Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i vägtunnlar;

Transkript

1 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i vägtunnlar; beslutade den DATUM ÅR. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 3, 13, 23, 26, 29 och 35 förordningen (2006:421) om säkerhet vid vägtunnlar, 8 kap. 1 vägmärkesförordningen (2007:90) och 10 kap. 7 plan- och byggförordningen (2011:338) samt meddelar följande allmänna råd. TSFS 2012:XX Utkom från trycket den DATUM ÅR VÄGTRAFIK Inledande bestämmelser Innehåll 1 Dessa föreskrifter innehåller närmare föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar och förordningen (2006:421) om säkerhet i vägtunnlar. Tillämpningsområde 2 Bestämmelserna i dessa föreskrifter ska tillämpas från och med det inledande projekteringsstadiet och framåt. I samband med projektering av en tunnel ska byggherren anmäla det till Transportstyrelsen. Definitioner Projekteringsstadiet bör anses som inlett när arbete med vägutredning eller motsvarande har påbörjats. 3 De beteckningar som används i dessa föreskrifter och allmänna råd har samma betydelse som i väglagen (1971:948), lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, förordningen (2001:650) om vägtrafikdefinitioner, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, lagen (2006:418) om säkerhet i 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet (EUT L201, , s. 56, Celex 32004L0054). 1

2 vägtunnlar, förordningen (2006:421) om säkerhet i vägtunnlar, vägmärkesförordningen (2007:90) samt de definitioner som anges nedan. 4 Med trafikflöde, (ÅDT), avses i dessa föreskrifter det genomsnittliga antalet fordon per dygn och tunnelrörräknat på årsbasis. 5 Om det är stora variationer i trafiken över året ska detta beaktas vid beräkningen av trafikflödet. Om andelen tunga lastbilar överstiger 15 % av ÅDT, ska detta beaktas genom en ökning av trafikflödet i tunneln vid tillämpningen av säkerhetskraven i dessa föreskrifter. Den procentuella ökningen av trafikflödet ska beräknas med följande formel: 0,6*(procent andel tung trafik -15). Allmänna bestämmelser Säkerhetsdokumentation 6 När en tunnel är färdig att tas i drift ska säkerhetsdokumentationen enligt 6 1 lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar, utöver vad som sägs i förordningen (2006:421) om säkerhet i vägtunnlar, innehålla följande. 1. En förteckning över utförda riskanalyser enligt 27 och 28 förordningen om säkerhet i vägtunnlar. 2. En plan för att leda om trafiken vid stängning av tunnlar som leder till att störningar i trafiken och negativa effekter i form av lägre trafiksäkerhet i omgivande områden minimeras. 3. En plan för regelbundna övningar samt deras huvudsakliga mål och syfte. Kontroll 7 En kontrollenhet ska genomföra kontroll av att samtliga säkerhetskrav i en tunnel enligt 3 i lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnel samt dessa föreskrifter är uppfyllda. Det kan behövas flera kontrollenheter för att kontrollera att samtliga säkerhetskrav i en tunnel är uppfyllda. 8 Kompetensen hos en kontrollenhet enligt 8 lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar ska vara dokumenterad. Av dokumentationen ska framgå att kontrollenheten har kompetens i och erfarenhet av de säkerhetskrav enligt 3 lagen om säkerhet i vägtunnlar som kontrollenheten ska kontrollera. Det kan behövas flera kontrollenheter för att kontrollera att samtliga säkerhetskrav i en tunnel är uppfyllda. 2

3 Regelbundna övningar 9 Övningar enligt 12 lagen (2006:418) om säkerhet för vägtunnlar ska genomföras i full skala minst vart fjärde år. Om flera tunnlar ligger i närheten av varandra behöver en övning i full skala endast genomföras i en av tunnlarna. Partiella övningar eller simuleringsövningar i en tunnel ska genomföras de år då en övning i full skala inte genomförs. 10 En tunnel får vara öppen för trafik under övningen endast om det inte finns någon lämplig omledningsväg för trafiken. 11 Vid övning ska tiden från larm till att räddningstjänsten nått fram till olycksplatsen mätas. Särskilda bestämmelser Allmänt 12 De säkerhetsåtgärder som ska vidtas för att en tunnel ska uppfylla säkerhetskraven enligt 3 lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar ska grundas på en systematisk bedömning av systemets infrastruktur, drift, trafikanter och fordon. 13 Utöver vad som sägs i 3 lagen (2006:418)om säkerhet i vägtunnlar ska följande faktorer ingå i bedömningen enligt 7 dessa föreskrifter: 1. vertikal och horisontell linjeföring, 2. enkelriktad eller dubbelriktad trafik, 3. trafikflöde, inklusive dess fördelning över dygnet, 4. hastighetsbegränsning 5. risk för köbildning, 6. andel tunga lastbilar, 7. andel och typ av transporter av farligt gods, 8. tunnelns konstruktionstyp 9. tid innan räddningstjänst kan påbörja insats 10. tillfartsvägarnas utformning, och 11. geografiska och meteorologiska förutsättningar. Riskanalys 14 Om en tunnel har en speciell utformning med avseende på faktorerna i 3 lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar, ska, utöver vad som sägs i 28 förordningen (2006:421) om säkerhet i vägtunnlar, en riskanalys genomföras för att fastställa om ytterligare säkerhetsåtgärder eller extra utrustning behövs för att säkerhetsnivån i tunneln ska säkerställas. 3

4 Exempel på en tunnel med speciell utformning är att den är längre än 5 km. Utformning Antal tunnelrör och körfält 15 Om det beräknade trafikflödet enligt en 15-årsprognos överstiger ÅDT ska tunneln projekteras och utföras som en tunnel med dubbla tunnelrör där trafiken är enkelriktad. 16 Antalet körfält på vägbanan får inte minska i nära anslutning till tunnelmynningen om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till de geografiska förhållandena. I sådana fall ska särskilda åtgärder vidtas för att öka säkerheten. Tunnelgeometri 17 I tunnlar där vägbanans lutning är större än 3 % ska de ytterligare åtgärder som framkommer i en riskanalys vidtas för att öka säkerheten. Vägbanan i en tunnel får luta mer än 5 % i längdled endast om det med hänsyn till de geografiska förhållandena finns särskilda skäl för det. 18 Om körfältet längst till höger i en tunnel är smalare än 3,5 m och trafik med tung lastbil inte är förbjuden ska de ytterligare åtgärder som framkommer i en riskanalys vidtas. Nöduppställningsplats 19 Platser för nöduppställning ska anordnas på högst m avstånd från varandra i nya tunnlar med dubbelriktad trafik som är längre än m och har ett trafikflöde som överstiger 4000 ÅDT. Detta gäller dock inte om en vägren eller liknande med en bredd av minst 3,25 m anordnas. Avstängning av en tunnel 20 Om ett körfält i en tunnel stängs av helt eller delvis för planerade anläggnings- och underhållsarbeten ska avstängningen alltid börja utanför tunneln. Brandmotstånd 21 Boverkets Byggregler (föreskrifter och allmänna råd) (BFS 2011:6- BBR 18) avsnitt 5 Brandskydd ska tillämpas med nedanstående kompletteringar 4

5 Förutsättningar 22 Nedanstående lastvärden ska tillämpas för trafikerade utrymmen i tunnlar. En bärande konstruktion ska dimensioneras för gastemperatur enligt SS-EN k med 180 minuters brandvaraktighet. Dörrar som ingår i utrymnings- och angreppsvägar och som gränsar till ett trafikerat utrymme ska dimensioneras för gastemperatur enligt SS-EN med 90 minuters brandvaraktighet. 23 En bärande tunnelkonstruktionen, konstruktioner som avskiljer utrymnings- och angreppsvägar samt räddningsrum ska ha en tillräckligt hög grad av brandmotstånd. Bärförmåga, integritet (täthet) och isolering mot brand ska verifieras enligt Boverkets Byggregler (föreskrifter och allmänna råd) (BFS 2011:6-BBR 18) avsnitt 5 Brandskydd och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) (BFS 2011:10-EKS 8) med nedanstående kompletteringar. Om följderna av att hela tunneln eller delar av den rasar blir katastrofala, t.ex. att tunneln vattenfylls eller att näraliggande byggnadsverk rasar, ska det särskilt beaktas. En tunnel i fritt vatten och en tunnel vars kollaps kan påverka en byggnads stabilitet ska dimensioneras så att avsvalning efter en brand inte leder till kollaps. Vid en sådan dimensionering för brandlast enligt SS-EN k ska avsvalningshastigheten sättas till 600 C/h. Verifiering av brandmotstånd 24 Bärförmåga ska verifieras genom provning eller beräkning eller båda. 25 För tunnlar i berg erfordras verifiering av det bärande huvudsystemets bärförmåga endast om denna helt eller delvis säkras med en förstärkningskonstruktion. 26 Bärande huvudsystem, inredning och installationer inklusive utrustning som är nödvändiga för säker utrymning och räddningsinsats ska påvisas kunna motstå brandpåverkan under minst 45 minuter utan att det uppstår lokala skador, t ex i form av nedfall. Installation ska uppfylla detta krav vid temperatur understigande 250 C. 27 Säkerhet mot betongavspjälkning ska verifieras genom provning eller utredning av planerade åtgärder. Vid användning av polypropylenfibrer ska förundersökning och fortlöpande kontroll utföras enligt kraven för en ny betongsammansättning i SS-EN

6 Utredning av behov och lämpliga åtgärder för att undvika skadlig spjälkning kan baseras på Rapport 16 - Betong och brand - Rekommendationer för att förhindra spjälkning i anläggningskonstruktioner (Svenska Betongföreningen). Brandteknisk klass för trafikutrymme, utrymningsvägar och räddningsrum 28 Tunnlars trafikutrymmen, utrymningsvägar samt räddningsrum ska utföras enligt krav för byggnader i brandteknisk klass Br 1 enligt Boverkets Byggregler (föreskrifter och allmänna råd) (BFS 2011:6-BBR 18) avsnitt 5 Brandskydd. Övriga utrymmen ska utföras enligt krav för byggnad i klass Br 2 enligt Boverkets Byggregler (föreskrifter och allmänna råd) avsnitt 5 Brandskydd. Brandteknisk klass för inredning 29 Inredning som utgör gräns mellan ett trafikutrymme och ett utrymme som ingår i en utrymnings- eller angreppsväg ska uppfylla kraven i brandteknisk klass REI90 enligt Boverkets Byggregler (föreskrifter och allmänna råd) (BFS 2011:6-BBR 18) avsnitt 5 Brandskydd. Övrig inredning i ett trafikutrymme ska uppfylla kraven i brandteknisk klass R60 enligt Boverkets Byggregler (föreskrifter och allmänna råd) avsnitt 5 Brandskydd. Brandteknisk klass för dörr 30 De dörrar mot ett trafikutrymme som ingår i utrymnings- och angreppsvägar ska utföras i klass EI 90-C enligt Boverkets Byggregler (föreskrifter och allmänna råd) (BFS 2011:6-BBR 18) avsnitt 5 Brandskydd. Alternativt godtas att två dörrar används som tillsammans uppfyller klass EI 90-C. Brandgaskontroll Förutsättningar 31 Ett mekaniskt ventilationssystem ska finnas: 1. i alla tunnlar med dubbelriktad trafik, och 2. i tunnlar med enkelriktad trafik när tunnelns längd är längre än m eller trafikflödet är högre än ÅDT. 32 Vid projektering och drift av ventilationssystemet i tunnlar ska följande beaktas: 1. luftföroreningar som fordon släpper ut ska kunna kontrolleras 2. luftföroreningar som fordon släpper ut när trafiken står stilla ska kunna kontrolleras, och 3. brandgaser ska kunna kontrolleras. 6

7 33 I tunnlar med dubbelriktad trafik, eller i tunnlar med enkelriktad trafik där det finns risk för tät köbildning, ska tvärventilation eller halv tvärventilation användas. Längsgående ventilation får endast användas om en riskanalys visar att detta är godtagbart och om säkerhetsåtgärder vidtas med ledning av denna. Längsventilation 34 Ett ventilationssystem ska under en dimensionerande brands varaktighet ge den lufthastighet som krävs för att motverka att rök och värme sprids mot luftströmmens riktning. Erforderlig brandventilationshastighet är den medellufthastighet i tunneltvärsnittet som krävs för att stoppa rökfronten uppströms branden. Brandventilationshastighet 3 m/s rekommenderas vid brandeffekter upp till 100 MW. Om den dimensionerade branden har större brandeffekt än 100 MW bör särskild utredning göras. Detta kan leda till att högre brandventilationshastigheter blir aktuella. 35 För tunnlar med storstadstrafik, där trängsel kan förutses kunna uppstå, ska en särskild riskanalys göras för hantering av scenarion där trafiken inte hinner avvecklas nedströms branden innan brandgaskontrollen sätts igång. I ett sådant fall måste brandgaserna kontrolleras så luftens skiktning i tunneltvärsnittet inte störs under utrymningen. Ventilationshastighet bör vara mindre än 2 m/s, så att brandgaserna kan ventileras utan att luftens skiktning störs och tunneln rökfylls. 36 I de fall enkelriktade tunnlar utgör varandras utrymningsväg och säker plats, ska åtgärder vidtas för att förhindra att brandgas tränger in i motsatta tunnelröret via mynningarna. Tvärventilation 37 I en tunnel med tvärventilation ska utsugningssystemet vara utformat så det kan användas för brandventilation med sektioneringsmöjlighet så att utsugningen i brandens närhet ökar. Vid halv tvärventilation ska tilluftsystemet vara reversibelt så att det kan vändas till frånluftsystem. 38 För tunnlar med dubbelriktad trafik som är längre än m, har ett trafikflöde som överstiger ÅDT och har tvärventilation eller halv tvärventilation ska följande ventilationsåtgärder vidtas: 1. spjäll för luft- och brandgasutsug ska installeras och kunna manövreras så att brandgaser kan kontrolleras 7

8 2. lufthastigheten i tunnelns längdriktning ska stå under ständig övervakning, och ventilationssystemet (spjäll, fläktar etc.) ska anpassas därefter med hjälp av ett styrsystem. I händelse av rökutveckling i tunnel måste brandgasluftens skiktning hållas intakt så långt det är möjligt, Den längsgående hastigheten hos tunnelluften bör vara mindre än 2 m/s, Skydd mot brandgas- och brandspridning 39 Material i bärande huvudsystem, inklädnad och installation får inte bidra till brandspridning eller rökspridning. 40 I tunnlar ska det finnas ett dräneringssystem som genom väl utformade avloppsbrunnar eller andra anordningar inom tunneltvärsnittet kan leda bort brandfarliga och giftiga vätskor. Dräneringssystemet ska förhindra att brand eller brandfarliga och giftiga vätskor sprids inne i ett tunnelrör eller mellan tunnelrören. 41 Utveckling och spridning av brand och brandgas ska kunna begränsas. Utrymningsväg och räddningsrum ska vara egen brandcell enligt Boverkets Byggregler (föreskrifter och allmänna råd) (BFS 2011:6-BBR 18) avsnitt 5:242. Utrymningsvägs och räddningsrums anslutning till tunnelrör ska utföras som brandsluss enligt Boverkets Byggregler (föreskrifter och allmänna råd) avsnitt 5:241. System för brandgaskontroll ska utformas så att utrymning underlättas och så att utrymnings- och angreppsvägar samt räddningsrum hålls fria från rök och andra brandgaser. Räddningsrum ska kunna försättas under övertryck. Branddetektering och brandbekämpning 42 Branddetektionssystem ska installeras i den omfattning som behövs för detektering av brand. Ett branddetektionssystem ska vara sektionerat och samordnat med systemet för brandgaskontroll. Branddetekteringen ska ske i hela trafikutrymmet. 43 Hjälptelefon och två handbrandsläckare ska finnas vid tunnelmynningarna och vid nöduppställningsplatser samt andra lämpliga platser inne i tunneln med högst 150 m mellanrum. Handbrandsläckare ska uppfylla kraven i SS-EN

9 Lämplig placering av hjälptelefon och brandsläckare är i ett utrymme i tunnelväggen. Fast släcksystem 44 Vattenbaserad fast släcksystem får installeras i en tunnel. Om vattenbaserad fast släcksystem installeras i en tunnel ska dess funktionssätt särskilt specificeras. Funktionssätt hos fast släcksystem kan variera i omfattning så att den; 1. begränsar brandstorleken 2. minskar brandutvecklingens hastighet 3. kyler brandgaserna, och 4. kyler ytor för att skydda tunnelkonstruktioner och installationer. 45 Om fast släcksystem installeras ska dess effekt särskilt utredas och utvärderas. En sådan utvärdering ska omfatta analys av effekter på en tunnels säkerhetssystem, såsom: 1. effekt på dräneringssystemet 2. påverkan på luftfuktigheten i tunneln och på luftens skiktning i tunneltvärsnittet 3. samverkan med branddetekterings- och larmsystemet 4. påverkan på ventilationssystemet, och 5. påverkan på tunnelövervaknings- och tunnelstyrsystemet. Utrymning Förutsättningar 46 Dörrar, trösklar, lutningar och trappor i utrymningsvägar ska anpassas till personer med funktionshinder. Rullstolar och bårar ska kunna transporteras till en säker plats. Om trappa finns ska alternativ väg eller räddningsrum anordnas. Utrymningsväg 47 I tunnlar där vägren saknas ska det finnas en gångbana som kan användas vid haverier eller olyckor. Gångbanan ska, om inte särskilda skäl finns, vara minst 1,2 m bred. 48 I en tunnel ska det finnas utrymningsvägar som medger att trafikanterna på egen hand kan ta sig ut ur tunneln i händelse av en olycka eller brand samt ger räddningstjänsten tillträde till tunneln. Utrymningsvägarna ska utformas på något av följande sätt: 9

10 1. direkta utgångar från tunneln till det fria 2. tvärförbindelser mellan tunnelrören, eller 3. utgångar till en separat utrymningsgång som leder till det fria. 49 Avståndet mellan två utrymningsvägar i en tunnel får inte vara större än 150 m. Närmast tunnelmynningarna och om tunnelns längd är mindre än 600 m får dock avståndet vara 200 m. 50 Utgången till en utrymningsväg ska vara så beskaffad att den förhindrar att brand och brandgaser sprids till utrymningsvägarna så att trafikanterna på ett säkert sätt kan ta sig ut ur tunneln och räddningsstyrkorna kan få tillträde till den. Utrymningsvägar som står i förbindelse med varandra ska avskiljas så att endast en av dem kan bli rökfylld eller spärrad genom samma brand. Utrymning till en annan tunnel får jämställas med utrymning till det fria under förutsättning att förbindelsen mellan tunnlarna utformas som utrymningsväg samt att de utrymmandes säkerhet garanteras vid inträde i den andra tunneln. I de fall utrymning anordnas via ett angränsande tunnelrör ska permanent brandavskiljning finnas utefter hela tunnelns längd. Utrymningsvägar ska utformas med sådan rymlighet och framkomlighet att de kan betjäna det antal personer de är avsedda för. Lutning i utrymningsväg 51 Utrymningsväg får luta högst 8 %. Vid lutning överstigande 3 % krävs särskilda åtgärder. Om ett vilplan anordnas ska detta utformas enligt nedanstående tabell. Vilplanets längd ska om inte särskilda skäl föreligger vara minst 2 m och lutningen högst 2 %. Tabell Lutningar och vilplan Lutning, % Max avstånd mellan Max höjdskillnad mellan vilplan, m vilplan, m 8 5,0 0,40 6 7,5 0, ,5 0, ,0 0,60 Interpolering får ske mellan tabellvärden. Dörr i utrymningsväg 52 Dörr mellan trafikutrymme och utrymningsväg ska öppnas i utrymningsriktningen och vara lätt identifierbar som utgång. Andra dörrtyper, t ex skjutdörrar, får användas. Dessa ska vara utformade så att de ger likvärdig säkerhet vid utrymning som utåtgående slagdörrar. Dörrar till eller i utrymningsväg ska vara lätt öppningsbara och självstängande. 10

11 Särskilda åtgärder kan vara ledstänger och vilplan. Trappor i utrymningsväg bör undvikas. Personer med funktionshinder bör kunna öppna dörr till eller i utrymningsväg utan assistans. Räddningsrum vid utrymning 53 Räddningsrum ska utföras i anslutning till en utrymningsväg om utrymningsvägens lutning medför att kraven på framkomlighet enligt 46 dessa föreskrifter för personer med funktionshinder inte kan uppfyllas. Räddningsrum eller liknande utrymme i anslutning till en utrymningsväg ska ha ytterligare en utgång som leder till det fria. Räddningsrum ska dimensioneras så att personer säkert kan vistas i dem tills utrymning kan ske utan fara. Räddningsrum ska ha kommunikationsutrustning (t ex hjälptelefon och högtalare för informationsmeddelanden), sittplatser för det antal personer som rummen är avsedda för samt informationstavla med anvisning om räddningsrummets läge och övriga utrymningsanvisningar. Ett räddningsrum bör ge skydd mot värme och giftiga gaser under ett fullständigt brandförlopp eller under minst den tid, som i ogynnsammaste fall fordras för att en brand vid aktuella förutsättningar ska vara helt släckt. Kritiska faktorer 54 Gränsvärdena för kritiska faktorer får inte överskridas under den tid som behövs för utrymning. Vid värdering av kritiska förhållanden ska siktbarhet, värmestrålning, lufttemperatur, toxiska gaser samt kombinationen av temperatur och toxiska gaser beaktas. Följande gränsvärden för kritiska förhållanden kan normalt tillämpas: Siktbarhet: En brandgasnivå på lägst 1,6 + (0,1 x H) meter, där H är rumshöjden, eller en siktsträcka på minst 10 m. Värmestrålning: En maximal strålningsintensitet på 2,5 kw/m2 eller en kortvarig strålningsintensitet på högst 10 kw/m2, samt en maximal strålningsenergi på 60 kj/m2 utöver energin från en strålning på 1 kw/m2. Temperatur: Högst 80 ºC lufttemperatur. 11

12 Utrymningstid 55 Tiden för utrymning av personer till tunnelmynningen eller närmaste utrymningsväg eller räddningsrum får inte vara längre än att tunneln hinner utrymmas innan kritiska förhållanden uppstår. Vid bestämning av utrymningstid ska hänsyn tas till följande faktorer: 1. valt system för brandgaskontroll 2. tiden från att en händelse inträffat till dess att trafikanterna nåtts av larm eller på annat sätt blivit medvetna om faran samt trafikanternas reaktionstid och den tid det tar att ta sig ur fordonen 3. den tid det tar att förflytta sig till tunnelmynning eller närmaste utrymningsväg. Räddning Maximalt gångavstånd och därmed utrymningstiden påverkas av valt system. Den sammanlagda tiden för dessa moment bör inte förutsättas understiga 2 minuter. Vid bestämning av gångtiden bör gånghastigheten 0,7 m/s tillämpas. Tillträde för räddningspersonal 56 I nära anslutning till en tunnelmynning med mer än ett tunnelrör ska det om det inte finns särskilda skäl till det med hänsyn till de geografiska förhållandena finnas en tvärgående förbindelseväg mellan körbanorna som, räddningstjänstfordon kan använda. En sådan väg behövs dock inte om mittremsan är så utformad att fordonen kan passera över mittremsan. 57 En tunnel och anslutande vägar ska vara utformade så att den tid det tar för räddningstjänsten att nå fram till olycksplatsen blir så kort som möjligt. I tunnlar med dubbelriktad trafik och omfattande trafikflöden ska det genom en riskanalys utredas om det finns behov av att räddningstjänst ska finnas tillgänglig vid tunnelns båda ändar. Trafiken bör betraktas som omfattande om trafikflödet överstiger ÅDT. Angreppsvägar 58 Angreppsvägar ska kunna fungera som reträttväg för räddningspersonal. 12

13 Avståndet mellan räddningsvägar är beroende av räddningstjänsten kapacitet och bör inte överstiga 150 m Räddningsvägar 59 Räddningsväg ska kunna användas under alla årstider med kort varsel och får inte blockeras. Installationer m.m. Belysning 60 Belysning ska anordnas så att trafikanternas sikt blir tillfredsställande såväl i infartszonen som inne i tunneln, dag som natt. 61 Reservbelysning ska finnas så att trafikanterna har tillräcklig sikt för att kunna köra ut ur tunneln vid strömavbrott. 62 Nödbelysning ska finnas så att trafikanter i en nödsituation kan utrymma tunneln till fots. Belysningen ska vara placerad på högst 1,5 m höjd och ska normalt vid strömavbrott fungera i 60 minuter. Vattenförsörjning 63 Alla tunnlar ska ha brandvattenförsörjning. Brandposter ska anordnas nära tunnelmynningarna och inne i tunneln på ett avstånd från varandra som inte överstiger 200 m. Brandposter inne i tunneln bör placeras i anslutning till utrymningsvägarna/angreppsvägarna. Vägmärken m.m. 64 I vägmärkesförordningen (2007:90) och Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar finns bestämmelser om uppsättande och utförande av de vägmärken som ska användas i tunnlar. 65 Om en tunnel stängs för kortare eller längre tid ska trafikanterna ledas till omledningsvägar. 66 Tunnelhållare ska ha ett dokumenterat ledningssystem med strategi för att regelbundet informera trafikanterna om tillgänglig säkerhetsutrustning samt hur trafikanterna ska uppträda vid motorstopp, tät köbildning, olyckor och bränder i tunnel. 13

14 Övervakningssystem 67 Tunnlar som är längre än 1000 m och har ett totalt trafikflöde över 4000 ÅDT ska ha en övervakningscentral. Övervakning av flera tunnlar får ske från en gemensam övervakningscentral. 68 För tunnlar med flera övervakningscentraler ska vid varje tillfälle endast en övervakningscentral ha kontroll över tunnelns säkerhetsfunktioner. Detta gäller även tunnlar som har förbindelse med ett annat land. 69 System för TV-övervakning och system för automatisk upptäckt av stillastående fordon, bränder m.m. ska installeras i alla tunnlar som har krav på övervakningscentral. Åtgärder och utrustning för stängning av en tunnel 70 Åtgärder ska vidtas så att tunnelrör kan stängas för trafik utan dröjsmål vid allvarliga olyckor eller tillbud. Trafiken ska ledas så att fordon som inte berörs av olyckan eller tillbudet snabbt kan lämna tunneln. 71 För tunnlar som är längre än 3000 m och har ett totalt trafikflöde som överstiger 4000 ÅDT ska utrustning för att stoppa fordon vid en nödsituation placeras ut inne i tunneln med högst 1000 m intervall. 72 Trafiksignaler ska installeras framför alla tunnelmynningar så att tunneln kan stängas i en nödsituation. Signalerna ska kunna manövreras på plats och även kunna fjärrstyras om det finns en övervakningscentral. Ytterligare utrustning t.ex. omställbara informationsskyltar och avstängningsanordningar kan placeras ut som komplement. Kommunikationssystem 73 Flera räddningstjänster ska ha möjlighet att kommunicera via radio i tunnlar. Vid behov ska särskilda radiosändare för räddningsstyrkorna installeras. 74 Om publika radiokanaler återutsänds i tunneln och om det finns en övervakningscentral, ska det vara möjligt att via återutsändningen lämna säkerhetsmeddelanden till trafikanterna. Strömförsörjning och elkretsar 75 Tunnlar ska vara försedda med reservströmkällor för att säkerställa att säkerhetsutrustningen för utrymning fungerar till dess att alla trafikanter har utrymt tunneln. 14

15 76 El-, mät- och styrkretsar ska utformas så att ett lokalt fel, orsakat av t.ex. brand, inte påverkar oskadade kretsar och säkerhetsfunktioner utanför skadans närhet. Denna författning träder i kraft. På Transportstyrelsens vägnar STAFFAN WIDLERT Åke Larsson (Väg- och järnvägsavdelningen) Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN