och SFR-målet kommer KBS-3-målet att fördröjas. Eftersom Strålsäkerhetsmyndigheten samordnar sin prövning enligt KTL med miljöbalksprövningen försenas därmed även KTL-prövningen. I miljöbalksprövningen torde det vara möjligt att avgöra frågan om utökad lagring i Clab genom deldom och på så sätt möjliggöra ett avgörande i den delen. Denna möjlighet finns inte i KTL-ärendet då utökning av lagringsmängd kräver ett tillståndsbeslut från regeringen. För att påskynda KTL-prövningen skulle SKB förmodligen behöva upprätta en ny ansökan och initiera ett nytt separat ärende hos Strålsäkerhetsmyndigheten enligt KTL enbart om utökad lagring. Att upprätta och pröva en sådan ansökan skulle förmodligen ta ett antal år. 2 De svenska kärnkraftverken är för sin drift beroende av att använt bränsle kan transporteras till och tas emot av Clab. Clab beräknas uppnå den för närvarande tillståndgivna mängden lagrat bränsle år I god tid innan dess måste tillstånd till utökad lagring vara på plats för att inte kärnkraftverkens produktion ska påverkas, vilket ytterst kan inverka på landets elförsörjning. 2 Prövningen enligt KTL innefattar först en beredning hos Strålsäkerhetsmyndigheten. I beredningen ingår ett förfarande med eventuella kompletteringar, kungörelse, yttrande i sak, bemötande och SSM:s yttrande till regeringen. Därefter beslutar regeringen. Efter regeringens beslut vidtar en stegvis prövning hos SSM, som innefattar uppdateringar och godkännanden av säkerhetsredovinsingen i tre steg (inför byggstart, provdrift och rutinmässig drift). PDF rendering: DokumentID , Version 1.0, Status Godkänt, klass