Mykotoxiner i hästfoder förekomst och biologisk effekt
|
|
- Malin Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mykotoxiner i hästfoder förekomst och biologisk effekt Av Hanna Alfredius Foto: Sophie Maurer Handledare: Hans Pettersson Inst. för Husdjurens utfodring och vård Examinator: Anna Jansson Husdjursvetenskap - Examensarbete 10p/15hp Litteraturstudie SLU, Uppsala 2007
2 Abstract Contamination of crops by moulds and mycotoxins is an extensive problem of global concern. Effects of the problem might be economic losses as well as health issues. The aim of this study was to investigate which mycotoxins infect horse feed, and how horses are affected by mycotoxins. Most research on the subject has been done on the mould species Fusarium, which produces various kinds of toxins known to cause acute mycotoxicoses as well as chronic disorders. Equine Leukoencephalomalacia ( hole in the head-disease ) is one of the most dramatic mykotoxin-caused diseases afflicting horses. Some of the most harmful Fusarim toxins, T-2 and HT-2, have become more widespread in oats, which is commonly used as concentrate feed for horses. These toxins inhibit protein synthesis, can degrade DNA or cause other disorders. To control the levels of mykotoxin in feedstuffs moist during storage should be avoided. Fodder that has been infected by moulds or mycotoxins should not be fed to horses. Sammanfattning Mögel och mykotoxiner utgör ett stort globalt problem inom jordbruksnäringen idag med både ekonomiska förluster och allvarliga sjukdomar som följd. Syftet med denna studie var att granska vilka mykotoxiner som förekommer i hästfoder och vilken effekt de kan ha på hästarna. Den mesta av forskningen har gjorts på mögelsläktet Fusarium vars mykotoxiner kan orsaka både akuta förgiftningar och kroniska besvär. Effekterna är oftast kopplade till dos och exponeringstid. Några av de allvarligaste mykotoxikoserna som drabbar hästar orsakas av olika Fusariumtoxin; Leukoencephalomalacia ( hole in the head disease ) är en av dem. Bland de mest skadliga Fusariumtoxinen finns T-2 och HT- 2, som på senare år blivit vanligare i havre. Havre används ofta som kraftfoder till hästar. Dessa toxiner inhiberar proteinsyntesen, kan bryta ner DNA eller skapa andra problem. För att hålla mykotoxinnivåerna låga i foder ska fukt undvikas vid lagringen. Foder som innehåller mögel och mykotoxin bör ej utfodras till hästar. Inledning Mögelsvampsinfektioner på spannmål och andra grödor är ett av de vanligaste problemen inom livsmedel- och jordbruksnäringen över hela världen idag. Mögelangrepp på spannmål kan, förutom att orsaka ekonomiska förluster som försämrad skördekvalitet och avkastning, leda till allvarliga sjukdomar för både människor och djur (Wood 1992; Langseth och Rundberget, 1999). Många av de mögelsvampar som angriper spannmål och annat växtmaterial kan bilda giftiga sekundära metaboliter, så kallade mykotoxiner. Detta sker ofta redan när grödan växer på åkern men mögeltillväxt och toxinproduktion kan även ske om konservering och lagring av skördematerialet sker på ett bristfälligt sätt. Uppkomst av mögel och toxinproduktion beror främst på faktorer som fukt, temperatur samt typ av gröda. Olika mykotoxiner bildas av olika svampar som föredrar olika miljöförhållanden (Ciegler, 1978; Miller, 1994). Av de mögelsvampar som växer på fältet är Fusarium, Claviceps och Alternaria de främsta, medan Aspergillus och Penicillium som klarar av lite lägre - 1 -
3 fuktighet är de viktigaste av lagringsflorans mögelsvampar (Ciegler,1978). I Europa kommer de flesta viktiga mykotoxinerna från mögelsläktet Fusarium (Wood 1992). När djur får i sig stora mängder mykotoxiner via sitt foder kan symtomen yttra sig som en akut förgiftning, mykotoxikos. Vanligare är dock att en mindre dos mykotoxiner går oupptäckt förbi under en längre tid, med en kronisk primär förgiftning eller sekundära följdsjukdomar (Pier et al., 1980). Mykotoxinförgiftning i endera slaget kommer att försämra djurets prestation, och negativt påverka dess hälsostatus (Marquardt och Frohlich, 1992; D Mello et al. 1999). Symtomen på de kroniska och subkroniska förgiftningarna kan dock vara svåra att koppla ihop med mykotoxinintag och det är först när en foderanalys utförs som sjukdomsorsaken kan fastställas. Det är därför viktigt med en allmän vetskap om förekomsten av mykotoxiner; vilka risker som finns och vilka foder som är värst utsatta för kontaminering. Mycket av den forskning om mykotoxiners påverkan på djur har hittills gjorts främst på smådjur, idisslare och grisar, medan mindre är känt om hur hästarna påverkas. Syftet med denna studie är att fastslå i vilken utsträckning risken finns att hästar utsätts för mykotoxin och hur deras hälsa påverkas vid intag av kontaminerat foder. Fusariumtoxiner Släktet Fusarium innefattar många olika svampar (Wright, 2003) som producerar en mängd olika mykotoxin; över trehundra sorter med mer eller mindre känd toxicitet (Newman och Raymond, 2005). Fusarium mykotoxin av intresse för djurhälsa finns inom grupperna Trichotecener, Zearalenone och den senast upptäckta gruppen Fumonisiner (Buckle, 1983; ApSimon, 1994). Mykoxinerna från Fusarium är kapabla till att orsaka både akuta förgiftningar liksom kroniska problem, där effekterna oftast är kopplat till dos och exponeringstid (D Mello et al. 1999). Dessa mykotoxiner orsakar de kanske mest dramatiska mykotoxikoserna som drabbar hästar, och dokumentationen på sådana förgiftningar sträcker sig långt tillbaka i tiden (Asquith, 1991). Trichotecener Trichotecenerna är en stor grupp som innehåller fler än 180 föreningar (Newman och Raymond, 2005). Trichotecenerna delas in i olika typer beroende på kemisk struktur. De viktigaste trichotecenerna hör till den mest toxiska typ A eller den lite mindre toxiska typ B (Placinta et al. 1999). Mer än ett toxin kan produceras av samma svamp, dock hör de i regel till samma typ och toxinerna inom den typen förekommer ofta tillsammans (Buckle, 1983; Placinta et al. 1999). Trichotecenerna är allmänt kända som fodervägranstoxiner då det första symtomet oftast är försämrad aptit. Trichotecenen Deoxynivalenol (DON) kallas även vomitoxin för dess kända effekt att orsaka fodervägran och kräkningar hos grisar (Eriksen och Pettersson, 2004). DON anses vara en av de vanligaste trichotecenerna men också en av de mindre toxiska som hör till typ B (Newman och Raymond, 2005). I en kartläggande studie av trichotecener på spannmål i Norge (Langseth et al. 2001) var DON mycket riktigt den trichotecen som förekom oftast. Nivåerna var extra höga de somrar när det var - 2 -
4 torka under våren och mycket nederbörd i juli, runt blomningsperioden. Nivåerna var också höga 1993, en kall och våt sommar med sen skörd. T-2 toxin anses vara en av de minst utbredda (Newman och Raymond, 2005) men också den mest toxiska av trichothecenerna (Eriksen och Pettersson, 2004). Tillsammans med HT-2 hör den till de viktigaste A trichotecenerna. Båda toxinerna kan orsaka programmerad celldöd, apoptos, T-2 med aningen högre potens än HT-2 (Surai och Dvorska, 2005). De verkar inhiberande på protein- och DNA-syntes (Eriksen och Pettersson, 2004) och förknippas även med kolik och tarmblödningar hos hästar, sår och inflammationer vid mun och mule samt neurologiska störningar (Asquith, 1991; Pettersson, 2007). Den optimala temperaturen för T-2 produktion är ganska låg, mellan 8-14 ºC, men T-2 har även hittats vid mycket högre temperaturer i Afrika (Rabie et al. 1986). Då DON är så vanlig och ofta förekommer i kombination med andra mykotoxin används den ofta som indikator och allmän rekommendationsnivå för mykotoxin i foder. En koncentration på 3-5 mg DON kg -1 anses vara en hälsorisk (Wilkinson, 1999). När det gäller A-trichothecenerna överrensstämmer nivåerna dock inte alltid med DON och rekommendationerna kan därför i vissa fall bli missvisande (Pettersson, 2007). Zearalenon Zearalenon (ZEA) bildas av flera olika fusariumsvampar (Buckle 1983). Zearalenon är känt för att ha en östrogen effekt och orsaka reproduktionsstörningar på bland annat grisar (Chang et al. 1979; Etienne och Jemmali, 1982). Informationen är dock ännu begränsad för hur ZEA påverkar reproduktionsförmågan hos hästar. I en studie av Minervini et al. (2006) studerades hur zearalenon påverkade en cellodling från äggstockar från en häst. Man fann att granulosacellerna var känsliga för toxinets påverkan på samma sätt som man tidigare sett i tidigare in vitro-försök på cellodlingar från andra djur. Sannolikt är att även hästars reproduktionsförmåga kan påverkas av zearalenon. Fumonisiner Fumonisiner är den senast upptäckta gruppen Fusarium toxiner (Gelderblom et al. 1988; ApSimon, 1994). Fumonisinerna kan påverka immunförsvaret, skada lever och njurar, hjärna och orsaka dödsfall (D Mello, 1999; Newman och Raymond, 2005). Tre olika fumonisiner känns till; Fumonisin B 1 (FB 1 ), B 2 och B 3. Lungsjukdomar hos grisar och hästsjukdomen leukoencephalomalasi (LEM) orsakas av FB 1 (Ross et al. 1990). Aspergillus- och Penicilliumtoxin Aspergillerna och Penicillium spp. kan producera många olika toxiner (Buckle, 1983). De som kan vara av störst vikt för hästars hälsa är Aflatoxin och Ochratoxin. Aflatoxin Aflatoxin är en grupp närbesläktade kraftigt mutagena substanser som produceras av Aspergillus flavus. Aflatoxin kan hittas både på fältet och på lagrade foder (Wright, 2003). Aflatoxin har fått mycket uppmärksamhet på grund av dess cancerframkallande - 3 -
5 effekt; Aflatoxin B 1 (AFB 1 ), den mest kraftfulla av aflatoxinerna, är ett av de starkaste kemiska carcinogenerna som känns till (Hesseltine, 1974). Bland annat ökar den risken för levercancer hos människor och djur (Quian et al. 1994) och skadar immunsystemet (Pier, 1992). Aflatoxinproducerande svampar gynnas av värme och fukt (Wood, 1992). Av de grödor som kan användas som hästfoder är majs den som är mest mottaglig för aflatoxin (Pier, 1992). I Sverige har aflatoxin endast hittats i importerade produkter (Clevström et al. 1981) eller syrabehandlad spannmål, då främst sådan som behandlats med myrsyra vilket nu är förbjudet (CUL, 2002; Pettersson, 2007). Ochratoxin Ochratoxin kan produceras av flera olika Aspergillus svampar samt av Penicillium verrucosum (Marquardt & Frohlich, 1992). Dessa svampar hör främst till lagringsfloran och ochratoxin bildas troligtvis enbart efter skörd (Jonsson och Pettersson, 1996). Ochratoin A (OTA) är det primära och mest giftiga ochratoxinet, dess mindre toxiska variant kallas Ochratoxin B, men även flera andra former av Ochratoxin känns till. OTA är ett toxin som kan orsaka många allvarliga skador hos både människor och djur. Det har fått mycket uppmärksamhet på senare tid på grund av dess cancerassocierade egenskaper. OTA kan också orsaka njurskador, störa embryo- och fosterutvecklingen och framkallar missbildningar (Álvarez et al. 2004). De toxiska effekterna av OTA verkar primärt på tre olika sätt: det inhiberar enzymer, främjar oxidering av lipider eller hämmar produktionen av mitokondrie-atp. Förekomst i hästfoder Betesgräs, hö, spannmål och ensilage kan alla vara värdar för olika svampar. Svamparna och deras respektive mykotoxin finns i olika mängd varje år beroende på klimatet och andra faktorers påverkan på deras tillväxt (Wright, 2003). Optimala förhållanden för mögel och för bildningen av mykotoxin är oftast inte desamma (Newman och Raymond, 2005). I spannmål och annat djurfoder kommer de mykotoxin som oftast hittas från Fusarium, Aspergillus och Penicillium (Buckle, 1983; Newman och Raymond, 2005). Spannmål Spannmål är den huvudsakliga energikällan i foderstater för hårt arbetande hästar, och havre är, tillsammans med korn, det sädesslag som oftast används till svenska hästar (Frape, 1986). Havre var det sädesslag som var mest kontaminerat med trichotecener i en analys av norska grödor (Langseth och Rundberget, 1999). DON och HT-2 toxin var oftast förekommande och hade de högsta nivåerna. En stark korrelation upptäcktes i förekomsten av HT-2 och T-2 toxin. Ett samband fanns även mellan DON och HT-2 toxin. Ofta finns flera mykotoxiner närvarande om man hittar ett, och observerade toxiska effekter kan alltså bero på interaktioner mellan flera mykotoxiner snarare än effekten från ett ensamt (Wright, 2003). Nivåerna av HT-2 och T-2 har dessutom ökat avsevärt i havre under de senaste åren i de nordiska länderna (Pettersson, 2007). Langseth och Rundberget (1999) uppmätte skillnader i halten trichotecener mellan havre som odlats för olika ändamål. Havre för humankonsumtion var betydligt mer kontaminerat av både DON och HT-2 toxin än havre som odlats till djurfoder
6 Skillnaderna kan bero på att olika konserverings och lagringsmetoder använts. En nackdel för hästar kan dock vara att trichotecenerna tycks fördela sig så att majoriteten av toxinet sitter på havreskalet och inte inne i kärnan (Pettersson, 2007). Detta skal avlägsnas innan man använder havren i livsmedel, medan havren utfodras hel till hästar. Havreskal ges i vissa fall även i krossad form för att minska energikoncentrationen hos hästar som inte arbetar så mycket (Frape, 1986). Ochratoxin A förekommer på spannmål och är särskilt vanlig på gårdstorkat spannmål och kli (Marquardt & Frohlich, 1992; Pettersson, 2007). Kalluftstorkning av spannmål ger högre nivåer av OTA än torkning med uppvärmd luft (Jonsson och Pettersson, 1996). Förekomsten är högre under de år med hög skördevattenhalt, den ökar med lagringstiden och varierar mellan olika regioner (Holmberg et al. 1990). Otillräcklig torkning eller fuktiga lagringsförhållanden är den främsta orsaken till kontamination. OTA var vanligaste mykotoxinet i en engelsk studie (Buckle, 1983). I de flesta prov där toxinet hittades var vattenhalten över 18 %. ZEA hittades bara i 1,5 % av spannmålen i undersökningen, när den hittades var det ofta tillsammans med Ochratoxin. Nivåerna av ZEA var även låga i en norsk kartläggning av trichotecenförekomst (Langseth et al. 2001) och detsamma gällde Ochratoxin, som dock förekom i stor andel av proverna. Enari et al. (1981) studerade effekten av lagringstid, fukt och temperaturskillnader i lagring av korn och de fann att halten Fusarium minskade med längre lagringstid, medan nivåerna av Zearalenone ökade. Torkningsprocessen hade också stor inverkan på zearalenoneproduktionen; om torkningen inleddes direkt efter skörd minskade halten zearalenone, men när man väntade en vecka med att påbörja torkningen hade toxinproduktionen redan inletts och koncentrationen ökade kontinuerligt. Lagringstid och temperatur tycks heller inte påverka stabiliteten på de främsta trichotecenerna (Widestrand & Pettersson, 2001). Majs Majsfodermjöl har visat sig innehålla höga halter mykotoxin som aflatoxin, zearalenone och deoxynivalenol (Pettersson, 2004). Majs skördas ofta med hög fuktighet och är också det sädesslag som oftast drabbas av fumonisiner (Ross et al. 1990; Wilson et al. 1990). Det är dock ej vanligt att använda majs som fodermedel till hästar i Sverige då andra fodermedel lämpar sig bättre (Planck, Hippocampus 2007). Bete, hö och halm Betesmarker består ofta av olika gräs och baljväxter som växer tillsammans naturligt eller odlat. Flera mykotoxin som kan skada betande djur kan bildas på eller i dessa växter. Särskilt rajgräs och rörsvingel (ett högt gräs) och rödklöver förknippas med endogena mögeltoxiner som kan leda till mykotoxikos hos hästar och idisslare (Pettersson, 2004; Fink-Gremmels, 2005). För att undvika förgiftningar och få en god beteshållning är det viktigt att undvika dessa växter. Grödan från vallen kan även torkas och utfodras till hästar året runt. Torkning av hö med hygieniskt god kvalitet är dock mycket väderberoende och kan försvåras om sommaren är regning. Mögelangrepp på hö var mycket vanligt vid en undersökning i England (Buckle, 1983) och Aspergillus fumigatus, - 5 -
7 Actinomyceter och Penicillium spp. förknippas med mögligt och varmgånget hö (Wilkinson, 1999). Hö från äldre gräsvall kan innehålla höga halter av zearalenon (Pettesson, 2007) och möglet i sig kan också ställa till skada, bland annat på luftvägarna (Wilkinson, 1999). En kontaminationskälla som ofta förbises är den halm som ges som bäddmaterial. Kontamination via bädden kan ge upphov till förgiftningar via inhalation eller hudkontakt (Newman och Raymond, 2005). Vissa hästar äter också varierande mängd av bädden. Om både det ordinarie fodret och bädden är kontaminerat av mykotoxin kan hästarna få i sig ännu högre nivåer vilket leder till en ökad risk för förgiftning, dessutom kan kombinerade effekter av olika mykotoxin uppstå (Wright, 2003). I halm av vete och havre förekommer DON och halm kan även infekteras av stachyobtrystoxiner (trichotecener av typ C) (Pettersson, 2007). Ensilage Lagring av vallfoder sker numer ofta i form av ensilage. Ensileringsmetoden innebär att fodret konserveras genom en anaerob jäsning (fermentation). Jäsningsprocessen är mindre väderberoende än torkningen av hö, därför lämpar den sig bra i tempererade länder som Sverige (Buckle, 1983). Ensilering kan bland annat ske i olika typer av silos eller i plastbalar, som är vanligt bland hästägare. Anaeroba förhållanden är viktiga under lagringen av ensilaget, då vattenhalten i gräset är hög (Wilkinson, 1999). Ibland används tillsatsmedel som melass, syra eller laktobakterier för att minska risken för felfermentation och hindra ovälkomna mikroorganismer. Om luft kommer in i balen, till exempel vid ett oupptäckt hål, för lös packning av materialet, eller om balen inte utfodras tillräckligt snabbt blir ensilaget snabbt mögelinfekterat (Pettersson, 2004). Fusarium och Penicillium roqueforti är de främsta mögel som i sådana förhållanden växer på ensilaget. Ett av de vanligast förekommande mykotoxinerna på ensilage är DON, och Roquefortin C är också vanligt (Wilkinson, 1999). Effekter på hästar Immunotoxiska effekter av mykotoxin Toxiska effekter kan i regel uppstå på två olika sätt när ett mykotoxin eller annat skadligt ämne når immunförsvaret. I det första fallet kan en funktion i immunförsvaret försämras eller helt slås ut och följden av det blir en ökad mottaglighet för andra infektioner. Immunosuppression av det här slaget är vanligt i samband med intag av låga doser av trichotecenener under en längre tid (Newman och Raymond, 2005). I det andra fallet stimuleras immunförsvaret istället av det okända ämnet vilket kan leda till överkänslighet eller en autoimmun sjukdom (Pestka & Bondy 1994). Njursvikt kan även uppstå till följd av överproduktion av antikropparna IgA (Newman och Raymond, 2005), och mykotoxiner kan även försämra effekten av vaccination mot vissa sjukdomar (Oswald et al. 2005). I en studie av Álvarez et al. (2004) testades immunotoxiska effekter av Ochratoxin A på råttor. De mest signifikanta fynden var njurskador men man fann även en viss minskning i antal leukocyter samt en försämring av makrofagernas bakteriolytiska kapacitet. Både akuta och kroniska mykotoxinförgiftningar kan påverka immunförsvaret
8 Aflatoxin kan också påverka immunförsvaret hos unga djur genom överföring från modern under dräktigheten eller via mjölken (Pier, 1992). Prestation och foderkonsumtion Raymond et al.(2003) studerade påverkan på foderintag, immunoglobulin och hematologi när hästar utfodrades med naturligt fusariumkontaminerad spannmål. Hos alla hästar minskade foderintaget signifikant. Försöket pågick dock bara i 21 dagar och ingen viktminskning registrerades. Man fann också en ökning i enzymet γ-glutamyltransferas (GGT); vilket indikerar en viss effekt på levern. I en uppföljande studie motionerades hästarna regelbundet under försöket (Raymond et al. 2005). Resultaten var liknande; även denna gång märktes ett minskat foderintag som nu även ledde till viss viktnedgång. På den fysiska prestationen märktes dock ingen försämring på den korta tiden som försöket utfördes. Troligt är att trichotecenerna genom att påverka proteinsyntesen i levern ändrar tryptofan- och seratoninnivåerna i hjärnan vilket kan leda till minskad aptit, utmattning och försämrad muskelkoordination (Newman och Raymond, 2005). Dock är det möjligt att hästar är okänsliga för trichotecenen DON; varken minskat foderintag, inflammationer i tarmen, eller påverkan på immunförsvaret kunde observeras i en studie av Johnson et al (1997) när fem hästar utfodrades med DON-kontaminerat korn i 40 dagar. Hästarna tycktes till och med öka i hull och kondition. Idisslare är också relativt okänsliga för toxinet tack vare vommikrobernas avgiftande effekt. Eventuellt finns alltså liknande effekter hos hästar som förklarar dessa resultat. Sjukdomar Leukoencephalomalasi Sjukdomen Leukoencephalomalasi (LEM) är en väl dokumenterad form av mykotoxikos som drabbar hästar, troligen också den mest dramatiska (Asquith, 1991). LEM har uppmärksammats sen mitten på 1800-talet och har länge förknippats med majsfoder kontaminerat med Fusarium och på senare tid med Fumonisin B 1 (Wilson et al. 1990). Sjukdomen karaktäriseras av akuta neurologiska symtom som ataxi, förlamning, apati, hypersensitivitet samt plötsliga dödsfall (Asquith, 1991; Ross et al. 1993). De främsta patologiska kännetecknen är hjärnblödningar och nekroser i hjärnans vita substans, vilket har lett till att sjukdomen i folkmun kallas för hole in the head-disease (Ross et al. 1991). I ett försök av Ross et al. (1993) visades att även levern påverkas av effekterna från FB 1, och att dödligheten hos drabbade hästar är hög. Stachybotryotoxikos Stachybotryotoxikos är en tidigt upptäckt mykotoxinsjukdom som orsakas av trichotecenliknande toxin. Möglet som ligger bakom, Stachybotrys (nu även kallat S. chartarum), har isolerats från foder från bland annat Östeuropa (Newman och Raymond, 2005). Det växer på cellulosa i hö och halm och trivs bäst under fuktiga förhållanden (Scudamore och Livesey, 1998). Stachybotryotoxikos är en ofta utdragen sjukdomen och de kliniska symtomen kan delas in i tre stadier. Det första stadiet kan vara milt och vara i upp till en månad. Hästarna drabbas först av inflammationer i mun och ögon som senare visar sig som nekroser i den angripna vävnaden. Om nekroserna är omfattande i munhålan får hästarna svårt att äta och fodervägran kan uppstå (Asquith, 1991). Dessa - 7 -
9 skador i det första stadiet kan både orsakas av inandning och konsumtion av toxinet (Newman och Raymond, 2005). Om hästarna även fortsättningsvis får kontaminerat foder uppstår i andra stadiet ett tillstånd av generell toxikos med förhöjt antal leukocyter, färre trombocyter (blodplättar) och försämrad koaguleringsförmåga som följd. Det tredje stadiet är kort och varar oftast bara några dagar. Det karaktäriseras av hög feber, kolik och aptitlöshet, svag och ojämn puls som förr eller senare leder till döden. Sjukdomen kan, om tillräckligt höga nivåer av toxinet intas, också uppträda i akut form. Symtomen visar sig då på nervsystemet, hjärt- lungsystemet och dödsfall inträffar inom en till tre dagar på grund av andningssvårigheter (Asquith, 1991). Sådant akut förlopp är dock ovanligt (Newman och Raymond, 2005). Fodertillsatser Ända sedan de första rapporterna om mykotoxinförgiftningar har forskare arbetat med att försöka hitta vägar att minimera effekterna av toxinerna. Uppgiften är dock inte så lätt då omfattningen av olika mykotoxin är stor (Diaz och Smith, 2005). Även med modern teknologi är det svårt att förutse deras uppkomst (Wood, 1992). Ofta används olika tillsatsämnen i foder för att avlägsna eller neutralisera mykotoxinet, alternativt avlägsna dess toxiska egenskaper. Det är då viktigt att tillsatserna inte ändrar fodrets näringsmässiga sammansättning eller bildar andra toxiska ämnen (Diaz och Smith, 2005). De får heller inte vara för dyra att köpa och ska helst fungera mot flera olika mykotoxin då de ofta uppträder tillsammans (Wright, 2003). Tillsatsämnena kan delas in i tre grupper efter deras funktion: adsorbenter som hindrar mykotoxinet att tas upp i tarmen, antioxidanter som skyddar djuren från mykotoxinets effekter samt enzymer och bakterier som bryter ner mykotoxinet innan det tas upp av djuret. Fodertillsatser som finns på marknaden som ska tillsättas i förebyggande syfte är dock ännu inte tillåtna inom EU (Petterson, 2004). Diskussion Trots framgångar inom forskningen om mykotoxiner är vetskapen om hur hästar kan påverkas fortfarande vag. Många av studierna baseras på dokumentation från verkliga fall och utfodringsförsök med mykotoxinkontaminerat foder till hästar är relativt ovanligt. En av anledningarna till detta är troligen att det är svårt att få tag i hästmaterial till försöken. Effekterna av vissa mykotoxiner är så allvarliga att risken för att hästarna ska avlida eller måste tas bort efter avklarat försök är stor. Användandet av dyrbara djur i dessa studier vill man undvika i största möjliga mån och rimliga gränsnivåer för mykotoxinkontamination i hästfoder är därför svåra att sätta. Studier som utförts på andra djurslag går inte heller alltid att jämföra med, då hästen är ett djur som fodermässigt liknar kor, medan dess mag- tarmsystem påminner mer om grisens plus den avslutande förjäsningskammaren. Hästens användningsområde och förväntad livslängd skiljer sig också i högsta grad från dessa högproducerande djurslag. Mykotoxinförgiftningar kan också vara svåra att upptäcka i verkliga fall om mindre nivåer utfodrats under en längre tid och symtomen yttrar sig som en kronisk förgiftning eller genom någon följdsjukdom (Pier et al., 1980). Effekter som dessa samt olika effekter på immunförsvaret kanske inte alltid kopplas till foderrelaterade problem, varför orsakande mykotoxin inte alltid - 8 -
10 upptäcks. Då utfodringsförsöken är så få är forskningen om i vilka doser mykotoxiner kan vara skadliga för hästar fortfarande i sin linda. Vissa studier utfodrar höga nivåer för att få tydliga effekter (Ross et al. 1993), medan andra som använt naturligt kontaminerat foder fått vaga resultat (Raymond et al. 2005). I andra studier där hästar ätit samma foder påverkas inte alla (Wilson et al. 1990). Troligt är att hästarnas fysiska kondition kan göra dem mer eller mindre mottagliga för mykotoxiners effekter, men mer forskning om exakt vilka gränsvärden som kan vara rimliga för just hästar behövs definitivt. Eftersom nivåerna av de skadliga A-trichotecenerna har ökat i havre de senaste åren och mycket av toxinet påträffas i havreskalet borde vi kanske också överväga att se över våra utfodringsrutiner när det gäller havre till hästar. Kanske borde havreskalet av säkerhetsskäl avlägsnas innan utfodring liksom man gör inom livsmedelsindustrin. Fler studier om hur hästar långsiktigt påverkas av dessa toxiner är också viktigt. Då de mykotoxinbindare som finns på marknaden ännu inte är tillåtna inom EU, och många av dem inte heller lever upp till alla de krav som ställs på lönsamhet och effekt, kan dessa medel inte användas som någon garanti för att slippa oönskade effekter av mykotoxiner. De bästa sätten för att undvika mykotoxiner bör därför lämpligen vara att till största möjliga mån försöka undvika och förebygga dess förekomst i foder av olika slag, samt att inte använda sig av de betesgräs som är mest utsatta. Den säkraste nivån av mykotoxin i hästfoder är givetvis noll, men mykotoxiner kan vara en oundviklig kontaminationskälla då kontamination på fältet innan skörd är svår att förutsäga. En viss kontamination av mögel eller mykotoxin kan därför alltid finnas trots förebyggande åtgärder. Kontamination efter skörden är däremot något man kan påverka genom att se till att konservering och lagring sker på ett bra sätt. Den absolut främsta anledningen till om, eller hur mycket, ett foder infekteras av mögel är fukt, som därför måste kontrolleras noga. Foder som uppfattas vara kontaminerat med mögel eller mykotoxin bör heller inte utfodras till hästar då man inte kan vara säker på konsekvenserna. Viktigt är dock att komma ihåg att mykotoxin till skillnad från mögel inte är synligt med blotta ögat och förhållanden som främjar mögel och mykotoxin är heller inte alltid desamma. Foder som ser ut att vara befriat från mögel kan alltså tyvärr ändå vara kontaminerat med mykotoxin. När rimliga gränsvärden gällande alla mykotoxiner bestämts skulle foderstickprov för hästägare kunna vara ett bra alternativ. Kanske borde det vara standard att inte bara kontrollera sitt foder med ögon och näsa utan också göra mykotoxinanalyser regelbundet. Det bästa vi än så länge kan göra för att måna om våra djur är att vara alerta vid vår utfodring och undvika de foder som tycks vara av dålig hygienisk kvalitet. Den allmänna vetskapen om mykotoxinernas förekomst är viktig bara i sig så att vi kan vara uppmärksamma på minskade foderintag eller sjukdomstecken som kan tyda på en begynnande mykotoxinförgiftning, och att mykotoxin som bakomliggande orsak inte utesluts vid en eventuell diagnos. Litteraturförteckning Álvarez, L. Gil, A.G. Ezpeleta, O. García-Jalón, J.A. & López de Cerain, A Immunotoxic effects of Ochratoxin A in wistar rats after oral administration. Food and Chemical Toxicology 42,
11 ApSimon, J.W The Biosynthetic Diversity of Secondary Metabolites. In Mycotoxins In Grain Compuonds Other Than Aflatoxin (ed. J.D. Miller & H.L. Trenholm), Eagan Press, St. Paul, Minnesota, USA. Asquith, R.L Mycotoxicoses in horses. In Mycotoxins and Animal Foods (ed. J.E. Smith & R.S. Henderson) CRC Press, Inc. Boca Raton, USA. Buckle A.E The Occurance of Mycotoxins in Cereals and Animal Feedstuffs. Veterinary Research Communication 7, Chang, K. Kurtz, H.J. & Mirocha, C.J Effects of the mycotoxin zearalenone on swine reproduction. American journal of veterinary research. 40(9), Ciegler, A Fungi that produce mycotoxins: condition and occurrence. Mycopathologia 65, Clevström, G. Göransson, B. Hlödversson, R. & Pettersson, H Aflatoxin formation in hay treated with formic acid and in isolated strains of Aspergillus flavus. J. stored Prod. Res. 17, CUL, Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet. Kontaktperson Eskhult, G.A. även D Mello J.P.F. Placinta C.M. & MacDonald A.M.C Fusarium mycotoxins: a review of global implications for animal health, welfare and productivity. Animal Feed Science and Technology 80, Diaz, D.E. & Smith, T.K Mycotoxin Sequestering Agents: Practical Tools for the Neutralisation of Mycotoxins. In The Mykotoxin Blue Book. (ed. D. Diaz) Nottingham University Press, Nottingham, United Kingdom. Enari, T.-M. Ilus, T. Niku-Paavola, M.-L. Nummi, M. Ylimäki, A. & Koponen, H Formation of Fusarium Metabolites in Barley Grain. European J Appl Microbiol Biotechnol 11, Eriksen, G.S. & Pettersson, H Toxicological evaluation of trichothecens in animal feed. Animal feed science and technology 114, Etienne, M, & Jemmali M, Effects of zearalenone (F2) on estrous activity and reproduction in gilts. J. Anim. Sci. 55 (1), 1-10 Fink- Gremmels, J Mykotoxin in forages. In The Mykotoxin Blue Book. (ed. D. Diaz) Nottingham University Press, Nottingham, United Kingdom. Frape, D Equine nutrition & feeding. Tredje upplagan, Blackwell publishing, Oxford. Gelderblom, W.C.A. Jaskiewicz, K. Marasas, W.F.O. Thiel, P.G. Horak, R.M. Vleggaar, R. & Kriek, P.J Fumonisins Novel Mycotoxins with Cancer-Promoting Activity Produced by Fusarium moniliforme. Applied and Environmental Microbiology 54:7, Hesseltine, C.W Natural Occurrence of Mycotoxins in Cereals. Mycopathologia et Mycologia applicata 53, Holmberg, T. Hagelberg, S. Lundeheim, N. Thafvelin, B. Hult, K Ochratoxin A in swine blood used for evaluation of cereal handling procedures. Journal of veterinary medicine, 37 (2), Johnson, P.J. Casteel, S.W. & Messer, N.T Effect of feeding deoxynivalenol (vomitoxin)- contaminated barley to horses. J Vet Diagn Invest 9,
12 Jonsson, N. & Pettersson, H Ochratoxin A, ett mykotoxin som bildas I spannmål under lagring. Lantbrukskonferens. SLU info rapporter, allmänt 197, Langseth, W. Elen, O. & Rundberget, T Occurence of Mycotoxins in Norwegian Cereals. In Occurrence of toxigenic fungi and mycotoxins in plants, food and feed in Europe. (ed. A. Logrieco) European Commission, Bryssel. Langseth, W. & Rundberget, T The occurrence of HT-2 toxin and other trichotecenes in Norwegian cereals. Mycopathologia 147, Marquardt, R.R. & Frolich, A.A A review of Recent Advances in Understanding Ochratoxicosis. J. Anim. Sci. 70, Miller, J.D Epidemiology of Fusarium Ear Diseases of Cereals. In Mycotoxins In Grain Compuonds Other Than Aflatoxin (ed. J.D. Miller & H.L. Trenholm) Eagan Press, St. Paul, Minnesota, USA. Minervini, F. Giannoccaro, A. Fornelli, F. Dell Aquila, M.E. Minoia, P. & Visconti, A Influence of mykotoxin zearalenone and its derivates (alpha and beta zearalenol) on apoptosis and proliferation of cultured granulosa cells from equine ovaries. Reproductive Biology and Endocrinogogy 4:62. Finns även på Newman, K.E. & Raymond, S.L Effects of Mycotoxins in Horses. In The Mykotoxin Blue Book. (ed. D. Diaz) Nottingham University Press, Nottingham, United Kingdom. Oswald, I.P. Marin, D.E. Bouhet, S. Pinton, P. Taranu, I. & Accensi, F Immunotoxicological risk of mycotoxins for domestic animals. Food additives and Contaminations 22(4), Pestka, J.J. & Bondy, G.S Immunotoxic Effects of Mycotoxins. In Mycotoxins In Grain Compuonds Other Than Aflatoxin (ed. J.D. Miller & H.L. Trenholm), Eagan Press, St. Paul, Minnesota, USA. Pettersson, H Occurrance of T-2 and HT-2 toxins in Oats. Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet (Handouts / personligt meddelande) Pettersson, H Controlling mycotoxins in animal feed. In Mycotoxins in food Detection and control (ed. N. Magan and M. Olsen) Woodhead publishing limited, Cambridge England Pier A.C. Richard J.L. & Cysewski S.J Implications of mycotoxins in animal disease. J Am Vet Med Assoc. 176(8), Pier, A.C Major Biological Consequences of Aflatoxicosis in Animal Production. J. Anim. Sci. 70, Placinta C.M. D Mello J.P.F. & MacDonald A.M.C A review of worldwide contamination of cereal grains and animal feed with Fusarium mycotoxins. Animal Feed Science and Technology 78, Planck, C. Hästens foder - den växande hästen. Hippocampus hästar. Qian, G.S. Ross, R.K. Yu, M.C. Yuan, J.M. Gao, Y.T. Henderson, B.E. Wogan, G.N. & Groopman, J.D A Follow-up Study of Urinary Markers of Aflatoxin Exposure and Liver Cancer Risk in Shanghai, People s Republic of China. Cancer epidemiology, Biomarkers and prevention 3,
13 Rabie, C.J. Sydenham, E.W. Thiel, P.G. Lübben, A. & Marasas, W.F.O T-2 Toxin Production by Fusarium acuminatum Isolated from Oats and Barley. Applied and Environmental Microbiology 52 (3), Raymond, S.L. Smith, T.K. & Swamy H.V.L.N Effects of feeding a blend of grains naturally contaminated with Fusarium mycotoxins on feed intake, serum chemistry, and haematology of horses, and the efficacy of a polymeric glucomannan mycotoxin adsorbent. J. Anim. Sci. 81, Raymond, S.L. Smith, T.K. & Swamy H.V.L.N Effects of feeding a blend of grains naturally contaminated with Fusarium mycotoxins on feed intake, metabolism, and indices of athletic performance of exited horses. J. Anim. Sci. 83, Ross, P.F. Ledet, A.E. Owens, D.L. Rice, L.G. Nelson, H.A. Osweiler, G.D. & Wilson, T.M Experimental equine leukoencephalomalacia, toxic hepatosis, and encephalopathy caused by corn naturally contaminated with fumonisins. Vet Diagn Invest 5, Ross, P.F. Nelson P.E. Richard J.L. Osweiler G.D. Rice L.G. Plattner R.D. & Wilson T.M Production of Fumonisins by Fusarium moniliforme and Fusarium proliferatum Isolates Associated with Equine Leukoencephalomalacia and a Pulmonary Edema Syndrome in Swine. Applied and Environmental Microbiology 56:10, Ross, P.F. Rice L.G. Reagor, J.C. Osweiler G.D. Wilson T.M. Nelson, H.A. Owens, D.L. Plattner, R.D. Harlin, K.A. Richard, J.L. Colvin, B.M. & Banton, M.I Fumonisin B1 concentrations in feed from 45 confirmed equine leukoencophalamalacia cases. J Vet Diagn Invest 3, Scudamore, K.A. & Livesey, T.L Occurrence and Significance of Mycotoxins in Forage Crops and Silage: a rewiew. J Sci Food Agric 77, Surai, P. & Dvorska, J.E Effects of Mycotoxins on Antioxidant Status and Immunity. In The Mykotoxin Blue Book. (ed. D. Diaz) Nottingham University Press, Nottingham, United Kingdom. Widestrand, J. & Pettesson, H Effect of time, temperature and solvent on the stability of T- 2 toxin, HT-2 toxin, deoxynivalenol and nivalenol calibrants. Food Additives and Contaminants 18: 11, Wilkinson J.M Silage and Animal Health. Natural Toxins 7, Wilson, T.M. Ross, P.F. Rice, L.G. Osweiler, G.D. Nelson, H.A. Owens,D.L. Plattner, R.D. Reggardio, C. Noon, T.H. & Pickrell, J.W Fumonisin B1 levels associated with an epizootic of equine leukoencephalomalacia. J Vet Diagn Invest 2, Wood, G.E Mycotoxins in Foods and Feeds in the United States. J. Anim. Sci. 70, Wright, B. 2003, Molds, Mycotoxins and Their Effect on Horses. Ontario Ministry of Agriculture, Food and Rural Affairs
Mykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder ,
Mykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp 2006-03-29 Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder 018-674225, ursula.bjerselius@sva.se Foderrelaterade djurhälsostörningar Mykotoxikos Mykotoxiner
Läs merODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG
ODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG Josefine Elving & Erik Nordkvist Avdelningen fö kemi, miljö och foderäkerhet SVA ATT FÖREBYGGA BILDNING AV MYKOTOXINER
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merMykotoxiner i hästfoder
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård Mykotoxiner i hästfoder Åsa Andersson Examensarbete för kandidatexamen, 15 hp Agronomprogrammet Husdjur
Läs merSkrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs
Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Ensileringen är en jäsningsprocess och ett annat sätt att konservera gräs på. Ensilage är konserverat gräs som skördats vid högre vattenhalt än hö. Ensilage med högre
Läs merMykotoxiner och deras effekt på hästens hälsa
Mykotoxiner och deras effekt på hästens hälsa Mycotoxins and their effects on horse health Foto: Helen Pilskog av Helen Pilskog Institutionen för husdjurens Examensarbete 301 utfodring och vård 15 hp C-nivå
Läs merTrichotecener i Havre, Effekter och nedbrytning hos travhästar.
Slutrapport Hästforskning Projekt H0747209 Trichotecener i Havre, Effekter och nedbrytning hos travhästar. Bakgrund Havre producerad i Nordvästeuropa (Finland, Norge, Sverige och Storbritannien) har årligen
Läs merFusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till
Läs merMykotoxinbildande mögelsvampar Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen
Mykotoxinbildande mögelsvampar Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Här beskrivs de viktigaste typerna av mykotoxinbildande mögelsvampar och dess egenskaper. Här beskrivs också mögelsvamparnas
Läs merVarför är det farligt att äta möglig mat då gorgonzola är en delikatess
Varför är det farligt att äta möglig mat då gorgonzola är en delikatess en guide om mögelsvampar och mögelgifter E Bååth 20130223 Mykologi organismer med cellvägg, utan klorofyll, som har cellkärna och
Läs merVärt att veta om mögel
Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,
Läs merHur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete.
Hur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete. Utfodringens inverkan på prestation och hälsa hos hästar JAN ERIK LINDBERG De flesta hästar som svettas mycket har saltbrist.
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merMögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Mögel i inplastat grovfoder med Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård och Inst. för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU, jessica.chenck@slu.se Jessica Schenk är husdjursagronom med e
Läs merMögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi jessica.schenck@slu.se Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Läs merFörfattare Arvidsson K. Utgivningsår 2004
Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt
Läs merMögel och mögelgifter
Mögel och mögelgifter i foder Förord Denna broschyr är framtagen på initiativ av Svensk Mjölk. Broschyren bygger på Lindberg, A. Berglund, G. (1986) Mögel och mögelgifter att se upp med, Svenska Mejeriernas
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merHygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder
Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder Docent Cecilia Müller, samverkanslektor Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Hygienisk kvalitet
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merProteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merLägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre
Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre Brunnby 17 januari 07 Cecilia Lerenius SJV Fusarium-projekt i höstvete och havre Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete (05
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merMögel och mykotoxiner i livsmedel
Rapport 4-2009 Riskprofil Mögel och mykotoxiner i livsmedel av Elisabeth Fredlund, Lilianne Abramsson Zetterberg, Anna-Maria Thim och Monica Olsen Foto: Flemming Lund, Mögelinfekterade bönor LIVSMEDELS
Läs merNoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22
NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merFodertillsatser. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010
Fodertillsatser Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 VÄRT ATT LÄGGA PÅ MINNET 2 BAKGRUND.2 SYROR.. 2 OORGANISKA SYROR... 3 ORGANISKA SYROR.. 3 SYRASALTER.. 3 AROMÄMNEN
Läs merProvsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm
Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm Prov från Ånässkolan uttaget av Olle Wedenmark Ergo-Tek Provplatsen var 401 och provet var märkt 401. Provnummer 08-260-016. Provet togs ut 2008-02-18
Läs merHantering och utfodring med krossensilerad spannmål lagrad i plasttub
Hantering och utfodring med krossensilerad spannmål lagrad i plasttub Specialistrådgivarutbildningen 2003-05 Annica Hansson Innehållsförteckning Inledning... 3 Skörd... 3 Kross och packning... 4 Konserveringsmedel...
Läs merMögel inomhus och hälsorisker
1 Environmental Health Research Center Mögel inomhus och hälsorisker Ragnar Rylander, prof emeritus i miljömedicin Rapport 2/08 2 Vad är mögel? Mögel är en blandning av olika sorters svampar (fungi) som
Läs merFörfattare Arvidsson K. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Ensilering påverkar inte grödans fettsyrasammansättning Författare Arvidsson K. Utgivningsår 9 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur
Läs merATT förstå din hunds. fodermedelsallergier
ATT förstå din hunds fodermedelsallergier vad är fodermedels- Allergier? Precis som hos människor föds vissa hundar mer känsliga än andra och kan därför också drabbas av allergier. Även om nysningar och
Läs merEconomic Benefit Tool. Balat ensilage. är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna. Economic Benefit Tool
Economic Benefit Tool Economic Benefit Tool En jämförande produktionskostnadskalkyl mellan ensilering i och ensilage i rundbalspaket Balat ensilage är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna.
Läs merRapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt
Rapport Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Bakgrund: Enligt tradition lagras spannmål genom att torkas ner till en vattenhalt om cirka 14 %.
Läs merDet går lika bra med rapsfett
Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe
Läs merRätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har
Läs merOperativa mål för livsmedelskontrollen
Operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Effektmål inom fokusområdet Fokusområde Kemiska risker Effektmål inom kemiska risker: Minska de negativa hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Faktorer som påverkar krubbitning Marie Genberg Strömsholm
Läs merRåd och rekommendationer vid utfodring av renar
Råd och rekommendationer vid utfodring av renar Renskötseln bygger på användningen av naturliga betesmarker och det är detta som renen är anpassad till. Ibland räcker dock inte betet till och man tvingas
Läs merÄr genetiken på väg att bota diabetes?
Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början
Läs merMykotoxin i foder till häst
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård Mykotoxin i foder till häst Pernilla Karlsson Bergkvist Uppsala 2017 Veterinärprogrammet, examensarbete
Läs merUppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006
Delrapport november 00 Detta är en delrapport av ett projekt som JTI under 00-00 utför med finansiering från Stiftelsen Svensk Hästforskning och Lantmännen Krafft AB. I delrapporten redovisas genomförande
Läs merOdlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro
Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro Sveakonferensen 17-18 januari 2017 Foto: Eva Stoltz Bakgrund Deoxynivalenol (DON)
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merMykotoxiner en utmaning för sydsvenskt jordbruk
Mykotoxiner en utmaning för sydsvenskt jordbruk Seminarium 29 mars kl 09.30 16.00 Anteckningar 1. Välkomna! Hans Thuresson, SBI Flera händelser har drabbat jordbruket, och kan riskera att rubba förtroendet
Läs merFoder UTFODRING AV HÄSTEN
Foder Hästen är en gräsätare och i vilt tillstånd söker den föda omkring 16-18 timmar varje dygn. Uppstallade hästar måste utfodras regelbundet med rätt och lagom mängd foder vid varje tillfälle för att
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merBetfor Inte bara nyttigt
Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad
Läs merMatsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar
Tillväxt trädgårdsprojekt: Matsvinn i primärproduktionen exempel från äpple (och morot, redovisas inte här)) Marie Olsson, Karl-Erik Gustavsson, Staffan Andersson, SLU Alnarp Matsvinn innebär: ekonomiska
Läs merförstå din katts njurhälsa
förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt
Läs merKombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Läs merFusarium erfarenheter från Västsverige
Fusarium erfarenheter från Västsverige Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara ÖSF-konferens Linköping 28 november 2012 Källa: Land 18 november 2011 Vanliga frågor i väst Vad är DON?
Läs merFörstå din katts. MAGhälsa
Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merAMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
AMS og beitning Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Bete och AM Typ av betesdrift Fördelar med bete Problem med bete Bete och AM Olika
Läs merUrdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merLIQUIDS NÄRINGSLÖSNINGAR FÖR SONDMATNING
LIQUIDS AR FÖR SONDMATNING KONVALESCENS INTENSIVVÅRD RENAL DIETARY MANAGEMENT ADAPTED ENERGY kcal COMPLETE NUTRITION ANTIOXIDANT COMPLEX Sammansatt för att stödja njurfunktionen vid njurinsufficiens: högkvalitativt
Läs merSlutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Slutrapport Hästars fosforbehov Professor Anna Jansson och Professor
Läs merNÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Läs merUtfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Läs mer2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering
Läs merMikroorganismer och cancer
Mikroorganismer och cancer Vilken betydelse har bakterier, svampar, parasiter för cancerutveckling? 1 Mikroorganismers betydelse för cancerutveckling Svårt ämne a: studera Lång latensad, flera steg Exogena
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merD-vitamin. Näringsrekommendationer
THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merEnzymer och fiberfraktioner
Enzymer och fiberfraktioner i slaktkycklingfoder, Institutionen för husdjurens utfodring och vård Innehåll # Vad är fiber? # Hur påverkar fiber kycklingen? # Vad är enzymer? # Hur påverkar enzymer kycklingen?
Läs merHur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?
Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat
Läs merSELENOPROTEINER. Elin Ander, Malin Andersson, Sara Franzén och Helena Skröder
SELENOPROTEINER Elin Ander, Malin Andersson, Sara Franzén och Helena Skröder Agenda Introduktion Bildning av selenoproteiner Fördelar med adekvat intag Nackdelar med alltför lågt intag Toxiska effekter
Läs merKlimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting
Klimat och hälsa en översikt Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Förändrad Klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser.
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2009R0124 SV 30.07.2012 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 124/2009 av den 10 februari
Läs merKlimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Läs mer1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN. Aivlosin 8,5 mg/g premix till medicinfoder för svin. 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Aivlosin 8,5 mg/g premix till medicinfoder för svin. 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Aktiv(a) substans: Tylvalosin (som tylvalosintartrat) 8,5 mg/g
Läs merMykotoxiner i spannmål
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Mykotoxiner i spannmål - Hur påverkar dessa mjölkkors hälsa och mjölkens kvalité? Felicia Asp Tauni Självständigt arbete
Läs merTypisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Läs merCover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.
Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury
Läs merGurkmeja. Curcuma longa.
Gurkmeja Gurkmeja är en vackert blommande planta i familjen Zingiberaceae. Gurkmeja används ofta för färgning och smak i curryblandningar. Modern forskning pekar på att gurkmeja kank förebygga demens,
Läs merEmissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum
Läs merFeedtech F400 Produktinformation
Produktinformation 89895531 2012-11-21, Version 1 Bruksanvisning i original Innehållsförteckning Säkerhetsföreskrifter... 5 Feedtech F400 Produktdata... 6 Feedtech F400 1 Allmänt... 6 2 Artikelnummer...
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merAnolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.
Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Dina djur mår bättre med rent dricksvatten. Och de producerar bättre! Rent dricksvatten är en förutsättning
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock
Läs merTorka och lagra bra kvalitet. Nils Jonsson och Gunnar Lundin, JTI
Torka och lagra bra kvalitet Nils Jonsson och Gunnar Lundin, JTI Kursen Ekologisk växtodling produktion av kvalitetsspannmål Parc Inn Hotell, Uppsala 26 april 2016 Faktorer som påverkar spannmålens kvalitet
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merUtfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4
Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga
Läs merSlutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Läs merMiljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merMetacam. meloxikam. Vad är Metacam? Vad används Metacam för? Sammanfattning av EPAR för allmänheten
EMA/CVMP/259397/2006 EMEA/V/C/000033 Sammanfattning av EPAR för allmänheten meloxikam Detta är en sammanfattning av det offentliga europeiska utredningsprotokollet (EPAR) för. Det förklarar hur kommittén
Läs merHjälper till att få tillbaka spänsten i benen.
Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN
Läs merRiktlinjer från EFSA för riskbedömning av djurvälfärd
Riktlinjer från EFSA för riskbedömning av djurvälfärd Linda Keeling Institutionen för husdjurensmiljö och hälsa Sveriges lantbruksuniversitet European Food Safety Agency (EFSA) Etablerat 2002 efter ett
Läs merProViva ett levande livsmedel. Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet
ProViva ett levande livsmedel Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet Fermenterad havre för f enteral nutrition Startade 1987 Motverka
Läs merÅkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor
Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor Eva Mellqvist Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Mögliga åkerbönor vid skörd i slutet av september efter mycket regnande Foto: Lennart
Läs merHarpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar
Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos
Läs merPutt GK G 07: 24-26 1
1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium
Läs mer