9 december 2009 Tid: kl Plats: Sammanträdesrummet Lövsta landsbygdscentrum, Roma. Kl ca Visning av nya Klostergården i Roma

Transkript

1 KALLELSE/Underrättelse 26 november 2009 Socialnämnden Till ledamöterna i Socialnämnden och till övriga inom SOF för kännedom Arbetsutskottet 2 december 2009 Tid: på förmiddagen direkt efter IU:s sammanträde Plats: Rum Wisby, Bredgatan 2, Visby Socialnämnden 9 december 2009 Tid: kl Plats: Sammanträdesrummet Lövsta landsbygdscentrum, Roma Kl Sammanträde, därefter lunch med information om det sociala arbetskooperativet på Lövsta Kl ca Visning av nya Klostergården i Roma Nr Ärende Anmärkningar, bilagor, m.m. Anmälan av nya ärenden 1. Val av justeringsledamot samt tid för justering I tur: Au: Ann Gardell SON: Max Håkansson 2. *Socialdirektören informerar - Flytten till Visborg Sekretessärende 3. * Ansökan om vårdnadsöverflyttning - sekretess Handlingar sänds ut separat till ordinarie ledamöter Verksamhetsfrågor 4. * Medarbetarenkäten - redovisning på sammanträdet Sekretessärende 5. Upphandling av ramavtal gällande bostad med särskild service för vuxna enligt LSS - förslag till förfrågningsunderlag Handlingar sänds ut separat till ordinarie ledamöter

2 Ekonomi 6. Malmaskolan - förslag till besparing 7. Sommarvistelse i Sandviken - förslag till besparing 8. Dagcentraler inom äldreomsorgen - förslag till besparingar och omfördelning av resurser 9. Anhörigstödet - förslag till besparingar 10. Budget förslag till besparingar, ersättningar och avgifter Avskrivning av fordringar förvaltningens förslag till avskrivningar Sidan 1 2 Bil 3 4 Bil 5 8 Bil 9 16 Bil Bil Bil Verksamhetsfrågor 12. Samverkan i gemensam lokal med frivilligorganisationer i Visbyområdet - förvaltningens förslag presenteras Bil 13. Skrivelse; Reservera obebyggt markområde i Hemse till trygghetsboende - förslag till svar presenteras Bil 14. Boende för hemlösa personer med beroendeproblematik - förvaltningens förslag presenteras Bil 15. Fixartjänsten - uppföljning Bil 16. Medborgarförslag; Gruppboende för unga personer med Aspergers syndrom vid Silvergatan 12 i Hemse - återremiss Bil 17. * Brukarenkäten - redovisning på sammanträdet 18. Ny utförare i kundvalssystemet för hemtjänsten - förslag till auktorisation Bil 19. * Månadsrapport IFO november ekonomiskt bistånd och placeringar med skriftliga kommentarer Handlingar på smtr

3 20. * Individrapportering ej verkställda beslut - redovisning av gynnande beslut enl SoL som ej verkställts 30 september 2009 Sidan Bil 21. * Delgivning av beslut i individutskottet - november - december 2009 Pärm på sammanträdet Övrigt 22. * Sammanträdesplan Bil 23. * Delgivningar 113 Bil 24. Ev övriga ärenden 25. Gamla Klostergården i Roma -extra ärende Gustaf Hoffstedt Ordförande Ordinarie ledamot som är förhindrad att delta i sammanträdet skall anmäla detta till Marianne Haglund som kallar ersättare eller marianne.haglund@gotland.se * = Ärenden som behandlas direkt på nämnden 9 december 2009

4 1(2) Datum 23 november 2009 Dnr Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund Socialnämnden Besparing -Malmaskolan. Socialförvaltningen har på socialnämndens uppdrag tagit fram besparingsförslag gällande icke lagstadgad verksamhet. Resursskolor är en icke lagstadgad verksamhet som har bedrivits på tre skolor på Gotland: Klivet, Motivet och Malmaskolan. Resursskolan Klivet inom barn- och utbildningsförvaltningen har upphört och därmed socialförvaltningens medfinansiering med 0.45 mkr. Motivet i Visby fortsätter sin verksamhet. Socialnämndens bidrag till Malmaskolan i Klintehamn med 0.3 mkr föreslås upphöra från och med Budget Malmaskolan: kronor brutto SON:s bidrag: kronor (enligt SON:s budget) kronor (enligt BUF:s redovisning) Fördelning av Malmaskolans budget 2009: Personal Malma lön Personal Malma PO Personal Malma (SON) Buss leasing Malma, material Netto Utöver dessa kostnader finns lokalkostnader som enligt uppgift är kronor gemensamt för Malmaskolan och Klivet. På Malmaskolan finns fyra tjänster (tre pedagogisk personal och en behandlingsassistent/fritidsledare) och plats för sex elever i årskurs 2 6. Socialtjänstens (IFO) medarbetare med ansvar för konsultation och rådgivning till skolan, som påbörjade sitt uppdrag under 2009, medverkar i styrgrupp för Malmaskolan. Samtliga elever har någon slags insats inom socialtjänsten, vilket medför att handläggande socialsekreterare deltar i skolans elevvårdskonferenser. Postadress Besöksadress Telefon Internet/e- Postgiro

5 2 I elevgruppen finns såväl barn som har sociala problem som barn med inlärningsproblem. Det handlar om barn som behöver få undervisning i små grupper. Rektor och kurator initierar vilka barn som ska få en plats på Malmaskolan. Även socialtjänsten kan föreslå barn. Rektor beslutar om plats. Deltagandet i styrgruppen medför att socialtjänsten kan påverka vilka barn som får en plats på Malmaskolan. Den socialsekreterare som handlägger ärenden för barnen anser att det finns ett behov av sådan skolverksamhet. Socialtjänsten, SON, har, oavsett om Malmaskolan får bidrag från SON eller inte, ett ansvar för de insatser som eleverna får enligt socialtjänstlagen. Barn- och utbildningsnämnden har ansvaret för att tillgodose elevernas skolgång och pedagogiska behov. Eftersom Malmaskolans budget till största delen utgörs av personalkostnader, motsvarar SON:s bidrag cirka en halv tjänst. BUF har inga möjligheter att omfördela pengar från annat håll för att kompensera ett bortfall motsvarande SON:s bidrag. Följden skulle sålunda bli att personalstyrkan minskades med en halv tjänst och att Malmaskolan därmed inte skulle kunna ta emot lika många elever som idag. Barn- och utbildningsnämnden har ansvar för barnens skolgång. Socialförvaltningen tar ansvar för barn och ungdomar med behov av insatser från socialtjänsten genom individuellt utformade åtgärder och ett fortsatt nära samarbete med skolan. Inom socialtjänsten finns en 0.5 tjänst socialsekreterare med särskilt ansvar för stöd till skolan. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att bidraget till Malmaskolan med kr upphör Lena Lager socialdirektör Marica Gardell avdelningschef

6 1(2) Datum 25 november 2009 Dnr Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund Socialnämnden Besparing sommarläger Gotlands Idrottsförbund, GI, har sedan 1986 uppdrag från Socialnämnden att arrangera sommarläger för barn. Uppdraget regleras genom samarbetsavtal mellan GI och Individ- och familjeomsorgen. Fem idrottsföreningar svarar för genomförandet av lägren. Lägren bedrivs vid kommunens sommarkolonianläggning vid Sandviken, Östergarn. Sedan 2004 arrenderas anläggningen av Östergarns IK. Till och med 2005 hade GI läger under sju veckor och därefter har läger bedrivits under fem veckor varje sommar. Till varje lägervecka finns plats för tjugufem barn, men det har hänt att en del idrottsföreningar har tagit emot upp till fyrtio barn per vecka. Inbjudan till sommarlägren delas ut i skolorna varje vår och riktar sig till alla barn i åldern 9 13 år. Intresserade får skicka anmälan till GI. Även socialsekreterare kan, efter samråd med föräldrar, anmäla barn till lägren. Uttagning sker i samråd mellan Individ- och familjeomsorgen och GI. Ekonomisk redovisning 2009 Anslag i budget Bidrag till GI Hyra av Sandviken Bidrag till deltagaravgift Beräknat överskott GI ersätter arrangerande föreningar med ett fast pris per lägerdag. Därutöver tillfaller deltagaravgiften, 600 kronor per barn, föreningarna. GI:s kostnader för samordning av lägerverksamheten uppgår till cirka kronor per år. Sommarlägren för barn är en del av socialtjänstens allmänna och generella arbete för att ge barn och ungdom goda förhållanden i kommunen. En plats på sommarläger är inte bistånds- eller behovsprövat. De senaste åren har alla barn som har sökt fått plats. Postadress Besöksadress Telefon Internet/e- Postgiro

7 2 Till Socialnämndens lagreglerade uppgifter hör att ge stöd till utsatta barn och ungdomar. De senaste åren har socialnämnden bland annat fått i uppdrag att sörja för att verkställa påföljden ungdomstjänst och att erbjuda medling mellan brottsoffer och förövare, när denne är under 21 år. Socialnämnden har också börjat arbeta för att stödja barn som har bevittnat våld eller övergrepp mot närstående. När verksamheten tvingas till besparingar kan socialnämnden inte prioritera förebyggande arbete i samma utsträckning som tidigare. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att bidraget med kr till sommarläger upphör den 1 januari Lena Lager socialdirektör

8 (1) Socialförvaltningen Hanna Hällegard Socialnämnden Besparing - dagcentraler för äldre Dagcentraler är öppna mötesplatser för personer över 65 år i som bor i ordinärt boende. Det krävs inget biståndsbeslut för att delta i dagcentralens aktiviteter. Det finns i dagsläget sex öppna dagcentraler i Gotlands kommun, tre i Visby, en i Hemse, en i Slite samt en i Roma. Socialförvaltningen har fått ett uppdrag att vidta besparingar i verksamheter som inte är lagstadgade. Under arbetet med kartläggningen har det även framkommit att det finns ett behov av att omfördela resurser för att kunna bibehålla en god kvalitet inom den biståndsbedömda dagverksamheten för personer med demenssjukdom. Det vill säga den lagstadgade verksamheten. En förändring av verksamheter där öppna dagcentraler koncentreras till tre orter på ön, Visby, Hemse och Slite medför en besparing på 1 mkr. För de personer som besöker nuvarande dagcentraler kommer det att innebära längre resor och även en kostnad för färdtjänst, buss, bil eller annat färdmedel. Trots färre dagcentraler på ön så ger detta en möjlighet att utveckla verksamheten och skapa ett varierat utbud med god kvalitet utifrån besökarnas önskemål. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att minska kostnaderna inom verksamheten för öppna dagcentraler med 1 mkr genom att verksamheten koncentreras till tre dagcentraler i Visby, Hemse och Slite. Socialnämnden beslutar att dagcentralerna på Åkermanska, Grönsiskan och gamla Klostergården upphör. Lena Lager Socialdirektör Mariann Godin Luthman Äldreomsorgschef Postgiro

9 (3) Socialförvaltningen Hanna Hällegard Socialnämnden Besparingsförslag öppna dagcentraler Beskrivning av uppdrag Socialförvaltningen har fått i uppdrag att vidta besparing inom verksamheter som inte är lagstadgade. Dagcentraler Dagcentraler är öppna mötesplatser för personer över 65 år i som bor i ordinärt boende. Det krävs inget biståndsbeslut för att delta i dagcentralens aktiviteter. Det finns i dagsläget sex öppna dagcentraler i Gotlands kommun, tre i Visby, en i Hemse, en i Slite samt en i Roma. Dagcentralen i Roma Denna dagcentral är belägen i Klostergårdens särskilda boende. I Roma byggs ett nytt särskilt boende med inflyttning När det gäller dagcentralen på Klostergården har socialnämnden sedan tidigare beslutat att möjliggöra en verksamhet för frivilliga i Roma genom att medfinansiera halva hyran för lokalen till en kostnad på max kronor per år. Det är ca 37 personer som besöker dagcentralen i Roma. Dessa 37 personer gör ca 210 besök per månad. Av dessa 37 är det 5 stycken som kommer från Klostergårdens särskilda boende vilket innebär att 32 personer i ordinärt boende besöker Klostergårdens dagcentral varje månad. Grönsiskans dagcentral Grönsiskan är en av de tre dagcentraler som är belägna i Visby. Här arbetar två personer. Det är ca 15 personer som besöker Grönsiskans dagcentral och dessa 15 personer gör ca 220 besök per månad. Grönsiskans dagcentral är lokalmässigt begränsad vilket försvårar en utveckling av verksamheten. Grönsiskan har tidigare varit ett särskilt boende med biståndsbeslut. Detta har omvandlats till ett seniorboende utan biståndsbeslut men med 65-års gräns. Då socialförvaltningen framöver inte har för avsikt att ansvara för seniorbostäder är en avveckling av dagcentral och gemensamhetsutrymmen aktuell. Postgiro

10 Åkermanskas dagcentral Även Åkermanskas dagcentral är en av tre dagcentraler i Visby. Här arbetar två personer. Åkermanskas dagcentral har ca 45 personer som tillsammans gör ca 360 besök på en månad. Även Åkermanskas dagcentral har lokalmässiga begränsningar som försvårar en utveckling av verksamheten. Under arbetet med denna kartläggning har det även framkommit att det inom ramen för befintliga verksamheter finns behov av att omfördela resurser. För att kunna bibehålla en god kvalitet på den riktade dagverksamhet, som är en biståndsbedömd insats för personer med demenssjukdom, krävs mer resurser. För att finansiera den biståndsbedömda dagverksamheten föreslås en nedläggning av Åkermanskas dagcentral. Denna nedläggning blir därför inte någon besparing utan endast en omfördelning av resurser. Kostnader för dagcentralerna Roma Personalkostnader (1 person 75 %) :- Kostnader för material, telefon mm : - Summa kostnader: : - Grönsiskan Personalkostnader (två personer, 1,30 årsarbetare) : - Kostnader för material, telefon mm : - Lokalkostnad (endast matsal) : - Summa kostnader : - Den totala kostnaden för de två dagcentralerna: :- Åkermanska Personalkostnader (två personer, 1,80 årsarbetare) :- Kostnader för material, telefon mm :- Summa kostnader: :- När det gäller lokalkostnaderna för Grönsiskans dagcentral så löper avtalstiden till En uppsägning av lokalerna skall ske 9 månader innan. Denna besparing blir följaktligen inte förrän 2011.

11 Konsekvenser En förändring av verksamheten där verksamheten i Roma, på Grönsiskan samt Åkermanskas dagcentral upphör innebär att det kommer att finnas tre öppna dagcentraler på Gotland. En i Slite, en i Hemse och en i Visby. I Visby kommer dagcentralen att vara belägen på Gråbo. Förändringen kommer att ge konsekvenser för den enskilda individen som besöker verksamheterna. Det kan i vissa fall komma att innebära längre resor för att komma till en dagcentral. Det kan även innebära en kostnad att behöva ta sig med buss, bil, färdtjänst etc. Med hjälp av stimulansmedel har förvaltningen drivit ett projekt med syfte att utveckla innehållet på dagcentralerna. Projektet har förbättrat utbudet utifrån besökarnas behov på Gråbo dagcentral. Med tre dagcentraler på ön kan man erbjuda dagcentraler med god kvalitet och med ett utbud utifrån besökarnas önskemål och behov. Förändringen innebär även att mer resurser tillförs den biståndsbedömda dagverksamheten för personer med demenssjukdom. Detta kommer att möjliggöra för denna verksamhet att behålla en god kvalitet och kunna ta emot fler brukare. På Grönsiskans seniorboende finns tio personer som har beslut om särskilt boende. Av dessa personer har sju personer bistånd lunch som biståndsbeslut. I praktiken innebär detta att dessa sju personer äter i Grönsiskans matsal. En avveckling av dagcentralen innebär att matsalen inte kommer att finnas kvar varför dessa sju personer kan komma att behöva annan biståndsbedömd hjälp i form av exempelvis lunchhjälp eller matdistribution.

12 Ia Lönngren Socialnämnden Stöd till anhöriga eller andra som vårdar eller stödjer närstående Beställaravdelningen inom socialförvaltningen har i uppdrag att utreda hur kostnaderna för anhörigstöd kan minskas. Bakgrund Gotlands kommun har sedan 1999, med hjälp av statliga stimulansmedel byggt upp olika stödformer till anhöriga eller andra som vårdar eller stödjer närstående. Från och med 2011 kommer statsbidraget inte att utformas och destineras på det sätt som skett tidigare. Detta innebär att socialnämnden inte kan fortsätta att bedriva verksamheten på det sätt som varit möjligt under de senaste åren. Förändrade förutsättningar kräver att verksamheten under 2010 utformas och anpassas till socialnämndens budget från 3,8 miljoner kronor till 2,8 miljoner kronor. Den 1 juli 2009 infördes en ändring i socialtjänstlagen som förtydligar att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stöder en närstående som har funktionsnedsättningar. Gotlands kommuns stöd till anhöriga har legat väl före den lagstiftning som gäller från Trots en viss minskning och förändrad struktur av innehållet bedöms det kvarvarande stödet även fortsättningsvis kunna motsvara de krav som lagstiftningen ställer. Förslag till beslut: Kostnaderna för anhörigstöd minskas från 3,8 miljoner kronor till 2,8 miljoner kronor. Grundstrukturen omfattar 1 tjänst som anhörigkonsulent och 1,75 tjänst som anhörigombud. Riktlinjerna för kostnadsfri avlösning minskas från 20 timmar per månad till 10 timmar per månad. Kostnader för anhörigcenter, utbildning, information, rekreation och hälsokort minskas med drygt hälften. Övriga stödformer som trygghetsplatser och platser för återkommande korttidsvård (växelvård) kvarstår i oförändrad form. Underskott under 2010 finansieras med stimulansmedel. Från och med 2011 finansieras stödet till anhöriga inom det kommunala utjämningssystemet, generellt statsbidrag och budgeteras på sedvanligt sätt. Lena Lager Socialdirektör Lena Gustafsson Chef beställaravdelningen

13 Socialförvaltningen Ia Lönngren Stöd till anhöriga eller andra som vårdar eller stödjer närstående Uppdrag Beställaravdelningen inom socialförvaltningen har i uppdrag att utreda hur kostnaderna för anhörigstöd kan minskas. Utredningen ska ge underlag och förslag till hur socialnämnden, med minskade kostnader kan ge stöd till anhöriga eller andra som vårdar eller stödjer en närstående. Bakgrund Gotlands kommun har sedan 1999, med hjälp av riktade statliga statsbidrag byggt upp olika stödformer till anhöriga eller andra som vårdar eller stödjer närstående. Under åren har Gotlands kommun beviljats 4,1 miljoner kronor i stimulansbidrag. Sedan juni 2003 har anhörigstödet varit en permanent verksamhet och utöver statsbidragen också budgeterats med medel från socialnämnden, år ,8 miljoner kronor. Den utveckling som skett inom ramen för verksamheten i Gotlands kommun har till en stor del varit möjlig genom de statsbidrag som beviljats sedan Från och med 2011 kommer statsbidraget inte att vara riktat och destineras på det sätt som skett tidigare. Detta innebär att socialnämnden inte kan fortsätta att bedriva verksamheten på det sätt som varit möjligt under de senaste åren. Förändrade förutsättningar kräver att verksamheten under 2010 utformas och anpassas till en budget på 2,8 miljoner kronor. Förändrad lagstiftning I socialtjänstlagen fanns tidigare en bestämmelse om att kommunerna genom stöd och avlösning bör underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller som har funktionsnedsättning. Den 1 juli 2009 infördes en ändring i socialtjänstlagen som förtydligar att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stöder en närstående som har funktionsnedsättningar. Insatserna kan vara både allmänt och individuellt inriktade. Stödet till anhöriga eller andra som vårdar eller stödjer närstående kan utföras av såväl kommunens socialnämnd som olika frivilligorganisationer på upp-

14 2 drag av kommunerna. Hemtjänsten och det särskilda boendet kan anses utgöra grunden för samhällets insatser för äldre, därför är det viktigt att stimulera till positiva till attityder inom socialtjänsten till anhöriga och andra som vårdar eller stödjer en närstående. En väl fungerande hemtjänst är ett gott stöd för dem som vårdar eller stödjer närstående. Om hemtjänsten håller god kvalitet kan också anhöriga och andra närstående känna trygghet. Förmedling av ekonomiskt stöd Riksdagen har med anledning av den förändrade lagstiftningen beslutat att avsätta medel för genomförande av den ändrade bestämmelsen i socialtjänstlagen. För 2009 tilldelas Gotlands kommun tkr och för 2010, tkr i form av ett riktat stadsbidrag. Från och med 2011 finansieras stödet till anhöriga inom utjämningssystemet, dvs ett generellt statsbidrag och budgeteras då på sedvanligt sätt. Stödformer i Gotlands kommun Målsättningen och utvecklingen av anhörigstödet har fortlöpande dokumenterats i handlingsplaner (Handlingsplan 4. SON 92 den 17 sept 2008). Målgruppen för anhörigstödet i Gotlands kommun har i huvudsak varit anhöriga till äldre personer men stödformerna är även öppna för andra. Arbetet med att utveckla olika stödformer har utformats i nära samverkan med föreningar och frivilligorganisationer och där Röda korset, kyrkorna och pensionärs- och handikapporganisationerna har varit viktiga samarbetspartners. 1. Anhörigkonsulent och anhörigombud Verksamheten omfattar en anhörigkonsulent och tre tjänster som anhörigombud. Anhörigkonsulentens arbetsuppgifter består bl.a. av att leda och samordna utvecklingsarbetet, stimulera och främja samverkan, genomföra informationsoch utbildningsinsatser, leda anhöriggrupper och ge individuellt stöd. Anhörigombuden finns lokalt, fördelat på norra Gotland, Visby med omnejd och för södra Gotland. Anhörigombudens arbetsuppgifter består bl.a. av att ge individuellt stöd, leda anhöriggrupper, hålla ihop arbetet på anhörigcenter, informera om stödformer och fördela trygghetsplatser. Enligt ombuden är de individuella kontakterna den viktigaste delen av arbetet och upptar också en stor del av arbetstiden. Information och samverkan är också en stor och viktig del i arbetet. Informationsinsatser sker fortlöpande men skulle kunna systematiseras på ett mer strategiskt vis. Anhöriggrupperna är viktiga men upptar en mindre del av arbetstiden. Arbetet på anhörigcenter kräver att anhörigombuden är delaktiga i planering och håller ihop arbetet men insatsen bedöms vara en mindre del av den totala arbetstiden. Tre tjänster (2,75 %) finansieras i dag av socialnämndens budget och en tjänst (0,75 %) finansieras med statsbidrag.

15 3 2. Kostnadsfri avlösning Kostnadsfri avlösning beviljas med upp till 20 timmar per månad. Kostnadsfri avösning utreds och beslutas av biståndshandläggare. Avlösaren kan vara hemtjänstpersonal (egen regi eller inom ramen för kundvalet) eller egen avlösare. Kostnadsfri avlösning har beviljats generöst och utan den ingående prövning som görs i övriga biståndsärenden. Det har skett en kontinuerlig ökning av antal personer som beviljats kostnadsfri avlösning. I september 2009 fanns det 104 personer med beslut om kostnadsfri avlösning varav ca hälften hade beslut som gäller tillsvidare. Övriga hade tidsbegränsade beslut där det kommer att ske en ny prövning under Under perioden januari till september 2009 har antalet timmar som faktiskt använts varierat. Ca en tredjedel har använt de beviljade timmarna (20 timmar/månad) och ca en tredjedel har använt i snitt tio timmar eller mindre per månad trots beslut om 20 timmar per månad. En tredjedel av dem som använt sin avlösning har valt att få avlösningen utförd av någon anhörig. Resterande har valt avlösning genom kommunens personal eller inom ramen för kundvalet. Det saknas uppgifter om anledningen till att avlösning inte använts i den omfattning som besluten anger. Det kan finnas olika anledningar som kan hänföras till den närståendes behov/situation, den anhöriga/den som hjälper eller personalmässiga. Den kostnadsfria avlösningen är i dag underfinansierad och täcks av stimulansbidrag motsvarande ca 900 tkr. 3 Avlösning i hemmet Hemtjänst i form av avlösning i hemmet kan vara ett komplement till kostnadsfri avlösning och beviljas enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen. Hemtjänst i form av avlösning är inte kostnadsfritt. I september 2009 fanns det fyra personer som förutom beslut om kostnadsfri avlösning hade pågående beslut om avlösning i hemmet. Samtliga utom en hade använt den kostnadsfria avlösningen i enlighet med beviljade timmar. 4. Trygghetsplatser Det finns tre trygghetsplatser på Gotland, en i Visby och två i Hemse (varav en för personer med demens). Trygghetsplatsen är en avgiftsfri insats. På trygghetsplatsen får den närstående stöd med sitt omvårdnadsbehov samtidigt som dennes anhörig eller den som hjälper får möjlighet till avlösning. Ansvaret för att bedöma behov, besluta och fördela trygghetsplatser vilar i huvudsak på ett av anhörigombuden och uppges motsvara ca 25% av en heltidstjänst. Socialnämnden beslutade om revidering av riktlinjer och rutiner gällande trygghetsplatser den 28 oktober 2009 (SON 114). Beslut om trygghetsplats fattas för vuxna personer som är boende i ordinärt boende och vårdas av anhörig/närstående. Det skall finnas ett behov av tillfällig oplanerad avlösning för den anhörige/närstående i dennes omsorg. Beslut om trygghetsplats kan även

16 4 fattas för äldre och funktionshindrade våldsutsatta personer i akut behov av tillfälligt stöd och skydd. Maximal tid för avlösning på trygghetsplats är 11 dagar per tillfälle, d v s 10 dygn. Beslut om trygghetsplats kan verkställas när som helst på dygnet. Trygghetsplatserna finansieras helt av socialnämnden och budgeten för dessa platser finns inom äldreomsorgen. Det särskilda boendet ersätts med en dygnskostnad. 5. Korttidsboende Korttidsboende kan erbjudas vid behov av avlösning för anhöriga eller andra som vårdar eller hjälper en närstående. Återkommande och regelbundet korttidsboende (växelvård) kan beviljas med de intervall som bedöms lämpliga. Korttidsboende kan inte beviljas i högre omfattning än vistelsetiden i det egna hemmet. I september 2009 fanns det 14 personer som hade beslut om återkommande korttidsboende. Den närstående betalar avgift för vistelse i korttidsboende. Platser för återkommande korttidsboende finansieras helt av socialnämnden och budgeten för dessa platser finns inom äldreomsorgen. Det särskilda boendet ersätts med en dygnskostnad. 6. Anhörigcenter/mötesplatser i samverkan med frivilligorganisationer Anhörigcenter finns på Röda Korsets Kupan i Hemse och i Slite, på Gråbo servicehus i Visby och Kupan i Fårösund. Mötesplatser finns i Roma och Klintehamn och dessa ansvarar Röda Korset för. Anhörigombuden deltar i mån av tid på mötesplatserna. På anhörigcenter finns kommunens anhörigombud, frivilliga medhjälpare och anhöriga. På anhörigcenter ordnas olika aktiviteter, föreläsningar, underhållning och utflykter. Det är kommunens anhörigombud som håller ihop arbetet och är motorn i det som sker på anhörigcenter. Finansieras med 108 tkr ur socialnämndens budget 7. Anhörigdagar i samverkan med frivilligorganisationerna. Varje år genomförs en anhörigdag i samarbete med frivilliga. Där anordnas en fest med mat och underhållning för anhöriga/närstående på hela Gotland. 8. Tema- utbildningstillfällen för personal, frivilliga och anhöriga Alla frivilliga medhjälpare i anhörigstöd får en utbildningsdag om frivilligt socialt arbete och anhörigstöd. Utbildningen arrangeras av Röda Korset i samarbete med kommunens anhörigkonsulent. Olika utbildningstillfällen genomförs kontinuerligt till verksamhetschefer, biståndshandläggare och distriktssköterskor. En gång per år genomförs en gemensam nätverksträff med temaföreläsning för alla som medverkar i anhörigstödet. Finansieras med 75 tkr ur socialnämndens budget 9. Individuellt stöd Anhöriga/den som vårdar erbjuds enskilt stöd i grupp och individuellt. Anhörigkonsulent och anhörigombud ger information, råd och stöd via telefon och besök i hemmen.

17 5 10. Hälsokort För att uppmuntra, stimulera och motivera anhöriga/närstående till att ta hand om sin egen hälsa och förebygga ohälsa erbjuds ett hälsokort med några Må bra aktiviteter. Hälsokortet innehåller förmåner som hälsosamtal, massage, biljett till en teater, konsert eller bio. Förmånen motsvarar kr per anhörig och år. Finansieras med 100 tkr ur socialnämndens budget 11. Rekreation och hälsodagar Rekreation och hälsodagar för anhöriga/den som vårdar närstående har anordnats årligen med hjälp av stimulansmedel. Avlösning för den närstående har lösts med trygghetsplats, korttidsplats, eller hemtjänst, men de flesta har ordnat avlösningen på egen hand. Den anhöriga/den som vårdar har betalat en egenavgift på 400 kr för deltagandet. 12. Information Olika och upprepade informations- och utbildningsinsatser genomförs kontinuerligt till allmänheten och riktad information till personal inom olika verksamhetsområden. Informationsbroschyr har utarbetats och revideras vid behov. Finansieras med 75 tkr ur socialnämndens budget. Anhörigstöd i Gotlands kommun jämförbart med andra kommuner Utdrag ur äldreguiden 2009 Här visas omdömen för äldreomsorgen i ett antal jämförbara kommuner för ett delområde. Omdömena kan variera mellan 1 och 5, där 5 är bäst. Gotlands kommun erbjuder ett anhörigstöd som ligger i nivå med landet i stort. Kommuner/stadsdelar 8. Närståendestöd* Östersund 2.5 Gotland 3.0 Kalmar 4.5 Norrköping 3.5 Sverige 3.0 * Närståendestöd Omdömet visar hur väl utvecklat stödet till närstående är. Kvaliteten är mätt på två delområden. Dels antalet närstående som får avlösning i förhållande till antalet äldre personer i kommunen, dels antalet dygn som avlösning ges i förhållande till antalet äldre personer i kommunen Förslag till åtgärder Uppdraget är att minska kostnaderna men även fortsättningsvis erbjuda ett anhörigstöd som uppfyller lagstiftningens krav. Kostnaderna för anhörigstöd ska bygga på en budget om 2,8 miljoner kronor. Underskottet under 2010 finansieras med statsbidrag från 2009 och Från och med 2011 finansie-

18 6 ras stödet till anhöriga inom utjämningssystemet, dvs ett generellt statsbidrag och budgeteras då på sedvanligt sätt. Grundstrukturen för anhörigstöd dvs anhörigombud/anhörigkonsulent föreslås minska med den tjänst som i dag finansieras med stimulansbidrag. Kvar återstår 2,75 tjänster. Riktlinjerna för kostnadsfri avlösning minskas från 20 timmar per månad till 10 timmar per månad. Omställningen till minskade kostnader kommer att ske successivt och i den takt som besluten kan förändras. Stödformer och finansiering för anhörigcenter, utbildning, information, rekreation och hälsokort minskas med drygt hälften. Övriga stödformer som trygghetsplatser och platser för återkommande korttidsvård (växelvård) föreslås kvarstå i oförändrad form. Förslag till finansiering: Stödformer Budgeterade medel SON 2009 Anhörigkonsulent/anhörigombud 2,75 % tjänst tkr Stimulansmedel 2009 Budget+ stimulansmedel 2009 Förslag till budget 2010 Anhörigombud 220 tkr 0,75% tkr tkr Kostnadsfri avlösning 2155 tkr 905 tkr tkr tkr Utbildning 75 tkr 75 tkr 50 tkr Anhörigcenter/mötesplatser 108 tkr 108 tkr 50 tkr Hälsokort 100 tkr 100 tkr 20 tkr Information 75 tkr 75 tkr 37 tkr Totalt tkr 1125 tkr tkr tkr

19 7 Konsekvenser av förslaget Bland dem som har aktuella (104 personer) beslut om kostnadsfri avlösning finns ett 50-tal personer som har beslut som gäller tillsvidare. Gynnande beslut utan tidsbegränsning kan bara ändras under förutsättning att förhållandena förändrats för den enskilde eller att den enskilde ställer sig positiv till att minska eller avsluta insatsen 1. Bland dessa 50 finns det en variation på hur många timmar man använder, från 0 timmar/månad till 20 timmar/månad. Ett 50-tal personer har tidsbegränsade beslut som föranleder en ny prövning och kan då komma att förändras från 20 timmar/månad till 10 timmar per månad förutsatt att riktlinjerna förändras. Förutom kostnadsfri avlösning finns det alltid möjlighet att ansöka om hemtjänst för avlösning utöver de 10 timmar för kostnadsfri avlösning som föreslås. Hemtjänst för avlösning kan beviljas om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. På så sätt kan behovet av avlösning ändå tillgodoses trots förändrade riktlinjer. Skillnaden för den enskilde är att kommunen har rätt att ta ut en avgift för den avlösningen som beviljas som hemtjänst. Det finns skäl att anta att antalet personer som kommer att ansöka om hemtjänst för avlösning kommer att öka. Förändrade förutsättningar för anhörigkonsulent/ombud och minskade kostnader för anhörigcenter, information/utbildning och hälsokort ställer krav på en översyn av hur stödet till anhöriga eller andra som vårdar eller hjälper närstående skall organiseras och struktureras. Likaså behöver verksamhetens placering inom organisationen ses över, i syfte att i högre grad integrera stödet så att det blir en självklar del inom den ordinarie verksamheten. Gotlands kommuns stöd till anhöriga har legat väl före den lagstiftning som gäller från Trots en viss minskning och förändrad struktur av innehållet bedöms det kvarvarande stödet även fortsättningsvis kunna motsvara de krav som lagstiftningen ställer. 1 Socialstyrelsens handbok 2008, Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. sid 132

20 (6) Dnr Socialförvaltningen Socialnämnden Budget 2010 Besparingar, ersättningar och avgifter Inför 2010 behöver Socialnämnden ta ställning till föreslagna besparingsåtgärder med anledning av det generella sparbetinget på 10 mkr i budgetramen för Dessutom ska nämnden fastställa ersättningar och avgifter för Besparingar För 2010 fick Socialnämnden ett generellt sparbeting på 6,0 mkr redan i strategisk plan och under vårens budgetberedning gavs ett extra sparbeting på 4,0 mkr. Budgeten för 2010 behöver således anpassas till en ramminskning på 10 mkr. Under hösten har arbete pågått med att ta fram förslag till åtgärder och inriktningen var att ompröva delar av de icke lagstadgade verksamheterna. Enligt tidigare beslut, 72 SN , sänks nämndens bidrag till SKOGSAM med 1,0 mkr och blir i fortsättningen drygt 0,4 mkr. Heldagsskolan Klivet inom Barn- och utbildningsförvaltningen har upphört och därmed upphör också socialförvaltningens medfinansiering på 0,45 mkr. Som särskilda ärenden redovisas följande besparingsförslag Omprövning av förvaltningens bidrag på 0,3 mkr till Malmaskolan. Omprövningen av förvaltningens bidrag på 0,3 mkr till Gotlands Idrottsförbund avseende sommarvistelse för barn Förslag till förändringar inom dagcentralerna Förslag till förändringar inom anhörigstödet Inom LSS pågår förändringsarbete i samband med prövning och övergång till Postgiro

21 nya ersättningsmodeller både för Bostad med särskild service och för Daglig verksamhet. Förändringen innebär att resursfördelningen än mer tydligt utgår ifrån brukarens behov. Behovet bedöms genom insatsmätning som bygger på ett behovsrelaterat bedömningssystem. Förändringen ger möjlighet till en både mer rättvis och effektivare resursfördelning. Förändringsarbete pågår och bedömningen är att budgetramen för verksamheterna kan sänkas med 5% fr o m 2010 vilket motsvarar en kostnadsminskning på 2,8 mkr för Bostad med särskild service och 1,3 mkr för Daglig verksamhet. Resurserna för personliga ombud minskas med 0,2 mkr och verksamhetens omfattning anpassas till den ersättning på 0,6 mkr som länsstyrelsen bidrar med. Utöver ovanstående förslag behövs ytterligare 1,6 mkr för att uppnå en besparing på 10 mkr och bedömningen är att besparingen klaras genom omdisponeringar, omprövning och återhållsamhet i årets budgetarbete. För att kunna begränsa kostnadsutvecklingen inför kommande år kommer en översyn av riktlinjer för biståndsbedömningen att aktualiseras som ett nästa steg. Ersättningar För hemtjänsten kommer nuvarande kundvalsmodell att tillämpas under första halvåret för att därefter ersättas av LOV. I samband med införande av LOV kommer ersättningarna att prövas och fastställas på nytt. För första halvåret 2010 föreslås ersättningar enligt bilaga 2. Avgifter Inför 2010 föreslås endast en mindre höjning för hemtjänst och trygghetslarm. Måltidsavgifterna föreslås vara oförändrade. Den maximala avgiften för hemtjänst sänks till följd av lägre prisbasbelopp. I bilaga 3 redovisas avgifterna inom äldreomsorgen 2

22 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förslag till besparingar på 10 mkr enligt bilaga 1 fastställer ersättningar för hemtjänsten för perioden januari juni 2010 enligt bilaga 2 fastställer avgifter för äldreomsorgen för år 2010 enligt bilaga 3 Lena Lager socialdirektör Ingrid Hildebrand ekonomichef 3

23 Bilaga 1 Besparingsåtgärder Skogsam 1,0 Klivet 0,5 Malmaskolan 0,3 Sommarvistelse 0,3 Dagcentral 1,0 Anhörigstöd 1,0 Personligt ombud 0,2 Daglig verksamhet 5% 1,3 Bostad med särskild service 5% 2,8 Omdisponering/ ospec besparing 1,6 SUMMA 10,0 4

24 Bilaga 2 Ersättningar för utförd hemtjänst januari juni 2010 kr/tim Utförare som valt endast service För omvårdnad och service av kommunal utförare För omvårdnad och service av enskild utförare

25 Bilaga 3 Avgifter inom Äldreomsorgen för år 2010 Hemtjänstavgifter (kr) Maximal avgift hemtjänstinsatser kr/månad * Timtaxa kr/timme Trygghetslarm som enda biståndsinsats kr/mån Bostadsavgift kr/mån * Måltidsavgifter (kr) För boende i Särskilt boende med heldygnsomsorg - måltidsavgift per dygn måltidsavgift per månad För korttidsboende - måltidsavgift per dygn För boende i Särskilt boende utan heldygnsomsorg - måltidsavgift/portion För brukare i riktad dagverksamhet - måltidsavgift/portion För boende i ordinärt boende - måltidsavgift/portion vid matdistribution * beloppen är kopplade till prisbasbeloppet 6

26 (3) Dnr Socialförvaltningen Ledningskontoret Avskrivning av fordringar 2009 Socialnämnden har att besluta om avskrivning av fordran och det är nämndens verksamheter som fortlöpande belastas med de förluster som uppkommer. Det är serviceförvaltningen som ansvarar för kommunens kravverksamhet och inkassoåtgärder. Genom långtidsbevakning sker kontinuerligt prövning av om kunden kan betala sin skuld till kommunen. Från serviceförvaltningen har förslag till avskrivningar av kundförluster för perioden inkommit och omfattar 105 ärenden på totalt kronor. Kundförlusterna uppgår till ca 0,7 % av fakturerat belopp och förvaltningen har tillsammans med serviceförvaltningen sett över rutinerna i syfte att säkra en snabb handläggning så att kundförlusterna minimeras. Kundförlusterna redovisas i bilaga 1. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar om avskrivning av kundförluster enligt förslag. Lena Lager socialdirektör Ingrid Hildebrand ekonomichef Postgiro

27 Bilaga 1 Kundförluster 2009 Fordran avser Belopp Antal Anm Äldreomsorg Avgifter Utslag kronofogdemyndighet, saknar tillgångar Avgifter Dödsbo, saknar tillgångar Avgifter Avliden, saknar tillgångar Avgifter Adress okänd Avgifter Negativ redovisning Avgifter Preskription Avgifter Skuldsanering Avgifter Inkassokrav Löneskuld Utslag kronofogdemyndighet, saknar tillgångar SUMMA Omsorg om funktionshindrade Löneskuld Utslag kronofogdemyndighet, saknar tillgångar SUMMA Individ- och familjeomsorg Egenavgift Inkassokrav Hyra Inkassokrav Glasögon Dödsbo, saknar tillgångar Hyra Dödsbo, saknar tillgångar Hyra, självrisk, resor Inkassokrav Dagsverken Saknar tillgångar Hyra, måltidsavgifter Inkassokrav Hyra, måltidsavgifter Adress okänd Hyra, egenavgift Inkassokrav Flyttstäd, rep, flyttkostn Inkassokrav Löneskuld Utslag kronofogdemyndighet, saknar tillgångar Friggebod Bestridande SUMMA TOTALT

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64 Beställarenhet Handläggare Gerd Silk Diarienr Datum (1) Socialnämnden Fixartjänst Lägesrapport av servicetjänster åt äldre i Gotlands kommun Kommuner har sedan 2006 laglig möjlighet att utan biståndsbedömning tillhandahålla servicetjänster för att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa för personer över 67 år. Årskostnaden för fixartjänsten är 440 tkr varav lönekostnaden uppgår till 350 tkr är lönekostnad och 70 tkr bilkostnader. Servicetjänster i form av Fixartjänst i Gotlands kommun startade i mars 2008 Tjänsten erbjuds till personer som är folkbokförda på Gotland och 70 år eller äldre och är kostnadsfri för den enskilde. Arbetsuppgifterna rör sig om att sätta upp gardiner, byta glödlampor, ta ner saker från vinden etc. Dvs. sådana moment som annars skulle kunna leda till fallolyckor och risk för lårbensbrott. Vid besöket gås ofta bostaden igenom enligt en mall och åtgärder som behövs för att minska risken för fallolyckor noteras. En del kan fixaren hjälpa till men en del klarar den enskilde själv när han/hon blivit uppmärksammad på risken. Detta är en viktig del inom fallprevention. Under perioden mars 2008 till september 2009 (18 månader) var det 890 besök. Merparten (90%) var kvinnor och medelåldern 80 år. Drygt 700 av besöken var i Visby eller dess närområde men medborgare på såväl Fårö som Burgsvik anlitar fixartjänsten. Inrättandet av fixartjänsten har ännu inte kunnat påvisa några mätbara resultat vilket är naturligt eftersom verksamheten pågått i knappt i två år. Det finns därför skäl att fortsätta verksamheten och noggrant följa utvecklingen inom det här området. Förslag till beslut Socialnämnden lägger rapporten till handlingarna. Lena Lager Socialdirektör Lena Gustafsson Beställarchef Besöksadress Bredgatan 2, Visby Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl Fax +46 (0) Webbplats E-post son@gotland.se Bankgiro Postgiro

65 Beställarenheten Handläggare Gerd Silk Diarienr Datum (3) Fixartjänst Lägesrapport av servicetjänster åt äldre i Gotlands kommun Bakgrund Kommuner har sedan 2006 laglig möjlighet att utan biståndsbedömning tillhandahålla servicetjänster för att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa för personer över 67 år. Kommunen har befogenhet men ingen skyldighet att tillhandahålla servicetjänster. Servicetjänster i form av Fixartjänst i Gotlands kommun startade i mars 2008 (SON , 113, Kf , 7). Rapport över verksamheten ska lämnas till socialnämnden i december Tjänsten ska erbjudas till personer som är folkbokförda på Gotland och 70 år eller äldre. Kostnaden täcks genom omdisponering av budget inom socialnämnden. Ett nittiotal kommuner hade fixartjänst 2006 enligt Folkhälsoinstitutets rapport om Fallolyckor bland äldre. Räddningsverkets inventering, Skadeförebyggande arbete för äldre 2007 redovisar att 68 % av tillfrågade kommuner anger att de har någon form av fixartjänst, vilket talar för närmre 200 kommuner. Inrättandet av servicetjänst i form av fixartjänst är en del av förebyggande arbete för att minska antalet fallolyckor i ordinärt boende. Andelen fallskador som leder till inläggning på sjukhus är relativt högt i kommunen 61/1000 invånare 80-w år, rikssnittet är 57/1000 (SKL Öppna jämförelser 2008). Kommunens folkhälsomål som svarar upp mot insatsen: Skador och olycksfall minskar. Skador som kräver sluten vård minskar till en nivå som ligger lägre än riksgenomsnittet för bägge könen. Insatser för att minska fallskador bland äldre kan ske exempelvis genom åtgärder i hem. Fixartjänst Fixaren är en tjänst som erbjuder hjälp till alla som är 70 år eller äldre. Tjänsten är kostnadsfri. Arbetsuppgifterna rör sig om att sätta upp gardiner, byta glödlampor, ta ner saker från vinden etc. Dvs. sådana moment som annars skulle kunna leda till fallolyckor och risk för lårbensbrott. Fixaren beskriver att tjänsten är uppskattad och behövd. Att kunna ringa en person som hjälper till gör de gamla mer Besöksadress Bredgatan 2, Visby Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl Fax +46 (0) Webbplats E-post son@gotland.se Bankgiro Postgiro

66 Gotlands kommun Socialförvaltningen 2 (3) självständiga och man behöver inte känna att man är beroende av släktingar och vänner för vardagsbesvär som en trasig glödlampa. Vid besöket gås ofta bostaden igenom enligt en mall och åtgärder som behövs för att minska risken för fallolyckor noteras. En del behöver fixaren hjälpa till med, men en del klarar den enskilde själv när han/hon blivit uppmärksammad på risken. Detta är en viktig del inom fallprevention. Det finns inte statistiskt underlag att mäta om fixartjänsten påverkat antalet fallskador. Vad har uträttats Under perioden mars 2008 till september 2009 (18 månader) gjordes 890 besök. Räknar man bort normal semester betyder det att 55 personer i månaden fick hjälp av fixaren. Merparten (90%) var kvinnor och medelåldern 80 år. Drygt 700 av besöken var i Visby eller dess närområde men medborgare på såväl Fårö som Burgsvik anlitar fixartjänsten. Fixartjänsten är en heltidstjänst men i tider då det varit mindre belastat har främst äldreomsorgen fått hjälp med vaktmästaruppdrag. Det har gällt bortforsling till återvinningsstationen, ta ut eller in trädgårdsmöbler, sophantering mm. Detta motsvarar 25%. Den direkta brukartiden är 51% och kombinerat med inställelsetid 66 %. Direkt brukarkontakt 51 % Inställelsetid 15 % Vaktmästare 25 % Information 2 % Övrigt 7 % 7% 2% 15% 51% 25% Fixartjänstens utåtriktade verksamhet i form av informationsmöten motsvarar 2 %. Detta avser endast strukturerad information till t ex i samband med folkhälsodagar

67 Gotlands kommun Socialförvaltningen 3 (3) och till pensionärsorganisationer. En informationsbroschyr är framtagen och finns tillgänglig på många ställen där målgruppen rör sig. Ekonomi Årskostnaden för fixartjänsten är 440 tkr varav lönekostnaden uppgår till 350 tkr är lönekostnad och 70 tkr bilkostnader. Slutsatser Fixartjänsten är en åtgärd i kommunens mål att minska antalet höftledsfrakturer bland äldre. Insatserna når personer över 70 år och avser inomhusmiljön. Inrättandet av fixartjänsten har ännu inte kunnat påvisa några mätbara resultat vilket är naturligt eftersom verksamheten pågått i knappt i två år. Det finns därför skäl att fortsätta verksamheten och noggrant följa utvecklingen inom det här området. Den sociala stimulansen i form av en lyssnande medmänniska är en sekundär effekt av fixartjänsten som förtjänar att framhållas då många äldre känner sig ensamma. Att ha någon att prata med även om det bara är enstaka tillfällen per år kan göra skillnad för välbefinnandet. Lena Gustafsson Beställarchef

68 (2) SON 2009/183 Socialförvaltningen Agneta Wahnström Socialnämnden Medborgarförslag inrättande av gruppbostad för unga personer med Aspergers syndrom vid Silvergatan 12 i Hemse Inger Carlstedt har i medborgarförslag till kommunfullmäktige föreslagit att det ska inrättas en gruppbostad vid Silvergatan i Hemse för unga personer med Aspergers syndrom. Som motiv anges att det finns ett behov av en sådan bostad eftersom Folkhögskolan har en särskild utbildning som riktar sig till personer med Aspergers syndrom. Bostad med särskild service för vuxna är en insats enligt LSS 9 9 som man som enskild ansöker om. Insatsen kan verkställas antingen som servicebostad eller som gruppbostad där gruppbostad är boendealternativet för de personer som har ett stort omvårdnadsbehov och behöver mer eller mindre kontinuerlig tillsyn av personal. Servicebostad är en mellanform mellan gruppbostad och egen lägenhet där de enskilda bostäderna inte behöver vara i direkt anslutning till gemensamhetslokal utan finns spridda i ett bostadsområde. Det är denna boendeform som mest efterfrågas. Av den boendeförsörjningsplan som Socialnämnden antog vid sitt sammanträde i september i år framgår att av 54 nya beslut om bostad med särskild service de senaste åren så har bara fyra verkställts som gruppbostad. Tillgången på gruppbostäder motsvarar behovet och det finns inget behov av nyetablering av den boendeformen. Personer med Aspergers syndrom har mycket sällan behov av eller önskan om boende i gruppbostad. Omvårdnadsbehovet är oftast inte omfattande men det kan finnas behov av praktiskt och strukturellt stöd som väl kan ges i en servicebostad. Personer med denna diagnos har också ofta behov av avskildhet vilket är svårare att tillgodose i en gruppbostad. Det finns för närvarande inga aktuella ansökningar eller beslut som inte verkställts om bostad med särskild service från unga personer med Aspergers syndrom. Postgiro

69 Socialnämnden återremitterade ärendet med motiveringen att styrelsen för folkhögskolan i Hemse ville ha möjlighet att diskutera frågan innan beslut fattades. Vid samtal med folkhögskolans rektor Tomas Nilsson framkom att frågan diskuterats av styrelsen och att man då framfört att om socialnämnden hade för avsikt att starta ett gruppboende så ville skolan samråda med kommunen. Man har i sak inget att erinra mot förslaget. Förslag till beslut: Socialnämnden avslår medborgarförslaget Lena Lager Socialdirektör

70 från Thomas Nilsson, rektor Gotlands folkhögskola: >>> "Thomas Nilsson Gotland" :19 >>> Hemse Till Socialnämnden i Gotlands kommun På uppdrag av styrelsen för Gotlands folkhögskola Med anledning av medborgarförslag ställt till Socialnämnden gällande boende för Aspergers ungdomar i Hemse. Efter kontakter mellan nämndsekreterare för Socialnämnden och rektor för Folkhögskolan har skolans styrelse önskat att klargörande information kommer socialnämnden till del. Folkhögskolan har 15 elever med Aspergers syndrom i en särskild utbildning. Utbildningen syftar till att eleverna skall bli bättre skickade att leva ett mera självständigt liv och uppnå en högre grad av egen försörjning. Utbildningen bekostas idag av medel från EU:s socialfond. Om utbildningen skall fortsätta kommer de pedagogiska delarna att bekostas av det statsbidrag som folkhögskolan får för sina studeranden. För personer med Asperger syndrom krävs det ett särskilt stöd i boendet, boendet ses inte av myndigheten som skolrelaterat och därför utgår ingen ersättning för den delen. Idag har folkhögskolan endast möjlighet att erbjuda boende till en högfungerande deltagare i kursen. Boende för dessa deltagarna bör ligga på eller i nära anslutning till folkhögskolan för att erbjuda det sociala stöd och inramning som dessa personer behöver. Den lokalisering som föreslås i medborgarförslaget stämmer inte med vare sig deltagarnas eller skolans behov. Folkhögskolans styrelse stöder därför inte medborgarförslaget. Men vill understryka att behovet är uppenbart; nämligen att kunna erbjuda de deltagare som är i störst behov av socialträning och sociala kontakter ett boende på eller i anslutning till skolan. Vidare att kunna bemanna med stödpersonal utanför

71 den definierade skoldagen. Ett sådant arrangemang är på sikt nödvändigt och både socialt och ekonomiskt till fördel för Gotlands kommun. Arrangemanget kräver en planering och samverkan mellan Gotlands folkhögskola och Socialförvaltningen. mvh Thomas Nilsson, Rektor Gotlands folkhögskola Hemse Tel Mob e-post

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109 1 Individ- och familjeomsorgen: statistik november 2009 Utbetalt ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Behovet av försörjningsstöd är ännu på en förhållandevis hög nivå, även om ökningstakten tycks ha avtagit. Ungdomar har fortfarande en lägre andel av det totala försörjningsstödet än tidigare år. I november var 75 hushåll nybesök. Andelen beviljat försörjningsstöd på grund av arbetslöshet har ökat från 51 procent i oktober till 55 procent i november. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ackum 09 Ackum 08 Diff Utbetalt kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr Utbetalt kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr 2929 kkr kkr kkr kkr 0 kkr kkr kkr 13% Hushåll Hushåll Utbet per hush kr kkr kkr Utbetalt ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Utfall Economa (inkl Skogsam) November månad: kkr Ackumulerat 2009: kkr (inklusive Skogsam) kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr 500 kkr 0 kkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Individ- och familjeomsorgen 2009 Hans Haglund

110 2 Utbetalt ekonomiskt bistånd år Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec år kkr 884 kkr kkr kkr 944 kkr kkr kkr 883 kkr kkr 959 kkr kkr kkr år kkr 948 kkr kkr 771 kkr kkr 957 kkr 655 kkr 696 kkr 703 kkr 724 kkr 809 kkr 824 kkr år kkr 837 kkr 939 kkr 814 kkr 798 kkr 747 kkr 785 kkr 757 kkr 702 kkr 926 kkr 967 kkr 908 kkr år kkr 882 kkr 788 kkr 861 kkr 734 kkr 718 kkr 704 kkr 576 kkr 653 kkr 797 kkr 730 kkr kkr år kkr 961 kkr kkr 937 kkr 756 kkr 771 kkr 844 kkr 525 kkr 754 kkr 775 kkr 818 kkr Utbetalt ekonomiskt bistånd till hushåll år kkr kkr kkr 800 kkr 600 kkr 400 kkr 200 kkr år år år år år 2009 kkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Individ- och familjeomsorgen 2009 Hans Haglund

111 3 Ungdomarnas (18-24 år) andel av utbetalt ekonomiskt bistånd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec år % 23% 26% 29% 25% 26% 28% 27% 26% 26% 27% 25% år % 25% 25% 23% 24% 24% 22% 24% 23% 22% 24% 25% år % 26% 24% 24% 21% 24% 25% 25% 25% 26% 26% 25% år % 25% 23% 21 % 22 % 21 % 21 % 22 % 23 % 24 % 26 % 26 % år % 26 % 24 % 21 % 21 % 20 % 22 % 18 % 21 % 21 % 22 % 35% Ungdomarnas (18-24 år) andel av totalt utbetalt belopp 30% 25% 20% 15% 10% 5% år år år år år % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Individ- och familjeomsorgen 2009 Hans Haglund

112 Placeringar HVB Antal placeringar och "insatser istället för placeringar" Antalet vuxna med placeringar i HVB ökade i oktober och november. Två LVM-placeringar och fyra placeringar enligt SoL påbörjades i november. Två SoL-placeringar av vuxna avslutades i november. SoL, LVU och LVM jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Institutionsplacering barn och ungdom Institutionsplacering vuxna missbrukare Placering konsulentstött fam.hem MVE Institutionsplacering övriga vuxna Lyftet Kostnader placeringar BOU institutionsplacering Vux missbr institutionsplacering Övr vuxna institutionsplacering jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Individ- och familjeomsorgen 2009 Hans Haglund

113 Utfall Budget BoU Utbetalt Budget MVE Utbetalt Budget Vux Utbetalt Economa BoU Utfall Economa MVE kr kr kr kr kr kkr kkr utfall i % 103,2 utfall i % 53,8 utfall i % 33,65 5 Utbetalt BoU kr kr kr kr 0 kr Budget BoU Utbetalt BoU Utbetalt MVE kr kr kr kr kr 0 kr Budget MVE Utbetalt MVE kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 0 kr Budget Vux Utbetalt vux Utbetalt Vux Individ- och familjeomsorgen 2009 Hans Haglund

114 Utredningar enligt SoL 11:1 och 11:2 barn och unga Under november har fyra dagar ägnats åt att slutföra barnutredningar, i första hand långvariga sådana. Sammanlagt har 48 utredningar avslutats under oktober och november, men under samma tid har 64 barn- och ungdomsutredningar inletts efter att 201 anmälningar för 158 barn och ungdomar 0-17 år inkommit dagar 7-29 dagar dagar dagar dagar Summa Andel utredningar överstigande 120 dagar Jan % Feb % Mar % Apr % Maj % Jun % Jul % Aug % Sept % Okt % Nov % Dec 160 Utredningar enligt 11 kap 1 o 2 SoL Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0-6 dagar 7-29 dagar dagar dagar dagar Individ- och familjeomsorgen 2009 Hans Haglund

115 (3) Socialförvaltningen Gunnlög Köhn Kommunrevisionen Socialnämnden Kommunfullmäktige INDIVIDRAPPORTERING 30 september, 2009 av gynnande beslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, där verkställighet av beslut eller efter avbrott ej skett efter tre månader. Rapporteringen gäller äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg Kommunerna har från 1 juli, 2006 enligt 16 kap 6 F Socialtjänstlagen samt 9 kap 10 Kommunallagen skyldighet att till länsstyrelsen, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Från samma datum gäller även skyldigheten att rapportera in avbrott i verkställigheten, om beslutet inte verkställs på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Rapporteringen skall ske en gång per kvartal. INDIVIDRAPPORTERING 30 september, 2009 LSS Av gynnande beslut på individnivå enligt 28 f LSS av ej verkställda beslut enligt 9 LSS Rapporteringen gäller omsorgen om funktionshindrade. Lagändring Kommunerna har från 1 juli 2008 genom en ändring i LSS skyldighet att till länsstyrelsen rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Från samma datum gäller även skyldigheten att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Rapporteringen till länsstyrelsen ska göras på individnivå och ska ske en gång per kvartal. Som en yttersta konsekvens av lagändringen kan länsstyrelsen hos länsrätten ansöka om att särskild avgift döms ut om beslutet ej verkställts inom skälig tid. I övergångsbestämmelse till lagändringen markeras särskilt att tiden för uttag av särskild avgift räknas från 1 juli 2006 respektive 1 juli Postadress Besöksadress Telefon och fax Webbplats och e-post Bankgiro Postgiro Bredgatan (0) SE VISBY Visby +46 (0) son@gotland.se

116 Varje beslut eller avbruten insats som var äldre än 3 månader den 30 september, 2009 rapporterades till länsstyrelsen den 15 oktober Allt eftersom besluten verkställs skall anmälan om detta omgående lämnas till länsstyrelsen för avrapportering. Rapporter har lämnats från individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen, omsorgen om funktionshindrade och handläggarenheten. Resultatet framgår av bifogade förteckning: Totalt 31 beslut om insatser är ej verkställda efter tre månader. I sex av de inlämnade rapporterna är besluten ett år eller äldre. Skälen till detta har för varje enskild person rapporterats till länsstyrelsen som underlag för bedömning. Sammanställning. Individ- och familjeomsorgen: 9 beslut Ungdomscoach: 2 beslut Den enskilde har tackat nej till erbjudande I ett beslut har andra problem uppkommit som gör att verkställighet i detta ärende vilar. Kontaktfamilj: 4 beslut Två beslut är verkställda (Har tackat nej till tidigare erbjudande) Ett beslut är orsaken resursbrist, familjen har föreslagit en person som de nu säger nej till. I ett beslut har flera familjer tackat nej p.g.a. brukarens svåra allergier. Återkommande annonsering har gjorts. Bostad med särskild service 1 beslut Har från den 23 september eget boende med stödinsats beviljad i form av boendestöd. Kontaktperson 1 beslut Den enskilde har tackat nej till erbjudande HVB-placering 1 beslut Den enskilde har tackat nej till erbjudande INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 3-6 mån 6-9 mån 9-12 mån 1-2 år Ungdomscoach 2 Kontaktfamilj 3 1 Bostad med särskild 1 service Kontaktperson 1 HVB-placering 1 SUMMA år Handläggarenheten: 2 beslut Särskilt boende 1 beslut Har tackat nej till erbjudande Beslutet är verkställt Kostnadsfri avlösning 1 beslut Insatsen har inte varit aktuell HANDLÄGGARENHETEN 3-6 mån 6-9 mån 9-12 mån 1-2 år Särskilt boende 1 Kostnadsfri avlösning 1 SUMMA 1 1

117 Äldreomsorgen: 16 beslut Fönsterputs: 2 beslut Båda har tackat nej till erbjudan, vill avvakta. Avlösning i hemmet: 2 beslut Samtliga har tackat nej/har inte haft behov av avlösning. Ledsagning: 6 beslut I samtliga beslut är orsaken att behovet av ledsagning ej har varit aktuellt/ej efterfrågat. Dagverksamhet 1 beslut Har tackat nej till erbjudande Hemtjänst: 5 beslut I samtliga beslut har det inte funnits behov just nu av olika orsaker. ÄLDREOMSORGEN 3-6 mån mån 6-9 mån 9-12 mån 1-2 år Fönsterputs 2 Avlösning i hemmet 2 Ledsagning Dagverksamhet 1 Hemtjänst 4 1 SUMMA Omsorgen om funktionshindrade LSS: 4 beslut Daglig verksamhet: 1 beslut Den enskilde har begärt uppskov Kontaktperson: 1 beslut Har en kontaktperson att erbjuda men får ingen kontakt med brukaren, har ringt vid flertal tillfällen utan resultat. Har även lämnat meddelande på telefonsvararen. Korttidshem 1 beslut Familjen har blivit erbjuden korttidsvistelse men vill avvakta. Ledsagare 1 beslut Föreslog en kvinnlig ledsagare, modern vill ha en manlig (20-25 år) som kan hjälpa brukaren att värdera vad som är rätt och fel. OMSORGEN OM FUNKTIONSHINDRADE LSS: 3-6 mån mån 6-9 mån 9-12 mån Daglig verksamhet 1 Kontaktperson 1 Korttidshem 1 Ledsagare 1 SUMMA år Omsorg om funktionshindrade SoL: Ingen ej verkställd insats enligt SoL har rapporterats. Lena Lager Socialdirektör

118 Sammanträdesplan 2010 för socialnämnden 2010 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 2010 må 1 FLG 1 FLG 1 kf må ti 2 ksau ti on son AU 1 son IU 3 1 son AU on to ksau 2/6 1 2 ksau 4 2 FLG to fr BAS 5 3 fr lö lö sö sö må FLG BAS 8 FLG 6 må ti ksau 6 4 ksau 8 ksau BAS 9 ksau 7 ksau ti on 6 10 IU AU 10 son IU 7 5 BuB 9 SON 7 IU 4 8 son AU 6 10 son IU 8 SON on to BuB 10 son IU son IU to fr 8 12 jan rapp 12 febr rapp 9 7 BuB okt rapp 10 fr lö lö sö sö må årsr in FLG 15 FLG 12 Bu10 FLG 10 BuB FLG 14 maj rapp FLG 11 sept.rapflg kf må ti 12 ksau 16 ksau 16 ksau 13 ksau kf 14/ ksau (ks bu) 14 ks ti on 13 son IU 17 SON IU AU 12 son IU son IU 15 SON 13 son IU on to son IU to fr D fr lö lö sö sö må 18 FLG 22 kf D1 ks 17 apr rapp 21 ks FLG kf 22 FLG 20 må ti ksau ksau ti on son IU 24 son IU 21 SON son IU son AU 24 son IU 22 son IU on to ks 25 ks ks ks 23 to fr strat plan fr lö lö sö sö må 25 ks 29 kf FLG 26 kf FLG 24 FLG juli rapp 27 FLG 25 FLG 29 ks bu 27 må ti ksau son IU ti on 27 son IU son IU 26 son IU son IU 27 SON 29 on to ks ks ks bu 30 to fr fr lö lö sö sö må FLG må ti 31 ti 2010 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 2010 ksau/ks - kommunstyrelsen kf - kommunfullmäktige årsredov - bokslut D 1 el 2 - delårsrapport FLG - SoF ledningsgrupppp SON Sammanträdestider Socialnämnden kl Deadline för inlämning av handlingar BuB/BAS - budgetber/avstämn bu10 - Inl budget 2010 AU Arbetsutskottet kl el efter IU till sammanträdena är 7 dgr innan Au resp IU IU Individutskottet kl 09.00

119

120

121

122

123

124

125