Stämmohandlingar 20 mars 2014

Transkript

1 Stämmohandlingar 20 mars 2014 Med LRF Sydosts verksamhetsberättelse

2 Program Välkommen till ordinarie regionförbundsstämma i LRF Sydost Torsdagen den 20 mars 2014 på Brofästet i Kalmar Kl Kl Kl Fullmäktigeregistrering och kaffe Stämman öppnas Välkomsthälsning av regionförbundets ordförande Lars-Ove Johansson Anförande av Katarina Hedström Klarin, ekonomichef LRF, VD LRF Konsult Stämmoförhandlingar enligt föredragningslista punkt 2-6 Utdelning av förtjänsttecken, Silvernål, Bernhard Ekström-stipendie Dan Bernekes fond Årets lokalavdelning Årets kommungrupp Lunch Kl Stämmoförhandlingar enligt föredragningslista punkt 7-19 Kl Motionsbehandling i form av Motionstorg punkt 20 Kl Kl Kl Kl Motionstorget avslutas, fika Framtidssamtal med Håkan Brynielsson, regiondirektör Regionförbundet i Kalmar, LRF Ungdomen och Framtidens Ledare i LRF Sydost Beslut i plenum Stämmoförhandlingar enligt föredragningslista punkt Avslut 2

3 Föredragningslista Föredragningslista vid ordinarie regionförbundsstämma i LRF Sydost Torsdagen den 20 mars 2014, kl på Brofästet i Kalmar 1. Stämman öppnas 2. Val av funktionärer vid stämman a) ordförande b) vice ordförande Anmälan av mötessekreterare och protokollsekreterare 3. Val av två protokolljusterare samt rösträknare 4. Fastställande av röstlängd och dagordning 5. Fråga om stämman utlysts i behörig ordning 6. Styrelsens verksamhetsberättelse och övriga redovisningshandlingar 7. Revisorernas berättelse 8. Beslut om fastställande av resultat- och balansräkningar 9. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter 10. Bestämmande av dagarvoden 11. Bestämmande av reseersättningar och traktamenten 12. Bestämmande av arvode åt revisorerna 13. Bestämmande av arvoden för valberedningen och dess ordförande 14. Val av styrelseledamöter 15. Val av regionförbundets ordförande bland styrelseledamöterna 16. Val av revisorer jämte suppleanter 17. Val av valberedning inför 2015 års stämma samt ordförande i densamma 18. Val av beredningsgrupp för att förbereda val av valberedning 19. Övriga rapporter och meddelande från regionförbundsstyrelsen 20. Behandling av inkomna motioner 21. Val av fullmäktige jämte ersättare till LRFs riksförbundsstämma Övriga frågor framförda i stadgeenlig ordning 23. Stämman avslutas 3

4 Arbetsordning Begära ordet Ordet begärs genom handuppräckning. Förslags- och rösträtt Förslags- och rösträtt har fullmäktige. Dessutom har styrelsens ledamöter förslagsrätt i alla frågor utom sådana som avser den gångna tidens förvaltning, verksamhet eller val av revisorer. Yttranderätt Närvarande medlemmar har yttranderätt. Omedelbar yttranderätt under debatt tillkommer ledamöter av regionstyrelsen. Valberedningen har yttranderätt i valberedningsfrågor. Röstning När ordförande har ställt proposition och röstning skall ske på densamma, skall fullmäktige ropa endast ja på de förslag man bifaller; på det som inte bifalls skall fullmäktige vara tyst. Inga nej-röster! Detta underlättar för presidiet att avgöra vilket förslag som vunnit. Votering Votering skall begäras innan klubban fallit. Först görs en försöksvotering, d v s fullmäktige visar genom handuppräckning vilket förslag som bifalls. Om ett eller flera fullmäktige inte delar ordförandes uppfattning, kan rösträkning begäras. Detta skall ske innan klubban faller. Vid rösträkning skall justerarna/rösträknarna, med ev bistånd av utsedda tjänstemän, träda in och räkna rösterna. Sluten omröstning Används vid personval och innebär att fullmäktige röstar skriftligt och inlämning av röst görs mot registrerad röstlängd. Denna omröstning hanteras av justerare/rösträknare biträdda av utsedda tjänstemän. Motionsbehandling Fullmäktige kan bara lägga förslag till ändringar i beslutsatt-satser, ej i yttrandetext. Förslag till ändrade attsatser och tilläggsatt-satser skall lämnas in skriftligt vid stationen på motionstorget under motionsbehandlingen. Huvudförslag/motförslag Regionstyrelsens förslag utgör alltid huvudförslag i av ordförande ställd beslutsproposition. Då regionstyrelsens föredragande eller regionordföranden tillstyrkt tilläggs- eller ändringsförslag framfört av ett fullmäktige betraktas förslaget som regionstyrelsens. Regionstyrelsens ursprungliga icke förändrade förslag kvarstår till följd därav ej som förslag. I de fall det finns flera motförslag i en votering, skall en omröstning först ske mellan motförslagen för att få fram ett motförslag att ställa mot regionstyrelsen huvudförslag. Reservation Reservation skall inlämnas skriftligt direkt efter beslut. Tidsbegränsning och disposition Om presidiet anser det nödvändigt kan man införa tidsbegränsningar av inlägget. Stämmans presidium äger rätt att fritt tidsdisponera inom dagordningen. 4

5 Valberedningens protokoll 5

6 6

7 7

8 8

9 9

10 Verksamhetsberättelse 2013 Näringspolitik Biotopskydd Under 2012 arbetade LRF Sydost, i synnerhet Per Petersson i regionstyrelsen, intensivt med biotopskyddade odlingshinder. Under 2013 fortsatte Per att träffa alla viktiga nyckelpersoner på riksnivå, även i Miljömålsberedningen och ledarmöter i Miljöpartiet som också sitter med i Jordbruksutskottet. Alla gav positiva signaler. Förslaget skickades ut på remiss i juni, i februari 2014 föreslog regeringen en ny lagrådsremiss, beslut tas i riksdagen under våren. Ändringen i miljöbalken föreslås träda i kraft den 1 september Skog och vilt Många av våra medlemmar är skogsägare och har ett aktivt skogsbruk. Många är också jägare och/eller jakträttsinnehavare. Därtill kommer de som använder skogen för rekreation i olika former. Skog och vilt är därmed något som engagerar och berör väldigt många, både när det gäller fritid och företagande. LRF har tagit upp olika frågor genom att ordna möten för information och diskussion på olika platser i regionen och även medverkat på skogsträffar tillsammans med Södra skogsägarna m fl. LRF har tagit upp aktuella frågor genom satsningar på olika projekt. Projektet Komet innebär en möjlighet för dig i Kronoberg att få ekonomisk ersättning för skog med stora naturvärden som får stå kvar istället för att avverkas. Kronobergs län är ett av fem försöksområden i landet. Kometprojektet fortsätter fram till våren 2015, med bra resultat hittills. Älgförvaltningsgrupperna arbetar på bra för att få ett älgbestånd som är i balans med fodertillgången. Projektet Viltstammar i balans i ett förändrat klimat pågår och handlar om hur vi kan samverka kring en uthållig klövviltstam och en långsiktig skogsproduktion. Viltfrågorna är ständigt aktuella för LRF Sydost,. inte minst vildsvinen. Deras okontrollerade ökning för med sig en komplicerad problematik. Vi har dagliga kontakter med myndigheter, organisationer och lantbrukare som har olika perspektiv. Vildsvinsfrågan prioriteras och vi arbetar för att få stopp på all utfodring, öka samverkan, skapa förenklingar vid jakt, ökad avsättning av köttet, få fram fler fällor samt skapa stimulans för jägarna att kunna skjuta grisarna. Vi har också startat projektet Vildsvinsförvaltning i Småland. Projektet stöds av Leader Linné och omfattar ett antal kommuner i Kronoberg, Kalmar och Jönköpings län. Dess syfte är att hitta samverkansformer mellan markägare, arrendatorer och jägare och få fram nya lösningar. Vargen gör också intrång i vår region, vilket väcker blandade känslor. Vi hoppas att den konsekvensanalys som Sydost drev igenom på Riksförbundsstämman ska utreda frågetecknen kring kostnader och mjuka värden och visa på hur varg i vårt område påverkar landsbygdens utveckling. Vår motion från stämman om en vildsvinspolicy har också blivit klar och vildsvinspolicyn finns nu på LRFs hemsida. Vår vildsvinsmässa i Kosta fick stor uppmärksamhet i media och var uppskattad av besökarna. Genom projektverksamheten har vi kunnat genomföra två kvällar med fokus på såväl jordbruksarrenden och jakträttsupplåtelser. Vi har även haft ett projekt, Nya vildsvinsjägare, som finaniseras av Länsstyrelserna i regionen, som syftar till att hitta nya yngre jägare, som vill och kan hjälpa de markägare/lantbrukare som behöver hjälp med att minska vildsvinstammen. Utifrån all den tid och arbete vi lagt ner vad gäller vildsvinen ser vi att i vissa områden fungerar samverkan bra. Dessa områden ser vi som viktiga budbärare till andra område där samverkan inte fungerar. Vatten Vatten är livsnödvändigt inte bara för lantbruket utan för alla, och därför är vattenfrågorna ständigt aktuella för alla verksamheter som påverkar vatten. I Sydost har det bland annat handlat om vilka som ska betala kostnader för att övervaka vattnets kvalité. 10

11 Utökat betalningsansvar för bl.a. lantbruket är och kommer att förbli en het fråga. Ljungbyån i Kalmar och Nybro kommuner har utsetts till nationellt pilotområde. Förändrad lagstiftning har satt fokus på föreskrifterna i vattenskyddsområden. Inom Sydost finns både positiva och negativa exempel på hur lantbrukare och kommuner kan samverka, eller hur bristande förståelse för varandra kan leda till stora problem. Aktuella frågor är riskbedömning vid hantering av t.ex. växtskyddsmedel, storlek på skyddszoner och ersättningsfrågor vid stora inskränkningar i möjligheterna att bedriva ett effektivt jordbruk. Vattenråden blir allt viktigare och LRF Sydost arbetar för att ha en god representation i dessa. Opinionsbildning Under året lades stort fokus vid påverkansarbetet. I maj stod det klart att landsbygdsprogrammet riskerade att förlora 500 miljoner. LRF Sydost tog frågan på allvar och satte målet att nå alla makthavare i regionen. Budskapet, som främst spreds via sociala medier, var; om inte regeringen skjuter till 500 miljoner innebär det att våra lantbrukare kan få 20 procent mindre i EU-stöd. Det var det givna temat på politikerträffen i augusti, då riksdagspolitiker, landshövdingar mfl bjöds på en lärorik resa på smalspåret. Bland annat visades hur snabbt betesmarker växer igen och hur många arbetstillfällen det handlar om. En sista åtgärd togs i september då LRF Sydost bjöd in till presskonferens utanför Kalmar där Kicki Svensson postade ett brev/inbjudan till Fredrik Reinfeldt och Anders Borg. Båda aktiviteterna gav stort genomslag i media. Vid politikerträffarna fortsatte vi att jobba fram- 11 gångsrikt med den avancerade dialogen, ett nytt arbetssätt som infördes Fokus sätts på ett ämne och målet är att skapa oförglömliga möten som utgår från deltagarnas behov och önskemål. Politikerna upplever numera att vi hjälper dem att bli säkra i sin argumentation. Genom att tydligt illustrera vad lagar innebär för böndernas vardag förstår politikerna deras beslut innebär i praktiken. En politikerträffar hölls också i januari, då på temat vildsvinproblematiken. Infrastruktur LRF stöttar och hjälper dig när någon vill göra intrång på din mark. Tillsammans med dotterbolag och andra samarbetspartners har vi tillgång till bra rådgivning och juridisk hjälp. Vi hjälper dig att ta reda på vilka ersättningsnivåer du har rätt till när någon vill ta din mark i anspråk. Detta kan gälla allt från anläggning/breddning av vägar, nedgrävning av mindre ledningar, uppsättning av telemaster, vindkraftverk och stora kraftledningar. För att kunna ta hand om ny el från vindkraft och för att få ett säkrare stamnät inom landet samt nya och fler förbindelser med övriga Europa byggs många kraftledningar i Sydost området. Här arbetar vi hårt för att nya ledningar ska innebära ett så litet ingrepp som möjligt för de drabbade markägarna. Bredbandsfrågan är också mycket aktuell i vårt område med många satsningar för framtiden på gång. Ovan: Johan Hultberg, moderat riksdagspolitker och ledamot i miljöoch jordbruksutskottet, Lars-Olof Johansson och Karin Nilsson (C) på smalspårsresa vid politikerträffen i augusti Nedan: Anders Hermansson ansvarar för upplägg och innehåll på träffen. Här berättar han och lantbrukare Mattias Israelssons om situationen.

12 Konsumentpåverkan genom app I påverkansarbetet mot konsument fick vi under våren ett nytt redskap appen bonde på köpet. Den ingick i en större digital satsning för att öka medvetenheten om fördelarna med att köpa svensk mat. Många lokalavdelningar och kommungrupper satsade på budskapet vid deltagande på olika aktiviteter och tyckte att det var lättare att börja prata om svensk mat genom att visa appen som väckt stort intresse. Det totala antalet nedladdning i december var , varav 2656 i våra tre län. Totalt antal varuscanningar, LRF Ungdom marknadsförde den vid MAT2013 och på Ölands skördefest. Den väckte också intresse bland elever och lärare under Jorden & skogen i stan. Medialt placerade sig LRF Sydost även under 2013 stadigt bland de regioner som fick flest antal mediepubliceringar i olika frågor. Sociala medier har blivit allt viktigare i påverkansarbetet. På facebook har vi 352 gillare och på 256 följare ( ). En strategi för sociala medier arbetades fram under hösten Företagsutveckling LRFs vision om att de gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället förutsätter bl. a att det finns livskraftiga landsbygds-företag och företagare med framtidstro. LRF Sydost ser alla företag med knytning till de gröna näringarna som viktiga för landsbygdens utveckling i regionen och arbetet med företagsutveckling har en central roll i LRFs verksamhet. Företagsteam LRFs Företagsteam arbetar specifikt med frågor runt företagsutveckling och medverkar på olika sätt till utveckling av företag och företagare bland medlemmarna. Det kan t.ex. gälla att få igång en process om generations-ägarskifte eller att anordna någon form av utbildning. Under året har vi förutom coach- och 12 Utbildningen Vägen till ett framgångsrikt varumärke var uppskattad. företagsutvecklingssamtal på gårdarna och företagen hos medlemmar, i projekt och andra aktiviteter genomfört utbildningar såsom varumärkesutbildning och offentlig upphandling där företag fått mer kunskap om sin marknad och omvärld. Utbildningar, företagarträffar och statistik Företagsteamet startade upp utbildningen Vägen till ett framgångsrikt varumärke med Irene Falkbrink- Norrman. Elva personer deltog i utbildningen. Tillsammans med Connect Sydost med sitt omfattande nätverk inom näringslivet har hållits företagarträff och våra medlemsföretagare har erbjudits tillgång till Connect Sydosts kompetens och tjänster med fokus på företagstillväxt. Årets Kock, med lyckade möten mellan medlemsföretagande producenter-grossisterrestauranger, resulterade i goda affärer och kan fortsätta generera lönsamma samarbeten framåt. I linje med vår regionala tillväxtprioritering har vi fortsatt ta fram statistik inför möten, till kommungrupper och lokalavdelningar som underlag för att skapa en aha-effekt vid möten med politiker och andra beslutsfattare. Ung och växtodlare Projekt med inriktning företagsutveckling Ung och växtodlare i Blekinge samlade unga växtodlare i Blekinge till en utbildning som bl. a omfattade: klimatanpassad odling, ogräsbekämpning, alternativa proteingrödor och maskinsamverkan. Utbildningen genomfördes under fyra kvällsträffar och samlade ett 20-tal ungdomar. Projektet Grön Kompetens i Blekinge med fokus att stärka landsbygdens företag genom kompetensutveckling samt genom att samverka till att nya nätverk och mötesplatser skapas mellan aktörerna på landsbygden och i städerna, har fortsatt och avslutades under året. Projektet Energiaffärer i Blekinge vänder sig till lantbruksföretag och landsbygdsföretag som har intresse av affärsmässiga satsningar på energieffektivisering och förnybar energi.

13 Livsmedel Årets kock LRF är en av huvudsponsorerna för Årets kock sedan tre år tillbaka och stod 2013 för värdskapet för andra året i rad. Den 15 oktober genomfördes deltävling två i Växjö med ett besöksantal på ca Vi arrangerade smakseminarium, några föreläsningar och hade också 47 matproducenter på plats som utställare samt ett osttorg. Regionens mål med värdskapet var att producenterna skulle hitta nya affärskontakter. Därför organiserades matchmaking mellan producenter, grossister och restauranger. Detta blev mycket uppskattat och ledde till ett flertal nya affärer. I LRF Sydosts monter lagade fd Årets Kock Klas Lindberg mat med medlemmar och styrelseledamöter. För att sprida budskapet till en intresserad målgrupp bjöds matbloggare in till träff hos familjen Nilsson i Pilås den 4 oktober. Där medverkade årets kock 2013 Daniel Räms, assisterad av elever från Ryssbygymnasiet. också fått en del restaurangkontakter som är intresserade av lokala/regionala livsmedel. Projektet Mat & Upplevelser i sydöstra Sverige avslutades den sista juni 2013, efter fyra års projekttid. Projektet har genomfört nästan 200 olika arrangemang, studieresor, seminarium m.m. Det har varit drygt 3000 deltagare och olika experter har använts vid ca 185 tillfällen. Projektet har gett många goda resultat och vi vet att det har bidragit till ett antal företagsstarter och utvecklingssteg. Rose- Marie Winqvist har slutrapporter för den som är intresserad. Genom medverkan i arbetsgrupper bla i Kulinariska Akademin (Smålands och Ölands Gastronomiska Akademi), Ryssbygymnasiet, turism, m.m. upprätthåller och utvecklas LRF Sydost kontakter och kunskaper inom fler näringar, där livsmedelsfrågorna tar plats och där samsyn behövs. Köp Svensk Ost Den 28 februari inleddes vår aktivitet för att framhålla den svenska osten, där råvaran levereras av många medlemmar. Detta pågick en månad tom den 28 mars och gav följande resultat: 17 butiker i sydost var involverade, 74 mjölkproducenter var på plats i butik under sammanlagt 60 dagar och resultatet blev en försäljningsökning i jämförelse med föregående år under samma period med mer än fyra ton ost. Två butiker som ökade procentuellt mest utsågs som vinnare och fick ett uppskattat gårdsbesök som pris. Vi har även bjudit in fler butiker till Gårdsbesök och visat på olika produktionsgrenar och verksamheter. Det har varit mycket uppskattat. Offentlig upphandling Två träffar har genomförts inom offentlig upphandling; en i Vimmerby för norra Kalmar län och en i Alvesta för Kronoberg. Båda träffarna har vänt sig till kostekonomer, upphandlare, politiker och leverantörer. Det finns ett stort intresse för frågorna och efter träffarna har vi sett en större samsyn samt att vi har fått uppmaning att vara behjälpliga med samordning av producenter och stöttning till den som vill vara en del i kommande upphandlingar. Inom LRF finns en arbetsgrupp för offentlig upphandling, där Axel Hansson på riks är samordnande. LRF Sydost är representerade här vilket gör att vi har en inblick i övriga landets aktiviteter inom frågan. I samband med detta har vi också haft möjlighet att träffa flera av de större grossisterna i landet och fått en mer utvecklad kunskap om deras efterfrågesituation. Vi har 13 Ovan: Thomas Magnusson, mjölkproducent i Torsås by, talade för svensk ost under ostkampanjen på ICA Maxi i Växjö. Nedan: Klas Lindberg, Årets kock 2012 och Cilla Engström lagar vildsvinskorv i LRFs monter under Årets Kock i Konserthuset.

14 Energi Energiåret avslutades med marknadsföring av LRF Riks stora energiprojekt Goda affärer på förnybar energi (GAFE). Projektet ger goda möjligheter till subventionerad rådgivning, inspirationsresor, studiecirklar mm. för den som är intresserad av att spara energi eller tjäna pengar på energi. I projektet utses framtidsföretag som förebilder för andra och mål för t.ex. studieresor. Sydost har fått ett framtidsföretag i Nöbble gård norr om Kalmar. Fler framtidsföretag kommer sannolikt inom kort. Energiaffärer i Blekinge Projektet Energiaffärer i Blekinge vänder sig till lantbruksföretag och andra landsbygdsföretag som ser affärsmöjligheter inom områdena energieffektivisering och produktion av förnybar energi. För att lyfta fram förnybar energi arrangerades två seminarier med solenergi som tema; dessa var välbesökta och samlade ett 100-tal deltagare. Inom ramen för projektet medverkade vidare LRF Sydost också vid en energi- och teknikmässa i Ronneby. Mässan som arrangerades av Ronneby Teknik och Miljö AB vände sig tillprivatpersoner, organisationer och företag i Ronnebyregionen; ett 25-tal utsällande företag deltog. LRFs huvudbudskap var: Använd din energi effektivare jämte presentationen av studiematerialet Energiföretagaren. Vidare arrangerades en tredje omgång av kursen Sparsam körning. Utbildningen genomfördes på Naturbruksgymnasiet i Bräkne-Hoby. Lean Totalt är ca 40 gårdar med i det nya LEANprojektet som startade upp hösten 2013.Av dessa gårdar ligger 10 st inom sydosts område. De flesta näringar är representerade, dock ingen svinproducent. I sydost finns det i dagsläget 4 st utbildade Leancoacher. Varje gård som är med, jobbar i projektet under en period av 18 månader. De betalar ca. 30 % av den totala kostnaden, övrig kostnad finansieras via externa medel. Förhoppningen och målet är att Lean Lantbruk ska vara en del av det svenska lantbruket på lång sikt, dvs det jobbas intensivt att finna externa finansiärer som kan hjälpa till med en del av den totala kostnaden för lantbrukaren även i framtiden. Vi är alla medvetna om att insatsen betalar sig, dock kan tiden för detta variera från gård till gård. LRF Ungdom Ungdomsverksamheten i sydost har förändrats under Från att ha varit fyra styrelser så tog extrastämman den 16 februari beslut om att bilda en ungdomsstyrelse för hela Sydost och ett nytt arbetssätt sjösattes. Styrelsen har under det gångna verksamhetsåret sammanträtt sju gånger. Styrelsen har utgjorts av: Eddie Johansson ordf, Henrik Knutsson vice ordf, Joakim Pihl, Henrik Nilsson, Emelie Olsson, Fredrik Carlsson, Malin Gustavsson och Mikael Roos. Ungdomsrepresentanter i LRF Sydost regionsstyrelse har under verksamhetsåret varit Nina Nilsson och Christian Horn. Målet med det nya arbetssättet är att knyta ungdomsverksamheten närmare den regionala verksamheten för att kunna påverka i frågor som är viktiga för LRF Sydosts unga medlemmar. Öka engagemanget hos unga medlemmar är också viktigt och därför är ett nätverk med förtroendevalda ungdomar i kommungrupperna under uppbyggnad. LRF Ungdomens styrelse har deltagit på regionstämma och LRF Ungdomens riksstämma. De har varit aktiva i projektet Ung och Grön, deltagit vid olika aktiviteter för att marknadsföra LRFs konsumentapp Våga fråga. En sommarfest för hela regionen har genomförts och LRF Ungdomen medverkande med en monter på Målilla traktorpulling. Den nya styrelsen i LRF Ungdomen under 2013; fr v Henrik Nilsson vice ordf, Mikael Roos, Emelie Olsson, Fredrik Carlsson, Malin Gustavsson, Henrik Knutsson, Joakim Pihl och Eddie Johansson ordf. 14

15 LRF Ungdomen har en mycket aktiv Facebook sida, besök den gärna facebook.com/lrfungdomsydost. Framtidens ledare Under 2013 startade LRF Sydost en satsning på Framtidens Ledare där ungdomar mellan år fick söka till programmet. Syftet med utbildningen är att ge unga som är engagerade i de gröna näringarna kunskap och nätverk som stärker deras drivkraft så att de väljer att bli förtroendevalda i LRF och/ eller lantbrukskooperationen. Tio ungdomar antogs till programmet, medverkar gör framgångsrika regionala ledare som delar med sig av sin erfarenhet och kunskap, bland andra landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Barn & Ungdomskommunikation Vi har deltagit på två läromedelsmässor i Växjö och Karlskrona och därmed haft en hel del lärarkontakter. Dessa kontakter har lämnats vidare till respektive kommungrupp. Vi har medverkat på två rikskonferenser med övriga regioners BUK ansvariga. Kontakter med Linneuniversitetets lärarutbildning har återupptagits och vi hoppas på ett utvecklat samarbete. Kommunikation har gjorts med alla Barn- och ungdomsansvariga i lokalavdelningarna ett antal gånger. Arbete har påbörjats för att få en bättre överblick och kunskap om vilka gårdsvärdar vi har i sydost, vad de gör och hur de utvecklar sina kontakter. En träff planerades i mars men fick ställas in pga. för få anmälda. Detta prövas igen under Vi har tagit fram en ny redovisningsblankett som är lättare att fylla i och också ger en bättre insikt i vad som görs i de olika besöken. Vi har genomfört två Jorden & Skogen i stan, på Ingelsta den 18 september och på Ingelstorp den 24 september. Sammanlagt mötte vi och de samverkande aktörerna 1400 barn och 110 lärare under dessa två dagar. Vid medverkan på ett antal kommungruppsträffar har frågorna om BUK- arbetet lyfts ytterligare och här kommer det arbetet att fortsätta. Utbildning Ett antal utbildningar har genomförts för förtroendevalda i LRF Sydost under LRF Ungdomens styrelse och valberedning har gått utbildningen Morgondagens mötesformer som ett led i att engagera på nya sätt. Nya förtroendevalda i lokalavdelningar, kommungrupper och i ungdomsstyrelsen har blivit erbjudna utbildningar för att stärkas i sitt uppdrag. Nyvalda ordföranden i lokalavdelningarna erbjöds en utbildning för hur man lägger grunder för bra och effektiva möten. Regionens beredningsgrupp har under en dag fått vägledning i sitt arbete 15 och tagit fram en arbetsordning. Regionstyrelsen har tagit ett steg till i sin ledarskapsutbildning och också genomfört en utbildning i Förhandlingsteknik för att bättre kunna driva frågor som är viktiga för LRF Sydosts medlemmar. Lokalavdelningar i Norra Kalmar och på Öland har erbjudits utbildningar för att utveckla verksamheten i lokalavdelningen. Den utbildningen kommer att erbjudas samtliga lokalavdelningar i LRF Sydost. Mellanstadieelver besöker Ingelstadsgymnasiet och aktiviteten Jorden & skogen i stan, här vid en station där de intresserat gissade om maten kom från Sverige och tog hjälp av appen bonde på köpet. Stämman 2013 Stämman 2013 Utmärkelser/stipendie Silvernålar: Barbro Winge, Åseda Kerstin Persson-Berg, Köpingsvik Carina Olsson, Bräkne-Hoby Johan Åhlund, Vickleby Lars Karlsson, Kättilsmåla Årets lokalavdelning Frödinge-Locknevi Årets kommungrupp: Tingsryd Bernard Ekström: Ellinor Nilsson - Flaka Malin Gustavsson - Ryssby Av 20 motioner gick följande vidare till riksstämman: Utvärdering av länsstyrelsernas verksamhet, Mönsterås LRF Allmänna vägar på landsbygden, Älghults LRF Intrång på landsbygden av kraftbolag, Misterhults LRF Vildsvinsproblematiken, Vislanda- Blädinge LRF samt Döderhult och Älghult Minskning av energiskattereduktion, Döderhult LRF Trygga affärer med trygga avtal, Listerbyortens LRF

16 Resultaträkning Växjö den 28 / Lars-Ove Johannson, Håkan Lundgren, Per Brunberg, Sofia Hidling, Per-Göran Sigfridsson, Per Petersson, Mikaela Johnsson, Lennart Svenzen, Lina Ståhl, Kicki Svensson. Resultaträkning med underskrifter finns att tillgå på stämman den 26 mars. 16

17 Revisionsberättelse Till regionförbundsstämman i Lantbrukarnas Regionförbund i Sydost, organisationsnummer (ideell förening). Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Lantbrukarnas Regionförbund i Sydost för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Föreningens redovisningsrutiner, redovisningsprinciper och rutiner för intern kontroll är enhetliga med och integrerade i Lantbrukarnas Ekonomi AB:s redovisningssystem och rutiner. Av bolagsstämman utsedda revisorer har genomfört siffergranskning och revision av redovisningen i Lantbrukarnas Ekonomi AB. Vår bedömning och vårt uttalande nedan, vilar i detta avseende på den siffergranskning som utförts av revisorerna i Lantbrukarnas Ekonomi AB. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot föreningen eller på annat sätt har handlat i strid mot lagar eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen, och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Växjö den /

18 Förvaltningsberättelse Regionförbundsstyrelse och LRF Ungdom Årsstämma Regionförbundets årsstämma hölls den 26 mars på Brofästet i Kalmar. 198 av 203 kallade stämmofullmäktige var närvarande. 105 lokalavdelningar av totalt 121 var representerade. Stämman behandlade 20 motioner varav sex gick vidare till Riksförbundsstämman. Regionförbundsordförande Lars-Ove Johansson lyfte i sitt anförande vikten av att Våga leva och att Våga förändra. Sedan fortsatte han med frågeställnigen om det var bättre förr? och följde upp med att berätta om hur han tidigt börjat arbeta på föräldrar gården som han senare som 20-åring fick ta över. Utmaningen var att hitta nya sätt att driva företag på landsbygden. Det är mycket som ska hanteras; återkrav, kantzoner, eko-odling, översvämningar och vilt som vildsvin och älg som medför extra jobb och nedgång i produktionen, ekonomi och rättigheter, regelkrångel och andra hinder som försvårar möjligheterna att vara företagare på landsbygden. Det är dessa frågor som LRF som skall jobba med. Lars-Ove berättade om det nya arbetsätt vi använder i LRF Sydost. Den avancerade dialogen som med sina oförglömliga möten varit ett framgångsverktyg i möten med riksdagsledamöter och andra beslutsfattare där vi rönt framgång i bl.a frågor angående biotopskydd, översvämningar, vildsvin, mm. Andra prioriterade områden som ordföranden lyfte är företagsutveckling och medlemsutveckling. Styrelsen har också givit regionchefen i uppdrag att se över våra arbetssätt och våra resurser så att de skall användas på ett effektivt sätt i hela regionen. Lars-Ove avslutade sitt anförande med att se fram emot ett nytt år och arbeta för ökad livsmedelsproduktion, lönsamhet och medlemsnytta! Medlemsutveckling Vid utgången av 2013 var antalet medlemmar i hela landet , en ökning med 577 medlemmar jämfört med I LRF Sydost blev siffran medlemmar vilket är en minskning med 5 medlemmar mot föregående år. LRF Ungdomen LRF Ungdomens styrelse har sammanträtt 7 gånger från det att den nya styrelsen valdes på ett extra årsmöte i febr LRF Ungdomen har under det gångna året genomgått en organisationsförändring vilket innebär ett nytt arbetssätt och att fyra styrelser har blivit en. Under 2013 har LRF Ungdomens styrelse utgjorts av; Eddie Johansson ordf, Henrik Knutsson vice ordf, Malin Gustavsson, Mikael Roos, Henrik Nilsson, Emelie Olsson, Joakim Pihl, Fredrik Carlsson Efter LRF Ungdomens årsmöte den 30 nov 2013 utgörs styrelsen av; Eddie Johansson ordf, Malin Gustavsson vice ordf, Mikael Roos, Robin Löfgren, Pernilla Olsson, Joakim Pihl, Christian Waltersson, Fredrik Carlsson. Styrelsen Styrelsen, som utgörs av stämmovalda ledamöter, har under det gånga verksamhetsåret sammanträtt 10 gånger. Styrelsen har utgjorts av: Lars-Ove Johansson ordf, Håkan Lundgren vice ordf, Lennart Svenzén, Per-Göran Sigfridsson, Sofia Hidling, Mikaela Johnsson, Per Brunberg, Per Petersson, Nina Nilsson LRF Ungdomen, Christian Horn suppl LRF Ungdomen. Revisorer Mats Bondesson, Olof Alvarmo, suppl Bengt Martinsson, Per Johansson 18

19 Motioner till regionförbundsstämman 2013 Motion nr Yttrande nr Lokalavd Sid 1. Sakägare 1 Mörbylångadalen Sakägare 1 Sydöstra Öland Sakägare 1 Ottenby Sakägare 1 Torslunda Sveriges livsmedelsförsörjning 2 Bergunda Strategi för svenska mervärden 3 Alvesta LRFs privata medlemsförsäkring 4 Frödinge-Locknevi Angående motioner 5 Älghult Stoppa glesbygdsavbefolkningen 6 Älghult Levande landsbygd eller rovdjur 7 Älghult Avgift djurskyddskontroller 8 Mörbylångadalen Avgift djurskyddskontroller 8 Sydöstra Öland Avgift djurskyddskontroller 8 Torslunda Kommunala avgifter 9 Motorp-Karlsunda Vildsvin 10 Älghult Mobiltäckning 11 Almundsryd LRF Kooperationen -framtidsdebatt LRFs roll 12 Gamleby Sångsvan skadar höstsådd gröda 13 Gärdslösa 34 19

20 Motion nr 1-4 Mörbylångadalens LRF, Sydöstra Öland LRF Ottenby LRF, Torslunda LRF Sakägare Idag räknas alla som sakägare som äger en fastighet inom en viss omkrets till en ny byggnation. Oftast är det de som har fastigheterna som fritidshus och bara är där några veckor om året som inte vill ha byggnation i närheten av sitt fritidshus. Här på Öland och på landbygden överhuvudtaget vill vi bo och utvecklas året om, men det är många som inte tjänar sitt uppehälle på landsbygden som vill sätta käppar i vår utveckling. Vi vill bo kvar på landsbygden och leva i nutid och utvecklas med den. Härmed yrkar vi, att de personer som inte är folkbokförda och inte betalar skatt i den kommun där byggnation sker, skall inte vara sakägare och inte ha yttranderätt. att LRF Sydost verkar för en lagändring. att LRF Sydost tar motionen vidare till LRF s riksförbundsstämma. Motionen antagen vid respektive avdelnings årsmöte Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 1 Motionens innehåll Motionerna från Mörbylångadalens, Sydöstra Ölands, Ottenbys och Torslundas lokalavdelningar är identiska och vill begränsa vilka som har yttranderätt och vilka som är sakägare när en fastighetsägare vill utföra en byggnation. Många fritidshusägare som bara bor i sin fastighet några veckor om året vill inte ha någon nybyggnation i sitt närområde och försöker därför stoppa utvecklingen på landsbygden genom yttranden och överklaganden. Lokalavdelningarna yrkar på att man ska vara folkbokförd i kommunen för att vara sakägare och ha yttranderätt i dessa ärenden. Lokalavdelningarna yrkar att regionförbundet ska verka för en sådan lagändring, samt att motionen skickas vidare till riksförbundsstämman. Styrelsens ställningstagande och förslag Regionförbundsstyrelsen håller med motionsskrivarna att det idag är väldigt många som är sakägare och på ett mycket enkelt sätt har möjlighet att överklaga all byggnation i sin närhet. Att överklaga kostar inget och det får stora konsekvenser för den som vill genomföra ett projekt av något slag såsom ökade kostnader, fördröjning etc. Kretsen av sakägare är generellt mycket snävare när det gäller plan- och bygglagen jämfört med miljöbalken, där många fler kan vara sakägare för att de berörs av en etablering av till exempel en verksamhet som ska prövas enligt miljöbalken. Regionförbundsstyrelsen ser ett stort behov av att alla myndigheter tar större hänsyn till landets livsmedelsproduktion i sina beslut än vad som görs i dag. Vi behöver en stark svensk livsmedelsstrategi, har vi det blir alla myndigheter tvungna att ta hänsyn till livsmedelsförsörjningen i sina beslut. Om detta blir verklighet skulle alla typer av överklaganden sättas in i ett livsmedelsproduktionsperspektiv och behandlas därefter. Det kan eventuellt vara nödvändigt att ändra lagstiftningen för att detta ska bli verklighet. Det är också viktigt att dessa överklaganden inte fortsätter att hindra annan företagsverksamhet på landsbygden som inte direkt har med livsmedelsproduktion att göra, till exempel inom energiområdet. Det är också viktigt att informera grannarna i ett tidigt skede när det gäller olika byggnationer för att få en ökad förståelse och därmed enklare ärendehantering. 20 Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att Regionförbundsstyrelsen får i uppdrag att med motionerna som grund skriva en motion till riksför bundsstämman att motionen i övrigt anses besvarad

21 Motion nr 5 Bergunda LRF Sveriges livsmedelsförsörjning Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 2 Våra politiker har helt glömt bort frågan om livsmedelsförsörjningen.vid Sveriges inträde i EU var vi självförsörjande på livsmedel i det närmaste fullt ut. Vi är idag självförsörjande på spannmål, produktion av mjölk och kött har sjunkit till mellan 40-60%. Efter Sveriges inträde i EU finns inga beredskapslager i Sverige, ej heller i EU. Dagens butiker har inga lager, det som finns i butikerna räcker bara en dag. Centrallgren räcker i 3-8 dagar. Om det blir försörjningskris får den enskilde klara sig själv. Staten har ingen myndighet som tar ansvar för Sveriges livsmedelsförsörjning. Vi föreslår därför alla LRF:are lokalt som centralt, att arbeta för full självförsörjningsgrad av livsmedel. Sveriges invånare skall kunna erbjudas svensk mat av högsta kvalitet både nu och i händelse av ofred. Kom ihåg, att en sådan här insats genererar även: ökade arbetstillfällen öppna landskap svenskt jordbruks överlevnad - påverkar BNP positivt. Vår förhoppning är att denna motion mottas positiv av Bergunda LRF:s årsmöte och vidarebefordras till Sydoststämman Motionen antagen vid LRF Bergunda årsmöte Motionens innehåll Motionen hävdar att våra politiker helt glömt bort frågan om livsmedelsförsörjning. Sverige hade tidigare en plan för att vi skulle vara självförsörjande men den har försvunnit, därmed finns ingen beredskapsplan hur vi skulle klara ett krisläge då vi inte får in livsmedel utifrån. Styrelsens ställningstagande och förslag Tyvärr har svensk självförsörjningsgrad rasat under många år vilket innebär att vi i dagsläget importerar hälften av vad vi äter. För att försöka vända den vikande svenska produktionen utformade LRF en nationell livsmedelsstrategi Utifrån denna strategi agerar LRF s regionförbundsstyrelse vid alla sina kontakter med politiker. Målsättningen med strategin är att öka produktionen i landet med 1 % per år fram till LRF Sydost har formulerat en egen livsmedelsstrategi för att arbeta för mer produktion i vårt område. Sedan länge har regionförbundsstyrelsen två träffar per år med sydosts riksdagmän då produktions- frågor finns på dagordningen. Under 2013 hölls ett antal möten med olika lokala politikerna. På agendan för dessa möten kan nämnas: Lättnad i biotopskyddet, för att t ex kunna flytta på stenmurar eller lägga igen öppna diken för rationellare brukande. En resa på smalspåret där temat var att påverka om de förlorade 500 miljonerna från EU och där man fick se igenväxningen där jordbruket lagts ner. Brev till Reinfeldt och Borg med en inbjudan till sydost för att se vad landsbygdsprogrammets pengar innebär för landsbygden. Träffar om vikten av stöd till odling av bruna bönor på Öland. Offentlig upphandling. Under våren 2013 drevs en kampanj i 17 butiker med 74 lantbrukare på plats för att öka försäljningen av svensk ost. Detta blev en succé. Kunderna fick information om varför de ska välja och söka efter den svenska osten och fyra ton mer ost såldes jämfört med motsvarande period året innan. Under våren 2014 kommer den här kampanjen att följas upp med en Bondekamp i butiker i området där svensk mjölk, ost, ägg och kött från lamm, gris, nöt och kyckling ska marknadsföras. LRF Sydosts ambition är att ta alla möjligheter som bjuds till att förmedla fördelarna med svensk produktion till både politiker och konsumenter. 21 Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att med ovanstående redovisning anses motionen be svarad

22 Motion nr 6 Alvesta LRF Strategi för svenska mervärden Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 3 Motion till LRF Sydost regionstämma: Strategiplan för att lantbrukets miljö och djuromsorgsarbete skall kunna komma landets lantbrukare tillgodo och inte endast ge ökade vinster till handeln. Det är snart 20 år sedan Sverige blev medlemmar i EU och därmed lämnade regleringssystemet och anslöt sig till EU:s fria marknad. Diskussionerna då gick höga hur vi skulle klara oss när skyddet för det svenska jordbruket skulle tas bort. Målsättningen då var att vi genom ett medvetet miljö- och djuromsorgsarbete skulle skapa mervärden för våra jordbruksprodukter och på så vis skapa goda ekonomiska förutsättningar för svenskt jordbruk. Hur har det då blivit? Vi kan konstatera att förtroendet för våra svenskproducerade produkter är mycket bra och de betingar ett högre pris än motsvarande importerade varor. Men våra produktpriser ligger på samma nivå som i våra europeiska grannländer trots att vi genom våra miljö- och djuromsorgsprogram drar på oss betydande merkostnader. Följaktligen har vårt framgångsrika på väg-arbete lett till mycket stora vinster för handeln medan svenskt jordbruk går på knä. Därför yrkar vi: att LRF tar fram en strategiplan för hur våra svenska mervärden skall kunna komma svenskt lantbruk tillgodo ekonomiskt. Motionen antagen vid LRF Alvestas årsmöte Motionens innehåll Motionen efterfrågar en strategiplan för hur svenska mervärden ska kunna komma svenskt lantbruk tillgodo ekonomiskt. Styrelsens ställningstagande och förslag Styrelsen håller med om att tyvärr har den svenska modellen med höga ambitioner på miljö- och djuromsorg inte ekonomiskt kommit lantbruket tillgodo. Sverige har friska djur med höga produktionsresultat. Vi har klimatsmart både mjölk och köttproduktion, trots detta är lönsamheten låg om ens befintlig i flera branscher. Se på krisen i grisnäringen just nu. Svenskt lantbruk behöver en plan för hur man kan öka den egna konkurrenskraften och få betalt för de mervärden som faktiskt finns i våra produkter. Svenskt Kött har tagit bollen att ännu starkare än tidigare marknadsföra de svenska mervärdena. LRF har tre valbudskap till allmänheten i år. Sverige är större än storstan, Byt den svarta elen till grön el och viktigast i det här sammanhanget Att handla billigt kan stå oss dyrt. Man saknar inte kossan förrän båset är tomt, allmänheten har inte förstått att om man hela tiden väljer de billigaste varorna så säljer vi ut vår levande landsbygd och den väcker man inte till liv igen på något enkelt sätt. LRF tog 2010 fram en egen livsmedelsstrategi för att höja den reala värdetillväxten för den svenska maten med en procent per år fram till Men det räcker inte att bara LRF står upp för svenskt lantbruk. Det måste vara en nationell angelägenhet. Sverige har antaget 16 miljömål som till stor del påverkar lantbruket men det finns inga produktionsmål, t ex hur klarar vi att hålla den svenska befolkningen med mat om gränserna stängs. Eller borde inte landets matproduktion öka allteftersom befolkningstalet blir större. På stämman 2013 behandlades flera motioner som efterfrågade en nationell livsmedelsstrategi. Stämmans beslut blev att med bifall uppdra åt riksförbundsstyrelsen att arbeta för att en nationell livsmedelsstrategi tas fram som innehåller mätbara tillväxtmål och som beaktar både produktion och konsumtion av livsmedel. Frågan om en nationell livsmedelsstrategi kommer att vara ett av de viktigaste budskapen från LRF till politikerna inför valet Frågan drivs också av LRF i konkurrenskraftsutredningen. LRF Sydost arbetar också aktivt i en mängd aktiviteter för att föra fram fördelarna med svensk produktion. 22

23 Motion nr 7 Frödinge-Locknevi LRF LRFs privata medlemspensionsförsäkring Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att Regionstyrelsen får i uppdrag att skicka en skrivelse till riksförbundsstyrelsen med en uppmaning att det arbete som gjorts angående en nationell livsmedelsstrategi sedan förra stämman redovisas på stämman 2014 tillsammans med vilket arbete som utförs för att lyfta de svenska mervärdena till fördel för den svenske bondens lönsamhet. att motionen i övrigt anses besvarad Bakgrund Försäkringsbolag: Länsförsäkringar m.fl Banker: Länsförsäkringar bank, Swedbank m.fl. - har tryckt på och vill ha utrymme för att visa sina produkter på våra möten - har hävdat att det är viktigt med en pensionsförsäkring för framtiden samt hur bra det är - har hävdat hur viktig partnergruppen LRF är Ska man vara leverantör till oss inom LRF ska man förtjäna det och vara seriös. De har ej uppfyllt sina åtaganden. Trots att börsen stigit All time high har de ej kunnat förvalta kapitalet positivt. Efter avgifter har i stället pensionskapitalet minskat i värde i LRFs medlemspension. Motionärens önskan är att LRF centralt, samt på alla nivåer sätter press på ovan nämnda försäkringsbolag och banker. De har ej uppfyllt sina åtaganden när pensionskapitalet i LRFs Medlemspensionsförsäkring minskar trots stora börsuppgångar. Motionen antagen vid LRF Frödinge-Locknevis årsmöte

24 Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 4 Motion nr 8 Älghult LRF Angående motioner Motionens innehåll Motionären anser att banker och försäkringsbolag inte på ett positivt sätt kunnat förvalta det kapital som LRFs medlemmar betalat in via LRFs privata medlemspensionsförsäkring. Pensionskapitalet har i stället menar motionären minskat i värde i LRFs medlemspension. Motionären önskar att LRF sätter press på försäkringsbolag och banker för att få en positiv utveckling av kapitalet i LRFs Medlemspensionsförsäkring. Styrelsens ställningstagande och förslag I LRFs medlemsförmåner ingår vad det gäller försäkringar, en Basolycksfallsförsäkring och en Baslivförsäkring; den sistnämnda gäller efter fem års medlemskap. Någon försäkring av den typ som motionären tar upp i sin motion finns inte som något erbjudande till medlemmar inom LRF. Styrelsen har förståelse för motionärens synpunkter, men det är inte en fråga som hanteras av LRF. Vid ändring av motion i något avseende ska originalmotionen skickas med som referens (bilaga) Björkeboda Nils-Eric Johansson Om Älghult LRF avdelning kan anta motionen som sin egen önskas den sändas vidare till LRF sydost stämma. Motionen antagen vid LRF Älghults årsmöte Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att med ovanstående redovisning anses motionen besvarad 24 24

25 Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 5 Motion nr 9 Älghult LRF Stoppa glesbygdsbefolkningen Motionens innehåll Motionären yrkar på att ursprungsmotionen från lokalavdelningen ska i de fall den går vidare till riksförbundsstämman läggas som bilaga till regionstyrelsens motion. Styrelsens ställningstagande och förslag Det hela handlar om vem som har motionsrätt på olika nivåer. Enskilda medlemmar har motionsrätt till lokalavdelningens årsmöte. Lokalavdelningen har motionsrätt till regionstämman och regionstyrelsen har motionsrätt till riksförbundsstämman. Regionstyrelsen måste alltid beakta flera medlemmars intresse i den aktuella frågan som är lyft från lokalavdelningen, vilket gör att motionären möjligen kan uppleva att frågan blir alltför allmänt hållen. Det är en balansgång som regionstyrelsen alltid har att hantera. Att som motionären föreslår lägga ursprungsmotionen som bilaga är inte möjligt på grund av tidigare nämnda motionsrätt. Det ges däremot möjlighet för fullmäktige på regionstämman att påverka utformningen av regionstyrelsens motion till riksförbundsstämman. Motionären vill uppmana att LRF medverkar till att återinföra bostaden i näringsverksamheten. Före ändringen hade glesbygden ett välutrustat bostadsbestånd och ägarna bodde på sina näringsfastigheter. Efter förändringen har bebyggelsen i glesbygden eftersatts och inte blivit bebodda. Detta har drabbat glesbygdskommunerna med inkomstbortfall, när ägarna bor i andra kommuner. Tidigare bidrag och ekonomiskt stöd till nyinflyttade har bytts ut till orimliga avgifter för tillstånd och besiktningar. Motionen antagen vid LRF Älghults årsmöte Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att med ovanstående redovisning anses motionen besvarad 25

26 Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 6 Motion nr 10 Älghult LRF Levande landsbygd eller rovdjur Motionens innehåll Motionären vill att LRF ska medverka till att återinföra bostaden i näringsverksamhet vad det gäller bostadsbyggnad på jordbruk. Han menar att före förändringen hade glesbygden ett välutrustat bostadsbestånd men att efter förändringen har bebyggelsen i glesbygden eftersatts. Styrelsens ställningstagande och förslag Tiden före den skattereform som genomfördes 1990 ingick bostadsbyggnad på jordbruk i näringsverksamhet. Ägaren påfördes då ett schablonmässigt förmånsvärde som beskattades. Men från och med 1992 års taxering ingår inte bostadsbyggnad i jordbruk som används av ägaren eller närstående i närings-verksamhet. Detta medför dels att något förmånsvärde inte påförs ägaren, dels att avdrag för reparations- eller andra kostnader inte medges för privatbostad. Skattereformen 1990 genomfördes bl. a som ett led i en förenkling av skattereglerna och för att likställa regelverket för olika näringar och företagsformer. Enligt uppgifter från Skatteverket torde därför en återgång till det förhållande som rådde innan 1990 års skattereform inte vara förenligt med den strävan man har om att förenkla och harmonisera regelverket för olika branscher inom näringsverksamhet. Vi vill se ett kraftfullt engagemang från LRF i rovdjurspolitiken. Samtidigt som djurhållare lever med engagemang och skyldighet att skydda husdjur och boskap från lidande har samhällets företrädare tillåtit varg och lodjur breda ut sig över hela Sverige. Vi lider med de djurhållare som drabbats av rovdjuren och finner sina djur liggande döda eller halvdöda, ibland med tarmarna utanför. För flera småbrukare har följden blivit att upphöra. Skyddsjakt med överklaganden och EU-dominansen har utvecklats till rena parodin. Vi har ingen andledning att till svindlande kostnader och olägenheter förvalta en vargstam som dessutom inte är utrotningshotad. Vi kan tvingas att leva med rovdjuren men vi anser att LRF har både rättighet och skyldighet att aktivt motverka rovdjurens utbredning. För att säkerställa inriktningen yrkar vi omröstning bland medlemmarna. Vi föreslår: - Att frågan ska ställas ja eller nej till frigående rovdjur i Götaland. - Att LRF sedan ska arbeta i den riktning som omröstningen ger. Motionen antagen vid LRF Älghults årsmöte Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att med ovanstående redovisning anses motionen besvarad 26

27 Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 7 Motionens innehåll Älghults lokalavdelning vill se ett kraftfullt engagemang från LRF i rovdjurspolitiken och vill säkerställa LRFs inriktning genom en röstning bland medlemmarna. Frågan som lokalavdelningen vill ska ställas är ja eller nej till frigående rovdjur i Götaland, och att LRF sedan arbetar i den riktningen som röstningen ger. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att motionen anses som besvarad med vad styrelsen har redovisat Styrelsens ställningstagande och förslag LRFs rovdjurspolicy, antagen av LRFs styrelse lyder samman-fattningsvis som följer: Rovdjursförvaltningen måste vara långsiktig, förutsägbar och rimlig för den enskilda. Rovdjurstrycket får inte i någon del av landet vara så högt att tamdjurshållning påtagligt försvåras eller omöjliggörs. Rovdjursförekomst som leder till skada och skaderisk kan inte anses som normal affärsrisk. De kostnader som skador och förebyggande av skador medför, skall fullt ut bekostas av staten. Det är inte enskilda personer och näringar som skall bekosta allmänhetens och statens ambitioner i förvaltningen av rovdjuren. LRF är positivt till genetisk förstärkning av vargstammen enbart under förutsättning att vargförvaltningen innefattar antalsreglering och utökade möjligheter till skyddsjakt. Domstol skall inte kunna hindra verkställighet av myndighetsbeslut om brådskande skyddsjakt på stora rovdjur. Vår region präglas av skogar med insprängda betesmarker. LRF Sydost självklara ståndpunkt är att vi fortsatt ska ha öppna landskap och en levande landsbygd. För att kunna uppnå detta även i fotsättningen är det nödvändig att ha kvar möjligheten att beta dessa mindre åker- och betesmarker i hela regionen. Vid en förekomst av rovdjur så kommer förutsättningarna för djurhållningen i regionen att kraftigt försvåras. LRF Sydost åsikt är att rovdjursförekomsten ska anpassas efter de lokala förutsättningarna. Utifrån ovan beskrivna förutsättningar anser vi att en etablering av rovdjur i vår region är en omöjlighet. Då vi i Sverige idag har beslut om att det ska finnas rovdjur i landet så innebär ett eventuellt NEJ till frigående rovdjur i Götaland ett minst lika stort ansvar som ett JA. Om vi röstar fram att vi inte vill ha rovdjur i vår region blir den naturliga följdfrågan, i vilken region vi anser man ska ha rovdjuren. Vi tycker inte vi ska försätta oss i den situationen. Vi anser att vi ska arbeta utifrån LRFs rovdjurspolicy som antagits tidigare och ägna arbetet åt att förbättra villkoren och möjligheterna efter den situation vi har idag. Vårt viktigaste arbete är att påverka det vi kan påverka. 27

28 Motion nr Mörbylångadalen LRF, Sydöstra Öland LRF Torslunda LRF Avgift djurskyddskontroller Det är många besök som djurskyddet får göra hos djurägare då de har fått in anmälningar om misstänkta dåliga djurförhållande. Det är en hel del av dessa anmälningar som inte är berättigade då anmälaren inte har fakta på fötterna. Kostnaden och tiden för dessa utryckningar är mycket dyrt och det vore bättre att den tid och de pengarna används till den huvudsakliga kontrollen som djurskyddsinspektörerna inte hinner med i dag. Därför vill vi, att anmälaren ska betala utryckningen och för den tid det kostar om det inte finns något att anmärka på. att LRF Sydost verkar för att en lagändring skall ske. att LRF Sydost tar motionen vidare till LRF s Riksförbundsstämma. Namn och adress ska lämnas men det behöver inte lämnas till djurägaren. När anmälan gör så ska det upplysas om att de blir betalningsskyldiga om det visar sig att deras anmälan inte är befogad. Motionen antagen vid respektive avdelnings årsmöte Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 8 Motionernas innehåll Motionärerna vill stävja antalet obefogade anmälningar i djurskyddsfrågor. Man vill ha en lagändring så att anonyma anmälningar inte gillas utan namn och adress alltid måste uppges. Detta för att kostnaden för en obefogad kontroll därmed ska kunna faktureras på anmälaren. Styrelsens ställningstagande och förslag Styrelsen delar motionärernas uppfattning att obefogade anmälningar upptar länsstyrelsernas personal mycket tid i onödan, är kostsam och att den tiden snarare skulle kunna läggas på den kontinuerliga kontrollen. Varje lantbrukare som dessutom blivit obefogat anmäld upplever ju sannolikt ett obehag av att få ett plötsligt kontrollbesök som ifrågasätter gårdens verksamhet. Vid våra årliga kontakter med länsstyrelsernas djurskyddspersonal redovisas antalet anmälningar, befogade och obefogade. Det är inte på lantbrukets djur som de flesta anmälningarna är utan det är på sällskapsdjur som hund, häst och katt. Frågan är främst hur man skulle kunna minimera tiden där. Dålig djurskötsel slår tillbaka på vår näring direkt oavsett vem det gäller. Tyvärr har vi ett antal som faktiskt har brister och då måste någon agera och kanske till och med anmäla en granne. Blir det gjort om man inte litar på att man kan vara anonym fullt ut. Detta är känsligt. Man kan fråga sig vad som hade hänt i de besättningar där anmälan varit befogad om ingen reagerat och faktiskt anmält. En lagändring i motionens anda ser vi som mycket svår att få tillstånd. Hur ska länsstyrelsen agera om man efter lagändring får in en anmälan t ex via brev utan någon avsändare? Ska man göra kontroll eller bara lägga det åt sidan? Vissa anmälningar kan vara i all välmening men på grund av olyckliga omständigheter visa sig ha varit fel, vem avgör om den kostnaden ska belasta anmälaren eller inte? Länsstyrelsen måste inte utföra kontroll utan ska bara åka ut och kontrollera om de gör bedömningen att anmälan är trovärdig. Jordbruksverket har i uppdrag att ta fram ett underlag som stöd till länsstyrelserna i denna bedömning. På riksförbundsstämman 2013 behandlades en motion angående anonyma anmälningar och svaret blev. Riksförbundsstyrelsen anser inte att det är en framkomlig väg, och inte heller lämpligt, att arbeta för att ta bort möjligheten att göra anmälningar oavsett om de är anonyma eller ej. Däremot är det viktigt att LRF arbetar för att anmälningsärenden hanteras på ett korrekt sätt av myndigheterna. 28

29 Motion nr 14 Motorp-Karlslunda LRF Kommunala avgifter LRF Sydost har som nämnts löpande träffar med våra tre länsstyrelsers djurskyddspersonal då vi kommer att ytterligare lyfta den här frågan. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att med ovanstående redovisning anses motionen besvarad Vid årsmötet för Mortorp-Karlslunda LRF påpekades det av flera medlemmar den orättvisa avgift som Kalmar kommun tar ut som samrådsinstans vid avverkningsanmälan på vattenskyddsområden. Skogsbruket säljer sina produkter på en internationell och konkurrensutsatt marknad utan stöd från samhället. Skogsbruket är en miljönyttig verksamhet som producerar förnyelsebara produkter i form av papper, trävaror, bioenergi och ökad biologisk mångfald genom miljöcertifieringar. Skogsägarna avstår sedan länge att bruka kantzoner och områden längs åar och diken till skydd för vatten. Den pågående studiekampanjen Skogens vatten där skogsägarna fortbildar sig i kunskapen om skog och vatten är ett intiativ från Familjeskogsbruket i syfte att förbättra vattenkvalitén. Skogsägarna deltar även aktivt och ideellt med representater i de vattenråd som bildats inom kommunen för att få ett bättre vatten. Ovanstående är några av de insatser om skogsbruket gör för att skydda vårt gemensamma vatten, skogsbruk är en positiv miljöverksamhet som ska uppmuntras och inte beskattas ytterligare. Kommunerna säljer vatten och deras kostnader bör istället fördelas på deras köpare! Vi anser att LRF skall arbeta för att inte fler kommuner inför detta att avgiften tas bort i sin helhet i de kommuner som redan infört avgiften, den är en beskattning av markägaren som redan har restriktioner i sitt brukande av jord o skog inom vattenskyddsområdena. Kommunen bör endast förmedla miljöbalkens regler. Motionen antagen vid LRF Motorp-Karlslundas årsmöte

30 Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 9 Motion nr 15 Älghult LRF Vildsvin Motionens innehåll Motionen behandlar den avgift som Kalmar kommun tar ut för tillsyn i samband med avverkningsanmälan i vattenskyddsområde. En sådan avgift anses inte vara skälig och Mortorp-Karlslunda LRF-avdelning önskar därför att LRF arbetar för att sådana avgifter tas bort i kommuner där de förekommer. Styrelsens ställningstagande och förslag Styrelsen delar bedömningen att en extra avgift för tillsyn med anledning av avverkningsanmälan i vattenskyddsområde är oskäligt. Avverkningsanmälan lämnas till Skogsstyrelsen, som sedan har att inhämta i första hand länsstyrelsens yttranden. Det finns många olika skäl till att myndigheter kan ha synpunkter på en avverkningsanmälan, t.ex. att skogen har något skyddsvärde. Om avverkningen ska göras i vattenskyddsområde får berörd kommun alltid avverkningsanmälan för samråd. Skogsägaren förväntas ta skälig hänsyn vid avverkning. Om större hänsyn krävs infaller rätt till ersättning. Med tanke på att den hänsyn en skogsägare förväntas ta vid en avverkning i ett vattenskyddsområde är större än vad som krävs på andra arealer ter det sig helt orimligt att dessutom ta ut en extra avgift för detta. Nya regler för föreskrifter för vattenskyddsområden är på gång. Reglerna innebär att kommuner tydligare måste ange vad som är tillåtet resp. inte tillåtet i ett vattenskyddsområde. Om det som inte är tillåtet avsevärt försvårar pågående markanvändning ska ersättning utgå. Grunden för sådan ersättning är en engångssumma. Principerna förväntas bli ungefär desamma som vid inrättande av naturreservat etc. Avsikten med förändringen av föreskrifter är bl.a. att markägare inte ska behöva ansöka om dispenser som dessutom kostar pengar i vattenskyddsområden, utan det ska vara tydligt från föreskrifterna vad man får resp. inte får göra. Sett i detta perspektiv ter sig avgifter för avverkning i vattenskyddsområde än orimligare. Skall vildsvinen utrota landsbygden eller skall vi ta tag i problemet? Hittillsvarande åtgärder har inte minskat stammen. Tvärtom. Att prata omkull vildsvinen går inte. Det handlar om kulor och krut, tid och pengar samt ett måttlöst engagemang. Detta engagemang och kostnader måste ersättas för att få ner och helst helt få bort vildsvinen. Kostnaden är statens ansvar. Vi anser att ersättning bör utgå med 1000 kr/skjuten gris. Motionen antagen vid LRF Älghults årsmöte Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att regionförbundsstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med kommungruppen ta upp frågan om tillsynsavgift med i första hand Kalmar kommun, samt ev. med andra kommuner där frågan är aktuell. att att regionstyrelsen får i uppdrag att tillställa Riksför bundsstyrelsen en skrivelse som klargör vårt ställningstagande. motionen i övrigt anses besvarad 30

31 Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 10 Motion nr 16 Almundsryds LRF Mobiltäckning Motionens innehåll Motionen handlar om vildsvinens utbredning och skadeverkningar samt att staten tar sitt ansvar och inför en ersättning på 1000 kr per skjuten gris. Styrelsens ställningstagande och förslag Styrelsen delar motionärens uppfattning att stora vildsvinspopulationer gör företagande på landsbygden omöjlig. Däremot håller vi inte med om att de åtgärder som vi intensivt jobbat med inte gett resultat! Problemen är naturligtvis inte borta men i många områden fungerar samverkan mellan markägare, arrendatorer och jägare vilket gör att problemen och skadebilden minskat markant. Dock finns områden där detta inte fungerar och det jobbar vi naturligtvis vidare med. Vad gäller ersättning för skjutna grisar hänvisar vi till riksstämmobeslutet från 2012 där LRF ska verka för kompensation i någon form. Detta arbete fortgår och man jobbar bl.a. med subventionerade trikinprov. Vid stormen Simone slogs mobilnätet ut och vissa var utan kommunikation med omvärlden i över ett dygn. Det gick inte ringa 112 och för alla äldre som har trygghetslarm fungerade det inte heller. Enligt tillförlitliga källor har dagens mobilmaster endast 2 timmars batteribackup idag. Detta påverkade Eons arbete eftersom det inte gick att kommunicera, utan man fick köra bil fram och tillbaka. Även stödgruppernas arbete försvårades. Allt det här leder till onödiga långa elavbrott. Med anledning av att det fasta telenätet håller på och monteras ner på landsbygden. Jag vill att LRF-riks tar kontakt med berörda myndigheter och mobilföretag för att få till en förändring snarast. Motionen antagen vid LRF Almundsryds årsmöte Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att med ovanstående redovisning anses motionen besvarad 31

32 Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 11 Motion nr 17 Gamleby LRF LRF-kooperation-framtidsdebatt-LRFs roll Motionens innehåll Almundsryds lokalavdelning lyfter upp vikten av mobiltelefonens betydelse för grundläggande samhällsfunktioner. Detta märktes tydligt under och efter stormen Simones framfart. Styrelsens ställningstagande och förslag Regionförbundsstyrelsen håller med motionären att idag ska inte mobilmasterna sluta fungera efter två timmars strömlöshet, två timmars batteribackup är långt ifrån tillräckligt. Idag räknar både myndigheter och privatpersoner med att mobiltelefonerna fungerar när någon allvarlig situation uppstår. I takt med att vi tvingas se delar av det fasta telenätet på landsbygden nedmonteras så ökar behovet av fungerande mobiltelefonmaster ännu mer. Elbolagen borde också få uppdaterad information av mobiloperatörerna vilka mobiltelefonmaster som ska prioriteras för att andra master, så kallade slavmaster ska kunna fungera. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att Regionstyrelsen får i uppdrag att skriva en motion till riksförbundsstämman om vikten av bra mobiltelefonitäckning och att mobiltelefonmaster ska fungera genom backup, fram tills ordinarie strömförsörjning fungerar igen att motionen i övrigt anses besvarad LRF vilar på kooperativ grund. Samtidigt finns svenskt lantbruk i en marknadsekonomi och detta medför utmaningar som vi i lantbruket inte förmått hantera på ett framgångsrikt sätt. Den svenska lantbrukskooperationen är under press och har i vissa delar utraderats. En fråga är hur vi skapar förutsättningarna för konkurrens och effektivitet inom lantbrukssektorn. Då är knappast den enda lösningen att alla Sveriges bönder (i LRFs regi) ska gå kurser i förhandlingsteknik för att, i stor utsträckning, förbättra sin ekonomi på sina kollegers bekostnad. I stället var det kooperationens ursprungliga tanke att göra en arbetsfördelning mellan det kooperativa företaget och medlemmen för att uppnå en totalt sett förbättrad lönsamhet. Hur man kombinerar detta sätt att göra affärer med affärer inom den utpräglade marknadsekonomin är exempel på en fråga att debattera. Här bör LRF ha en viktigt roll att leda idédebatten men där LRF känns anonymt och kommer efter idag. Mot bakgrund av detta yrkas att LRF centralt tar på sig att leda den kooperativa idédebatten och visar konkret de resultat man kommer fram till. att LRF på alla plan skapar mötesplatser forum nätverk mm där dessa frågor kan lyftas och som en grund för den kooperativa idédebatten. Vid årsmöte i Gamleby LRF-avdelning 12 februari beslutades att tillstyrka motionen samt att sända den vidare till regionstämma i LRF Sydost med följande tilläggsyrkande. att motionen sänds vidare till LRFs riksförbundsstämma för beslut och åtgärd. Motionen antagen vid LRF Gamlebys årsmöte

33 Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 12 Motionens innehåll LRF vilar på kooperativ grund, men samhällsstrukturen är marknadsekonomi för det svenska lantbruket. Innebär utmaningar som lantbruket inte hanterat på ett framgångsrikt sätt. Den svenska lantbrukskooperationen är under press och har i vissa delar utraderats. Hur skapar vi förutsättningar för konkurrens och effektivitet inom lantbrukssektorn. Då är knappast den enda lösningen att alla Sveriges bönder ska gå kurser i förhandlingsteknik för att, i stor utsträckning, förbättra sin ekonomi på sina kollegers bekostnad. I stället var det kooperationens ursprungliga tanke att göra en arbetsfördelning mellan det kooperativa företaget och medlemmen för att uppnå en totalt sett förbättrad lönsamhet. Hur man kombinerar detta sätt att göra affärer med affärer inom den utpräglade marknadsekonomin är exempel på en fråga att debattera. Här bör LRF ha en viktig roll att leda idédebatten men där LRF känns anonymt och kommer efter idag. Mot bakgrund av detta yrkas att LRF centralt tar på sig att leda den kooperativa idédebatten och visar konkret de resultat man kommer fram till. att LRF på alla plan skapar mötesplatser forum nätverk mm där dessa frågor kan lyftas och som en grund för den kooperativa idédebatten. Oberoende av verksamhet och företagsinriktning, är kunskap i förhandlingsteknik till gagn för alla LRFs medlemmar. Styrelsen ser ingen motsättning mellan utbildning i förhandlingsteknik och kooperationerna. Styrelsen håller med motionären om att LRF har en viktig roll att leda en kooperativ idédebatt som syftar till affärsutveckling för enskilda företagare och landsbygdsutveckling i stort. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att Regionstyrelsen får i uppdrag att skriva en motion till riksförbundsstämman om vikten av LRFs roll vad gäller att leda en spetsig och nytänkande kooperativ idédebatt. Att utveckla nya moderna samverkansformer för framtida företag. att motionen i övrigt anses besvarad. Styrelsens ställningstagande och förslag Kooperationens traditionella roll har starkt förändrats under många år av olika orsaker. Faktum kvarstår då behov av sammanslutningar i organiserad form består och behövs för olika former av företagsamhet. LRF Sydosts Styrelsen ser att det är av vikt att möjlighet finns att man gemensamt med andra företagare hittar bra lösningar för olika former av verksamhet och med olika målinriktning. Ett gemensamt arbete för att bättre och mer verkningsfullt nå utveckling och tillväxt. LRF ska företräda alla sina medlemmar med olika affärsinriktningar och för vissa områden är samverkan i mer ordnad form till fördel. Framtidens företagare behöver ta vara på det arv av kunskap som de kooperativa föreningarna kan förmedla samt ges kunskap om den kooperativa affärsmodellen. Styrelsen tror också att framtidens kooperationer kan och kommer att finna nya vägar och se ut på andra sätt och för att utveckla dessa krävs spetsiga och framåttänkande idédebatter. 33

34 Motion nr 18 Gärdslösa LRF Sångsvan skadar höstsådda grödor Regionförbundsstyrelsens yttrande nr 13 I Gärdslösa så väl som på stora delar av det övriga Öland övervintrar sångsvanen regelbundet. Den betar av raps och höstvete samt trampar ned grödan regniga höstar och vintrar. För ca 10 år sedan förekom enstaka sångsvanar i våra trakter men nu kan man se allt från ett fåtal till fält med minst 25 sångsvanar. Ytterligare problem med sångsvan är utöver de ovan nämnda att de utgör lockfåglar för grå- och kanadagäss. Problemet kunde minskas lätt om Länsstyrelsen kunde dela ut licens på ett fåtal svanar. Som erfaren skyddsjägare vet jag att skyddsjakt inte minskar en population nämnvärt men den art som utsätts för skyddsjakt flyttar till annan plats. Om svanarna flyttade till betesmarkerna vid sjön skulle problemet vara ur världen utan att det skulle skada sångsvanen som art betraktad. Yrkande Jag förslår därför årsmötet att LRF Sydost bejakar motionen i sin helhet att LRF Sydost för motionen vidare till riksstämman. Motionen antagen vid LRF Gärdslösas årsmöte 2014 Motionens innehåll Gärdslösa lokalavdelning ser ett växande problem med det ökande antalet övervintrande sångsvanar på Öland. Svanarna betar av den höstsådda grödan och orsakar stor skada. Detta problem kan lätt minskas genom en begränsad licensjakt som skulle få sångsvanarna att flytta till annan plats. Lokalavdelningen vill att regionförbundsstämman bejakar motionen i sin helhet och för den vidare till riksförbundsstämman. Styrelsens ställningstagande och förslag Den svenska jakten regleras i jaktlagen och jaktförordningen. Grundtanken i svensk jaktlagstiftning är att allt vilt är fredat, men att regeringen kan tillåta jakt på vissa arter under vissa tider och förutsättningar. Beroende på vilken djurart det är fråga om regleras jakten som allmän jakt, licensjakt och skyddsjakt. Viss form av skyddsjakt kan ske på enskilds initiativ, men som regel krävs en begäran om skyddsjakt från enskild person. LRF har tidigare pekat på betydelsen av länsvisa insatser som följer upp skadesituationen och de åtgärder som kan och bör bli aktuella när fåglar orsakar skador på grödor. Vi delar motionärens oro i denna fråga och kommer lyfta frågan igen hos Viltförvaltningsdelegationen i Kalmar Län. För att minska de skador som bland annat fåglar förorsakar krävs åtgärder som kan bestå i lämnad skadeersättning, jakt och skyddsjakt, samt skrämselinsatser. Dessa åtgärder måste genomföras i samarbete mellan jordbrukaren och länsstyrelsen. Enligt länsstyrelsen så är första steget att jordbrukarna lämnar in en skaderapportering så att en besiktningsman kan åka ut och besikta skadorna orsakade av t.ex. sångsvan, vitkindad gås, tranor. Efter att skador har dokumenterats och bekräftats, betalas ersättning ut. Om skadorna bedöms som tillräckligt stora så kan skyddsjakt beviljas. Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att motionen med vad styrelsen har framfört anses besvarad 34

35 Anteckningar 35

36 Foton: Ester Sorri, Ingmarie Andersson, Anette Hohner, Patrick Degerman, TRONS, Anders Wirström, Kristofer Hansson m fl. Produktion: Anette Hohner Tryck: Arkitektkopia Kalmar 36