KRISLEDNINGSPLAN

Transkript

1 1 Fastställd av KF Reviderad av KS Reviderad av KS Fastställd av KF KRISLEDNINGSPLAN Plan för extraordinär händelse eller svår påfrestning i Valdemarsviks kommun

2 2 Innehåll Inledning sidan 3 Övergripande mål..sidan 3 Extraordinär händelse. sidan 3 Kommunens uppgifter.sidan 4 Risk- och sårbarhetsanalys.sidan 4 Åtgärder med anledning av Risk- och sårbarhetsanalys sidan 5 Planering.sidan 6 Krisledningsnämnden sidan 6 Krisledningsstaben.sidan 7 Krisledningsorganisation, bild.sidan 8 Funktioner, personalförsörjning och larmning..sidan 9 Avveckling och uppföljning..sidan 10 Geografiskt områdesansvar..sidan 10 POSOM gruppen.sidan 11 Rapportering.sidan 11 Höjd beredskap..sidan 12 Statlig ersättning.. sidan 13 Bilaga 1, plan för utbildning och övning sidan 14

3 3 Inledning Lagen om extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap hos kommuner och landsting (LEH) är en del av det nationella krishanteringssystemet. Andra lagar som reglerar kommuners ansvar är bland annat lagen om skydd mot olyckor (LSO), säkerhetsskyddslagen och kommunallagen. Kommunen ska inför varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska hanteras. Kommunernas uppgifter i krishanteringssystemet utgår från en helhetssyn som innebär att förmågan skall byggas upp i ett underifrånperspektiv för hela hotskalan fred krig (samhällets normala fredsverksamhet, och att förmågan på lokal nivå utgör grunden för beredskap). Förmågan ska kompletteras med åtgärder på regional och central nivå. Följande principer gäller för hantering av extra ordinära händelser: Ansvarsprincipen - den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska även ha ansvar under kris- och krigsförhållanden. Likhetsprincipen organisation och lokalisering ska överensstämma i fred, kris och krig. Närhetsprincipen kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Planering och åtgärder för att stärka kommunens beredskap bygger på den risk- och sårbarhetsanalys som tidigare gjorts i kommunen. Arbetet med att uppdatera analysunderlaget ska ske återkommande för varje mandatperiod och utifrån den revideras också krisplanen regelbundet. Denna krisledningsplan bygger på den nationella överenskommelse som är träffad mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och landsting, Överenskommelse om kommunernas krisberedskap Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH. Övergripande mål Målsättningen för kommunens krisledning är att: kommunen ska värna om befolkningen trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa viktiga samhällsfunktioner och stödja försvarsmakten genom att skapa förmågan att tidigt få kännedom om och kunna överblicka en kris. säkerställa förtroende för och driften av den kommunala verksamheten. vid behov initiera, aktivt samordna och koordinera krishantering med andra aktörer. förse alla medborgare och andra aktörer med bästa möjliga förutsättningar genom snabb och korrekt information. Extraordinär händelse Med en extraordinär händelse avses följande: avviker från det normala innebär en allvarlig störning eller medför överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser

4 4 Det som kännetecknas av en extraordinär händelse i en kommun är att man ställs inför en svår akut ledningsuppgift för att så långt som möjligt minska konsekvenserna av det inträffade för kommunens invånare. Verksamheten ska så långt möjligt bedrivas i sina ordinarie former. Ansvar, organisation, lokaler och arbetsrutiner bör i princip vara desamma som i den dagliga verksamheten. Det som utmärker ledningen vid en extraordinär händelse i kommunen är framförallt tidsförhållandena. Den ordinarie processen ersätts av ett snabbare agerande. En mängd beslut kan behöva tas och verkställas med kort varsel. Vid en extra ordinär händelse ska kommunens krisledningsstab omedelbart underrättas och börja verka inom 1 timma. ska kommunens krisledningsnämnd kunna träda i funktion inom 12 timmar. Kommunens uppgifter Kommunens uppgifter delas in i följande verksamheter: Risk och sårbarhetsanalyser Planering Geografiskt områdesansvar Utbildning och övning Höjd beredskap I den nationella överenskommelsen finns målsättningar för varje verksamhetsområde, som gäller för kommunens planering. Nedan följer en beskrivning av hur kommunen arbetar för att uppfylla målen. Risk- och sårbarhetsanalys Målsättningarna innebär att risk- och sårbarhetsanalysen ska ligga till grund för planering och genomförande av förebyggande åtgärder. Analysen ska ge beslutsstöd till beslutsfattare och underlag för information om risker till allmänheten. Kommunen har tagit fram en samlad bild av risker och sårbarheter och förbereder för krishantering inom kommunens geografiska område. Konsekvenser av identifierade risker analyseras med hänsyn till effekter för medborgare och kommunens och andra organisationers verksamhet. Kommunens analys bygger på bedömningar avseende faktorerna sannolikhet och konsekvens. Inom Valdemarsviks kommun har följande tre prioriterade riskområden identifierats i de analyser som är gjorda under innevarande mandatperiod. 1. Naturkatastrof/klimatrisker (storm, skyfall, värmebölja ) Sannolikheten för att risken ska inträffa bedöms vara hög och konsekvenserna beräknas bli betydande. Klimatriskerna påverkar kommunen och dess samhällsviktiga verksamheter på olika sätt. De verksamheter inom kommunens geografiska område som anses samhällsviktiga är bland annat VA-verksamhet, elförsörjning, förskola- och skolverksamhet samt vård och omsorg. 2. Störning i vattenförsörjningen Sannolikheten bedöms vara hög och konsekvenserna allvarliga.

5 5 En störning i vattenförsörjningen kan exempelvis bero på att vattnet blivit förorenat, låga grundvattennivåer, att det uppstått läckage eller annat som påverkar hushållens och företagens vattentillgång. 3. Sociala risker och social oro Sannolikheten bedöms vara måttlig och konsekvenserna allvarliga. I ett samhälle med social obalans kan det finans en risk att en situation övergår till oro. Det kan ske mycket snabbt och sprida sig över stora geografiska områden. En internationell händelse kan skapa oro lokalt och en lokal händelse kan få internationell spridning. Utöver de fokuserade områdena har ytterligare tre områden identifierats som risker i kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Det gäller långvarig störning i elförsörjningen (72 timmar), pandemi och oljeutsläpp till havs. När det gäller oljeutsläpp till havs är ett arbete påbörjat i samarbete mednärliggande kommuner och berörda organisationer för att ta fram åtgärdsplan för en gemensam hantering av en sådan händelse. Åtgärd: I början av varje mandatperiod ska RSA omprövas och en revidering av analysen tas fram. Ansvarig: Kommunchef Åtgärder med anledning av Risk och sårbarhetsanalyserna Genomförd risk och sårbarhetsanalys har gett underlag för att planera och vidta förebyggande åtgärder. År 2017: Arbetet med RSA ska integreras i övrigt riskanalysarbete enligt annan lagstiftning, när detta är aktuellt. Ansvarig: Kommunchef och sektorchefer. Inventeringar av tillgång till utrustning och material genomförs och behov säkerställs. Ansvarig: Sektorchefer. Reservrutiner ska ses över. Ansvarig: Sektorchefer. År 2018: Forum för samverkan inom organisationen ska etableras för frågor gällande åtgärder för att förebygga social oro. Ansvarig: Trygghets- och säkerhetssamordnare Riktlinjer för att förebygga våldsbejakande extremism ska tas fram. Ansvarig: Samordnare för våldsbejakande extremism Fr o m 2018 tydliggörs investeringsbudget för förebyggande åtgärder. Ansvarig: Kommunchef. En ordning för hur förebyggande åtgärder ska beaktas t ex vid om- och nybyggnationer och renoveringar av kommunens fastigheter tas fram. Ansvarig: Sektorchef Samhällsbyggnad och kultur. I den fysiska planeringen avseende byggnationer och exploatering av mark ska effekter av klimatförändringar beaktas. Ansvarig: Sektorchef Samhällsbyggnad och kult

6 6 Planering Nedan följer en beskrivning av kommunens organisation och ledning under en extraordinär händelse. Organisation av kommunens krisledning Krisledningsnämnd I Valdemarsviks kommun är det Kommunstyrelsens arbetsutskott (KS-AU) som är krisledningsnämnd. Ordföranden i krisledningsnämnden är kommunstyrelsens ordförande. Det är ordföranden eller vice ordföranden (då ordförande är förhindrad att närvara) i krisledningsnämnden som tillsammans med kommunchefen bedömer när en händelse är extraordinär. En sådan händelse innebär inte med automatik att nämnden ska sammankallas. Nämnden kan även samlas utan att en extraordinär händelse är aktuell. Om både ordföranden och vice ordförande har förhinder att närvara får krisledningsnämnden sammankallas på begäran av enskild ledamot. Nämnden kan sedan besluta om den ska träda i funktion. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder/utskott i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Man får endast överta verksamhetsansvar och beslutanderätt om det oundvikligen erfordras för att komma till rätta med situationen. Nämndens beslut ska anmälas vid närmast följande kommunstyrelse- eller kommunfullmäktige sammanträde. Ordföranden eller om denne har förhinder vice ordförande får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. När krisledningsnämnden trätt i funktion ska ett ledningsstöd kopplas till nämnden för att föra anteckningar. Nämnden beslutar om när extraordinär händelse upphör. Det kan också ske genom beslut i kommunstyrelse eller kommunfullmäktige. Krisledningsnämndens uppgifter i stort Besluta om inriktning för kommunens krishantering. Ta beslut i de frågor där åtgärder får betydande ekonomisks konsekvenser, väsentliga miljövärden förstörs eller betydande enskilda intressen skadas. Besluta i principiella frågor. Ta beslut om ändrade servicenivåer och omfördelning av kommunens resurser. Vid behov begära externt stöd. Besluta om stöd till enskilda. Vid utlämnande av information från krisledningsnämnden gäller den sekretess som skulle ha gällt i den ordinarie nämnden. Krisledningsnämndens beslut kan överklagas. Nämndens verksamhet omfattas av kommunstyrelsens uppsiktsplikt och av den kommunala revisionen.

7 7 Krisledningsstaben Krisledningsstaben träder i kraft vid en extraordinär händelse eller behov av övergripande ledning då ett stort informationsbehov föreligger. Deltagagande tjänstemän har ett operativt ansvar vilket följer ordinarie tjänsteutövning. Staben är också ett tjänstemannastöd för krisledningsnämnden. Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar under kris och höjd beredskap. Krisledningsstaben består av kommunchef, sektorchefer, personalchef, IT-chef, Informationsansvarig samt kanslipersonal Andra berörda funktioner kan adjungeras. Krisledningsstabens uppgifter Ta fram beslutsunderlag och förbereda dragningar till uppdragsgivaren. Skapa och vidmakthålla en aktuell bild av läget genom att analysera inkommen information. Samordna olika ledningsorgan i och utanför kommunen. Producera och distribuera intern och extern information. Dokumentera beslut och händelser, samt delge och följa upp verkställda beslut. Bedöma utvecklingen och på sikt planera för alternativ händelseutveckling (omfallsplanering). Planera för åtgärder på längre sikt och för uthållighet i organisationen. Planera för avveckling av krisledningsorganisationen. Övnings- och utbildningsplanen för perioden framgår av Bilaga 1../.

8 8 Krisledningsorganisation i Valdemarsviks kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE KRISLEDNGSNÄMND KS-AU KRISLEDNINGSSTAB POSOM EXTERN SAMVERKAN *Kommunchef *Sektorchef SO *Länsstyrelsen *Sektorchefer *Chef elevhälsan *RTÖG *Personalchef *Polis *Andra kommuner *Säkerhetssamordnare *Primärvården *MSB *Kommunsekreterare *Kyrkan *Statliga myndigheter *Informationsansvarig *Frivilliga organisationer SEKTORER *verksamhetschefer *personal INTERNA RESURSER *social samverkansgrupp *säkerhetsgrupp *stödpersoner

9 9 Ekonomi/Redovisning Samtliga kostnader bör i princip redovisas på ett konto. Detta ger möjlighet att direkt se vad beslut och åtgärder kostat och underlättar arbetet om statsbidrag ska sökas. Om viss andel av åtgärderna i efterhand bedöms normala kan motsvarande andel genom omföring debiteras respektive sektors eller bolags ordinarie redovisning för verksamheten. Personalförsörjning Krisledningsstaben ska i ett tidigt skede av en händelse analysera hur insatta resurser förväntas nyttjas i omfattning och tid. Personalenheten planerar för arbetet i skift över tid och en plan tas fram för hur funktioner inom krisledningsstaben ska avlösas. Inom kommunens egen organisation finns en samordningsgrupp för säkerhetsfrågor med representanter från respektive sektor att tillgå som en extra resurs. De samlade resurserna inom de kommunala sektorerna disponeras vid extraordinära händelser eller allvarlig störning i kommunen. Sektorerna har att inventera den personal som kan ställas till förfogande utan att andra viktiga funktioner åsidosätts. Om kommunens egna personalresurser inte räcker till ska förstärkning i första hand tryggas genom samverkan med andra kommuner Ledningsplatser Ledning ska så långt möjligt ske från ordinarie ledningsplatser/lokaler. Vissa lokaler är dock särskilt förberedda och kan nyttjas efter beslut av krisledningsstaben eller krisledningsnämndens ordförande enligt följande: Krisledningsnämnden: IT salen/it enheten Funkishuset Krisledningsstaben: Personalrum/IT enheten Funkishuset Sektors ledning: Arbetsrum IT chef/it enheten Funkishuset Upplysningscentral: Labb-rum/IT enheten Funkishuset Presscentra: Stora studion/it enheten Funkishuset Kommunens växel förflyttas till receptionen på IT enheten Funkishuset. Växeln samverkar med upplysningscentralen. Larmning Kommunens krisledningsnämnd eller krisledningsstab har ingen jour eller beredskap. Kommunen har via avtal med kommunalförbundet RTÖG (räddningstjänsten) tillgång till TIB (tjänsteman i beredskap) som oftast är den person som upplyser kommunchefen om inträffad händelse. Kännedom om en inträffad oönskad händelse kan annars erhållas på många olika sätt. När förtroendevald person eller anställd person inom kommunen får kännedom om en särskild händelse eller extraordinär händelse, ska man förvisa sig om att kommunens ledning är informerad om det inträffade. Larm om det inträffade sker direkt via 112 eller annars informerar man sin närmaste chef. Ordföranden i krisledningsnämnden eller om denne har förhinder, vice ordföranden, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Kommunchefen eller annan representant inom krisledningsstaben har att vid behov skyndsamt sammankalla staben.

10 10 Åtgärder: Telemöte är tillgängligt för att underlätta interna kontakter. Larmlistor uppdateras regelbundet. Ansvarig: Trygghets- och säkerhetssamordnare. Avveckling och efterarbete Så snart den ordinarie organisationen har möjlighet att leda verksamheten ska kommunen återgå till normala verksamhetsformer. Krisledningsnämnden beslutar om att avveckla staben. Staben kan fortsätta stödja kommunchefen i arbetet även då krisledningsnämnden har trätt ur funktion. Utvärdering av händelsen bör påbörjas snarast möjligt efter det att kommunen återgått till normal verksamhet. En eller flera personer utses att genomföra utvärderingen. I utvärderingsarbetet bör allt material av till exempel dokument och anteckningar samlas in och katalogiseras. All personal som deltagit bör intervjuas och samverkande myndigheter och organisationers synpunkter på det genomförda arbetet inhämtas. Med stöd av de insamlade uppgifterna görs en analys av arbetet, som kan resultera i förslag på revideringar i organisationen och planer. Analysen med slutsatser och förslag på förändringar redovisas för kommunstyrelsen som beslutar om åtgärd. Utvärderingen delges andra berörda parter. Uppföljning Enligt lagen om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för kommuner och landsting (2003:833) har kommunen skyldighet att för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur man ska hantera extraordinära händelser. Planen ska baseras på respektive sektors risk- och sårbarhetsanalys för all verksamhet som måste kunna upprätthållas. Kommunstyrelsen är ansvarig för innehållet i denna plan, att den efterlevs och att den revideras. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomför en årlig uppföljning av kommunernas beredskapsförmåga utifrån den målbild som fastställts i överenskommelse mellan staten och kommunförbundet. Geografiskt områdesansvar Samverkan med andra organisationer Kommunens sektorer har det samlade verksamhetsansvaret och ska kunna säkerställa att viktig och livsnödvändig kommunal verksamhet alltid kan tillhandahållas. Detta ska ske genom förmåga att tillgodose särskilda behov, t ex. information. Valdemarsviks kommun har målsättningen att utifrån det geografiska områdesansvaret förstärka samverkan med andra organisationer. Kommunens områdesansvar innebär att ta initiativ till och arbeta för att all krishantering inom kommunens geografiska område samordnas. För att klara av detta tar kommunen initiativ till att bilda krishanteringsråd. I den sociala samverkansgrupp som finns i kommunen är flera organisationer representerade som är viktiga för samverkan vid en extraordinär händelse. Det är Region Östergötland och Polisen, Räddningstjänst och Svenska kyrkan. Kommunen är sammankallande och även

11 11 representanter från kommunens tre sektorer deltar i gruppen. Gruppens uppdrag är att arbeta med både aktuella och framtida samverkansfrågor. Det finns förutsättningar för att skapa en samlad lägesbild även i kristid genom samverkansorgan som finns inom kommunens geografiska område. Åtgärd: Ta initiativ för att tillsammans med andra aktörer bilda ett krishanteringsråd. Ansvarig: Kommunchef POSOM-grupp POSOM står för psykiskt och socialt omhändertagande och innebär att samhällets samlade resurser ska samordnas i syfte att erbjuda de behövande god service och vård. Gruppen består av representanter från Valdemarsviks kommun (sektor stöd och omsorg och sektor barn, utbildning och arbetsmarknad), primärvården, polisen och kyrkan. POSOMgruppen leds av chefen för sektor stöd och omsorg med IFO-chefen som ersättare. POSOM-gruppen kan kallas in vid en akut händelse inom Valdemarsviks kommuns geografiska område eller när personer med folkbokföringsadress inom Valdemarsviks kommuns geografiska område är inblandade eller indirekt berörda av händelse på annan plats och som är i behov av psykologisk hjälp, då inte normal organisation bedöms vara tillräcklig. Detta innebär att respektive chef har ett ansvar för sin verksamhet och därmed ansvar att finna lämpliga åtgärder i den befintliga organisationen innan POSOM-gruppen aktiveras. Målet med POSOM s verksamhet är att ta hand om och stödja drabbade människor vid större olyckor och katastrofer för att på sikt förebygga psykisk ohälsa. Enstaka händelser i verksamheterna hanteras i första hand av respektive chef. Krisledningsnämndens ordförande eller vice ordförande (då ordinarie ordförande har förhinder), kommunchefen och chefen för Sektor vård- och omsorg har rätt att inkalla och aktivera POSOM-gruppen. Rapportering Kommunen är skyldig att planera för hur allmänheten ska varnas och informeras vid allvarliga olyckor. Om allmänheten ska varnas via VMA (viktigt meddelande till allmänheten) görs detta av RTÖG i samverkan med kommunen. Utskick av informationsmeddelande beslutas av krisledningsstaben. Kommunen ska säkerställa förmågan att ta emot och dela information till berörda aktörer i en krissituation. Detta ska genom Rakelapparater för talad information och genom det digitala systemet WIS för skriftlig information. Rapportering gällande aktuellt läge och händelseutveckling samt vidtagna och planerade åtgärder ska kunna ske regelbundet till Länsstyrelsen och andra aktörer vid extraordinära händelser. Kommunens informationsansvarige har att på uppdrag av krisledningsstaben eller kommunchefen organisera kommunens informationsinsatser, att säkerställa att myndighetsinformation hanteras och att dokumentation av beslut sker. Följande funktioner/uppgifter ska normalt hanteras:

12 12 Upplysningscentral genom sociala medier, telefon, hemsida mm. Interninformation genom intranät, mail mm. Kriswebb, WIS, för att följa händelseutveckling och nyhetsflöde. Media genom pressmeddelande, presskonferenser mm. Åtgärder: Utbildning för nyttjande av de verktyg som tillhandahålls inom ramen för Samverkan Östergötland ska genomföras för berörda inom krisledningen. Ansvarig: Stabschef Strukturen för att ta fram en lägesbild ska förankras och nyttjas i stabsarbetet för att säkerställa att lägesbeskrivningar håller den kvalitet som efterfrågas. Ansvarig: Stabschef Höjd beredskap Då regeringen fattat beslut om höjd beredskap tillämpas lagen om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. samt om civilt försvar. Kommunen ska förbereda för den verksamhet som behövs under höjd beredskap. Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva. Vid höjd beredskap ska kommunen säkerställa att viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan sändas för utomhusvarning. Åtgärd: Utbildning av politiker och tjänstemän i krisledningen ska gällande grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Ansvarig: Trygghets- och säkerhetssamordnare Resurser för arbetet enligt lagen om extraordinära händelser Genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tillförs kommunen resurser för sitt arbete med att förebygga och förbereda så att beredskap finns för att klara påfrestningar som en extraordinär händelse innebär. Under 2016 ändrades organisationen och en ny funktion som trygghets- och säkerhetssamordnare skapades, vilket innebar en resursmässig förstärkning jämfört mot tidigare. Kommunen använder det statliga stödet för att stödja arbetet med risk- och sårbarhetsanalys inom kommunens verksamheter, att säkerställa att åtgärder vidtas och för att planera krisledningsarbetet genom utbildningar och övningar. Samarbetet med de kringliggande kommunerna har förstärkts under 2017 och kommer att utvecklas. Detta gäller även det regionala samarbetet som Valdemarsviks kommun deltar i. Bildandet av ett krisledningsråd tillsammans med andra organisationer i kommunen kräver insatser från kommunen. Den särskilda samverkansersättningen som tillförts kommunen nyttjas för detta ändamål. Kommunen avsätter också egna resurser för trygghets- och säkerhetsarbetet genom de åtgärder som vidtagits och de utbildningar och övningar som genomförs enligt plan.

13 13 Den statliga ersättningen Nedan följer en redovisning och bedömning av hur den statliga ersättningen nyttjas. Ersättning enligt överenskommelsen 2017 Prel.2018 Grundbelopp Risk och sårbarhetsanalysarbete X - Framtagande av styrdokument X - Planering av utbildnings- och övningstillfällen X - Samverkansersättning Verksamhetsersättning, totalt Deltagande i Samverkan Östergötland X Kostnader 2017 Prel.2018 Funktion för samordning Samverkansarbete Externa kostnader, övning Externa kostnader, utbildning Totalt Den statliga samverkansersättningen Under 2017 nyttjas samverkansersättningen för att utöka samverkan med närliggande kommunerna Söderköping, Åtvidaberg och Kinda. Det finns en stor utvecklingspotential i en förstärkning av kommunernas gemensamma krisberedskap, med samlade resurser och därmed en ökad robusthet. Under 2018 kommer samverkan med kommunerna fortsätta, men bildande av ett lokalt krishanteringsråd kommer att kräva utökade resurser jämfört med För att skapa goda förutsättningar för ett samarbete inom ramen för det geografiska områdesansvaret, bedömer kommunen att ett nytt forum för detta uppdrag behöver etableras.

14 14 BILAGA 1. Plan för övning och utbildning I andra kapitlet 8 (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap framgår att kommuner och landsting ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal inom hela kommunen får den utbildning och övning som behövs. Valdemarsviks kommun har ansvar att säkerställa att samtliga kommuninvånare får godtagbar service oavsett händelse eller situation som samhället kan utsättas för. Om kommunen ska kunna klara denna uppgift ska de förtroendevalda (kommunens krisledningsnämnd) och anställd personal kontinuerligt öva sin krisberedskap/krisledningsförmåga. Syfte Syfte med utbildnings- och övningsplan är följande: att utveckla förmågan hos kommunens förtroendevalda/anställda vid en extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap. att utveckla samverkansrutiner mellan kommunen och andra myndigheter, organisationer och företag på ett sådant sätt att alla hjälpresurser utnyttjas oavsett organisatorisk tillhörighet. att öka kunskaperna om risker och hot inom den egna kommunen och därmed verka för ett ökat risk- och sårbarhetstänkande. Detta för att minska risken för skador på människor och viktiga samhällsresurser. att övning och utbildning ska ses som en del i en process där gjorda erfarenheter ger upphov till konstruktiva diskussioner och lösningar inom säkerhetsarbetet på både lokal nivå men framförallt på den egna verksamhetens område. Tidsintervall för övning Inriktning på övning/utbildning Hela krisledningen ska övas en gång vartannat år. Larmövning med krisledningen ska genomföras minst en gång varje år. Krisledningsnämnden ska i seminarieform fortbildas en halvdag varje år. Stabspersonal och övriga nyckelpersoner ska utbildas och övas minst en heldag varje år. Den kommunala krisledningen behöver regelbundet öva in-larmning och stabsmetodik. Särskilt fokus kommer att läggas på informationsprocesserna under Hela krisledningen Krisledningsnämnden År 2017 År 2018 Regional övning i -- november. Seminarie fallövning i Larmövning. maj. Utbildning gällande Höjd beredskap

15 15 Staben År 2017 År 2018 Stabsmetodik, flera Stabsmetodik, flera tillfällen. tillfällen. Utbildning WIS Övning Rakel Introduktion Framtagande av Lägesbild för Samverkan Östergötland. Larmövning. Utbildning Höjd beredskap Övning - Kommunikation