KV TORSKEN, BERGSHAMRA

Transkript

1 PROJEKTERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK KV TORSKEN, BERGSHAMRA

2 UPPDRAG Titel på rapport: Projekteringsunderlag Status: Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Signalisten AB Bertil Ekvall Konsult: Uppdragsansvarig: Tyréns AB Stephan Hellgren REVIDERINGAR Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

3 Inledning Föreliggande PM behandlar projekteringsförutsättningar avseende geoteknik och grundvatten för rubricerat objekt. Sammanställning av tidigare och nu utförda undersökningar redovisas i en separat rapport MUR, Markteknisk undersökningsrapport. Projekterings PM utnyttjas vid projektering. Vid upprättande av bygghandlingar, då byggnaders och anläggningars utformning är bestämd bör geotekniska uppgifter och rekommendationer, som överensstämmer med planerat grundläggningsarbete, inarbetas i den byggnadstekniska beskrivningen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OBJEKT ÄNDAMÅL UNDERLAG FÖR PROJEKTERINGS PM STYRANDE DOKUMENT PLANERAD/FÖRESLAGEN KONSTRUKTION BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN TOPOGRAFI OCH YTBESKAFFENHET BEFINTLIGA KONSTRUKTIONER JORDLAGERFÖRHÅLLANDEN GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN REKOMMENDATIONER GRUNDLÄGGNING SCHAKTARBETEN UPPFYLLNADER/SÄTTNINGAR GRUNDVATTEN LOD RADON DIMENSIONERING OCH /ELLER BERÄKNING BESKRIVNING AV GEOKONSTRUKTION GEOTEKNISK KATEGORI OCH SÄKERHETSKLASS SAMMANSTÄLLNING AV GEOKONSTRUKTIONENS DIMENSIONERANDE VÄRDEN KONTROLLER UNDER BYGGSKEDET (10)

4 Ritningar Datum Rev. datum G Plan, skala 1: x-xx-xx G Tolkad sektion A-B, skala 1: x-xx-xx G Tolkad sektion C-D, skala 1: x-xx-xx 4(10)

5 1 OBJEKT Tyréns AB har på uppdrag av Signalisten AB utfört en geoteknisk undersökning och utredning inför planerad nybyggnation av flerbostadshus. Objektet är beläget inom kv Torsken alldeles intill Bergshamra centrum i Solna. 2 ÄNDAMÅL Syftet med undersökningen är att ge underlag avseende de geotekniska förhållandena så att planerade grundläggningsarbeten kan projekteras och dimensioneras. 3 UNDERLAG FÖR PROJEKTERINGS PM Följande underlag har använts vid upprättandet av denna PM: Arkitektunderlag, Tengbom arkitekter Situationsplan och grundkarta SGUs kartvisare MUR (Markteknisk undersökningsrapport) /Geoteknik upprättad av Tyréns AB daterad STYRANDE DOKUMENT Tabell 1 Styrande dokument Dokument Datum Eurokod 7, 1997 Anläggnings AMA 13 TD Pålgrundläggning 8:2008 TD Plattgrundläggning 7: PLANERAD/FÖRESLAGEN KONSTRUKTION Inom området ska nytt flerbostadshus uppföras. Byggnaderna planeras utföras utan våningsplan under mark. 6 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 6.1 TOPOGRAFI OCH YTBESKAFFENHET Planerad byggnadsyta består av naturmark av parkkaraktär samt hårdgjorda ytor i form av gator och parkeringsytor. Området visas i figur 1. Marknivån faller svagt från norr mot söder. 5(10)

6 Figur 1. Översiktbild över undersökningsområdet 6.2 BEFINTLIGA KONSTRUKTIONER Inom området finns en byggnad som idag fungerar som ett korttidsboende. En befintlig kulvert ansluter korttidsboendet från byggnaden norr om densamme. Markförlagda ledningar finns inom området. 7 JORDLAGERFÖRHÅLLANDEN 7.1 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Jordlagren består av utlagd fyllningsjord som underlagras av lera som vilar på friktionsjord på berg. Fyllningen är till stor del sandig och grusig. Vid parkmark förekommer inslag av organiskt ytmaterial. Hårdgjorda ytor är belagda med asfalt. Leran är till stor del en torrskorpelera eller lera med torrskorpekaraktär. Mot djupet övergår den dock till en vattenmättad lera. Lerans hållfasthet ska klassas som låg. Leran är varvig och innehåller siltskikt. 6(10)

7 Friktionsjorden som finns mellan lera och bergytan består av siltig sandmorän. Jorddjupet i undersökta punkter varierar mellan 2 4 meter. Minst jorddjup påträffas i områdets nordöstra del. 7.2 HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Grundvatten har inte påträffats vid undersökningen. Under nederbördsrika perioder förväntas dock att grundvatten kan påträffas någon meter ovan bergytan. 8 REKOMMENDATIONER Följande rekommendationer bygger på att ny byggnad grundläggs i eller nära befintlig marknivå. Ändras dessa förutsättningar kan rekommendationerna komma att behöva ändras. 8.1 GRUNDLÄGGNING Grundläggning kan inte utföras direkt på befintlig lera utan måste föras ned till fastare jordlager (morän) alternativt till berg. Detta kan utföras med stålpålar alternativt plintar. Alternativt kombineras ovan nämnda grundläggning med att delområden med befintlig lera grävs bort under den planerade byggnaden och ersätts med packat material (krossmaterial) av god kvalitet. Byggnaden grundläggs sedan i dessa områden som platta på mark. Dränering av byggnad kan utföras på normalt vis. Radonslangar läggs under platta i förebyggande syfte för att kunna kopplas på om så erfordras. 8.2 SCHAKTARBETEN Schakt kan utföras med en släntlutning av 1:1 eller flackare förutsatt att ingen belastning påförs närmare än 0,5 m från släntkrön. 8.3 UPPFYLLNADER/SÄTTNINGAR Förekommande lera är inte sättningsbenägen och uppfyllnader kan utföras utan restriktioner. 8.4 GRUNDVATTEN Grundvatten har inte påträffats vid utförda provtagningar. Man kan dock förvänta sig att det under nederbördsrika perioder kan förekomma stående vatten någon meter ovan bergytan. 8.5 LOD Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) genom infiltration måste förekommande lera urschaktas innan magasin kan anläggas så att god kontakt med friktionsjord erhålls. Eventuella infiltrationsanläggningar ska förses med nödavlopp anslutet till befintligt dagvattenavlopp. 7(10)

8 8.6 RADON Nedan redovisas utdrag från SGUs kartvisare gällande gammastrålning, uran. Marken i området klassas som normalradonmark till högradonmark. Figur 2. Gammastrålning, uran. Utdrag från SGUs kartvisare Vid grundläggning på plintar eller pålar kommer plattan utföras som fribärande och detta grundläggningssätt anses som ett radonsäkert utförande (högradonmark) såvida eventuella genomföringar i plattan tätas. Grundläggning med platta på mark anses som radonskyddande grundläggning (normalradonmark) såvida eventuella genomföringar i plattan tätas. Radonmätning ska utföras tidigt i byggskede på bergyta/morän för att slutligt bestämma plattans utförande beroende på radonklassning av marken. 9 DIMENSIONERING OCH /ELLER BERÄKNING 9.1 BESKRIVNING AV GEOKONSTRUKTION Byggnader grundläggs med platta på packat krossmaterial på berg alt direkt på berg och på borrade stålpålar. 9.2 GEOTEKNISK KATEGORI OCH SÄKERHETSKLASS Planerad anläggning avseende grundläggning och eventuella stödkonstruktioner hänförs till geoteknisk kategori 2 (GK 2) och säkerhetsklass 2 (SK 2). 9.3 SAMMANSTÄLLNING AV GEOKONSTRUKTIONENS DIMENSIONERANDE VÄRDEN Grundläggningen dimensioneras enligt Eurokod 7 (EN 1997) där geokonstruktionen hänförs till geoteknisk kategori 2 (GK2). Beräkningar i brott- och bruksgränstillstånd utförs med nedanstående parametrar och partialkoefficienter. Dessa är utvärderade ur undersökningsresultaten med stöd av IEG:s tillämpningsdokument Grunder (Rapport 2:2008). 8(10)

9 Tabell 2. Valda materialparametrar Tunghet, γ (γ ) Material: (kn/m3) Hållfasthetsegenskaper Elasticitetsmodul Packad makadamballast 18 (11) Φ = 42º E = 50 MPa Befintlig fyllning 18(10) Φ = 32º E = 10 MPa Lera 18 (8) t fuk = 25 kpa E = 5 MPa Friktionsjord (morän) 19 (12) Φ = 34º E = 15 MPa Dimensionerande grundvattennivå sätts till underkant dränering. Dimensionerande grundtrycksvärde vid grundläggning direkt på berg sätts till 3,0 MPa. Innan grundläggning påbörjas ska dock detta verifieras av bergsakkunnig genom besiktning på plats. Det dimensionerande värdet för geokonstruktionen beräknas enligt IEG:s tillämpningsdokument som: där γ m Fast partialkoefficient enligt tabell 3 η Omräkningsfaktor som tar hänsyn till osäkerheter relaterade till jordens egenskaper och aktuell geokonstruktion enligt tabell 3 Tabell 3 Värde för den fasta partialkoefficienten och omräkningsfaktorn MATERIAL γ m η vid plattgrundläggning η vid pålgrundläggning Dränerad skjuvhållfasthet (φ ) 1,3 1,0 0,95 Tunghet (γ) 1,0 1,0 - Vid bruksgränsdimensionering skall hänsyn tas till pålastning pga. uppfyllnad av marknivå och avlastning pga. urschaktning. Den dimensionerande sättningsskillnaden Δsd beräknas enligt kap i IEG:s Tillämpningsdokument Plattgrundläggning (7:2008) Tabell 4 Partialkoefficienter för osäkerhet i beräkningsmodell BERÄKNINGSMODELL γ rd Bärighetsberäkning enligt allmänna bärighetsekvationen 1,0 Sättningsberäkning där medelvärdet av 3 metoder utnyttjas enligt VV publ 1996:1 bilaga 9-2 1,0 Differenssättningsberäkning enligt TD Plattgrundläggning. 1,3 Eventuella stödkonstruktioner beräknas enligt sponthandboken T18:1996 och TD Stödkonstruktioner för såväl dränerade som odränerade parametrar enligt tabell 1. Horisontella tillskottslaster från angränsande byggnader bör beräknas enligt 2*Boussinesq. 9(10)

10 10 KONTROLLER UNDER BYGGSKEDET Före grundläggningsarbeten påbörjas ska en riskanalys upprättas där vibrations- och bullerkänslig utrustning och verksamhet i omgivningen inventeras. I riskanalysen redovisas ett kontroll- och åtgärdsprogram avseende sättningar, vibrationer och buller. Kompletterande radonundersökning ska utföras på schaktbotten innan grundläggning påbörjas. Eventuella pålars bärförmåga ska verifieras. 10(10)

11

12

13