Sida 1. Vi har också förtydligat plattformsrum med en bild och tydliggjort avgränsningen.

Transkript

1 Sida 1 definitioner Förslag enligt remissversionen Förslag till ny text/förslag till åtgärd Transportstyrelsens svar Åtgärdas (/Nej) Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 10 kap. 6 plan och byggförordningen (2011:338) och beslutar följande allmänna råd. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 2 Ny paragraf 3 Ny paragraf Definitioner 4 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om tillämpningen av 3 kap. 8 och 10 plan och byggförordningen (2011:338) avseende personsäkerhet i tunnlar och plattformsrum för tunnelbana och spårväg. Föreskrifterna gäller inte för depåer. Tillträdes eller utrymningsvägar som är en del av en annan verksamhet med ett annat syfte än att enbart vara tillträdeseller utrymningsväg för resande omfattas inte av kraven i dessa föreskrifter. I föreskrifterna används följande begrepp med angiven betydelse. gångbana bana i tunnel avsedd för gående och som leder till utrymningsväg plattformsrum en plats eller ett utrymme för utbyte av resande med omslutande konstruktioner som begränsar fritt luftflöde. Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om säkerhet vid användning och säkerhet vid brand i tunnlar och plattformsrum för tunnelbana och spårväg. Dessa föreskrifter anger de väsentliga kraven för att säkerställa personsäkerhet i tunnlar och plattformsrum. För anordningar i tunnlar och plattformsrum som inte omfattas av dessa föreskrifter bör Boverkets eller andra myndigheters regler användas i tillämpliga delar. Föreskrifterna gäller för 1. de delar av tunnelbanor och spårvägar som är upplåtna för persontrafik, och 2. tillträdes och utrymningsvägar som primärt är avsedda för resande. I enlighet med 8 kap. 2 plan och bygglagen (2010:900) gäller dessa föreskrifter och allmänna råd vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring. Föreskrifterna gäller inte för 1. depåer och deras tillfartstunnlar, och 2. butiker och övriga verksamheter som ligger i anslutning till transportsystemet och som inte är nödvändiga för säkerheten i tunnelbane och spårvägsanläggningen. betydelse. gångbana utrymme i tunnel avsedd för utrymmande och som leder till utrymningsväg plattform upphöjt område vid spår att användas för att underlätta resandes avstigning och påstigning i tågen plattformsrum plats eller utrymme, endast för utbyte av resande, med omslutande konstruktioner som begränsar fritt luftflöde. Plattformsrummet har samma utbredning som plattformen och den del av trafikutrymmet som ligger i direkt anslutning till plattformen. Det begränsas av tunnelmynningar, väggar eller dörrar till tillträdes och utrymningsvägar enligt figur nedan Vi har i de tre första paragraferna förtydligat tillämpningsområdet samt försökt tydligare beskriva avgränsningen mot Boverkets regelverk. Vi har hörsammat dels inkomna remissynpunkter, dels synpunkter under den samverkan vi haft efter remisstiden, och då förtydligat att föreskrifterna gäller på delar som är upplåten för persontrafik. Vi har också i allmänna råd förtydligat att dessa föreskrifter inte är heltäckande för dessa byggnadsverk varför andra myndigheters regelverk bör tillämpas analogt. Se ovan Se ovan Baserat på de inkomna remissvaren har vi inför "bärande huvudsystem ", "dimensionerande brand ", "kritisk påverkan " tillfällig säker plats och självutrymma som nya definitioner. Med införandet av "tilfällig säker plats " överensstämmer defintionerna av "säker plats " med Boverkets defintioner. Vi har också förtydligat plattformsrum med en bild och tydliggjort avgränsningen. säker plats ett utrymme inne i eller utanför tunneln eller plattformsrummet som ger tillfälligt skydd mot livshotande faror efter eller under utrymning och med en utgång som inte leder till ett tunnelrör där en olycka har skett självutrymma att personer som befinner sig i tunnelsystemet själva ska kunna utrymma utan yttre assistans innan kritisk påverkan uppstår säker plats plats i det fria som ger skydd mot livshotande faror för utrymmande personer Se ovan 4 teknikrum ett slutet utrymme med dörrar, inne i eller utanför tunneln, med säkerhetsanordningar som är nödvändiga för minst en av följande funktioner: självräddning, utrymning, nödkommunikation, strömförsörjning, räddning, brandbekämpning, signal och kommunikationsutrustning trafikutrymme ett utrymme som upplåts för tunnelbane eller spårvägstrafik och som har fysiska avgränsningar, i form av bergväggar, inklädnader, dörrar i utrymningsväg eller liknande teknikrum slutet utrymme med dörrar, inne i eller utanför tunneln, med anordningar som är nödvändiga för driften av tunnelbane eller spårvägsanläggningen. tillfällig säker plats utrymme i eller utanför tunneln eller plattformsrummet som ger tillfälligt skydd mot livshotande faror under utrymnings och räddningsförloppet och som har utgång till det fria som inte passerar ett utrymme där en olycka har skett trafikutrymme utrymme i tunnel och plattformsrum som upplåts för tunnelbane eller spårvägstrafik

2 Sida 2 definitioner Förslag enligt remissversionen Förslag till ny text/förslag till åtgärd Transportstyrelsens svar Åtgärdas (/Nej) tunnel en minst 100 meter lång sträcka omsluten av jord, berg Se ovan eller konstruktion som medger att fordon kan köras under högre belägen mark, byggnader eller vatten 4 Allmänna bestämmelser Allmänt tåg avser i de här föreskrifterna ett spårfordon eller en kombination av spårfordon som framförs som en enhet utrymningsväg en passage för utrymning till en säker plats och som kan omfatta dörrar i en nödutgång eller förbindelsevägar överdäckning en konstruktion vars huvudsakliga uppgift är att göra det möjligt att uppföra byggnader eller markanläggningar ovanför ett trafikutrymme eller plattformsrum I övrigt har begreppen i dessa föreskrifter samma betydelse som i plan och bygglagen (2010:900) och plan och byggförordningen (2011:338). tunnel en minst 100 meter lång sträcka omsluten av jord, berg, överdäckning eller annan konstruktion som medger att fordon kan köras under högre belägen mark, byggnader eller vatten utrymningsväg passage för utrymning från en tunnel eller ett plattformsrum till en säker plats eller en tillfällig säker plats överdäckning konstruktion vars huvudsakliga uppgift är att göra det möjligt att uppföra byggnader eller markanläggningar ovanför ett trafikutrymme eller plattformsrum I övrigt har begreppen i dessa föreskrifter samma betydelse som i plan och bygglagen (2010:900) samt plan och byggförordningen (2011:338). 5 En tunnel och ett plattformsrum ska vara utformade på ett sådant sätt att personer som vistas i den, har möjlighet att självutrymma eller på annat sätt kan sätta sig i säkerhet vid händelse av brand. Tunnlar och plattformsrum ska ha sådana egenskaper att Vi har efter konsultation under remissrundan kompletterat med att personer som vistas där, har möjlighet att självutrymma eller på möjligheten till självutrymning, räddningstjänstens insatser och annat sätt sätta sig i säkerhet vid brand eller annan olycka. begränsning av kritisk påverkan i händelse av brand inte får försämras Möjligheten till självutrymning, till räddningstjänstens insatser vid ombyggnad eller annan ändring. och till begränsning av kritisk påverkan vid brand får efter ombyggnad eller annan ändring inte försämras i de delar av anläggningen som inte berörs. 6 Ny paragraf Dimensionerande brand för respektive del i en tunnel och ett plattformsrum ska fastställas utifrån analyserade brand och utrymningsscenarier. Byggherren fastställer dimensionerande brand samt analyserar och beslutar brandscenarier utifrån det aktuella projektets förutsättningar och de fordon som ska användas. Olika delar av anläggningen kan ha olika brandscenarier beroende på om delarna har olika förutsättningar. Remissinstanserna påpekade att den, i remissutgåvan angivna kolvätekurvan inte är relevant för den verksamhet som omfattas av föreskriften (den aktuella kolvätekurvan är tiilämpbar för godstrafik på väg och järnväg). Vi har inte kunnat fastställa en specifik brandkurva då förutsättningarna avseende brandbenägenhet hos tunnlar, platformsrum och fordon varierar avsevärt och beror på det aktuella projektets förutsättningar. Vi föreslår därför ett nytt krav och ett förtydligande att byggherren ska analysera och fastställa dimensionerande brand utifrån det aktuella projektets förutsättningar och de fordon som ska användas. 7 Vid projekteringen av tunneln och plattformsrummet ska byggherren göra en samlad bedömning av 1. infrastruktur, inklusive spåranläggning, enligt 2 lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, 2. fordonsegenskaper, 3. trafikledningens möjligheter att leda trafiken, och 4. säkerhetsordning för tunnelbana och spårväg enligt 14 lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. Bedömningen ska ligga till grund för byggherrens beslut om nödvändiga säkerhetsåtgärder. De säkerhetsåtgärder som införs ska vara rimliga med avseende på den säkerhet som erhålls i förhållande till kostnaden för åtgärderna. Vid projektering av tunnlar och plattformsrum ska byggherren göra en samlad bedömning. Bedömningen ska ligga till grund för beslut om nödvändiga säkerhetsåtgärder och baseras på en kostnads och nyttoanalys. Den samlade bedömningen ska minst beakta 1. spåranläggningen enligt 2 lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, 2. fordonsegenskaper, 3. trafikledningens möjligheter att leda och styra trafiken samt ta initiativ till utrymning, 4. räddningstjänstens möjlighet till och förmåga vid insats, och 5. säkerhetsordning för tunnelbana och spårväg enligt 14 lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. Vi har hörsammat synpunkter i inkomna remissvar vilket resulterat i att vi förtydligar att räddningstjänstens möjlighet till och förmåga vid insats ska ingå i den samlade bedömningen. Avslutningsvis förtydligar vi i att metodiken i TS rapport kan användas för den samlade bedömningen av nödvändiga säkerhetsåtgärder. För att genomföra en samlad bedömning av nödvändiga säkerhetsåtgärder baserad på en kostnads och nyttoanalys kan man använda metodiken i Transportstyrelsens rapport "Säkerhetsmål för trafikanter i vägtunnlar, järnvägstunnlar och tunnelbana".

3 Sida 3 definitioner Förslag enligt remissversionen Förslag till ny text/förslag till åtgärd Transportstyrelsens svar Åtgärdas (/Nej) I bedömningen enligt 4 ska en riskanalys och en riskvärdering Utifrån inkomna remissvar har vi förtydligat punkterna 9 till 10 och 14 till genomföras med en i anläggningsbranschen etablerad metod. 19. Utöver detta har vi förtydligat listan över faktorer som ska ingå i den Vid riskanalysen och riskvärderingen ska åtminstone följande aktuella riskbedömningen med "personer med nedsatt rörelse eller faktorer ingå orienteringsförmåga ", då vi avser att personsäkerheten för de aktuella byggnadsverket ska vara anpassade för alla resenärer tunnellängd, 2. antal tunnelrör, 3. antal spår, 4. tunnelns tvärsektion, 5. vertikal och horisontell linjeföring, 6. spårväxlar i tunnlarna, 7. tunnelns konstruktionstyp, 8. enkel eller dubbelspårstunnel, 9. antal tåg per timme, inklusive dess fördelning över dygnet, 10. tid innan räddningstjänst kan påbörja insats, 11. maximalt antal personer som måste utrymmas vid olycka, 12. trafikledningens möjligheter att stoppa tåg utanför drabbat avsnitt eller leda tåg till en station, 13. tåglängd, 14. brandklassning av tåg, 15. tåghastighet, 16. eventuell brandgasventilation, och 17. geografiska och meteorologiska förutsättningar. I den samlade bedömningen ska byggherren genomföra en riskbedömning med en verifierad metod. I riskbedömningen ska en kvantitativ riskanalys genomföras. Riskbedömningen ska minst innehålla faktorerna 1. tunnellängd, 2. antal tunnelrör, 3. antal spår, 4. tunnelns tvärsektion, 5. vertikal och horisontell linjeföring, 6. spårväxlar i tunnlarna, 7. tunnelns konstruktionstyp, 8. enkel eller dubbelspårstunnel, 9. antal tågpassager per timme, inklusive fördelningen över dygnet, 10. tid från det att en olycka inträffar till räddningstjänsten kan påbörja en insats, 11. maximalt antal personer som måste utrymmas vid olycka, 12. särskilda behov för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga, 13. trafikledningens möjligheter att stoppa tåg utanför drabbat avsnitt eller leda tåg till en station, 14. maximal tåglängd, 15. dimensionerande brand enligt 6, 16. brandklassning av tåg, 17. maximal tåghastighet, 18. eventuell brandgasventilation, och 19. geografiska och meteorologiska förutsättningar. 8 Metodiken enligt Trafikverkets dokument TDOK 2015:0166 BVH Personsäkerhet i järnvägstunnlar. Handbok för analys och värdering av personsäkerhet i järnvägstunnlar daterad , i för tunnelbana och spårväg tillämpbara delar, kan användas vid riskanalysen och riskvärderingen. Vid beräkning av maximalt antal personer som måste utrymmas bör hänsyn tas till 1. antal tåg som kan bli drabbade, om. plattformarna på en station är brandtekniskt separerade kan hänsyn tas till detta vid beräkningarna, 2. fullsatta tåg ( maximalt antal sittande plus maximalt antal stående som ryms i de tåg som avses att trafikera den aktuella anläggningen), 3. antal personer som beräknas stå och vänta i plattformsrummet, och 4. prognostiserat antal resande upp till 20 år efter trafikstart. Vid riskanalysen och riskvärderingen kan metodiken enligt Trafikverkets dokument TDOK 2015:0166 BVH Personsäkerhet i järnvägstunnlar. Handbok för analys och värdering av personsäkerhet i järnvägstunnlar daterad , användas i de delar som går att tillämpa på tunnelbana och spårväg. Vid beräkning av maximalt antal personer som måste utrymmas bör hänsyn tas till 1. antal tåg som kan bli drabbade. 2. maximalt antal personer som beräknas vänta i plattformsrummet, och 3. prognostiserat maximalt antal resande upp till 20 år efter trafikstart i den aktuella delen av anläggningen. Om plattformarna på en station är brandtekniskt separerade från varandra kan hänsyn tas till detta vid beräkningarna. Vi har gjort förtydliganden och redaktionella ändringar. Vi förtydligar i att det är byggherren vi riktar detta krav emot. Detta efter att FUT efterfrågat denna tydlighet vid samråd efter remisstiden. För tunnlar och plattformsrum som har speciella förutsättningar ska en fördjupad riskanalys genomföras. Den ska vara utgångspunkt för att bestämma om ytterligare riskreducerande säkerhetsåtgärder behöver vidtas. För tunnlar och plattformsrum som har speciella förutsättningar ska riskbedömningen fördjupas för att det ska gå att bestämma om de speciella förutsättningarna kräver ytterligare riskreducerande säkerhetsåtgärder. funktionskrav och mindre av detaljerade krav genom att vi föreslår ett nytt och tydligare, funktionellt krav. Vi föreslår vidare ett nytt allmänt råd där vi anger vad som kan klassas som speciella förutsättningar En tunnel anses ha speciella förutsättningar om det är en sänktunnel eller har en överdäckning. Ett plattformsrum anses ha speciella förutsättningar om det ligger i närheten av områden för återkommande evenemang samt vid idrottsarenor, mässor och liknande anläggningar där det ofta förekommer mycket höga personflöden. Vid dimensionering av nödvändiga säkerhetsåtgärder ska det säkerställas att utrymning och räddningsinsats kan genomföras under minst 60 minuter. Tunnlar och plattformsrum kan anses ha speciella förutsättningar om de 1. är sänktunnlar, 2. har potentiell risk för översvämning, 3. har överdäckning som kan påverka närliggande byggnadsverk eller, 4. är mycket djupt belägna. Ett plattformsrum anses även ha speciella förutsättningar om det ligger i närheten av områden för återkommande evenemang samt vid idrottsarenor, mässor och andra anläggningar där det ofta förekommer mycket höga personflöden. Vid dimensionering av nödvändiga säkerhetsanordningar ska det säkerställas att en räddningsinsats kan genomföras under minst 60 minuter från det att olyckan inträffar. Utifrån inkomna remisvar har vi förtydligat när den fördjupade riskbedömningen ska genomföras. I sak har inget ändrats. Vi föreslår ett förtydligande att kravet avser 60 minuter från det att olyckan inträffar. Plattformsrum för tunnelbana och spårväg Plattformsrum för tunnelbana och spårväg Förhindrande av obehöriga Obehörigt spårbeträdande

4 Sida 4 definitioner Förslag enligt remissversionen Förslag till ny text/förslag till åtgärd Transportstyrelsens svar Åtgärdas (/Nej) Det ska för tunnelbana finnas anordningar i plattformsrummet för att förhindra eller motverka att obehöriga kan beträda spårområdet, självmord, fall ner på spåret och andra olyckor. I de fall plattformsavskiljande väggar används ska de utformas på ett sådant sätt att utrymning är möjlig från tåget till plattformen oavsett var tåget stannar längs plattformen. Det ska finnas anordningar i plattformsrum för att motverka att obehöriga kan beträda spåret. Anordningarna ska även motverka att personer kan falla ner på spåret eller begå självmord genom att beträda spåret. Om plattformsavskiljande väggar används ska de utformas på ett sådant sätt att utrymning är möjlig från tåget till plattformen oavsett var tåget stannar längs plattformen. Merparten av de inkomna remissvaren var positiva till vårt förslag att motverka obehörigt spårbeträdande. De remissvar som varit ifrågasättande till detta krav har alla haft en koppling till den nu pågående tunnelbaneutbyggnaden enligt Stockholmsöverenskommelsen. Parterna i denna överenskommelse bedömer att detta krav kan medföra att de överenskomna ekonomiska förutsättningarna överskrids. 11 Vi har utifrån inkomna remissynpunkter ändrat så att kravet gäller generellt och inte enbart för tunnelbana då transportslagen är av likartad karaktär även om det vanligtvis är något förre resenärer på spårvägen. Då vi bedömer att vi kommer att se ett ökat antal spårvägstunnlar med tillhörande plattformsrum i framtiden, finns anledning att redan nu kräva lösningar som motverkar obehörigt spårbeträdande även för spårväg. Utrymning Det ska finnas utrymningsvägar från plattformsrummet och de kan utgöras av rulltrappor, trappor, hissar, och andra typer av tillträdesvägar. Vid dimensionering av utrymningsvägar från plattformsrummet ska detta göras utifrån det maximalt antal personer som måste utrymmas vid olycka enligt 5. Det ska finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar från ett plattformsrum. Rulltrappor, trappor, hissar och andra typer av tillträdesvägar för resande får användas för utrymning om det kan göras på ett säkert sätt och utan att den sist utrymmande utsätts för kritisk påverkan. En tunnel kan utgöra en av två oberoende utrymningsvägar om den samlade bedömningen enligt 7 visar att erforderlig säkerhet uppnås. Det ska säkerställas att hissar och rulltrappor som ingår i utrymningskapaciteten kommer att fungera under den tid som krävs för utrymning och räddningsinsatser. Flera remissvar har uttryckt det som motsägelsefullt att "förhindra eller motverka " vilket har föranlett att vi ändrat till "motverka" vilket är ett tydligare minimikrav och inte behöver innebära fysiska hinder. Då vi ändrat till motverka anser vi att det är högst relevant att kravet också ska gälla spårväg som har många likheter med tunnelbana då den är belägen under mark. Vi har utifrån inkomna synpunkter samt från de samråd vi genomfört med FUT förtydligat att det ska finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar för att klara de fall då en av utrymningsvägarna blockeras av brand eller annan olycka. I allmänna råd klargör vi att en lösning kan vara att utrymma via tunneln vilket innebär att kravet på redundans inte behöver driva upp kostnaderna. Utifrån inkomna remissynpunkter föreslår vi här ett övergripande funktionskrav på rulltrappor och hissar som ingår i utrymningskapaciteten. De detaljerade kraven i remissversionen omformuleras som allmänna råd i denna paragraf. Detta då det i många fall är olämpligt att detaljstyra utformning genom att förutsättningarna är väldigt olika från projekt till projekt. Vårt nya förslag följer även de övergripande remissynpunkterna om att minska detaljstyrningen och gå mot tydligare funktionskrav. 13, del 1 Rulltrappor som används för utrymning och räddningsinsats En av rulltrapporna bör räknas bort vid dimensionering av utrymningskapaciteten för att hantera en situation där en rulltrappa kan vara ur funktion. Det bör finnas lämpliga installationer och funktioner som säkerställer att rulltrapporna fortsätter att gå i utrymningsriktningen vid en utrymningssituation. Dessa installationer och funktioner bör även säkerställa att rulltrappor i drift i motsatt riktning mot utrymningsriktningen kan stoppas på ett säkert sätt så att det inte leder till ökad risk för fall. Lämpliga lösningar för att säkerställa att rulltrappor fortsätter att gå i utrymningsriktningen kan vara manuella, fjärrstyrda eller automatiska funktioner som styr rulltrappornas hastighet eller riktning. Rulltrappornas fria bredd bör vara minst 1,0 meter. I analogi med det funktionella kravet ovan har vi samlat de tidigare detaljerade kraven i remissversionen som allmänna råd, allt utifrån återkopplingen vi fått via remissvaren. De inkomna remissvaren har dock inte föranlett några ändringar i sak, i de delar vi avser att reglera. 13, del 2 26 Flyttat ill nya 12 som En rulltrappa ska räknas bort vid dimensioneringen för att hantera en situation där en rulltrappa kan vara ur funktion. Hissar som används för utrymning och räddningsinsats En av hissarna bör räknas bort vid dimensioneringen av utrymningskapaciteten för att hantera en situation där en hiss kan vara ur funktion. Det bör finnas minst en utrymningstrappa eller annan utrymningsväg i anslutning till hissarna. Hissar bör högst utgöra 50 procent av utrymningskapaciteten. Möjlighet till skydd mot livshotande faror för utrymmande i väntan på hiss samt väntetider för utrymmande bör beaktas vid dimensioneringen. Vid dimensionering av skyddet bör hänsyn tas till personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Det bör finnas redundans hos säkerhetskritiska system för hissens funktion. Vi föreslår i att vid dimensionering av skydd mot livshotande faror för utrymmande i väntan på hiss samt väntetider för utrymmande, bör hänsyn tas till personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. I övrigt se ovan. Omformulerat som i 13

5 Sida 5 definitioner Förslag enligt remissversionen Förslag till ny text/förslag till åtgärd Transportstyrelsens svar Åtgärdas (/Nej) Lämpliga anordningar ska finnas som säkerställer att rulltrapporna fortsätter att gå i utrymningsriktningen vid en utrymningssituation. Anordningarna ska även säkerställa att rulltrappor i drift i 27 Flyttat ill nya 12 som motsatt riktning mot utrymningsriktningen, stoppas vid en utrymningssituation. 28 Flyttat ill nya 12 som 29 Flyttat ill nya 12 som 31 Flyttat ill nya 12 som Utrymning 14 Rulltrappornas fria bredd bör vara minst 1,0 meter. Omformulerat som i 13 En hiss ska räknas bort vid dimensioneringen för att hantera en situation där en hiss kan vara ur funktion. Hissar får högst utgöra 50 procent av utrymningskapaciteten. Det ska finnas minst en utrymningstrappa eller annan utrymningsväg i anslutning till hissarna. Vid dimensioneringen ska åtminstone hissarnas kapacitet och utformning av säkra platser i anslutning till hissarna ingå. Hissarna ska utformas så att ett lokalt fel i drivnings och styrningsutrustningen högst påverkar en hiss. Det ska även finnas reservströmkällor till hissarna. I en tunnel ska det finnas utrymningsvägar så att utrymmande själva kan ta sig till en säker plats i händelse av en olycka. Utrymningsvägarna ska dimensioneras utifrån det maximalt antal personer som måste utrymmas vid olycka enligt 5. Avstånd mellan två utrymningsvägar bör vara högst 300 meter. I en tunnel ska det finnas utrymningsvägar så att självutrymning kan ske till en säker plats eller tillfällig säker plats om en olycka inträffar. Omformulerat som i 13 Omformulerat som i 13 där vi föreslår ett förtydligande av den tidigare formuleringen "utformning av säkra platser " med "Möjlighet till skydd mot livshotande faror för utrymmande i väntan på hiss samt väntetider för utrymmande bör beaktas vid dimensioneringen. Vid dimensionering av detta skydd bör hänsyn tas till personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga." Omformulerat som i 13 "Det bör finns redundans hos säkerhetskritiska system för hissens funktion". Vi föreslår ett tydligare funktionellt krav på utrymningsvägar utifrån inkomna remissvar och den intention som fanns i början av föreskriftsarbetet. Om avståndet mellan två utrymningsvägar är större än 300 meter i en tunnel ska byggherren fastställa gränsvärden för kritiska påverkan för utrymmande. Dessa gränsvärden får inte överskridas under den tid som krävs för utrymningen. Tillsammans med 14 kopplas kraven på ett tydligare sätt till en basstandard på 300 m mellan utrymningsvägar. Ett flertal remissvar, från ett antal räddningstjänster, efterfrågar ett kortare avstånd mellan utrymningsvägar som basstandard. Vi har ändock valt att föreslå 300 m som basstandard för avstånd mellan utrymningsvägar. Detta baseras på de avstånd som används i de senaste stora järnvägstunnlarna som byggs eller byggts i Trafikverkets regi, Västlänken och Citybanan och som har förhållanden som liknar en ny tunnelbana eller spårväg under mark. 15 Vidare föreslår vi att om avståndet mellan utrymningsvägar är större än 300 m ska gränsvärden fastställas för kritisk påverkan för utrymmande. Detta krav är i analogi med den basstandard som anges i regleringen det krav som anges för vägtunnlar. För vägtunnlar anges dock där att beräkning av kritisk påverkan ska genomföras då avståndet mellan utrymningsvägar är större än 200 meter ska beräknas för kritisk påverkan. Vi förtydligar vidare att det är byggherren vi riktar detta krav emot. Detta efter att FUT efterfrågat denna tydlighet vid samråd efter remisstiden.

6 Sida 6 definitioner Förslag enligt remissversionen Förslag till ny text/förslag till åtgärd Transportstyrelsens svar Åtgärdas (/Nej) Vi har fått ett antal remissvar som ifrågasätter att vi tagit bort ett Följande gränsvärden för kritisk a förhållanden som tidigare kopplat till sikt och lagt till ett om att FIDvärde värmestrålning, temperatur och toxiska gaser bör inte ska beräknas och vara mindre än 0,3 då vätecyanid utesluts. överskridas under den tid som krävs för utrymningen. Ifrågasättandet har främst riktats mot att FIDvärdet är oprövat samt huruvida vätecyanid ska tas med i beräkningen eller ej Värmestrålningen bör inte överskrida en maximal strålnings intensitet på 2,5 kw/m2. 2. Lufttemperaturen bör vara högst 80 ºC. 3. Toxiska gaser, 2,0 meter ovan gångbana bör inte innehålla mindre än 15 volymprocent syre, mer än 5 volymprocent koldioxid och mer än 0,2 volymprocent kolmonoxid. Den sist utrymmande gruppen bör kunna ta sig till säker plats innan toxiska gaser medför medvetslöshet. Detta innebär att värdet på FID (Fractional Incapacitation Dose) bör vara mindre än 0,3. Värdet på FID beräknas utan ämnet vätecyanid. Följande gränsvärden för kritisk påverkan bör inte överskridas under den tid som krävs för utrymningen. 1. Värmestrålningen bör inte överskrida en maximal strålnings intensitet på 2,5 kw/m2. 2. Lufttemperaturen bör vara högst 80 ºC. 3. Toxiska gaser 2,0 meter ovanför gångbanor bör innehålla minst 15 volymprocent syre, högst 5 volymprocent koldioxid och högst 0,2 volymprocent kolmonoxid. Den som är sist vid en utrymning bör kunna ta sig till en säker plats eller en tillfällig säker plats innan han eller hon blir medvetslös av toxiska gaser. Detta innebär att värdet på FID (Fractional Incapacitation Dose) bör vara mindre än 0,3 när FID beräknas utan ämnet vätecyanid. Baserat på Trafikverkets utredning står vi dock fast i vår bedömning att beräkning av FIDvärde ger en bättre uppfattning om den kritiska påverkan som toxiska gaser ger än det tidigare siktkravet. Av denna anledning ser vi det som viktigt att börja använda denna metodik för att öka kunskapen och möjliggöra en vidareutveckling av metodiken. Vi har också ändrat i det allmänna rådet så att om man beräknar FIDvärdet utan vätecyanid bör värdet vara mindre än 0,3. Det öppnar för en möjlighet att även använda vätecyanid i FIDberäkningen vilket då medför att värdet på FID måste sättas så att sist utrymmande bör kunna ta sig till en säker plats eller en tillfällig säker plats innan toxiska gaser medför medvetslöshet även i detta fall I tunnlar med mer än ett spår ska det på båda sidor av tunnelröret finnas en minst 1,2 meter bred gångbana som kan användas för utrymning vid olyckor eller haverier. I tunnlar med ett spår ska en minst 1,2 meter bred gångbana finnas på minst en sida av tunnelröret. Den fria höjden ovanför gångbanor ska vara minst 2,25 meter. En gångbana får vara 0,8 meter bred vid tillfälliga hinder. Ett hinder som sträcker sig över 2 meter i horisontell längdriktning anses inte utgöra ett tillfälligt hinder. Nivåskillnader mellan gångbanan och dess omgivning bör undvikas för att reducera risken för fall och öka tillgängligheten för personer med nedsatt rörlighet. Det ska finnas en gångbana intill varje spår. Gångbanor ska ha sådana egenskaper att en snabb och säker evakuering till utrymningsväg kan genomföras. Gångbanors bredd bör vara minst 1,2 meter för att möjliggöra passage och undvika köbildning samt för att underlätta framkomligheten för personer med nedsatt rörelse och orienteringsförmåga. Den fria höjden ovanför gångbanor bör vara minst 2,25 meter. Gångbanor ska ha sådana egenskaper att personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och att personer som använder rullstol kan förflytta sig. Ytbeläggningen på gångbanor ska vara fast, jämn och halkfri. Betongytor och asfalt är exempel på lämpliga ytmaterial. Nivåskillnader mellan gångbanor och deras omgivning bör undvikas för att minska risken för fall. funktionskrav med att komplettera kravet i remissversionen med "Gångbana ska ha sådana egenskaper att en snabb och säker evakuering till utrymningsväg kan genomföras " och "Det ska finnas en gångbana till varje spår ". De tidigare detaljkraven som mått på bredd och höjd har i analogi med detta lagts i allmänna råd. I och med att de tidigare detaljkraven nu föreslås att hanteras som allmänna råd möjliggörs andra mått om detta kan motiveras i utredning, exempelvis i samband med spårvägar där normalt färre personer transporteras i ett tåg. Det allmänna rådet i remissversionen har flyttats till 17. Vi har hörsammat de remissvar som efterfrågat en tydlighet vad som gäller för gångbanans egenskaper för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga. Vi föreslår ett funktionellt krav att dessa resenärer ska kunna ta sig fram och att personer med rullstol kan ta sig fram utan hjälp. Vi föreslår också ett ytkrav på gångbanorna tillsammans med ett allmänt råd som anger lämpliga ytmateriel samt utformning av gångbana med avseende på nivåskillnader så att fall kan undvikas vid utrymning. 18 Det ska finnas en lämpligt placerad ledstång utan avbrott vid en gångbana fram till en utrymningsväg. Ledstången bör sättas upp på en höjd av 0,8 1,1 meter ovanför gångbanan. Ledstången bör vara vinklad maximalt 40 mot gångbanans längsgående axel vid början och slutet av ett hinder. Det ska finnas en lämpligt placerad ledstång vid gångbanan. Ledstången ska leda fram till en utrymningsväg. Ledstången bör vara utan avbrott. Den bör sättas upp 0,8 1,1 meter ovanför gångbanan. Vid riktningsförändringar på ledstången bör den inte vinklas mer än 40 mot gångbanans längsgående axel. Utifrån inkomna remissynpunkter har vi förtydligat det funktionella kravet med att det ska finnas "en lämpligt placerad ledstång " vid gångbanan och att den ska leda fram till en utrymningsväg. Det detaljerade kravet på att ledstång ska vara utan avbrott anges nu som ett efter dialog i samrådsrundan med FUT, då en avbrottsfri ledstång i aktuell tunnelmiljö inte är praktiskt möjlig i alla delar. Utifrån inkomna remissynpunkter har vi förtydligat det allmänna rådet med att det är vid riktningsförändringar som ledstången bör vinklas max 40. Spårövergång och övriga passager 19 I tunnlar med mer än ett spår ska det finnas en spårövergång som förbinder gångbanorna på respektive sida om tunneln. Spårövergångar ska finnas vid varje utrymningsväg. I tunnlar med endast ett spår ska det finnas en spårövergång i det fall gångbanan är placerad på motsatt sida om spåret i förhållande till utrymningsvägen. Spårövergångar ska utformas på ett sådant sätt att den anordnas i höjd med rälsens överkant och avbrott i strömskenan görs vid spårövergången. Nivåskillnader mellan spårövergången, gångbanor och dess omgivning som försvårar tillgänglighet för personer med nedsatt rörlighet, bör undvikas. Spårövergång Där det finns behov av att korsa spår för att nå en utrymningsväg ska särskilt anordnade spårövergångar finnas. Vid spårövergången ska avbrott göras i strömskenan. Ytbeläggningen på spårövergångar ska vara fast, jämn och halkfri. Betongytor och asfalt är exempel på lämpliga ytmaterial. Spårövergångar bör vara minst 2,5 meter breda och placeras i höjd med rälsens överkant. Nivåskillnader mellan spårövergången, gångbanor och deras omgivning bör undvikas för att inte försvåra för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga att utrymma. funktionskrav och mindre av detaljerade krav genom att vi föreslår ett nytt och tydligare, funktionellt krav. Vi föreslår vidare ett tillkommande krav på ytbeläggningen i analogi med krav i 17 och 20 för gångbanor. Vi föreslår ett nytt att spårövergång bör vara minst 2,5 breda och placeras i höjd med rälsens överkant. Detta baseras på remissynpunkter och syftar till att förebygga flaskhalsar och stopp vid en eventuell utrymning. 44 Tas bort Utrymningsväg Andra passager än spårövergångar anses vara del av gångbana och ska utformas enligt Kravet borttaget

7 Sida 7 definitioner Förslag enligt remissversionen Förslag till ny text/förslag till åtgärd Transportstyrelsens svar Åtgärdas (/Nej) Det ska finnas minst två dörröppningar till en utrymningsväg. Utrymningsvägarna ska dimensioneras så att det går att utrymma anläggningen i ett jämnt flöde. Trånga sektioner som funktionskrav och mindre av detaljerade krav genom att vi föreslår ett 20 medför risk för köbildning ska undvikas. nytt funtionellt krav. Vi föreslår vidare ett tillkommande krav på Ytbeläggningen på utrymningsvägar ska vara fast, jämn och ytbeläggningen i analogi med krav i 17 och 19 för gångbanor halkfri. respektive spårövergångar. 20 Betongytor och asfalt är exempel på lämpliga ytmaterial. Dörröppningar till eller i en utrymningsväg bör ha en fri bredd på minst 1,2 meter och en fri höjd på minst 2,0 meter. Det är lämpligt att ha två dörröppningar bredvid varandra till en utrymningsväg, särskilt om tillträde från gångbanan till utrymningsvägen kan ske från olika håll. För att motverka köbildning efter passage genom en dörr till utrymningsvägen bör den fria bredden efter passagen i fortsättningen vara något bredare än dörröppningen. Den fria höjden bör minst vara 2,25 meter. Vi har har tillmötesgått inkomna remissvar med att att utrycka kraven på en mer funktionell nivå. Vidare har det tidigare föreslagna detaljkraven i remissversionen formulerats som allmänna råd där vi även kunnat tillföra mer förklarande och förtydligande texter. De inkomna remissvaren har dock inte föranlett några ändringar i sak, i de delar vi avser att reglera. 46 Tas bort Dörröppningar till eller i en utrymningsväg ska ha en fri bredd på minst 1,2 meter och en fri höjd av minst 2,0 meter. Efter passage genom dörrarna ska den fria bredden i fortsättningen vara minst 2,5 meter och den fria höjden minst 2,25 meter. funktionskrav och mindre detaljkrav med att de tidigare kraven i denna paragraf avseende mått på bredd och höjd uttrycks som allmänna råd i 20 där de tydligare kopplas till det funktionella kravet. I och med att detta stryks detta. 47 Tas bort Hinder för tillträde till nödutgångar och teknikrum Dörrar som skiljer trafikutrymmet från utrymningsvägen ska utformas i lägst brandteknisk klass EI 60C enligt SSEN :2007. Två eller flera tätt på varandra följande dörrar i en utrymningsväg närmast mot ett trafikutrymme ska utformas i lägst brandteknisk klass EI 30C. Tillträde för obehöriga till nödutgångar och teknikrum ska förhindras genom lämplig anordning. Nödutgångar som går att låsa ska vara möjliga att öppna av utrymmande i utrymningsriktningen trots att de är låsta för att hindra tillträde för obehöriga. Alla dörrar som leder till en utrymningsväg ska på båda sidorna ha en unik identifiering som underlättar för utrymmande och räddningspersonal när de ska kommunicera eller meddela var de befinner sig. Tillträde till utrymningsvägar och teknikrum Tillträde för obehöriga till utrymningsvägar och teknikrum ska förhindras genom lämpliga anordningar. funktionskrav och mindre detaljkrav med att de tidigare kraven i denna paragraf avseende mått på bredd och höjd uttrycks som allmänna råd i 20 där de tydligare kopplas till det funktionella kravet. I och med att detta stryks detta. Vi har förtydligat rubriken Utifrån inkomna remissvar har vi förtydligat detta krav genom att använda begrepp som är vedertagna i branschen. Vi har också tillmötesgått inkomna remissvar genom att nu ange tidigare föreslagna detaljkrav att dörrar ska vara möjliga att öppna i utrymningsriktningen, som ett. De inkomna remissvaren har dock inte föranlett några ändringar i sak, i de delar vi avser att reglera. Alla dörrar som leder till en utrymningsväg ska vara tydligt Vi har inte erhållit något remissvar som föranlett en förändring av kravet märkta med en unik identifiering på båda sidor som underlättar gentemot remissversionen. I övrigt har vi gjort redaktionella ändringar för utrymmande och räddningspersonal när de ska kommunicera eller meddela var de befinner sig. baserat på inkomna remissvar. Dörrar i utrymningsvägar ska vara lätta att öppna och ska kunna öppnas i utrymningsriktningen. Dörrar i utrymningsvägar ska vara lätta att öppna och ska kunna öppnas i utrymningsriktningen. 23 Tillträde för räddningspersonal 24 Öppningsbeslagets centrum bör placeras på en höjd mellan 0,80 till 1,20 meter över golv. En dörr anses vara lätt öppningsbar om kraften understiger N för att trycka ner ett dörrhandtag, N för öppningsfunktionen hos dörrar där panikutrymningsbeslag används, och N för fortsatt öppning av dörren. Vid utformning av tillträdes och utrymningsvägar ska tillträdesmöjligheter för räddningspersonal säkerställas. Öppningsbeslagets centrum bör placeras på en höjd mellan 0,80 och 1,20 meter över golv. En dörr anses vara lätt att öppna om kraften understiger N för att trycka ner ett dörrhandtag, N för öppningsfunktionen hos dörrar med panikutrymningsbeslag, och N för fortsatt öppning av dörren. Vi har inte erhållit något remissvar som föranlett en förändring av kravet gentemot remissversionen. Vid dimensionering av tillträdesvägar ska tillträdesmöjligheter för räddningspersonal säkerställas. Tillträdesvägar bör dimensioneras efter samråd med den räddningstjänst som verkar i området. Utrymningsvägar kan användas som tillträdesvägar om de dimensioneras för detta. Inkomna remissynpunkter har inte föranlett någon förändring av funktionskravet. Att detaljstyra hur utformningen ska göras för att möta räddningstjänstens behov anser vi inte är lämpligt. Vi har därför lagt till ett om att samråd ska ske för att höra räddningstjänsten om deras behov i det enskilda projektet. Vi har i förtydligat att det är för de utrymningsvägar som dimensionerats som tillträdesvägar som kravet i denna paragraf ska gälla. Krav på egenskaper Brandmotstånd

8 Sida 8 definitioner Förslag enligt remissversionen Förslag till ny text/förslag till åtgärd Transportstyrelsens svar Åtgärdas (/Nej) Bärförmågan för tunnlar som i händelse av brand kan Utifrån inkomna remissvar har vi tagit bort krav på den tidigare angivna översvämmas (sänktunnlar) eller orsaka att överdäckningar kolvätekurvan då den inte är relevant att applicera vid de eller andra närliggande byggnadsverk störtar samman, ska persontransporter som är aktuella i tunnelbanor och spårvägar. verifieras av byggherren, genom provning eller beräkning enligt kolvätekurvan i standarden SSEN 13632: Varaktigheten för kolvätekurvan ska vara minst 120 minuter. För tunnlar där det bärande huvudsystemet utgörs av berg krävs det ingen verifiering av bärförmågan vid brand. Med det bärande huvudsystemet av berg avses bergkonstruktionen tillsammans med konventionell bergförstärkning. Det bärande huvudsystemet i sådana tunnlar och plattformsrum som kan orsaka att närliggande byggnadsverk störtar samman, ska klara att stå emot påverkan från dimensionerande brand utan att förlora sin bärförmåga. Vid risk för att närliggande byggnadsverk störtar samman bör värsta troliga brandscenario användas vid dimensioneringen av brandmotståndet för det bärande huvudsystemet. Vi har inte kunnat fastställa en specifik brandkurva då förutsättningarna avseende brandbenägenhet hos tunnlar, platformsrum och fordon varierar avsevärt och beror på det aktuella projektets förutsättningar varför dimensionerande brand enligt 6 ska användas. Konsekvenserna av att närliggande byggnadsverk störtar samman är oacceptabla varför vi som råd infört att det troligt värsta brandscenariot bör ligga till grund för dimensioneringen av brandmotståndet. 26 I händelse av brand ska tunnelns och plattformsrummets inklädnadssystem kunna motstå brandpåverkan utan att kollapsa under den tid som krävs för utrymning och räddningsinsats. Detta ska verifieras av byggherren genom provning eller beräkning. Om en brand inträffar ska tunnlarnas och plattformsrummens inklädnad kunna motstå brandpåverkan så att en räddningsinsats enligt 10 och självutrymning kan genomföras. Detta ska kontrolleras genom provning eller beräkning. En grundbult i denna förskrift är att rädningsinsats kan genomföras enligt 10 samt självutrymning varför det är relevant att kravet om inklädnads brandmotstånd ska relateras till detta grundkrav. Efter inkomna remissvar byttes begreppet till inklädnad som är mer i överensstämmelser med vedertaget begrepp inom detta område. 27 Byggnadsmaterials och kablars brandtekniska egenskaper Flyttat till 13 ovan Branddetektering i teknikrum 29 Utrymningslarm 30 Anläggningsdelar som utgör en gräns mellan ett trafikutrymme och ett utrymme som ingår i en utrymningsväg ska utformas i minst brandteknisk klass EI 60 enligt SSEN :2007. Trafikutrymmen och plattformsrum ska brandtekniskt kunna avskiljas från teknikrum och från de utrymmen som ingår i en utrymningsväg. Anläggningsdelar som utgör en gräns mellan ett teknikrum och Den brandtekniska avskiljningen bör utformas i minst ett trafikutrymme ska utformas i minst brandteknisk klass EI 60. brandteknisk klass EI 60 enligt SSEN :2016. Vid utformningen av avskiljningen mellan trafikutrymme och utrymningsväg bör risk för rökgasspridning beaktas. Byggnadsmaterial som används ska uppfylla kraven för klass A2 enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2016/364 av den 1 juli 2015 om klassificering av byggprodukters reaktion vid brandpåverkan enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011. Ytskikt som inte hör till bärande konstruktioner samt annan utrustning ska uppfylla kraven för klass B enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2016/364. Kablar som kan exponeras av brand ska uppfylla kraven för klassificering B2ca, s1a och a1, enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/364. Teknikrum ska vara utrustade med detektorer som larmar till ledningscentral för tunnel eller motsvarande funktion, i händelse av brand. Utrymningslarm ska finnas i plattformsrummet och i anslutande tillträdes och utrymningsvägar. väljas så att brand och rökspridning begränsas. Material som inte uppfyller dessa egenskaper får användas i begränsad omfattning om de inte signifikant ökar brand och rökspridningen. Egenskaperna för brand och rökspridning anses vara uppfyllda om byggnadsmaterialen uppfyller klass A2s1, d0 och om ytskikt som inte tillhör bärande konstruktioner uppfyller Bs1, d0. För kablar är en lämplig klass B2cas1, d0, a1 enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2016/364 av den 1 juli 2015 om klassificering av byggprodukters reaktion vid brandpåverkan enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011. Branddetektering Utrymmen där resande vistas och utrymmen som innehåller anordningar som är nödvändiga för säkerheten i tunnelbaneoch spårvägsanläggningen ska vara utrustade med branddetektorer som larmar till ledningscentralen eller till motsvarande funktion för respektive anläggning. Utrymningslarm ska finnas i plattformsrummet och i anslutande tillträdesvägar för att påkalla uppmärksamhet och vägleda vid utrymning. Larmet bör kunna aktiveras från en ledningscentral. Vi har utifrån inkomna remissvar ändrat den tidigare kravtexten till ett krav på en mer funktionell nivå. Samtidigt har vi förtydligat gränsdragningarna mellan vad som ska kunna gå att brandtekninsk avskilja och då tagit bort begreppet "anläggningsdelar" som upplevdes som otydligt. Vi har renodlat och förtydligat tidigare krav och allmänna råd i det att vi har formulerat ett övergripande funktionellt krav både för byggnadsmaterial som för kablar. Vi har även öppnat för möjligheten att använda annat material i begränsad omfattning om de inte signifikant påverkar brand och rökspridning då detta kan sänka kostnaderna väsentligt utan att det påverkar säkerheten. Vi har också lagt alla angivna brandtekniska klasser som allmänna råd, allt för att underlätta en optimering av det aktuella projektet utifrån dess unika förutsättningar. I dessa allmänna råd har vi vidare förtydligat de aktuella klasserna så att de blir relevanta för tunnlar och plattformsrum. Alla dessa ändringar har gjorts med stöd av de inkomna remissynpunkterna. Flyttat som till 28 ovan. Vi har förtydligat rubriken så den blir generellt gällande Utifrån inkomna remissvar har vi ställt krav på branddetektering i alla utrymmen där resenärer kan vistas. Vi har också lindrat kravet att alla teknikrum ska vara utrustade med branddetektorer till att kravet nu endast gäller för utrymmen som innehåller anordningar som är nödvändiga för säkerheten. Detta minskar på kostnaderna utan att det påverkar säkerheten. Vi har utifrån inkomna remissvar ändrat kravet så att det beskriver en funktion: "påkalla uppmärksamhet och vägleda vid utrymning ". Detta funktionella krav öppnar för att påkalla uppmärksamhet med annat än ljud, till exempel för döva samt för resenärer med hörlurar. Vi har också ändrat kravet till att bara gälla tillträdesvägar eftersom det normalt inte finns några resenärer i de vägar som endast fungerar som utrymningsvägar. Vi har även kompletterat med ett om att larmet bör kunna aktiveras från ledningscentral. 31 Utrymningslarmet ska klara av att, på åtminstone svenska och engelska, lämna ett talat och textat meddelande. Talade och textade utrymningslarm kan kompletteras med ljussignaler. Utrymningslarmet ska klara av att lämna ett talat och textat meddelande på åtminstone svenska och engelska. Talade och textade utrymningslarm bör kompletteras med ljussignaler. För talade meddelanden bör talöverföringsindex, STI, på minst 0,55 uppnås. Taluppfattbarheten kan verifieras enligt SSEN Inkomna remissynpunkter har inte föranlett någon förändring av funktionskravet. Det allmänna rådet har utökats med värde på talöverföringsindex och hänvisning till SSEN för att sätta en lämplig ambitionsnivå på högtalarutropen.

9 Sida 9 definitioner Förslag enligt remissversionen Förslag till ny text/förslag till åtgärd Transportstyrelsens svar Åtgärdas (/Nej) Kommunikationssystem Det ska vara möjligt att hela tiden upprätthålla kommunikationen mellan tåget och ledningscentral för tunnel eller motsvarande funktion Ny paragraf Tunneln ska vara konstruerad på ett sådant sätt att det är möjligt för den räddningstjänst som verkar inom området att använda sin egen kommunikationsutrustning. Det ska gå att kommunicera via mobiltelefon eller fast förbindelse mellan säkra platser under mark och ledningscentral eller motsvarande funktion. Det ska finnas möjlighet till obruten kommunikation mellan hissarna och ledningscentral eller motsvarande funktion. Det ska vara möjligt att 1. upprätthålla kommunikationen mellan tåg och ledningscentral eller motsvarande funktion för tunnelanläggningen, och 2. kommunicera via mobiltelefon eller fast förbindelse mellan tillfälliga säkra platser och ledningscentral eller motsvarande funktion. Det ska dessutom vara möjligt för den räddningstjänst som verkar i området att använda sin egen kommunikationsutrustning. För kommunikation mellan hissar och ledningscentral eller motsvarande funktion gäller Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, Bilaga 5:1, kapitel 4 Övriga risker, punkterna 4.5 och 4.9. Ingen ändring i sak. Vi har bara gjort redaktionella ändringar utifrån inkomna remissvar. Den nya paragrafen förtydligar att kommunikationen mellan hiss och ledningscentral ska följa Boverkets föreskrifter varför det andra stycket i 30 i remissversionen utgår. Detta då det är Boverket som har bemyndigandet att reglera hissar och utrustningen i dessa. 30 Flyttat ill nya 31 som Nödbelysning och vägledande markering 34 Det ska även finnas möjlighet till obruten kommunikation mellan säkra platser i anslutning till hissarna och ledningscentral för tunnel eller motsvarande funktion. Det ska finnas nödbelysning som visar vägen till en utrymningsväg. Nödbelysningen ska placeras i höjd med eller lägre än ledstången på den sida där det finns en gångbana. Ljusstyrkan ska vara minst 1 lux på gångbanans yta när nödbelysningen är tänd. Om nödbelysningen är släckt under normala driftsförhållanden ska det gå att tända den manuellt inifrån tunneln med maximalt 150 meters mellanrum och via fjärrstyrning. Belysningsnivån bör vara jämn för att inte försämra mörkerseendet vid utrymningen. Vid platser där höjdskillnader förekommer bör ljusstyrkan ökas till minst 5 lux för att reducera risken för fall. Det ska finnas nödbelysning och vägledande markeringar för att vägleda vid utrymning. Nödbelysningen i en tunnel bör placeras i höjd med eller lägre än ledstången på den sida där det finns en gångbana. Belysningsnivån bör vara jämn för att inte försämra mörkerseendet vid utrymningen. Nödbelysningen bör utformas så att den är vägledande utan att blända de utrymmande. Den bör också tändas automatiskt vid strömbortfall. Ljusstyrkan bör vara minst 1 lux på gångbanans yta när nödbelysningen är tänd. Vid platser där det förekommer höjdskillnader som kan medföra snubbelrisk bör ljusstyrkan ökas till minst 5 lux för att minska risken för fall. Nödbelysningen bör även gå att tända via fjärrstyrning eller manuellt på lämpligt sätt. I övrigt kan nödbelysningen utformas enligt rekommendationen för belysning av utrymningsvägar i SSEN 1838:2013. Hanteras i 32. funktionskrav och mindre av detaljerade krav genom att vi föreslår att behålla det tidigare funktionella kravet och att föreslå att de tidigare detaljerade kraven nu föreslås som allmänna råd. Vi föreslår en komplettering med det allmänna rådet att "Nödbelysningen bör tändas automatiskt vid strömbortfall och vid brandlarm " samtidigt som vi tar bort det tidigare förslaget att det ska gå att tända nödbelysningen manuellt, vilket är en effekt av ett antal värdefulla remissvar. Konsekvenserna av denna förändring öppnar för större kreativitet och flexibilitet vid kommande utformning av nödbelysning, vilket är speciellt viktigt då utvecklingstakten inom belysningstekniken är snabb idag. I har vi också hänvisat till aktuell standard för utformning av nödbelysning. 35 Nödbelysning och vägledande markering ska finnas i plattformsrummet och i anslutande utrymnings och tillträdesvägar. Vi har samlat alla krav och allmänna råd kopplat till "nödbelysning och vägledande markering i 34, att gälla för plattformsrum och tunnlar. I remissversionen var dessa angivna separat för plattformsrum respektive tunnlar. 35 I tunnlar ska det finnas vägledande markeringar som visar avstånd och riktning till utrymningsvägarna. Markeringarna ska placeras med högst 25 meters avstånd, på sidoväggar där det finns gångbana samt vid riktningsförändringar. Det ska finnas skyltar som visar var nöd och räddningsutrustning är placerad. I tunnlar ska det finnas vägledande markeringar som visar avstånd och riktning till utrymningsvägarna. För att tydligt vägleda utrymmande bör markeringarna placeras med högst 25 meters avstånd, på sidoväggar där det finns gångbana samt vid riktningsförändringar. Det bör även finnas skyltar som visar var nöd och räddningsutrustning är placerad. funktionskrav och mindre av detaljerade krav genom att vi föreslår att behålla det tidigare funktionella kravet och att föreslå att de tidigare detaljerade kraven nu föreslås som allmänna råd. Konsekvenserna av denna förändring öppnar för större kreativitet och flexibilitet vid kommande utformning av vägledande markeringar. Strömförsörjning och elkretsar 36 Det ska finnas minst en alternativ strömkälla för att säkerställa att säkerhetsutrustningen för utrymning fungerar under den tidsperiod som krävs för utrymning och räddningstjänstens insats. Den alternativa strömkällan ska utgöras av annan oberoende matning, reservkraft eller avbrottsfri kraft. Det ska finnas minst en alternativ strömkälla för att säkerställa att säkerhetsanordningar för utrymning fungerar under den tidsperiod som krävs för utrymning och räddningsinsats. Den alternativa strömkällan ska utgöras av annan oberoende matning, reservkraft eller avbrottsfri kraft. Vi har inte gjort några ändringar på denna paragraf i vår remissutgåva då vi inte erhållit några remissvar som föranlett några revideringar. Vi har tagit bort det allmänna rådet i remissutgåvan då detta redan hanteras i 10. För en alternativ strömkälla är det lämpligt att ha en kapacitet på minst 60 minuter.