Anmälningsärenden

Transkript

1 Anmälningsärenden 1. Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen Diarienummer HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål Diarienummer HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen Diarienummer HSNS Remissvar från Södra Älvsborgs Sjukhus - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner Diarienummer HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Lägesrapport av omställningen i hälso- och sjukvården Diarienummer HSNS Rapport Demokratitorg 2017 Diarienummer HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Formulering av vårdgarantin i vårdöverenskommelser Diarienummer HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Diarienummer HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 Diarienummer HSNS

2 sregionen HSNS Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

3 sregionen HSNS Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

4 sregionen HSNS Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen

5 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 0 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål Innehåll 1 Inledning Regionala vårdgarantier Välgrundad misstanke om cancer - vuxna Neuropsykiatriska utredningar - vuxna Väntande på utredningsstart Andel (%) som väntat högst 90 dagar Regionala tillgänglighetsmål/-ambitioner Sjukhusbundna akutmottagningar Akutvårdsbesök: Förvaltningsindelning Sjukvårdsrådgivningen (SVR) Antal inkommande telefonsamtal Andel (%) besvarade samtal Genomsnittlig svarstid Koloskopiundersökningar Andel väntande <91 dagar på koloskopi Antal väntande på koloskopi Standardiserade vårdförlopp Cancer (SVF) Översiktsbild SVF Andel behandlingsstartade inom målledtid Antal behandlingsstartade inom målledtid BILAGA1 Akutvårdsbesök Översikter per förvaltning BILAGA2 Akutvårdsbesök Översikter mottagningsindelning SKAS/SU Koncernavdelning data och analys

6 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 1 1 Inledning Detta är en lägesrapport som ingår i en löpande uppföljning av väntetider och tillgänglighet i VGR. Den utges varje månad. Innehållet växlar. Den ena månaden redovisas regionens utfall relativt nationella vårdgarantier och avtal. Den andra månaden utfallet visavi regionala vårdgarantier och mål Syftet med lägesrapporten är att redovisa hur väl VGR motsvarar vissa vårdgarantier (nationella och regionala), nationella överenskommelser och regionala mål ägnade att förkorta väntetiderna och förbättra tillgängligheten. - Nationella vårdgarantier = Nationellt beslutade gränsvärden för maximal väntetid för vårdkontakt med primärvård och planerad specialiserad vård. Inom primärvården rymmer uppföljningen av vårdgarantin alla vårdcentraler oavsett driftform. Och inom den specialiserade vården omfattar den ett stort urval av mottagningar och behandlingar - Nationella överenskommelser = I huvudsak årliga överenskommelser mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och staten (Socialdepartementet). Det handlar även om mer långsiktiga överenskommelser mellan parterna. Men också mellan andra nationella aktörer - Regionala vårdgarantier = Regionalt beslutade gränsvärden för maximal väntetid för vårdkontakt inom viss typ av specialiserad vård. - Regionala mål /ambitioner = Väntetidsrelaterade VGR-mål eller ambitioner, som inte utgör garantier men som likväl tillmäts större intresse ur uppföljnings-synpunkt, t ex ledtider vid akutmottagningarna. Nedan följer en närmare presentation av de nationella vårdgarantierna och avtal för år Det vill säga dokument som legitimerar delar av den redovisning som ingår i just denna delrapport. Därpå följer en utgivningsplan för väntetids- och tillgänghetsrapporterna för år 2017 och till sist också en läsanvisning. Att fånga de nationella vårdgarantierna är inget problem. De är så välkända att det närmast känns som en ordningsfråga att redovisa dem. Att avgöra vad som är nationella överenskommelser och mål erbjuder heller inget problem, då det finns formaliserade överenskommelser. Det är svårare med överenskommelser och mål som enbart kan spåras till nationella nätverksträffar, protokollsanteckningar och uttalande av myndighetsföreträdare etc. I denna rapport betraktas den senare typen mål som nationella

7 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 2 då de är väl kända och kan anses styrande. Som nationella mål betraktas också underförstådda 0-visioner kring företeelser som inte alls bör förekomma. T ex överbeläggningar och kvarliggande utskrivningsklara patienter. Nationella vårdgarantier 2017 De nationella vårdgarantierna är oförändrade under Fortfarande gäller att väntetiden inte ska överskrida 0, 7 dagar för telefonkontakt respektive allmänläkarbesök inom primärvård. För första besök och operations- och behandlingsstart är gränsen högst 90 dagars väntan, räknat från beslut om remiss respektive beslut om åtgärd. Måluppfyllelsegraden mäts, redovisas och rapporteras på samma sätt som tidigare. För primärvårdens del i form av en höstmätning och en vårmätning. Och för den planerade specialiserade vårdens del i form av månatliga mätningar. Nationella överenskommelser 2017 Överenskommelse: Stöd till bättre resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården - En professionsmiljard Även för år 2017 har staten och SKL förhandlat fram en överenskommelse som innebär att stimulansmedel om närmare en miljard kronor fördelas till de landsting som uppfyller vissa krav. För 2017 krävs av landstingen att de senast redovisar under året vidtagna åtgärder som inneburit förbättrat IT-stöd, förenklad administration, smartare kompetensutnyttjande och planeringsinsatser som främjat långsiktig kompetensförsörjning. Tilläggas kan att överenskommelsen för 2017 dessutom förutsätter att landstingen liksom tidigare år rapporterar väntetider och ledtider till den nationella databasen härför. Detta i enlighet med den basmodell för uppföljning som SKL ansvarar för. Givet att kraven uppfylles för år 2017 erhåller VGR 17% av totalt kr, dvs kr. Överenskommelse: Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2017 De tidigare prestationsbaserade ersättningen till BUP-verksamheten för första besök och åtgärdsstart inom 30 dagar har enligt överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa för 2016 upphört. Kvarstår gör dock kravet att till SKL fortlöpande redovisa de mätvärden som är knutna till den särskilda uppföljningen av väntetider inom BUP-verksamhet.

8 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 3 Överenskommelse: Kortare väntetider i cancersjukvården 2017 Regeringen avsätter 500 mnkr per år för att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna inom cancervården. Det mesta i form av stimulansbidrag till landstingen. I första hand handlar det om att förkorta vårdförloppet från det att misstanke om cancer föreligger till åtgärdsstart. Utgångspunkten är att medverkande landsting (alla) därvid tillämpar ett gemensamt nationellt definierat standardiserat vårdförlopp. Det innebär enhetlighet i val av utredningar och behandlingar inom respektive cancerdiagnos samt gemensamma maximala tidsgränser för de olika åtgärderna. Införandet förutsätter en nära samverkan med respektive regionalt cancercentrum (RCC). I överenskommelsen för år 2015 mellan Socialdepartementet och SKL slogs fast att det standardiserade vårdförloppet skulle omfatta fem cancerdiagnoser. Registrering och avrapportering av väntetider till SKL kom i gång under sen höst I överenskommelsen för år 2016 fastslås att ytterligare 13 cancerdiagnoser ska omfattas av standardiserat vårdförlopp. För att få vara med och dela på stimulansmedlen avkrävs landstingen dessutom handlingsplan och därtill anslutande verksamhetsberättelse som besvarar i överenskommelsen angivna frågor. I VGR svarar RCC för denna dokumentation. I överenskommelsen för år 2017 tillkommer ytterligare 10 vårdförlopp. Villkor för att få ta del av stimulansmedel är desamma som för år De 18 vårdförlopp som avrapporterades till SKL bedöms nu som mogna att redovisa i de Väntetids- och tillgänglighetsrapporter som ges ut i år (2017). De värden som VGR kommer att avrapportera från och med bedöms nu vara redovisningsbara först nästa år. Den regionala vårdgarantin vid välgrundad misstanke om cancer (första besök inom 14 dagar) kommer i fortsättningen att redovisas i denna rapport en gång i halvåret, och Det vill säga inte lika ofta som hittills. Överenskommelse: Insatser för att förbättra för personer med kroniska sjukdomar m.m. Rubricerad överenskommelse reglerar i huvudsak det stöd som SKL:s förbinder sig att ge åt landstingen under Här nämns bland annat att förbundet avser att ge landstingen stöd i övergången från manuell till automatiserad överföring till den nationella väntetidsdatabasen.

9 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 4 Utgivningsplan för 2017 Nedan redovisas de datum då Väntetids-och tillgänglighetsrapporterna beräknas vara tillgängliga på regionens externa hemsida: För intresserade finns också möjlighet att prenumerera på rapporterna i form av direktmejl. Sådan service tillkommer automatisk samtliga förtroendevalda inom Regionstyrelse, Hälsooch sjukvårdsstyrelse, Hälso- och sjukvårdsnämnder, sjukhusstyrelser och Styrelsen för Habilitering och Hälsa. Väntetids- och tillgänglighetsrapport: Datum för planerad utgivning 2017: 2017:1 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 28/2 2017:2 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 28/3 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 28/4 2017:4 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 26/5 2017:5 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 28/6 Ingen utgivning juli månad 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 29/8 2017:7 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 28/9 2017:8 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 27/ :9 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 28/ :10 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 28/ :11 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 28/ :12 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 29/1 2018

10 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 5 Läsanvisning Det som främst motiverar vad som redovisas i denna rapport är, som sagt, de olika garantier och mål som är av direkt intresse ur väntetids- och tillgänglighetssynpunkt. Mätvärdena bör därmed läsas och förstås som mått på i vilken utsträckning garantierna och målen uppnås. Vidare bör mätvärdena ses som nyckeltal, dvs som översiktliga indikatorer. Av nyckeltal krävs i allmänhet att de reagerar på större avvikelser och att de därmed kan fungera väl i ett övergripande signalsystem. Det betyder att de lätt ger upphov till fler frågor än svar. Till frågor som ibland fordrar fördjupad analys. Ibland inte. I vissa fall kan det räcka med en enkel fråga till företrädare för aktuell verksamheter för att vinna klarhet. Det kan handla om förändrade produktionsvillkor som t ex vakanser, längre sjukfrånvaro, resursförstärkningar, organisatoriska korrigeringar etc. Då svensk sjukvård bedöms hålla mycket hög kvalitet generellt sett, kan korta väntetider utan tvekan också betecknas som en kvalitet. Väl värd att sträva efter. Men det är viktigt att inte dra likhetstecken mellan väntetider och tillgänglighet. Tillgängligheten avgörs också av hur många personer som faktiskt erhållit vård. Det kan därför vara värt att tänka på att aldrig så många fått så mycket och så effektiv vård och behandling som nu. I rapporterna förekommer nedanstående symboler ägnade att göra det lättare för läsaren att snabbt identifiera vad som mäts. = Väntande, sista dagen respektive månad = Genomfört, respektive månad = Första besök = Operations- eller behandlingsstarter = Utrednings- eller undersökningsstarter T ex betyder kombinationen + att tabellen/diagrammet avser genomförda förstabesök.

11 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 6 2 Regionala vårdgarantier 2.1 Välgrundad misstanke om cancer - vuxna Krav: - 100% av vuxna patienter med välgrundad misstanke om cancer ska erhålla första besök i specialistvård inom 14 dagar, räknat från det datum då vårdbegäran initieras. Redovisning av detta mått är begränsat till de rapporter som publiceras i januari och augusti Genomförda första besök, vuxna patienter: Sjukhusgrupper AL FSS KS NU SKAS SU SÄS VGR jun-16 94% 93% 89% 97% 85% 94% 95% 93% jul-16 85% 100% 83% 91% 77% 94% 93% 91% aug-16 80% 100% 88% 88% 80% 95% 94% 91% sep-16 94% 100% 75% 96% 79% 95% 96% 92% okt % 100% 68% 96% 82% 96% 91% 92% nov-16 90% 90% 70% 93% 75% 97% 87% 91% dec-16 92% 89% 54% 96% 69% 95% 91% 89% jan-17 82% 79% 53% 86% 66% 93% 84% 85% feb-17 93% 97% 59% 83% 72% 95% 91% 87% mar-17 87% 94% 66% 93% 80% 97% 89% 91% apr-17 70% 92% 45% 94% 74% 95% 91% 89% maj-17 98% 93% 48% 97% 79% 95% 92% 91% jun-17 65% 83% 41% 97% 74% 94% 89% 88% jul-17 41% 100% 37% 91% 72% 93% 85% 85% Diagram 1. VGR och dess sjukhusgrupper: Andel (%) vuxna med välgrundad misstanke om cancer som fick vänta högst 14 dagar för första besök vid aktuell medicinsk specialitet, under respektive månad

12 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål Genomförda första besök, vuxna patienter: MVO GYN HUD KIR LUNGMED URO ÖNH MVO - Alla jul-16 80% 93% 97% 97% 81% 96% 90% aug-16 86% 97% 95% 98% 81% 98% 91% sep-16 90% 98% 97% 97% 84% 97% 92% okt-16 86% 97% 97% 97% 85% 98% 92% nov-16 89% 97% 98% 94% 78% 98% 91% dec-16 81% 97% 98% 97% 75% 99% 88% jan-17 79% 97% 96% 98% 67% 97% 85% feb-17 84% 99% 96% 98% 70% 99% 87% mar-17 92% 99% 99% 91% 81% 98% 91% apr-17 91% 97% 96% 96% 79% 98% 89% maj-17 85% 100% 96% 99% 82% 99% 91% jun-17 90% 97% 95% 97% 72% 98% 88% jul-17 85% 95% 91% 96% 71% 99% 85% Diagram 2. VGR och de i detta avseende mest frekventerade MVO:na: Andel (%) vuxna med välgrundad misstanke om cancer som fick vänta högst 14 dagar på första besök, under respektive månad.

13 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål Neuropsykiatriska utredningar - vuxna Presumtivt mål: - 100% av de patienter som väntar på utredningsstart ska ha väntat högst 90 dagar, räknat från det datum för beslut om vårdkontakt Väntande på utredningsstart jan feb mar apr maj juni juli aug sep okt nov dec Figur 1 VGR: Totala antalet väntande på NP-utredning

14 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 9 Figur 2. VGR: Antal patienter som väntat högst 90 dagar och antal patienter som väntat > 91 dagar på NP-utredning, sista dagen per månad. *Ökningen är en effekt av ökad följsamhet till registreringsrutiner på SKAS, ökningen är en sådan effekt på SU Andel (%) som väntat högst 90 dagar Figur 3a. VGR och dess sjukhusgrupper. Andel (%) patienter som väntat högst 90 dagar på NP-utredning, sista dagen per månad. jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 KS NU SkaS SU SÄS VGR Figur 3b. VGR och dess sjukhusgrupper. Antal väntande patienter, NP-utredning, sista dagen per månad.

15 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 10 3 Regionala tillgänglighetsmål/-ambitioner 3.1 Sjukhusbundna akutmottagningar Mål och ambitionsnivå: - Tid till triage (TTT): Målet är att patienter på akutmottagning ska ha triagerats inom 10 minuter. - Tid till läkare (TTL): Målet är att en första läkarkontakt ska ha påbörjats inom 60 minuter. Ambitionen för 2017 är att detta mål ska uppnås för minst 55% av besöken. - Total vistelsetid (TVT): Målet är att den totala vistelsetiden vid akutmottagningen ska vara högst 4 timmar för samtliga patienter. Ambitionen för 2017, relativt detta mål, kan variera mellan sjukhusen. För samtliga enheter gäller dock att senast 2018 ska minst 90% av besöken klara detta mål. - Akut åter inom 72 timmar Målet är att högst 5% av patienterna som lämnar akutmottagningen ska komma åter oplanerat inom 72 timmar. Urvalsbeskrivning: Efterföljande besök samt konsultationer har exkluderats från denna redovisning. Måluppfyllelsegraden för TVT beräknas endast på de vårdkontakter där både start-, och slutpunkt finns registrerad. Måluppfyllelsegraden för TTL beräknas på samtliga läkarbesök. Endast den somatiska akutvårdsverksamheten omfattas av denna redovisning

16 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål Akutvårdsbesök: Förvaltningsindelning Antal akutvårdsbesök AL KS NU SU SkaS SÄS jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 AL KS NU SU SkaS SÄS Figur 4a. VGR och dess sjukhusgrupper. Antal akutvårdsbesök. Andel TVT <240 minuter, Totalt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 79% 70% 61% 56% 55% AL KS NU SU SkaS SÄS 60% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 AL 68% 67% 66% 69% 66% 61% 64% 63% 60% 65% 66% 63% 71% 70% KS 56% 53% 50% 51% 54% 52% 54% 48% 49% 48% 50% 54% 52% 56% NU 60% 55% 58% 57% 57% 56% 55% 57% 56% 55% 57% 60% 59% 55% SU 61% 63% 61% 60% 59% 59% 57% 59% 60% 59% 59% 59% 61% 61% SkaS 74% 78% 73% 69% 68% 73% 72% 71% 71% 69% 74% 71% 71% 79% SÄS 55% 61% 54% 55% 59% 59% 55% 47% 47% 57% 56% 55% 53% 60% Figur 4b. VGR och dess sjukhusgrupper: Andel (%) besök vid akutmottagningarna där patientens totala vistelsetid (TVT) var högst 4 timmar. (Inskrivna + ej inskrivna).

17 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 12 Andel TTL <60 minuter 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 62% 53% 38% 36% 37% AL KS NU SU SkaS SÄS 47% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 AL 43% 47% 40% 46% 43% 40% 47% 49% 40% 47% 42% 38% 48% 53% KS 36% 34% 30% 31% 32% 36% 37% 31% 32% 31% 35% 35% 36% 38% NU 45% 38% 41% 39% 37% 38% 39% 42% 38% 37% 39% 37% 42% 36% SU 31% 35% 33% 31% 33% 33% 33% 34% 37% 34% 33% 34% 35% 37% SkaS 47% 53% 48% 43% 46% 51% 50% 47% 45% 45% 50% 46% 50% 62% SÄS 38% 45% 36% 38% 41% 40% 40% 33% 36% 42% 43% 39% 42% 47% Figur 4c. VGR och dess sjukhusgrupper. Andel (%) Läkarbesök vid akutmottagningarna där patientens tid till första träff med läkare (TTL) var högst 60 minuter. Andel åter akut inom 72 timmar 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 6,5% 6,1% 5,4% 4,5% 4,7% AL KS NU SU SkaS SÄS 5,5% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 AL 6,5% 5,4% 6,0% 5,7% 6,2% 5,3% 4,9% 6,7% 5,7% 6,1% 5,7% 7,8% 5,4% 6,5% KS 7,4% 6,0% 6,8% 7,2% 5,6% 5,6% 5,2% 5,9% 7,0% 5,5% 6,2% 5,5% 6,4% 5,4% NU 5,3% 4,8% 4,9% 5,3% 5,3% 5,1% 4,7% 4,2% 4,5% 4,6% 4,7% 4,7% 4,5% 4,5% SU 5,6% 4,9% 5,3% 5,6% 5,2% 4,9% 5,4% 5,2% 5,0% 5,5% 5,1% 5,3% 5,1% 4,7% SkaS 6,5% 5,8% 5,6% 6,1% 5,8% 6,1% 7,0% 5,2% 6,0% 6,6% 6,4% 6,4% 6,6% 6,1% SÄS 5,0% 4,6% 4,6% 4,4% 4,1% 4,2% 5,4% 5,1% 4,2% 4,1% 4,4% 5,0% 4,5% 5,5% Figur 4d. VGR och dess sjukhusgrupper: Andel (%) patienter som oplanerat kommit åter till akutmottagning inom 72 timmar.

18 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 13 Andel TTT <10 minuter 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 76% 54% 52% 43% 37% AL KS NU SU SkaS SÄS 43% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 AL 52% 51% 46% 46% 45% 51% 52% 54% 51% 51% 52% 46% 52% 54% KS 48% 45% 40% 41% 47% 50% 50% 46% 46% 43% 41% 42% 41% 43% NU 40% 34% 38% 36% 39% 43% 43% 42% 39% 41% 40% 38% 42% 37% SU 58% 60% 59% 57% 61% 62% 60% 65% 64% 64% 68% 70% 73% 76% SkaS 43% 44% 43% 42% 45% 52% 55% 54% 47% 49% 47% 46% 47% 52% SÄS 40% 43% 39% 41% 43% 43% 43% 43% 42% 43% 42% 39% 41% 43% Figur 4e. VGR och dess sjukhusgrupper: Andel (%) patienter som har triagerats inom 10 minuter.

19 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål Sjukvårdsrådgivningen (SVR) Mål och ambitionsnivå: Nationellt mål 2017: Andelen besvarade samtal ska vara minst 85%. För de besvarade samtalen ska den genomsnittliga svarstiden understiga 5 minuter. VGR:s mål 2017: Högre andel besvarade samtal än riket. Kortare genomsnittlig svarstid än riket Antal inkommande telefonsamtal Figur 5. VGR: Antal inkommande telefonsamtal.

20 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål Andel (%) besvarade samtal Figur 6. VGR: Andel (%) av inkommande samtal som besvarats jämfört med rikets andel Genomsnittlig svarstid jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 VGR 16:16 19:34 16:31 13:36 10:41 07:13 11:42 12:21 13:17 11:56 14:06 15:05 13:46 16:20 Riket 11:40 12:40 10:32 10:46 10:08 08:57 11:27 12:01 13:50 12:56 13:26 13:35 12:27 13:45 Figur 7. VGR vs riket: Genomsnittlig svarstid för besvarade telefonsamtal vid sjukvårdsrådgivningen, utryckt i medelvärde.

21 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål Koloskopiundersökningar Presumtivt mål: - Oklart om det föreligger något nu gällande mål. Presumtivt mål: Erbjuda koloskopiundersökning inom 90 dagar Andel väntande <91 dagar på koloskopi Figur 8. VGR: Andel patienter som väntat högst 90 dagar på start av koloskopiundersökning (nivå 2 och 3), sista dagen per månad* Antal väntande på koloskopi Figur 9. VGR: Antal patienter som väntat högst 90 dagar och antal patienter som väntat > 91 dagar på start av koloskopiundersökning (nivå 2 och 3), sista dagen per månad* Anm , , , , , Rapportering saknas från Kungälvs sjukhus (p.g.a. byte av operationsplaneringssystem) *exkl. patienter som själva har valt att vänta >90 dagar: jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 PvV > 90 dagar

22 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål Standardiserade vårdförlopp Cancer (SVF) Nationellt mål: - År 2020 är målet att 70 % av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via SVF och 80% av dessa patienter skall gå igenom respektive vårdförlopp inom utsatta maximala tidsgränser Översiktsbild SVF Figur 10: Översiktsbild Regionen, (Cognosrapport 202 Sammanställning med antalsuppgifter )

23 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål Andel behandlingsstartade inom målledtid Figur 11a: Andel av de vårdförlopp som avlutats med Start av behandling som har avslutats inom stipulerad målledtid för aktuell behandlingsmetod och vårdförlopp, Samtliga förvaltningar och vårdförlopp. Indelning typ av Start av behandling, Figur 11b: Andel av de vårdförlopp som avlutats med Start av behandling som har avslutats inom stipulerad målledtid för aktuell behandlingsmetod och vårdförlopp, Samtliga förvaltningar. Indelning vårdförlopp,

24 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål Antal behandlingsstartade inom målledtid Figur 12: Antal av de vårdförlopp som avlutats med Start av behandling som gjort så inom stipulerad målledtid för aktuell behandlingsmetod och vårdförlopp, Samtliga förvaltningar. Indelning vårdförlopp,

25 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 20 BILAGA1 Akutvårdsbesök Översikter per förvaltning Akutvårdsbesök: Översikt VGR Antal akutvårdsbesök Västra götalandsregionen TVT, totalt Västra götalandsregionen jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% TTT Västra götalandsregionen jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% TVT, inskr Västra götalandsregionen jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal TTT som uppfyller mål Antal TTT som ej uppfyller mål Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål TTL Västra götalandsregionen TVT, ej inskr Västra götalandsregionen jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal TTL som uppfyller mål Antal TTL som ej uppfyller mål Mål Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål 6,0% 5,8% 5,6% 5,4% 5,2% 5,0% 5,8% 5,1% 5,4% 5,6% Andel åter akut inom 72h Västra götalandsregionen 5,3% 5,1% 5,5% 5,2% 5,2% 5,4% 5,3% 5,5% 5,3% 5,1% 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 70,6 65,5 63,6 61,4 Tid till avdelning, Medelvärde Minuter Västra götalandsregionen 71,3 81,1 84,3 95,4 83,8 83,8 68,1 72,6 76,7 65,0 4,8% 20,0 4,6% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 - jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Fullständiga / Ej fullständiga TTL Västra götalandsregionen jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

26 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 21 Akutvårdsbesök: Översikt Alingsås Lasarett Antal akutvårdsbesök Alingsås lasarett jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 TVT, totalt Alingsås lasarett jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål 100% 80% 60% 40% 20% 0% TTT Alingsås lasarett TVT, inskr Alingsås lasarett 100% 100% % % 60% 60% % 20% % 20% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% Antal TTT som uppfyller mål Antal TTT som ej uppfyller mål Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål TTL Alingsås lasarett TVT, ej inskr Alingsås lasarett 55% 55% 55% 55% 55% 55% 55% 55% 55% 55% 55% 55% 55% 55% 100% 100% % 60% % 60% % 20% % 20% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% Antal TTL som uppfyller mål Antal TTL som ej uppfyller mål Mål Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål Andel åter akut inom 72h Alingsås lasarett Tid till avdelning, Medelvärde Minuter Alingsås lasarett 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 6,5% 5,4% 6,0% 5,7% 6,2% 5,3% 4,9% 6,7% 5,7% 6,1% 5,7% 7,8% 5,4% 6,5% 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 24,9 35,1 21,7 32,6 34,8 21,2 23,6 24,0 31,7 29,5 25,0 21,2 23,7 13,3 0,0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 - jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Fullständiga / Ej fullständiga TTL Alingsås lasarett % 80% % 40% 20% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% Antal Fullständiga TTL Antal Ofullständiga TTL

27 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 22 Akutvårdsbesök: Översikt Kungälvs sjukhus Antal akutvårdsbesök Kungälvs sjukhus TVT, totalt Kungälvs sjukhus % 80% 60% % 20% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål 0% TTT Kungälvs sjukhus TVT, inskr Kungälvs sjukhus 100% 100% % 60% % 60% 40% 40% % % jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% Antal TTT som uppfyller mål Antal TTT som ej uppfyller mål Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål TTL Kungälvs sjukhus TVT, ej inskr Kungälvs sjukhus 100% 100% % 60% % 60% % 20% % 20% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% Antal TTL som uppfyller mål Antal TTL som ej uppfyller mål Mål Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål Andel åter akut inom 72h Kungälvs sjukhus Tid till avdelning, Medelvärde Minuter Kungälvs sjukhus 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 7,4% 6,0% 6,8% 7,2% 5,6% 5,6% 5,2% 5,9% 7,0% 5,5% 6,2% 5,5% 6,4% 5,4% 80,0 70,0 60,0 50,0 44,7 58,0 63,9 45,0 60,8 67,7 61,0 63,1 60,0 50,8 46,2 59,4 48,6 4,0% 3,0% 40,0 30,0 30,7 2,0% 20,0 1,0% 10,0 0,0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 - jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Fullständiga / Ej fullständiga TTL Kungälvs sjukhus % 80% % 40% 20% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% Antal Fullständiga TTL Antal Ofullständiga TTL

28 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 23 Akutvårdsbesök: Översikt NU-sjukvården Antal akutvårdsbesök NU-sjukvården TVT, totalt NU-sjukvården jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% TTT NU-sjukvården TVT, inskr NU-sjukvården jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal TTT som uppfyller mål Antal TTT som ej uppfyller mål Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål TTL NU-sjukvården TVT, ej inskr NU-sjukvården jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal TTL som uppfyller mål Antal TTL som ej uppfyller mål Mål Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål Andel åter akut inom 72h NU-sjukvården Tid till avdelning, Medelvärde Minuter NU-sjukvården 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 5,3% 4,8% 4,9% 5,3% 5,3% 5,1% 4,7% 4,2% 4,5% 4,6% 4,7% 4,7% 4,5% 4,5% 120,0 100,0 80,0 60,0 68,3 55,8 55,4 62,5 65,7 72,2 91,3 84,7 106,0 90,5 77,6 64,7 68,2 60,5 2,0% 40,0 1,0% 20,0 0,0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 - jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Fullständiga / Ej fullständiga TTL NU-sjukvården % 80% % 40% 20% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% Antal Fullständiga TTL Antal Ofullständiga TTL

29 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 24 Akutvårdsbesök: Översikt Sahlgrenska Universitetssjukhuset Antal akutvårdsbesök Sahlgrenska Universitetssjukhuset TVT, totalt Sahlgrenska Universitetssjukhuset jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% TTT Sahlgrenska Universitetssjukhuset TVT, inskr Sahlgrenska Universitetssjukhuset jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal TTT som uppfyller mål Antal TTT som ej uppfyller mål Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål TTL Sahlgrenska Universitetssjukhuset TVT, ej inskr Sahlgrenska Universitetssjukhuset jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal TTL som uppfyller mål Antal TTL som ej uppfyller mål Mål Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål Andel åter akut inom 72h Sahlgrenska Universitetssjukhuset Tid till avdelning, Medelvärde Minuter Sahlgrenska Universitetssjukhuset 5,8% 5,6% 5,4% 5,2% 5,0% 4,8% 5,6% 4,9% 5,3% 5,6% 5,2% 4,9% 5,4% 5,2% 5,0% 5,5% 5,1% 5,3% 5,1% 4,7% 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 88,6 82,4 79,0 71,1 96,1 112,2 110,4 135,6 97,9 116,4 80,5 93,5 103,9 85,9 4,6% 40,0 4,4% 20,0 4,2% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 - jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Fullständiga / Ej fullständiga TTL Sahlgrenska Universitetssjukhuset jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal Fullständiga TTL Antal Ofullständiga TTL

30 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 25 Akutvårdsbesök: Översikt Skaraborgs sjukhus Antal akutvårdsbesök Skaraborgs sjukhus TVT, totalt Skaraborgs sjukhus jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål % 80% 60% 40% 20% 0% TTT Skaraborgs sjukhus TVT, inskr Skaraborgs sjukhus 100% 100% % 60% % 60% % 20% % 20% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% Antal TTT som uppfyller mål Antal TTT som ej uppfyller mål Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål TTL Skaraborgs sjukhus TVT, ej inskr Skaraborgs sjukhus % 80% % 80% 60% 60% % 20% % 20% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% Antal TTL som uppfyller mål Antal TTL som ej uppfyller mål Mål Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål Andel åter akut inom 72h Skaraborgs sjukhus Tid till avdelning, Medelvärde Minuter Skaraborgs sjukhus 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 6,5% 5,8% 5,6% 6,1% 5,8% 6,1% 7,0% 5,2% 6,0% 6,6% 6,4% 6,4% 6,6% 6,1% 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 31,1 29,5 31,5 32,1 40,6 34,1 34,3 36,7 37,2 35,9 33,1 30,1 32,8 28,0 0,0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 - jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Fullständiga / Ej fullständiga TTL Skaraborgs sjukhus % 80% % 40% 20% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% Antal Fullständiga TTL Antal Ofullständiga TTL

31 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 26 Akutvårdsbesök: Översikt Södra Älvsborgs sjukhus Antal akutvårdsbesök Södra Älvsborgs Sjukhus TVT, totalt Södra Älvsborgs Sjukhus jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål % 80% 60% 40% 20% 0% TTT Södra Älvsborgs Sjukhus TVT, inskr Södra Älvsborgs Sjukhus 100% 100% % 60% % 60% 40% 40% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 20% 0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 20% 0% Antal TTT som uppfyller mål Antal TTT som ej uppfyller mål Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål TTL Södra Älvsborgs Sjukhus TVT, ej inskr Södra Älvsborgs Sjukhus 100% 100% % 60% % 60% % 20% % 20% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 0% Antal TTL som uppfyller mål Antal TTL som ej uppfyller mål Mål Antal TVT som uppfyller mål Antal TVT som ej uppfyller mål Mål Andel åter akut inom 72h Södra Älvsborgs Sjukhus Tid till avdelning, Medelvärde Minuter Södra Älvsborgs sjukhus 6,0% 5,0% 4,0% 5,0% 4,6% 4,6% 4,4% 4,1% 4,2% 5,4% 5,1% 4,2% 4,1% 4,4% 5,0% 4,5% 5,5% 120,0 100,0 80,0 93,6 95,8 89,6 85,3 64,4 90,7 93,1 104,6 93,0 74,0 83,7 98,7 96,4 92,3 3,0% 60,0 2,0% 40,0 1,0% 20,0 0,0% jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 - jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Andel Fullständiga TTL Södra Älvsborgs Sjukhus jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Södra Älvsborgs Sjukhus Antal Fullständiga TTL Antal Ofullständiga TTL

32 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 27 BILAGA2 Akutvårdsbesök Översikter mottagningsindelning SKAS/SU Akutvårdsbesök: Översikt Sahlgrenska Universitetssjukhuset, mottagningsindelning

33 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 28

34 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 29

35 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 30

36 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 31 Akutvårdsbesök: Översikt Skaraborgs sjukhus, mottagningsindelning

37 nala vårdgarantier och tillgänglighetsmål - HSNS Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 32

38 ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen (9) Mötesanteckningar Anteckningar från gemensam presidieöverläggning mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna Tid: 5 september 2017, klockan Plats: Lokal Boheme, Burgårdens konferenscenter, Skånegatan 20 i Göteborg Närvarande Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Johan Fält (M), Manijeh Mehdiyar (MP) Ann-Christine Andersson (S) Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Ulrik Hammar (L) Angelica Lundgren Bielinski (M) Kenneth Borgmalm (S) Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Brandt (M) punkt 1-9 Cecilia Andersson (C) Hanne Jensen (S) Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Nicklas Attefjord (MP) Anne-Lie Sundling (KD) Janette Olsson (S) Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Gunilla Druve Jansson (C) Eva-Lott Gram (KD) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson (L) Jim Aleberg (S) Övriga Max Törnqvist (C), politisk sekreterare AnnaSofia Alexandersson (MP), politisk sekreterare Pär Lundqvist (L), politisk sekreterare Elise Benjaminsson (M), politisk sekreterare Jesper Blomqvist (S), politisk sekreterare Peter Hermansson (M), politisk sekreterare punkt 1-6 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.goteborg@vgregion.se

39 ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen Anteckningar från presidiedialog mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och primärvårdsstyrelsen, (9) Anton Holmgren Jonsson, koncernkontoret Peter Svensson, koncernkontoret Leena Ekberg, koncernkontoret Barbro Hedin, koncernkontoret, Anna Karlsson, koncernkontoret Marita Haglund, koncernkontoret Tomas Andersson, koncernkontoret Agneta N. Hörnlund, koncernkontoret Håkan Hilmér, koncernkontoret Wilhelm Aminoff, koncernkontoret Carina Hansson, koncernkontoret Andreas Hjertén, koncernkontoret punkt 1-4 Sven Ernstsson, koncernkontoret punkt 5-8 Inger Ahlmark, koncernkontoret punkt 7-8 Camilla Odenberger, koncernkontoret punkt 7-9 Tobias Nilsson, koncernkontoret punkt 11-15

40 ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen (9) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, Inledning Jonas Andersson (L) och Johan Fält (M) presenterar dagens upplägg. 2. Vårdöverenskommelse beställd primärvård Andreas Hjertén, förhandlingsansvarig Närhälsan har i sitt inspel bland annat lyft aktiviteter som genomförs utan ersättning och barnmorskedelarna i beställning är de största delarna. Det kommer ske försök till att få en skrivning om samfinansiering angående spädbarnsmottagningen i Borås. HSS låter meddela att det antagligen kommer att komma en förändring av SOSalarms avtal. De sjuksköterskor som arbetar med prio kommer att komma från BPV. Avgiften kan komma att tas från sjukhusen. BPV kommer vara den förvaltning som skriver fram förslag och är ansvarig för nivå 2-akuten. Det finns önskemål om gemensam skrivning att ungdomsmottagningarna ska vara öppna kvällstid och perioder under somrarna i vissa nämnders områden där de idag inte redan har detta. Det är viktigt att arbeta gemensamt efter den framtagna psykiatriplanen och inte röra sig för långt utanför ramarna för planen. (Bilaga 1.) 3. Ersättning familjecentraler BMM Andreas Hjertén Det sker en ojämn ersättning för familjecentraler mellan de olika hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det bör vara en gemensam ersättning för BVC:s medverkan på familjecentralerna. Förhandlingsgruppens rekommendation till nämnderna är att nämnderna betalar lika mycket utifrån perspektivet om jämlik vård. Familjecentralerna finns inte i varje kommun eller i varje stadsdel. De familjecentraler som finns är olika omfattande. Det bör föras diskussioner om storleken på finansieringen bör bygga på hur omfattande verksamheten för BMM är. HSN G kommer antagligen säga nej till att betala mer pengar än vad nämnden gör idag. (Bilaga 1.)

41 ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen (9) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, Från Föregående GPÖ: tillgänglighet till sjukrådgivningen 1177 Andreas Hjertén Det finns idag fyra utbudspunkter i regionen. I årets vårdöverenskommelse kommer det ske ett omtag och en översyn av basuppdraget och tilläggsuppdrag. Närhälsan vill se ett nytt nationellt måltal på 75 procent för besvarade samtal inom fem minuter. Nya landsting kommer att ansluta sig till 1177 vilket närhälsan menar kommer leda till ökad tillgängligheten. Kötiden är nationell. Efter två minuter i en regional kö så flödar samtalet ut till en nationell kö. Förvaltningen rekommenderar att invänta resultatet av den nationella samverkan med återrapportering varje månad. Målet vid starten av verksamheten var att den skulle präglas av lokalkännedom därav kan två minuter i kö uppfattas som för kort innan medborgaren flödar ut till den nationella kön. Det är fortfarande viktigt med ett lokalt perspektiv. Om målet är fem minuter går det att diskutera varför en medborgare inom VGR kopplas vidare efter redan två minuter. Olika landsting betalar olika mycket. Nämnderna vill inte betala för en försämrad tillgänglighet. Tillgängligheten måste förbättras. Två procents indexuppräkning bör vara lika med två procents förbättring eller effektivisering. Det är viktigt att ta reda på vem som sätter de nya nationella måltalen och var det kommer ifrån innan det skrivs in i VÖK. Uppfattningen är att tillgängligheten egentligen blir sämre. Om andra landsting betalar mindre för tjänsten varför ska HSN i VGR betala mer? Nämnderna betalar olika mycket för tjänsten. Det bör diskuteras om en ny fördelningsnyckel ska arbetas fram eller om den gamla fördelningsnyckeln ska användas. Betalningsmodellen för 2018 är den samma som 2017 men en översyn kommer att göras till (Bilaga 1.) 5. Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri Sven Ernstsson, regionutvecklare Det finns flera delar som mår bra av ett långsiktigt planerande till exempel lokalförsörjning som gynnas av långsiktiga pengar. Utbudspunkter väljs efter var resurserna behövs mest. Processledaren ser över de åtta regionala medicinska riktlinjerna. Rekryteringsfrågan är svår men det sker en översyn av kompetensförsörjningen.

42 ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen (9) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, SKAS har i dagsläget svårt att hålla öppet sin akuta verksamhet, även heldygnsvården. Inläggningsbehovet är fortsatt kvar. Det saknas specialister och sjuksköterskor. 15 september kommer man att begränsa akutverksamheten till enbart dagtid och avdelningen stänger. Planering ser ut som följer: SU ansvarar för telefontiderna övrig tid. NU-sjukvården och SÄS delar på akuta besök och inläggningar. Nämnderna anser att uppdelningen mellan NU-sjukvården och SÄS inte behöver arbetas in i VÖK. (Bilaga 2.) 6. Från förra GPÖ: ordnat införande Jonas Andersson (L), HSS HSS har innan sommaren beslutat om ordnat införande 3.0. Arbetet utgår ifrån de nationella målen och riktlinjerna för ordnat införande. Bland annat kommer det i framtiden beslutas tre gånger per år istället för två. Angående finansiering för ordnat införande år tre föreslås det att frågan parkeras och att regionledningen undersöker frågan närmare. Det är bra om alla nämnder hanterar frågan lika. HSS bevakar frågan om och när det kommer mer pengar från statsbudget till landstingen. 7. Överföring av medel mellan Habilitering & Hälsa och BUP enligt RMR Sven Ernstsson, regionutvecklare & Inger Ahlmark, förhandlingsansvarig En flytt av verksamhet från H&H till sjukhusen i enlighet med planeringsdirektivet. Idag sker utredning och behandling av patienter med neuropsykiatriska diagnoser i större omfattning på sjukhusen än tidigare. Överföringen bör ske i två steg med iakttagen försiktighet. Till en början bör halva sjukhusens kostnader överföras. Det skulle i så fall handla om 16 miljoner kronor under Hur det kommer se ut 2019 är i dagsläget inte specificerat. Habiliteringens ursprungsvolymer är inte tydligt redovisade. Besöksvolymer minskar dock kraftigt i alla nämndområden. H&H känner till patientvolymerna men inte hur mycket pengar det handlar om. Nämnderna anser att det generellt sett är viktigt att pengar inte försvinner varje gång en verksamhet flyttar. (Bilaga 3.)

43 ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen (9) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, Vårdöverenskommelse Habilitering & Hälsa Inger Ahlmark, förhandlingsansvarig Alla HSN har aviserat neddragningar för H&H. Vissa neddragningar som en enskild HSN gör kan påverka alla HSN. H&H aviserar ett ökat behov av resurser inom område hörsel detta då en ny upphandling för hörapparater ska genomföras. Trots att tekniken blir billigare är en stor kostnad för H&H på området till exempel de avgjutningar som ska göras för att hörapparaten ska passa individen. Förvaltningen menar att förhandlingsläget är svårt utifrån minskade resurser till H&H. Hälso- och sjukvårdsnämnderna är inte överens om en tvåprocentig indexuppräkning. Planerna på att potentiellt korrigera ersättningarna mellan de olika verksamhetsområdena har lagts på is. Nämnderna anser också att det är viktigt för H&H att registrera det som utförts. Det är på gång en anpassning mellan koncernkontorets och H&H olika datasystem som används för kostnadsuträkningar. Information om Ågrenska: sjukhusen har tidigare kunnat remittera till Ågrenska och sedan betala för vistelsen. HSS har beslutat om att H&H ska ansvara för vistelsen på Ågrenska för de patienterna med sällsynta diagnoser. HSN G kommer också som det ser ut att teckna ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Ågrenska. (Bilaga 4.) 9. Vårdöverenskommelse tandvård Camilla Odenberger, förhandlingsansvarig HSS kommer fortsätta betala delar av det nya tandvårdsavtalet. HSS och HSN ersätter vissa delar baserat på socioekonomi. Det finns en utmaning i att upprätthålla en sammanhållen beställning. Olika HSN har olika besparingskrav och förhåller sig olika till indexuppräkningen. Tandvården vill fortsätta utveckla TAIK och har framfört att de vill ha en skrivning om detta i VÖK. Nämnderna är dock eniga i att eftersom det inte finansieras genom VÖK bör det heller inte skrivas i VÖK. Nämnderna lutar mer om att detta bör ses som en kommunal angelägenhet. Förhandlingsansvarig kommer kontakta processansvarig för ett förtydligande i frågan. Angående verksamhetsförlagd kliniskfärdighetsträning för tandhygienister (start 2019) skulle personalutskottet göra en bedömning i frågan innan finansieringen löses ut. Tandvården menar dock att det ett långsiktigt planerande som behöver svar inom en snar framtid då arbetsprocessen påbörjas tidigare.

44 ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen (9) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, Oroligheter inför 2018 är harmoniseringen av priser för narkoser. Det skiljer sig mellan sjukhusen vad det kostar för en minuts narkos. Om det till exempel skulle påföras prissänkningar för sjukhusen kan detta påverka hur tillgänglig narkosen blir för tandvården. Liksom tvärt om huruvida en prisökning skulle påverka hur mycket tandvården har möjlighet att betala för narkos. (Bilaga 5.) 10. Från föregående GPÖ: mer diskussion och kortare dragningar på GPÖ framöver Upplägget för dagensmöte har varit bra med avsatt utrymme för politiskdiskussion. 11. Jämlikvård finns förbättringspotential i regionen? Hur ska vi samarbeta? Frågan togs upp förra mötet. Hur hjälps vi åt mellan de olika delarna om till exempel något inte fungerar. Familjecentralerna kan påverka alla nämnderna lika så FTV. Om någon nämnd ska göra något som kan tänkas påverka en annan nämnds arbete bör det föras en tydligare dialog än vad det görs idag. Koncernperspektivet bör vara tydligare. Frågan bör åter diskuteras vidare på nästa möte. 12. Omställningsarbetet 12.1 nivå 2-akuter Tobias Nilsson, strateg Sammanfattningsvis går det att säga att en nivå 2-akut bättre ska kunna ge patienten rätt vård på rätt vårdnivå. En chef har tillsatts och nu pågår arbetet med att rekrytera personal. I rekryteringsarbetet är det viktigt att vakanser inte uppstår på andra ställen inom primärvården för att fylla den nya nivå 2-akuten. I dagsläget är det väldigt svårt att uppskatta vilka volymer som kan tänkas till den nya akuten. Samverkan och samarbete är något som projektgruppen nu arbetar med. Det är viktigt i hänseendet att patienten inte ska uppleva sig bollad mellan olika vårdnivåer. Projektgruppen arbetar också med hur utvärderingen ska byggas upp och genomföras. Till exempel ser man över vilka faktorer och vilken data som är bra analysera och mäta för att kunna få indikationer på åt vilket håll projektet går. Den första analysen ska förhoppningsvis genomföras några månader efter det att nivå 2-akuten startats. Förslag på TÖK är klart. Betalning sker bara för de kostnader som närhälsan kan redovisa. Det kommer ske succesiva avstämningar angående kostnader. Hälso- och sjukvårdsnämnderna anser att det är viktigt se över om vilken sorts klausul som skulle kunna läggas till angående vilka hyrläkare som kan användas

45 ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen (9) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, och vilka som inte kan användas. Det är viktigt att kostnaden för hyrläkare i andra delar av sjukvården och närhälsans verksamhet inte höjs till följd av att projektet använder sig av hyrläkare. (Bilaga 6.) 12.2 läget angående de nya sjukhusen i Göteborg Planerna på nytt sjukhus i frihamnen, Göteborg är försenat diskussion i frågan fortlöper. 13. Vårdgarantin Koncernkontoret har haft ett uppdrag sedan i mars om att ta fram en gemensam skrivning angående vårdgarantin. Förslaget innefattar två olika skrivningar för sjukhusen och dels för till exempel beställd primärvård och H&H. Sjukhusen kommer reagera olika på den föreslagna skrivningen. Om verksamheterna inte lever upp till det som står i de föreslagna skrivningarna kommer det som står i VÖK att gälla i form av sanktion eller påföljd. Regiondirektören rapporterar också kontinuerligt till RS angående vad som görs och vad som inte görs samt vilken verksamhet som berörs. (Bilaga 7.) 14. Till nästa GPÖ 10 november 2017 (Partille Arena)? Jämlik vård finns förbättringspotential? Uppföljning VÖK processen 2018 VÖK processen 2019 Utvecklingsfrågor i sjukvården Uppdraget Hemsjukvårdsläkare lägesrapport från nämnderna SIMBA-teamen 15. Övriga frågor GPÖ är inte ett beslutsforum Viktigt att påpeka är att GPÖ inte är ett forum för beslut utan ett tillfälle för HSS och HSN att ge, få och dela information mellan varandra och förvaltningen. Vid anteckningarna Anton Holmgren Jonsson, koncernkontoret

46 ensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen (9) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, Bilagor: Bilaga 1. Punkt 2-4 Bilaga 2. Punkt 5 Bilaga 3. Punkt 7 Bilaga 4. Punkt 8 Bilaga 5. Punkt 9 Bilaga 6. Punkt 12.1 Bilaga 7. Punkt 13

47 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt Förhandlingsläget inför VÖK 2018 Beställd primärvård GPÖ

48 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt Beställd primärvård Frågor gemensamma för alla HSN nytt måltal, nationell samverkan, bättre tillgänglighet Ersättning FC, jämlik vård, Översyn resurser psykologer, tillgänglighet, bemanning, ersättning Fullfölja satsningar på UM? Översyn av uppföljning, struktur God Vård FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ

49 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt Beställd primärvård Frågor för en nämnd, men som kan komma att påverka övriga HSN översyn Gynekologiuppdraget (GBG/Väster) översyn barnhälsovården Utväg Spädbarnsverksamhet FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ

50 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt Beställd primärvård Frågor som utföraren aviserat Sedvanliga inspel BMM olika ersättning, FC olika modeller för ersättning Tidiga insatser, psykologer, jämlik vård. Fullfölja satsningar på UM FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ

51 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt Beställd primärvård Ägarbeslut som påverkar VÖK 2018 Vårdval, osäkerhet Ordnat införande Hantering statsbidrag FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ

52 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt Beställd primärvård Sammanfattande bedömning (av möjligheterna för parterna att enas om ett förslag till vårdöverenskommelse) Bedömningen från teamet så här långt är att det finns bra möjligheter att enas om ett förslag Process och förankring FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ

53 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt Familjecentraler

54 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt Familjecentraler Närhälsans argument för ökad ersättning: FC /FCA: allt mer resurskrävande för BMM. Tid för samverkan behöver ersättas (se regional utredning 2016) Många nya FC på gång Enhetlig modell behövs

55 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt Familjecentraler FC per HSN - medverkan från MVC Skillnad mellan dagens Maj 2017 På gång 2018 Ersättning vök 2017 Totalsumma "nytt förslag" ersättning och "nytt förslag" Övrig ersättning från HSN Ersättning ingår i det HSNN 9 2 generella anslaget HSNÖ 12 Ersättning ingår i det generella anslaget HSNV HSNS HSNG För HSNG finns samverkansavtal med varje stadsdel om en samordnare 50/50- finanseriad, ca 450 trk per part. Detta är en service för alla ingående parter i en FC och måste ses som tjänst som avlastar övriga parter Antaganden: Ersättning nystart Per månad

56 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt Familjecentraler Två vägar att gå: Olika ersättning per HSN, nuvarande modell Gemensamt upplägg för alla HSN, jämlik vård (rekommendation från förhandlingsgruppen) ( se matrisen) Gemensam lägstanivå, upp till varje HSN om man har högre ambitioner. Går också att ge en nivå för renodlad FC och en lägre nivå för FC-liknandeverksamhet

57 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt Varumärket 1177 en väg in 1177 vårdguidens e-tjänster mina vårdkontakter Boka tid eller förnya recept Vårdguiden på webben,1177.se Kvalitetssäkrad information om hälsa, sjukdomar och vård 1177 Vårdguiden på telefon Samtliga landsting och regioner i Sverige är anslutna till e-tjänsterna Samtliga landsting och regioner i Sverige är anslutna till 1177.se Varje landsting och region driver sin egen sjukvårdsrådgivning, men ingår i ett nationellt nätverk och följer gemensamma riktlinjer. Tjänsten förvaltas av Invånartjänster, Stockholms läns landsting Vårdguiden på webben ägs av alla landsting och regioner i samverkan och förvaltas av Stockholms läns landsting på uppdrag av Inera AB. Den nationella förvaltningen utvecklar och förvaltar driften av tjänsten samt ger verksamhetsstöd och systemstöd. Finansieras till största delen från IT-budgeten. En del av den avgift VGR betalar till Inera varje år. Kostnader för personal, förvaltning av system, med mera tillkommer. Regionen betalar en årlig avgift för förvaltning och utveckling av de nationella tjänsterna, och sedan finns det kostnader på hemmaplan som finansieras på olika sätt via objektet och e-hälsoenheten. Projekt som journal på nätet, plattformen etc. finansieras med centrala utvecklingsmedel. Se ovan Avgift till Inera, + ersättning från HSN

58 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt vårdguiden på telefon Fyra utbudspunkter, 156 årsarbetare, 70 % effektiv arbetstid i telefon, 121 mnkr Ett större omtag av uppdraget gjordes inför vök 2017 Nytt nationellt måltal 75% inom 5 min Nationell samverkan nio landsting, fler kommer Vardagar kl (125 kr) Alla nätter kl (175 kr) Medelväntetid Riket:13:45, VGR:16:20

59 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt vårdguiden på telefon Juni/juli medelväntetiden 22 minuter (lägst 15 och högst 39 min) medelväntetiden 3 minuter (lägst 2 och högst 6 min) De längsta väntetiderna är på fredag, lördag, och söndag natt Enl Närhälsan bästa sommaren på flera år

60 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt vårdguiden på telefon VGR jan-juli Antal inkommande samtal Antal besvarade samtal % 69% 65% 67 % Ersättning 113 mnkr 114,6 mnkr 116,9 mnkr 121 mnkr Tillgänglighet medelväntetid Juli:19 min Juli: 16 min Riket: 13 min Andel nöjda kunder % Andel i % av invånarna som känner till 1177 Vårdguiden på telefon * Finns ej

61 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt vårdguiden på telefon Data 2016 VGR Värmland Sthlm län Östergötland Jönköpings län Skåne Ersättning Inkomna samtal Besvarade samtal Andel besvarade 65% 90% 93% 66% 70% 66% Medelväntetid besvarade samtal 14:14 04:76 03:50 21:37 15:18 16:59 Förtroende 64% 62% 61% 65% 63% 61% Ersättning per besvarat samtal, kr

62 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt vårdguiden på telefon Norra Västra Göteborg Södra Östra Resursfördelningsmodellen ,1% 20,5% 32,2% 13,5% 16,7% 100% 1177 Vårdguiden på telefon % andel av 1177 Vårdguiden på telefon 18,0% 20,0% 31,8% 13,2% 16,9% 100% 1177 Vårdguiden på telefon fördelad efter Resursfördelningsmodellen Skillnad mellan dagens fördelningen jämfört med en fördelningen efter Resursfördelningsmodellen

63 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 1. punkt vårdguiden på telefon Vad göra: Plan systematisk samverkan/återkoppling till vårdgrannar Bättre uppföljning, strömmar nationell samverkan Avvakta resultat av nationell samverkan, återkoppling varje månad Byta ersättningsmodell, betalt per prestation, måltal (vök 2019) Översyn av verksamheten uppdrag koncernkontoret Upphandling

64 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 2. punkt Psykiatriberedning BUP Regional Utvecklingsplan Tillgänglighet Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

65 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 2. punkt Regional utvecklingsplan för barn och ungdomspsykiatrin Processledare anställs Strukturella förändringar - Förutsättningar för en specialiserad vård mottagningar med tillräckligt många medarbetare/mottagningars storlek för att kunna ha ett gott vårdutbud - Tillskapande av nya enheter 8 regionala medicinska riktlinjer - Medarbetarnas kompetens - Utbildningar - Nätverk Turné verksamheterna under hösten Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

66 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 2. punkt Regional utvecklingsplan för barn och ungdomspsykiatrin Möjligheter Standards utifrån bästa tillgängliga kunskap och evidens Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

67 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 2. punkt Regional utvecklingsplan för barn och ungdomspsykiatrin Svårigheter: Rekrytering / kompetens Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

68 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 2. punkt Regional utvecklingsplan för barn och ungdomspsykiatrin Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

69 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 3. punkt Autismspektrumstörning utan intellektuell funktionsnedsättning Patientvolymer efter RMR ansvarsfördelning Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

70 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 3. punkt Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

71 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 3. punkt Unika individer Hela VGR VGR, Unika individer Statistiken för Hab första perioden mycket osäker BUP Hab BUP Hab 251 Barn- och ungdomsneurologisk vård 201 Barn- och ungdomsmedicinsk vård Övriga MVO Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

72 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 3. punkt Besök/kontakter, Hela VGR VGR, Antal besök/kontakter Statistiken för Hab första perioden mycket osäker BUP Hab 251 Barn- och ungdomsneurologisk vård 201 Barn- och ungdomsmedicinsk vård Övriga MVO Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

73 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 3. punkt Slutsats BUP s besök för patientgruppen har ökat Habiliteringens besök för patientgruppen har minskat. Ur Planeringsdirektivet: Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

74 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 3. punkt Förslag till omfördelning Iaktta försiktighet Habiliteringens ursprungsvolymer inte tydligt redovisade Överföring av halva sjukhusens kostnader inför 2018 Följa patientgruppen och utvecklingen av antal besök kommande år med nytt ställningstagande till kostnadstäckning/omfördelning eftersom planeringsdirektivet föreskrev stegvis skiftning av resurser. Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

75 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 3. punkt Sjukhusens ökning Jämfört med perioden före ansvarsförändringen har BUP på årsbasis* ökat med: läkarbesök behandlarbesök Motsvarar en kostnad av kr (KPP). * Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

76 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 3. punkt Överföring från H&H till sjukhusen Halva kostnaden 2018 av ( kr) de utförda besöken, alltså 16 mkr. Beloppet förs 2018 förslagsvis över från H&H till sjukhusen enligt befolkningsnyckel (0-17 år), se kommande bilder. Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

77 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 3. punkt Nämnderna ekonomisk fördelning Nämnd Bef 0-17 Belopp Göteborgs 31,6% Norr 15,7% Södra 13,4% Väster 24,1% Östra 15,2% Summa Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

78 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 3. punkt Sjukhusen ekonomiska kompensation Sjukhusområde Folkmängd 0-17 Belopp KS 7,3% NU 16,5% SkaS 15,2% SU 42,0% SÄS 19,0% Summa Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

79 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 3. punkt Nämnderna överför t sjukhusen Nämnd betalar till Belopp Västra SÄS Västra NU Västra SU Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

80 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 3. punkt Kontroll nämnderna t sjukhusen Nämnd betalar till Belopp Västra SÄS Västra NU Västra SU Västra nämndens tilldelning Kungälvs sjukhus bef Tilldeln - befolkn= Summa Kunskapsstöd för Psykisk Hälsa

81 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 4. punkt Förhandlingsläget inför VÖK 2018 Habilitering & Hälsa GPÖ

82 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 4. punkt Habilitering & Hälsa RMR 2014 Ansvarsfördelning och samverkan mellan, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomshabilitering för den neuropsykiatriska vården av barn och unga HSD-A RMR 2017 Ansvarsfördelning för medicinskt omhändertagande av vuxna med medfödd funktionsnedsättning HS och Överföring av medicinsk vård från Barn- och ungdomshabiliteringen till vuxensjukvården HS Ågrenska Vårdgaranti FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ

83 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 4. punkt Habilitering & Hälsa 2% indexuppräkning Ökat behov av resurser inom område Hörsel Svår förhandling med minskade resurser för Habiliteringen FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ

84 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 5. punkt Förhandlingsläget inför VÖK 2018 Folktandvården GPÖ

85 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 5. punkt Frågor gemensamma för alla HSN Tillförsäkra narkos inom specialisttandvården Förslag på utvecklingsuppdrag 2018: - Få fler personer att skaffa sig intyg för nödvändig tandvård samt fler av intygshavarna att tacka ja till munhälsobedömning. - Utreda hur vi ska motivera sköra äldre som tappar sin tandvårdskontakt att återfå kontakten FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ

86 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 5. punkt Frågor gemensamma för alla HSN Ersättningsmodell för ATV och STV Skrivning om TAIK i VÖK? Godkänd finansiering av (VFU) verksamhetsförlagd kliniskfärdighetsträning för tandhygienister, start FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ

87 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 5. punkt Frågor för en nämnd, men som kan komma att påverka övriga HSN Kan bli en utmaning att upprätthålla en sammanhållen beställning - Besparing på ca 4 mkr inom specialisttandvård i HSN norra - Ingen indexuppräkning i HSN västra, motsvarande ca 2 mkr. FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ

88 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 5. punkt Frågor utföraren aviserat Forts utveckling av TAIK Forts utveckling av FTV i familjecentral Utveckla äldretandvård; höjd kvalitet i daglig omvårdnad Forts säkerställande av tillgänglig narkostandvård Säkerställa finansiering av VFU Säkerställa ersättningsnivåer i nya ersättningsmodeller Säkerställa god implementering av ersättningsmodeller Innehåll och omfattning av specifika uppdrag oförändrade FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ

89 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 5. punkt Ägarbeslut som påverkar VÖK 2018 Harmoniering av priser för narkos FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ

90 ch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 5. punkt Sammanfattande bedömning Goda! FÖRHANDLINGSLÄGET GPÖ

91 sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 6. punkt Pilotprojekt för förbättrat akut omhändertagande (nivå 2) GPÖ

92 sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 6. punkt Bakgrund HSS beslutade 31 maj att finansiera start av pilotprojekt för förbättrat akut omhändertagande vid SU/ Östra och Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus med omställningsbudgeten. Pilotprojektet är en del i strategin för hälso- och sjukvårdens omställning och innebär test av en ny modell en mottagning med primärvårdskompetens i nära anslutning till akutmottagningarna Syftet är att förbättra omhändertagandet av patienter avseende ledtider och medicinsk kvalitet. Detta genom att fler patienter får vård på rätt nivå och samarbetet mellan nära vård och akutsjukhus förbättras.

93 sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 6. punkt Status i arbetet Namnet på den nya mottagningen blir Närhälsan Östra sjukhuset Närakut Verksamhetschef har rekryterats och tillträtt Ann Martinius fd chef för Angereds vårdcentral Beroende på hur rekryteringsarbetet fortskrider är målsättningen är att mottagningen ska öppna med begränsade öppettider mot slutet av året och vara i full drift i början av 2018.

94 sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 6. punkt Status i arbetet Rekrytering av övrig personal pågår. Intresset för tjänsterna har varit stort från undersköterskor och medicinska sekreterare, tillfredsställande från sjuksköterskor och mindre från läkare. Initialt kommer sannolikt flertalet läkartjänster att behöva bemannas via hyrläkare. Arbetet med att ta fram förslag till tilläggsöverenskommelse med styrelsen för beställd primärvård fortskrider enligt plan. Aktiviteter för att iordningställa lokalen på Östra sjukhuset, beställa inredning/utrustning och förbereda IT pågår.

95 sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 6. punkt Status i arbetet Två arbetsgrupper kommer att inleda sitt arbete under september Arbetssätt och samarbete som kommer att specificera gränssnitt mellan akutmottagningarna och närakuten samt definiera former för samarbetet. Modell och utvärdering som kommer att ta fram förslag på utvärderingskriterier och i ett senare skede genomföra utvärderingen samt dokumentera implementationsmodellen.

96 sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 6. punkt

97 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 7. punkt GPÖ

98 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 7. punkt Sjukhusen Xxx ansvarar för att patienter erbjuds vård inom fastställda garantitider. Detta gäller under förutsättning att de regionala tillgänglighetsatsningarna motsvarande minst 2017 års volym och finansiering kvarstår för hela koncernen under Om besök och/eller åtgärd inte kan erbjudas inom fastställda garantitider, ska patienten erbjudas detta på annan vårdinstans, i enlighet med de regelverk som fastställts för det regiongemensamma tillgänglighetsarbetet. Xxx ska medverka i det regiongemensamma tillgänglighetsarbetet för att optimera den samlade kapaciteten samt för att lösa uppkomna problem/förändrade förutsättningar för att nå vårdgarantin vid samtliga sjukhus i VGR. För att uppfylla vårdgarantin samverkar ägare, beställare och utförare.

99 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 7. punkt Beställd primärvård och Habilitering & Hälsa Xxx ansvarar för att patienter erbjuds vård inom fastställda garantitider. Om besök och/eller åtgärd inte kan erbjudas inom fastställda garantitider, ska xxx hjälpa patienten att få sitt besök och/eller åtgärd på annan vårdenhet inom garantitiden. I första hand ska vården erbjudas i en annan enhet i verksamheten inom Västra Götalandsregionen, i andra hand hos annan vårdgivare. Xxx ska medverka i det regiongemensamma tillgänglighetsarbetet för att VGR ska klara vårdgarantin. För att uppfylla vårdgarantin så samverkar ägare, beställare och utförare.

100 h sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSNS Gemensamma presidieöverläggningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen : Bilaga 7. punkt

101 av - Protokollsutdrag från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhuss sammanträde den 23 augusti Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommu Från: Andreas Cerny Skickat: den 23 augusti :20 Till: Regionstyrelsen; HSN FB; Ida Wernered; anneli.bjerde@vastkom.se; Ann- Marie Schaffrath; Suzanne Guregård Ämne: Expediering av - Protokollsutdrag från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhuss sammanträde den 23 augusti Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner Bifogade filer: Protokollsutdrag från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhuss sammanträde den 23 augusti Remissvar - Förslag till överenskommelse och ge...docx; Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner...docx Hej, Översänder remissvar från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus 59, , gällande förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från slutenvården. Utöver protokollsutdrag skickas tjänsteutlåtandet med som är att betrakta som remissvaret i sin helhet. Skickas till: Regionstyrelsen Södra hälso- och sjukvårdsnämnden (för kännedom) Ansvariga tjänstepersoner inom VGR och Västkom Sjukhusdirektör, SÄS Bitr. sjukhusdirektör, SÄS Bästa hälsningar, Andreas Andreas Cerny Registrator/nämndsekreterare Södra Älvsborgs Sjukhus Kommunikationsstaben Kanslienheten Direkt e-postadress: sas@vgregion.se Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås Växel

102 av - Protokollsutdrag från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhuss sammanträde den 23 augusti Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommu 8 (20) Protokoll från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Diarienummer SÄS Beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ställa sig bakom förvaltningens synpunkter kring förslaget till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att punkten anses omedelbart justerad. 3. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att en uppföljning av arbetet med samverkan vid utskrivning ska redovisas till styrelsen första kvartalet Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus har getts tillfälle att avge remissvar om förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. För att uppnå en god och säker vård, och för att utnyttja hälso- och sjukvårdens resurser effektivare, presenterades i slutet av februari 2015 ett betänkande inom ramen för utredningen om betalningsansvarslagen. Tre områden stod i fokus: Utskrivningsklara patienter ska snabbt kunna komma hem från sjukhuset på ett tryggt och säkert sätt. Patient och närstående ska få en starkare delaktighet i vårdplaneringen. Den öppna vården ska få ett större ansvar i vårdplaneringen och på så sätt kan patienter få vård på rätt nivå i ökad utsträckning. Södra Älvsborgs Sjukhus anser att den föreslagna överenskommelsen och riktlinjen inte i tillräckligt stor utsträckning betonar vikten av korta ledtider och effektivt resursutnyttjande. Att patienter blir kvar onödigt länge i slutenvården är inte förenligt med god vård. Förslaget om ekonomisk reglering är, enligt förvaltningens uppfattning, svårt att förstå och lever inte upp till lagens intentioner. Förvaltningen saknar en ekonomisk analys om hur förslaget till betalningsansvar ger incitament till kommunerna att snabbare ta hem patienterna. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

103 av - Protokollsutdrag från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhuss sammanträde den 23 augusti Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommu 9 (20) Protokoll från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Mot bakgrund av ovan bedömer Södra Älvsborgs Sjukhus att förslag till överenskommelse med tillhörande riktlinje behöver förtydligas. Förvaltningen anser att förslaget om ekonomisk reglering behöver omarbetas. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Bilaga - Lagen, betänkandet Bilaga - Förslag överenskommelse om samverkan vid utskrivning Bilaga - Förslag riktlinje om utskrivningar Bilaga - Definitioner bilaga 1 Yrkanden på sammanträdet Vice ordförande Claes Redberg (S) lämnar följande tilläggsyrkande: Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att en uppföljning av arbetet med samverkan vid utskrivning ska redovisas till styrelsen första kvartalet Skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Ida Wernered, ansvarig tjänsteperson koncernstab hälso- och sjukvård, ida.wernerred@vgregion.se Anneli Bjerde, ansvarig tjänsteperson Västkom, anneli.bjerde@vaastkom.se Ann-Marie Schaffrath, sjukhusdirektör SÄS, annmarie.schaffrath@vgregion.se Suzanne Guregård, bitr sjukhusdirektör SÄS, suzanne.guregard@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

104 av - Protokollsutdrag från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhuss sammanträde den 23 augusti Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommu 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SÄS Västra Götalandsregionen Södra Älvsborgs Sjukhus Handläggare: Suzanne Guregård Telefon: E-post: sas@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ställa sig bakom förvaltningens synpunkter kring förslaget till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att punkten anses omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus har getts tillfälle att avge remissvar om förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. För att uppnå en god och säker vård, och för att utnyttja hälso- och sjukvårdens resurser effektivare, presenterades i slutet av februari 2015 ett betänkande inom ramen för utredningen om betalningsansvarslagen. Tre områden stod i fokus: Utskrivningsklara patienter ska snabbt kunna komma hem från sjukhuset på ett tryggt och säkert sätt. Patient och närstående ska få en starkare delaktighet i vårdplaneringen. Den öppna vården ska få ett större ansvar i vårdplaneringen och på så sätt kan patienter få vård på rätt nivå i ökad utsträckning. Södra Älvsborgs Sjukhus anser att den föreslagna överenskommelsen och riktlinjen inte i tillräckligt stor utsträckning betonar vikten av korta ledtider och effektivt resursutnyttjande. Att patienter blir kvar onödigt länge i slutenvården är inte förenligt med god vård. Förslaget om ekonomisk reglering är, enligt förvaltningens uppfattning, svårt att förstå och lever inte upp till lagens

105 av - Protokollsutdrag från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhuss sammanträde den 23 augusti Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommu Datum Diarienummer SÄS (4) intentioner. Förvaltningen saknar en ekonomisk analys om hur förslaget till betalningsansvar ger incitament till kommunerna att snabbare ta hem patienterna. Mot bakgrund av ovan bedömer Södra Älvsborgs Sjukhus att förslag till överenskommelse med tillhörande riktlinje behöver förtydligas. Förvaltningen anser att förslaget om ekonomisk reglering behöver omarbetas. Fördjupad beskrivning av ärendet Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus har getts tillfälle att avge remissvar om förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Bakgrunden till överenskommelsen är en kommande lagförändring 2018 som kommer att kräva en bättre samverkan mellan kommuner, landsting och regioner. Ett betänkande från utredningen om betalningsansvarslagen presenterades i februari 2015 av nationella samordnaren för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, Göran Stiernstedt. För att uppnå en god och säker vård för att utnyttja hälso- och sjukvårdens resurser effektivare är tre områden i fokus: Utskrivningsklara patienter ska snabbt kunna komma hem från sjukhuset på ett tryggt och säkert sätt. Patient och närstående ska få en starkare delaktighet i vårdplaneringen. Den öppna vården får ett större ansvar i vårdplaneringen och på så sätt kan patienter få vård på rätt nivå i ökad utsträckning. Södra Älvsborgs Sjukhus anser att förslaget till överenskommelse och riktlinjen inte i tillräckligt stor utsträckning betonar vikten av korta ledtider och effektivt resursutnyttjande. Att patienter blir kvar onödigt länge i slutenvården är inte förenligt med god vård. Förvaltningen bedömer att patienten och närståendes delaktighet tillgodoses i förslaget. Den öppna vårdens större ansvar innebär en förbättring för patienten och möjliggör att fler patienter får vård på rätt nivå och att antalet inskrivningar och återinskrivningar i slutenvården kan minska liksom behovet av akutbesök. Förslaget om ekonomisk reglering är svårt att förstå och behöver omarbetas. En modell med ett genomsnittsvärde per kommun är svår att överblicka och se konsekvenserna av. En liten kommun med få patienter ger dåligt underlag. Södra Älvsborgs Sjukhus föreslår istället att kommunens betalningsansvar inträder för varje individ tre dagar efter att en underrättelse om utskrivningsklar har skickats såsom lagförslaget beskriver.

106 av - Protokollsutdrag från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhuss sammanträde den 23 augusti Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommu Datum Diarienummer SÄS (4) Utskrivningsklara patienter ska snabbt komma hem från sjukhuset och få vård på rätt nivå Södra Älvsborgs Sjukhus önskar en tydligare och skarpare skrivning om att utskrivningsklara patienter snabbt ska komma hem från sjukhuset och få vård på rätt nivå. Under 1.3 Syfte och mål saknas text om rätt vårdnivå. Ett av huvudsyftena med överenskommelsen är att åstadkomma ett effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Ett tillägg om kortast möjliga ledtider vid utskrivning från slutenvård till fortsatt öppen hälsooch sjukvård och socialtjänst behövs. Under 2.1 Kommunens ansvar står i förslaget att kommunen ansvarar för att personen snarast kan tas emot i kommunal vård och omsorg. Det är för vagt och förvaltningen önskar här en starkare skrivning, exempelvis att personen utan dröjsmål kan tas emot. Under 7. Uppföljning är det önskvärt att sätta upp mål. Detta för att tydliggöra vad vi vill uppnå för att sedan kunna följa upp. Exempel på mål: Att antalet utskrivningsklara dagar per patient och kommun ligger under tre. Utskrivningsprocessen Under 3. Utskrivningsprocessen finns det i förslag till riktlinje en detaljerad lista på vad som avses med nödvändig information som ska lämnas från slutenvården. Södra Älvsborgs Sjukhus eftersträvar förenklade administrativa rutiner, listan som presenteras är alltför detaljerad. Ett mindre omfattande avsnitt avseende nödvändig relevant information bör tas fram. Förvaltningen ifrågasätter exempelvis varför det alltid behövs remiss för fortsatt vårdbehov, det skulle kunna räcka med att skriva i SAMSA/NPÖ. Epikris, läkemedelslista och läkemedelsberättelse är alltid relevant, de övriga listade punkterna varierar mellan olika patienter. Ekonomisk reglering Förslaget om ekonomisk reglering är svårt att förstå och lever inte upp till lagens intentioner. Kommunen bör betala från dag tre efter utskrivningsklar patient och inte efter ett genomsnittsvärde. Den resurskrävande slutenvården ska finnas för de som mest behöver den utifrån medicinska prioriteringar. Det är svårt att se konsekvenserna av en modell med genomsnittsvärde. Att istället ta betalt per dag och patient är en princip som är enkel att förstå och överblicka. Vidare behöver åtgärdsplanen som ska upprättas på kommunnivå förtydligas. Mot bakgrund av ovan bedömer Södra Älvsborgs Sjukhus att förslag till överenskommelse med tillhörande riktlinje behöver förtydligas. Förvaltningen anser att förslaget om ekonomisk reglering behöver omarbetas.

107 av - Protokollsutdrag från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhuss sammanträde den 23 augusti Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommu Datum Diarienummer SÄS (4) Övriga synpunkter Överenskommelsen skulle förbättras om det tydligt framgår att planeringsprocessen startar redan vid inskrivning. Det framgår utav riktlinjen, men kan med fördel lyftas in i överenskommelsen. Likaså att den öppna vårdens ökade ansvar innefattar ett förebyggande arbete för att undvika icke nödvändiga sjukhusvistelser. Södra Älvsborgs Sjukhus Ann-Marie Schaffrath Sjukhusdirektör Suzanne Guregård Bitr. sjukhusdirektör Bilaga Förslag Överenskommelse om samverkan vid utskrivning Förslag Riktlinje om utskrivningar Definitioner Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU18 Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Ida Wernered, ansvarig tjänsteperson koncernstab hälso- och sjukvård, ida.wernerred@vgregion.se Anneli Bjerde, ansvarig tjänsteperson Västkom, anneli.bjerde@vaastkom.se Ann-Marie Schaffrath, sjukhusdirektör SÄS, annmarie.schaffrath@vgregion.se Suzanne Guregård, bitr sjukhusdirektör SÄS, suzanne.guregard@vgregion.se

108 ensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner : Protokollsutdrag från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhuss sammanträde den 23 augusti Remissvar - Förslag till överenskommelse och ge... 8 (20) Protokoll från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Diarienummer SÄS Beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ställa sig bakom förvaltningens synpunkter kring förslaget till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att punkten anses omedelbart justerad. 3. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att en uppföljning av arbetet med samverkan vid utskrivning ska redovisas till styrelsen första kvartalet Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus har getts tillfälle att avge remissvar om förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. För att uppnå en god och säker vård, och för att utnyttja hälso- och sjukvårdens resurser effektivare, presenterades i slutet av februari 2015 ett betänkande inom ramen för utredningen om betalningsansvarslagen. Tre områden stod i fokus: Utskrivningsklara patienter ska snabbt kunna komma hem från sjukhuset på ett tryggt och säkert sätt. Patient och närstående ska få en starkare delaktighet i vårdplaneringen. Den öppna vården ska få ett större ansvar i vårdplaneringen och på så sätt kan patienter få vård på rätt nivå i ökad utsträckning. Södra Älvsborgs Sjukhus anser att den föreslagna överenskommelsen och riktlinjen inte i tillräckligt stor utsträckning betonar vikten av korta ledtider och effektivt resursutnyttjande. Att patienter blir kvar onödigt länge i slutenvården är inte förenligt med god vård. Förslaget om ekonomisk reglering är, enligt förvaltningens uppfattning, svårt att förstå och lever inte upp till lagens intentioner. Förvaltningen saknar en ekonomisk analys om hur förslaget till betalningsansvar ger incitament till kommunerna att snabbare ta hem patienterna. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

109 ensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner : Protokollsutdrag från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhuss sammanträde den 23 augusti Remissvar - Förslag till överenskommelse och ge... 9 (20) Protokoll från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Mot bakgrund av ovan bedömer Södra Älvsborgs Sjukhus att förslag till överenskommelse med tillhörande riktlinje behöver förtydligas. Förvaltningen anser att förslaget om ekonomisk reglering behöver omarbetas. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Bilaga - Lagen, betänkandet Bilaga - Förslag överenskommelse om samverkan vid utskrivning Bilaga - Förslag riktlinje om utskrivningar Bilaga - Definitioner bilaga 1 Yrkanden på sammanträdet Vice ordförande Claes Redberg (S) lämnar följande tilläggsyrkande: Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att en uppföljning av arbetet med samverkan vid utskrivning ska redovisas till styrelsen första kvartalet Skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Ida Wernered, ansvarig tjänsteperson koncernstab hälso- och sjukvård, ida.wernerred@vgregion.se Anneli Bjerde, ansvarig tjänsteperson Västkom, anneli.bjerde@vaastkom.se Ann-Marie Schaffrath, sjukhusdirektör SÄS, annmarie.schaffrath@vgregion.se Suzanne Guregård, bitr sjukhusdirektör SÄS, suzanne.guregard@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

110 ensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner : Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner... 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SÄS Västra Götalandsregionen Södra Älvsborgs Sjukhus Handläggare: Suzanne Guregård Telefon: E-post: sas@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ställa sig bakom förvaltningens synpunkter kring förslaget till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att punkten anses omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus har getts tillfälle att avge remissvar om förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. För att uppnå en god och säker vård, och för att utnyttja hälso- och sjukvårdens resurser effektivare, presenterades i slutet av februari 2015 ett betänkande inom ramen för utredningen om betalningsansvarslagen. Tre områden stod i fokus: Utskrivningsklara patienter ska snabbt kunna komma hem från sjukhuset på ett tryggt och säkert sätt. Patient och närstående ska få en starkare delaktighet i vårdplaneringen. Den öppna vården ska få ett större ansvar i vårdplaneringen och på så sätt kan patienter få vård på rätt nivå i ökad utsträckning. Södra Älvsborgs Sjukhus anser att den föreslagna överenskommelsen och riktlinjen inte i tillräckligt stor utsträckning betonar vikten av korta ledtider och effektivt resursutnyttjande. Att patienter blir kvar onödigt länge i slutenvården är inte förenligt med god vård. Förslaget om ekonomisk reglering är, enligt förvaltningens uppfattning, svårt att förstå och lever inte upp till lagens

111 ensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner : Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner... Datum Diarienummer SÄS (4) intentioner. Förvaltningen saknar en ekonomisk analys om hur förslaget till betalningsansvar ger incitament till kommunerna att snabbare ta hem patienterna. Mot bakgrund av ovan bedömer Södra Älvsborgs Sjukhus att förslag till överenskommelse med tillhörande riktlinje behöver förtydligas. Förvaltningen anser att förslaget om ekonomisk reglering behöver omarbetas. Fördjupad beskrivning av ärendet Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus har getts tillfälle att avge remissvar om förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Bakgrunden till överenskommelsen är en kommande lagförändring 2018 som kommer att kräva en bättre samverkan mellan kommuner, landsting och regioner. Ett betänkande från utredningen om betalningsansvarslagen presenterades i februari 2015 av nationella samordnaren för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, Göran Stiernstedt. För att uppnå en god och säker vård för att utnyttja hälso- och sjukvårdens resurser effektivare är tre områden i fokus: Utskrivningsklara patienter ska snabbt kunna komma hem från sjukhuset på ett tryggt och säkert sätt. Patient och närstående ska få en starkare delaktighet i vårdplaneringen. Den öppna vården får ett större ansvar i vårdplaneringen och på så sätt kan patienter få vård på rätt nivå i ökad utsträckning. Södra Älvsborgs Sjukhus anser att förslaget till överenskommelse och riktlinjen inte i tillräckligt stor utsträckning betonar vikten av korta ledtider och effektivt resursutnyttjande. Att patienter blir kvar onödigt länge i slutenvården är inte förenligt med god vård. Förvaltningen bedömer att patienten och närståendes delaktighet tillgodoses i förslaget. Den öppna vårdens större ansvar innebär en förbättring för patienten och möjliggör att fler patienter får vård på rätt nivå och att antalet inskrivningar och återinskrivningar i slutenvården kan minska liksom behovet av akutbesök. Förslaget om ekonomisk reglering är svårt att förstå och behöver omarbetas. En modell med ett genomsnittsvärde per kommun är svår att överblicka och se konsekvenserna av. En liten kommun med få patienter ger dåligt underlag. Södra Älvsborgs Sjukhus föreslår istället att kommunens betalningsansvar inträder för varje individ tre dagar efter att en underrättelse om utskrivningsklar har skickats såsom lagförslaget beskriver.

112 ensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner : Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner... Datum Diarienummer SÄS (4) Utskrivningsklara patienter ska snabbt komma hem från sjukhuset och få vård på rätt nivå Södra Älvsborgs Sjukhus önskar en tydligare och skarpare skrivning om att utskrivningsklara patienter snabbt ska komma hem från sjukhuset och få vård på rätt nivå. Under 1.3 Syfte och mål saknas text om rätt vårdnivå. Ett av huvudsyftena med överenskommelsen är att åstadkomma ett effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Ett tillägg om kortast möjliga ledtider vid utskrivning från slutenvård till fortsatt öppen hälsooch sjukvård och socialtjänst behövs. Under 2.1 Kommunens ansvar står i förslaget att kommunen ansvarar för att personen snarast kan tas emot i kommunal vård och omsorg. Det är för vagt och förvaltningen önskar här en starkare skrivning, exempelvis att personen utan dröjsmål kan tas emot. Under 7. Uppföljning är det önskvärt att sätta upp mål. Detta för att tydliggöra vad vi vill uppnå för att sedan kunna följa upp. Exempel på mål: Att antalet utskrivningsklara dagar per patient och kommun ligger under tre. Utskrivningsprocessen Under 3. Utskrivningsprocessen finns det i förslag till riktlinje en detaljerad lista på vad som avses med nödvändig information som ska lämnas från slutenvården. Södra Älvsborgs Sjukhus eftersträvar förenklade administrativa rutiner, listan som presenteras är alltför detaljerad. Ett mindre omfattande avsnitt avseende nödvändig relevant information bör tas fram. Förvaltningen ifrågasätter exempelvis varför det alltid behövs remiss för fortsatt vårdbehov, det skulle kunna räcka med att skriva i SAMSA/NPÖ. Epikris, läkemedelslista och läkemedelsberättelse är alltid relevant, de övriga listade punkterna varierar mellan olika patienter. Ekonomisk reglering Förslaget om ekonomisk reglering är svårt att förstå och lever inte upp till lagens intentioner. Kommunen bör betala från dag tre efter utskrivningsklar patient och inte efter ett genomsnittsvärde. Den resurskrävande slutenvården ska finnas för de som mest behöver den utifrån medicinska prioriteringar. Det är svårt att se konsekvenserna av en modell med genomsnittsvärde. Att istället ta betalt per dag och patient är en princip som är enkel att förstå och överblicka. Vidare behöver åtgärdsplanen som ska upprättas på kommunnivå förtydligas. Mot bakgrund av ovan bedömer Södra Älvsborgs Sjukhus att förslag till överenskommelse med tillhörande riktlinje behöver förtydligas. Förvaltningen anser att förslaget om ekonomisk reglering behöver omarbetas.

113 ensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner : Remissvar - Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård mellan kommuner... Datum Diarienummer SÄS (4) Övriga synpunkter Överenskommelsen skulle förbättras om det tydligt framgår att planeringsprocessen startar redan vid inskrivning. Det framgår utav riktlinjen, men kan med fördel lyftas in i överenskommelsen. Likaså att den öppna vårdens ökade ansvar innefattar ett förebyggande arbete för att undvika icke nödvändiga sjukhusvistelser. Södra Älvsborgs Sjukhus Ann-Marie Schaffrath Sjukhusdirektör Suzanne Guregård Bitr. sjukhusdirektör Bilaga Förslag Överenskommelse om samverkan vid utskrivning Förslag Riktlinje om utskrivningar Definitioner Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU18 Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Ida Wernered, ansvarig tjänsteperson koncernstab hälso- och sjukvård, ida.wernerred@vgregion.se Anneli Bjerde, ansvarig tjänsteperson Västkom, anneli.bjerde@vaastkom.se Ann-Marie Schaffrath, sjukhusdirektör SÄS, annmarie.schaffrath@vgregion.se Suzanne Guregård, bitr sjukhusdirektör SÄS, suzanne.guregard@vgregion.se

114 Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Lägesrapport av omställningen i hälso- och sjukvården : Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Lägesrapport av omställningen i hälso- och sjukvården 20 (29) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Lägesrapport av omställningen i hälso- och sjukvården Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen noterar informationen om lägesrapport i arbetet med omställningen. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att bereda frågan om östra hälso- och sjukvårdsnämndens ansökan om ställningsfinansiering för utveckling av närsjukvård i norra Skaraborg 2017 och 2018 och återrapportera det till hälso- och sjukvårdsstyrelsen senast den 31 oktober Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ges en lägesrapport om arbetet med omställningen. Bakgrunden är att regionfullmäktige den 16 maj 2017, 83 beslutade om en strategi för hälso- och sjukvården. I beslutet beskrivs fyra omställningsområden Utveckla den nära vården, Koncentrera vård för bättre kvalitet och tillgänglighet, Utveckla digitala vårdformer och tjänster samt Fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 21 juni 2017, 193 beslutades det om en fördelning av omställningsmedel till omställningsområden bl.a. utifrån den inriktning som gjordes av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 31 maj 2017, 145 i Handlingsplan för omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Även hälso- och sjukvårdsnämnderna kommer att ges löpande lägesrapporter om arbetet med omställningen på kommande möten. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har inkommit med en ansökan om omställningsfinansiering för utveckling av närsjukvård i norra Skaraborg 2017 och För att säkerställa att det samordnas med övriga aktiviteter i omställningen föreslås det att hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att bereda ansökan och efter dialog med östra hälso- och sjukvårdsnämnden återkomma till hälso- och sjukvårdsstyrelsen senast den 31 oktober Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Skickas till Tobias Nilsson för spridning till berörda Hälso- och sjukvårdsnämnderna, hsn@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

115 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Från: Katrin Urbäck Skickat: den 21 augusti :35 Till: Regionutveckling; Kultur FB; kollektivtrafik; Miljö; HSS FB; HSN Göteborg FB; HSN Norra FB; HSN Södra FB; HSN Västra FB; HSN Östra FB; Rättighet Ämne: Rapport från vårens Demokratitorg - Svar önskas senast Bifogade filer: Demokratitorg rapport VT2017.pdf; Följebrev Demokratitorg docx Till regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden, miljönämnden, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnderna samt kommittén för mänskliga rättigheter Hej! Här kommer rapporten från vårens Demokratitorg, för hantering i era respektive politiska organ och önskan om svar till regionfullmäktiges presidium senast den 1 november Se bifogat följebrev. Svaren expedieras till regionstyrelsen@vgregion.se, ange diarienummer RS i svaret. Vänliga hälsningar, Katrin Urbäck Regionutvecklare Koncernavdelning Ärendesamordning och kansli Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen Telefon: E-post: katrin.urback@vgregion.se

116 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017

117 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Inledning Demokratitorg är en metod som ger förutsättningar för möten och god dialog mellan beslutsfattare och unga i regionen. Metoden utgör en plattform där unga får formulera sina åsikter och lyfta dessa direkt till beslutsfattare. Politikerna i sin tur får pröva sina tankar och idéer mot en viktig målgrupp, samt lyssna av hur unga människor tänker om regionen och dess verksamhetsområden. Ett Demokratitorg består av fem stationer där varje station bemannas av minst en politiker. Vårens demokratitorg har kretsat kring fyra återkommande teman: 1. Framtid, jobb och utbildning, 2. Fritid och Kultur, 3. Hälsa och vård samt 4. Kollektivtrafik och infrastruktur. Alla teman har anknytning till regionens verksamhetsområden. Det femte temat har varierat från skola till skola och berott på vad eleverna själva önskat få diskutera. Alla teman har haft de ungas perspektiv som utgångspunkt. Alla samtal dokumenteras av en sekreterare. Det här materialet är en redaktionell bearbetning av de diskussioner som fördes under de tio Demokratitorg som genomfördes under våren Sammanställningen lyfter genom citat och direkta förslag fram elevernas åsikter och kan beröra både regionala frågor och frågor som inte är direkt kopplade till regionalt beslutsfattande. Om Demokratitorg På uppdrag av Västra Götalandsregionen har Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning genomfört Demokratitorg runtom i regionen sedan Under årens lopp har 146 Demokratitorg genomförts på 78 skolor i 40 kommuner. 318 regionpolitiker och ca gymnasieelever har deltagit i Demokratitorgen. Projektledare: Rasmus Jonsson Redaktör: Andréa Kihl Text: Amir Fikic, Andréa Kihl, Angela Lindqvist, Anna Pettersson, Hanna Wiksten, Isabelle Asadian Falahieh, Isabell Kristensen, John Nelander, Jonas Franzén, Lina Häger, Maja Wadstein, Malin Isaksson, Malin Johansson, Sofia Reimer Foto: Rasmus Jonsson, Thomas Lidén och Ingibjörg Sigurðardóttir Grafik: Ingibjörg Sigurðardóttir Diskussionernas karaktär och fokus skiljer sig åt beroende på skola. För att kunna överblicka diskussionerna efter intresseområde fungerar stationernas teman som rubriker i det här materialet. Varje tema inleds med en kort inledning om vilka generella diskussioner som engagerat de unga. Därefter sammanfattas varje skola separat. Det här materialet kan med fördel användas som underlag för vidare diskussioner av politiker och deltagande skolor. 2

118 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Deltagande skolor Fågelviksgymnasiet, Tibro Fågelviksgymnasiet är en kommunal gymnasieskola med både högskoleförberedande program och yrkesprogram, samt Sveriges enda Motocrossgymnasium. På skolan går ca. 450 elever. På Demokratitorget deltog ca. 60 elever från Samhälls-och Naturprogrammen årskurs 2 och 3. På grund av bortfall av politiker fick stationerna Trygghet, samt Framtid, jobb och utbildning slås ihop till en station. Samtalen vid två stationer leddes av GR personal: Framtid, jobb och utbildning (och Trygghet) samt Fritid och kultur. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Samskolans gymnasium är en fristående gymnasieskola med 550 elever. Skolan erbjuder programmen Ekonomi, Naturvetenskap och Samhällsvetenskap. På Demokratitorget deltog ca. 60 elever från Samhällsprogrammet, årskurs 1. Kunskapsgymnasiet, Göteborg Kunskapsgymnasiet Göteborg är en fristående gymnasieskola med ca 400 elever. På skolan finns programmen Teknik, Ekonomi, Naturvetenskap och Samhällsvetenskap. Under Demokratitorget deltog ca 40 elever från samhällsprogrammet, årskurs 1. Kunskapskällan, Herrljunga Kunskapskällan är en fristående gymnasieskola med ca. 250 elever och har både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Under Demokratitorget deltog 54 elever i årskurs 1, 2 och 3 från programmen Ekonomi, Samhäll, Industriteknik, El och Energi samt Lärlingsutbildningen. Plusgymnasiet, Uddevalla Plusgymnasiet är en fristående gymnasieskola med högskoleförberedande program och yrkesprogram. På Demokratitorget deltog 55 elever i årskurs 1, 2 och 3 från Samhällsprogrammet och Hantverksprogrammet Stylist. Rudbecksgymnasiet, Tidaholm Rudbecksgymnasiet är en kommunal gymnasieskola med yrkesprogram och högskoleförberedande program. På skolan genomfördes två Demokratitorg under dagen. På förmiddagen (Torg 1) deltog 59 elever från årskurs 1 och 2 från programmen: Fordon och transport, Industriteknik, Restaurang och Livsmedel, Naturvetenskap, Teknik, Samhäll och Ekonomi. På eftermiddagens Demokratitorg (Torg 2) deltog ca 40 elever med diagnoserna Aspergers syndrom eller högfungerande autism. Eleverna går årskurs 1, 2 och 3 på Samhälls-, Natur och Estetiska programmet. Schillerska gymnasiet, Göteborg Schillerska gymnasiet erbjuder Samhäll, Natur, Ekonomi, Estetiska och Humanistiska programmet. 54 elever från Ekonomiprogrammet och Samhällsprogrammet årskurs 2 deltog i Demokratitorget. Ållebergsgymnasiet, Falköping Ållebergsgymnasiet är en kommunal gymnasieskola med yrkesprogram och högskoleförberedande program. På Demokratitorget deltog 40 elever från samhällsprogrammet. Lagmansgymnasiet, Vara Lagmansgymnasiet i Vara är en kommunal gymnasieskola med ca 350 elever. Skolan erbjuder både högskoleförberedande program och yrkesprogram. 40 elever från samhällsprogrammet, årskurs 1, 2 och 3, deltog under Demokratitorget. 3

119 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Innehåll Framtid, jobb och utbildning Fågelviksgymnasiet, Tibro... 5 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg... 6 Kunskapsgymnasiet, Göteborg... 6 Kunskapskällan, Herrljunga... 7 Lagmansgymnasiet, Vara... 8 Plusgymnasiet, Uddevalla... 8 Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1)... 9 Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2)... 9 Schillerska gymnasiet, Göteborg Ållebergsgymnasiet, Falköping Fritid och kultur Fågelviksgymnasiet, Tibro Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Kunskapsgymnasiet, Göteborg Kunskapskällan, Herrljunga Lagmansgymnasiet, Vara Plusgymnasiet, Uddevalla Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Schillerska gymnasiet, Göteborg Ållebergsgymnasiet, Falköping Hälsa och vård Fågelviksgymnasiet, Tibro Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Kunskapsgymnasiet, Göteborg Kunskapskällan, Herrljunga Lagmansgymnasiet, Vara Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Schillerska gymnasiet, Göteborg Ållebergsgymnasiet, Falköping Fågelviksgymnasiet, Tibro Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Kunskapsgymnasiet, Göteborg Kunskapskällan, Herrljunga Lagmansgymnasiet, Vara Plusgymnasiet, Uddevalla Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Schillerska gymnasiet, Göteborg Ållebergsgymnasiet, Falköping Valbara teman Jämställdhet och jämlikhet Kunskapsgymnasiet, Göteborg Lagmansgymnasiet, Vara Plusgymnasiet, Uddevalla Ållebergsgymnasiet, Falköpin Fågelviksgymnasiet, Tibro Kunskapskällan, Herrljunga Schillerska gymnasiet, Göteborg Miljö och Klimat Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Bilaga 1: Tankar och åsikter från Post-it lappar Kunskapsgymnasiet, Göteborg Kunskapskällan, Herrljunga Plusgymnasiet, Uddevalla Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Schillerska gymnasiet, Göteborg Framtid, jobb och utbildning Fritid och kultur Hälsa och Vård Kollektivtrafik och infrastruktur Valbara teman

120 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Framtid, jobb och utbildning De flesta av ungdomarna planerar att plugga vidare efter gymnasiet, men tar gärna ett års paus efter studenten för att jobba, tjäna pengar och resa. Mer information och diskussion i skolan kring yrken och framtidsmöjligheter, även prao, är något som de unga efterfrågar. Ungdomarna tycker att det är svårt att få sommarjobb/extrajobb utan kontakter och menar att kommunens feriejobb är viktiga av den anledningen. Många upplever att kontakter är viktigare än CV för att få jobb. Svårigheter att få jobb under 18 år är också något som de tar upp. Efter gymnasiet planerar många att flytta ifrån orten de bor på för att de måste på grund av studier, eller för att de vill ha omväxling. Många kan tänka sig att återvända senare i livet. De som vill stanna vara kvar bekymrar sig för svårigheten att få bostad. Bostadsbristen är generellt något som oroar ungdomarna, både på större och mindre orter Lager och sjukvård är två vanliga erfarenheter när det gäller sommarjobb. Bemötandet är oftast positivt, speciellt för de som fått jobb genom kontakter och därför är på en arbetsplats där de redan känner någon. Det finns erfarenheter både av att det är lätt att få jobb och av att många inte ens svarar på ens ansökan. Dock upplevs utbudet av feriejobb som bra. Inom den privata sektorn upplever vissa elever att jobben är lite mer stressiga och slitsamma, samtidigt ger de betydligt bättre betalt. Skickar man mail eller ringer när man söker jobb är det risk att arbetsgivarna inte hör av sig, man får ett bättre bemötande om man går dit. Jag har jobbat på lager. Det finns lite jargong hos lagerarbetare och känns som att många gubbar är lite rasistiska. De har andra värderingar. Det känns som att man blir lite utnyttjad för att man är yngre. Något år är en vanlig tidsram för hur länge eleverna tänker sig att de vill jobba efter studenten, sedan vill de flesta läsa vidare. Många vill ut och resa. Avståndet till högskoleutbildningar gör att många tror att de kommer behöva flytta i framtiden. Eleverna verkar överlag öppna för att lite vad som helst kan hända framöver, och att möjligheter som öppnar sig med jobb och studier kan få leda vägen. För mig spelar det ingen roll var jag jobbar, bara jag får ett jobb. Har jag ett jobb kommer jag förmodligen jobba, annars läsa vidare. Man kanske får möjligheter att bli au pair, får man det så drar man ju! Det de flesta elevers svar på frågan om vad som skulle få ungdomar att stanna i Tibro är att låta bli att lägga ned gymnasieskolan. Många påpekar också att det inte finns jobb eller bostäder. Få vill stanna i staden, men vissa kan tänka sig att komma tillbaka när de blir äldre och skaffar familj. Flera elever tycker att Göteborg är en stad som lockar, men att det är för svårt att få boende där. 5

121 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Framtid, jobb och utbildning Det är inte jättekul här. Det man är intresserad av inom jobb och utbildning finns inte, det finns mest jobb inom service, industrin och militären. När man är ung vill man härifrån, men när man skaffar familj vill man kanske tillbaka. Det är ett bra ställe att växa upp på. Det känns inte som att så många flyttar tillbaka, kanske efter ett tag. De som pluggar stannar kvar i andra städer Studera vidare Eleverna läser på samhällsprogrammet och de flesta är inställda på att studera vidare efter gymnasiet. Många valde samhällsprogrammet för att det ger en bred bas och att de känner att de kan välja att gå vidare till i stort sett vad som helst. De allra flesta eleverna säger att de vill ta en liten paus efter gymnasiestudierna. Många vill passa på att resa eller jobba för att tjäna ihop lite pengar inför studierna. Andra vill bara ta en paus i studierna för att få variation. Jag tycker det är klokt att ha tid emellan. Antingen vill jag spara pengar så jag har pengar. Och ska jag orka plugga vill jag ta lite ledigt. Man kan få nya insikter under det året och få nya perspektiv Vill helst plugga direkt. Tar jag ett års paus kanske jag upplever att skolan inte är lika viktig. Nu är jag inne i rutinen Många har haft jobb på ett eller annat sätt. Några har haft feriejobb, men flertalet elever har också fått extra- eller sommarjobb genom kontakter eller att de själva tagit kontakt med företag. Många av eleverna menar att kontakter är viktigt för att få ett jobb. Samtliga elever tycker att både lön och trivsel är viktigt för att trivas på ett jobb, men att trivsel är viktigast. Några elever anser att de får betala för mycket skatt på den lilla lön de drar in, medan några elever tycker att de får räkna med lite lägre lön eftersom de är unga utan erfarenhet Jag har jobbat rätt mycket. Jag har två jobb. Jag tycker det är rätt enkelt om man visar framfötterna. Jag tror att om det är något som jag verkligen vill. Då kan man utvecklas inom det och få bättre lön. Allt blir sämre om man tar något som man egentligen inte vill. De allra flesta eleverna trivs bra i Göteborg, men vill gärna studera eller jobba någon annanstans efter gymnasiet. Många tror att de kommer att vara borta från Göteborg och regionen ett par år, men återkomma till staden när det är dags att söka jobb eller bilda familj. Jag har bara bott här och har inget att jämföra med. Jag kommer inte plugga här, man kommer ingenstans. Inte för jag inte gillar Göteborg, men jag vill göra annat. Jag tror att efter gymnasiet är det många som vill ha omväxling, t.ex. stora städer eller utomlands. Sedan tror jag man kommer tillbaka. Det är här man trivs. De flesta eleverna på Kunskapsgymnasiet valde samhällsprogrammet för att det är en bred linje med möjlighet till att läsa vidare. De flesta eleverna visste inte vad de ville arbeta med i framtiden och såg Samhällsprogrammet som en bra grund för att ta beslut om arbete senare. Många av eleverna hade också en bild av yrkesprogram som en smal väg att gå och hade därför inte valt yrkesprogram. Jag valde samhäll för man kan ångra sig. Jag tycker en yrkeslinje är onödigt för det är mindre brett. Jag hade hellre gått ett yrkesförberedande, men det finns inte så mycket som är intressant. Man är ganska fast i de yrkena. Du är ganska fast med en lön och samma arbetsuppgifter. Om du vill utvecklas mer behöver du läsa studieförberedande. Några av eleverna har haft extra- eller sommarjobb men framförallt feriejobb. Det är få elever som har fått jobb på annat sätt än genom kommunens feriejobb. Många av eleverna säger sig inte heller ha försökt skaffa jobb på annat sätt, dels på grund av okunskap om var de ska vända sig, men också för att de tycker det är pinsamt att ta de initiativen. Eleverna pekar också 6

122 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Framtid, jobb och utbildning på svårigheten med att söka jobb om de inte än fyllt 18 år. Jag har kompisar som har sökt jobb så, men då frågar de hur gamla de är och om man är under 18 så är det hej då. Jag vill ta upp en sak. Jag är ett år äldre. Under 2 år får du söka feriejobb, men jag fyller 18 efter sommaren och därför är det jättesvårt att få jobb i år. Jag hamnar emellan. Några av eleverna var medvetna om en del av de bristyrken som finns. De flesta eleverna menar att de inte bryr sig så mycket om bristyrken eller inte när de väljer väg framåt, utan intresse för jobbet är viktigare. Man tänker inte så mycket på vad som är bristyrken. Man har inte så mycket koll på det, det beror mer på intresse. De allra flesta eleverna vill stanna kvar i Göteborg även efter gymnasietiden. Många vill inte lämna sin familj och sina vänner. Det som oroar eleverna är bristen på bostäder, som i så fall kan göra att de tvingas välja en annan plats där det är lättare att få en bostad. Någon elev vill bort från Göteborg på grund av otrygghet. Jag är jätteorolig för boende. Det är brist på bostäder. Man har inte råd att bo i Göteborg och att bo utanför innebär jättemycket pendling. Det tar tid och för mig som vill jobba och plugga här, så vill jag ha mer bostäder. Jag vill plugga och sen flytta. Jag har tröttnat, jag vill fly. Det har hänt för mycket dåliga saker. Jag har alltid tänkt att bo kvar i GBG, för min familj finns här. Jag har aldrig tänkt att jag ska plugga eller jobba utomlands. övertygade om att de kan få det. Elever från de teoretiska programmen är istället mer inställda på att de kan behöva flytta till ställen där de hittar jobb. Det känns som att man måste plugga vidare för att få ett jobb. Numera måste man gärna vara utbildad, vara ung och ha 10 års erfarenhet. (teoretiskt program) Det är inte svårt att få jobb om man är framåt. Så länge man vågar och är framåt så finns det alltid jobb. (yrkesprogram) Många av eleverna är övertygade om att de kommer att lämna Herrljunga efter studierna. De ser fördelar med hemkommunen, så som att den är mysig och naturnära, men lockas mer till större städer. Tillgänglighet och kommunikationer prioriteras högt av eleverna. Ett ytterligare skäl till att de ser en framtid utanför Herrljunga är att bostadspriserna i Herrljunga är för höga samtidigt som utbudet är väldigt smalt. Jag tänker att det finns mycket mer jobb i de större städerna och det är enklare att röra sig där. Kollektivtrafik och annat. Sommarjobb Flertalet av framförallt eleverna som går teoretiska program har haft sommarjobb, men upplever att det är ett begränsat utbud av olika sorters sommarjobb. Samtidigt konstaterar de att kommunens feriejobb endast erbjuds för elever upp till 18 år. Flera av eleverna i årskurs tre, som trots allt fortfarande går i gymnasiet, har därför inte möjlighet att söka jobben. Ett problem som eleverna upplever är att besked om huruvida de fått feriejobb som de sökt dröjer väldigt länge och då kan det vara för sent att söka andra jobb. Här i Herrljunga är det väldigt tråkiga saker att göra. Antingen jobbar man med gamlingar eller som vaktmästare. Konk om jobb Elever som läser teoretiska program upplever en stor konkurrens om jobb under studietiden, medan de som läser yrkesprogram till stor del inte har sökt jobb under studierna, men ser ändå ljust på framtiden. Vill de ha ett jobb är de Flera av eleverna har haft egna företag som de startat genom skolan (ung företagsamhet), och några av dem skulle kunna tänka sig att vara egenföretagare framöver. De upplever dock egenföretagande som väldigt tidskrävande och menar därför att det krävs att de kommer på en rolig idé som de kan driva för att de ska tänka sig att investera tiden. 7

123 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Framtid, jobb och utbildning Att bo k ygden Det råder delade meningar hos eleverna om att bo kvar eller att på sikt flytta tillbaka till Skaraborg. En del elever betonar att tryggheten på landsbygden eller att framtida familjebildning kan få dem att bo kvar. Vissa elever uttrycker att de definitivt inte vill bo kvar eftersom de upplever det för händelsefattigt på landsbygden. Ett par elever kan inte tänka sig att bo kvar på grund av klimatet och vill bo utomlands. Vara är så litet. Det blir enformigt och tråkigt. Det finns inget att göra. Om du säger att du vill ut och köpa kläder, behöver du åka till Trollhättan. När man är i åldern för att skaffa familj, flyttar många tillbaka för att det är tryggt här. Ett par elever har en klar bild över vad de vill jobba med på sikt. En enskild elev har sökt till lärarutbildningen efter gymnasiet. Vissa elever vet inte exakt vad de vill jobba med men har ändå idéer om tänkbara arbetsområden och yrkesprofessioner. Många uttrycker att de inte vet alls vad de vill jobba med i framtiden. Ett par elever vill starta eget. Jag vill starta eget företag, någonting inom skönhet och hudvård. Just nu jobbar jag som bartender och på Hemköp. Sommarjobb Många elever har fått sommarjobb, både kommunalt och via egna kontakter. Några jobbar även extra vid sidan om studierna. Ett par elever har fler än ett jobb under sommaren. Vissa elever har inte sökt sommarjobb eller väntar fortfarande på besked. Ett par elever berättar att de inte vill ha sommarjobb. Jag har inte sökt, ska ta ledigt i sommar. Ta t lugnt! Jag ska odla och sånt med mamma. Jag har fått jobb på både ICA och på ett konditori. Jag tyckte det var ganska lätt. Jo De flesta av eleverna har sommarjobbat. Eleverna upplever det svårt att få jobb om de är under 18 år, speciellt i de mindre orterna längst kusten. Det är också i dessa orter flera av eleverna bor. En hel del av eleverna har jobbat inom servicebranschen, framförallt café, restaurang och butik. Vissa elever tycker inte alls att de fått ett bra bemötande på arbetsmarknaden. Det finns inte så mycket att söka ute på kusten. Och man måste kunna pendla. I kustbandet vill de ha personer över 18 år. Det är ofta små verksamheter, kiosker mm och det är kontakter som gäller för att få jobb där. Jag tvingas jobba 10 h utan rast. När en inte vet om sina rättigheter själv är det lätt att bli lurad. Som ung blir du inte bemött på samma sätt som de äldre på arbetsplatsen. Jag jobbade inom äldrevårdens hemtjänst. Jag fick inte ens komma in i vissa hem på grund av att jag är mörkhyad. På frågan om drömjobb svarar en del elever att de inte vet ännu medan några svarar polis, psykolog, riksdagsledamot mäklare och jurist. Eleverna tycker att bra lön är viktigt i framtiden, för att kunna göra de saker de vill i livet. Men andra faktorer som tid, trivsel och att arbetet känns meningsfullt är också viktigt. Det måste vara tillräcklig lön annars är det inte värt. Jag gillar att resa till exempel. Då kan jag inte fastna på i månaden. Det beror lite på. Kanske kan ha sämre lön men mer ledighet. Då är det ju värt ändå! Efter gymnasiet planerar många av eleverna att flytta från Uddevalla för att studera i framförallt Göteborg, Stockholm eller utomlands. Vissa vill jobba för att tjäna pengar och sen resa. Några bor helst kvar i Uddevalla och Fyrbodal eller i en ort längre ut på kusten. På frågan vad som kan göra Uddevalla 8

124 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Framtid, jobb och utbildning till en bättre stad att bo i svarar eleverna mer studentliv, bättre och fler krogar och klubbar och ett mer varierat föreningsliv (inte bara hockey och fotboll). Eleverna upplever också att det är svårt att få bostäder i Uddevalla, kön till hyreslägenheter är rejält lång. Satsa mer på studentlivet så det blir mer som Göteborg och Karlstad. Det finns ju ingen högskola här. Eller att man gör Trollhättan roligare. Högskolan Väst när jag kommer dit känns det som ett gymnasium. Det känns inte kul. Det är ju fint här på sommaren Ett förslag är att öppna ett fik vid ån! De flesta eleverna har haft sommarjobb, vissa genom kommunen och andra hos privata arbetsgivare. För att få jobb på egen hand har många lyckats bra genom att använda kontakter. Löneskillnaden är stor mellan kommunala och privata sommarjobb, och för den som inte fyllt 18 är lönen ännu lägre. De flesta har ändå känt sig väl bemötta på sina arbetsplatser, även om vissa uttrycker att de inte känner att de behövs eller får arbeta på riktigt. 45 kr i timmen för ett sommarjobb inom kommunen, det känns som slavarbete. Jag har jobbat med barn och då fick jag göra det dagislärarna inte ville göra själva. De pratade inte så mycket med en, tog en inte så seriöst. Det kändes som att de inte ville ha en där och att man var i vägen. Först och främst vill jag ut och resa, det är det enda jag vet just nu. Jag vet att om jag tar paus kommer jag inte orka komma tillbaka till att plugga. Jag vill ju gå i högskolan, men tar jag paus kanske jag blir trött och inte orkar plugga igen. Många elever anser att lönen är mindre viktigare än trivseln, men idealet är ett jobb där det går att få både och. Flera relaterar lönenivåer till bostadsorten och tänker att chanserna till ett välbetalt jobb finns i större städer, eller efter en utbildning i någon av högskolestäderna. Även trygghet på jobbet kommer upp som en viktig punkt. Lön är inte det viktigaste, man ska ha tid för sin frihet efter jobbet. Pengarna kan ju göra så att man trivs, man mår bra av en tillräcklig lön. En vanlig framtidsplan bland eleverna är att flytta ifrån Tidaholm tillfälligt för att läsa på högskola. Vissa vill också passa på att resa. Samtidigt uttrycker många att de trivs och att Tidaholm är en stad som de kan tänka sig att låta sina egna barn växa upp i. Det känns svårt att slita sig från familjen, tycker vissa. De flesta elever som vuxit upp i ännu mindre orter utanför staden vill dock flytta därifrån. Jag vill bo i en lite större stad, där finns mer möjligheter och mer pengar att tjäna. Det lockar att komma ifrån ett tag och plugga men sen komma hem igen. En vanlig plan hos eleverna är att jobba något år och sedan läsa vidare på högskola, dock har de flesta inte bestämt sig för vad de vill bli. Få verkar planera att läsa vidare med en gång eller förvänta sig att hitta drömjobbet direkt efter gymnasiet. Flera elever uttrycker att det skulle behövas mer information om yrkeslivet i skolan för att få en tydligare bild av vilka framtidsmöjligheter som finns. bildning Elevernas uppfattning om skolan är att det mesta funkar bra. Lärarna har bra förståelse för ungdomarna och det går bra att bo på egen hand i internatet. Det är mindre klasser och bättre möjlighet att få hjälp jämfört med i högstadiet. Något flera 9

125 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Framtid, jobb och utbildning saknar är möjligheten att göra prao, vilket tagits bort. Inte alla känner till att skolan har en yrkesvägledare. Ett förslag kommer också upp om att få möjlighet att prova på utbildningar. Betygssystemet är flera elever missnöjda med. Bland annat uttrycker de att det borde bli enklare att förstå kunskapskraven. Man får mer hjälp här, och man kan bli vad man vill efter programmet. Det känns som att jag har valt rätt. Lärarna säger att man ska sikta högt. Men när man går på den här skolan tror man inte man ska nå högst i näringskedjan. Framtid Många av eleverna saknar en diskussion kring yrken i skolan. Alla har ju inte en tydlig bild av vad de vill bli. Det är svårt att veta vilka alternativ som finns och vad som krävs, dessutom skulle det bli lättare att fokusera på skolan med ett tydligt mål i sikte. Att komma ut i jobb känns nervöst och jobbigt, säger en elev. Man borde göra nåt för att vuxna ska kunna gå vidare i karriären och lämna plats för de yngre inom jobb som kräver lägre utbildning. I Bollebygd (som jag är ifrån) är det svårt att få ett jobb som betalar om man har en diagnos, det är mer som praktik. De är inte så bra på att fixa rätt sorts arbete. Det ska vara lätt att söka jobb, man ska inte behöva ha hackerskills. Det väntas av en att man ska få jobb direkt. De går ofta på erfarenhet, men hur får man erfarenhet om man inte får ett första jobb? Bostaden är det viktigaste för att bli självständig, och internatet är bara delvis träning inför framtiden. Flera grupper uttrycker att skolan borde förbereda dem bättre för vuxenlivet genom att lära ut praktiska kunskaper som att bo självständigt, ta ett lån och betala räkningar. Eleverna anser även att kommunens kan göra mer för att skapa billiga bostäder och på det sättet hjälpa ungdomar som vill vara mer självständiga. Ibland tar folk hand om en för mycket, trots att man vill ta eget ansvar. De behandlar en som ett barn. Ungdomar måste bli självständiga, det är svårare om man bor hemma. Studera vidare Eleverna läser samhällsprogrammet eller ekonomiprogrammet och de flesta har siktet inställt på fortsatta studier efter gymnasiet. Några av eleverna vill ha sabbatsår då de kan resa eller arbeta ihop pengar, men vill därefter studera vidare. Endast ett fåtal elever vill inte plugga vidare alls. Den övergripande åsikten hos eleverna är att de måste plugga vidare för att bli något i framtiden. Vill man inte vakna kl. 5 varje dag och vara hantverkare så känner jag att man behöver plugga. Jag pluggar inte för att det är det bästa jag vet, men främst för att komma vidare och hitta det jag tycker är kul. Boende Många av eleverna vill stanna kvar i Göteborg men ser det som en omöjlighet då bostäderna är få och dyra. Eleverna anser att även studentbostäderna ligger på ett mycket orimligt pris de tycker därför att det kanske ska satsas på bättre kollektivtrafik snarare än dyra nya lägenheter som eleverna ändå inte har råd att bo i. Bygg bostäder som man har råd att betala. Det går inte att bo i centrum om man är student. Om man inte har pappas pengar. Det ska vara tryggt. Upplyst och gärna med kameror, och nära hållplatsen. En hel del av eleverna har någon form av extrajobb eller sommarjobb. Några har fått jobb genom kommunens feriejobb, och andra har sökt tjänsterna själva. I stort sett samtliga elever trycker på vikten av kontakter när det kommer till att söka och få arbete. Just detta anser eleverna är mycket orättvist de 10

126 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Framtid, jobb och utbildning tycker att systemet borde förändras. Flera tycker också att det vore bra om feriejobb från kommunen även kunde sökas på andra lov, t.ex. höst- och jullov. Har man kontakter får man lätt jobb. Men om man söker på CV är det inte lika lätt, det känns orättvist. Ofta vill de ha erfarenhet, men om man inte jobbar någonstans så har man ju ingen erfarenhet. De flesta eleverna som varit ute i arbetslivet tycker att de har blivit bemötta bra och med respekt. Några elever uttrycker däremot att de utsatts för åldersdiskriminering då kollegor bemött dem nedvärderande, som om eleverna inte kan något på grund av ålder. Eleverna tycker också att vissa arbeten har orimliga förkunskapskrav med tanke på uppgifterna som ska utföras. Många jobb kräver körkort, även om man undrar varför. En grej att ta bort det kravet där det inte behövs. Det blir ett hinder för många. illiga Många elever uttrycker att det saknas billiga lägenheter på orten och då i synnerhet hyreslägenheter för unga. Flera påpekar ändå att det byggs en hel del på orten, men att det då antingen blir för dyra lägenheter eller att det satsas mer på hus och villor. Den generella bostadsbristen för unga och risken för ökad segregering är återkommande röster från eleverna. Överlag är det svårt att hitta hyresrätter. Väldigt hög hyra. Det måste byggas mer billiga lägenheter. satsning medan mer eller mindre alla tycker att det är för dåligt betalt. Det var aldrig den 18-årsgränsen förr. Varför måste man vara 18 år för att lasta varor på ett lager? Alltså, det är inte svårt att lägga upp gurka på ICA. Det är skevt. Det är extremt dåligt betalt för feriepraktik. Det har gjort att jag har valt att jobba svart. Men då har man inget på CV:t i slutändan. Ett annat problem. Man vill ju ha sommarjobb, men man måste ha fyllt 18. Det är lite orättvist. De som fyller 18 första halvåret får jobbet och bättre betalt än dem som fyller det andra halvåret. Majoriteten av eleverna ser inte att de om fem år kommer att bo kvar på orten. Många betonar att de kommer att plugga vidare och att utbildningsmöjligheterna i Skaraborg är begränsade. Vissa tar upp bostadsbristen som orsak till flytten medan andra menar att den lilla orten inte har ett tillräckligt rikt kultur- och nöjesliv för att få dem att stanna. Det är inte mycket runtomkring här som lockar unga. Kommer man från en liten ort, lockar en storstad mycket. Alltså i Skaraborg finns inga jätteattraktiva högskolor. Ingenting som jag har fastnat för i alla fall. Jag tycker att det är tråkigt att bo här. Jag längtar bort. Jag kan tänka mig plugga i Göteborg eller utomlands. Det är klart att jag skulle överleva i Falköping. Men det är svårt att passa in i mindre städer. Dom bygger några nya lägenheter i Falköping. Men de blir för dyra. Alla som har låg inkomst bor någon annanstans. Det blir ett slags problem. Måste minska segregeringen. Jobb under 18 år Flertalet av eleverna återkommer till att kontakter är avgörande för att få ett jobb. Majoriteten av dem betonar också att det är sämre möjligheter, villkor och lön om man är under 18 år. Vissa uttrycker sig positivt till kommunal feriepraktik som 11

127 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Fritid och kultur Något som efterfrågas på alla orter är fler mötesplatser där unga kan hänga med kompisar samt träffa nya människor. Mötesplatser kan exempelvis vara fik som är öppna även kvällar/nätter och där det inte är köptvång för att få sitta. Det också vara lokaler att kunna testa på olika aktiviteter i. Ungdomarna önskar att de kunde få information om kulturaktiviteter via sociala medier som Facebook och Instagram. De tycker att kultur som opera, teater och museer borde rikta sig mer till unga, både i innehåll och marknadsföring. Många tar endast del av den sortens kultur via skolan. Ungdomar i de mindre orterna upplever att det är svårt att utöva samt ta del av kultur på orten de bor i. Det gäller även utövande av viss idrott. Kulturevenemang som ungdomarna generellt vill ha mer av är musikfestivaler och event som samlar och enar orten de bor i. De önskar att festivaler och musikkonserter inte har 18-årsgräns. Majoriteten av eleverna menar att flera i regionen är mer intresserade av idrott än av kultur. Eleverna anser att det finns en stor möjlighet att utöva, som de själva uttrycker det, de vanliga sporterna såsom fotboll, handboll, innebandy, tennis, pingis, konståkning o.s.v. Det saknas dock möjligheter att träna t.ex. thaiboxning, MMA, vilket flera av eleverna saknar. Generellt menar eleverna att regionen bör satsa mer på idrott och musik för det är många som är intresserade av det. De tar upp att flera ungdomar i Tibro tränar konståkning på hög nivå och att det bör finnas is året runt, vilket det inte gör i dag. Eleverna menar att regionen inte lägger tillräckligt med resurser på de duktiga ungdomsidrottarna. tidningen som information om aktuella händelser annonseras men eleverna menar att informationen borde spridas via sociala medier och via kommunens hemsida. Kommunens hemsida är krånglig och det är svårt att orientera sig där, menar eleverna. Borde satsa mer på idrott, det är vi intresserade av. Och de som satsar på idrott ska få möjligheter! Satsa på sport och musik. Vi har konståkning och skulle vilja ha is året runt och det kostar pengar de som tränar måste åka till andra klubbar. Kulturen är dyr och svårtillgänglig. Man bör förbättra det som finns i Tibro, sprida information, införa studentpriser! Flera elever menar att kulturupplevelser är dyra och att kulturen är svårtillgänglig. De menar att det inte finns tillräckligt med information om det som händer, vilket gör att de efterfrågar bättre marknadsföring. Oftast är det i den lokala Eleverna säger att det finns en fritidsgård, Ungdomens Hus, men de flesta vet inte var det ligger. Den är svår att hitta så det vore bättre om den hade legat mer tillgängligt, menar de. 12

128 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Fritid och kultur Eleverna anser att de aktiviteter som finns där är mer riktade mot de yngre barnen och att det inte finns så mycket för gymnasieungdomarna. Flera av eleverna lyfter fram att det finns ett badhus i Tibro som är i mycket dåligt skick och att det bör fixas i ordning alt. att det bör byggas ett nytt badhus. I nuläget är det många som åker till Karlsborg om de ska bada. Eleverna menar att skolan bör satsa mer på att väcka elevernas intresse för kultur genom att gå på teater tillsammans lite oftare. I dag görs det för sällan, menar de. De teaterföreställningarna som de vill se är sådana föreställningar som har teman som intresserar ungdomar. Eleverna efterfrågar även möjligheten att kunna påverka valet av artister som bjuds in på Tibros festival. De menar att det inte sällan är artister som deras föräldrar är intresserade av, istället för att ha en större blandning av artister. Flera av eleverna menar att det är viktigt att satsa på olika ungdomsföreningar speciellt med tanke på de nyanlända ungdomarna och integration. Genom att dessa ungdomar ges möjlighet att vara med i föreningarna kan de lära sig språket lättare, få nya vänner och därmed lättare komma in i samhället, menar eleverna. Band som väljs är mer sånt som våra föräldrar lyssnar på. Det hade varit roligt att kunna påverka. Kultur o tid enligt eleverna För eleverna är kultur och fritid det som är utanför skolan och arbete. Det som man väljer att spendera tid på. Det kan vara: sport och träning, teater, kulturhus. Göteborgsoperan, konserter, musik, netflix, film, konst, utställningar, umgås, fika och mat, dans, kläder, skapande, bloggande mm. Operan besöks av eleverna via skolan, men inte på fritiden. Eleverna anser att mellan åldrarna år finns inte så mycket att göra inom kultur och fritid. De menar att det behövs fritidsgårdar och möjlighet till att vara inomhus. Eleverna menar att det lösa hänget är ett dilemma och att det bör finnas platser att vara på där man kan umgås, mötas, spela spel, baka m.m. En elev lyfter att församlingshemmet skapar sådana möjligheter t.ex. (via konfirmationen) och som positivt att alla är omkring samma ålder där. Mötesplatserna skapar möjligheter för att lära känna fler människor samt mötas om man bor långt ifrån varandra. Många elever upplever att de inte går mycket på teater, musikaler eller opera. Några få gör det. En del anser att det är bra att det finns kvar, medan andra tycker att mycket pengar läggs just här samt att det är dyrt. Majoriteten av eleverna önskar att det satsas mer på event, festivaler, artister och den typen av gemenskap. Även bidrag till sporten. Många unga anser att det finns gott om fikaställen, men önskar större platser. Några föreslår att de inte ska behöva vara bundna till ett specifikt fik, utan att unga ska kunna köpa fika på olika platser och sedan samlas på en gemensam plats, allmän uteservering t.ex. När det gäller Göteborgs symfoniker känner många av eleverna att utbudet främst är för äldre. De menar att hade utbudet intresserat dem, t.ex. mer likt konserter, så hade de gått dit. Eleverna säger att de gillar event som: Way Out West, Summerburst, Kulturkalaset, Slottsskogen, Matevent (t.ex. vid Kulturkalaset, Brunnsparken). Ett dilemma som eleverna lyfter är att mycket som erbjuds är från 18 år, något som de vill ska förändras. Majoriteten av eleverna går inte alls på teatrar, musikaler eller på Göteborgsoperan. Några berättar att de gillar Göteborgsoperan, men att det handlar om att göra mer intressanta teman och att anpassade till ungas generation. Lägre pris önskas också för att unga ska kunna gå. Phantom of the Opera nämns som en positiv föreställning. Disneyfilmer till Opera kan ju vara lite kul. Kör in Håkan där! (Håkan Hellström) Bio har bättre priser och är mer moderna. 13

129 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Fritid och kultur Eleverna nämner sociala medier som exempel på forum för att sprida vad som händer i t.ex. Göteborg. Nu tycker eleverna att de inte får reda på vilka evenemang som finns. Men sociala medier är ett bra forum då det används dagligen. Instagram tas upp som ett bra forum för spridning (tex. Fotografiska, Stockholm) men även tidningar. Vad Eleverna ser kultur som traditioner, fokus på olika kulturer t.ex. Somalisk kultur, turkisk kultur. De berättar vidare att kultur kan innebära länder, olika danser (beroende på t.ex. land/kultur), melodier, musik, musik som kan påminna om något, språk, etnicitet, sammanhållning, traditioner, kläder, en av de unga ställer frågan om det har med religion att göra, caféer, idrott, bio, träning, gym, umgås med kompisar, kultur är något traditionellt menar eleverna, kultur som varje person bär med sig, teater, film, midsommar, kulturkalas, ridning, CrossFit, konst, tavlor, seder, teater, konst, mat (olika kulturer), skejtar, engagerar sig i organisation och festivaler. Eleverna ser vikten av att själva få vara delaktiga i att skapa kultur. Att få pröva aktiviteter, t.ex. dans. Eleverna menar att är det en konsert de gillar, så går de på den, detsamma gäller om det är bio. Kostnader är något de måste ta hänsyn till, säger eleverna. Några tycker att bio är för dyrt. En del elever menar att det finns få saker att göra för de som inte intresserar sig för instrument, måleri eller Opera. Eleverna lyfter även dilemmat att många konserter har 18-årsgräns, till exempel Summerburst. En del menar att Tintin, Espresso House (caféer) samt MC Donalds är de ställena som de kan gå till och vara ute sent på. Övriga ställen är barer och pubar och de inte får gå till. De menar att det finns ställen de kan vara på såsom Frölunda torg, Kulturhuset och Ungdomarnas hus. Majoriteten vill, trots att ställena finns, ut i stan för att umgås. Önskan från eleverna är dock att det skall finnas tillgängliga klubbar utan åldersgräns. Eleverna ser att det satsas pengar på sport, men fokus läggs på fotbollen, menar en elev och önskar att det satsas också på andra sporter såsom t.ex. handboll och basket. Konserter är typ 18-årsgräns. Typ Summerburst. Bara för det är alkohol behöver inte alla vara berusade. Sluta stöta ut ungdomar vid sådana tillfällen Mötesplatser enligt eleverna är ställen där man träffar vänner men också en plats för nya möten. Eleverna berättar att det finns ställen de är på som inte är så bra, mitt på torg t.ex. och önskar att det fanns ännu fler mötesplatser för ungdomar, där man kan träffas från olika platser och länder. En del elever önskar att det ska finnas mötesplatser där alla är vid samma ålder, går igenom samma saker etc. Vuxna kanske kritiserar, menar en av de unga. Eleverna ser det som viktigt att våga vara sig själv. Eleverna ser också att hemmet, fotboll, Slottsskogen, stan, bibliotek, hästtävlingar, caféer, idrott är mötesplatser. Där de träffar sina vänner och umgås, menar de. En del vet att kulturskolan finns som mötesplats, andra inte. En del menar att de har fått reda på den via blanketter och reklam, medan andra menar att de fått informationen då de var yngre. En del vet inte om den alls. Eleverna berättar att det kanske inte finns pengar för aktiviteterna och att man då istället får gå en promenad. Mötesplatser. Bygga mer mötesplatser för ungdomar. Förstår andra mer. Koncentrera pengarna på detta. Prova på grejer skulle vara jätteintressant! Få ett bättre grepp om vad man gillar. Lära sig mer om andra kulturer. Mångkulturellt land. Få reda på mer om andra kulturer. Rix FM, Kulturkalaset, Bråvalla/Summerburst och utan åldersgräns, fler caféer som är öppna längre (likt utomlands), Ullevi och Gothia (men unga nämner också att efter Gothia finns inte så mycket att göra). Eleverna reflekterar kring hur ofta Ullevi egentligen används för band och konserter. De upplever att det är mycket träningsmatcher där samt att Liseberg, som har många spelningar, lätt blir fullt. Eleverna reflekterar kring möjligheter att ha fler spelningar på Ullevi istället. Kulturkalaset (GBG). Något man gör tillsammans, hela staden. 14

130 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Fritid och kultur En del elever upplever att de sällan får reda på om något händer. Informationen får de tillgång till via vänner främst. De menar att det kan finnas event inom t.ex. måleri som de inte vet om. Eleverna ser att det kan behövas spridning genom t.ex. Facebook eller hemsida, men nämner att alla inte har Facebook. Instagram lyfter eleverna upp som positivt för spridning, men även att sprida informationen i stan på större skärmar, reklam på TV, bussar, skapa nya grupper på Facebook kring vad som sker i staden och i de olika stadsdelarna. Eleverna menar att det kan finnas väldigt bra artister, men få vet om dem. De önskar också en samlad sida för eventen som händer i Göteborg. Nordstans hemsida lyfts som exempel för event. Många elever idrottar och tränar på fritiden och det är främst genom skolan de kommer i kontakt med kultur i form av teater, konserter eller opera. Eleverna upplever generellt att det finns bra förutsättningar för dem att kunna utöva sina fritidsaktiviteter, men att vissa anläggningar och lokaler behöver förbättras. De borde ha tider för allmänheten i idrottshallarna. Och idrottshallen är inte handikappanpassad, det går inte att komma upp i läktarna med rullstol. Man åker inte till simhallen för att bada och ha skoj en lördag, då åker man till Vara, det är större och bättre. Jag tycker att biblioteket behöver utvecklas, det är en gammal byggnad, inte så trevlig att sitta i och plugga. Många av eleverna tycker att det behövs fler mötesplatser för unga i deras ålder. Det handlar både om ställen att bara umgås på men också om lokaler där man kan utöva specifika aktiviteter. Förslagen sträcker sig från biljardhall och paintballbanor till utomhusgym och aktivitetshus med pingis och shuffleboard. Jag vill ha ett öppet garage. Det är flera kommuner som har investerat i det, för ungdomar, för de som vill. Där det kan finnas ett antal liftar, verktyg och sådär. Det vore kul med ett utomhusgym, definitivt på sommaren. Det hade kunnat vara en sån samlingsplats. Det finns folk som är sugna på att spela musik men det finns inga lokaler att hyra. Vi har två studios som vi spelar i men det är våra egna grejer, kommunen har inget sånt att erbjuda. Flera av eleverna upplever att det finns för lite att göra i kommunen. Eleverna beskriver att de behöver åka till andra orter både för att ta del av ett bredare kulturutbud men även för att utöva vissa fritidsaktiviteter. Bland de orter som nämns är Vara, Borås, Alingsås, Skövde och Göteborg. Alla åker till Borås eller så för att gå på bio. Här finns inget att hitta på, det är det som är problemet. Vi brukar åka härifrån. Vissa elever uttrycker att de främst kommer i kontakt med kultur genom aktiviteter skolan anordnar, bland annat besök till Göteborgsoperan. Några elever föreslår att man genom skolan skulle kunna få prova på olika kulturaktiviteter. Jag tror att om man ska vidga sitt eget kulturella perspektiv får det nog komma från skolan. Jag fick en idé. Skulle man inte kunna lägga undan pengar och hålla i fristående kurser i fotoredigering och filmredigering? Det kan ju bli lite fel också, när skolan tar med oss på sånt vi är helt ointresserade av. Det är viktigt att eleverna får vara med och bestämma, för t.ex. när vi såg Hans och Greta låg hälften och sov. 15

131 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Fritid och kultur Många av eleverna tar främst del av kultur genom skolans undervisning eller via konserthuset. Vara konserthus ligger i skolans lokaler, något som flera av eleverna beskriver som positivt. Vissa önskar att utbudet skulle breddas med fler artister och evenemang som riktar sig till unga. Några elever tycker att det är svårt att hitta information om vad som händer på konserthuset. Vi har ju bra lokaler precis här intill. Vi har tagit upp att man skulle kunna använda lokalerna mer till artister vi tycker om och dras till. Öka utbudet. Det är fräckt att det kommer kända komiker till lilla Vara. Nackdelen är att biljetterna tar slut så fort. Det finns inget direkt utbud som man känner till. Det är lätt att man missar när det väl händer någonting. Det är många av eleverna som bara tar del av teater, opera och liknande när skolan arrangerar det. Några tycker att det hade varit bra om eleverna själva fått vara delaktiga i att bestämma vilka kulturevenemang man ska besöka. Vi var ju i Göteborg på operan, på Hair. Det är ändå en trevlig grej att man lägger den energin på elever, alltså resa till Göteborg är ju ganska stort. Det hade inte varit fel om man hade fått lite alternativ att välja på, så hade man fått rösta. En sak vi pratat om vi vår klass är att de lite mer yrkesförberedande linjerna kostar mer, då kan vi studieförberedande få hitta på lite mer kulturgrejer. Idrotten är en viktig mötesplats för många av eleverna. Förutsättningarna för att utöva sin sport upplevs som bra, även om vissa anläggningar skulle behöva rustas upp. Vissa ser ett behov av fler mötesplatser som är anpassade för unga i gymnasieåldern, medan andra anser att det inte behövs eftersom man umgås på nätet. Alléhallen vi spelar innebandy på är inte alls bra. Vi har varit i kontakt med kommunen att renovera men det känns inte som att kommunen är alltför villig att supporta klubben. Om vi är såpass många att man inte kan sitta hemma då har man ingenstans att ta vägen. Då får man gå runt här eller sitta i en park och frysa. Det känns inte som att det behövs mötesplatser egentligen, man umgås över nätet, sitter hemma hos varandra. Billigare bio Det största önskemålet från eleverna är billigare bio. Studentrabatt på bio skulle kunna vara ett alternativ. De uppskattar även utomhusbion som är årligen i Uddevalla, och hade gärna sett att den blir en mer frekvent aktivitet. Bio, det är typ det enda roliga vi har i Uddevalla förutom att gå på krogen. Jag tycker även att kommunen ska ha mer sociala tillställningar som t.ex. Pride eller Solid Sound. Mer sådant, inte bara en gång om året, utan flera. Kommunen har utebio en gång om året, men vad händer om det regnar den dagen? Något många av eleverna efterfrågar är fler mötesplatser. Framförallt eleverna som är från platser utanför Uddevalla såsom Färgelanda och Orust känner en avsaknad av platser för ungdomar att ses. Eleverna som bor i Uddevalla önskar istället fler platser som inte är för dyra att vara på. Caféer är exempelvis en naturlig mötesplats, som de å andra sidan inte har råd med. Ett ytterligare förslag på potentiell mötesplats är en idrottsplats inomhus som inte är bunden till någon specifik förening. Vidare är evenemang som Solid Sound och den årliga karnevalen i Uddevalla väl uppskattade av eleverna och utgör bra mötesplatser, speciellt när de vill träffa nya personer. De upplever dock en otrygghet när de ska ta sig hem på kvällarna efter exempelvis evenemang eller krogbesök, en känsla som förvärras med tiden. 16

132 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Fritid och kultur Flera av eleverna tycker om att läsa och ser gärna att det satsas mer på biblioteken. Bara det att biblioteken finns och utgör en mötesplats är i sig värdefullt, men de kan också tänka sig att utbudet skulle kunna förbättras om biblioteken samverkar mer. Varför har inte fler bibliotek gemensamt nätverk? / / Då skulle alla inte behöva ha en kopia av någon speciell bok och så skulle man kunna ha mer variation. Racingbana På några håll upplever eleverna en form av ointresse från samhället för deras intressen. Några av eleverna nämner bilracing som ett stort intresse och skulle gärna ha en racingbana där de kan köra lagligt och dessutom inte vara en trafikfara för andra. Kommunala aktiviteter På lokalt håll upplever eleverna att det visserligen finns en del aktiviteter, men att informationen om dessa inte når ut. Informationen kan med fördel läggas ut på sociala medier, förslagsvis genom kommunernas Facebooksidor. Någon menar också att det är bättre att det tillhandahålls lokaler, där ungdomar själva kan avgöra vad de vill göra, snarare än att kommunerna hittar på aktiviteter som eleverna kanske inte har glädje av. Från flera håll efterfrågas dessutom mer vattenrelaterade aktiviteter. Uddevalla är vattennära och det är något eleverna tycker kan lyftas än mer. Badhuset kan enligt eleverna dessutom med fördel både fräschas till och byggas ut med rutschkanor och liknande. Eleverna Kultur är brett för eleverna och kan innefatta allt från länderkultur till konst, LAN och bilar. På fritiden håller eleverna på med olika aktiviteter några sportar, exempelvis gymnastik och fotboll. Flera gymmar och vissa har bilar och körning som sitt stora fritidsintresse. LAN, att samlas och spela onlinespel, är också ett intresse hos några elever. Kultur är samlingsnamn för sociala aktiviteter. Det behöver inte vara sociala aktiviteter heller utan aktiviteter som karakteriserar samhället. Eleverna önskar att det fanns en naturlig mötesplats i Tidaholm. Unga vill socialisera sig som en av eleverna uttrycker det. Några elever pratar om att Magasinet finns, men att det behöver rustas och att det dessutom är mycket tjafs där. Ett fik öppet på kvällar/nätter dit alla kan gå tar eleverna upp som förslag. Kanske en större byggnad där man kan samlas. Sitta tillsammans, fika, träffas. Det är svårt om man vill träffas ett gäng på ett fik, det är ju inte så stora ställen. Så en fritidsgård eller liknande behövs Jag tycker att det ska vara öppet för alla. Sen är det ju inte kul om massa 10 åringar hänger där.. 15-årsgräns behöver det vara. Eleverna önskar att det satsas på aktiviteter som samlar ihop staden, gärna fler konserter och festivaler. Andra saker som eleverna vill satsa på är: fler utegym, större kulturskola, roligare badhus, konstgräsplan för fotboll, multisporthall och en motorfordonsplats att samlas på med bilar. Eleverna som idrottar tycker att kulturskolan redan har pengar och att idrottsföreningarna borde få mer. Andra elever vill dock att kulturskolan ska bli större och marknadsföra sina aktiviteter mer och inte bara för de yngre barnen. Konserter event och grejer som samlar ihop staden. Roliga grejer som gör att alla möts. Det hade blivit mer gemenskap. Utegym, mer konserter och festivaler för specifika målgrupper så det finns något för alla inte bara bluesfestivalen. Finansiering till Lan. Större kulturskola, och marknadsför den mer! Pimpa upp badhusen! Kultur oc Eleverna menar att kultur innebär gemenskap, intressen/ aktiviteter/traditioner som för människor samman. På fritiden spelar eleverna datorspel, sjunger i kör, spelar teater, ritar, bågskytte, scouter, chattar med personer från andra länder. 17

133 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Fritid och kultur Vissa elever stannar på elevhemmet och gör gemensamma aktiviteter över helgerna. Det kan vara allt ifrån ridning och gokart till längre utflykter. Eleverna tycker att det är viktigt med rättvis fördelning av kulturpengar i samhället mellan idrott och konst. Det behöver vara rättvist så att alla får en liten del av pengarna. Till exempel i USA går mycket pengar till idrotten men inte mycket till konsten LAN Eleverna upplever att det är svårt att utöva kultur i små städer som Tidaholm. Till exempel finns ingen teater och de som håller på med bågskytte och kampsport måste pendla in till Skövde. Flera av eleverna spelar själva teater och önskar att det fanns en teatergrupp att gå med i. Annat som eleverna önskar är bättre gym och en spelhall med både gamla spel (spelmaskiner) samt nya onlinespel. Några elever efterfrågar en lokal som går att anordna LAN i. Badhus, parker och utegym är också något som eleverna gärna vill ha. Sen är ett problem också att i små städer är det svårt att utföra kultur. Måste till exempel åka till Skövde för att utföra kampsport. Vi borde införa en teatergrupp! Jag har spelat teater länge men här finns inget att gå med i. Starta något konstprojekt. Om det ändå byggs nytt Bygg så att de smälter in mer! Det är så fult med gråa betongbyggnader. Jag skulle personligen vilja ta tag i ett sådant projekt. Flera av eleverna går estetiska programmet Bild och Form och håller själva på med konst. De tycker att det borde satsas på ett Konsthus där allt finns samlat: utställningar men också kulturutbildningar i konst, musik etc. I Konsthallen skulle också nya konstnärer som de själva kunna ställa ut. En vägg/ mur som det går att göra muralmålningar på är också något som eleverna efterfrågar. Jag tycker att det borde satsas mer på konst. Ett konsthus! Så man kan utforska sig vidare. Ett konsthus skulle vara en jättebra plattform att börja ställa ut på. Jag vill se väggkonst, muralmålningar. Som i Philadelphia i USA. Det går ju att betala människor för att måla på väggen. Det skulle också skapa jobb för konstnärer. a u Eleverna associerar kultur och fritid till kulturskola, dans, konst, teater och museer men också fritidsaktiviteter som sport. På fritiden håller de på med allt ifrån musik, dans, scouterna, fotboll och umgås med vänner. Om de går på operan, teater och museer är det ofta tillsammans med föräldrar eller med skolan. Vissa säger att de associerar opera till pensionärer och finkultur. För att locka unga till museer tror de på fler utställningar som de själva kan relatera till: t.ex. 90-talet, musik och fashion/identitet. Aktuella ämnen och möjlighet att få lära sig nya saker kan också locka unga till museum tror eleverna. När det gäller Operan är ett förslag fler musikaler, gärna internationella. Eleverna tror att reklam är viktigt för att locka fler unga till opera och teater, att eventen syns i media, sociala medier etc. Det som får en att vilja gå på sådana event är att det är mycket reklam kring det, att det syns i media. Det är inte så mycket reklam kring föreställningar, musikaler etc. till unga. Det bästa för att locka unga till museer är att ha något som vi kan relatera till. Typ nostalgi: 90 talet, musiken, vi som växte upp då. Fashion och identitet. Rör om litegrann! Nu vet vi vad som väntar på muséer. Det behövs något mer aktuellt. Inte historia från talet. Jag gick på en utställning om Romers historia, det var mer intressant. Det är ändå aktuellt idag. Eleverna efterfrågar fler platser i stan där de kan umgås inomhus, utan att behöva köpa något. Eleverna uppskattar stadsbibliotekets ungdomsdel där de kan spela spel, umgås, hänga. De tycker det borde finnas fler sådana platser. Ett 18

134 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Fritid och kultur annat förslag som tas upp är en park för ungdomar ute en äventyrspark med linbana och klätterväggar. Ställen man kan hänga på är oftast fik. Då måste man ju betala för att sitta där. Det finns inga andra bra ställen. På sommaren kan man ju sitta i en park, men inte resten av året. En del elever som sjunger i kör tycker inte att det finns några bra och billiga alternativ för unga som blivit för gamla för att gå kulturskolan. Kyrkokörerna finns men de är svåra att komma med i. Aktiviteter borde vara mer tillgängliga för folk i vår ålder samt äldre. Finns för barn, kulturskolan och så. Men i vår ålder är det svårt att fortsätta, det blir dyrt. Det vore kul att kunna fortsätta med kör. Men efter kulturskolan blir det kyrkokörer. Det är svårt att hitta alternativ till det. Flera av eleverna har åkt till Stockholm för att se stora artister som exempelvis Drake och Kygo. Eleverna önskar att Göteborg kunde locka hit fler av de större artisterna Göteborg borde ha en arena som Globen. Göteborg borde satsa på att bygga en Globen. Skandinavium är skit. Och Ullevi funkar på sommaren. Med en stor inomhusarena hade vi kunnat dra hit stora artister. Nu är allt i Stockholm. Behovet av m Många av eleverna idrottar på fritiden eller umgås med vänner hemma. Eleverna uttrycker en stark önskan om fler mötesplatser där de kan umgås med sina vänner. De upplever att det i dagsläget inte finns några platser anpassade för deras ålder. Några elever pratar även om vikten av trygga platser för minoritetsgrupper. Man kan aldrig boka en lokal om man är ungdom, de vill inte ha en där. Det finns ingenstans man kan vara, det finns bara McDonalds ifall man är vår ålder. Det finns ett ungdomens hus men man går inte dit. Det är inte så populärt. Det behövs ett säkert ställe för minoritetsgrupper att vara på, jag kan inte gå ut och festa utan att vara rädd att bli nerslagen. Det finns ingenstans att gå för mig i en såhär liten stad i alla fall. Bland eleverna finns en generell uppfattning om att kulturutbudet på orten är begränsat. Eleverna upplever att det finns bra förutsättningar att utöva idrottsaktiviteter i Falköping, men om de vill hitta ett större kulturutbud behöver de åka till andra städer. Vissa tror att om det bara satsas på kultur för unga skulle många vilja ta del av det. Vi har en biograf men den är inte så jättepopulär. Man åker hellre till Skövde och större städer där det finns större utbud. Det var en konsert för några helger sen. Det var ett UF-företag på skolan som fixade så att ett hiphop-kollektiv kom hit, det var lyckat. Det händer inte så ofta evenemang för unga. När det väl händer något så är alla där. Falköping är känt för att vara en knegarort. Det är inte så mycket kultur integrerat i själva orten. Du jobbar 7 4, sen är det bra, upplever jag det som. När eleverna får spåna fritt om vad de skulle vilja satsa kommunens kulturbudget på sträcker sig förslagen från fotomuseer och musikfestivaler till interaktiva street art-utställningar och insatser för integration. Jag skulle börja satsa pengar för att arrangera saker som förenar den ganska stora invandrargrupp vi har i Falköping med de som kommit in i samhället redan. Till exempel ett språkcafé. Jag tänker på kulturkalaset i Göteborg. Jag vill ha någonting liknande här, där folk kan mötas. Jag skulle vilja öppna ett ställe som är öppet dygnet runt där alla kan hänga. Där man kan hänga om man inte har något att göra. 19

135 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Hälsa och vård Bättre tillgänglighet till ungdomsmottagningar och sjukvård i allmänhet önskas. Möjlighet att kunna gå dit efter skolan, på kvällar och på helger. Ungdomarna anser att det talas info om psykisk ohälsa samt var den som mår dåligt kan vända sig. De betonar vikten av att ha vuxna att prata med. Väntetiderna i vården är för långa, både på akuten och vårdcentralen, tycker ungdomarna. De tror att mer drop-in-tider, senare tider, mer resurser till sjukvården och bättre löner till sjukvårdspersonal skulle kunna minska kötiderna. En del känner att de inte får ett bra bemötande i sjukvården. Ungdomarna upplever att de inte tas på allvar för att de är unga och att det är svårt att förstå vad läkaren säger. Vikten av information och kommunikation framhålls. Det kan handla om kommunikation från sjukvårdspersonalen sida, exempelvis i väntrummet på akuten eller under ett besök. Men också generell information om sjukvården till unga i mer förebyggande syfte var den som mår dåligt kan vända sig, till exempel. dom Ett bekymmer som flera av eleverna upplever är att ungdomsmottagningarnas öppettider är både korta och på dagtid, då eleverna är i skolan. De flesta av eleverna är från antingen Hjo, Karlsborg eller Tibro, och de delar uppfattningen om att tillgängligheten är begränsad. De har förståelse för att kommunernas ungdomsmottagningar inte kan vara fullt bemannade, men hade hellre sett att mottagningarna i så fall är öppna mer på eftermiddagar eller helger. De flesta av eleverna har med sina högstadieklasser besökt en ungdomsmottagning, men några menar att det skulle vara bättre om eleverna får gå dit exempelvis i årskurs sex istället för årskurs åtta som det är nu. Eleverna är generellt eniga om att det talas för lite om psykisk ohälsa, inte minst i skolan. Flera upplever att de har en stressig miljö i skolan och att den psykiska ohälsan inte tas på allvar. Många vet vart de ska vända sig om de skulle må dåligt, men det finns även de som antingen inte vet eller upplever det som att skolan och vårdinstanserna prioriterar bort frågan. Vi har idrott och hälsa, men det är typ inget om det psykiska, utan det är mest kost och sånt. Försöka fånga upp personer i tid. Om man ser att någon inte mår bra kanske man ska försöka se den personen och försöka göra något åt det i tid. Prata mer om det i skolor. Det är många som inte mår bra och inte vet att det finns hjälp. Den främsta kritiken eleverna har är avseende vårdcentralernas service. De flesta är överens om att det är svårt att få en läkartid och att rådgivningstjänsten 1177 är ett bristande komplement. Bland de elever som har haft läkarkontakt på sina vårdcentraler är erfarenheterna blandade; medan vissa har väldigt positiva intryck, finns det även de som inte upplever att 20

136 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Hälsa och vård de fått någon hjälp. Språkbarriärer är ett exempel som några lyfter, och de beskriver läkarbesök där de behövt använda Google translate för att försöka förstå läkarna. Många elever jämför vårdcentralerna med tandläkarmottagningar, som de överlag har väldigt bra erfarenheter av, och deras slutsats är att vårdcentraler tycks ha ett betydligt stressigare läge. Om man ringer dit [1177] och säger att man har ont i huvudet, då har man garanterat cancer typ. Man måste typ vara döende för att få en tid. När jag var på vårdcentralen förstod jag inte ett ord vad personen sa till mig. Så jag hämtade inte ut medicinen för jag förstod inte vad jag skulle göra med den. Alla har ju ändå bemött mig ganska trevligt så jag har varit nöjd. Men när det är stressigt så känner man att de inte bryr sig så mycket. V der Många elever säger att de inte har så mycket egen erfarenhet av sjukvården, men lyfter fram att de vid egna besök upplevt och även hört ifrån andra att det är långa väntetider. Eleverna är mycket positiva till att det är gratis tandvård för dem och att de blir kallade regelbundet. Vid behov av tandställning upplever de att de kan vara långa väntetider. De nämner att fler kanske skulle stanna inom vården om vi höjde deras löner, kanske skulle också fler lockas till yrket och det i sin tur kunde också leda till minskade väntetider. En del lyfter att de p.g.a. väntetiderna har vänt sig till den privata vården. Det är effektivt vid akuta fall. Vid mer lindriga skador så tar det längre tid. Allt som är lindrigt kan ta en hel dag. Min mamma behövde operera sin fot, när hon gick till vårdcentralen så skulle det ta ett år. Privat skulle hon få tid en vecka. Inte ok att det ska handla om hur mycket pengar man har. När man går till ungdomsmottagningen finns det väldigt få sjuksköterskor och det är få drop- in tider. Svårt vid behov av p-piller, ingen chans att bara gå dit och få tid. Långa väntetider på både små och stora problem. Vikten av tydlig information och kommunikation inom sjukvården lyfter många elever fram som viktigt. Jag hade skadat armen och jag var hos fyra olika läkare och alla gjorde samma sak. Det kändes som om de kunde ha gett mig en lapp med informationen och haft kontakt mellan läkarna. Först vårdcentralen och sedan på Östra. Man kanske kan skriva väntetiderna på nätet På mellanstadiet hade man möten med skolsyster som informerade och det borde man ha även i vår ålder, så vi får bra information. Nu kanske det är så att man sitter hemma och försöker lösa det själv istället för att söka hjälp. Vi behöver veta var vi kan vända oss och vad som händer runt psykisk ohälsa. Bra med kanske tjej- och killgrupper. Det framkommer att de tycker att sjukhusmiljön är viktigt för välmåendet. Allt ska vara så kliniskt rent, men det känns mer ofräscht. Det skulle vara mer färger. Man mår antagligen dåligt när man kommer dit och man vill inte må sämre. Kalla verktyg. Skulle göra skillnad med färger, varmare. Ser ut som budgetställen, men de kanske visst ska lägga pengar på lönerna men de borde tänka känslan. Skulle inte behöva vara tråkiga plastgolv. Jag vet att de har gjort det lite trevligare på barnavdelningen, för jag var där för att ta blodprov och där fick jag en bättre känsla, det kändes bra. Där var de pedagogiska, känns inte alls på samma sätt på vanliga. Min kompis låg inne och i hennes rum var det draperier och hon låg i samma rum som en äldre som kändes som om hon höll på att dö, hennes familj satt och grät. Känns inte ok. Det känns fel att jag sitter och lyssnar på deras gamla minnen. 21

137 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Hälsa och vård ider Många elever lyfter fram en önskan om ökade öppettider efter skoltid, då de upplever att det är svårt att gå ifrån under skoldagen. Det nämner också att de ibland upplever att det är långa väntetider inom vården. Öppettider och sånt borde ändras. T.ex. öppettiderna på ungdomsmottagningen, de är där kl.10-14, jag går i skolan den tiden. Inte så lätt att gå ifrån skolan. När man går på drop- in, vill skolan ofta ha bevis på att jag har varit där. Då kostar det pengar, onödigt, ge mig ett kvitto t.ex. som man kan ta med sig till skolan. Det borde vara mer läkare som tar hand om de akuta och sjuksköterskor som tar hand om de som har det mindre jobbigt eller inte är lika skadade på akuten. Då skulle det gå fortare att få hjälp. Flera elever pratar om vikten av ett bra bemötande. Vissa upplever att de inte tas på allvar för att de är unga eller när det handlar om psykisk ohälsa. Viktigt att de tar hänsyn. Senast jag tog en spruta, jag har sprutfobi. Senast fick jag en sur sjuksköterska som inte tog mig seriöst. Hon stressade mig och tog mig inte seriöst. Jag är jätterädd, för nu ska jag ta en spruta om tre år och jag är nu ännu oroligare. Går man själv tar de det inte så seriöst som om man har en vuxen med sig. Man känner att de bara vill få det gjort och ta in nästa person. Säger jag till läraren att jag mår psykiskt dåligt inför ett prov så tar det inte oss på allvar på samma vis som om jag har brutit min arm. Många tar upp att det är viktigt att det finns personer att prata med när de mår dåligt, att de lyssnar och tar dem seriöst när de berättar hur de känner. En del nämner också önskan om information kring psykisk ohälsa. Viktigt att vuxna visar att de är tillgängliga och lyssnar. Viktigt att de är flexibla, lyssnar och att de tar reda på roten till problemen. Tror det finns många ungdomar som mår dåligt. Svårt för oss att hitta någon att prata med, svårt att prata med en äldre skolsköterska som hummar. Skulle vara lättare med yngre, där man ändå kan känna att det är skönt att prata med dem. Kanske psykologstudenter. Mer information. Många som blir psykiskt sjuka, deprimerade och så. Viktigt att få information om det. Pratade om det i 7:an, men det behövs mer information nu också. Många elever tycker att ungdomsmottagningen i Herrljunga har öppet alldeles för sällan. Ungdomsmottagningen har öppet en dag i veckan och endast under skoltid. Några elever berättar att de fått vänta flera veckor på att få en tidsbokning och de tycker att det är jobbigt att de måste gå dit under skoltid. Om ungdomsmottagningen fanns på skolan eller som en mobil mottagning på festivaler tror inte eleverna skulle påverka så att fler besökte den utan snarare tvärtom. Herrljunga behöver fokusera på ungdomsmottagningen. Det är väldigt dåliga öppettider, telefontider och så. Öppet under skoltid bara, så man måste gå på lektionstid. Ungdomsmottagningen i Herrljunga är öppen bara en dag i veckan, ibland är hon inte där vissa veckor. En gång fick jag vänta 4 veckor på att förnya ett recept. Om man flyttar in ungdomsmottagningen på skolan så kanske inte folk vill visa att de går dit. Akuten och vårdcentralen Många av eleverna har erfarenheter av att behöva vänta väldigt länge på akutmottagningen. De flesta upplever dock att de oftast får vänta på grund av att det finns andra patienter som 22

138 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Hälsa och vård behöver prioriteras före dem och att detta är okej. Vissa elever tycker att stämningen på akuten är stressig och att bemötandet varit dåligt. Flera elever tycker att vårdcentralen i Herrljunga inte fungerar bra, utan upplever den som slarvig och stressig. Jag är inte ofta på vårdcentral, men har varit på akuten två gånger: då fick vänta 10 timmar och 7 timmar. En gång hade en buss krockat och det var därför jag fick vänta. Andra gången åkte jag till McDonalds, för att jag inte fick äta på sjukhuset. Då missade jag min tid, trots att de på akuten sagt att jag kunde åka iväg en stund och äta. Jag har haft många upplevelser på akuten, fått vänta flera timmar på att sys och röntgas. Väntan innan man får komma in är jobbig, är väl inte så akut så är väl därför man får vänta. Vårdcentralen funkar inte här. Man ringer och ska få en tid men det har väldigt sällan funkat. De ringer inte upp, utan ringer för sent. Man är där och har varit på besök, de säger de ska ringa upp samma dag. Så jag jobbar inte den dagen, väntar på samtalet. Men de glömde ringa upp, de är slarviga. Många har bytt till Fristads vårdcentral. Litar inte alls på dem på Herrljungas vårdcentral. Många av eleverna upplever att skolsköterskan och kuratorn sällan finns tillgänglig på plats på skolan. Några elever är osäkra på om skolan har en kurator. Skolsköterskan är aldrig på plats i sitt rum. Omöjligt att träffa henne när man kommer dit. Många gånger då man haft ont i huvudet och går till skolsköterskan, så står det på hennes dörr att hon inte är här, hon är i möte eller är på någon annan skola och så. Majoriteten av eleverna anser att man inte talar alls om psykisk ohälsa med sina vänner. Många säger att de skulle prata med sin familj om de mår psykiskt dåligt. Några elever påpekar att psykisk ohälsa känns skambelagt. Tror inte många pratar om det, om det inte är offentligt känt. Annars håller man det för sig själv. Man hör inte så ofta om det. Jag fick reda på för ett år sen att en jag känner hade mått dåligt på högstadiet, men jag visste inte om det. Psykisk dåligt räknas typ som att man är sämre, att man skäms. ngligheten En del elever upplever att det har blivit svårare att söka vård nu när de inte har sjukvården i sin närhet. De upplever att de inte blir så trevligt bemötta och får vänta länge om de åker till en annan vårdcentral än den de tillhör. Vad är det ni tänker att centralisering av sjukvården är bra för? Det blir svårare för oss som bor på landsbygden. Svårt när man är yngre och inte har körkort. Tillhör Lidköping, men har närmare till Trollhättan. Vi har åkt till Trollhättan istället och det blir svårare, när man inte bor i den kommunen får man vänta längre. De är sura för att man inte åker till där man tillhör. Jag har tandställning och när jag får tandläkartider får jag åka till Falköping. Jag missar hela skoldagen och det kostar. Hos vissa elever finns det en önskan om att minska väntetiderna inom vården genom att t.ex. öka dagarna för drop- in och att vården erbjuder senare tider, då det är svårt att gå ifrån under skoldagen. En del elever känner också att de ibland inte blir tagna på allvar. Samtidigt finns elever som känner att de har får en fint bemötande inom vården och får bra hjälp. Den personen jag träffade var bara där på måndagar. Om man är ledig eller sjuk blir det långa perioder innan man kan träffa dem igen. Jag bor i Grästorp och ska man gå dit så får man ta ledigt ifrån skolan. Det blir svårt när det är korta öppettider. De har drop- in i två timmar på tisdagar annars är det tider som man får boka. 23

139 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Hälsa och vård Eleverna vet att det finns hjälp att få hos kuratorer, skolsyster och på ungdomsmottagningen. De önskar att de i tidig ålder ska få information om hur kroppen fungerar, vad som kan hända, vad de kan göra åt det och var man vänder sig vid behov. Viktigt att det finns vuxna som håller koll på elevernas hälsa. Just nu är den psykiska ohälsan väldigt hög. Viktigt att börja prata om det i tidig ålder. Lärarna kanske skulle hjälp till att organisera. Gör en strukturerad plan hur de kan jobba. Alla lärare kan inte hjälpa oss att fördela tiden till uppgifterna i skolan och det skapar stress. Bra att förklarar hur vår hjärna fungerar. Bra att få prata omoch att de lär ut studieteknik. En sak jag har tänkt på, på skolan har vi en kamratstödjare anställd på skolan. Det är positivt att han går och pratar med elever som sitter själva. Bara att han säger hej betyder något. Eleverna ska kunna se att det finns en möjlighet. Kontakten mellan lärare och kurator viktig, så det håller koll på elevernas hälsa. Kan vara svårt att själv göra det. rmatio Ett flertal av ungdomarna vet att man kan vända sig till 1177 om man blir sjuk, men det är samtidigt många som efterfrågar bättre information om vilken rätt man har till vård. Har man blivit illa bemött inom vården kan det vara svårt att veta vart man ska vända sig för att få hjälp. Ett förslag är att bättre informera i skolorna om hur man söker hjälp hos ungdomsmottagningen och vårdcentralen. Man får ju inte den information. Man vet inte alltid sina rättigheter för man får inte den informationen. Speciellt inte när man är ung. Jag har tagit reda på all information själv. Det är inte rätt att många som mår dåligt inte vet hur man får hjälp. Eleverna upplever att det är svårt att komma i kontakt med vården när de behöver. Ungdomsmottagningarnas telefontider är förlagda under skoltid och de stänger ofta tidigt. Ett flertal elever föreslår utökad drop- in och längre öppettider. Elever som har erfarenhet av vården tycker att det är alldeles för långa väntetider på vårdcentraler och akutmottagningar. Att lösa personalbristen inom vårdyrken kan öka tillgängligheten. Det är svårt att få hjälp på ungdomsmottagningen för det känns som att de aldrig har öppet. De har bara telefontid en kort stund varje dag och då svarar de inte för det är många som ringer. Man sitter i kö på lektionerna för att komma fram till ungdomsmottagningen. Man borde försöka få in ungdomar inom vården på kvällar och helger så att det inte är så lite personal. Ett flertal av eleverna sportar eller går till gymmet. Många av dem gör det för att må bra och vet om att det är hälsosamt. Andra gör det för att det är kul. Vissa elever upplever att det är svårt att hinna med att träna efter skolan, speciellt om man pendlar till skolan i Uddevalla från annan ort. Det är svårt att hinna med att träna efter skolan. Jag är hemma kl på kvällen och då ska man hinna med allt annat så som att äta middag och göra läxorna. Jag tränar för att hålla mig frisk. Jag springer och promenerar. D Många elever uttrycker att det som behövs för att unga och vuxna ska må bra är att det finns ett utbud av olika aktiviteter som ska locka till fysisk aktivitet. De flesta anser att träna är bra för hälsa. Många uttrycker att även mat spelar viktig roll i hur vi mår att äta rätt, d.v.s. nyttig och näringsrik mat i stället för skräpmat är att föredra. Flera elever tycker att skolmaten är smaklös och dålig. De tycker att det borde finnas fler alternativ. Maten på sjukhuset tycker de inte heller är särskilt god. Flera menar att det är speciellt viktigt att den maten som serveras på sjukhusen ska vara näringsrik för att patienterna snabbt ska 24

140 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Hälsa och vård kunna återhämta sig. Eleverna tar även upp fallen de flera äldre personer som får hjälp hemma blivit undernärda för att den maten som de serveras varit halvfabrikat och inte näringsrik. Det tycker att det är allvarligt. När det handlar om de äldres välmående poängterar flera elever att det är viktigt att de äldre kommer ut mer än de gör i dag i stället för att sitta inne. Majoriteten av eleverna anser att det är även viktigt med mental hälsa och att inte stressa för mycket. Många menar att skolarbetet stressar dem. Eleverna säger att de inte har tid med andra aktiviteter för att de känner att de måste prestera i skolan hela tiden. Om man ska må bra behövs att det ska finnas fler alternativ, saker att göra, någonting som låter bra och lockande. Maten på sjukhuset ska vara ätduglig, behöver inte vara lyx men att det är lite gott. Två rätter. Maten är jätteviktig för att patienten ska få näring och bli snabbare frisk. Skola stressar. Det ska presteras hela tiden! Om man är sjuk går man till skolan ändå kommer för tidigt tillbaka. De flesta elever har någon gång varit i kontakt med en vårdcentral och delar upplevelsen att det tar mycket lång tid att bli undersökt. Eleverna säger att det tar tid om man ringer och försöker boka en tid för undersökning. Flera anser att undersökningen går för fort och de undersöks ofta av nya läkare. Många menar att det vore bättre att komma till samma läkare. Många elever uttrycker att det bemötandet de får av vårdpersonalen bör vara bättre. De berättar att det flera gånger har känts som att de inte tas på allvar, vilket gör att de ofta är tvungna att överdriva sina besvär. De anser även vara mycket viktigt att det ska finnas en dialog mellan läkare och patient och att patienten förstår det som sägs. Majoriteten av eleverna saknar erfarenhet av sjukhus men uttrycker att det är värt att åka till en annan ort om specialvård skulle behövas. De uttrycker att de har förtroende för ambulanspersonalen när det gäller val av sjukhus om de skulle råka ut för en olycka. De säger att det tar lång tid att få en tid hos en specialläkare på sjukhuset. Vårdcentralen i Tidaholm är jättedålig. För det första får man inte komma dit när man behöver det, för det andra blir man inte tagen på allvar. Om du ringer och säger jag behöver vård, säger de vi ringer dig om en vecka. Det tar lång tid när man väl är där att få träffa en läkare. Jag fick en gång ett brev från Skaraborgs sjukhus att jag skulle vänta i 8 månader. Flera elever menar att ungdomsmottagningens besöksoch telefontider inte är tillräckliga. Ungdomsmottagning i Tidaholm hade öppet två gånger i veckan och nu är det enbart en gång i veckan, vilket eleverna anser är för lite. Telefontider fungerar dåligt, säger eleverna. De anser att det är viktigt att kunna ringa till ungdomsmottagning för flera av eleverna vill kunna ha möjlighet att vara anonyma. Majoriteten av eleverna anser att ungdomsmottagningen borde ligga mer tillgängligt än det gör i dag. De säger att personalen från ungdomsmottagningen har varit på skolan och att eleverna har varit där på besök, vilket de tycker är positivt. Det som flera tjejer tar upp som en jämställdhetsfråga är att UMO brukar endast dela ut kondomer men inga preventivmedel för tjejer, vilket de anser diskriminerande. Eleverna anser att de får en bra undervisning i sex och i skolan. De tycker dock att information om alkohols och drogers farliga påverkan på hälsan inte är tillräcklig. Elevhälsan tycker de flesta fungerar bra och det är lätt att gå till skolsköterska och/eller kurator. Vi har pratat om ungdomsmottagning, deras telefontider som är begränsade och behöver utökas. Jag var där EN gång och då var det stängt! Men info finns på nätet. Vi har varit där med skolan och de har varit på skolan och presenterat sig och pratat med oss flera gånger. Det kan vara lite svårt att hitta, att veta var det ligger, ligger lite undangömt. Borde ligga lite mer tillgängligt. om be Flera elever tycker att det kan vara svårt att veta vad som behövs för att må bra. En del av eleverna anser att det är viktigt med fysisk aktivitet och menar att de har för lite idrott i skolan, endast en gång i veckan. Treorna har ingen undervisning i 25

141 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Hälsa och vård idrott, vilket är dåligt, menar eleverna. Eleverna uttrycker att det är viktigt med en undervisning som förklarar kopplingen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa. De tycker att det bör finnas fler aktiviteter eftersom fysisk aktivitet påverkar hälsan positivt. Majoriteten av eleverna anser att även kost påverkar hur vi mår och tycker att skolmaten bör bli bättre. Det finns få vegetariska alternativ och ofta smakar maten konstigt, säger de. Det är ganska svårt att må bra när man inte vet hur man ska göra för att må bra. Lägg mer på fysisk aktivitet! Vi har gympa och det är väldigt lite, en lektion i veckan, många elever bara sitter på gympan, de deltar inte. Treorna har ingen gympa alls. Dåligt! Man kan undervisa lite mer om kopplingen mental och fysisk hälsa, att man får veta att man faktiskt mår bra psykiskt av fysisk aktivitet. Kost är också viktigt. Skolmaten behöver bli bättre så att man får det man gillar. Ofta får vi konstiga grejer. Vegetariska alternativ är inte så bra. De flesta elever har någon gång varit i kontakt med en vårdcentral och delar upplevelsen att det tar mycket lång tid att bli undersökt. Flera anser att undersökningen går för fort. De menar att läkare inte är fokuserad på individen och att det är för stressigt. Flera elever anser att det är väldigt lätt att få en diagnos och att vården fokuserar mer på att skriva ut medicin i stället för att ordentliga undersökningar ska göras. Några elever tycker att vården skulle privatiseras. Detta skulle göra att högra krav kan ställas på den vård som ges, anser de. Många elever uttrycker att det bemötandet de får av vårdpersonalen bör vara bättre. De berättar att det flera gånger har känts som att de inte tas på allvar. De anser att det är mycket viktigt att det finns en dialog mellan läkare och patient och att patienten förstår det som sägs. Elevernas erfarenheter av sjukhus skiftar några tycker att det fungerar bra och några är missnöjda och tycker att det är ostrukturerat på sjukhus. inte vara så stressade! Det går för fort Det är bra att ha gratis sjukvård men om man hade betalat själv från sin plånbok ställer det högre krav. Kanske privat sjukvård som man betalar själv? Läkare ska vara tydliga så att man förstår, annars blir man förvirrad. Flera elever uttryckte sitt missnöje med öppettider på ungdomsmottagning som har öppen enbart en gång i veckan. Majoriteten av eleverna anser att elevhälsan inte fungerar så bra. Det behövs mer personal, menar de. Det finns en skolsköterska. Dock är hon inte alltid tillgänglig, vilket gör att eleverna inte riktigt vet vart de kan gå om det händer något eller om de mår psykiskt dåligt. I grundskolan var sköterskan aldrig där, hon var alltid på möten jag har bara varit hos kuratorn. På min skola hade vi en sköterska för två skolor, så när hon inte var där visste man inte vad man skulle göra om man mådde dåligt. rmation Majoriteten av eleverna anser att det är alltför långa väntetider. De är samtidigt medvetna om att vården måste prioritera de som är mest skadade. Om de får information om nuläget under tiden de väntar, känns det mer accepterat att vänta. Man får ganska snabbt träffa någon sjuksköterska som man får hjälp av, sedan får man vänta på läkaren. Känns ok att vänta lite då, för då har man fått en bekräftelse på hur allvarligt det är. En lösning kan vara att man får veta mer, någon kommer och informerar t.ex. om det har hänt en olycka. Då har man lättare att förstå, så man inte tror att man är bortglömd. Vårdpersonalen har det stressigt, många patienter, ibland är man där jättekort tid. De behöver sätta sig ner, lyssna. Ta sig tid, 26

142 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Hälsa och vård Flera elever upplever att de inte tas på allvar för att de är unga. De lyfter fram betydelsen att vuxna verkligen lyssnar ordentligt på dem, så de känner sig tagna på allvar, vill gå dit och får rätt typ av vård. Jag bokade en tid till vårdcentral och finns vänta typ tre veckor. Jag fick vänta när jag var i väntrummet och när jag kom in gick det så fort, hej och hej då. Därför söker jag inte hjälp och därför går jag inte ditt, känner inte att de lyssnar och tar mig på allvar. Jag önskar att det hade tagit mig på allvar mer. Bara för att det inte är livshotande så betyder det inte att det inte är jobbigt för mig. Jag har en vän som mår dålig och de sa; du verkar inte må dåligt. Tog henne inte på allvar och först när det blev sämre fick hon tillslut hjälp. Min kompis hon har gått på BUP. Hon har svårt att lita på folk, hon har ångest och hon har bytt läkare 5 gånger. Det är viktigt att det är stabilt, systemet ska vara stabilt. Det känns inte som de bryr sig. Eleverna anser att det är viktigt att de tidigt informeras om psykisk ohälsa. De vill veta vilken hjälp som finns att få och vad det kan innebära. De nämner också behovet att vi pratar mer om det, eftersom de känner det som att psykisk ohälsa inte är lika accepterat som andra sjukdomar. De lyfter fram vikten av att det att finns vuxna som lyssnar, så de kan hitta roten till problemen. Det borde finnas fler att prata med och föreläsningar. Det är inget konstigt att man är deppig ibland och att vi pratar om det är viktigt, så det inte blir en depression. Majoriteten upplever att det är höga krav i skolan och stress kring betyg. Vissa anser att det är dålig samordning kring provperioderna vilket leder till att många ständigt känner sig stressade och aldrig blir helt lediga. Några lyfter fram ett behov av att få lära sig att planera sin tid bättre, för att på så vis minska stresskänslan. Framtidstänkandet stressar. Skolan är framtiden för oss. Det vi inte har kontroll över stressar, ångest kring betyg. Det handlar mycket om planering, för har jag inte planerat upp det blir jag stressad. Bra att lära ut hur man kan strukturera och planera, så man kan släppa det. Det skulle bli mindre stress. Det matas hela tiden in att lyckas man inte i skolan, så lyckas man inte. Flera är missnöjda över vårdens öppettider och att det är långa väntetider. Flertalet upplever samtidigt att de får bra hjälp, när de väl får vård. De har konstiga telefontider och de svarar inte. Det är drop-in tid när vi går i skolan. Det är bara en dag när det är mellan kl Bättre efter kl.16 när vi har slutat. Många vill bara gå dit. Ungdomsmottagningen, där är det bra personal att prata med. Det är ofta de står här i skolan och gör tester och det blir en påminnelse om att de finns. Telefontiderna är inte bra. Får ingen kontakt om man ringer eller mejlar. När man bestämmer sig för att be om hjälp, då kan det ta veckor att nå fram. När de ringer kanske man inte vill/kan svara eller man svara inte för att det är dolt nr. Tar 6 månader att få någon gratis vård, då får man gå privat och det är inte säkert att man kan göra. Viktigt att förebygga. Viktigt att sätta fokus på att vi vet var vi ska kolla, om det känns fel. Jag håller med om bilden. Stressigt. Tryck ifrån många olika håll. Det blir en påfrestning. Viktigt att psykisk ohälsa inte är så tabu, man ska kunna sjukskriva sig om man inte mår bra. 27

143 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Bättre kommunikationer efterfrågas utanför tätorterna. För få, eller inga bussavgångar på landsbygden gör att många unga med körkort väljer bort kollektivtrafiken. Ungdomarna beskriver att de gärna hade åkt kollektivt om det fungerade. Överfulla bussar till och från skolan är ett problem enligt ungdomarna. De tycker att det är farligt och otryggt att tvingas stå upp i så höga hastigheter och vill att extrabussar sätts in dessa tider. Billigare kollektivtrafik efterfrågas. Ungdomarna upplever att priserna för kollektivtrafik-korten ökar varje år. De tycker också att det är orättvist med olika regler för korten beroende på vilken kommun de bor i. Gratis kollektivtrafik för alla unga under 18 år är ett återkommande förslag. Ungdomarna känner sig otrygga vid resecentrum, tågstationer och på bussar och spårvagnar, i synnerhet på kvällar och helger. De tror att fler bussar/vagnar kan öka tryggheten då det blir mindre trångt ombord. Ett förslag är att ha värdar vid hållplatser och på bussar/vagnar alternativt en trygghetscentral att ringa till vid behov (som SL har i Stockholm). Ont om Flera av eleverna bor inte i Tibro utan i andra orter: Hjo, Karlsborg, Mölltorp, Forsvik med flera. Vissa elever har upp till fem mil till skolan. Ovanligt många elever har körkort och en hel del har bil. Flera säger att de gärna skulle ta bussen istället för bil om det fanns bussar som gick dit de bor. Fågelsviksgymnasiet ska lägga ner om ett år och eleverna oroar sig för att det redan nu ska bli svårare att ta sig till och från Tibro. Alla bussar går genom Skövde. Till exempel: när jag ska åka till Hjo tar det en timme via Skövde. Det tar 20 min med bil. Det fanns en buss mellan Hjo och Karlsborg men den tog de bort. För mer än tre år sedan pratade vi med politiker. De sa att de skulle fixa det. Har ju inte hänt något. Bättre förbindelser behövs Tibro Hjo. Ibland får vi vänta två timmar på att komma hem. När vi börjar 11 får vi åka in på morgonen och hänga i Tibro. Samma grej när vi slutar kl. 12 och får vänta till kl. 14. Bussarna från Hjo till Tibro slutar gå vid 17. Efter fem kan du inte ta dig hit. och helger Eleverna tycker att det känns otryggt i bussar och vid resecentrum på kvällar och helger. Bråk som börjar på resecentrum följer med in på bussen. Eleverna tror att fler bussar lördag och fredagskvällar till och från Skövde skulle minska otryggheten eftersom det inte blir lika trångt. Dessutom skulle säkerheten öka eftersom folk skulle slippa stå upp i bussen när den kör på landsvägarna. Jag är mer rädd på buss än vid resecentrum för på bussen är jag fast. Jag kan inte gå därifrån och det finns inga vakter. Fredag och lördagskvällar/nätter är det ont om bussar och dåliga tider. Alla sitter på varandra. Eller står upp. Det är ju inte säkert. Det gäller bussarna Skövde-Tibro- Karlsborg samt Skövde-Hjo. Eleverna tycker att det är alldeles för dyrt att åka buss. Flera menar att det är billigare att åka bil än buss trots parkeringsavgifter. Om de ska välja bussen måste det bli billigare. Vissa elever tycker att bussarna är ofräscha/ostädade, de nya bussarna tycker de är bra. 28

144 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Busskorten är dyra. Nästan hela studiebidraget går åt till att köpa fritidskort då har man busskort men man är ju pank så det går inte att hitta på något ändå på fritiden. Det borde vara gratis för studenter att åka buss! Eller billigare i alla fall. Det är billigare att åka tåg, tex MTR express till Göteborg. Otryggt Eleverna beskriver att det ofta känner sig otrygga då de åker kollektivtrafik på kvällarna, särskilt under fredag och lördag kväll och natt. De berättar att det stiger på fulla människor som söker kontakt, eller uppför sig störande och hotfullt. Eleverna förklarar att det känns extra otryggt om de är få människor på vagnen eller om de befinner sig på en gammal vagn, dvs. den typ av spårvagn där vagnarna är separerade från varandra. Flerparten av eleverna föreslår någon typ av vakter eller värdar för att öka känslan av trygghet på kollektivtrafiken men också på vissa mer stökiga hållplatser. Det är väldigt olika var man är i stan om man känner sig säker eller inte jag tänker om man inte skulle kunna sätta in vakter, säg vid Hjalmar Branting, att det skall stå en vakt där och så dom kan hjälpa till och man känner sig mer trygg. Lite otryggt ibland faktiskt, beror på vilken linje man åker. Om en linje har varit någonstans där det är mer oroligt, då känns det inte bra. just Valand är en osäker plats på helgerna, fredag och lördag kväll. Där skulle dom kunna ha vakter. Merparten utav eleverna lyfter frågan kring gratis kollektivtrafik hela tiden, även under sommaren. De menar att det ger större frihet, möjligheter till att besöka kompisar och hitta på roliga aktiviteter. Vidare påpekar eleverna att de ändå åker, men utan att betala. Varför kostar det på helger om man skall in till Chalmers på helgen och plugga matte. Ett sommarkort ger mer frihet, man kan åka långt. Synd med helgerna, då tjuvåker majoriteten det är inte bra. Flera utav de elever som bor utanför centrum beskriver att deras expressbussar snabbt blir överfulla. Särskilt kommer det kritik från de ungdomar som åker Blå Express från Kungsbacka mot Göteborg. De berättar att människor ofta får stå upp även då bussen åker på huvudled och i snabb hastighet vilket de beskriver som olustigt. Vidare är det en relativt lång resa från tex Kullavik in till Svingeln och ofta måste de stå upp hela vägen. Att bussarna är överfulla gör också att de ofta är sena menar eleverna, något som gör att de inte riktigt litar på busstiderna. runt 7.30 (blå express) vid Snipen då är det fullsmockat, alla bussar fylls upp och ibland kommer inte alla på. Vi från Kullavik kommer ofta sent på grund av att bussen är sen, det är bara en fil på vägen så det blir en kö rakt in. Eleverna önskar att det skulle vara gratis kollektivtrafik hela tiden så att de slapp förhålla sig till tider, dagar eller att det är sommarlov. Några påpekar att det tar en stund att åka hem ifrån stan och att kortet då känns begränsande. Det påverkar hur de kan träffa sina kompisar, plugga sent på tex. biblioteket samt fritidsaktiviteter. Fixa så att tiderna blir senare på spårvagnskorten jag har en timme att komma hem. Jag bor i Hjällbo och det är jobbigt för mig. Det är dåligt att de inte gäller på helgerna, där kan ni göra en insats. Häromdagen var jag på mattehjälp på Chalmers och så skall jag 29

145 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 åka hem och då funkar inte kortet. Jag har pluggat matte och då skall jag betala för att komma hem. Flera utav eleverna behöver ta sig från Hisingen till skolan, de byter då till spårvagnslinje 13 vid Hjalmar Brantingsplatsen. Något som blir ett problem eftersom linje tretton ofta bara är en vagn och då blir helt full redan vid de första stationerna. Eleverna berättar att vagn 13 ofta bara åker förbi pga. av att den är full med folk och att de då måste vänta i 10 minuter till nästa vagn. Något som påverkar deras ankomst till skolan. Nummer 13 är alltid bara en vagn och det är jättetrångt, så ibland när man vill hoppa på så åker den bara förbi och man får vänta till nästa typ 10 min. Linje 13 är full, så full att den inte borde köra alls. Det borde förbättras med fler vagnar. En vagn räcker inte. Eleverna har under högstadietiden fått något som de kallar sommarlovskort dvs. ett kort de kan använda i kollektivtrafiken. Nu är de inte säkra på att de kommer att få ett liknande kort när de börjat på gymnasiet. Sommarkortet är viktigt beskriver eleverna, det ger större frihet och tillgång till aktiviteter i hela Västra Götalandsregionen. De önskar få ett även under somrarna då de går på gymnasiet. Alla tyckte att det var jättebra (med sommarlovskort), man tog bussen så det var positivt. Våra föräldrar blev glada. Det var bra om man ville göra en liten dagsutflykt eller så. koltiderna Flera elever uttrycker att de ändrade tågtiderna gör det svårt för dem i vardagen. Särskilt påverkar det skoltiderna. De får ofta ta tidiga tåg för att sedan vänta länge tills skolan börjar, likaså på eftermiddagen då de inte hinner med tåget utan måste vänta länge på nästa. De beskriver att mycket tid går åt till att vänta i skolan för att tågtiderna inte alls passar deras skoltider. Tågtiderna blev ändrade efter vintern och passar inte med skoltiderna. Ofta så börjar man 9.45 och då hinner man inte åka dom tåg som går alla såna tider typ morgonen 8.23 och vi börjar 8.45 över det funkar inte. Och hem också, dom tågen hinner man inte med och måste vänta länge Man måste ofta vänta väldigt länge på tågen eftersom dom inte kommer så ofta Många av eleverna beskriver att tågtiderna påverkar dem negativt. Särskilt beskriver några elever hur tågtiderna till Borås hindrar dem från att tacka ja till arbete, både under sommaren och resten utav året. Eleverna menar även att deras fritid begränsas av tågtiderna: de skulle gärna åka mer till Borås eftersom det där finns fler saker som känns roliga att göra på fritiden men att tågen hem från Borås är få och att det sista går runt 18-tiden på helgerna. Det behövs bättre kontakt med Borås. Jag jobbar i Borås ibland och sommartiderna på tågen är inte så bra och då måste jag tacka nej till jobb! Borås har så usla tider, sista från Borås på helgerna går kl. 18. Vilket är jobbigt om man vill kolla på bio eller något. Eleverna upplever att det är dyrt att åka kollektivtrafik. Särskilt om de vill göra något på helgerna eller vid tider som faller utanför fritidskortets tids- eller geografiska zon. De beskriver att de skulle åka mer om det var billigare. Om man får låna kort så kanske annars är det jävligt dyrt att åka tåg. Dom höjer varje gång, jag blir så arg. Det är svindyrt att åka tåg på kvällen Alingsås till Herrljunga typ 100 kr tur och retur det kan bli 300 på att resa en kväll, det är saftigt om man bara har studiebidraget.. Kollekt alternativ till bilen En större del utav eleverna beskriver hur bristen på kollektivtrafik, framför allt senare turer på eftermiddag och 30

146 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 kvällar, gör att de väljer bilen istället. De förklarar att det känns osäkert med bussarna och tågen eftersom det ibland inte kommer ersättningsfordon vid inställda turer. De kan då bli tvungna att vänta utomhus i upp till en timme och kanske längre, vidare kan inställda turer påverka huruvida en elev kan ta sig till skolan eller inte. Resultatet blir att flera av eleverna tar bilen eftersom de inte ser kollektivtrafiken som ett tillräckligt bra alternativ. Sedan jag tog körkort så har jag knappt åkt kollektivtrafik. Men det är jävligt jobbigt om tåget är inställt. Det kommer ingen ersättningsbuss. Vintertid kommer det nästan inga bussar. Det är otryggt. Jag får skriva till läraren och vara hemma från skolan den dagen På kvällar finns det ingen kollektivtrafik, sista går kanske vid 17 på kvällen till Kvänum. Med tanke på att jag har bil så är det inget problem.. Många av eleverna beskriver att deras fritid blir lidande pga. kollektivtrafiken. Främst beskriver de hur bussarna går sällan eller aldrig ute på landsbygden. Eleverna förklarar hur deras kompisrelationer blir drabbade, att de vill träffa sina kompisar under kvällar och helger också. Vidare blir det svårare att ta sig till och hem ifrån fritidsaktiviteter samt jobb. Eleverna behöver mycket hjälp från vårdnadshavarna för att ta sig till och från platser utanför skoltid. Jag tänker lite så här att det är viktigt att umgås med sina kompisar men det är svårt om man bor i Nossebro. Då kan man inte göra det. Jag måste planera och be mamma och pappa att köra mig. Jag tycker att det ska finnas fler bussar. Förbindelsen till Kvänum är sådär jag skall jobba i Vara i sommar och det finns inga bussar som passar, då kommer jag få flytta till mina föräldrar och cykla. Jag kan inte ta mig med kollektivtrafiken till jobbet från där jag bor nu. Jag åker kollektivt mer på sommaren till kompisar, eftersom jag bor som jag bor så jag måste ta mig till Vara, jag är beroende av att mina föräldrar kör. Det är skolbuss till och från skolan. Flera elever beskriver stationshusen i regionen som otrygga platser. Många väljer att stå utanför istället för att gå in eftersom de upplever stämningen inne i vänthallarna som hotfull. Eleverna önskar fler väktare eller synliga poliser. det är väl mer stationerna. Jag står helst inte i ett stationshus, då står jag utanför. Ibland när jag åker från Skara till Vara så, det är lite knepigt folk som hänger i stationshuset. Jag har vänner som blivit hotade, det har varit gängbråk. Eleverna upplever en orättvisa över att alla ungdomar inte får ett fritidskort. Några elever beskriver särskilt hur det drabbar dem som har skolbuss till och från skolan. De känner sig begränsade att åka kollektivtrafik på fritiden pga. av att de inte får något fritidskort och resorna därför blir dyra. Sedan det här med busskorten, hur kommer det sig att bara dom som har linjebussar som får busskort? Många av eleverna pendlar in till gymnasieskolan antingen från yttre delar av Uddevalla kommuner eller från andra kommuner så som Orust, Sotenäs, Färgelanda eller Vänersborg. Något som många nämner är fulla bussar. Det handlar framför allt om stadsbussarna i Uddevalla, men också om pendelbussarna som avgår på morgon och efter skolans slut. När det gäller stadsbussarna verkar det handla om de flesta av bussarna, förutom de som går till och från Herrestad. Det är väldigt fullt vid tiderna när folk slutar skolan. Det är folk som står hela vägen till Färgelanda, så det är inte så kul. Det fungerar inte så bra, bussen är alltid full trots att det är tredje stoppet. Man dör ju om man åker buss med så mycket folk i. Jag tar 2an och 3an och då står jag precis bredvid busschauffören 31

147 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 för att den är så full. Det får plats 30 personer och det är säkert 60 personer i bussen. Tänk om bussen skulle krocka, stadsbussarna har ju inte ens bälten. De tar in hur många som helst. Och massa barnvagnar. Vi har skickat klagomål till Västtrafik och sagt att de måste skicka en extrabuss, men fick bara ett standardsvar tack för ditt mejl och inget annat svar. Många av eleverna nämner dyra priser när de tillfrågas om vad de tycker om kollektivtrafiken. De upplever att priserna höjs för varje år och har gjort det under lång tid. Flera elever nämner att det är mycket dyrare priser i Västra Götaland än vad det är i exempelvis Stockholm. När eleverna informeras om att resenären står för den ena halvan av priset och skattebetalaren för den andra halvan är det få som känner till detta. Det finns olika uppfattningar bland eleverna om ifall detta är en bra fördelning av kostnaden. Jag har fritidskort som gäller 100 dagar, det kostar ca 800 kr nu. Vid varje vinter så höjs priset. Det är ju ingen som åker om det blir för dyrt. Månadskortet för ungdomar som gäller bara i Uddevalla borde kosta 270 inte 370 kr. Jag tycker inte heller det ska vara dyrare bara för att man bor längre bort, jag måste ju åka buss mer och då borde det inte vara dyrare. Priserna höjs hela tiden, men våra studiebidrag höjs aldrig. Studenter borde därför ha lite rabatt! Många av eleverna pendlar långt för att ta sig till skolan i Uddevalla och det är vanligt att de behöver byta mellan bussar och tåg. De berättar om att anslutningarna på många håll inte fungerar så bra som de önskat, så som i Håby, Myggenäs och Dingle. De upplever att förseningar inte kommuniceras mellan chaufförerna eller att bussar och tåg inte väntar in varandra. Undantaget tycks vara Torp terminalen där alla är eniga om att det fungerar mycket bra med kommunikation och anslutningarna. Många elever nämner problem med försenade och inställda tåg, vilka många nyttjar för att ta sig till och från skolan. De berättar också att informationen om förseningar och inställda turer inte kommuniceras så bra som de önskat, såväl som ersättningsbussar som inte kommer eller inte rymmer samtliga passagerare. Jag var med om att en gång skulle jag åka tåget från Uddevalla till Stenungssund. 5 min innan det skulle gå fick vi information om att det var inställt, så då vi fick springa in till Kampenhof istället. Bussarna hade inte fått information om detta. Så hälften av de som skulle med tåget fick inte plats i bussen för tåget hade inte meddelat bussen. För tåget till Strömstad meddelas först är 20 minuter sent och sen 20 minuter sent igen. Och så till sist får en reda på att det är inställt pga. av personalproblem. Det skapar ju problem för dem som åker tåget. Jag åkte tåg till en början, men det så mycket ersättningsbussar, och så fick en inte plats på dem. Så efter ett tag började jag åka buss istället, och det fungerar rätt bra. De flesta av eleverna tycks ha bra upplevelser av personalens bemötande och uppträdande, med några få undantag. Det handlar då antingen om att bli misstrodd gällande sin ålder eller att de upplever busschaufförerna kör vårdslöst. Bemötandet är bra. De kollar bara kortet. Vi brukar inte prata så mycket. Har en kort är det inga problem. Idioten sparkade ur mig från bussen för han trodde att jag inte var ungdom. En gång fick jag visa id-kort, men då trodde mig ändå inte. Så då jag har fått gå hem. Jag har blivit utkallad flera gånger. De kör ganska vårdslöst. Jag kan dock inte klandra dem för tidtabellerna är för tighta. Jag kan inte ens komma fram så snabbt med bil. 32

148 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 På Rudbecksgymnasiet går det elever både från närområdet och från mer avlägsna orter. Medan eleverna från Tidaholm önskar praktiska saker såsom laddningsuttag för telefonerna i bussarna, önskar eleverna som bor ute på landsbygden framförallt bättre anslutningar. Flera av dem har inte bussar som de kan ta till/från skolan och är därför tvungna att åka bil, mopedbil eller traktor istället. Majoriteten av eleverna förhåller sig positivt till att åka kollektivt till och från skolan. Även om de skulle skaffa körkort menar flera att de skulle kunna tänka sig att åka kollektivt, om det är praktiskt med restider och närhet till hållplatser. I dagsläget är dock tillgängligheten och anslutningarna framförallt för eleverna som bor på landsbygden väldigt begränsade. Flera av eleverna har inte bussar alls som de kan ta, och för många åker sista bussen för dagen runt klockan 16, medan de slutar skolan senare än så vissa dagar. Därtill kan bytestiderna bli uppemot en timme mellan varje buss. En viss väntetid, upp till en halvtimme, tycker eleverna är rimlig, men inte mer än så. Lösningen för flertalet elever har därför blivit att åka mopedbil, traktor eller bil med föräldrarna. Jag bor i Hjo, då får vi ofta vänta i någon timme för att åka hem. Ibland får man vänta först en timme i Skövde och sen en timme i Hjo. Jag åkte traktor till skolan, 2,5 mil. Det är för att det inte går en enda buss därifrån jag bor. Att kollektivtrafiken kostar är något eleverna ställer upp på. Även om de tycker att biljetterna är dyra, tycker de flesta att priserna på enkelbiljetterna skulle vara rimliga om giltighetstiden skulle förlängas. Eleverna åker gärna till Skövde, men att betala 104 kronor varje gång de ska åka och träna eller träffa kompisar är inte hållbart sett till deras begränsade studiebidrag. I flera andra kommuner får studenter busskort antingen gratis eller rabatterade, och eleverna hade gärna sett liknande upplägg, som exempelvis gratis busskort över sommarloven eller billigare fritidskort. 100 kr tur och retur till Skövde bara för att gå på middag liksom Det ärendet du har i Skövde tar ofta mer tid och då blir det ganska dyrt. Skulle man förlänga bytestiden hade det varit rimligt. Fem timmar istället för tre kanske? Medan de flesta av eleverna har positiva intryck av busschaufförerna, finns det flera som upprepat fått otrevligt bemötande. Det brukar variera mellan busschaufförerna, exempelvis hälsar vissa glatt och önskar resenärerna en trevlig dag, medan andra upprepade gånger kör förbi eleverna när de står vid busshållplatserna. De elever som har kontaktat Västtrafiks kundservice med klagomål, frågor eller synpunkter har generellt ett negativt intryck och upplever sig inte hörda. Många elever är nöjda med hur kollektivtrafiken fungerar. Det som kan bli bättre är fler bussar på bättre tider. Då inte bara stadsbussarna utan även landsbygdsbussarna. Flera elever upplever att det blir jobbigt när bussar eller tåg plötsligt blir inställda eller inte går som de ska. Ett par elever menar också att det vore bättre om det var färre byten på resorna, eller att bytena sker inom samma färdmedel så att de inte behöver byta från tåg till buss under samma resa. En gång på sommaren fick vi vänta i Skövde i 3 timmar, fast det inte ens var något jätteallvarligt som hade hänt. Jobbigt att behöva byta buss så ofta, måste byta från tåg till buss och sen gå, när det egentligen är en rutt man enkelt kunde ta en buss till. Eleverna är överlag nöjda med bemötande och trygghet i kollektivtrafiken. Ibland kan det vara sura busschaufförer och i vissa fall körde för fort. Eleverna tar upp att vissa bussar kan vara ohygieniska och lukta illa. På en del stationer är det problem med alkoholiserade personer. 33

149 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Jag skulle säga att de helt enkelt är människor, antingen har de en dålig dag eller så har de en bra dag, de är ganska vänliga. När man väntar på tågen och bussarna är det ofta fulla och knäppa personer, i Göteborg och Falköping, känns inte helt okej. En del elever tycker att det är lite krångligt med alla olika busskort och att priserna är för höga. Ett par av de elever som bor på internat men har föräldrahemmet någon annanstans tycker att det borde vara smidigare att byta mellan Västtrafik och SJ. En elev tycker att skolan borde vara mer givmilda när det gäller flerkommunskort. Priset på fritidskort ökar, känns som mer och mer pengar för varje gång man köper. Västtrafik gäller inte hela vägen. Kostar en del extra med det också. Skolan är lite snål med busskort, jag bor utanför Tidaholm men får bara kort in till Tidaholm, var tvungen att byta adress till min kille i Skövde för att få billigare kort, ening De flesta eleverna åker kollektivt till skolan varje dag. På morgonen är det ofta förseningar och det är trångt på bussar och spårvagnar. Eleverna tycker att det ska finnas fler bussfiler och tätare turer för att förhindra detta. Det är viktigt att det finns en alternativ plan om det skulle ta stopp i trafiken. På vintern skulle plogar på spårvagnar och elslingor i spåren kunna hjälpa. När det är förseningar är de dåliga på att förvarna i tid. Det kan vara bättre kommunikation i högtalarna och att det står i appen. Flera elever upplever att det känns otryggt att åka kollektivt på kvällar och helger. Det är framförallt på spårvagnen och när det är folktomt som det finns en oro. En lösning kan vara att ha värdar på spårvagnar och bussar vissa tider. Eleverna berättar att det hade känts tryggt om det fanns någon förutom chauffören att söka hjälp hos. Ett annat förslag är att upprätta en trygghetscentral dit man kan vända sig snabbt. Det kan kännas otryggt på spårvagnar på kvällar och helger eftersom det är många berusade ute. Man skulle kunna ha spårvagnsvärdar på dessa tider så man känner sig säker. På tunnelbanan i Stockholm finns det en trygghetscentral som man kan ringa. Det skulle kunna vara en lösning även här. Flera elever vill att det ska vara billigare att åka kollektivt medan andra tycker att dagens prissättning är rimlig. Att det däremot finns skillnader mellan olika kommuner och regioner upplevs som orättvist. Beroende på vart man bor har eleverna olika förutsättningar för att använda sig av kollektivtrafiken. Eleverna tycker även att det är problematiskt att spårvagnarna inte alltid är tillgängliga för personer med funktionsvariationer eller för barnvagnar. Vi som bor utanför Göteborg räcker busskorten bara till klockan 19 medan korten i Göteborg räcker till klockan 22. Vi får heller inget sommarkort som eleverna som bor i Göteborg får. Det finns ramper på spårvagnarna, men det är ofta sönder. Då kan personer få vänta länge innan de har möjlighet att åka med en annan vagn. De äldre vagnarna har dörrar som behöver tryckas upp. Det går ju inte för dem med barnvagnar. Varför finns de kvar? Det kan bli mycket förseningar i kollektivtrafiken. På morgonen blir det knökat på spårvagnarna och ibland får man inte ens plats. Vi skulle kunna utöka trafiken i rusningstrafik och så behövs det fler bussfiler så att de kommer fram. 34

150 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Åka kollektivt iden Många elever beskriver att deras fritid blir lidande pga. kollektivtrafiken. Främst beskriver de hur bussarna går sällan eller aldrig ute på landsbygden. Vidare berättar några elever att de skulle önska fler avgångar från större orter, som Skövde, för att kunna göra roliga och givande saker på fritiden. Eleverna förklarar att deras kompisrelationer blir drabbade, att de vill träffa sina kompisar under kvällar och helger också. Jag bor i Odenberg, bussen slutar gå klockan 18 på fredag eftermiddag och börjar gå klockan 05 på måndag morgon, det blir en hel helg utan kollektivtrafik det kan bli problematiskt. Idrottsaktiviteter som drabbas..det går ett tåg 22 och ett tåg 02 (från Skövde) Man får sitta på resecentrum och vänta Ett stort antal elever berättar att de tycker att det är för dyrt att åka kollektivtrafik. De beskriver hur de tror att fler skulle åka om det var billigare, att vissa av deras kompisar inte alls har råd att åka överhuvudtaget. Samt att en billigare kollektivtrafik är bra för miljön. Det måste bli billigare, det är inte rimligt att ett fritidskort ska kosta så mycket som det gör nu. Vi ungdomar måste kunna åka kollektivtrafik, och för alla dom som inte har råd, för miljön.. Några 100 kr billigare som start, annars tycker jag att det skulle vara gratis för alla under 18. Viktigt att hålla ner priset för allas skull. Eleverna uttrycker att kollektivtrafiken generellt fungerar dåligt ute på landsbygden. Extra jobbigt upplevs det att de inte kan ta sig till skolan vid tider som stämmer överens med skoltiderna. Ofta får de ta en tidigare buss och vänta på skolan tills de börjar, likaså på eftermiddagen då de får vänta tills bussarna går. Några elever har hittat alternativa sätt att ta sig till skolan, som samåkning med andra i familjen, moped eller bil. Det kostar pengar att ta mig till skolan varje dag! - jag måste ta moppen. Jag betalar för att gå i skolan, vilket inte känns ok Jag tror jag är den som åker mest den fungerar rätt dåligt, skulle nästan säga att det är fördjävligt. 6 mån om året går den (kollektivtrafiken) konsekvent den går sällan ute på landsbygden, man kan få sitta och vänta i några timmar och i skolan några timmar... Några elever upplever att de inte blir bemötta med respekt av personalen på kollektivtrafiken. De beskriver att de blir bemötta med misstro. Vidare berättar några elever att de sett personalen behandla människor rasistiskt. Chaufförer som uttryckt sig rasistiskt och det är ganska ofta när man åker tåg att man blir bemött som om man var en brottsling vad man en gör, att de är på jakt efter en... Generellt...rasism i bussvärlden, hur människor med andra hudfärger blir bemötta jag tycker att det är fördjävligt. Som nyinkommen är det svårt att förstå det här med kontoladdning tågkontrollanterna borde få bemötande-utbildning om hur de skall göra och förklara. Kanske en folder på olika språk 35

151 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Valbara teman Valbara teman Alla ungdomar deltog några veckor innan Demokratitorget i en förberedande träff som leddes av en processledare från Pedagogiskt Centrum. Där fick de ge förslag på ämnesområden som de skulle vara intresserade av att diskutera med politikerna. De temaområden som har diskuterats under vårens demokratitorg är: jämställdhet och jämlikhet, trygghet, miljö och klimat samt integration. De tematiska ämnena kan ses som en antydan om vilka frågor som engagerar unga idag. Då varje tema har varit individuellt anpassat för respektive skola är det svårt att lyfta fram gemensamma beröringspunkter mellan skolorna. Nedan presenteras de fyra temana och de gymnasium där temana diskuterades. Jämställdhet och jämlikhet ldhet Eleverna tycker att jämställdhet och jämlikhet handlar om lika värde och lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet och funktionshinder. Eleverna menar att även om lagar reglerar att alla människor är lika värda finns normer som gör att det i praktiken inte blir så. Människor blir diskriminerade på olika sätt. Kvinnor och män får inte lika lön för lika arbete. Det finns så mycket som inte är jämställt, säger eleverna. Det är inte lika värde idag. Vi har normer som säger hur vi ska vara. Och det blir det ju ändå samhällskillnader mellan människor. Man säger att det är jämställt på arbetsmarknaden men det är det ju inte. Kvinnor och män som tjänar olika fast de har samma jobb. Tänker på folk med diagnos i skolan, får de jämlik hjälp? Det är ganska jämlikhet mellan kön. Finns kanske annat som behöver prioriteras. Eleverna, både tjejer och killarna upplever att vissa killar har väldigt skev kvinnosyn. De tar upp exempel på hur tjejer trakasseras i samhället på grund av hur de klär sig och beter sig. Eleverna säger att det är gamla normer som lever kvar, om hur en kvinna ska vara och hur en man ska vara. För att öka jämställdheten tycker eleverna att killar redan i tidig ålder borde få lära sig hur de ska bete sig mot tjejer. Jag kan inte ha många killar på min snapchat för då är jag en hora. Det är gamla normer som fortfarande finns kvar, hur en tjej ska vara. Enligt mig nu 2017 finns inget sånt. Killar måste lära sig. Men det är inte bara killar heller. Det finns tjejer som ser en tjej som en hora. Som tycker som killar gör. För att det är lite coolt att tycka som killarna. Jag har varit med om småkillar som kan säga fruktansvärda saker om oss tjejer. Även om vi är typ 10 år äldre. Vad har de fått de ifrån? När de är i sån låg ålder, hur kan de säga såna saker? Eleverna kan själva ge exempel på trakasserier och kränkningar som de varit med om eller haft anhöriga som fått utså. Eleverna beskriver hur de fått rasistiska kommentarer på grund av sin hudfärg och att de bär sjal. Vissa av tjejerna säger att de inte känner sig trygga ute. Var med min syster i stan. Kom en person och sa Jävla blatte fly från mitt land. Det är kränkning och rasism. 36

152 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Valbara teman De vanligaste kränkningarna är på grund av kön. Eller på grund av att jag är svart eller att jag bär sjal. Kan höra på staden vuxna människor som häver ur sig rasistiska kommentarer. Och kompisar som blir tafsade på stan. Kvinnor få aldrig ta på sig vad de vill. För lite kläder eller för mycket kläder. Jag har vänner som blivit nedslagna på grund av att de bär sjal. Har du för lite kläder kan du bli våldtagen. Man hör mycket i media. Killar som ger sig på tjejer. På grund av det blir man rädd och begränsar sig väldigt mycket. Ens frihet går bort. Enligt eleverna innebär jämställdhet att det ska vara lika mellan män och kvinnor, inom bl.a. lön men också i relationer. Ett par elever breddar begreppet och menar att det handlar om allas lika värde, oavsett kön, religion eller etnicitet. En elev menar att det är jämställt när tjej kan gå ute på kvällen utan att vara rädd. Alla ska behandlas lika oavsett kön religion eller etnicitet, man ska inte hämmas i den man är. När man inte är rädd när man går ute att bli våldtagen, bara en sån sak, då är det ganska jämställt. De flesta eleverna är överens om att det ser relativt bra ut i Sverige men att det finns saker att förbättra. Det finns olika förväntningar på kvinnor och män som håller kvar dem i gamla roller. Ett par av tjejerna har blivit utsatta för tafsningar, då framförallt på klubben. Flera elever menar att orsaken till många av problemen är att folk är uppväxta med det. Därför är undervisning om jämställdhet i tidiga åldrar en möjlig lösning. Medan en elev är kritisk till att prata om det i tidig ålder. Det är normer och tar lång tid att förändra, juridiskt sett är det jämställt men inte praktiskt sett. Killar får inte gråta, då är man omanlig, tjejer ska helst gilla rosa och jobba inom vården. Lära ut från första början när man är små att det inte är okej att dra i hennes hår bara för att du gillar henne. En del elever tror att det kan vara svårt att komma ut med en annan sexuell läggning än heteronormen. En del elever tror att det är lättare för tjejer att komma ut som homo eller bisexuella än för killar. Samtidigt finns det elever som har egna erfarenheter av det och inte helt delar uppfattningen om att det är svårt. Samtidigt märker man i kompiskretsar att man skämtar om det, att vara bög är ett skällsord, det har det vart ganska länge, finns fortfarande saker att jobba, inget som går av sig själv. ebilder Början av samtalen handlade om förebilder som jobbat jämställdhet & jämlikhet. Eleverna nämner bland annat organisationen Cumuluskraft, Nelson Mandela, Michelle Obama, Joakim Lamotte, Anna Whitlock, Rosa Parks, Susan B Antony, Martin Luther King, Margaret Thatcher, Thomas Sowell, Bill Gates, Kurt Cobain och Zara Larsson. De flesta elever tycker att det inte är jämställt. Det kan vara allt ifrån att män får högre lön till kvinnoförnedrande kommentarer på jobbet. Flera elever har upplevt situationer där killar tillåts att göra dumma saker. Det kan vara ute på klubben eller på idrottslektionen. Min chef kallar mig lilla gumman, han säger bra jobbat mannen till killar och bra jobbat lilla vännen till mig, det är jätteförnedrande. Markerar man det så tar man för mycket plats, om man säger ifrån är man en feminist som förtjänar att dö. Flera elever menar det handlar om normer som sätts redan i tidig ålder. Det finns förväntningar om att män ska vara på ett visst sätt och kvinnor på ett visst sätt. Lösningarna är mer undervisning om t.ex. genus eller att sexualkunskapen breddas 37

153 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Valbara teman till att handla om mer om respekt. Ett par elever tycker att det finns en påtvingad jämställdhet och vill inte att staten ska lägga sig i vad som är en fråga att hantera på individnivå. Jag praktiserade på förskola, en liten tjej som satt o skrek vid bordet när vi åt fick mycket skäll, sen när en kille kastade en macka var det inte alls lika mycket big deal, för att han är kille, dom som gör det är så omedvetna. Kanske borde ha bättre sexualkunskap där man inte bara lär sig om sex och mens, utan också hur man respekterar varandra, oavsett kön, ett nej är ett nej. Ett par elever har upplevt rasism i olika former. Problemet ligger i attityder men positivt är att attityder kan förändras. Det kan också handla om föräldrarnas värderingar. När det gäller konflikten mellan yttrandefrihet och kränkningar så menar en elev att man måste kunna begränsa yttrandefriheten och inte tillåta kränkningar. En annan elev menar det är viktigt att acceptera allas åsikter och inte förtrycka någon. Folk kollar ofta på hudfärgen, jag känner ju jag är annorlunda, idealen uppbyggda på vita människor, får alltid kämpa extra. Föräldrarnas fel, tror inte att någon föds rasist, om farsan säger dom är så här, dom tar våra jobb då lär sig barnet, då hittar dom fakta som stämmer med det dom tror. Är de Eleverna är överens om att det inte är helt jämställt i Sverige. En del menar att det ser bra ut i jämförelse med andra länder, medan andra menar att det är en väldigt lång väg kvar. Lika lön mellan kvinnor och män är något som flera elever tycker borde vara självklart. Flera elever har upplevt kränkningar i någon form. Det kan handla om förminskning av kvinnor eller homofobiska kommentarer. Det är ju inte könet som får lönen. Ute en kväll, det åker förbi en bil full med bilar, dom tutar och visslar, häng med oss tjejer Har en bror som är öppet homosexuell, mer socialt acceptabelt än det var för länge sen, men går förbi i korridoren med sin pojkvän folk som gör kräkljud, på stan folk som pekat finger från bilen. Många elever menar att ojämställdhet är inbyggt i strukturer redan i uppfostran. En elev lyfter fram att folk är rädda för femininitet och att de gärna vill hålla isär maskulinitet och femininitet. Flera elever landar i att undervisning i tidiga åldrar är en lösning. Ett par elever sätter tilltro till den nya generationen. Man skulle kunna lära ut i tidig ålder så att det blir en självklarhet i tidig ålder. I min kompiskrets är vi öppna, inte så dömande som generation längre. Jag tror att vår öppenhet kan besegra det. Ett par elever tar upp kränkningar på nätet och menar att det är lätt att gömma sig bakom en datorskärm. En elev berättar om ett stort bråk som ägde rum på sociala medier i samband med den internationella kvinnodagen. Det startades genom ett inlägg om varför inte männen har en egen dag som sedan eskalerade. Kvinnor kan inte äga sin sexualitet utan att bli kallade horor. Händer väldigt mycket på nätet, det är lättare att gömma sig bakom en datorskärm. Killar som skrev att kvinnor ska brännas på bål, hela Falköping & Skövde som va med, ingen idé att ens argumentera, de blir triggade, dom skrev ju det för att va coola. 38

154 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Valbara teman Trygghet gghet Vissa elever känner sig tryggare i större städer med mycket folk runt omkring sig, andra tänker att mindre orter är tryggare eftersom det inte inträffar lika mycket där. Hemmet och skolan upplevs som en trygg plats av de flesta. Dock uttrycker vissa av tjejerna att det känns otryggt när vuxna män som går vuxenutbildning i skollokalerna stirrar eller försöker ta kontakt med dem. Många associerar otrygghet med att vara ute själv på kvällarna när det är mörkt. I Tibro, Hjo och Karlsborg släcks varannan gatlampa efter kl. 12 vilket eleverna är kritiska till. Sociala medier och snabbare spridning av nyheter tror många är anledningen till att känslan av otrygghet ökar trots att brottsligheten minskar. Enda gången jag känner mig otrygg är om jag är ute själv på kvällen, det behöver inte bara gälla Tibro utan var som helst. När man går hem sent på kvällen i Tibro springer man nästan, speciellt i närheten av parken. När man tänker på trygghet inför framtiden är det lite dåliga upplysningar i skolan om vad man kan söka för utbildning och vad man behöver för det. unga Många elever menar att det är tryggt i Herrljunga. En del menar att det borde kännas mer otryggt eftersom det skulle ta lång tid för polisen att komma ifall något skulle hända. Men eftersom det är en liten stad och många känner varandra så blir det säkrare. Ett par elever lyfter fram att det varit stökigt i vissa områden i Falköping där många nyanlända bor och att det är politikernas uppgift att se till att skapa trygghet för de grupperna. Inte direkt otrygg i Herrljunga, i Göteborg är det lite värre, det är i de större städerna som det mesta sker. Man tänker att en sån grej som hände i Stockholm skulle inte kunna hända i Herrljunga, det känns inte som ett rimligt mål. Anser att det ligger hos kommunpolitikerna att se till att dom människorna inte känner sig otrygga, finns alltid nån anledning att man agerar utåt. En del elever menar att världen blivit otryggare. Terrorattentatet i Stockholm kommer upp i ett par av diskussionerna men flera elever menar att det, precis som mycket annat man läser, inte finns någon anledning att lägga fokus på. Man läser ju hela tiden att folk blir skjutna, men jag går inte runt o tänker på det. Ytterst sällan man nås av det som är positivt, skulle ha lite media som t.ex. tar upp att 20 % blir friskare. Många känner sig mer otrygga med invandrare som kommer, dom tror dom drar med sig kriminalitet, jag tycker bara det är falskt, dom drar alla över en kant. gghet Det finns många olika aspekter av trygghet. Eleverna tar upp allt från att kunna gå på gatan sent på kvällen och vara trygg, till familj och gemenskap och vikten av att ha bra sociala relationer. Samt att veta att man kan få hjälp när man behöver det. Otrygghet Flera elever pratar om vissa platser inne i stan känns otrygga, bl.a. i Nordstan och på Centralen. Där finns gäng och alkoholiserade personer. Ett par elever upplever att det är otryggt att åka spårvagn sent på kvällen. Några elever tar upp problem med hatgrupper och mobbingsidor och ett par elever har upplevt rasism. I Nordstan känner man sig otrygg, massa gäng, läskig känsla, fulla personer, vissa går efter en, känns obehagligt. Jag känner inte tillit till människor jag inte känner, speciellt i kollektivtrafiken eller på stan, har upplevt väldigt mycket rasism. 39

155 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Valbara teman Det är blandade åsikter om samhället blir tryggare eller otryggare. En del menar att otryggheten kommer närmare och närmare, med exempelvis terrorattacken i Stockholm. Samtidigt menar flera att orsaken till otrygghet är den stora mängd nyheter som visas i media. Andra orsaker kan komma från fördomar och även från föräldrar som varnar sina barn för vissa situationer. Tror att det har blivit tryggare men att man tror att det blivit otryggare för att vi läser nyheter, får reda på saker man inte behöver få reda på, ibland oroar jag mig för saker jag absolut inte kan påverka. När det gäller militärtjänst finns det flera olika åsikter. Vissa vill göra lumpen, andra kan tänka sig göra det och vissa vill absolut inte göra det. Vissa tycker att det är bra att folk utbildas så att vi kan försvara oss medan andra tycker att det är slöseri med pengar och några menar att upprustning riskerar att starta krig istället för att motverka dem. Att rusta upp är lite det som startar osäkerheten, tänker man att det ska bli krig så blir det krig. Jag tycker att det är bra, det handlar om att vi måste kunna försvara oss, det är bra att vara förberedd. I Sverige är vi bra på att hantera miljöförstöring här, men vi som konsumenter är inte bra, många onödiga produkter köps, och mycket är importerat. Öka kollektivtrafiken För att eleverna ska ha möjlighet att leva ett hållbart liv måste kollektivtrafiken byggas ut och anpassas. Det handlar om tätare turer och lägre priser. Samtidigt menar ett par elever att det inte är bra att det ska gå tomma bussar, de efterfrågar bättre planering i vilka turer som sätts in. En elev tror att det blir svårt att ställa om helt till kollektivtrafik på landsbygden, utan menar att det handlar om att använda förnyelsebara drivmedel. Ska man välja bort bilen måste man ha ett alternativ, om man ska göra nåt i stan går det inte, busstiderna är inte så bra. I den här kommunen är nog kollektivtrafiken största problemet vi har, svårt att ta sig till andra städer för oss utanför Tidaholm svårt på kvällar o helger. Idéer Flera elever har idéer för att lösa hållbarhetsutmaningarna. Vissa är på individnivå andra på samhällsnivå, det är allt ifrån ändrade regler för A-traktorer till klimatvänliga fonder (se punktlista, bilaga 2). Miljö och Klimat Sam Eleverna är överens om att samhället inte är hållbart. De tar upp allt ifrån oekologiskt mat till utlandsresor och källsortering. Flera elever menar att orsaken är bekvämlighet. I vissa fall handlar det om individens ansvar, i andra fall finns det saker regionen kan göra. Den stora frågan är kollektivtrafiken. kolle Det främsta eleverna föreslår för en hållbar miljö, är en satsning på kollektivtrafiken. De vill dels att det ska finnas miljövänliga alternativ för resor, både avseende kortare sträckor och längre sådana. För längre resor är tåg en bra lösning och en av elevernas vision är att det ska finnas bra tågförbindelser över hela landet, så att tåg blir det självklara valet vid inrikessemestrar. Eleverna menar också att väl fungerande kollektivtrafik är viktig för att få fler att avstå 40

156 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Valbara teman från bilen, speciellt de som bor på landsbygd. Ett alternativ skulle vara att ha mer tillgängligt på nära håll, så man inte blir beroende av att åka längre sträckor för alla ärenden. Vi allihop bor inte i Tidaholm. Om man bor i storstäder är det enkelt att komma åt det man behöver, men om man bor som jag gör är det svårare. Det är en mil till civilisationen. Jag tycker att man ska bygga fler och bättre järnvägar, eller kollektivtrafik. Det ska gå från Riksgränsen till Malmö, alltså det ska gå genom Sverige. Så vill man resa så kan man ta tåget. Jag tycker att man transporterar mycket med båtar, men man kan säkert transportera mer med tåg. Kanske se till så man kan åka tåg under vatten? Med för mycket bilar så tycker jag att man måste satsa mer på kollektivtrafiken. Flera av eleverna ser skolans roll som avgörande för att medvetandegöra människor om miljöfrågor och ge inspiration för hur man kan vara mer miljövänlig. Att använda information som styrmedel föreslås av flera elever och även att skolor serverar vegetarisk mat vissa dagar i veckan för att avdramatisera avsaknaden av kött i maten. Alltså små steg, om hela massan tar små steg så blir det bättre. Utbildning är en stor del. Kanske att skolorna börjar inkludera vegetariska rätter några dagar i veckan. Så man tar bort att vegetariskt är äckligt. Informera om att det finns mer än en sak man kan göra. Informera ungdomar om att man kan äta vegetariskt, att man kan spara energi, att det finns en risk, inte ta det för givet. Skulle eleverna få en påse pengar att styra själva över i miljöfrämjande syfte, är det flera som skulle satsa de pengarna på utveckling av nya tekniker. Miljövänligare bränslen menar flera är rätt väg att gå, och satsningar på elbilar blir en naturlig del i detta. Någon håller dock inte med och menar att det görs tillräckligt som det är, och att exempelvis kampanjer för miljöbilar och kollektivtrafik är att dra det för långt. Ärligt talat så tycker jag att Sveriges miljöpolitik är så bra och Sverige är ett föredöme så vi behöver inte göra så mycket. Vi har redan infört källsortering. Det här med att göra något åt bilar är för mycket. Vi har gjort vårt, de andra får göra sitt. Integration Integration Eleverna beskriver integration som nyanländas möjligheter att komma in samhället genom bostad, utbildning och jobb. Eleverna tar upp hur integration är ett ansvar från samhället och från individen. Några elever lyfter hur en person kan ha bott länge i Sverige, ha både jobb och bostad, men ändå inte vara integrerad att lära sig språket och kulturen är därför också ett eget ansvar. Eleverna är överens om att språket är mycket viktigt för att komma in i samhället. För att öka integrationen tror de på att skapa förutsättningar för möten mellan människor. Det kan handla om föreningsliv och aktiviteter, inte minst för de unga människor som kommer hit. I ett långsiktigt perspektiv handlar integration om att ge förutsättningar för folk att ta sig ur problemområden. Till exempel genom utbildning. Samskolan har till exempel en sprintklass. Jag tycker att det är viktigt att få in unga som kommer hit. Det är bra för oss också. Och de kan lära sig språket. Om alla skolor hade en sprintklass hade det varit bra för integrationen. Jag tror man ska sätta sig själv i samma situation: Hur hade jag velat bli bemött i ett nytt land? Kommer man till ett samhälle där alla är kritiska så blir man själv kritisk. integrationen Enligt eleverna handlar integration till stor del om hur folk bosätter sig i samhället. Eleverna anser att det är problematiskt för integrationen när nyanlända koncentreras till vissa områden samtidigt som det finns områden där människor aldrig kommer i kontakt med nyanlända. Eleverna tycker att 41

157 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Valbara teman samhället är segregerat idag. För att förbättra integrationen bör bostadsområden blandas upp mer, men det behöver också blir lättare för människor att röra sig över stadens olika områden. Det är många nyanlända som kommer hit och hamnar på samma ställe. Man lär sig inte språket så fort och kommer inte in i samhället. Man borde öka möjligheten för människor att ta sig mellan de olika delarna i Göteborg. Eller bygga ut de delar som finns. Att man blandar upp bostäder är viktigt. Det är ju segregerat, i Göteborg och i hela Sverige. Sätt en flyktingförläggning i Långedrag till exempel. Det är den vägen man får gå tror jag. Jag tycker att det blivit bättre med integrationen. Bor i Särö. Det är ett väldigt segregerat område på sitt sätt. Men sedan flyktingar kommit till Säröskolan har det blivit mer blandat. Man drar sig till sin egen kultur. Kan prata samma språk. Känner samvaro. Då blir det ju uppdelat. Många av oss bor väst/sydväst om Göteborg. Det är ju mycket samma människor som bor där. Hade det varit mer uppblandat så hade integrationen varit bättre. Man har fördomar om det man inte vet om. Men det handlar ju om pengar. Det är dyrare huspriser vid havet, alla kan inte bo där. Man kan ju inte ta in folk innan man har bostäder. Och sen när det gäller att få in folk i jobb och utbildning det blir kostnader på kort sikt men kan bli vinst på långt sikt. Sätter du upp bostäder för flyktingar i ex Hovås, det kommer att sänka marknadsvärdet i området och folk som bor där kommer att flytta därifrån. Integrationen blir svår att få till när människor vill bosätta sig med folk från sitt eget land, menar eleverna. Samtidigt, säger eleverna, är det svårt för nyanlända att ha råd med en bostad i centrala Göteborg eller i villaområden vid havet. Eleverna betonar att fler bostäder behöver byggas. Bostadsbyggande tar dock tid en del elever tycker att Sverige inte ska ta emot flyktingar om det inte finns tillräckligt med bostäder. Andra elever menar att vi måste ta emot ändå av humanitära skäl och att länderna i EU måste samarbeta mer. Kostnader för att integrera kommer upp i samtalen. Eleverna menar att det på kort sikt kan kosta samhället att integrera nyanlända i jobb och utbildning men att det på längre sikt kommer att löna sig. Eleverna anser att fördomar finns åt båda hållen hos de som kommer hit och hos svenskarna som bor här. Möten behövs för att minska fördomarna. Men, som en elev uttrycker sig vilka man umgås med beror till stor del på var du bor, vilken skola du går på och vad du har för fritidsintressen. 42

158 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Bilaga 1 Bilaga 1: När samtalen vid varje Demokratitorg var genomförda gavs alla deltagande ungdomar möjlighet att skriva ner förslag eller åsikter på en post it-lapp. Det skulle vara sådant som de inte fått chans att säga eller något som de ville betona som särskilt viktigt. Alla ord är elevernas egna. Ett antal av skolorna står inte med nedan, det är för att eleverna där inte skrivit några Post-it lappar. Ta tillbaka bussen som stannar utanför skolan Fler bostäder i Göteborg En vagn mer på Västtågen under rusning Ville nämna att man borde ha koll på Västtrafiks tider eftersom bussar eller spår kan vara sena eller tidiga vilket förstör ens schema Jämställdhet mellan könen, att homo-hetro osv. inte ska vara något att skämmas över Vårdcentralen kan bli bättre med tider, drop-in, ej vänta länge om det är akut Förebyggande arbete behövs inom jämställdhetsfrågan Trafik-bostad-arbete: hela skiten hör ihop. Fixa trafiken så flyttar fler utanför stan! Bygg fler ställen för aktiviteter för ungdomar Bättre att prata om saker såsom psykisk ohälsa enskilt Att fler tåg ska stanna i Torpåkra och Mollaryd. Det kommer underlätta mycket för många elever. Och sänk priset på tågbiljetter Roligt, borde göras på alla skolor Satsa på Västtrafik Bättre tågtider Fler lokaler att hyra för musikändamål i Herrljunga Tågen till Alingsås kostar för mycket Billigare fritidskort Dåligt att fritidskort bara går efter klockan 2 Ha fler hundgårdar och ha fler ställen man kan släppa hundarna Ha fler hundgårdar i Uddevalla Öppna Trädgården igen. Bidra till uteliv och ungdomar i Uddevalla Tjörn som är en mindre ö har dubbelt så mycket aktiviteter för ungdomar än Orust! Mer fokus på saker att göra och platser att träffas på! Hundgård, där man kan släppa sin hund och det blir en mötesplats. Hade varit jättekul och mysigt. Försöka sänka biobiljetterna. Mer säkerhet, speciellt på nätterna Gratis p-piller till alla tjejer på Ungdomsmottagningen Direktbuss till Jönköping. Cykelbanor från städerna till mindre byar t.ex. Tidaholm till Ekedalen Varför får elever inte mer info om t.ex. psykisk ohälsa och vart man kan vända sig? Trygghet: folk måste lära sig att kunna agera Inför fler elbussar Lära sig att agera Allt för många fulla gubbar på spårvagnar i vissa områden Tågen mellan Göteborg och Älvängen känns otrygga på natten Mycket missnöjd med tandvården eftersom de ignorerar mina klagomål, förminskar och säger åt mig att vänta tills det blir sämre, när jag redan nu har problem Bra belysning skulle göra att jag känner mig tryggare. T.ex. i gångtunnlar i Backa 43

159 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Bilaga 2 Nedan följer en sammanställning av de konkreta förslag och önskemål som ungdomarna framfört vid vårens Demokratitorg. Framtid, jobb och utbildning Fågelviksgymnasiet borde inte läggas ned Släck inte varannan gatlampa på kvällen Det syns för få poliser ute på kvällarna Fler bostäder behövs Många vill studera vidare Kontakter viktigt när man söker jobb Trivsel före lön Eleverna planerar lämna Göteborg efter gymnasiet för att sedan komma tillbaka Yrkesprogram för smalt Svårt att få extra- och sommarjobb om man är under 18 år Många vill stanna i Göteborg Brist på bostäder oroar Fler jobb till ungdomar Sommarjobb även för elever som fyllt 18 Bygg fler bostäder som dessutom ungdomar har råd med Bygg fler och billiga hyreslägenheter Uddevalla skulle vara roligare att bo i om det fanns mer studentliv, bättre uteställen/klubbar Satsa mer på föreningslivet, utöver hockey och fotboll Öppna ett fik vid ån Marknadsför regionens jobb mer för unga så att unga vet att de finns Hjälp egenföretagare och ungdomar matchas, t.ex. genom gratisannonser online Höj lönen för kommunala sommarjobb, gärna till kr i timmen Öka möjligheterna för ungdomar under 18 att få jobb För att få ungdomar att vilja stanna i Tidaholm behövs fler utbildningar i Skövde Låt eleverna få mer kontakt med yrkeslivet genom mer information, yrkesvägledning, mässor etc Prioritera att hjälpa unga människor få ett eget billigt, enkelt boende Prioritera att hjälpa unga människor få ett eget billigt, enkelt boende Hjälp från kommunen att skaffa första boendet Skapa fler lätta jobb för ungdomar och sänk kraven för feriejobb Mer kontakt med arbetslivet redan i skolan Viktigt att studera vidare efter gymnasiet Bygg fler billiga bostäder Kontakter är viktigare än CV för att få jobb orättvist! Fler feriejobb genom kommunen året runt Bättre jobbmöjligheter till ungdomar under 18 år Fler sommarjobb till unga Bygg fler och billiga hyreslägenheter Blanda bostäder, för mångfalden 44

160 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Bilaga 12 Fritid och kultur Satsa mer på idrott och musik Bättre marknadsföring via sociala medier och kommunernas hemsidor Gör kulturen mer tillgänglig Mer kulturaktiviteter inom ramen för undervisning Satsa på föreningar och därmed på integration Möjliggöra för ungdomarna att påverka Skapa mer för ungdomar på Operan, konserthus och teatrar Stadsevent, artister, festivaler (likt Way Out West, Kulturkalaset, Summerburst), event/evenemang, bio, musik och konserter ser unga som lustfyllt Skapa fritidsgårdar och Action Parks. Mötes och hängplatser. Fritidsgårdarna önskas ha fokusområden såsom måleri/utställning, konst, musik etc. Skapa möjligheter för artisterna att komma hit Större platser för t.ex. fik. Att fler får plats! Allmänna uteplatser lyfter en del av eleverna för att skapa möten och att ha ett ställe i stan som de kan vara på. Mer pengar till sport Fler utställningar riktade till unga Musik och dans Få konserter hit, konserter samt artister som unga gillar, festivaler, underhållning Mat (och från olika kulturer). Möjligheter för småföretagare och gatustånd Fler aktiviteter och ej enbart en vecka. Längre perioder! Möta personer, som kommer till skolan, och berättar om sina fokusområden/aktiviteter/inspiration utifrån t.ex. dans. Unga ser det som viktigt att personerna besöker skolan, men också att skolan får besöka dem. Fler mötesplatser för ungdomar. Pröva på! Lära sig mer om andra kulturer Satsa på handboll samt basket. Mycket fokus på fotbollen idag Bio med filmer som ungdomar gillar Klubbar utan åldersgräns Slottsskogen, en positiv mötesplats. Önskar att matställena har öppet längre så unga kan mötas och umgås Inte så dyr kostnad (för aktiviteter/event) Mer fokus samt info kring aktiviteter/event som händer på vinter Fler generella mötesplatser där unga kan umgås Rusta upp och förbättra befintliga mötesplatser, simhall, bibliotek, idrottshallar. Större möjligheter att få prova på nya aktiviteter Det är viktigt att de kulturupplevelser skolan anordnar är relevanta för eleverna Större utbud för unga på konserthuset Mer delaktighet kring de kulturaktiviteter skolan erbjuder Fler fysiska mötesplatser där unga kan umgås Fler festivaler Billigare bio Utomhusbio Satsa på biblioteken Bilracingbana Fler vattenrelaterade aktiviteter och bättre badhus Satsa på en social mötesplats för unga, gärna med 15 års-gräns. Ett café som har kvälls/nattöppet till exempel. Fler aktiviteter som samlar ihop staden till exempel festivaler och konserter för alla smaker Fler utegym, större kulturskola, roligare badhus, konstgräsplan för fotboll, multisporthall och en motorfordonsplats att samlas på med bilar En teater och teaterförening i Tidaholm Lokal att ha LAN i Spelhall med spelmaskiner samt onlinespel Möjlighet att utöva för sporter som kampsport och bågskytte i Tidaholm Konsthus med utställningar, möjlighet att ställa ut och gå kurser Vägg/mur i staden för muralmålning och väggkonst Bättre badhus, parker och gym. Gärna utegym. Mer museiutställningar som unga kan relatera till Mer internationella musikaler till Operan Fler ställen att kunna umgås på gratis inomhus, som Stadsbibliotekets ungdomsdel. Bättre alternativ för unga som vill fortsätta syssla med kultur men är för gamla för kulturskolan En äventyrspark ute med linbana och klätterväggar Fler mötesplatser så att unga slipper träffas enbart hemma eller på McDonalds Satsa på mer kultur som är riktad till unga 45

161 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Bilaga 2 Prata mer om psykisk ohälsa Bättre öppettider på ungdomsmottagningen Fler tider och bättre bemötande på vårdcentralen Låt eleverna besöka ungdomsmottagningen i tidigare åldrar Minska väntetiderna. Positivt med gratis tandvård. Viktigt med tydlig information och kommunikation. Sjukhusmiljön är viktig för välmåendet Viktigt med bemötandet och att de tas på allvar Information i skolan runt psykisk ohälsa Det behöver finnas personer att prata med vid behov Längre öppettider och helgöppet på ungdomsmottagningen i Herrljunga Bättre tillgänglighet på skolsköterskan Mer personal på akutmottagningen Mindre slarv på vårdcentralen i Herrljunga Vården ska finnas nära och du ska få ett bra bemötande. Tidig information runt psykisk ohälsa. Viktigt att det finns vuxna som håller koll på elevernas hälsa. Ökade öppettider, genom drop- in tider på flera dagar och senare tider. Bättre skol-och sjukhusmat Korta väntetiderna till vårdcentral och sjukhus Bättre dialog mellan läkare och patient-bättre bemötande Utöka besöks- och telefontider till UMO Bättre information om hur alkohol och droger påverkar hälsan Mer och bättre undervisning i idrott och hälsa Bättre skolmat Mer individfokuserad vård Bättre dialog mellan läkare och patient Utöka öppettider på ungdomsmottagning Mer resurser till elevhälsa Förkorta väntetiderna Information i väntan på vård Viktigt med bemötandet, så eleverna känner att de tas på allvar Tidigt information om psykisk ohälsa Samordning bland lärarna kring prov Närvarande vuxna Ökade öppettider inom vården Längre öppettider och mer drop- in på ungdomsmottagningen Enklare att boka tid hos ungdomsmottagningen Kortare väntetider inom vården Mer tillgänglig information om ungdomars rätt till vård 46

162 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Bilaga 12 Bättre förbindelser mellan Hjo och Tibro. Varför måste alla bussar gå via Skövde? För tryggheten och trafiksäkerheten behövs fler bussar på kvällar/helger mellan Skövde-Tibro- Karlsborg samt Skövde-Hjo. Wifi på bussen och möjlighet att ladda mobilen Billigare busskort! Synpunkt: Stadsbussarna i Skövde borde ha någon mer linje. Ta tillbaka gamla linje 6 Otrygghet Gratis kollektivtrafik hela tiden, även under sommaren. Överfulla fordon, särskilt Blå Express Kungsbacka-GBG på morgonen Gratis kollektivtrafik Spårvagnslinje 13 från Hisingen behöver ha fler än en vagn Sommarlovskort Tågtider som passar skoltiderna Fler tågturer till och från Borås, för ett hållbart liv Dyrt att åka kollektivtrafik Kollektivtrafiken inte ett tillräckligt bra alternativ till bilen. Viktigt att kunna åka kollektivt på fritiden Otrygga stationshus/platser Fritidskort inte för alla? Fler bussar och bättre förbindelser till och från landsbygden utanför Tidaholm Laddningsuttag (USB) i bussarna Bättre anslutningar Billigare resor Längre bytestider för enkelbiljetter Direktbuss till Jönköping Större sittplatser, anpassade för längre personer Fler bussar mellan Tidaholm och Hjo Sätt in bälten på tåg Sänk priserna Bra att de har wifi på stadsbussar Förbättra möjligheterna för rullstolar och barnvagnar Fritidskorten borde gälla större delar av dygnet Istället för att betala per station så borde man betala för sträckan Fler bussfiler och tätare turer Spårvagnsvärdar på kvällar och helger Införande av en trygghetscentral för kollektivtrafiken Samma villkor för busskorten för alla elever Bättre tillgänglighet för personer med funktionsvariationer Gör det lättare att åka kollektivtrafik på fritiden. Billigare kollektivtrafik Bättre kollektivtrafik till skolan (från landsbygden) Bättre bemötande från buss och tågpersonal Stadsbussarna i Uddevalla är alltid fulla, även pendelbussarna på morgonen och efter skolan Det är ofta problem med tågförseningar och information kommuniceras inte tillräckligt bra till resenärer Anslutningarna mellan buss och/eller tåg i Håby, Dingle och Myggenäs fungerar inte bra. Anslutningar på Torp Terminalen fungerar bra 47

163 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg 2017 Bilaga 12 Valbara teman Jämställdhet och jämlikhet Lika lön för lika arbete prioriterad fråga om jag går samma utbildning som min manliga kollega varför ska han tjäna mer? När det gäller jämlikhet: se på människan utifrån vad individen behöver diagnos etc. Jobba med killars kvinnosyn redan från tidig ålder Öka jämställdheten och jämlikheten med bättre sammanhållning, jobbförhållanden (lika lön etc.) och ömsesidig respekt Ordna föreläsningar eller temadagar på skolan om jämställdhet och jämlikhet Satsa på insatser vid tidig ålder Strängare straff för våldtäkt Gör sexualkunskapen bredare än det heterosexuella Ta fram förebilder som inte är inom den heteronormativa gruppen Undervisning om genus redan från första klass Arrangera föreläsningar på t.ex. fritidsgårdar om jämställdhet Göra mer reklam för hbtq evenemang, samt hbtq-cafét Mer om jämställdhet i undervisningen Skapa ett mer jämlikt samhälle genom att aktivt gå emot kapitalismen och marknadens intressen. Trygghet Fågelviksgymnasiet borde inte läggas ned. Släck inte varannan gatlampa på kvällen. Det syns för få poliser ute på kvällarna. Fler bostäder behövs. Prata om det som känns bra, att det inte är som media säger Det var bra att det sattes in lampor i parken i Herrljunga Spårvagnsvärd under vissa mer utsatta tider eller, en trygghetscentral dit man kan ringa dit någon som kommer när det stökigt, på gång att bli bråk eller om någon är rasistisk. Tätare spårvagnturer runt 12-slaget så att man slipper stå och vänta så länge vid Brunnsparken eller Centralen Mindre pappersarbete för poliser så att det kan vara ute inte bara när det har hänt något dåligt En elev vill att svenska poliser ska få elchockpistoler Miljö och Klimat R Subventionera elbilar Fler el-laddningsstationer Undervisa ännu mer om miljö & klimat mer i skolan Arrangera klädbytardagar Källsorteringskärl i varje hushåll Ändra lag för a-traktorer: öka gränsen för hastigheten och få ner varvtalen Handla klimatvänliga fonder Gör vandringsleder, vid sisustugan i hökens ås Minska matsvinn genom att sluta titta på datummärkning och börja använda sunt förnuft Ge bönderna bättre betalt Mer information om energianvändning i vardagen Satsa på kollektivtrafiken Mer miljövänliga bränslen Mer miljömedvetenhet genom utbildning Satsa på nya tekniker Integration Minska segregationen genom att aktivt blanda upp bostadsområden Gör det lättare för människor att röra sig över stadens områden Språket är viktigt för möjligheten att komma in i samhället Möten mellan nyanlända och svenskar behövs för att motverka de fördomar som finns. Viktigt att få in de nyanlända unga i samhället mer aktiviteter, mötesplatser Bygg fler bostäder, till alla 48

164 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg (2) Datum Diarienummer RS Regionutvecklingsnämnden Kulturnämnden Kollektivtrafiknämnden Miljönämnden Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Kommittén för mänskliga rättigheter Summering av Demokratitorg våren 2017 Under våren 2017 genomfördes tio Demokratitorg på lika många skolor runt om i Västra Götaland. De frågor som diskuterades är sammanfattade i en rapport som finns att läsa på Rapporten innehåller en sammanfattning av Demokratitorgen och skriftliga synpunkter från elever på de deltagande skolorna med förslag och önskemål. Vissa av dessa berör regionens verksamheter och är möjliga att påverka genom politiska beslut. Som ett led i dialogen med invånarna vill regionfullmäktiges presidium gärna få svar från berörda nämnder och styrelser, med reflektioner på de synpunkter, frågor och förslag som har framkommit i rapporten. Svar önskas senast till regionstyrelsen@vgregion.se (märk svaret med diarienummer RS ) enligt nedan (men det går självklart bra att även reflektera över rapporten i sin helhet): Tema: Framtid, jobb och utbildning Svar önskas från regionutvecklingsnämnden. Tema: Kultur och fritid Svar önskas från kulturnämnden och kollektivtrafiknämnden. Tema: Kollektivtrafik och infrastruktur Svar önskas från kollektivtrafiknämnden. Tema: Vård och hälsa Svar önskas från hälso-och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Tema: Jämställdhet och jämlikhet Svar önskas från kommittén för mänskliga rättigheter. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionfullmaktige@vgregion.se

165 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Mejl med rapport från Demokratitorg (2) Tema: Trygghet Svar önskas från kollektivtrafiknämnden och regionutvecklingsnämnden. Tema: Miljö och klimat Svar önskas från miljönämnden och kollektivtrafiknämnden. Tema: Integration Svar önskas från kommittén för mänskliga rättigheter, kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden. Med vänliga hälsningar Regionfullmäktiges presidium Magnus Berntsson Per Tenggren Madeleine Jonsson Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande

166 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Demokratitorg våren 2017 En redaktionell sammanställning av ungdomars tankar och åsikter från samtliga Demokratitorg våren 2017

167 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Inledning Demokratitorg är en metod som ger förutsättningar för möten och god dialog mellan beslutsfattare och unga i regionen. Metoden utgör en plattform där unga får formulera sina åsikter och lyfta dessa direkt till beslutsfattare. Politikerna i sin tur får pröva sina tankar och idéer mot en viktig målgrupp, samt lyssna av hur unga människor tänker om regionen och dess verksamhetsområden. Ett Demokratitorg består av fem stationer där varje station bemannas av minst en politiker. Vårens demokratitorg har kretsat kring fyra återkommande teman: 1. Framtid, jobb och utbildning, 2. Fritid och Kultur, 3. Hälsa och vård samt 4. Kollektivtrafik och infrastruktur. Alla teman har anknytning till regionens verksamhetsområden. Det femte temat har varierat från skola till skola och berott på vad eleverna själva önskat få diskutera. Alla teman har haft de ungas perspektiv som utgångspunkt. Alla samtal dokumenteras av en sekreterare. Det här materialet är en redaktionell bearbetning av de diskussioner som fördes under de tio Demokratitorg som genomfördes under våren Sammanställningen lyfter genom citat och direkta förslag fram elevernas åsikter och kan beröra både regionala frågor och frågor som inte är direkt kopplade till regionalt beslutsfattande. Om Demokratitorg På uppdrag av Västra Götalandsregionen har Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning genomfört Demokratitorg runtom i regionen sedan Under årens lopp har 146 Demokratitorg genomförts på 78 skolor i 40 kommuner. 318 regionpolitiker och ca gymnasieelever har deltagit i Demokratitorgen. Projektledare: Rasmus Jonsson Redaktör: Andréa Kihl Text: Amir Fikic, Andréa Kihl, Angela Lindqvist, Anna Pettersson, Hanna Wiksten, Isabelle Asadian Falahieh, Isabell Kristensen, John Nelander, Jonas Franzén, Lina Häger, Maja Wadstein, Malin Isaksson, Malin Johansson, Sofia Reimer Foto: Rasmus Jonsson, Thomas Lidén och Ingibjörg Sigurðardóttir Grafik: Ingibjörg Sigurðardóttir Diskussionernas karaktär och fokus skiljer sig åt beroende på skola. För att kunna överblicka diskussionerna efter intresseområde fungerar stationernas teman som rubriker i det här materialet. Varje tema inleds med en kort inledning om vilka generella diskussioner som engagerat de unga. Därefter sammanfattas varje skola separat. Det här materialet kan med fördel användas som underlag för vidare diskussioner av politiker och deltagande skolor. 2

168 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Deltagande skolor Fågelviksgymnasiet, Tibro Fågelviksgymnasiet är en kommunal gymnasieskola med både högskoleförberedande program och yrkesprogram, samt Sveriges enda Motocrossgymnasium. På skolan går ca. 450 elever. På Demokratitorget deltog ca. 60 elever från Samhälls-och Naturprogrammen årskurs 2 och 3. På grund av bortfall av politiker fick stationerna Trygghet, samt Framtid, jobb och utbildning slås ihop till en station. Samtalen vid två stationer leddes av GR personal: Framtid, jobb och utbildning (och Trygghet) samt Fritid och kultur. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Samskolans gymnasium är en fristående gymnasieskola med 550 elever. Skolan erbjuder programmen Ekonomi, Naturvetenskap och Samhällsvetenskap. På Demokratitorget deltog ca. 60 elever från Samhällsprogrammet, årskurs 1. Kunskapsgymnasiet, Göteborg Kunskapsgymnasiet Göteborg är en fristående gymnasieskola med ca 400 elever. På skolan finns programmen Teknik, Ekonomi, Naturvetenskap och Samhällsvetenskap. Under Demokratitorget deltog ca 40 elever från samhällsprogrammet, årskurs 1. Kunskapskällan, Herrljunga Kunskapskällan är en fristående gymnasieskola med ca. 250 elever och har både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Under Demokratitorget deltog 54 elever i årskurs 1, 2 och 3 från programmen Ekonomi, Samhäll, Industriteknik, El och Energi samt Lärlingsutbildningen. Plusgymnasiet, Uddevalla Plusgymnasiet är en fristående gymnasieskola med högskoleförberedande program och yrkesprogram. På Demokratitorget deltog 55 elever i årskurs 1, 2 och 3 från Samhällsprogrammet och Hantverksprogrammet Stylist. Rudbecksgymnasiet, Tidaholm Rudbecksgymnasiet är en kommunal gymnasieskola med yrkesprogram och högskoleförberedande program. På skolan genomfördes två Demokratitorg under dagen. På förmiddagen (Torg 1) deltog 59 elever från årskurs 1 och 2 från programmen: Fordon och transport, Industriteknik, Restaurang och Livsmedel, Naturvetenskap, Teknik, Samhäll och Ekonomi. På eftermiddagens Demokratitorg (Torg 2) deltog ca 40 elever med diagnoserna Aspergers syndrom eller högfungerande autism. Eleverna går årskurs 1, 2 och 3 på Samhälls-, Natur och Estetiska programmet. Schillerska gymnasiet, Göteborg Schillerska gymnasiet erbjuder Samhäll, Natur, Ekonomi, Estetiska och Humanistiska programmet. 54 elever från Ekonomiprogrammet och Samhällsprogrammet årskurs 2 deltog i Demokratitorget. Ållebergsgymnasiet, Falköping Ållebergsgymnasiet är en kommunal gymnasieskola med yrkesprogram och högskoleförberedande program. På Demokratitorget deltog 40 elever från samhällsprogrammet. Lagmansgymnasiet, Vara Lagmansgymnasiet i Vara är en kommunal gymnasieskola med ca 350 elever. Skolan erbjuder både högskoleförberedande program och yrkesprogram. 40 elever från samhällsprogrammet, årskurs 1, 2 och 3, deltog under Demokratitorget. 3

169 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Innehåll Framtid, jobb och utbildning Fågelviksgymnasiet, Tibro... 5 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg... 6 Kunskapsgymnasiet, Göteborg... 6 Kunskapskällan, Herrljunga... 7 Lagmansgymnasiet, Vara... 8 Plusgymnasiet, Uddevalla... 8 Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1)... 9 Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2)... 9 Schillerska gymnasiet, Göteborg Ållebergsgymnasiet, Falköping Fritid och kultur Fågelviksgymnasiet, Tibro Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Kunskapsgymnasiet, Göteborg Kunskapskällan, Herrljunga Lagmansgymnasiet, Vara Plusgymnasiet, Uddevalla Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Schillerska gymnasiet, Göteborg Ållebergsgymnasiet, Falköping Hälsa och vård Fågelviksgymnasiet, Tibro Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Kunskapsgymnasiet, Göteborg Kunskapskällan, Herrljunga Lagmansgymnasiet, Vara Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Schillerska gymnasiet, Göteborg Ållebergsgymnasiet, Falköping Fågelviksgymnasiet, Tibro Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Kunskapsgymnasiet, Göteborg Kunskapskällan, Herrljunga Lagmansgymnasiet, Vara Plusgymnasiet, Uddevalla Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Schillerska gymnasiet, Göteborg Ållebergsgymnasiet, Falköping Valbara teman Jämställdhet och jämlikhet Kunskapsgymnasiet, Göteborg Lagmansgymnasiet, Vara Plusgymnasiet, Uddevalla Ållebergsgymnasiet, Falköpin Fågelviksgymnasiet, Tibro Kunskapskällan, Herrljunga Schillerska gymnasiet, Göteborg Miljö och Klimat Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 2) Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Bilaga 1: Tankar och åsikter från Post-it lappar Kunskapsgymnasiet, Göteborg Kunskapskällan, Herrljunga Plusgymnasiet, Uddevalla Rudbecksgymnasiet, Tidaholm (Torg 1) Schillerska gymnasiet, Göteborg Framtid, jobb och utbildning Fritid och kultur Hälsa och Vård Kollektivtrafik och infrastruktur Valbara teman

170 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Framtid, jobb och utbildning De flesta av ungdomarna planerar att plugga vidare efter gymnasiet, men tar gärna ett års paus efter studenten för att jobba, tjäna pengar och resa. Mer information och diskussion i skolan kring yrken och framtidsmöjligheter, även prao, är något som de unga efterfrågar. Ungdomarna tycker att det är svårt att få sommarjobb/extrajobb utan kontakter och menar att kommunens feriejobb är viktiga av den anledningen. Många upplever att kontakter är viktigare än CV för att få jobb. Svårigheter att få jobb under 18 år är också något som de tar upp. Efter gymnasiet planerar många att flytta ifrån orten de bor på för att de måste på grund av studier, eller för att de vill ha omväxling. Många kan tänka sig att återvända senare i livet. De som vill stanna vara kvar bekymrar sig för svårigheten att få bostad. Bostadsbristen är generellt något som oroar ungdomarna, både på större och mindre orter Lager och sjukvård är två vanliga erfarenheter när det gäller sommarjobb. Bemötandet är oftast positivt, speciellt för de som fått jobb genom kontakter och därför är på en arbetsplats där de redan känner någon. Det finns erfarenheter både av att det är lätt att få jobb och av att många inte ens svarar på ens ansökan. Dock upplevs utbudet av feriejobb som bra. Inom den privata sektorn upplever vissa elever att jobben är lite mer stressiga och slitsamma, samtidigt ger de betydligt bättre betalt. Skickar man mail eller ringer när man söker jobb är det risk att arbetsgivarna inte hör av sig, man får ett bättre bemötande om man går dit. Jag har jobbat på lager. Det finns lite jargong hos lagerarbetare och känns som att många gubbar är lite rasistiska. De har andra värderingar. Det känns som att man blir lite utnyttjad för att man är yngre. Något år är en vanlig tidsram för hur länge eleverna tänker sig att de vill jobba efter studenten, sedan vill de flesta läsa vidare. Många vill ut och resa. Avståndet till högskoleutbildningar gör att många tror att de kommer behöva flytta i framtiden. Eleverna verkar överlag öppna för att lite vad som helst kan hända framöver, och att möjligheter som öppnar sig med jobb och studier kan få leda vägen. För mig spelar det ingen roll var jag jobbar, bara jag får ett jobb. Har jag ett jobb kommer jag förmodligen jobba, annars läsa vidare. Man kanske får möjligheter att bli au pair, får man det så drar man ju! Det de flesta elevers svar på frågan om vad som skulle få ungdomar att stanna i Tibro är att låta bli att lägga ned gymnasieskolan. Många påpekar också att det inte finns jobb eller bostäder. Få vill stanna i staden, men vissa kan tänka sig att komma tillbaka när de blir äldre och skaffar familj. Flera elever tycker att Göteborg är en stad som lockar, men att det är för svårt att få boende där. 5

171 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Framtid, jobb och utbildning Det är inte jättekul här. Det man är intresserad av inom jobb och utbildning finns inte, det finns mest jobb inom service, industrin och militären. När man är ung vill man härifrån, men när man skaffar familj vill man kanske tillbaka. Det är ett bra ställe att växa upp på. Det känns inte som att så många flyttar tillbaka, kanske efter ett tag. De som pluggar stannar kvar i andra städer Studera vidare Eleverna läser på samhällsprogrammet och de flesta är inställda på att studera vidare efter gymnasiet. Många valde samhällsprogrammet för att det ger en bred bas och att de känner att de kan välja att gå vidare till i stort sett vad som helst. De allra flesta eleverna säger att de vill ta en liten paus efter gymnasiestudierna. Många vill passa på att resa eller jobba för att tjäna ihop lite pengar inför studierna. Andra vill bara ta en paus i studierna för att få variation. Jag tycker det är klokt att ha tid emellan. Antingen vill jag spara pengar så jag har pengar. Och ska jag orka plugga vill jag ta lite ledigt. Man kan få nya insikter under det året och få nya perspektiv Vill helst plugga direkt. Tar jag ett års paus kanske jag upplever att skolan inte är lika viktig. Nu är jag inne i rutinen Många har haft jobb på ett eller annat sätt. Några har haft feriejobb, men flertalet elever har också fått extra- eller sommarjobb genom kontakter eller att de själva tagit kontakt med företag. Många av eleverna menar att kontakter är viktigt för att få ett jobb. Samtliga elever tycker att både lön och trivsel är viktigt för att trivas på ett jobb, men att trivsel är viktigast. Några elever anser att de får betala för mycket skatt på den lilla lön de drar in, medan några elever tycker att de får räkna med lite lägre lön eftersom de är unga utan erfarenhet Jag har jobbat rätt mycket. Jag har två jobb. Jag tycker det är rätt enkelt om man visar framfötterna. Jag tror att om det är något som jag verkligen vill. Då kan man utvecklas inom det och få bättre lön. Allt blir sämre om man tar något som man egentligen inte vill. De allra flesta eleverna trivs bra i Göteborg, men vill gärna studera eller jobba någon annanstans efter gymnasiet. Många tror att de kommer att vara borta från Göteborg och regionen ett par år, men återkomma till staden när det är dags att söka jobb eller bilda familj. Jag har bara bott här och har inget att jämföra med. Jag kommer inte plugga här, man kommer ingenstans. Inte för jag inte gillar Göteborg, men jag vill göra annat. Jag tror att efter gymnasiet är det många som vill ha omväxling, t.ex. stora städer eller utomlands. Sedan tror jag man kommer tillbaka. Det är här man trivs. De flesta eleverna på Kunskapsgymnasiet valde samhällsprogrammet för att det är en bred linje med möjlighet till att läsa vidare. De flesta eleverna visste inte vad de ville arbeta med i framtiden och såg Samhällsprogrammet som en bra grund för att ta beslut om arbete senare. Många av eleverna hade också en bild av yrkesprogram som en smal väg att gå och hade därför inte valt yrkesprogram. Jag valde samhäll för man kan ångra sig. Jag tycker en yrkeslinje är onödigt för det är mindre brett. Jag hade hellre gått ett yrkesförberedande, men det finns inte så mycket som är intressant. Man är ganska fast i de yrkena. Du är ganska fast med en lön och samma arbetsuppgifter. Om du vill utvecklas mer behöver du läsa studieförberedande. Några av eleverna har haft extra- eller sommarjobb men framförallt feriejobb. Det är få elever som har fått jobb på annat sätt än genom kommunens feriejobb. Många av eleverna säger sig inte heller ha försökt skaffa jobb på annat sätt, dels på grund av okunskap om var de ska vända sig, men också för att de tycker det är pinsamt att ta de initiativen. Eleverna pekar också 6

172 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Framtid, jobb och utbildning på svårigheten med att söka jobb om de inte än fyllt 18 år. Jag har kompisar som har sökt jobb så, men då frågar de hur gamla de är och om man är under 18 så är det hej då. Jag vill ta upp en sak. Jag är ett år äldre. Under 2 år får du söka feriejobb, men jag fyller 18 efter sommaren och därför är det jättesvårt att få jobb i år. Jag hamnar emellan. Några av eleverna var medvetna om en del av de bristyrken som finns. De flesta eleverna menar att de inte bryr sig så mycket om bristyrken eller inte när de väljer väg framåt, utan intresse för jobbet är viktigare. Man tänker inte så mycket på vad som är bristyrken. Man har inte så mycket koll på det, det beror mer på intresse. De allra flesta eleverna vill stanna kvar i Göteborg även efter gymnasietiden. Många vill inte lämna sin familj och sina vänner. Det som oroar eleverna är bristen på bostäder, som i så fall kan göra att de tvingas välja en annan plats där det är lättare att få en bostad. Någon elev vill bort från Göteborg på grund av otrygghet. Jag är jätteorolig för boende. Det är brist på bostäder. Man har inte råd att bo i Göteborg och att bo utanför innebär jättemycket pendling. Det tar tid och för mig som vill jobba och plugga här, så vill jag ha mer bostäder. Jag vill plugga och sen flytta. Jag har tröttnat, jag vill fly. Det har hänt för mycket dåliga saker. Jag har alltid tänkt att bo kvar i GBG, för min familj finns här. Jag har aldrig tänkt att jag ska plugga eller jobba utomlands. övertygade om att de kan få det. Elever från de teoretiska programmen är istället mer inställda på att de kan behöva flytta till ställen där de hittar jobb. Det känns som att man måste plugga vidare för att få ett jobb. Numera måste man gärna vara utbildad, vara ung och ha 10 års erfarenhet. (teoretiskt program) Det är inte svårt att få jobb om man är framåt. Så länge man vågar och är framåt så finns det alltid jobb. (yrkesprogram) Många av eleverna är övertygade om att de kommer att lämna Herrljunga efter studierna. De ser fördelar med hemkommunen, så som att den är mysig och naturnära, men lockas mer till större städer. Tillgänglighet och kommunikationer prioriteras högt av eleverna. Ett ytterligare skäl till att de ser en framtid utanför Herrljunga är att bostadspriserna i Herrljunga är för höga samtidigt som utbudet är väldigt smalt. Jag tänker att det finns mycket mer jobb i de större städerna och det är enklare att röra sig där. Kollektivtrafik och annat. Sommarjobb Flertalet av framförallt eleverna som går teoretiska program har haft sommarjobb, men upplever att det är ett begränsat utbud av olika sorters sommarjobb. Samtidigt konstaterar de att kommunens feriejobb endast erbjuds för elever upp till 18 år. Flera av eleverna i årskurs tre, som trots allt fortfarande går i gymnasiet, har därför inte möjlighet att söka jobben. Ett problem som eleverna upplever är att besked om huruvida de fått feriejobb som de sökt dröjer väldigt länge och då kan det vara för sent att söka andra jobb. Här i Herrljunga är det väldigt tråkiga saker att göra. Antingen jobbar man med gamlingar eller som vaktmästare. Konk om jobb Elever som läser teoretiska program upplever en stor konkurrens om jobb under studietiden, medan de som läser yrkesprogram till stor del inte har sökt jobb under studierna, men ser ändå ljust på framtiden. Vill de ha ett jobb är de Flera av eleverna har haft egna företag som de startat genom skolan (ung företagsamhet), och några av dem skulle kunna tänka sig att vara egenföretagare framöver. De upplever dock egenföretagande som väldigt tidskrävande och menar därför att det krävs att de kommer på en rolig idé som de kan driva för att de ska tänka sig att investera tiden. 7

173 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Framtid, jobb och utbildning Att bo k ygden Det råder delade meningar hos eleverna om att bo kvar eller att på sikt flytta tillbaka till Skaraborg. En del elever betonar att tryggheten på landsbygden eller att framtida familjebildning kan få dem att bo kvar. Vissa elever uttrycker att de definitivt inte vill bo kvar eftersom de upplever det för händelsefattigt på landsbygden. Ett par elever kan inte tänka sig att bo kvar på grund av klimatet och vill bo utomlands. Vara är så litet. Det blir enformigt och tråkigt. Det finns inget att göra. Om du säger att du vill ut och köpa kläder, behöver du åka till Trollhättan. När man är i åldern för att skaffa familj, flyttar många tillbaka för att det är tryggt här. Ett par elever har en klar bild över vad de vill jobba med på sikt. En enskild elev har sökt till lärarutbildningen efter gymnasiet. Vissa elever vet inte exakt vad de vill jobba med men har ändå idéer om tänkbara arbetsområden och yrkesprofessioner. Många uttrycker att de inte vet alls vad de vill jobba med i framtiden. Ett par elever vill starta eget. Jag vill starta eget företag, någonting inom skönhet och hudvård. Just nu jobbar jag som bartender och på Hemköp. Sommarjobb Många elever har fått sommarjobb, både kommunalt och via egna kontakter. Några jobbar även extra vid sidan om studierna. Ett par elever har fler än ett jobb under sommaren. Vissa elever har inte sökt sommarjobb eller väntar fortfarande på besked. Ett par elever berättar att de inte vill ha sommarjobb. Jag har inte sökt, ska ta ledigt i sommar. Ta t lugnt! Jag ska odla och sånt med mamma. Jag har fått jobb på både ICA och på ett konditori. Jag tyckte det var ganska lätt. Jo De flesta av eleverna har sommarjobbat. Eleverna upplever det svårt att få jobb om de är under 18 år, speciellt i de mindre orterna längst kusten. Det är också i dessa orter flera av eleverna bor. En hel del av eleverna har jobbat inom servicebranschen, framförallt café, restaurang och butik. Vissa elever tycker inte alls att de fått ett bra bemötande på arbetsmarknaden. Det finns inte så mycket att söka ute på kusten. Och man måste kunna pendla. I kustbandet vill de ha personer över 18 år. Det är ofta små verksamheter, kiosker mm och det är kontakter som gäller för att få jobb där. Jag tvingas jobba 10 h utan rast. När en inte vet om sina rättigheter själv är det lätt att bli lurad. Som ung blir du inte bemött på samma sätt som de äldre på arbetsplatsen. Jag jobbade inom äldrevårdens hemtjänst. Jag fick inte ens komma in i vissa hem på grund av att jag är mörkhyad. På frågan om drömjobb svarar en del elever att de inte vet ännu medan några svarar polis, psykolog, riksdagsledamot mäklare och jurist. Eleverna tycker att bra lön är viktigt i framtiden, för att kunna göra de saker de vill i livet. Men andra faktorer som tid, trivsel och att arbetet känns meningsfullt är också viktigt. Det måste vara tillräcklig lön annars är det inte värt. Jag gillar att resa till exempel. Då kan jag inte fastna på i månaden. Det beror lite på. Kanske kan ha sämre lön men mer ledighet. Då är det ju värt ändå! Efter gymnasiet planerar många av eleverna att flytta från Uddevalla för att studera i framförallt Göteborg, Stockholm eller utomlands. Vissa vill jobba för att tjäna pengar och sen resa. Några bor helst kvar i Uddevalla och Fyrbodal eller i en ort längre ut på kusten. På frågan vad som kan göra Uddevalla 8

174 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Framtid, jobb och utbildning till en bättre stad att bo i svarar eleverna mer studentliv, bättre och fler krogar och klubbar och ett mer varierat föreningsliv (inte bara hockey och fotboll). Eleverna upplever också att det är svårt att få bostäder i Uddevalla, kön till hyreslägenheter är rejält lång. Satsa mer på studentlivet så det blir mer som Göteborg och Karlstad. Det finns ju ingen högskola här. Eller att man gör Trollhättan roligare. Högskolan Väst när jag kommer dit känns det som ett gymnasium. Det känns inte kul. Det är ju fint här på sommaren Ett förslag är att öppna ett fik vid ån! De flesta eleverna har haft sommarjobb, vissa genom kommunen och andra hos privata arbetsgivare. För att få jobb på egen hand har många lyckats bra genom att använda kontakter. Löneskillnaden är stor mellan kommunala och privata sommarjobb, och för den som inte fyllt 18 är lönen ännu lägre. De flesta har ändå känt sig väl bemötta på sina arbetsplatser, även om vissa uttrycker att de inte känner att de behövs eller får arbeta på riktigt. 45 kr i timmen för ett sommarjobb inom kommunen, det känns som slavarbete. Jag har jobbat med barn och då fick jag göra det dagislärarna inte ville göra själva. De pratade inte så mycket med en, tog en inte så seriöst. Det kändes som att de inte ville ha en där och att man var i vägen. Först och främst vill jag ut och resa, det är det enda jag vet just nu. Jag vet att om jag tar paus kommer jag inte orka komma tillbaka till att plugga. Jag vill ju gå i högskolan, men tar jag paus kanske jag blir trött och inte orkar plugga igen. Många elever anser att lönen är mindre viktigare än trivseln, men idealet är ett jobb där det går att få både och. Flera relaterar lönenivåer till bostadsorten och tänker att chanserna till ett välbetalt jobb finns i större städer, eller efter en utbildning i någon av högskolestäderna. Även trygghet på jobbet kommer upp som en viktig punkt. Lön är inte det viktigaste, man ska ha tid för sin frihet efter jobbet. Pengarna kan ju göra så att man trivs, man mår bra av en tillräcklig lön. En vanlig framtidsplan bland eleverna är att flytta ifrån Tidaholm tillfälligt för att läsa på högskola. Vissa vill också passa på att resa. Samtidigt uttrycker många att de trivs och att Tidaholm är en stad som de kan tänka sig att låta sina egna barn växa upp i. Det känns svårt att slita sig från familjen, tycker vissa. De flesta elever som vuxit upp i ännu mindre orter utanför staden vill dock flytta därifrån. Jag vill bo i en lite större stad, där finns mer möjligheter och mer pengar att tjäna. Det lockar att komma ifrån ett tag och plugga men sen komma hem igen. En vanlig plan hos eleverna är att jobba något år och sedan läsa vidare på högskola, dock har de flesta inte bestämt sig för vad de vill bli. Få verkar planera att läsa vidare med en gång eller förvänta sig att hitta drömjobbet direkt efter gymnasiet. Flera elever uttrycker att det skulle behövas mer information om yrkeslivet i skolan för att få en tydligare bild av vilka framtidsmöjligheter som finns. bildning Elevernas uppfattning om skolan är att det mesta funkar bra. Lärarna har bra förståelse för ungdomarna och det går bra att bo på egen hand i internatet. Det är mindre klasser och bättre möjlighet att få hjälp jämfört med i högstadiet. Något flera 9

175 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Framtid, jobb och utbildning saknar är möjligheten att göra prao, vilket tagits bort. Inte alla känner till att skolan har en yrkesvägledare. Ett förslag kommer också upp om att få möjlighet att prova på utbildningar. Betygssystemet är flera elever missnöjda med. Bland annat uttrycker de att det borde bli enklare att förstå kunskapskraven. Man får mer hjälp här, och man kan bli vad man vill efter programmet. Det känns som att jag har valt rätt. Lärarna säger att man ska sikta högt. Men när man går på den här skolan tror man inte man ska nå högst i näringskedjan. Framtid Många av eleverna saknar en diskussion kring yrken i skolan. Alla har ju inte en tydlig bild av vad de vill bli. Det är svårt att veta vilka alternativ som finns och vad som krävs, dessutom skulle det bli lättare att fokusera på skolan med ett tydligt mål i sikte. Att komma ut i jobb känns nervöst och jobbigt, säger en elev. Man borde göra nåt för att vuxna ska kunna gå vidare i karriären och lämna plats för de yngre inom jobb som kräver lägre utbildning. I Bollebygd (som jag är ifrån) är det svårt att få ett jobb som betalar om man har en diagnos, det är mer som praktik. De är inte så bra på att fixa rätt sorts arbete. Det ska vara lätt att söka jobb, man ska inte behöva ha hackerskills. Det väntas av en att man ska få jobb direkt. De går ofta på erfarenhet, men hur får man erfarenhet om man inte får ett första jobb? Bostaden är det viktigaste för att bli självständig, och internatet är bara delvis träning inför framtiden. Flera grupper uttrycker att skolan borde förbereda dem bättre för vuxenlivet genom att lära ut praktiska kunskaper som att bo självständigt, ta ett lån och betala räkningar. Eleverna anser även att kommunens kan göra mer för att skapa billiga bostäder och på det sättet hjälpa ungdomar som vill vara mer självständiga. Ibland tar folk hand om en för mycket, trots att man vill ta eget ansvar. De behandlar en som ett barn. Ungdomar måste bli självständiga, det är svårare om man bor hemma. Studera vidare Eleverna läser samhällsprogrammet eller ekonomiprogrammet och de flesta har siktet inställt på fortsatta studier efter gymnasiet. Några av eleverna vill ha sabbatsår då de kan resa eller arbeta ihop pengar, men vill därefter studera vidare. Endast ett fåtal elever vill inte plugga vidare alls. Den övergripande åsikten hos eleverna är att de måste plugga vidare för att bli något i framtiden. Vill man inte vakna kl. 5 varje dag och vara hantverkare så känner jag att man behöver plugga. Jag pluggar inte för att det är det bästa jag vet, men främst för att komma vidare och hitta det jag tycker är kul. Boende Många av eleverna vill stanna kvar i Göteborg men ser det som en omöjlighet då bostäderna är få och dyra. Eleverna anser att även studentbostäderna ligger på ett mycket orimligt pris de tycker därför att det kanske ska satsas på bättre kollektivtrafik snarare än dyra nya lägenheter som eleverna ändå inte har råd att bo i. Bygg bostäder som man har råd att betala. Det går inte att bo i centrum om man är student. Om man inte har pappas pengar. Det ska vara tryggt. Upplyst och gärna med kameror, och nära hållplatsen. En hel del av eleverna har någon form av extrajobb eller sommarjobb. Några har fått jobb genom kommunens feriejobb, och andra har sökt tjänsterna själva. I stort sett samtliga elever trycker på vikten av kontakter när det kommer till att söka och få arbete. Just detta anser eleverna är mycket orättvist de 10

176 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Framtid, jobb och utbildning tycker att systemet borde förändras. Flera tycker också att det vore bra om feriejobb från kommunen även kunde sökas på andra lov, t.ex. höst- och jullov. Har man kontakter får man lätt jobb. Men om man söker på CV är det inte lika lätt, det känns orättvist. Ofta vill de ha erfarenhet, men om man inte jobbar någonstans så har man ju ingen erfarenhet. De flesta eleverna som varit ute i arbetslivet tycker att de har blivit bemötta bra och med respekt. Några elever uttrycker däremot att de utsatts för åldersdiskriminering då kollegor bemött dem nedvärderande, som om eleverna inte kan något på grund av ålder. Eleverna tycker också att vissa arbeten har orimliga förkunskapskrav med tanke på uppgifterna som ska utföras. Många jobb kräver körkort, även om man undrar varför. En grej att ta bort det kravet där det inte behövs. Det blir ett hinder för många. illiga Många elever uttrycker att det saknas billiga lägenheter på orten och då i synnerhet hyreslägenheter för unga. Flera påpekar ändå att det byggs en hel del på orten, men att det då antingen blir för dyra lägenheter eller att det satsas mer på hus och villor. Den generella bostadsbristen för unga och risken för ökad segregering är återkommande röster från eleverna. Överlag är det svårt att hitta hyresrätter. Väldigt hög hyra. Det måste byggas mer billiga lägenheter. satsning medan mer eller mindre alla tycker att det är för dåligt betalt. Det var aldrig den 18-årsgränsen förr. Varför måste man vara 18 år för att lasta varor på ett lager? Alltså, det är inte svårt att lägga upp gurka på ICA. Det är skevt. Det är extremt dåligt betalt för feriepraktik. Det har gjort att jag har valt att jobba svart. Men då har man inget på CV:t i slutändan. Ett annat problem. Man vill ju ha sommarjobb, men man måste ha fyllt 18. Det är lite orättvist. De som fyller 18 första halvåret får jobbet och bättre betalt än dem som fyller det andra halvåret. Majoriteten av eleverna ser inte att de om fem år kommer att bo kvar på orten. Många betonar att de kommer att plugga vidare och att utbildningsmöjligheterna i Skaraborg är begränsade. Vissa tar upp bostadsbristen som orsak till flytten medan andra menar att den lilla orten inte har ett tillräckligt rikt kultur- och nöjesliv för att få dem att stanna. Det är inte mycket runtomkring här som lockar unga. Kommer man från en liten ort, lockar en storstad mycket. Alltså i Skaraborg finns inga jätteattraktiva högskolor. Ingenting som jag har fastnat för i alla fall. Jag tycker att det är tråkigt att bo här. Jag längtar bort. Jag kan tänka mig plugga i Göteborg eller utomlands. Det är klart att jag skulle överleva i Falköping. Men det är svårt att passa in i mindre städer. Dom bygger några nya lägenheter i Falköping. Men de blir för dyra. Alla som har låg inkomst bor någon annanstans. Det blir ett slags problem. Måste minska segregeringen. Jobb under 18 år Flertalet av eleverna återkommer till att kontakter är avgörande för att få ett jobb. Majoriteten av dem betonar också att det är sämre möjligheter, villkor och lön om man är under 18 år. Vissa uttrycker sig positivt till kommunal feriepraktik som 11

177 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Fritid och kultur Något som efterfrågas på alla orter är fler mötesplatser där unga kan hänga med kompisar samt träffa nya människor. Mötesplatser kan exempelvis vara fik som är öppna även kvällar/nätter och där det inte är köptvång för att få sitta. Det också vara lokaler att kunna testa på olika aktiviteter i. Ungdomarna önskar att de kunde få information om kulturaktiviteter via sociala medier som Facebook och Instagram. De tycker att kultur som opera, teater och museer borde rikta sig mer till unga, både i innehåll och marknadsföring. Många tar endast del av den sortens kultur via skolan. Ungdomar i de mindre orterna upplever att det är svårt att utöva samt ta del av kultur på orten de bor i. Det gäller även utövande av viss idrott. Kulturevenemang som ungdomarna generellt vill ha mer av är musikfestivaler och event som samlar och enar orten de bor i. De önskar att festivaler och musikkonserter inte har 18-årsgräns. Majoriteten av eleverna menar att flera i regionen är mer intresserade av idrott än av kultur. Eleverna anser att det finns en stor möjlighet att utöva, som de själva uttrycker det, de vanliga sporterna såsom fotboll, handboll, innebandy, tennis, pingis, konståkning o.s.v. Det saknas dock möjligheter att träna t.ex. thaiboxning, MMA, vilket flera av eleverna saknar. Generellt menar eleverna att regionen bör satsa mer på idrott och musik för det är många som är intresserade av det. De tar upp att flera ungdomar i Tibro tränar konståkning på hög nivå och att det bör finnas is året runt, vilket det inte gör i dag. Eleverna menar att regionen inte lägger tillräckligt med resurser på de duktiga ungdomsidrottarna. tidningen som information om aktuella händelser annonseras men eleverna menar att informationen borde spridas via sociala medier och via kommunens hemsida. Kommunens hemsida är krånglig och det är svårt att orientera sig där, menar eleverna. Borde satsa mer på idrott, det är vi intresserade av. Och de som satsar på idrott ska få möjligheter! Satsa på sport och musik. Vi har konståkning och skulle vilja ha is året runt och det kostar pengar de som tränar måste åka till andra klubbar. Kulturen är dyr och svårtillgänglig. Man bör förbättra det som finns i Tibro, sprida information, införa studentpriser! Flera elever menar att kulturupplevelser är dyra och att kulturen är svårtillgänglig. De menar att det inte finns tillräckligt med information om det som händer, vilket gör att de efterfrågar bättre marknadsföring. Oftast är det i den lokala Eleverna säger att det finns en fritidsgård, Ungdomens Hus, men de flesta vet inte var det ligger. Den är svår att hitta så det vore bättre om den hade legat mer tillgängligt, menar de. 12

178 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Fritid och kultur Eleverna anser att de aktiviteter som finns där är mer riktade mot de yngre barnen och att det inte finns så mycket för gymnasieungdomarna. Flera av eleverna lyfter fram att det finns ett badhus i Tibro som är i mycket dåligt skick och att det bör fixas i ordning alt. att det bör byggas ett nytt badhus. I nuläget är det många som åker till Karlsborg om de ska bada. Eleverna menar att skolan bör satsa mer på att väcka elevernas intresse för kultur genom att gå på teater tillsammans lite oftare. I dag görs det för sällan, menar de. De teaterföreställningarna som de vill se är sådana föreställningar som har teman som intresserar ungdomar. Eleverna efterfrågar även möjligheten att kunna påverka valet av artister som bjuds in på Tibros festival. De menar att det inte sällan är artister som deras föräldrar är intresserade av, istället för att ha en större blandning av artister. Flera av eleverna menar att det är viktigt att satsa på olika ungdomsföreningar speciellt med tanke på de nyanlända ungdomarna och integration. Genom att dessa ungdomar ges möjlighet att vara med i föreningarna kan de lära sig språket lättare, få nya vänner och därmed lättare komma in i samhället, menar eleverna. Band som väljs är mer sånt som våra föräldrar lyssnar på. Det hade varit roligt att kunna påverka. Kultur o tid enligt eleverna För eleverna är kultur och fritid det som är utanför skolan och arbete. Det som man väljer att spendera tid på. Det kan vara: sport och träning, teater, kulturhus. Göteborgsoperan, konserter, musik, netflix, film, konst, utställningar, umgås, fika och mat, dans, kläder, skapande, bloggande mm. Operan besöks av eleverna via skolan, men inte på fritiden. Eleverna anser att mellan åldrarna år finns inte så mycket att göra inom kultur och fritid. De menar att det behövs fritidsgårdar och möjlighet till att vara inomhus. Eleverna menar att det lösa hänget är ett dilemma och att det bör finnas platser att vara på där man kan umgås, mötas, spela spel, baka m.m. En elev lyfter att församlingshemmet skapar sådana möjligheter t.ex. (via konfirmationen) och som positivt att alla är omkring samma ålder där. Mötesplatserna skapar möjligheter för att lära känna fler människor samt mötas om man bor långt ifrån varandra. Många elever upplever att de inte går mycket på teater, musikaler eller opera. Några få gör det. En del anser att det är bra att det finns kvar, medan andra tycker att mycket pengar läggs just här samt att det är dyrt. Majoriteten av eleverna önskar att det satsas mer på event, festivaler, artister och den typen av gemenskap. Även bidrag till sporten. Många unga anser att det finns gott om fikaställen, men önskar större platser. Några föreslår att de inte ska behöva vara bundna till ett specifikt fik, utan att unga ska kunna köpa fika på olika platser och sedan samlas på en gemensam plats, allmän uteservering t.ex. När det gäller Göteborgs symfoniker känner många av eleverna att utbudet främst är för äldre. De menar att hade utbudet intresserat dem, t.ex. mer likt konserter, så hade de gått dit. Eleverna säger att de gillar event som: Way Out West, Summerburst, Kulturkalaset, Slottsskogen, Matevent (t.ex. vid Kulturkalaset, Brunnsparken). Ett dilemma som eleverna lyfter är att mycket som erbjuds är från 18 år, något som de vill ska förändras. Majoriteten av eleverna går inte alls på teatrar, musikaler eller på Göteborgsoperan. Några berättar att de gillar Göteborgsoperan, men att det handlar om att göra mer intressanta teman och att anpassade till ungas generation. Lägre pris önskas också för att unga ska kunna gå. Phantom of the Opera nämns som en positiv föreställning. Disneyfilmer till Opera kan ju vara lite kul. Kör in Håkan där! (Håkan Hellström) Bio har bättre priser och är mer moderna. 13

179 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Fritid och kultur Eleverna nämner sociala medier som exempel på forum för att sprida vad som händer i t.ex. Göteborg. Nu tycker eleverna att de inte får reda på vilka evenemang som finns. Men sociala medier är ett bra forum då det används dagligen. Instagram tas upp som ett bra forum för spridning (tex. Fotografiska, Stockholm) men även tidningar. Vad Eleverna ser kultur som traditioner, fokus på olika kulturer t.ex. Somalisk kultur, turkisk kultur. De berättar vidare att kultur kan innebära länder, olika danser (beroende på t.ex. land/kultur), melodier, musik, musik som kan påminna om något, språk, etnicitet, sammanhållning, traditioner, kläder, en av de unga ställer frågan om det har med religion att göra, caféer, idrott, bio, träning, gym, umgås med kompisar, kultur är något traditionellt menar eleverna, kultur som varje person bär med sig, teater, film, midsommar, kulturkalas, ridning, CrossFit, konst, tavlor, seder, teater, konst, mat (olika kulturer), skejtar, engagerar sig i organisation och festivaler. Eleverna ser vikten av att själva få vara delaktiga i att skapa kultur. Att få pröva aktiviteter, t.ex. dans. Eleverna menar att är det en konsert de gillar, så går de på den, detsamma gäller om det är bio. Kostnader är något de måste ta hänsyn till, säger eleverna. Några tycker att bio är för dyrt. En del elever menar att det finns få saker att göra för de som inte intresserar sig för instrument, måleri eller Opera. Eleverna lyfter även dilemmat att många konserter har 18-årsgräns, till exempel Summerburst. En del menar att Tintin, Espresso House (caféer) samt MC Donalds är de ställena som de kan gå till och vara ute sent på. Övriga ställen är barer och pubar och de inte får gå till. De menar att det finns ställen de kan vara på såsom Frölunda torg, Kulturhuset och Ungdomarnas hus. Majoriteten vill, trots att ställena finns, ut i stan för att umgås. Önskan från eleverna är dock att det skall finnas tillgängliga klubbar utan åldersgräns. Eleverna ser att det satsas pengar på sport, men fokus läggs på fotbollen, menar en elev och önskar att det satsas också på andra sporter såsom t.ex. handboll och basket. Konserter är typ 18-årsgräns. Typ Summerburst. Bara för det är alkohol behöver inte alla vara berusade. Sluta stöta ut ungdomar vid sådana tillfällen Mötesplatser enligt eleverna är ställen där man träffar vänner men också en plats för nya möten. Eleverna berättar att det finns ställen de är på som inte är så bra, mitt på torg t.ex. och önskar att det fanns ännu fler mötesplatser för ungdomar, där man kan träffas från olika platser och länder. En del elever önskar att det ska finnas mötesplatser där alla är vid samma ålder, går igenom samma saker etc. Vuxna kanske kritiserar, menar en av de unga. Eleverna ser det som viktigt att våga vara sig själv. Eleverna ser också att hemmet, fotboll, Slottsskogen, stan, bibliotek, hästtävlingar, caféer, idrott är mötesplatser. Där de träffar sina vänner och umgås, menar de. En del vet att kulturskolan finns som mötesplats, andra inte. En del menar att de har fått reda på den via blanketter och reklam, medan andra menar att de fått informationen då de var yngre. En del vet inte om den alls. Eleverna berättar att det kanske inte finns pengar för aktiviteterna och att man då istället får gå en promenad. Mötesplatser. Bygga mer mötesplatser för ungdomar. Förstår andra mer. Koncentrera pengarna på detta. Prova på grejer skulle vara jätteintressant! Få ett bättre grepp om vad man gillar. Lära sig mer om andra kulturer. Mångkulturellt land. Få reda på mer om andra kulturer. Rix FM, Kulturkalaset, Bråvalla/Summerburst och utan åldersgräns, fler caféer som är öppna längre (likt utomlands), Ullevi och Gothia (men unga nämner också att efter Gothia finns inte så mycket att göra). Eleverna reflekterar kring hur ofta Ullevi egentligen används för band och konserter. De upplever att det är mycket träningsmatcher där samt att Liseberg, som har många spelningar, lätt blir fullt. Eleverna reflekterar kring möjligheter att ha fler spelningar på Ullevi istället. Kulturkalaset (GBG). Något man gör tillsammans, hela staden. 14

180 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Fritid och kultur En del elever upplever att de sällan får reda på om något händer. Informationen får de tillgång till via vänner främst. De menar att det kan finnas event inom t.ex. måleri som de inte vet om. Eleverna ser att det kan behövas spridning genom t.ex. Facebook eller hemsida, men nämner att alla inte har Facebook. Instagram lyfter eleverna upp som positivt för spridning, men även att sprida informationen i stan på större skärmar, reklam på TV, bussar, skapa nya grupper på Facebook kring vad som sker i staden och i de olika stadsdelarna. Eleverna menar att det kan finnas väldigt bra artister, men få vet om dem. De önskar också en samlad sida för eventen som händer i Göteborg. Nordstans hemsida lyfts som exempel för event. Många elever idrottar och tränar på fritiden och det är främst genom skolan de kommer i kontakt med kultur i form av teater, konserter eller opera. Eleverna upplever generellt att det finns bra förutsättningar för dem att kunna utöva sina fritidsaktiviteter, men att vissa anläggningar och lokaler behöver förbättras. De borde ha tider för allmänheten i idrottshallarna. Och idrottshallen är inte handikappanpassad, det går inte att komma upp i läktarna med rullstol. Man åker inte till simhallen för att bada och ha skoj en lördag, då åker man till Vara, det är större och bättre. Jag tycker att biblioteket behöver utvecklas, det är en gammal byggnad, inte så trevlig att sitta i och plugga. Många av eleverna tycker att det behövs fler mötesplatser för unga i deras ålder. Det handlar både om ställen att bara umgås på men också om lokaler där man kan utöva specifika aktiviteter. Förslagen sträcker sig från biljardhall och paintballbanor till utomhusgym och aktivitetshus med pingis och shuffleboard. Jag vill ha ett öppet garage. Det är flera kommuner som har investerat i det, för ungdomar, för de som vill. Där det kan finnas ett antal liftar, verktyg och sådär. Det vore kul med ett utomhusgym, definitivt på sommaren. Det hade kunnat vara en sån samlingsplats. Det finns folk som är sugna på att spela musik men det finns inga lokaler att hyra. Vi har två studios som vi spelar i men det är våra egna grejer, kommunen har inget sånt att erbjuda. Flera av eleverna upplever att det finns för lite att göra i kommunen. Eleverna beskriver att de behöver åka till andra orter både för att ta del av ett bredare kulturutbud men även för att utöva vissa fritidsaktiviteter. Bland de orter som nämns är Vara, Borås, Alingsås, Skövde och Göteborg. Alla åker till Borås eller så för att gå på bio. Här finns inget att hitta på, det är det som är problemet. Vi brukar åka härifrån. Vissa elever uttrycker att de främst kommer i kontakt med kultur genom aktiviteter skolan anordnar, bland annat besök till Göteborgsoperan. Några elever föreslår att man genom skolan skulle kunna få prova på olika kulturaktiviteter. Jag tror att om man ska vidga sitt eget kulturella perspektiv får det nog komma från skolan. Jag fick en idé. Skulle man inte kunna lägga undan pengar och hålla i fristående kurser i fotoredigering och filmredigering? Det kan ju bli lite fel också, när skolan tar med oss på sånt vi är helt ointresserade av. Det är viktigt att eleverna får vara med och bestämma, för t.ex. när vi såg Hans och Greta låg hälften och sov. 15

181 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Fritid och kultur Många av eleverna tar främst del av kultur genom skolans undervisning eller via konserthuset. Vara konserthus ligger i skolans lokaler, något som flera av eleverna beskriver som positivt. Vissa önskar att utbudet skulle breddas med fler artister och evenemang som riktar sig till unga. Några elever tycker att det är svårt att hitta information om vad som händer på konserthuset. Vi har ju bra lokaler precis här intill. Vi har tagit upp att man skulle kunna använda lokalerna mer till artister vi tycker om och dras till. Öka utbudet. Det är fräckt att det kommer kända komiker till lilla Vara. Nackdelen är att biljetterna tar slut så fort. Det finns inget direkt utbud som man känner till. Det är lätt att man missar när det väl händer någonting. Det är många av eleverna som bara tar del av teater, opera och liknande när skolan arrangerar det. Några tycker att det hade varit bra om eleverna själva fått vara delaktiga i att bestämma vilka kulturevenemang man ska besöka. Vi var ju i Göteborg på operan, på Hair. Det är ändå en trevlig grej att man lägger den energin på elever, alltså resa till Göteborg är ju ganska stort. Det hade inte varit fel om man hade fått lite alternativ att välja på, så hade man fått rösta. En sak vi pratat om vi vår klass är att de lite mer yrkesförberedande linjerna kostar mer, då kan vi studieförberedande få hitta på lite mer kulturgrejer. Idrotten är en viktig mötesplats för många av eleverna. Förutsättningarna för att utöva sin sport upplevs som bra, även om vissa anläggningar skulle behöva rustas upp. Vissa ser ett behov av fler mötesplatser som är anpassade för unga i gymnasieåldern, medan andra anser att det inte behövs eftersom man umgås på nätet. Alléhallen vi spelar innebandy på är inte alls bra. Vi har varit i kontakt med kommunen att renovera men det känns inte som att kommunen är alltför villig att supporta klubben. Om vi är såpass många att man inte kan sitta hemma då har man ingenstans att ta vägen. Då får man gå runt här eller sitta i en park och frysa. Det känns inte som att det behövs mötesplatser egentligen, man umgås över nätet, sitter hemma hos varandra. Billigare bio Det största önskemålet från eleverna är billigare bio. Studentrabatt på bio skulle kunna vara ett alternativ. De uppskattar även utomhusbion som är årligen i Uddevalla, och hade gärna sett att den blir en mer frekvent aktivitet. Bio, det är typ det enda roliga vi har i Uddevalla förutom att gå på krogen. Jag tycker även att kommunen ska ha mer sociala tillställningar som t.ex. Pride eller Solid Sound. Mer sådant, inte bara en gång om året, utan flera. Kommunen har utebio en gång om året, men vad händer om det regnar den dagen? Något många av eleverna efterfrågar är fler mötesplatser. Framförallt eleverna som är från platser utanför Uddevalla såsom Färgelanda och Orust känner en avsaknad av platser för ungdomar att ses. Eleverna som bor i Uddevalla önskar istället fler platser som inte är för dyra att vara på. Caféer är exempelvis en naturlig mötesplats, som de å andra sidan inte har råd med. Ett ytterligare förslag på potentiell mötesplats är en idrottsplats inomhus som inte är bunden till någon specifik förening. Vidare är evenemang som Solid Sound och den årliga karnevalen i Uddevalla väl uppskattade av eleverna och utgör bra mötesplatser, speciellt när de vill träffa nya personer. De upplever dock en otrygghet när de ska ta sig hem på kvällarna efter exempelvis evenemang eller krogbesök, en känsla som förvärras med tiden. 16

182 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Fritid och kultur Flera av eleverna tycker om att läsa och ser gärna att det satsas mer på biblioteken. Bara det att biblioteken finns och utgör en mötesplats är i sig värdefullt, men de kan också tänka sig att utbudet skulle kunna förbättras om biblioteken samverkar mer. Varför har inte fler bibliotek gemensamt nätverk? / / Då skulle alla inte behöva ha en kopia av någon speciell bok och så skulle man kunna ha mer variation. Racingbana På några håll upplever eleverna en form av ointresse från samhället för deras intressen. Några av eleverna nämner bilracing som ett stort intresse och skulle gärna ha en racingbana där de kan köra lagligt och dessutom inte vara en trafikfara för andra. Kommunala aktiviteter På lokalt håll upplever eleverna att det visserligen finns en del aktiviteter, men att informationen om dessa inte når ut. Informationen kan med fördel läggas ut på sociala medier, förslagsvis genom kommunernas Facebooksidor. Någon menar också att det är bättre att det tillhandahålls lokaler, där ungdomar själva kan avgöra vad de vill göra, snarare än att kommunerna hittar på aktiviteter som eleverna kanske inte har glädje av. Från flera håll efterfrågas dessutom mer vattenrelaterade aktiviteter. Uddevalla är vattennära och det är något eleverna tycker kan lyftas än mer. Badhuset kan enligt eleverna dessutom med fördel både fräschas till och byggas ut med rutschkanor och liknande. Eleverna Kultur är brett för eleverna och kan innefatta allt från länderkultur till konst, LAN och bilar. På fritiden håller eleverna på med olika aktiviteter några sportar, exempelvis gymnastik och fotboll. Flera gymmar och vissa har bilar och körning som sitt stora fritidsintresse. LAN, att samlas och spela onlinespel, är också ett intresse hos några elever. Kultur är samlingsnamn för sociala aktiviteter. Det behöver inte vara sociala aktiviteter heller utan aktiviteter som karakteriserar samhället. Eleverna önskar att det fanns en naturlig mötesplats i Tidaholm. Unga vill socialisera sig som en av eleverna uttrycker det. Några elever pratar om att Magasinet finns, men att det behöver rustas och att det dessutom är mycket tjafs där. Ett fik öppet på kvällar/nätter dit alla kan gå tar eleverna upp som förslag. Kanske en större byggnad där man kan samlas. Sitta tillsammans, fika, träffas. Det är svårt om man vill träffas ett gäng på ett fik, det är ju inte så stora ställen. Så en fritidsgård eller liknande behövs Jag tycker att det ska vara öppet för alla. Sen är det ju inte kul om massa 10 åringar hänger där.. 15-årsgräns behöver det vara. Eleverna önskar att det satsas på aktiviteter som samlar ihop staden, gärna fler konserter och festivaler. Andra saker som eleverna vill satsa på är: fler utegym, större kulturskola, roligare badhus, konstgräsplan för fotboll, multisporthall och en motorfordonsplats att samlas på med bilar. Eleverna som idrottar tycker att kulturskolan redan har pengar och att idrottsföreningarna borde få mer. Andra elever vill dock att kulturskolan ska bli större och marknadsföra sina aktiviteter mer och inte bara för de yngre barnen. Konserter event och grejer som samlar ihop staden. Roliga grejer som gör att alla möts. Det hade blivit mer gemenskap. Utegym, mer konserter och festivaler för specifika målgrupper så det finns något för alla inte bara bluesfestivalen. Finansiering till Lan. Större kulturskola, och marknadsför den mer! Pimpa upp badhusen! Kultur oc Eleverna menar att kultur innebär gemenskap, intressen/ aktiviteter/traditioner som för människor samman. På fritiden spelar eleverna datorspel, sjunger i kör, spelar teater, ritar, bågskytte, scouter, chattar med personer från andra länder. 17

183 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Fritid och kultur Vissa elever stannar på elevhemmet och gör gemensamma aktiviteter över helgerna. Det kan vara allt ifrån ridning och gokart till längre utflykter. Eleverna tycker att det är viktigt med rättvis fördelning av kulturpengar i samhället mellan idrott och konst. Det behöver vara rättvist så att alla får en liten del av pengarna. Till exempel i USA går mycket pengar till idrotten men inte mycket till konsten LAN Eleverna upplever att det är svårt att utöva kultur i små städer som Tidaholm. Till exempel finns ingen teater och de som håller på med bågskytte och kampsport måste pendla in till Skövde. Flera av eleverna spelar själva teater och önskar att det fanns en teatergrupp att gå med i. Annat som eleverna önskar är bättre gym och en spelhall med både gamla spel (spelmaskiner) samt nya onlinespel. Några elever efterfrågar en lokal som går att anordna LAN i. Badhus, parker och utegym är också något som eleverna gärna vill ha. Sen är ett problem också att i små städer är det svårt att utföra kultur. Måste till exempel åka till Skövde för att utföra kampsport. Vi borde införa en teatergrupp! Jag har spelat teater länge men här finns inget att gå med i. Starta något konstprojekt. Om det ändå byggs nytt Bygg så att de smälter in mer! Det är så fult med gråa betongbyggnader. Jag skulle personligen vilja ta tag i ett sådant projekt. Flera av eleverna går estetiska programmet Bild och Form och håller själva på med konst. De tycker att det borde satsas på ett Konsthus där allt finns samlat: utställningar men också kulturutbildningar i konst, musik etc. I Konsthallen skulle också nya konstnärer som de själva kunna ställa ut. En vägg/ mur som det går att göra muralmålningar på är också något som eleverna efterfrågar. Jag tycker att det borde satsas mer på konst. Ett konsthus! Så man kan utforska sig vidare. Ett konsthus skulle vara en jättebra plattform att börja ställa ut på. Jag vill se väggkonst, muralmålningar. Som i Philadelphia i USA. Det går ju att betala människor för att måla på väggen. Det skulle också skapa jobb för konstnärer. a u Eleverna associerar kultur och fritid till kulturskola, dans, konst, teater och museer men också fritidsaktiviteter som sport. På fritiden håller de på med allt ifrån musik, dans, scouterna, fotboll och umgås med vänner. Om de går på operan, teater och museer är det ofta tillsammans med föräldrar eller med skolan. Vissa säger att de associerar opera till pensionärer och finkultur. För att locka unga till museer tror de på fler utställningar som de själva kan relatera till: t.ex. 90-talet, musik och fashion/identitet. Aktuella ämnen och möjlighet att få lära sig nya saker kan också locka unga till museum tror eleverna. När det gäller Operan är ett förslag fler musikaler, gärna internationella. Eleverna tror att reklam är viktigt för att locka fler unga till opera och teater, att eventen syns i media, sociala medier etc. Det som får en att vilja gå på sådana event är att det är mycket reklam kring det, att det syns i media. Det är inte så mycket reklam kring föreställningar, musikaler etc. till unga. Det bästa för att locka unga till museer är att ha något som vi kan relatera till. Typ nostalgi: 90 talet, musiken, vi som växte upp då. Fashion och identitet. Rör om litegrann! Nu vet vi vad som väntar på muséer. Det behövs något mer aktuellt. Inte historia från talet. Jag gick på en utställning om Romers historia, det var mer intressant. Det är ändå aktuellt idag. Eleverna efterfrågar fler platser i stan där de kan umgås inomhus, utan att behöva köpa något. Eleverna uppskattar stadsbibliotekets ungdomsdel där de kan spela spel, umgås, hänga. De tycker det borde finnas fler sådana platser. Ett 18

184 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Fritid och kultur annat förslag som tas upp är en park för ungdomar ute en äventyrspark med linbana och klätterväggar. Ställen man kan hänga på är oftast fik. Då måste man ju betala för att sitta där. Det finns inga andra bra ställen. På sommaren kan man ju sitta i en park, men inte resten av året. En del elever som sjunger i kör tycker inte att det finns några bra och billiga alternativ för unga som blivit för gamla för att gå kulturskolan. Kyrkokörerna finns men de är svåra att komma med i. Aktiviteter borde vara mer tillgängliga för folk i vår ålder samt äldre. Finns för barn, kulturskolan och så. Men i vår ålder är det svårt att fortsätta, det blir dyrt. Det vore kul att kunna fortsätta med kör. Men efter kulturskolan blir det kyrkokörer. Det är svårt att hitta alternativ till det. Flera av eleverna har åkt till Stockholm för att se stora artister som exempelvis Drake och Kygo. Eleverna önskar att Göteborg kunde locka hit fler av de större artisterna Göteborg borde ha en arena som Globen. Göteborg borde satsa på att bygga en Globen. Skandinavium är skit. Och Ullevi funkar på sommaren. Med en stor inomhusarena hade vi kunnat dra hit stora artister. Nu är allt i Stockholm. Behovet av m Många av eleverna idrottar på fritiden eller umgås med vänner hemma. Eleverna uttrycker en stark önskan om fler mötesplatser där de kan umgås med sina vänner. De upplever att det i dagsläget inte finns några platser anpassade för deras ålder. Några elever pratar även om vikten av trygga platser för minoritetsgrupper. Man kan aldrig boka en lokal om man är ungdom, de vill inte ha en där. Det finns ingenstans man kan vara, det finns bara McDonalds ifall man är vår ålder. Det finns ett ungdomens hus men man går inte dit. Det är inte så populärt. Det behövs ett säkert ställe för minoritetsgrupper att vara på, jag kan inte gå ut och festa utan att vara rädd att bli nerslagen. Det finns ingenstans att gå för mig i en såhär liten stad i alla fall. Bland eleverna finns en generell uppfattning om att kulturutbudet på orten är begränsat. Eleverna upplever att det finns bra förutsättningar att utöva idrottsaktiviteter i Falköping, men om de vill hitta ett större kulturutbud behöver de åka till andra städer. Vissa tror att om det bara satsas på kultur för unga skulle många vilja ta del av det. Vi har en biograf men den är inte så jättepopulär. Man åker hellre till Skövde och större städer där det finns större utbud. Det var en konsert för några helger sen. Det var ett UF-företag på skolan som fixade så att ett hiphop-kollektiv kom hit, det var lyckat. Det händer inte så ofta evenemang för unga. När det väl händer något så är alla där. Falköping är känt för att vara en knegarort. Det är inte så mycket kultur integrerat i själva orten. Du jobbar 7 4, sen är det bra, upplever jag det som. När eleverna får spåna fritt om vad de skulle vilja satsa kommunens kulturbudget på sträcker sig förslagen från fotomuseer och musikfestivaler till interaktiva street art-utställningar och insatser för integration. Jag skulle börja satsa pengar för att arrangera saker som förenar den ganska stora invandrargrupp vi har i Falköping med de som kommit in i samhället redan. Till exempel ett språkcafé. Jag tänker på kulturkalaset i Göteborg. Jag vill ha någonting liknande här, där folk kan mötas. Jag skulle vilja öppna ett ställe som är öppet dygnet runt där alla kan hänga. Där man kan hänga om man inte har något att göra. 19

185 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Hälsa och vård Bättre tillgänglighet till ungdomsmottagningar och sjukvård i allmänhet önskas. Möjlighet att kunna gå dit efter skolan, på kvällar och på helger. Ungdomarna anser att det talas info om psykisk ohälsa samt var den som mår dåligt kan vända sig. De betonar vikten av att ha vuxna att prata med. Väntetiderna i vården är för långa, både på akuten och vårdcentralen, tycker ungdomarna. De tror att mer drop-in-tider, senare tider, mer resurser till sjukvården och bättre löner till sjukvårdspersonal skulle kunna minska kötiderna. En del känner att de inte får ett bra bemötande i sjukvården. Ungdomarna upplever att de inte tas på allvar för att de är unga och att det är svårt att förstå vad läkaren säger. Vikten av information och kommunikation framhålls. Det kan handla om kommunikation från sjukvårdspersonalen sida, exempelvis i väntrummet på akuten eller under ett besök. Men också generell information om sjukvården till unga i mer förebyggande syfte var den som mår dåligt kan vända sig, till exempel. dom Ett bekymmer som flera av eleverna upplever är att ungdomsmottagningarnas öppettider är både korta och på dagtid, då eleverna är i skolan. De flesta av eleverna är från antingen Hjo, Karlsborg eller Tibro, och de delar uppfattningen om att tillgängligheten är begränsad. De har förståelse för att kommunernas ungdomsmottagningar inte kan vara fullt bemannade, men hade hellre sett att mottagningarna i så fall är öppna mer på eftermiddagar eller helger. De flesta av eleverna har med sina högstadieklasser besökt en ungdomsmottagning, men några menar att det skulle vara bättre om eleverna får gå dit exempelvis i årskurs sex istället för årskurs åtta som det är nu. Eleverna är generellt eniga om att det talas för lite om psykisk ohälsa, inte minst i skolan. Flera upplever att de har en stressig miljö i skolan och att den psykiska ohälsan inte tas på allvar. Många vet vart de ska vända sig om de skulle må dåligt, men det finns även de som antingen inte vet eller upplever det som att skolan och vårdinstanserna prioriterar bort frågan. Vi har idrott och hälsa, men det är typ inget om det psykiska, utan det är mest kost och sånt. Försöka fånga upp personer i tid. Om man ser att någon inte mår bra kanske man ska försöka se den personen och försöka göra något åt det i tid. Prata mer om det i skolor. Det är många som inte mår bra och inte vet att det finns hjälp. Den främsta kritiken eleverna har är avseende vårdcentralernas service. De flesta är överens om att det är svårt att få en läkartid och att rådgivningstjänsten 1177 är ett bristande komplement. Bland de elever som har haft läkarkontakt på sina vårdcentraler är erfarenheterna blandade; medan vissa har väldigt positiva intryck, finns det även de som inte upplever att 20

186 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Hälsa och vård de fått någon hjälp. Språkbarriärer är ett exempel som några lyfter, och de beskriver läkarbesök där de behövt använda Google translate för att försöka förstå läkarna. Många elever jämför vårdcentralerna med tandläkarmottagningar, som de överlag har väldigt bra erfarenheter av, och deras slutsats är att vårdcentraler tycks ha ett betydligt stressigare läge. Om man ringer dit [1177] och säger att man har ont i huvudet, då har man garanterat cancer typ. Man måste typ vara döende för att få en tid. När jag var på vårdcentralen förstod jag inte ett ord vad personen sa till mig. Så jag hämtade inte ut medicinen för jag förstod inte vad jag skulle göra med den. Alla har ju ändå bemött mig ganska trevligt så jag har varit nöjd. Men när det är stressigt så känner man att de inte bryr sig så mycket. V der Många elever säger att de inte har så mycket egen erfarenhet av sjukvården, men lyfter fram att de vid egna besök upplevt och även hört ifrån andra att det är långa väntetider. Eleverna är mycket positiva till att det är gratis tandvård för dem och att de blir kallade regelbundet. Vid behov av tandställning upplever de att de kan vara långa väntetider. De nämner att fler kanske skulle stanna inom vården om vi höjde deras löner, kanske skulle också fler lockas till yrket och det i sin tur kunde också leda till minskade väntetider. En del lyfter att de p.g.a. väntetiderna har vänt sig till den privata vården. Det är effektivt vid akuta fall. Vid mer lindriga skador så tar det längre tid. Allt som är lindrigt kan ta en hel dag. Min mamma behövde operera sin fot, när hon gick till vårdcentralen så skulle det ta ett år. Privat skulle hon få tid en vecka. Inte ok att det ska handla om hur mycket pengar man har. När man går till ungdomsmottagningen finns det väldigt få sjuksköterskor och det är få drop- in tider. Svårt vid behov av p-piller, ingen chans att bara gå dit och få tid. Långa väntetider på både små och stora problem. Vikten av tydlig information och kommunikation inom sjukvården lyfter många elever fram som viktigt. Jag hade skadat armen och jag var hos fyra olika läkare och alla gjorde samma sak. Det kändes som om de kunde ha gett mig en lapp med informationen och haft kontakt mellan läkarna. Först vårdcentralen och sedan på Östra. Man kanske kan skriva väntetiderna på nätet På mellanstadiet hade man möten med skolsyster som informerade och det borde man ha även i vår ålder, så vi får bra information. Nu kanske det är så att man sitter hemma och försöker lösa det själv istället för att söka hjälp. Vi behöver veta var vi kan vända oss och vad som händer runt psykisk ohälsa. Bra med kanske tjej- och killgrupper. Det framkommer att de tycker att sjukhusmiljön är viktigt för välmåendet. Allt ska vara så kliniskt rent, men det känns mer ofräscht. Det skulle vara mer färger. Man mår antagligen dåligt när man kommer dit och man vill inte må sämre. Kalla verktyg. Skulle göra skillnad med färger, varmare. Ser ut som budgetställen, men de kanske visst ska lägga pengar på lönerna men de borde tänka känslan. Skulle inte behöva vara tråkiga plastgolv. Jag vet att de har gjort det lite trevligare på barnavdelningen, för jag var där för att ta blodprov och där fick jag en bättre känsla, det kändes bra. Där var de pedagogiska, känns inte alls på samma sätt på vanliga. Min kompis låg inne och i hennes rum var det draperier och hon låg i samma rum som en äldre som kändes som om hon höll på att dö, hennes familj satt och grät. Känns inte ok. Det känns fel att jag sitter och lyssnar på deras gamla minnen. 21

187 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Hälsa och vård ider Många elever lyfter fram en önskan om ökade öppettider efter skoltid, då de upplever att det är svårt att gå ifrån under skoldagen. Det nämner också att de ibland upplever att det är långa väntetider inom vården. Öppettider och sånt borde ändras. T.ex. öppettiderna på ungdomsmottagningen, de är där kl.10-14, jag går i skolan den tiden. Inte så lätt att gå ifrån skolan. När man går på drop- in, vill skolan ofta ha bevis på att jag har varit där. Då kostar det pengar, onödigt, ge mig ett kvitto t.ex. som man kan ta med sig till skolan. Det borde vara mer läkare som tar hand om de akuta och sjuksköterskor som tar hand om de som har det mindre jobbigt eller inte är lika skadade på akuten. Då skulle det gå fortare att få hjälp. Flera elever pratar om vikten av ett bra bemötande. Vissa upplever att de inte tas på allvar för att de är unga eller när det handlar om psykisk ohälsa. Viktigt att de tar hänsyn. Senast jag tog en spruta, jag har sprutfobi. Senast fick jag en sur sjuksköterska som inte tog mig seriöst. Hon stressade mig och tog mig inte seriöst. Jag är jätterädd, för nu ska jag ta en spruta om tre år och jag är nu ännu oroligare. Går man själv tar de det inte så seriöst som om man har en vuxen med sig. Man känner att de bara vill få det gjort och ta in nästa person. Säger jag till läraren att jag mår psykiskt dåligt inför ett prov så tar det inte oss på allvar på samma vis som om jag har brutit min arm. Många tar upp att det är viktigt att det finns personer att prata med när de mår dåligt, att de lyssnar och tar dem seriöst när de berättar hur de känner. En del nämner också önskan om information kring psykisk ohälsa. Viktigt att vuxna visar att de är tillgängliga och lyssnar. Viktigt att de är flexibla, lyssnar och att de tar reda på roten till problemen. Tror det finns många ungdomar som mår dåligt. Svårt för oss att hitta någon att prata med, svårt att prata med en äldre skolsköterska som hummar. Skulle vara lättare med yngre, där man ändå kan känna att det är skönt att prata med dem. Kanske psykologstudenter. Mer information. Många som blir psykiskt sjuka, deprimerade och så. Viktigt att få information om det. Pratade om det i 7:an, men det behövs mer information nu också. Många elever tycker att ungdomsmottagningen i Herrljunga har öppet alldeles för sällan. Ungdomsmottagningen har öppet en dag i veckan och endast under skoltid. Några elever berättar att de fått vänta flera veckor på att få en tidsbokning och de tycker att det är jobbigt att de måste gå dit under skoltid. Om ungdomsmottagningen fanns på skolan eller som en mobil mottagning på festivaler tror inte eleverna skulle påverka så att fler besökte den utan snarare tvärtom. Herrljunga behöver fokusera på ungdomsmottagningen. Det är väldigt dåliga öppettider, telefontider och så. Öppet under skoltid bara, så man måste gå på lektionstid. Ungdomsmottagningen i Herrljunga är öppen bara en dag i veckan, ibland är hon inte där vissa veckor. En gång fick jag vänta 4 veckor på att förnya ett recept. Om man flyttar in ungdomsmottagningen på skolan så kanske inte folk vill visa att de går dit. Akuten och vårdcentralen Många av eleverna har erfarenheter av att behöva vänta väldigt länge på akutmottagningen. De flesta upplever dock att de oftast får vänta på grund av att det finns andra patienter som 22

188 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Hälsa och vård behöver prioriteras före dem och att detta är okej. Vissa elever tycker att stämningen på akuten är stressig och att bemötandet varit dåligt. Flera elever tycker att vårdcentralen i Herrljunga inte fungerar bra, utan upplever den som slarvig och stressig. Jag är inte ofta på vårdcentral, men har varit på akuten två gånger: då fick vänta 10 timmar och 7 timmar. En gång hade en buss krockat och det var därför jag fick vänta. Andra gången åkte jag till McDonalds, för att jag inte fick äta på sjukhuset. Då missade jag min tid, trots att de på akuten sagt att jag kunde åka iväg en stund och äta. Jag har haft många upplevelser på akuten, fått vänta flera timmar på att sys och röntgas. Väntan innan man får komma in är jobbig, är väl inte så akut så är väl därför man får vänta. Vårdcentralen funkar inte här. Man ringer och ska få en tid men det har väldigt sällan funkat. De ringer inte upp, utan ringer för sent. Man är där och har varit på besök, de säger de ska ringa upp samma dag. Så jag jobbar inte den dagen, väntar på samtalet. Men de glömde ringa upp, de är slarviga. Många har bytt till Fristads vårdcentral. Litar inte alls på dem på Herrljungas vårdcentral. Många av eleverna upplever att skolsköterskan och kuratorn sällan finns tillgänglig på plats på skolan. Några elever är osäkra på om skolan har en kurator. Skolsköterskan är aldrig på plats i sitt rum. Omöjligt att träffa henne när man kommer dit. Många gånger då man haft ont i huvudet och går till skolsköterskan, så står det på hennes dörr att hon inte är här, hon är i möte eller är på någon annan skola och så. Majoriteten av eleverna anser att man inte talar alls om psykisk ohälsa med sina vänner. Många säger att de skulle prata med sin familj om de mår psykiskt dåligt. Några elever påpekar att psykisk ohälsa känns skambelagt. Tror inte många pratar om det, om det inte är offentligt känt. Annars håller man det för sig själv. Man hör inte så ofta om det. Jag fick reda på för ett år sen att en jag känner hade mått dåligt på högstadiet, men jag visste inte om det. Psykisk dåligt räknas typ som att man är sämre, att man skäms. ngligheten En del elever upplever att det har blivit svårare att söka vård nu när de inte har sjukvården i sin närhet. De upplever att de inte blir så trevligt bemötta och får vänta länge om de åker till en annan vårdcentral än den de tillhör. Vad är det ni tänker att centralisering av sjukvården är bra för? Det blir svårare för oss som bor på landsbygden. Svårt när man är yngre och inte har körkort. Tillhör Lidköping, men har närmare till Trollhättan. Vi har åkt till Trollhättan istället och det blir svårare, när man inte bor i den kommunen får man vänta längre. De är sura för att man inte åker till där man tillhör. Jag har tandställning och när jag får tandläkartider får jag åka till Falköping. Jag missar hela skoldagen och det kostar. Hos vissa elever finns det en önskan om att minska väntetiderna inom vården genom att t.ex. öka dagarna för drop- in och att vården erbjuder senare tider, då det är svårt att gå ifrån under skoldagen. En del elever känner också att de ibland inte blir tagna på allvar. Samtidigt finns elever som känner att de har får en fint bemötande inom vården och får bra hjälp. Den personen jag träffade var bara där på måndagar. Om man är ledig eller sjuk blir det långa perioder innan man kan träffa dem igen. Jag bor i Grästorp och ska man gå dit så får man ta ledigt ifrån skolan. Det blir svårt när det är korta öppettider. De har drop- in i två timmar på tisdagar annars är det tider som man får boka. 23

189 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Hälsa och vård Eleverna vet att det finns hjälp att få hos kuratorer, skolsyster och på ungdomsmottagningen. De önskar att de i tidig ålder ska få information om hur kroppen fungerar, vad som kan hända, vad de kan göra åt det och var man vänder sig vid behov. Viktigt att det finns vuxna som håller koll på elevernas hälsa. Just nu är den psykiska ohälsan väldigt hög. Viktigt att börja prata om det i tidig ålder. Lärarna kanske skulle hjälp till att organisera. Gör en strukturerad plan hur de kan jobba. Alla lärare kan inte hjälpa oss att fördela tiden till uppgifterna i skolan och det skapar stress. Bra att förklarar hur vår hjärna fungerar. Bra att få prata omoch att de lär ut studieteknik. En sak jag har tänkt på, på skolan har vi en kamratstödjare anställd på skolan. Det är positivt att han går och pratar med elever som sitter själva. Bara att han säger hej betyder något. Eleverna ska kunna se att det finns en möjlighet. Kontakten mellan lärare och kurator viktig, så det håller koll på elevernas hälsa. Kan vara svårt att själv göra det. rmatio Ett flertal av ungdomarna vet att man kan vända sig till 1177 om man blir sjuk, men det är samtidigt många som efterfrågar bättre information om vilken rätt man har till vård. Har man blivit illa bemött inom vården kan det vara svårt att veta vart man ska vända sig för att få hjälp. Ett förslag är att bättre informera i skolorna om hur man söker hjälp hos ungdomsmottagningen och vårdcentralen. Man får ju inte den information. Man vet inte alltid sina rättigheter för man får inte den informationen. Speciellt inte när man är ung. Jag har tagit reda på all information själv. Det är inte rätt att många som mår dåligt inte vet hur man får hjälp. Eleverna upplever att det är svårt att komma i kontakt med vården när de behöver. Ungdomsmottagningarnas telefontider är förlagda under skoltid och de stänger ofta tidigt. Ett flertal elever föreslår utökad drop- in och längre öppettider. Elever som har erfarenhet av vården tycker att det är alldeles för långa väntetider på vårdcentraler och akutmottagningar. Att lösa personalbristen inom vårdyrken kan öka tillgängligheten. Det är svårt att få hjälp på ungdomsmottagningen för det känns som att de aldrig har öppet. De har bara telefontid en kort stund varje dag och då svarar de inte för det är många som ringer. Man sitter i kö på lektionerna för att komma fram till ungdomsmottagningen. Man borde försöka få in ungdomar inom vården på kvällar och helger så att det inte är så lite personal. Ett flertal av eleverna sportar eller går till gymmet. Många av dem gör det för att må bra och vet om att det är hälsosamt. Andra gör det för att det är kul. Vissa elever upplever att det är svårt att hinna med att träna efter skolan, speciellt om man pendlar till skolan i Uddevalla från annan ort. Det är svårt att hinna med att träna efter skolan. Jag är hemma kl på kvällen och då ska man hinna med allt annat så som att äta middag och göra läxorna. Jag tränar för att hålla mig frisk. Jag springer och promenerar. D Många elever uttrycker att det som behövs för att unga och vuxna ska må bra är att det finns ett utbud av olika aktiviteter som ska locka till fysisk aktivitet. De flesta anser att träna är bra för hälsa. Många uttrycker att även mat spelar viktig roll i hur vi mår att äta rätt, d.v.s. nyttig och näringsrik mat i stället för skräpmat är att föredra. Flera elever tycker att skolmaten är smaklös och dålig. De tycker att det borde finnas fler alternativ. Maten på sjukhuset tycker de inte heller är särskilt god. Flera menar att det är speciellt viktigt att den maten som serveras på sjukhusen ska vara näringsrik för att patienterna snabbt ska 24

190 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Hälsa och vård kunna återhämta sig. Eleverna tar även upp fallen de flera äldre personer som får hjälp hemma blivit undernärda för att den maten som de serveras varit halvfabrikat och inte näringsrik. Det tycker att det är allvarligt. När det handlar om de äldres välmående poängterar flera elever att det är viktigt att de äldre kommer ut mer än de gör i dag i stället för att sitta inne. Majoriteten av eleverna anser att det är även viktigt med mental hälsa och att inte stressa för mycket. Många menar att skolarbetet stressar dem. Eleverna säger att de inte har tid med andra aktiviteter för att de känner att de måste prestera i skolan hela tiden. Om man ska må bra behövs att det ska finnas fler alternativ, saker att göra, någonting som låter bra och lockande. Maten på sjukhuset ska vara ätduglig, behöver inte vara lyx men att det är lite gott. Två rätter. Maten är jätteviktig för att patienten ska få näring och bli snabbare frisk. Skola stressar. Det ska presteras hela tiden! Om man är sjuk går man till skolan ändå kommer för tidigt tillbaka. De flesta elever har någon gång varit i kontakt med en vårdcentral och delar upplevelsen att det tar mycket lång tid att bli undersökt. Eleverna säger att det tar tid om man ringer och försöker boka en tid för undersökning. Flera anser att undersökningen går för fort och de undersöks ofta av nya läkare. Många menar att det vore bättre att komma till samma läkare. Många elever uttrycker att det bemötandet de får av vårdpersonalen bör vara bättre. De berättar att det flera gånger har känts som att de inte tas på allvar, vilket gör att de ofta är tvungna att överdriva sina besvär. De anser även vara mycket viktigt att det ska finnas en dialog mellan läkare och patient och att patienten förstår det som sägs. Majoriteten av eleverna saknar erfarenhet av sjukhus men uttrycker att det är värt att åka till en annan ort om specialvård skulle behövas. De uttrycker att de har förtroende för ambulanspersonalen när det gäller val av sjukhus om de skulle råka ut för en olycka. De säger att det tar lång tid att få en tid hos en specialläkare på sjukhuset. Vårdcentralen i Tidaholm är jättedålig. För det första får man inte komma dit när man behöver det, för det andra blir man inte tagen på allvar. Om du ringer och säger jag behöver vård, säger de vi ringer dig om en vecka. Det tar lång tid när man väl är där att få träffa en läkare. Jag fick en gång ett brev från Skaraborgs sjukhus att jag skulle vänta i 8 månader. Flera elever menar att ungdomsmottagningens besöksoch telefontider inte är tillräckliga. Ungdomsmottagning i Tidaholm hade öppet två gånger i veckan och nu är det enbart en gång i veckan, vilket eleverna anser är för lite. Telefontider fungerar dåligt, säger eleverna. De anser att det är viktigt att kunna ringa till ungdomsmottagning för flera av eleverna vill kunna ha möjlighet att vara anonyma. Majoriteten av eleverna anser att ungdomsmottagningen borde ligga mer tillgängligt än det gör i dag. De säger att personalen från ungdomsmottagningen har varit på skolan och att eleverna har varit där på besök, vilket de tycker är positivt. Det som flera tjejer tar upp som en jämställdhetsfråga är att UMO brukar endast dela ut kondomer men inga preventivmedel för tjejer, vilket de anser diskriminerande. Eleverna anser att de får en bra undervisning i sex och i skolan. De tycker dock att information om alkohols och drogers farliga påverkan på hälsan inte är tillräcklig. Elevhälsan tycker de flesta fungerar bra och det är lätt att gå till skolsköterska och/eller kurator. Vi har pratat om ungdomsmottagning, deras telefontider som är begränsade och behöver utökas. Jag var där EN gång och då var det stängt! Men info finns på nätet. Vi har varit där med skolan och de har varit på skolan och presenterat sig och pratat med oss flera gånger. Det kan vara lite svårt att hitta, att veta var det ligger, ligger lite undangömt. Borde ligga lite mer tillgängligt. om be Flera elever tycker att det kan vara svårt att veta vad som behövs för att må bra. En del av eleverna anser att det är viktigt med fysisk aktivitet och menar att de har för lite idrott i skolan, endast en gång i veckan. Treorna har ingen undervisning i 25

191 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Hälsa och vård idrott, vilket är dåligt, menar eleverna. Eleverna uttrycker att det är viktigt med en undervisning som förklarar kopplingen mellan fysisk aktivitet och mental hälsa. De tycker att det bör finnas fler aktiviteter eftersom fysisk aktivitet påverkar hälsan positivt. Majoriteten av eleverna anser att även kost påverkar hur vi mår och tycker att skolmaten bör bli bättre. Det finns få vegetariska alternativ och ofta smakar maten konstigt, säger de. Det är ganska svårt att må bra när man inte vet hur man ska göra för att må bra. Lägg mer på fysisk aktivitet! Vi har gympa och det är väldigt lite, en lektion i veckan, många elever bara sitter på gympan, de deltar inte. Treorna har ingen gympa alls. Dåligt! Man kan undervisa lite mer om kopplingen mental och fysisk hälsa, att man får veta att man faktiskt mår bra psykiskt av fysisk aktivitet. Kost är också viktigt. Skolmaten behöver bli bättre så att man får det man gillar. Ofta får vi konstiga grejer. Vegetariska alternativ är inte så bra. De flesta elever har någon gång varit i kontakt med en vårdcentral och delar upplevelsen att det tar mycket lång tid att bli undersökt. Flera anser att undersökningen går för fort. De menar att läkare inte är fokuserad på individen och att det är för stressigt. Flera elever anser att det är väldigt lätt att få en diagnos och att vården fokuserar mer på att skriva ut medicin i stället för att ordentliga undersökningar ska göras. Några elever tycker att vården skulle privatiseras. Detta skulle göra att högra krav kan ställas på den vård som ges, anser de. Många elever uttrycker att det bemötandet de får av vårdpersonalen bör vara bättre. De berättar att det flera gånger har känts som att de inte tas på allvar. De anser att det är mycket viktigt att det finns en dialog mellan läkare och patient och att patienten förstår det som sägs. Elevernas erfarenheter av sjukhus skiftar några tycker att det fungerar bra och några är missnöjda och tycker att det är ostrukturerat på sjukhus. inte vara så stressade! Det går för fort Det är bra att ha gratis sjukvård men om man hade betalat själv från sin plånbok ställer det högre krav. Kanske privat sjukvård som man betalar själv? Läkare ska vara tydliga så att man förstår, annars blir man förvirrad. Flera elever uttryckte sitt missnöje med öppettider på ungdomsmottagning som har öppen enbart en gång i veckan. Majoriteten av eleverna anser att elevhälsan inte fungerar så bra. Det behövs mer personal, menar de. Det finns en skolsköterska. Dock är hon inte alltid tillgänglig, vilket gör att eleverna inte riktigt vet vart de kan gå om det händer något eller om de mår psykiskt dåligt. I grundskolan var sköterskan aldrig där, hon var alltid på möten jag har bara varit hos kuratorn. På min skola hade vi en sköterska för två skolor, så när hon inte var där visste man inte vad man skulle göra om man mådde dåligt. rmation Majoriteten av eleverna anser att det är alltför långa väntetider. De är samtidigt medvetna om att vården måste prioritera de som är mest skadade. Om de får information om nuläget under tiden de väntar, känns det mer accepterat att vänta. Man får ganska snabbt träffa någon sjuksköterska som man får hjälp av, sedan får man vänta på läkaren. Känns ok att vänta lite då, för då har man fått en bekräftelse på hur allvarligt det är. En lösning kan vara att man får veta mer, någon kommer och informerar t.ex. om det har hänt en olycka. Då har man lättare att förstå, så man inte tror att man är bortglömd. Vårdpersonalen har det stressigt, många patienter, ibland är man där jättekort tid. De behöver sätta sig ner, lyssna. Ta sig tid, 26

192 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Hälsa och vård Flera elever upplever att de inte tas på allvar för att de är unga. De lyfter fram betydelsen att vuxna verkligen lyssnar ordentligt på dem, så de känner sig tagna på allvar, vill gå dit och får rätt typ av vård. Jag bokade en tid till vårdcentral och finns vänta typ tre veckor. Jag fick vänta när jag var i väntrummet och när jag kom in gick det så fort, hej och hej då. Därför söker jag inte hjälp och därför går jag inte ditt, känner inte att de lyssnar och tar mig på allvar. Jag önskar att det hade tagit mig på allvar mer. Bara för att det inte är livshotande så betyder det inte att det inte är jobbigt för mig. Jag har en vän som mår dålig och de sa; du verkar inte må dåligt. Tog henne inte på allvar och först när det blev sämre fick hon tillslut hjälp. Min kompis hon har gått på BUP. Hon har svårt att lita på folk, hon har ångest och hon har bytt läkare 5 gånger. Det är viktigt att det är stabilt, systemet ska vara stabilt. Det känns inte som de bryr sig. Eleverna anser att det är viktigt att de tidigt informeras om psykisk ohälsa. De vill veta vilken hjälp som finns att få och vad det kan innebära. De nämner också behovet att vi pratar mer om det, eftersom de känner det som att psykisk ohälsa inte är lika accepterat som andra sjukdomar. De lyfter fram vikten av att det att finns vuxna som lyssnar, så de kan hitta roten till problemen. Det borde finnas fler att prata med och föreläsningar. Det är inget konstigt att man är deppig ibland och att vi pratar om det är viktigt, så det inte blir en depression. Majoriteten upplever att det är höga krav i skolan och stress kring betyg. Vissa anser att det är dålig samordning kring provperioderna vilket leder till att många ständigt känner sig stressade och aldrig blir helt lediga. Några lyfter fram ett behov av att få lära sig att planera sin tid bättre, för att på så vis minska stresskänslan. Framtidstänkandet stressar. Skolan är framtiden för oss. Det vi inte har kontroll över stressar, ångest kring betyg. Det handlar mycket om planering, för har jag inte planerat upp det blir jag stressad. Bra att lära ut hur man kan strukturera och planera, så man kan släppa det. Det skulle bli mindre stress. Det matas hela tiden in att lyckas man inte i skolan, så lyckas man inte. Flera är missnöjda över vårdens öppettider och att det är långa väntetider. Flertalet upplever samtidigt att de får bra hjälp, när de väl får vård. De har konstiga telefontider och de svarar inte. Det är drop-in tid när vi går i skolan. Det är bara en dag när det är mellan kl Bättre efter kl.16 när vi har slutat. Många vill bara gå dit. Ungdomsmottagningen, där är det bra personal att prata med. Det är ofta de står här i skolan och gör tester och det blir en påminnelse om att de finns. Telefontiderna är inte bra. Får ingen kontakt om man ringer eller mejlar. När man bestämmer sig för att be om hjälp, då kan det ta veckor att nå fram. När de ringer kanske man inte vill/kan svara eller man svara inte för att det är dolt nr. Tar 6 månader att få någon gratis vård, då får man gå privat och det är inte säkert att man kan göra. Viktigt att förebygga. Viktigt att sätta fokus på att vi vet var vi ska kolla, om det känns fel. Jag håller med om bilden. Stressigt. Tryck ifrån många olika håll. Det blir en påfrestning. Viktigt att psykisk ohälsa inte är så tabu, man ska kunna sjukskriva sig om man inte mår bra. 27

193 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Bättre kommunikationer efterfrågas utanför tätorterna. För få, eller inga bussavgångar på landsbygden gör att många unga med körkort väljer bort kollektivtrafiken. Ungdomarna beskriver att de gärna hade åkt kollektivt om det fungerade. Överfulla bussar till och från skolan är ett problem enligt ungdomarna. De tycker att det är farligt och otryggt att tvingas stå upp i så höga hastigheter och vill att extrabussar sätts in dessa tider. Billigare kollektivtrafik efterfrågas. Ungdomarna upplever att priserna för kollektivtrafik-korten ökar varje år. De tycker också att det är orättvist med olika regler för korten beroende på vilken kommun de bor i. Gratis kollektivtrafik för alla unga under 18 år är ett återkommande förslag. Ungdomarna känner sig otrygga vid resecentrum, tågstationer och på bussar och spårvagnar, i synnerhet på kvällar och helger. De tror att fler bussar/vagnar kan öka tryggheten då det blir mindre trångt ombord. Ett förslag är att ha värdar vid hållplatser och på bussar/vagnar alternativt en trygghetscentral att ringa till vid behov (som SL har i Stockholm). Ont om Flera av eleverna bor inte i Tibro utan i andra orter: Hjo, Karlsborg, Mölltorp, Forsvik med flera. Vissa elever har upp till fem mil till skolan. Ovanligt många elever har körkort och en hel del har bil. Flera säger att de gärna skulle ta bussen istället för bil om det fanns bussar som gick dit de bor. Fågelsviksgymnasiet ska lägga ner om ett år och eleverna oroar sig för att det redan nu ska bli svårare att ta sig till och från Tibro. Alla bussar går genom Skövde. Till exempel: när jag ska åka till Hjo tar det en timme via Skövde. Det tar 20 min med bil. Det fanns en buss mellan Hjo och Karlsborg men den tog de bort. För mer än tre år sedan pratade vi med politiker. De sa att de skulle fixa det. Har ju inte hänt något. Bättre förbindelser behövs Tibro Hjo. Ibland får vi vänta två timmar på att komma hem. När vi börjar 11 får vi åka in på morgonen och hänga i Tibro. Samma grej när vi slutar kl. 12 och får vänta till kl. 14. Bussarna från Hjo till Tibro slutar gå vid 17. Efter fem kan du inte ta dig hit. och helger Eleverna tycker att det känns otryggt i bussar och vid resecentrum på kvällar och helger. Bråk som börjar på resecentrum följer med in på bussen. Eleverna tror att fler bussar lördag och fredagskvällar till och från Skövde skulle minska otryggheten eftersom det inte blir lika trångt. Dessutom skulle säkerheten öka eftersom folk skulle slippa stå upp i bussen när den kör på landsvägarna. Jag är mer rädd på buss än vid resecentrum för på bussen är jag fast. Jag kan inte gå därifrån och det finns inga vakter. Fredag och lördagskvällar/nätter är det ont om bussar och dåliga tider. Alla sitter på varandra. Eller står upp. Det är ju inte säkert. Det gäller bussarna Skövde-Tibro- Karlsborg samt Skövde-Hjo. Eleverna tycker att det är alldeles för dyrt att åka buss. Flera menar att det är billigare att åka bil än buss trots parkeringsavgifter. Om de ska välja bussen måste det bli billigare. Vissa elever tycker att bussarna är ofräscha/ostädade, de nya bussarna tycker de är bra. 28

194 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Busskorten är dyra. Nästan hela studiebidraget går åt till att köpa fritidskort då har man busskort men man är ju pank så det går inte att hitta på något ändå på fritiden. Det borde vara gratis för studenter att åka buss! Eller billigare i alla fall. Det är billigare att åka tåg, tex MTR express till Göteborg. Otryggt Eleverna beskriver att det ofta känner sig otrygga då de åker kollektivtrafik på kvällarna, särskilt under fredag och lördag kväll och natt. De berättar att det stiger på fulla människor som söker kontakt, eller uppför sig störande och hotfullt. Eleverna förklarar att det känns extra otryggt om de är få människor på vagnen eller om de befinner sig på en gammal vagn, dvs. den typ av spårvagn där vagnarna är separerade från varandra. Flerparten av eleverna föreslår någon typ av vakter eller värdar för att öka känslan av trygghet på kollektivtrafiken men också på vissa mer stökiga hållplatser. Det är väldigt olika var man är i stan om man känner sig säker eller inte jag tänker om man inte skulle kunna sätta in vakter, säg vid Hjalmar Branting, att det skall stå en vakt där och så dom kan hjälpa till och man känner sig mer trygg. Lite otryggt ibland faktiskt, beror på vilken linje man åker. Om en linje har varit någonstans där det är mer oroligt, då känns det inte bra. just Valand är en osäker plats på helgerna, fredag och lördag kväll. Där skulle dom kunna ha vakter. Merparten utav eleverna lyfter frågan kring gratis kollektivtrafik hela tiden, även under sommaren. De menar att det ger större frihet, möjligheter till att besöka kompisar och hitta på roliga aktiviteter. Vidare påpekar eleverna att de ändå åker, men utan att betala. Varför kostar det på helger om man skall in till Chalmers på helgen och plugga matte. Ett sommarkort ger mer frihet, man kan åka långt. Synd med helgerna, då tjuvåker majoriteten det är inte bra. Flera utav de elever som bor utanför centrum beskriver att deras expressbussar snabbt blir överfulla. Särskilt kommer det kritik från de ungdomar som åker Blå Express från Kungsbacka mot Göteborg. De berättar att människor ofta får stå upp även då bussen åker på huvudled och i snabb hastighet vilket de beskriver som olustigt. Vidare är det en relativt lång resa från tex Kullavik in till Svingeln och ofta måste de stå upp hela vägen. Att bussarna är överfulla gör också att de ofta är sena menar eleverna, något som gör att de inte riktigt litar på busstiderna. runt 7.30 (blå express) vid Snipen då är det fullsmockat, alla bussar fylls upp och ibland kommer inte alla på. Vi från Kullavik kommer ofta sent på grund av att bussen är sen, det är bara en fil på vägen så det blir en kö rakt in. Eleverna önskar att det skulle vara gratis kollektivtrafik hela tiden så att de slapp förhålla sig till tider, dagar eller att det är sommarlov. Några påpekar att det tar en stund att åka hem ifrån stan och att kortet då känns begränsande. Det påverkar hur de kan träffa sina kompisar, plugga sent på tex. biblioteket samt fritidsaktiviteter. Fixa så att tiderna blir senare på spårvagnskorten jag har en timme att komma hem. Jag bor i Hjällbo och det är jobbigt för mig. Det är dåligt att de inte gäller på helgerna, där kan ni göra en insats. Häromdagen var jag på mattehjälp på Chalmers och så skall jag 29

195 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 åka hem och då funkar inte kortet. Jag har pluggat matte och då skall jag betala för att komma hem. Flera utav eleverna behöver ta sig från Hisingen till skolan, de byter då till spårvagnslinje 13 vid Hjalmar Brantingsplatsen. Något som blir ett problem eftersom linje tretton ofta bara är en vagn och då blir helt full redan vid de första stationerna. Eleverna berättar att vagn 13 ofta bara åker förbi pga. av att den är full med folk och att de då måste vänta i 10 minuter till nästa vagn. Något som påverkar deras ankomst till skolan. Nummer 13 är alltid bara en vagn och det är jättetrångt, så ibland när man vill hoppa på så åker den bara förbi och man får vänta till nästa typ 10 min. Linje 13 är full, så full att den inte borde köra alls. Det borde förbättras med fler vagnar. En vagn räcker inte. Eleverna har under högstadietiden fått något som de kallar sommarlovskort dvs. ett kort de kan använda i kollektivtrafiken. Nu är de inte säkra på att de kommer att få ett liknande kort när de börjat på gymnasiet. Sommarkortet är viktigt beskriver eleverna, det ger större frihet och tillgång till aktiviteter i hela Västra Götalandsregionen. De önskar få ett även under somrarna då de går på gymnasiet. Alla tyckte att det var jättebra (med sommarlovskort), man tog bussen så det var positivt. Våra föräldrar blev glada. Det var bra om man ville göra en liten dagsutflykt eller så. koltiderna Flera elever uttrycker att de ändrade tågtiderna gör det svårt för dem i vardagen. Särskilt påverkar det skoltiderna. De får ofta ta tidiga tåg för att sedan vänta länge tills skolan börjar, likaså på eftermiddagen då de inte hinner med tåget utan måste vänta länge på nästa. De beskriver att mycket tid går åt till att vänta i skolan för att tågtiderna inte alls passar deras skoltider. Tågtiderna blev ändrade efter vintern och passar inte med skoltiderna. Ofta så börjar man 9.45 och då hinner man inte åka dom tåg som går alla såna tider typ morgonen 8.23 och vi börjar 8.45 över det funkar inte. Och hem också, dom tågen hinner man inte med och måste vänta länge Man måste ofta vänta väldigt länge på tågen eftersom dom inte kommer så ofta Många av eleverna beskriver att tågtiderna påverkar dem negativt. Särskilt beskriver några elever hur tågtiderna till Borås hindrar dem från att tacka ja till arbete, både under sommaren och resten utav året. Eleverna menar även att deras fritid begränsas av tågtiderna: de skulle gärna åka mer till Borås eftersom det där finns fler saker som känns roliga att göra på fritiden men att tågen hem från Borås är få och att det sista går runt 18-tiden på helgerna. Det behövs bättre kontakt med Borås. Jag jobbar i Borås ibland och sommartiderna på tågen är inte så bra och då måste jag tacka nej till jobb! Borås har så usla tider, sista från Borås på helgerna går kl. 18. Vilket är jobbigt om man vill kolla på bio eller något. Eleverna upplever att det är dyrt att åka kollektivtrafik. Särskilt om de vill göra något på helgerna eller vid tider som faller utanför fritidskortets tids- eller geografiska zon. De beskriver att de skulle åka mer om det var billigare. Om man får låna kort så kanske annars är det jävligt dyrt att åka tåg. Dom höjer varje gång, jag blir så arg. Det är svindyrt att åka tåg på kvällen Alingsås till Herrljunga typ 100 kr tur och retur det kan bli 300 på att resa en kväll, det är saftigt om man bara har studiebidraget.. Kollekt alternativ till bilen En större del utav eleverna beskriver hur bristen på kollektivtrafik, framför allt senare turer på eftermiddag och 30

196 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 kvällar, gör att de väljer bilen istället. De förklarar att det känns osäkert med bussarna och tågen eftersom det ibland inte kommer ersättningsfordon vid inställda turer. De kan då bli tvungna att vänta utomhus i upp till en timme och kanske längre, vidare kan inställda turer påverka huruvida en elev kan ta sig till skolan eller inte. Resultatet blir att flera av eleverna tar bilen eftersom de inte ser kollektivtrafiken som ett tillräckligt bra alternativ. Sedan jag tog körkort så har jag knappt åkt kollektivtrafik. Men det är jävligt jobbigt om tåget är inställt. Det kommer ingen ersättningsbuss. Vintertid kommer det nästan inga bussar. Det är otryggt. Jag får skriva till läraren och vara hemma från skolan den dagen På kvällar finns det ingen kollektivtrafik, sista går kanske vid 17 på kvällen till Kvänum. Med tanke på att jag har bil så är det inget problem.. Många av eleverna beskriver att deras fritid blir lidande pga. kollektivtrafiken. Främst beskriver de hur bussarna går sällan eller aldrig ute på landsbygden. Eleverna förklarar hur deras kompisrelationer blir drabbade, att de vill träffa sina kompisar under kvällar och helger också. Vidare blir det svårare att ta sig till och hem ifrån fritidsaktiviteter samt jobb. Eleverna behöver mycket hjälp från vårdnadshavarna för att ta sig till och från platser utanför skoltid. Jag tänker lite så här att det är viktigt att umgås med sina kompisar men det är svårt om man bor i Nossebro. Då kan man inte göra det. Jag måste planera och be mamma och pappa att köra mig. Jag tycker att det ska finnas fler bussar. Förbindelsen till Kvänum är sådär jag skall jobba i Vara i sommar och det finns inga bussar som passar, då kommer jag få flytta till mina föräldrar och cykla. Jag kan inte ta mig med kollektivtrafiken till jobbet från där jag bor nu. Jag åker kollektivt mer på sommaren till kompisar, eftersom jag bor som jag bor så jag måste ta mig till Vara, jag är beroende av att mina föräldrar kör. Det är skolbuss till och från skolan. Flera elever beskriver stationshusen i regionen som otrygga platser. Många väljer att stå utanför istället för att gå in eftersom de upplever stämningen inne i vänthallarna som hotfull. Eleverna önskar fler väktare eller synliga poliser. det är väl mer stationerna. Jag står helst inte i ett stationshus, då står jag utanför. Ibland när jag åker från Skara till Vara så, det är lite knepigt folk som hänger i stationshuset. Jag har vänner som blivit hotade, det har varit gängbråk. Eleverna upplever en orättvisa över att alla ungdomar inte får ett fritidskort. Några elever beskriver särskilt hur det drabbar dem som har skolbuss till och från skolan. De känner sig begränsade att åka kollektivtrafik på fritiden pga. av att de inte får något fritidskort och resorna därför blir dyra. Sedan det här med busskorten, hur kommer det sig att bara dom som har linjebussar som får busskort? Många av eleverna pendlar in till gymnasieskolan antingen från yttre delar av Uddevalla kommuner eller från andra kommuner så som Orust, Sotenäs, Färgelanda eller Vänersborg. Något som många nämner är fulla bussar. Det handlar framför allt om stadsbussarna i Uddevalla, men också om pendelbussarna som avgår på morgon och efter skolans slut. När det gäller stadsbussarna verkar det handla om de flesta av bussarna, förutom de som går till och från Herrestad. Det är väldigt fullt vid tiderna när folk slutar skolan. Det är folk som står hela vägen till Färgelanda, så det är inte så kul. Det fungerar inte så bra, bussen är alltid full trots att det är tredje stoppet. Man dör ju om man åker buss med så mycket folk i. Jag tar 2an och 3an och då står jag precis bredvid busschauffören 31

197 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 för att den är så full. Det får plats 30 personer och det är säkert 60 personer i bussen. Tänk om bussen skulle krocka, stadsbussarna har ju inte ens bälten. De tar in hur många som helst. Och massa barnvagnar. Vi har skickat klagomål till Västtrafik och sagt att de måste skicka en extrabuss, men fick bara ett standardsvar tack för ditt mejl och inget annat svar. Många av eleverna nämner dyra priser när de tillfrågas om vad de tycker om kollektivtrafiken. De upplever att priserna höjs för varje år och har gjort det under lång tid. Flera elever nämner att det är mycket dyrare priser i Västra Götaland än vad det är i exempelvis Stockholm. När eleverna informeras om att resenären står för den ena halvan av priset och skattebetalaren för den andra halvan är det få som känner till detta. Det finns olika uppfattningar bland eleverna om ifall detta är en bra fördelning av kostnaden. Jag har fritidskort som gäller 100 dagar, det kostar ca 800 kr nu. Vid varje vinter så höjs priset. Det är ju ingen som åker om det blir för dyrt. Månadskortet för ungdomar som gäller bara i Uddevalla borde kosta 270 inte 370 kr. Jag tycker inte heller det ska vara dyrare bara för att man bor längre bort, jag måste ju åka buss mer och då borde det inte vara dyrare. Priserna höjs hela tiden, men våra studiebidrag höjs aldrig. Studenter borde därför ha lite rabatt! Många av eleverna pendlar långt för att ta sig till skolan i Uddevalla och det är vanligt att de behöver byta mellan bussar och tåg. De berättar om att anslutningarna på många håll inte fungerar så bra som de önskat, så som i Håby, Myggenäs och Dingle. De upplever att förseningar inte kommuniceras mellan chaufförerna eller att bussar och tåg inte väntar in varandra. Undantaget tycks vara Torp terminalen där alla är eniga om att det fungerar mycket bra med kommunikation och anslutningarna. Många elever nämner problem med försenade och inställda tåg, vilka många nyttjar för att ta sig till och från skolan. De berättar också att informationen om förseningar och inställda turer inte kommuniceras så bra som de önskat, såväl som ersättningsbussar som inte kommer eller inte rymmer samtliga passagerare. Jag var med om att en gång skulle jag åka tåget från Uddevalla till Stenungssund. 5 min innan det skulle gå fick vi information om att det var inställt, så då vi fick springa in till Kampenhof istället. Bussarna hade inte fått information om detta. Så hälften av de som skulle med tåget fick inte plats i bussen för tåget hade inte meddelat bussen. För tåget till Strömstad meddelas först är 20 minuter sent och sen 20 minuter sent igen. Och så till sist får en reda på att det är inställt pga. av personalproblem. Det skapar ju problem för dem som åker tåget. Jag åkte tåg till en början, men det så mycket ersättningsbussar, och så fick en inte plats på dem. Så efter ett tag började jag åka buss istället, och det fungerar rätt bra. De flesta av eleverna tycks ha bra upplevelser av personalens bemötande och uppträdande, med några få undantag. Det handlar då antingen om att bli misstrodd gällande sin ålder eller att de upplever busschaufförerna kör vårdslöst. Bemötandet är bra. De kollar bara kortet. Vi brukar inte prata så mycket. Har en kort är det inga problem. Idioten sparkade ur mig från bussen för han trodde att jag inte var ungdom. En gång fick jag visa id-kort, men då trodde mig ändå inte. Så då jag har fått gå hem. Jag har blivit utkallad flera gånger. De kör ganska vårdslöst. Jag kan dock inte klandra dem för tidtabellerna är för tighta. Jag kan inte ens komma fram så snabbt med bil. 32

198 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 På Rudbecksgymnasiet går det elever både från närområdet och från mer avlägsna orter. Medan eleverna från Tidaholm önskar praktiska saker såsom laddningsuttag för telefonerna i bussarna, önskar eleverna som bor ute på landsbygden framförallt bättre anslutningar. Flera av dem har inte bussar som de kan ta till/från skolan och är därför tvungna att åka bil, mopedbil eller traktor istället. Majoriteten av eleverna förhåller sig positivt till att åka kollektivt till och från skolan. Även om de skulle skaffa körkort menar flera att de skulle kunna tänka sig att åka kollektivt, om det är praktiskt med restider och närhet till hållplatser. I dagsläget är dock tillgängligheten och anslutningarna framförallt för eleverna som bor på landsbygden väldigt begränsade. Flera av eleverna har inte bussar alls som de kan ta, och för många åker sista bussen för dagen runt klockan 16, medan de slutar skolan senare än så vissa dagar. Därtill kan bytestiderna bli uppemot en timme mellan varje buss. En viss väntetid, upp till en halvtimme, tycker eleverna är rimlig, men inte mer än så. Lösningen för flertalet elever har därför blivit att åka mopedbil, traktor eller bil med föräldrarna. Jag bor i Hjo, då får vi ofta vänta i någon timme för att åka hem. Ibland får man vänta först en timme i Skövde och sen en timme i Hjo. Jag åkte traktor till skolan, 2,5 mil. Det är för att det inte går en enda buss därifrån jag bor. Att kollektivtrafiken kostar är något eleverna ställer upp på. Även om de tycker att biljetterna är dyra, tycker de flesta att priserna på enkelbiljetterna skulle vara rimliga om giltighetstiden skulle förlängas. Eleverna åker gärna till Skövde, men att betala 104 kronor varje gång de ska åka och träna eller träffa kompisar är inte hållbart sett till deras begränsade studiebidrag. I flera andra kommuner får studenter busskort antingen gratis eller rabatterade, och eleverna hade gärna sett liknande upplägg, som exempelvis gratis busskort över sommarloven eller billigare fritidskort. 100 kr tur och retur till Skövde bara för att gå på middag liksom Det ärendet du har i Skövde tar ofta mer tid och då blir det ganska dyrt. Skulle man förlänga bytestiden hade det varit rimligt. Fem timmar istället för tre kanske? Medan de flesta av eleverna har positiva intryck av busschaufförerna, finns det flera som upprepat fått otrevligt bemötande. Det brukar variera mellan busschaufförerna, exempelvis hälsar vissa glatt och önskar resenärerna en trevlig dag, medan andra upprepade gånger kör förbi eleverna när de står vid busshållplatserna. De elever som har kontaktat Västtrafiks kundservice med klagomål, frågor eller synpunkter har generellt ett negativt intryck och upplever sig inte hörda. Många elever är nöjda med hur kollektivtrafiken fungerar. Det som kan bli bättre är fler bussar på bättre tider. Då inte bara stadsbussarna utan även landsbygdsbussarna. Flera elever upplever att det blir jobbigt när bussar eller tåg plötsligt blir inställda eller inte går som de ska. Ett par elever menar också att det vore bättre om det var färre byten på resorna, eller att bytena sker inom samma färdmedel så att de inte behöver byta från tåg till buss under samma resa. En gång på sommaren fick vi vänta i Skövde i 3 timmar, fast det inte ens var något jätteallvarligt som hade hänt. Jobbigt att behöva byta buss så ofta, måste byta från tåg till buss och sen gå, när det egentligen är en rutt man enkelt kunde ta en buss till. Eleverna är överlag nöjda med bemötande och trygghet i kollektivtrafiken. Ibland kan det vara sura busschaufförer och i vissa fall körde för fort. Eleverna tar upp att vissa bussar kan vara ohygieniska och lukta illa. På en del stationer är det problem med alkoholiserade personer. 33

199 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Jag skulle säga att de helt enkelt är människor, antingen har de en dålig dag eller så har de en bra dag, de är ganska vänliga. När man väntar på tågen och bussarna är det ofta fulla och knäppa personer, i Göteborg och Falköping, känns inte helt okej. En del elever tycker att det är lite krångligt med alla olika busskort och att priserna är för höga. Ett par av de elever som bor på internat men har föräldrahemmet någon annanstans tycker att det borde vara smidigare att byta mellan Västtrafik och SJ. En elev tycker att skolan borde vara mer givmilda när det gäller flerkommunskort. Priset på fritidskort ökar, känns som mer och mer pengar för varje gång man köper. Västtrafik gäller inte hela vägen. Kostar en del extra med det också. Skolan är lite snål med busskort, jag bor utanför Tidaholm men får bara kort in till Tidaholm, var tvungen att byta adress till min kille i Skövde för att få billigare kort, ening De flesta eleverna åker kollektivt till skolan varje dag. På morgonen är det ofta förseningar och det är trångt på bussar och spårvagnar. Eleverna tycker att det ska finnas fler bussfiler och tätare turer för att förhindra detta. Det är viktigt att det finns en alternativ plan om det skulle ta stopp i trafiken. På vintern skulle plogar på spårvagnar och elslingor i spåren kunna hjälpa. När det är förseningar är de dåliga på att förvarna i tid. Det kan vara bättre kommunikation i högtalarna och att det står i appen. Flera elever upplever att det känns otryggt att åka kollektivt på kvällar och helger. Det är framförallt på spårvagnen och när det är folktomt som det finns en oro. En lösning kan vara att ha värdar på spårvagnar och bussar vissa tider. Eleverna berättar att det hade känts tryggt om det fanns någon förutom chauffören att söka hjälp hos. Ett annat förslag är att upprätta en trygghetscentral dit man kan vända sig snabbt. Det kan kännas otryggt på spårvagnar på kvällar och helger eftersom det är många berusade ute. Man skulle kunna ha spårvagnsvärdar på dessa tider så man känner sig säker. På tunnelbanan i Stockholm finns det en trygghetscentral som man kan ringa. Det skulle kunna vara en lösning även här. Flera elever vill att det ska vara billigare att åka kollektivt medan andra tycker att dagens prissättning är rimlig. Att det däremot finns skillnader mellan olika kommuner och regioner upplevs som orättvist. Beroende på vart man bor har eleverna olika förutsättningar för att använda sig av kollektivtrafiken. Eleverna tycker även att det är problematiskt att spårvagnarna inte alltid är tillgängliga för personer med funktionsvariationer eller för barnvagnar. Vi som bor utanför Göteborg räcker busskorten bara till klockan 19 medan korten i Göteborg räcker till klockan 22. Vi får heller inget sommarkort som eleverna som bor i Göteborg får. Det finns ramper på spårvagnarna, men det är ofta sönder. Då kan personer få vänta länge innan de har möjlighet att åka med en annan vagn. De äldre vagnarna har dörrar som behöver tryckas upp. Det går ju inte för dem med barnvagnar. Varför finns de kvar? Det kan bli mycket förseningar i kollektivtrafiken. På morgonen blir det knökat på spårvagnarna och ibland får man inte ens plats. Vi skulle kunna utöka trafiken i rusningstrafik och så behövs det fler bussfiler så att de kommer fram. 34

200 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Åka kollektivt iden Många elever beskriver att deras fritid blir lidande pga. kollektivtrafiken. Främst beskriver de hur bussarna går sällan eller aldrig ute på landsbygden. Vidare berättar några elever att de skulle önska fler avgångar från större orter, som Skövde, för att kunna göra roliga och givande saker på fritiden. Eleverna förklarar att deras kompisrelationer blir drabbade, att de vill träffa sina kompisar under kvällar och helger också. Jag bor i Odenberg, bussen slutar gå klockan 18 på fredag eftermiddag och börjar gå klockan 05 på måndag morgon, det blir en hel helg utan kollektivtrafik det kan bli problematiskt. Idrottsaktiviteter som drabbas..det går ett tåg 22 och ett tåg 02 (från Skövde) Man får sitta på resecentrum och vänta Ett stort antal elever berättar att de tycker att det är för dyrt att åka kollektivtrafik. De beskriver hur de tror att fler skulle åka om det var billigare, att vissa av deras kompisar inte alls har råd att åka överhuvudtaget. Samt att en billigare kollektivtrafik är bra för miljön. Det måste bli billigare, det är inte rimligt att ett fritidskort ska kosta så mycket som det gör nu. Vi ungdomar måste kunna åka kollektivtrafik, och för alla dom som inte har råd, för miljön.. Några 100 kr billigare som start, annars tycker jag att det skulle vara gratis för alla under 18. Viktigt att hålla ner priset för allas skull. Eleverna uttrycker att kollektivtrafiken generellt fungerar dåligt ute på landsbygden. Extra jobbigt upplevs det att de inte kan ta sig till skolan vid tider som stämmer överens med skoltiderna. Ofta får de ta en tidigare buss och vänta på skolan tills de börjar, likaså på eftermiddagen då de får vänta tills bussarna går. Några elever har hittat alternativa sätt att ta sig till skolan, som samåkning med andra i familjen, moped eller bil. Det kostar pengar att ta mig till skolan varje dag! - jag måste ta moppen. Jag betalar för att gå i skolan, vilket inte känns ok Jag tror jag är den som åker mest den fungerar rätt dåligt, skulle nästan säga att det är fördjävligt. 6 mån om året går den (kollektivtrafiken) konsekvent den går sällan ute på landsbygden, man kan få sitta och vänta i några timmar och i skolan några timmar... Några elever upplever att de inte blir bemötta med respekt av personalen på kollektivtrafiken. De beskriver att de blir bemötta med misstro. Vidare berättar några elever att de sett personalen behandla människor rasistiskt. Chaufförer som uttryckt sig rasistiskt och det är ganska ofta när man åker tåg att man blir bemött som om man var en brottsling vad man en gör, att de är på jakt efter en... Generellt...rasism i bussvärlden, hur människor med andra hudfärger blir bemötta jag tycker att det är fördjävligt. Som nyinkommen är det svårt att förstå det här med kontoladdning tågkontrollanterna borde få bemötande-utbildning om hur de skall göra och förklara. Kanske en folder på olika språk 35

201 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Valbara teman Valbara teman Alla ungdomar deltog några veckor innan Demokratitorget i en förberedande träff som leddes av en processledare från Pedagogiskt Centrum. Där fick de ge förslag på ämnesområden som de skulle vara intresserade av att diskutera med politikerna. De temaområden som har diskuterats under vårens demokratitorg är: jämställdhet och jämlikhet, trygghet, miljö och klimat samt integration. De tematiska ämnena kan ses som en antydan om vilka frågor som engagerar unga idag. Då varje tema har varit individuellt anpassat för respektive skola är det svårt att lyfta fram gemensamma beröringspunkter mellan skolorna. Nedan presenteras de fyra temana och de gymnasium där temana diskuterades. Jämställdhet och jämlikhet ldhet Eleverna tycker att jämställdhet och jämlikhet handlar om lika värde och lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet och funktionshinder. Eleverna menar att även om lagar reglerar att alla människor är lika värda finns normer som gör att det i praktiken inte blir så. Människor blir diskriminerade på olika sätt. Kvinnor och män får inte lika lön för lika arbete. Det finns så mycket som inte är jämställt, säger eleverna. Det är inte lika värde idag. Vi har normer som säger hur vi ska vara. Och det blir det ju ändå samhällskillnader mellan människor. Man säger att det är jämställt på arbetsmarknaden men det är det ju inte. Kvinnor och män som tjänar olika fast de har samma jobb. Tänker på folk med diagnos i skolan, får de jämlik hjälp? Det är ganska jämlikhet mellan kön. Finns kanske annat som behöver prioriteras. Eleverna, både tjejer och killarna upplever att vissa killar har väldigt skev kvinnosyn. De tar upp exempel på hur tjejer trakasseras i samhället på grund av hur de klär sig och beter sig. Eleverna säger att det är gamla normer som lever kvar, om hur en kvinna ska vara och hur en man ska vara. För att öka jämställdheten tycker eleverna att killar redan i tidig ålder borde få lära sig hur de ska bete sig mot tjejer. Jag kan inte ha många killar på min snapchat för då är jag en hora. Det är gamla normer som fortfarande finns kvar, hur en tjej ska vara. Enligt mig nu 2017 finns inget sånt. Killar måste lära sig. Men det är inte bara killar heller. Det finns tjejer som ser en tjej som en hora. Som tycker som killar gör. För att det är lite coolt att tycka som killarna. Jag har varit med om småkillar som kan säga fruktansvärda saker om oss tjejer. Även om vi är typ 10 år äldre. Vad har de fått de ifrån? När de är i sån låg ålder, hur kan de säga såna saker? Eleverna kan själva ge exempel på trakasserier och kränkningar som de varit med om eller haft anhöriga som fått utså. Eleverna beskriver hur de fått rasistiska kommentarer på grund av sin hudfärg och att de bär sjal. Vissa av tjejerna säger att de inte känner sig trygga ute. Var med min syster i stan. Kom en person och sa Jävla blatte fly från mitt land. Det är kränkning och rasism. 36

202 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Valbara teman De vanligaste kränkningarna är på grund av kön. Eller på grund av att jag är svart eller att jag bär sjal. Kan höra på staden vuxna människor som häver ur sig rasistiska kommentarer. Och kompisar som blir tafsade på stan. Kvinnor få aldrig ta på sig vad de vill. För lite kläder eller för mycket kläder. Jag har vänner som blivit nedslagna på grund av att de bär sjal. Har du för lite kläder kan du bli våldtagen. Man hör mycket i media. Killar som ger sig på tjejer. På grund av det blir man rädd och begränsar sig väldigt mycket. Ens frihet går bort. Enligt eleverna innebär jämställdhet att det ska vara lika mellan män och kvinnor, inom bl.a. lön men också i relationer. Ett par elever breddar begreppet och menar att det handlar om allas lika värde, oavsett kön, religion eller etnicitet. En elev menar att det är jämställt när tjej kan gå ute på kvällen utan att vara rädd. Alla ska behandlas lika oavsett kön religion eller etnicitet, man ska inte hämmas i den man är. När man inte är rädd när man går ute att bli våldtagen, bara en sån sak, då är det ganska jämställt. De flesta eleverna är överens om att det ser relativt bra ut i Sverige men att det finns saker att förbättra. Det finns olika förväntningar på kvinnor och män som håller kvar dem i gamla roller. Ett par av tjejerna har blivit utsatta för tafsningar, då framförallt på klubben. Flera elever menar att orsaken till många av problemen är att folk är uppväxta med det. Därför är undervisning om jämställdhet i tidiga åldrar en möjlig lösning. Medan en elev är kritisk till att prata om det i tidig ålder. Det är normer och tar lång tid att förändra, juridiskt sett är det jämställt men inte praktiskt sett. Killar får inte gråta, då är man omanlig, tjejer ska helst gilla rosa och jobba inom vården. Lära ut från första början när man är små att det inte är okej att dra i hennes hår bara för att du gillar henne. En del elever tror att det kan vara svårt att komma ut med en annan sexuell läggning än heteronormen. En del elever tror att det är lättare för tjejer att komma ut som homo eller bisexuella än för killar. Samtidigt finns det elever som har egna erfarenheter av det och inte helt delar uppfattningen om att det är svårt. Samtidigt märker man i kompiskretsar att man skämtar om det, att vara bög är ett skällsord, det har det vart ganska länge, finns fortfarande saker att jobba, inget som går av sig själv. ebilder Början av samtalen handlade om förebilder som jobbat jämställdhet & jämlikhet. Eleverna nämner bland annat organisationen Cumuluskraft, Nelson Mandela, Michelle Obama, Joakim Lamotte, Anna Whitlock, Rosa Parks, Susan B Antony, Martin Luther King, Margaret Thatcher, Thomas Sowell, Bill Gates, Kurt Cobain och Zara Larsson. De flesta elever tycker att det inte är jämställt. Det kan vara allt ifrån att män får högre lön till kvinnoförnedrande kommentarer på jobbet. Flera elever har upplevt situationer där killar tillåts att göra dumma saker. Det kan vara ute på klubben eller på idrottslektionen. Min chef kallar mig lilla gumman, han säger bra jobbat mannen till killar och bra jobbat lilla vännen till mig, det är jätteförnedrande. Markerar man det så tar man för mycket plats, om man säger ifrån är man en feminist som förtjänar att dö. Flera elever menar det handlar om normer som sätts redan i tidig ålder. Det finns förväntningar om att män ska vara på ett visst sätt och kvinnor på ett visst sätt. Lösningarna är mer undervisning om t.ex. genus eller att sexualkunskapen breddas 37

203 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Valbara teman till att handla om mer om respekt. Ett par elever tycker att det finns en påtvingad jämställdhet och vill inte att staten ska lägga sig i vad som är en fråga att hantera på individnivå. Jag praktiserade på förskola, en liten tjej som satt o skrek vid bordet när vi åt fick mycket skäll, sen när en kille kastade en macka var det inte alls lika mycket big deal, för att han är kille, dom som gör det är så omedvetna. Kanske borde ha bättre sexualkunskap där man inte bara lär sig om sex och mens, utan också hur man respekterar varandra, oavsett kön, ett nej är ett nej. Ett par elever har upplevt rasism i olika former. Problemet ligger i attityder men positivt är att attityder kan förändras. Det kan också handla om föräldrarnas värderingar. När det gäller konflikten mellan yttrandefrihet och kränkningar så menar en elev att man måste kunna begränsa yttrandefriheten och inte tillåta kränkningar. En annan elev menar det är viktigt att acceptera allas åsikter och inte förtrycka någon. Folk kollar ofta på hudfärgen, jag känner ju jag är annorlunda, idealen uppbyggda på vita människor, får alltid kämpa extra. Föräldrarnas fel, tror inte att någon föds rasist, om farsan säger dom är så här, dom tar våra jobb då lär sig barnet, då hittar dom fakta som stämmer med det dom tror. Är de Eleverna är överens om att det inte är helt jämställt i Sverige. En del menar att det ser bra ut i jämförelse med andra länder, medan andra menar att det är en väldigt lång väg kvar. Lika lön mellan kvinnor och män är något som flera elever tycker borde vara självklart. Flera elever har upplevt kränkningar i någon form. Det kan handla om förminskning av kvinnor eller homofobiska kommentarer. Det är ju inte könet som får lönen. Ute en kväll, det åker förbi en bil full med bilar, dom tutar och visslar, häng med oss tjejer Har en bror som är öppet homosexuell, mer socialt acceptabelt än det var för länge sen, men går förbi i korridoren med sin pojkvän folk som gör kräkljud, på stan folk som pekat finger från bilen. Många elever menar att ojämställdhet är inbyggt i strukturer redan i uppfostran. En elev lyfter fram att folk är rädda för femininitet och att de gärna vill hålla isär maskulinitet och femininitet. Flera elever landar i att undervisning i tidiga åldrar är en lösning. Ett par elever sätter tilltro till den nya generationen. Man skulle kunna lära ut i tidig ålder så att det blir en självklarhet i tidig ålder. I min kompiskrets är vi öppna, inte så dömande som generation längre. Jag tror att vår öppenhet kan besegra det. Ett par elever tar upp kränkningar på nätet och menar att det är lätt att gömma sig bakom en datorskärm. En elev berättar om ett stort bråk som ägde rum på sociala medier i samband med den internationella kvinnodagen. Det startades genom ett inlägg om varför inte männen har en egen dag som sedan eskalerade. Kvinnor kan inte äga sin sexualitet utan att bli kallade horor. Händer väldigt mycket på nätet, det är lättare att gömma sig bakom en datorskärm. Killar som skrev att kvinnor ska brännas på bål, hela Falköping & Skövde som va med, ingen idé att ens argumentera, de blir triggade, dom skrev ju det för att va coola. 38

204 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Valbara teman Trygghet gghet Vissa elever känner sig tryggare i större städer med mycket folk runt omkring sig, andra tänker att mindre orter är tryggare eftersom det inte inträffar lika mycket där. Hemmet och skolan upplevs som en trygg plats av de flesta. Dock uttrycker vissa av tjejerna att det känns otryggt när vuxna män som går vuxenutbildning i skollokalerna stirrar eller försöker ta kontakt med dem. Många associerar otrygghet med att vara ute själv på kvällarna när det är mörkt. I Tibro, Hjo och Karlsborg släcks varannan gatlampa efter kl. 12 vilket eleverna är kritiska till. Sociala medier och snabbare spridning av nyheter tror många är anledningen till att känslan av otrygghet ökar trots att brottsligheten minskar. Enda gången jag känner mig otrygg är om jag är ute själv på kvällen, det behöver inte bara gälla Tibro utan var som helst. När man går hem sent på kvällen i Tibro springer man nästan, speciellt i närheten av parken. När man tänker på trygghet inför framtiden är det lite dåliga upplysningar i skolan om vad man kan söka för utbildning och vad man behöver för det. unga Många elever menar att det är tryggt i Herrljunga. En del menar att det borde kännas mer otryggt eftersom det skulle ta lång tid för polisen att komma ifall något skulle hända. Men eftersom det är en liten stad och många känner varandra så blir det säkrare. Ett par elever lyfter fram att det varit stökigt i vissa områden i Falköping där många nyanlända bor och att det är politikernas uppgift att se till att skapa trygghet för de grupperna. Inte direkt otrygg i Herrljunga, i Göteborg är det lite värre, det är i de större städerna som det mesta sker. Man tänker att en sån grej som hände i Stockholm skulle inte kunna hända i Herrljunga, det känns inte som ett rimligt mål. Anser att det ligger hos kommunpolitikerna att se till att dom människorna inte känner sig otrygga, finns alltid nån anledning att man agerar utåt. En del elever menar att världen blivit otryggare. Terrorattentatet i Stockholm kommer upp i ett par av diskussionerna men flera elever menar att det, precis som mycket annat man läser, inte finns någon anledning att lägga fokus på. Man läser ju hela tiden att folk blir skjutna, men jag går inte runt o tänker på det. Ytterst sällan man nås av det som är positivt, skulle ha lite media som t.ex. tar upp att 20 % blir friskare. Många känner sig mer otrygga med invandrare som kommer, dom tror dom drar med sig kriminalitet, jag tycker bara det är falskt, dom drar alla över en kant. gghet Det finns många olika aspekter av trygghet. Eleverna tar upp allt från att kunna gå på gatan sent på kvällen och vara trygg, till familj och gemenskap och vikten av att ha bra sociala relationer. Samt att veta att man kan få hjälp när man behöver det. Otrygghet Flera elever pratar om vissa platser inne i stan känns otrygga, bl.a. i Nordstan och på Centralen. Där finns gäng och alkoholiserade personer. Ett par elever upplever att det är otryggt att åka spårvagn sent på kvällen. Några elever tar upp problem med hatgrupper och mobbingsidor och ett par elever har upplevt rasism. I Nordstan känner man sig otrygg, massa gäng, läskig känsla, fulla personer, vissa går efter en, känns obehagligt. Jag känner inte tillit till människor jag inte känner, speciellt i kollektivtrafiken eller på stan, har upplevt väldigt mycket rasism. 39

205 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Valbara teman Det är blandade åsikter om samhället blir tryggare eller otryggare. En del menar att otryggheten kommer närmare och närmare, med exempelvis terrorattacken i Stockholm. Samtidigt menar flera att orsaken till otrygghet är den stora mängd nyheter som visas i media. Andra orsaker kan komma från fördomar och även från föräldrar som varnar sina barn för vissa situationer. Tror att det har blivit tryggare men att man tror att det blivit otryggare för att vi läser nyheter, får reda på saker man inte behöver få reda på, ibland oroar jag mig för saker jag absolut inte kan påverka. När det gäller militärtjänst finns det flera olika åsikter. Vissa vill göra lumpen, andra kan tänka sig göra det och vissa vill absolut inte göra det. Vissa tycker att det är bra att folk utbildas så att vi kan försvara oss medan andra tycker att det är slöseri med pengar och några menar att upprustning riskerar att starta krig istället för att motverka dem. Att rusta upp är lite det som startar osäkerheten, tänker man att det ska bli krig så blir det krig. Jag tycker att det är bra, det handlar om att vi måste kunna försvara oss, det är bra att vara förberedd. I Sverige är vi bra på att hantera miljöförstöring här, men vi som konsumenter är inte bra, många onödiga produkter köps, och mycket är importerat. Öka kollektivtrafiken För att eleverna ska ha möjlighet att leva ett hållbart liv måste kollektivtrafiken byggas ut och anpassas. Det handlar om tätare turer och lägre priser. Samtidigt menar ett par elever att det inte är bra att det ska gå tomma bussar, de efterfrågar bättre planering i vilka turer som sätts in. En elev tror att det blir svårt att ställa om helt till kollektivtrafik på landsbygden, utan menar att det handlar om att använda förnyelsebara drivmedel. Ska man välja bort bilen måste man ha ett alternativ, om man ska göra nåt i stan går det inte, busstiderna är inte så bra. I den här kommunen är nog kollektivtrafiken största problemet vi har, svårt att ta sig till andra städer för oss utanför Tidaholm svårt på kvällar o helger. Idéer Flera elever har idéer för att lösa hållbarhetsutmaningarna. Vissa är på individnivå andra på samhällsnivå, det är allt ifrån ändrade regler för A-traktorer till klimatvänliga fonder (se punktlista, bilaga 2). Miljö och Klimat Sam Eleverna är överens om att samhället inte är hållbart. De tar upp allt ifrån oekologiskt mat till utlandsresor och källsortering. Flera elever menar att orsaken är bekvämlighet. I vissa fall handlar det om individens ansvar, i andra fall finns det saker regionen kan göra. Den stora frågan är kollektivtrafiken. kolle Det främsta eleverna föreslår för en hållbar miljö, är en satsning på kollektivtrafiken. De vill dels att det ska finnas miljövänliga alternativ för resor, både avseende kortare sträckor och längre sådana. För längre resor är tåg en bra lösning och en av elevernas vision är att det ska finnas bra tågförbindelser över hela landet, så att tåg blir det självklara valet vid inrikessemestrar. Eleverna menar också att väl fungerande kollektivtrafik är viktig för att få fler att avstå 40

206 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Valbara teman från bilen, speciellt de som bor på landsbygd. Ett alternativ skulle vara att ha mer tillgängligt på nära håll, så man inte blir beroende av att åka längre sträckor för alla ärenden. Vi allihop bor inte i Tidaholm. Om man bor i storstäder är det enkelt att komma åt det man behöver, men om man bor som jag gör är det svårare. Det är en mil till civilisationen. Jag tycker att man ska bygga fler och bättre järnvägar, eller kollektivtrafik. Det ska gå från Riksgränsen till Malmö, alltså det ska gå genom Sverige. Så vill man resa så kan man ta tåget. Jag tycker att man transporterar mycket med båtar, men man kan säkert transportera mer med tåg. Kanske se till så man kan åka tåg under vatten? Med för mycket bilar så tycker jag att man måste satsa mer på kollektivtrafiken. Flera av eleverna ser skolans roll som avgörande för att medvetandegöra människor om miljöfrågor och ge inspiration för hur man kan vara mer miljövänlig. Att använda information som styrmedel föreslås av flera elever och även att skolor serverar vegetarisk mat vissa dagar i veckan för att avdramatisera avsaknaden av kött i maten. Alltså små steg, om hela massan tar små steg så blir det bättre. Utbildning är en stor del. Kanske att skolorna börjar inkludera vegetariska rätter några dagar i veckan. Så man tar bort att vegetariskt är äckligt. Informera om att det finns mer än en sak man kan göra. Informera ungdomar om att man kan äta vegetariskt, att man kan spara energi, att det finns en risk, inte ta det för givet. Skulle eleverna få en påse pengar att styra själva över i miljöfrämjande syfte, är det flera som skulle satsa de pengarna på utveckling av nya tekniker. Miljövänligare bränslen menar flera är rätt väg att gå, och satsningar på elbilar blir en naturlig del i detta. Någon håller dock inte med och menar att det görs tillräckligt som det är, och att exempelvis kampanjer för miljöbilar och kollektivtrafik är att dra det för långt. Ärligt talat så tycker jag att Sveriges miljöpolitik är så bra och Sverige är ett föredöme så vi behöver inte göra så mycket. Vi har redan infört källsortering. Det här med att göra något åt bilar är för mycket. Vi har gjort vårt, de andra får göra sitt. Integration Integration Eleverna beskriver integration som nyanländas möjligheter att komma in samhället genom bostad, utbildning och jobb. Eleverna tar upp hur integration är ett ansvar från samhället och från individen. Några elever lyfter hur en person kan ha bott länge i Sverige, ha både jobb och bostad, men ändå inte vara integrerad att lära sig språket och kulturen är därför också ett eget ansvar. Eleverna är överens om att språket är mycket viktigt för att komma in i samhället. För att öka integrationen tror de på att skapa förutsättningar för möten mellan människor. Det kan handla om föreningsliv och aktiviteter, inte minst för de unga människor som kommer hit. I ett långsiktigt perspektiv handlar integration om att ge förutsättningar för folk att ta sig ur problemområden. Till exempel genom utbildning. Samskolan har till exempel en sprintklass. Jag tycker att det är viktigt att få in unga som kommer hit. Det är bra för oss också. Och de kan lära sig språket. Om alla skolor hade en sprintklass hade det varit bra för integrationen. Jag tror man ska sätta sig själv i samma situation: Hur hade jag velat bli bemött i ett nytt land? Kommer man till ett samhälle där alla är kritiska så blir man själv kritisk. integrationen Enligt eleverna handlar integration till stor del om hur folk bosätter sig i samhället. Eleverna anser att det är problematiskt för integrationen när nyanlända koncentreras till vissa områden samtidigt som det finns områden där människor aldrig kommer i kontakt med nyanlända. Eleverna tycker att 41

207 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Valbara teman samhället är segregerat idag. För att förbättra integrationen bör bostadsområden blandas upp mer, men det behöver också blir lättare för människor att röra sig över stadens olika områden. Det är många nyanlända som kommer hit och hamnar på samma ställe. Man lär sig inte språket så fort och kommer inte in i samhället. Man borde öka möjligheten för människor att ta sig mellan de olika delarna i Göteborg. Eller bygga ut de delar som finns. Att man blandar upp bostäder är viktigt. Det är ju segregerat, i Göteborg och i hela Sverige. Sätt en flyktingförläggning i Långedrag till exempel. Det är den vägen man får gå tror jag. Jag tycker att det blivit bättre med integrationen. Bor i Särö. Det är ett väldigt segregerat område på sitt sätt. Men sedan flyktingar kommit till Säröskolan har det blivit mer blandat. Man drar sig till sin egen kultur. Kan prata samma språk. Känner samvaro. Då blir det ju uppdelat. Många av oss bor väst/sydväst om Göteborg. Det är ju mycket samma människor som bor där. Hade det varit mer uppblandat så hade integrationen varit bättre. Man har fördomar om det man inte vet om. Men det handlar ju om pengar. Det är dyrare huspriser vid havet, alla kan inte bo där. Man kan ju inte ta in folk innan man har bostäder. Och sen när det gäller att få in folk i jobb och utbildning det blir kostnader på kort sikt men kan bli vinst på långt sikt. Sätter du upp bostäder för flyktingar i ex Hovås, det kommer att sänka marknadsvärdet i området och folk som bor där kommer att flytta därifrån. Integrationen blir svår att få till när människor vill bosätta sig med folk från sitt eget land, menar eleverna. Samtidigt, säger eleverna, är det svårt för nyanlända att ha råd med en bostad i centrala Göteborg eller i villaområden vid havet. Eleverna betonar att fler bostäder behöver byggas. Bostadsbyggande tar dock tid en del elever tycker att Sverige inte ska ta emot flyktingar om det inte finns tillräckligt med bostäder. Andra elever menar att vi måste ta emot ändå av humanitära skäl och att länderna i EU måste samarbeta mer. Kostnader för att integrera kommer upp i samtalen. Eleverna menar att det på kort sikt kan kosta samhället att integrera nyanlända i jobb och utbildning men att det på längre sikt kommer att löna sig. Eleverna anser att fördomar finns åt båda hållen hos de som kommer hit och hos svenskarna som bor här. Möten behövs för att minska fördomarna. Men, som en elev uttrycker sig vilka man umgås med beror till stor del på var du bor, vilken skola du går på och vad du har för fritidsintressen. 42

208 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Bilaga 1 Bilaga 1: När samtalen vid varje Demokratitorg var genomförda gavs alla deltagande ungdomar möjlighet att skriva ner förslag eller åsikter på en post it-lapp. Det skulle vara sådant som de inte fått chans att säga eller något som de ville betona som särskilt viktigt. Alla ord är elevernas egna. Ett antal av skolorna står inte med nedan, det är för att eleverna där inte skrivit några Post-it lappar. Ta tillbaka bussen som stannar utanför skolan Fler bostäder i Göteborg En vagn mer på Västtågen under rusning Ville nämna att man borde ha koll på Västtrafiks tider eftersom bussar eller spår kan vara sena eller tidiga vilket förstör ens schema Jämställdhet mellan könen, att homo-hetro osv. inte ska vara något att skämmas över Vårdcentralen kan bli bättre med tider, drop-in, ej vänta länge om det är akut Förebyggande arbete behövs inom jämställdhetsfrågan Trafik-bostad-arbete: hela skiten hör ihop. Fixa trafiken så flyttar fler utanför stan! Bygg fler ställen för aktiviteter för ungdomar Bättre att prata om saker såsom psykisk ohälsa enskilt Att fler tåg ska stanna i Torpåkra och Mollaryd. Det kommer underlätta mycket för många elever. Och sänk priset på tågbiljetter Roligt, borde göras på alla skolor Satsa på Västtrafik Bättre tågtider Fler lokaler att hyra för musikändamål i Herrljunga Tågen till Alingsås kostar för mycket Billigare fritidskort Dåligt att fritidskort bara går efter klockan 2 Ha fler hundgårdar och ha fler ställen man kan släppa hundarna Ha fler hundgårdar i Uddevalla Öppna Trädgården igen. Bidra till uteliv och ungdomar i Uddevalla Tjörn som är en mindre ö har dubbelt så mycket aktiviteter för ungdomar än Orust! Mer fokus på saker att göra och platser att träffas på! Hundgård, där man kan släppa sin hund och det blir en mötesplats. Hade varit jättekul och mysigt. Försöka sänka biobiljetterna. Mer säkerhet, speciellt på nätterna Gratis p-piller till alla tjejer på Ungdomsmottagningen Direktbuss till Jönköping. Cykelbanor från städerna till mindre byar t.ex. Tidaholm till Ekedalen Varför får elever inte mer info om t.ex. psykisk ohälsa och vart man kan vända sig? Trygghet: folk måste lära sig att kunna agera Inför fler elbussar Lära sig att agera Allt för många fulla gubbar på spårvagnar i vissa områden Tågen mellan Göteborg och Älvängen känns otrygga på natten Mycket missnöjd med tandvården eftersom de ignorerar mina klagomål, förminskar och säger åt mig att vänta tills det blir sämre, när jag redan nu har problem Bra belysning skulle göra att jag känner mig tryggare. T.ex. i gångtunnlar i Backa 43

209 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Bilaga 2 Nedan följer en sammanställning av de konkreta förslag och önskemål som ungdomarna framfört vid vårens Demokratitorg. Framtid, jobb och utbildning Fågelviksgymnasiet borde inte läggas ned Släck inte varannan gatlampa på kvällen Det syns för få poliser ute på kvällarna Fler bostäder behövs Många vill studera vidare Kontakter viktigt när man söker jobb Trivsel före lön Eleverna planerar lämna Göteborg efter gymnasiet för att sedan komma tillbaka Yrkesprogram för smalt Svårt att få extra- och sommarjobb om man är under 18 år Många vill stanna i Göteborg Brist på bostäder oroar Fler jobb till ungdomar Sommarjobb även för elever som fyllt 18 Bygg fler bostäder som dessutom ungdomar har råd med Bygg fler och billiga hyreslägenheter Uddevalla skulle vara roligare att bo i om det fanns mer studentliv, bättre uteställen/klubbar Satsa mer på föreningslivet, utöver hockey och fotboll Öppna ett fik vid ån Marknadsför regionens jobb mer för unga så att unga vet att de finns Hjälp egenföretagare och ungdomar matchas, t.ex. genom gratisannonser online Höj lönen för kommunala sommarjobb, gärna till kr i timmen Öka möjligheterna för ungdomar under 18 att få jobb För att få ungdomar att vilja stanna i Tidaholm behövs fler utbildningar i Skövde Låt eleverna få mer kontakt med yrkeslivet genom mer information, yrkesvägledning, mässor etc Prioritera att hjälpa unga människor få ett eget billigt, enkelt boende Prioritera att hjälpa unga människor få ett eget billigt, enkelt boende Hjälp från kommunen att skaffa första boendet Skapa fler lätta jobb för ungdomar och sänk kraven för feriejobb Mer kontakt med arbetslivet redan i skolan Viktigt att studera vidare efter gymnasiet Bygg fler billiga bostäder Kontakter är viktigare än CV för att få jobb orättvist! Fler feriejobb genom kommunen året runt Bättre jobbmöjligheter till ungdomar under 18 år Fler sommarjobb till unga Bygg fler och billiga hyreslägenheter Blanda bostäder, för mångfalden 44

210 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Bilaga 12 Fritid och kultur Satsa mer på idrott och musik Bättre marknadsföring via sociala medier och kommunernas hemsidor Gör kulturen mer tillgänglig Mer kulturaktiviteter inom ramen för undervisning Satsa på föreningar och därmed på integration Möjliggöra för ungdomarna att påverka Skapa mer för ungdomar på Operan, konserthus och teatrar Stadsevent, artister, festivaler (likt Way Out West, Kulturkalaset, Summerburst), event/evenemang, bio, musik och konserter ser unga som lustfyllt Skapa fritidsgårdar och Action Parks. Mötes och hängplatser. Fritidsgårdarna önskas ha fokusområden såsom måleri/utställning, konst, musik etc. Skapa möjligheter för artisterna att komma hit Större platser för t.ex. fik. Att fler får plats! Allmänna uteplatser lyfter en del av eleverna för att skapa möten och att ha ett ställe i stan som de kan vara på. Mer pengar till sport Fler utställningar riktade till unga Musik och dans Få konserter hit, konserter samt artister som unga gillar, festivaler, underhållning Mat (och från olika kulturer). Möjligheter för småföretagare och gatustånd Fler aktiviteter och ej enbart en vecka. Längre perioder! Möta personer, som kommer till skolan, och berättar om sina fokusområden/aktiviteter/inspiration utifrån t.ex. dans. Unga ser det som viktigt att personerna besöker skolan, men också att skolan får besöka dem. Fler mötesplatser för ungdomar. Pröva på! Lära sig mer om andra kulturer Satsa på handboll samt basket. Mycket fokus på fotbollen idag Bio med filmer som ungdomar gillar Klubbar utan åldersgräns Slottsskogen, en positiv mötesplats. Önskar att matställena har öppet längre så unga kan mötas och umgås Inte så dyr kostnad (för aktiviteter/event) Mer fokus samt info kring aktiviteter/event som händer på vinter Fler generella mötesplatser där unga kan umgås Rusta upp och förbättra befintliga mötesplatser, simhall, bibliotek, idrottshallar. Större möjligheter att få prova på nya aktiviteter Det är viktigt att de kulturupplevelser skolan anordnar är relevanta för eleverna Större utbud för unga på konserthuset Mer delaktighet kring de kulturaktiviteter skolan erbjuder Fler fysiska mötesplatser där unga kan umgås Fler festivaler Billigare bio Utomhusbio Satsa på biblioteken Bilracingbana Fler vattenrelaterade aktiviteter och bättre badhus Satsa på en social mötesplats för unga, gärna med 15 års-gräns. Ett café som har kvälls/nattöppet till exempel. Fler aktiviteter som samlar ihop staden till exempel festivaler och konserter för alla smaker Fler utegym, större kulturskola, roligare badhus, konstgräsplan för fotboll, multisporthall och en motorfordonsplats att samlas på med bilar En teater och teaterförening i Tidaholm Lokal att ha LAN i Spelhall med spelmaskiner samt onlinespel Möjlighet att utöva för sporter som kampsport och bågskytte i Tidaholm Konsthus med utställningar, möjlighet att ställa ut och gå kurser Vägg/mur i staden för muralmålning och väggkonst Bättre badhus, parker och gym. Gärna utegym. Mer museiutställningar som unga kan relatera till Mer internationella musikaler till Operan Fler ställen att kunna umgås på gratis inomhus, som Stadsbibliotekets ungdomsdel. Bättre alternativ för unga som vill fortsätta syssla med kultur men är för gamla för kulturskolan En äventyrspark ute med linbana och klätterväggar Fler mötesplatser så att unga slipper träffas enbart hemma eller på McDonalds Satsa på mer kultur som är riktad till unga 45

211 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Bilaga 2 Prata mer om psykisk ohälsa Bättre öppettider på ungdomsmottagningen Fler tider och bättre bemötande på vårdcentralen Låt eleverna besöka ungdomsmottagningen i tidigare åldrar Minska väntetiderna. Positivt med gratis tandvård. Viktigt med tydlig information och kommunikation. Sjukhusmiljön är viktig för välmåendet Viktigt med bemötandet och att de tas på allvar Information i skolan runt psykisk ohälsa Det behöver finnas personer att prata med vid behov Längre öppettider och helgöppet på ungdomsmottagningen i Herrljunga Bättre tillgänglighet på skolsköterskan Mer personal på akutmottagningen Mindre slarv på vårdcentralen i Herrljunga Vården ska finnas nära och du ska få ett bra bemötande. Tidig information runt psykisk ohälsa. Viktigt att det finns vuxna som håller koll på elevernas hälsa. Ökade öppettider, genom drop- in tider på flera dagar och senare tider. Bättre skol-och sjukhusmat Korta väntetiderna till vårdcentral och sjukhus Bättre dialog mellan läkare och patient-bättre bemötande Utöka besöks- och telefontider till UMO Bättre information om hur alkohol och droger påverkar hälsan Mer och bättre undervisning i idrott och hälsa Bättre skolmat Mer individfokuserad vård Bättre dialog mellan läkare och patient Utöka öppettider på ungdomsmottagning Mer resurser till elevhälsa Förkorta väntetiderna Information i väntan på vård Viktigt med bemötandet, så eleverna känner att de tas på allvar Tidigt information om psykisk ohälsa Samordning bland lärarna kring prov Närvarande vuxna Ökade öppettider inom vården Längre öppettider och mer drop- in på ungdomsmottagningen Enklare att boka tid hos ungdomsmottagningen Kortare väntetider inom vården Mer tillgänglig information om ungdomars rätt till vård 46

212 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Bilaga 12 Bättre förbindelser mellan Hjo och Tibro. Varför måste alla bussar gå via Skövde? För tryggheten och trafiksäkerheten behövs fler bussar på kvällar/helger mellan Skövde-Tibro- Karlsborg samt Skövde-Hjo. Wifi på bussen och möjlighet att ladda mobilen Billigare busskort! Synpunkt: Stadsbussarna i Skövde borde ha någon mer linje. Ta tillbaka gamla linje 6 Otrygghet Gratis kollektivtrafik hela tiden, även under sommaren. Överfulla fordon, särskilt Blå Express Kungsbacka-GBG på morgonen Gratis kollektivtrafik Spårvagnslinje 13 från Hisingen behöver ha fler än en vagn Sommarlovskort Tågtider som passar skoltiderna Fler tågturer till och från Borås, för ett hållbart liv Dyrt att åka kollektivtrafik Kollektivtrafiken inte ett tillräckligt bra alternativ till bilen. Viktigt att kunna åka kollektivt på fritiden Otrygga stationshus/platser Fritidskort inte för alla? Fler bussar och bättre förbindelser till och från landsbygden utanför Tidaholm Laddningsuttag (USB) i bussarna Bättre anslutningar Billigare resor Längre bytestider för enkelbiljetter Direktbuss till Jönköping Större sittplatser, anpassade för längre personer Fler bussar mellan Tidaholm och Hjo Sätt in bälten på tåg Sänk priserna Bra att de har wifi på stadsbussar Förbättra möjligheterna för rullstolar och barnvagnar Fritidskorten borde gälla större delar av dygnet Istället för att betala per station så borde man betala för sträckan Fler bussfiler och tätare turer Spårvagnsvärdar på kvällar och helger Införande av en trygghetscentral för kollektivtrafiken Samma villkor för busskorten för alla elever Bättre tillgänglighet för personer med funktionsvariationer Gör det lättare att åka kollektivtrafik på fritiden. Billigare kollektivtrafik Bättre kollektivtrafik till skolan (från landsbygden) Bättre bemötande från buss och tågpersonal Stadsbussarna i Uddevalla är alltid fulla, även pendelbussarna på morgonen och efter skolan Det är ofta problem med tågförseningar och information kommuniceras inte tillräckligt bra till resenärer Anslutningarna mellan buss och/eller tåg i Håby, Dingle och Myggenäs fungerar inte bra. Anslutningar på Torp Terminalen fungerar bra 47

213 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Demokratitorg rapport våren 2017 Bilaga 12 Valbara teman Jämställdhet och jämlikhet Lika lön för lika arbete prioriterad fråga om jag går samma utbildning som min manliga kollega varför ska han tjäna mer? När det gäller jämlikhet: se på människan utifrån vad individen behöver diagnos etc. Jobba med killars kvinnosyn redan från tidig ålder Öka jämställdheten och jämlikheten med bättre sammanhållning, jobbförhållanden (lika lön etc.) och ömsesidig respekt Ordna föreläsningar eller temadagar på skolan om jämställdhet och jämlikhet Satsa på insatser vid tidig ålder Strängare straff för våldtäkt Gör sexualkunskapen bredare än det heterosexuella Ta fram förebilder som inte är inom den heteronormativa gruppen Undervisning om genus redan från första klass Arrangera föreläsningar på t.ex. fritidsgårdar om jämställdhet Göra mer reklam för hbtq evenemang, samt hbtq-cafét Mer om jämställdhet i undervisningen Skapa ett mer jämlikt samhälle genom att aktivt gå emot kapitalismen och marknadens intressen. Trygghet Fågelviksgymnasiet borde inte läggas ned. Släck inte varannan gatlampa på kvällen. Det syns för få poliser ute på kvällarna. Fler bostäder behövs. Prata om det som känns bra, att det inte är som media säger Det var bra att det sattes in lampor i parken i Herrljunga Spårvagnsvärd under vissa mer utsatta tider eller, en trygghetscentral dit man kan ringa dit någon som kommer när det stökigt, på gång att bli bråk eller om någon är rasistisk. Tätare spårvagnturer runt 12-slaget så att man slipper stå och vänta så länge vid Brunnsparken eller Centralen Mindre pappersarbete för poliser så att det kan vara ute inte bara när det har hänt något dåligt En elev vill att svenska poliser ska få elchockpistoler Miljö och Klimat R Subventionera elbilar Fler el-laddningsstationer Undervisa ännu mer om miljö & klimat mer i skolan Arrangera klädbytardagar Källsorteringskärl i varje hushåll Ändra lag för a-traktorer: öka gränsen för hastigheten och få ner varvtalen Handla klimatvänliga fonder Gör vandringsleder, vid sisustugan i hökens ås Minska matsvinn genom att sluta titta på datummärkning och börja använda sunt förnuft Ge bönderna bättre betalt Mer information om energianvändning i vardagen Satsa på kollektivtrafiken Mer miljövänliga bränslen Mer miljömedvetenhet genom utbildning Satsa på nya tekniker Integration Minska segregationen genom att aktivt blanda upp bostadsområden Gör det lättare för människor att röra sig över stadens områden Språket är viktigt för möjligheten att komma in i samhället Möten mellan nyanlända och svenskar behövs för att motverka de fördomar som finns. Viktigt att få in de nyanlända unga i samhället mer aktiviteter, mötesplatser Bygg fler bostäder, till alla 48

214 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Följebrev Demokratitorg (2) Datum Diarienummer RS Regionutvecklingsnämnden Kulturnämnden Kollektivtrafiknämnden Miljönämnden Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Kommittén för mänskliga rättigheter Summering av Demokratitorg våren 2017 Under våren 2017 genomfördes tio Demokratitorg på lika många skolor runt om i Västra Götaland. De frågor som diskuterades är sammanfattade i en rapport som finns att läsa på Rapporten innehåller en sammanfattning av Demokratitorgen och skriftliga synpunkter från elever på de deltagande skolorna med förslag och önskemål. Vissa av dessa berör regionens verksamheter och är möjliga att påverka genom politiska beslut. Som ett led i dialogen med invånarna vill regionfullmäktiges presidium gärna få svar från berörda nämnder och styrelser, med reflektioner på de synpunkter, frågor och förslag som har framkommit i rapporten. Svar önskas senast till regionstyrelsen@vgregion.se (märk svaret med diarienummer RS ) enligt nedan (men det går självklart bra att även reflektera över rapporten i sin helhet): Tema: Framtid, jobb och utbildning Svar önskas från regionutvecklingsnämnden. Tema: Kultur och fritid Svar önskas från kulturnämnden och kollektivtrafiknämnden. Tema: Kollektivtrafik och infrastruktur Svar önskas från kollektivtrafiknämnden. Tema: Vård och hälsa Svar önskas från hälso-och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Tema: Jämställdhet och jämlikhet Svar önskas från kommittén för mänskliga rättigheter. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionfullmaktige@vgregion.se

215 Rapport Demokratitorg HSNS Rapport Demokratitorg 2017 : Följebrev Demokratitorg (2) Tema: Trygghet Svar önskas från kollektivtrafiknämnden och regionutvecklingsnämnden. Tema: Miljö och klimat Svar önskas från miljönämnden och kollektivtrafiknämnden. Tema: Integration Svar önskas från kommittén för mänskliga rättigheter, kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden. Med vänliga hälsningar Regionfullmäktiges presidium Magnus Berntsson Per Tenggren Madeleine Jonsson Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande

216 4-1 Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Formulering av vårdgarantin i vårdöverenskommelser : Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Formulering av vårdgarantin i vårdöverenskommelser 16 (29) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Formulering av vårdgarantin i vårdöverenskommelser Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvårdsnämnderna och berörda utförarstyrelser att tillämpa föreslagna formuleringar gällande vårdgarantin i vårdöverenskommelser 2018 och att de placeras i kappan på vårdöverenskommelsemallarna Sammanfattning av ärendet På de gemensamma presidieöverläggningarna (GPÖ) den 3 mars 2017 gavs ett uppdrag till koncernkontoret att komma med förslag till enhetlig skrivning kring vårdgarantin inför VÖK Koncernkontoret föreslår att följande skrivningar läggs in i kappan i VÖK-mallen, med X avses respektive utförare. Sjukhus X ansvarar för att patienter erbjuds vård inom fastställda garantitider. Detta gäller under förutsättning att de regionala tillgänglighetsatsningarna motsvarande minst 2017 års volym och finansiering kvarstår för hela koncernen under Om besök och/eller åtgärd inte kan erbjudas inom fastställda garantitider, ska patienten erbjudas detta på annan vårdinstans, i enlighet med de regelverk som fastställts för det regiongemensamma tillgänglighetsarbetet. X ska medverka i det regiongemensamma tillgänglighetsarbetet för att optimera den samlade kapaciteten samt för att lösa uppkomna problem/förändrade förutsättningar för att nå vårdgarantin vid samtliga sjukhus i VGR. För att uppfylla vårdgarantin samverkar ägare, beställare och utförare. Beställd primärvård och Habilitering & Hälsa X ansvarar för att patienter erbjuds vård inom fastställda garantitider. Om besök och/eller åtgärd inte kan erbjudas inom fastställda garantitider, ska X inom garantitiden, hjälpa patienten att få sitt besök och/eller åtgärd på annan vårdenhet. I första hand ska vården erbjudas i en annan enhet i verksamheten inom Västra Götalandsregionen, i andra hand hos annan vårdgivare. X ska medverka i det regiongemensamma tillgänglighetsarbetet för att VGR ska klara vårdgarantin. För att uppfylla vårdgarantin så samverkar ägare, beställare och utförare. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

217 4-1 Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Formulering av vårdgarantin i vårdöverenskommelser : Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Formulering av vårdgarantin i vårdöverenskommelser 17 (29) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Skickas till Hälso- och sjukvårdsnämnderna för genomförande Berörda utförarstyrelser för genomförande Leena Ekberg för genomförande Eva Arrdal för kännedom Rolf Ottosson för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

218 av vårdgarantin i vårdöverenskommelser - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Formulering av vårdgarantin i vårdöverenskommelser : Bilaga: Formulering av vårdgarantin i vårdöverenskommelser 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Tomas Andersson Telefon: E-post: tomas.p.andersson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Formulering av vårdgarantin i vårdöverenskommelser Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvårdsnämnderna och berörda utförarstyrelser att tillämpa föreslagna formuleringar gällande vårdgarantin i vårdöverenskommelser 2018 och att de placeras i kappan på vårdöverenskommelsemallarna Sammanfattning av ärendet På de gemensamma presidieöverläggningarna (GPÖ) den 3 mars 2017 gavs ett uppdrag till koncernkontoret att komma med förslag till enhetlig skrivning kring vårdgarantin inför VÖK Koncernkontoret föreslår att följande skrivningar läggs in i kappan i VÖK-mallen, med X avses respektive utförare. Sjukhus X ansvarar för att patienter erbjuds vård inom fastställda garantitider. Detta gäller under förutsättning att de regionala tillgänglighetsatsningarna motsvarande minst 2017 års volym och finansiering kvarstår för hela koncernen under Om besök och/eller åtgärd inte kan erbjudas inom fastställda garantitider, ska patienten erbjudas detta på annan vårdinstans, i enlighet med de regelverk som fastställts för det regiongemensamma tillgänglighetsarbetet. X ska medverka i det regiongemensamma tillgänglighetsarbetet för att optimera den samlade kapaciteten samt för att lösa uppkomna problem/förändrade förutsättningar för att nå vårdgarantin vid samtliga sjukhus i VGR. För att uppfylla vårdgarantin samverkar ägare, beställare och utförare. Beställd primärvård och Habilitering & Hälsa X ansvarar för att patienter erbjuds vård inom fastställda garantitider. Om besök och/eller åtgärd inte kan erbjudas inom fastställda garantitider, ska X inom garantitiden, hjälpa patienten att få sitt besök och/eller åtgärd på annan vårdenhet. I första hand ska vården erbjudas i en annan enhet i verksamheten inom Västra Götalandsregionen, i andra hand hos annan vårdgivare. Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

219 av vårdgarantin i vårdöverenskommelser - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Formulering av vårdgarantin i vårdöverenskommelser : Bilaga: Formulering av vårdgarantin i vårdöverenskommelser Datum Diarienummer HS (3) X ska medverka i det regiongemensamma tillgänglighetsarbetet för att VGR ska klara vårdgarantin. För att uppfylla vårdgarantin så samverkar ägare, beställare och utförare. Fördjupad beskrivning av ärendet Inför VÖK 2017 tog en partsammansatt grupp (ägare, beställare och utförare) fram mallar för VÖK, detta för att skapa en mer enhetlig hantering och förenklad administration. Delar av dessa mallar, den så kallade kappan, är gemensamma och är inte föremål för förhandling. Dessa mallar omfattade inte en enhetlig skrivning gällande ansvaret för upprätthållande av vårdgarantin, utan det har varit föremål för diskussion och förhandling. Detta har lett till olika skrivningar vilket i sin tur medfört otydligheter kring var ansvaret för upprätthållandet av vårdgarantin ligger. För att undvika detta anser Koncernkontoret att gemensamma skrivningar bör läggas i kappan. På de gemensamma presidieöverläggningarna (GPÖ) gavs ett uppdrag till koncernkontoret att komma med förslag till enhetlig skrivning kring vårdgarantin inför VÖK Beredning har skett via en partsammansatt grupp - beredningsgrupp VÖK. Gruppen är överens om att det krävs olika skrivningar för sjukhusen och beställd primärvård och Habilitering & Hälsa. Vidare är gruppen i stort överens om förslagen men har inte kunnat enas i alla detaljer kring tolkning av skrivning. Förslaget för sjukhusen Oenighet råder om tolkning av första meningen. Utförarna menar att vårdgarantiansvaret hos utförarna begränsar sig till volymerna som beställs i VÖK. För vård inom produktions- och kapacitetsplanerade områden, de så kallade PK-områdena, kan sjukhusen ta ansvar för vårdgarantin så länge som ägaren är aktiv och går in med tillägg/utökat tillägg samt upphandlar vård i nuvarande omfattning. I övriga områden kan vårdgarantin tas upp till tak. Koncernkontoret menar att vårdgarantin måste omfatta alla oavsett beställd volym och oavsett om det innefattas av PK områden. Utföraren ansvarar för att de patienter som söker hos vårdgivaren får vård inom vårdgarantin. De patienter som inte kan omhändertas i egen verksamhet ska skickas till annan vårdgivare för vård inom garantitiderna. Förslaget för beställd primärvård och Habilitering och Hälsa Utförarna önskar tillägg i första stycket Beställaren ansvarar för finansiering av vårdöverenskommelsen. samt ändra mening i sista stycket till Om förutsättningar förändras under året som påverkar möjligheten att uppfylla vårdgarantin, så ska ägare, beställare och utförare samverka för att gemensamt lösa den uppkomna situationen. Detta utifrån att förutsättningarna kan förändras

220 av vårdgarantin i vårdöverenskommelser - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Formulering av vårdgarantin i vårdöverenskommelser : Bilaga: Formulering av vårdgarantin i vårdöverenskommelser Datum Diarienummer HS (3) under året och H&H och beställd primärvård (förutom i begränsad omfattning) inte har fastställda volymer eller prestationsersättning i beställningen. Koncernkontoret menar att VÖK får anses finansierad då den skrivs under och att ägarens åtagande (tredjepart) inte kan skrivas in tydligare i överenskommelse mellan beställare och utförare. Beredning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ansvarar enligt sitt reglemente för att besluta om anvisningar för beställningar och vårdöverenskommelser i syfte att samordna Västra Götalandsregionens beställningsarbete. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsnämnderna för genomförande Berörda utförarstyrelser för genomförande Leena Ekberg för genomförande Eva Arrdal för kännedom Rolf Ottosson för kännedom

221 ästra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn 24 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Diarienummer HS Beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar för egen del följande: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner föreslagen inriktning för transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn enligt förslag i beslutsunderlaget daterat Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande får i uppdrag att teckna tilläggsöverenskommelse med berörda utförarstyrelser om transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn. 3. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen finansierar inrättande av transportorganisationen med kr för 2017 och 15 mnkr för 2018 ur statsbidraget för förlossningsvården och kvinnors hälsa. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att regionstyrelsen beslutar följande; 1. Regiondirektören får i uppdrag att samordna transportorganisationen. Sammanfattning av ärendet Med ett transportteam för svårt sjuka nyfödda barn ges alla invånare samma förutsättningar till intensivvårdstransporter oberoende av ålder och bostadsort. Därmed ges nyfödda barn inom Västra Götalandsregionen jämlik och patientsäker vård oavsett ålder eller bostadsort. Förslaget är att inrätta ett transportteam som utgår från Sahlgrenska universitetssjukhuset. Teamet ska bestå av en läkare och en sjuksköterska, båda med särskilda kompetenskrav. De ska ha beredskap dygnet runt, alla årets dagar med 30 minuters inställelsetid. Det behövs en ny ambulans för väg som anpassas för transporter av tidigt födda svårt sjuka barn. Ambulansen ska bemannas med en larmförare. Sahlgrenska universitetssjukhus Västra Götalandsregionens ambulanshelikopter ska certifieras att kunna användas till kuvöstransporter. Den föreslagna transportorganisationen beräknas kunna vara i full drift i maj/juni Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ansvarar enligt reglementet, punkt k), för att träffa och följa upp vårdöverenskommelser och vårdavtal som inte ingår i hälso- och sjukvårdsnämndernas uppdrag eller som är av särskild regiongemensam karaktär. Regionstyrelsen har enligt reglementet ett samordningsansvar för Västra Götalandsregionens egna utförarverksamheter. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

222 ästra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn 25 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Beredning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har fått information om ärendet den 31 maj Ägarutskottet har fått information om ärendet den 24 maj Fackliga organisationerna har fått information enligt MBL 19 den 22 maj Förhandling enligt MBL 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 19 juni I samband med förhandlingen begärde de fackliga organisationerna en risk- och konsekvensanalys gällande arbetsmiljö och personalsynpunkt, vilket har genomförts och återrapporterats. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder för kännedom Berörda sjukhusstyrelser Eva Arrdal för genomförande Anna Erlingsdotter Wass Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

223 - och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Tjänsteutkåtande - Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Sofie Rundberg Telefon: E-post: ann.sofie.rundberg@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar för egen del följande: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner föreslagen inriktning för transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn enligt förslag i beslutsunderlag daterat Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande får i uppdrag att teckna tilläggsöverenskommelser med berörda utförarstyrelser om transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn. 3. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen finansierar inrättandet av transportorganisationen med kr för 2017 och 15 mnkr för 2018 ur statsbidraget för förlossningsvården och kvinnors hälsa. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regiondirektören får i uppdrag att samordna transportorganisationen. Sammanfattning av ärendet Med ett transportteam för svårt sjuka nyfödda barn ges alla invånare samma förutsättningar till intensivvårdstransporter oberoende av ålder och bostadsort. Därmed ges nyfödda barn inom Västra Götalandsregionen jämlik och patientsäker vård oavsett ålder eller bostadsort. Förslaget är att inrätta ett transportteam som utgår från Sahlgrenska universitetssjukhuset. Teamet ska bestå av en läkare och en sjuksköterska, båda med särskilda kompetenskrav. De ska ha beredskap dygnet runt, alla årets dagar med 30 minuters inställelsetid. Det behövs en ny ambulans för väg som anpassas för transporter av tidigt födda svårt sjuka barn. Ambulansen ska bemannas med en larmförare. Sahlgrenska universitetssjukhus Västra Götalandsregionens ambulanshelikopter ska certifieras att kunna användas till kuvöstransporter. Den föreslagna transportorganisationen beräknas kunna vara i full drift i maj/juni Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

224 - och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Tjänsteutkåtande - Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Datum Diarienummer HS (3) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ansvarar enligt reglementet, punkt k), för att träffa och följa upp vårdöverenskommelser och vårdavtal som inte ingår i hälso- och sjukvårdsnämndernas uppdrag eller som är av särskild regiongemensam karaktär. Regionstyrelsen har enligt reglementet ett samordningsansvar för Västra Götalandsregionens egna utförarverksamheter. Fördjupad beskrivning av ärendet Regionstyrelsen har antagit rapporten Översyn och utredning av neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen 2013 ( , dnr RS ). Regionstyrelsen gav då regiondirektören i uppdrag att: samla komplicerad neonatal intensivvård till Sahlgrenska universitetssjukhus (SU)/Östra sjukhuset samt att i uppdrag att utreda förutsättningarna att inom SU samla neonatalsjukvård till Östra sjukhuset utreda förutsättningarna för att inrätta en regional transportorganisation vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU för svårt sjuka nyfödda. inrätta en regional studierektorsfunktion (läkare) som tillgång för alla yrkesgrupper inom neonatologin. Neonatalsjukvård inom Sahlgrenska universitetssjukhus bedrivs idag enbart på Östra sjukhuset. Sjukhusdirektören på Sahlgrenska universitetssjukhuset har under 2015 och 2016, på regiondirektörens uppdrag, genomfört en översiktlig utredning som behandlats av koncernledning hälso- och sjukvård. Koncernledning hälso- och sjukvård ställde sig våren 2016 bakom förslaget som att tillskapa en transportorganisation med dedikerade team (läkare och sjuksköterska med specialistkunskaper i neonatalintensivvård) som kan transportera barnen på väg och i luften. Neonatalrådet med representanter för berörda utförarförvaltningar inom hälsooch sjukvård och med direktören för koncernstab utförarstyrning och samordning som ordförande har därefter som styrgrupp lett arbetet med att ta fram ett konkret förslag till hur en transportorganisation kan se ut. Representanter för prehospital verksamheten har tagit del av rapporten och lämnat synpunkter. Inom neonatalrådet pågår arbetet med regional studierektorsfunktion. Det förväntas vara klart i juni Finansiering Den årliga kostnaden för transportteam och anpassad ambulans beräknas till 20,4 mnkr. Initiala kostnader beräknas till 400 tkr. Under 2016 hade förvaltningarna i 1,9 mnkr i direkta kostnader för transporter, dessa kommer att upphöra. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås finansiera inrättandet av transportorganisationen för svårt sjuka nyfödda barn med 400 tkr för 2017 och upp till 15 mnkr för 2018 ur statsbidragen för förlossningsvård och kvinnors hälsa. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har den 30 augusti 2017 beslutat om fördelning av tillkommande statsbidrag för förlossningsvården 2017/ ,5 mnkr

225 - och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Tjänsteutkåtande - Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Datum Diarienummer HS (3) reserverades för regiongemensamma satsningar, där uppstarten av neonatal transportorganisation bedöms inrymmas. Ersättning betalas ut när kostnaden har uppkommit efter förankring i neonatalrådet. Finansiering för 2019 och framåt bereds i särskild ordning. Beredning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har fått information om ärendet den 31 maj Ägarutskottet har fått information om ärendet den 24 maj Fackliga organisationerna har fått information enligt MBL 19 den 22 maj Förhandling enligt MBL 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 19 juni I samband med förhandlingen begärde de fackliga organisationerna en risk- och konsekvensanalys gällande arbetsmiljö och personalsynpunkt, vilket har genomförts och återrapporterats. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Eva Arrdal Direktör utförarstyrning och samordning Bilaga Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn, daterat Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se

226 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn 1 (13) Beslutsunderlag Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Sofie Rundberg Telefon: E-post: ann-sofie.rundberg@vgregion.se Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

227 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo 2 (13) Innehåll Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo... 1 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Transporter av barn som behöver neonatal intensivvård... 4 Nuläge i Västra Götalandsregionen... 5 Förslag transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn i VGR... 8 Kostnader... 12

228 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo 3 (13) Sammanfattning Med ett transportteam för svårt sjuka nyfödda barn ges alla invånare samma förutsättningar till intensivvårdstransporter oberoende av ålder och bostadsort. Därmed ges nyfödda barn inom Västra Götalandsregionen jämlik och patientsäker vård oavsett ålder eller bostadsort. Förslaget är att inrätta ett transportteam som utgår från SU. Teamet ska bestå av en läkare och en sjuksköterska, båda med särskilda kompetenskrav. De ska ha beredskap dygnet runt, alla årets dagar med 30 minuters inställelsetid. Det behövs en ny ambulans för väg som anpassas för transporter av tidigt födda svårt sjuka barn. Ambulansen ska bemannas med en larmförare. VGRs ambulanshelikopter ska certifieras att kunna användas till kuvöstransporter. Den årliga kostnaden för transportteam och anpassad ambulans beräknas till 20,4 mnkr. Initiala kostnader beräknas till 400 tkr. Under 2016 hade förvaltningarna i 1,9 mnkr i direkta kostnader för transporter, dessa kommer att upphöra.

229 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo 4 (13) Bakgrund Regionstyrelsen har antagit rapporten Översyn och utredning av neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen 2013 ( , dnr RS ). Regionstyrelsen gav då regiondirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta en regional transportorganisation vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU för svårt sjuka nyfödda. Sjukhusdirektören på Sahlgrenska universitetssjukhuset har under 2015 och 2016, på regiondirektörens uppdrag, genomfört en översiktlig utredning som behandlats av koncernledning hälso- och sjukvård. Koncernledning hälso- och sjukvård ställde sig våren 2016 bakom förslaget om att tillskapa en transportorganisation med dedikerade team (läkare och sjuksköterska med specialistkunskaper i neonatalintensivvård) som kan transportera barnen på väg och i luften. Neonatalrådet med representanter för berörda utförarförvaltningar inom hälsooch sjukvård och med direktören för koncernstab utförarstyrning och samordning som ordförande har därefter som styrgrupp lett arbetet med att ta fram ett konkret förslag till hur en transportorganisation kan se ut. Transporter av barn som behöver neonatal intensivvård Inom en väl fungerande perinatal vårdorganisation förlöses kvinnor med riskgraviditeter på vårdenhet som har kapacitet och kompetens att ta hand om det sjuka nyfödda barnet. Intrauterina transporter, dvs när barnet transporteras i mammans mage ska alltid eftersträvas när det är möjligt. Dock uppstår akuta situationer där sjuka nyfödda barn behöver transporteras till enhet med avancerad neonatal intensivvård, barnkirurgisk vård eller barnhjärtsjukvård inklusive barnhjärtkirurgi. Transport av ett sjukt nyfött barn innebär stora risker och tillståndet kan försämras under transport av ett kritiskt sjukt nyfött barn. Det är därför av mycket stor betydelse att transporterande personal har kunskap och erfarenhet att upptäcka försämring och sätta in rätt behandling under pågående transport. Socialstyrelsen bedömer att specialiserad neonatalvård kräver en väl fungerande transportorganisation med schemalagd beredskap. Neonatala transporter bör organiseras med beredskap, så att barnet kan transporteras så snart som möjligt, och utföras av ett specialiserat transportteam. (Vård av extremt för tidigt födda barn en vägledning för vård av barn födda före 28 fullgångna graviditetsveckor. Socialstyrelsen ) Läget i Västra Götalandsregionen är följande: När en vuxen kritiskt sjuk/skadad patient behöver transporteras till en högre vårdnivå kan ambulans på väg eller ambulanshelikopter nyttjas. För svårt sjuka, nyfödda barn räcker inte den kompetens som idag bemannar ambulans på väg utan det avlämnande sjukhusets personal med kompetens av neonatal intensivvård alternativt barnintensivvård följer med barnet i ambulansen. Ambulanshelikopter kan inte användas då personal med medicinsk kompetens för neonatala transporter inte har behörighet/utbildning för helikoptertransporter. Svårt sjuka nyfödda barn ges alltså inte samma förutsättningar för intensivvårdstransporter som vuxna.

230 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo 5 (13) Nuläge i Västra Götalandsregionen Typ av transporter Akuta transporter från länssjukvård till regionvård Ett barn i akut tillstånd, som är svårt sjukt eller riskerar att bli svårt sjuk behöver flyttas omgående. Transporterna genomförs under dygnets alla timmar. Jourhavande läkare och sjuksköterska som är i tjänst måste i dagsläget lämna länssjukhuset för att transportera barnet. För att säkerställa kompetensen på avsändande länssjukhus behöver oftast personalen ersättas genom att andra kallas in. Själva transporten kan då påverka andra delar av verksamheten, inte enbart neonatalvården. Tidsåtgången för berörd personal att medverka i en akuttransport är minst 3-4 gånger den tid det tar att åka på vägen från det avlämnande till det mottagande sjukhuset. Planerade transporter av barn hemmahörande i VGR Följande transporter kan planeras återtransporter från regionsjukhuset till länssjukhusen transporter som behöver ske på grund av platsbrist återtransporter av barn som har varit i behov av vård som inte kan erbjudas inom VGR (ex lung-ecmo) transporter av barn som har fötts på sjukhus utanför VGR Målet är att genomföra dessa transporter under dagtid vardagar, men ibland kan det uppstå behov även på kvällar/helger. Ofta försöker man bemanna dessa transporter utifrån lagt schema, vanligtvis behöver personalen börja jobba några timmar tidigare eller jobba längre än planerat för att schema och transport ska gå ihop. Ibland behöver såväl sjuksköterska som läkare ringas in från ledig tid för att transporten ska kunna genomföras. Planerad verksamhet får ofta ändras för att en planerad transport ska kunna genomföras. Transporterna kan även genomföras av något av de neonatala transportteam som finns i landet (Umeå, Stockholm, Uppsala) Antal neonatala transporter av barn hemmahörande i VGR under 2016 transporter i bilaga 1) 1 Utsökning har gjorts ur kvalitetsregistret SNQ gällande transporter mellan sjukhusen och från Elvis-statistik (om en patient finns med på två olika förvaltningar inom 6 timmar så har det skett en transport mellan de olika förvaltningarna). Sammanställningen baseras på SNQ-resultatet samt de transporter som antas finnas med utifrån Elvis

231 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo 6 (13) Planerade transporter för svårt sjuka nyfödda barn från annat landsting Gravida kvinnor, från andra landsting, vars väntade barn förväntas behöva avancerad neonatal intensivvård kan förlösas på SU. Efter avslutad vård på SU behöver barnet återtransport till hemsjukhuset. För den transporten ansvarar hemlandstinget, ibland köps transporten av VGR. Fordon för transporter av svårt sjuka nyfödda barn i VGR Ambulanstransport på väg På SU är samtliga ambulanser anpassade för transporter med kuvös. NU har två som är anpassade för kuvöstransporter, SKAS och SÄS har varsin. Samtliga sjukhus har en till två transportkuvöser. Vid akuta transporter av svårt sjuka barn är ambulansen bemannad med ordinarie team, det vill säga två personer varav minst en är sjuksköterska förutom den läkare och sjuksköterska som tar hand om barnet. Ambulanstransport i luften VGRs ambulanshelikopter används inte i nuläget för transporter av svårt sjuka nyfödda barn med behov av kuvöstransport. Det beror på att personal med medicinsk kompetens för neonatala transporter inte har behörighet/utbildning för helikoptertransporter. Transportteam, Sverige I Umeå, Uppsala och Stockholm finns idag specialiserade transportteam med beredskap dygnet runt, alla årets dagar samt god funktion och effektivitet. Samverkan på riksnivå sker i två nätverk, dels Transcent-gruppen som är en arbetsgrupp i Svenska Neonatalföreningen och dels SNQ transport som arbetar för att kvalitetssäkra transporter. I dagsläget anlitar VGR främst Uppsalas transportteam och Neo-Pets Stockholm vid följande transporter: Akuta transporter från länssjukhus till SU då barnet är så ostabilt och svårt sjukt att det inte anses kunna klara en vägtransport. Transport av barn vilka vårdats på annat regionsjukhus för intensivvård, oftast vid platsbrist på SU och som ska återtransporteras till SU alternativt till hemortssjukhuset. Dessa transporter kan vara både av akut och planerad karaktär. Majoriteten av de barn som opereras för hjärtfel på SU transporteras dit och åter till hemortssjukhuset med dessa externa team. Transportteam, internationellt perspektiv Transportteam för neonatala och pediatriska patienter finns i de flesta europeiska länder, Australien, USA, Canada samt i några afrikanska länder bland annat Sydafrika. Beroende på hur neonatalvården är organiserad har man valt olika sammansättningar på de neonatala transportteamen. I USA och Canada finns dedikerade team vilkas personal är anställda enbart för att transportera. Dessa team består oftast av specialutbildad sjuksköterska med träning att utföra vissa åtgärder exempelvis intubering och centrala infarter. Senior läkare finns på telefon. För att denna typ av team skall vara medicinskt säkra bedöms att det krävs en mycket stor volym av transportuppdrag (minst transporter per person och år).

232 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo 7 (13) Skottland har med sina ca födslar/år byggt upp en organisation med tre team vilka tillsammans täcker hela Skottland och transporterna koordineras. Teamen har 24/7 service och är uppbyggda främst som specialiserade team där den medicinska personalen arbetar del av sin tjänst i transportteam och resterade inom avancerad neonatal och pediatrisk intensivvård.

233 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo 8 (13) Förslag transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn i VGR Förslag Förslaget är att inrätta ett transportteam som utgår från SU. Teamet ska bestå av en läkare och en sjuksköterska, båda med särskilda kompetenskrav. Teamet ska ha beredskap dygnet runt, alla årets dagar med 30 minuters inställelsetid. Det behövs en ny ambulans för väg som anpassas för transporter av tidigt födda svårt sjuka barn. Ambulansen ska bemannas med en larmförare. VGRs ambulanshelikopter ska certifieras att kunna användas till kuvöstransporter. Motiv Med ett transportteam för kritiskt sjuka små barn ges alla invånare samma förutsättningar till intensivvårdstransporter oberoende av ålder och bostadsort. När ett transportteam som utgår från regionsjukhus anländer till länssjukhuset lyfts vården till regionnivå och avancerad neonatal intensivvård kan inledas på plats. Transportteamet kan göra medicinska bedömningar och ta kvalificerade medicinska beslut. Genom att stabilisera barnet före transporten minskas riskerna under transporten. Det krävs erfarenhet och vana från avancerad neonatal intensivvård i alla gestationsåldrar samt vana och förtrogenhet med transportutrustningen. Ett särskilt transportteam medför att avsändande sjukhus får en fortsatt säker tillgång på egen bakjour och sjuksköterska, eftersom de kan stanna kvar på den avsändande enheten. Det finns även behov av att överföra barn som vårdats på en högre vårdnivå tillbaka till hemortssjukhuset. Dessa barn är vanligtvis mer stabila men en transport innebär ändå ett riskmoment som kräver motsvarande kompetens för genomförande. Då barnet är stabilt nog att återtransporteras till sitt hemortssjukhus kan transporten göras utan dröjsmål, vilket snabbare frigör intensivvårdsplatser på regionsjukhuset. Intensivvårdsplatser på neonatal- och barn-iva kan då utnyttjas bättre genom att rätt barn vårdas på rätt plats. Dessutom innebär detta att färre blivande mammor och sjuka nyfödda barn behöver transporteras till andra sjukhus på grund av platsbrist på regionsjukhuset. Med ett eget transportteam ges möjlighet att planera och genomföra dessa återtransporter vid rätt tidpunkt och därigenom säkra ett optimalt patientflöde och vårdplatsutnyttjande. När en återtransport genomförs av ett transportteam, så kan hemortssjukhuset ta emot barnet utan att deras bemanning behöver förstärkas för att genomföra transporten. Dessutom ökar transportteamets volymer om de ansvarar för återtransporterna, vilket leder till att vana och kompetens upprätthålls. Med ett VGR-team minskas behovet av köpta transporter från Umeå, Uppsala och Stockholm. VGR-teamet blir ett av fyra specialiserade transportteam i Sverige som har 24/7 beredskap. Samverkan på riksnivå sker i två nätverk, dels Transcentgruppen som är en arbetsgrupp i Svenska Neonatalföreningen och dels SNQ transport som arbetar för att kvalitetssäkra transporter.

234 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo 9 (13) Organisation för transportteamet För en hållbar organisation och schemaläggning behövs ett team som bemannas av läkare och sjuksköterskor med rätt kompetens. En av teammedlemmarna ska ha rollen medicinskt ansvarig läkare. Det behövs en person som ansvarar för schemaläggning, uppdatering av utrustning och utbildning. Det behövs regelbunden genomgång av utrustning och avstämning mot checklistor, så att utrustningen alltid är i full funktion. Transportteamet bör ha en inställelsetid på 30 minuter. Teamet ska organisatoriskt tillhöra neonatalverksamheten på SU. För tillgänglighet dygnet runt krävs även fem larmförare. Larmförarna ska tillhöra ambulansverksamheten på SU. Transporter kommer att ske med Vägambulans, anpassade för neonatala transporter Helikopter, anpassad för kuvöstransport Flygambulans via Scandinavian Air Ambulance Om det uppstår behov av att genomföra två eller fler akuta transporter samtidigt kan Uppsalas transportteam eller Neo-PETS teamet i Stockholm anlitas. Kompetenskrav Transporter av kritiskt sjuka små barn ställer mycket höga krav på personalens kompetens. Det bör därför vara den medicinskt mest kompetenta personalen med erfarenhet av intensivvårdskrävande barn som bemannar en transportorganisation. När transportteamets personal inte har transporttjänst, arbetar de inom neonatal eller pediatrisk intensivvård, vilket innebär att teamet bemannas av personal som med stor erfarenhet av samt hög kompetens att vårda svårt sjuka små barn och där akuta vårdsituationer är en del av det dagliga arbetet. Följande kompetenskrav behöver ställas: Bakjourskompetent läkare på neonatalenhet med intensivvård nivå III Bakjourskompetent läkare och specialistläkare på barnintensivvårdsavdelning Specialistutbildad sjuksköterska med minst 5 års erfarenhet av neonatal intensivvård

235 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo 10 (13) Specialistutbildad sjuksköterska med minst 5 års erfarenhet av barnintensivvård och med speciell erfarenhet av nyfödda barn. Läkare som tjänstgör på barnintensivvårdsavdelning exponeras oftare för instabila, intensivvårdskrävande patienter i sitt dagliga arbete och därför har specialistläkare tillräcklig kompetens för att ingå i ett transportteam. Alla neonatala transporter är inte av intensivvårdskaraktär men för att kvalitetssäkra den medicinska och utrustningsmässiga säkerheten bör transportteamet även utföra återtransporter av barn från regionsjukhuset till länssjukhusen. Det innebär att utifrån dagens bemanningsläge behövs ett tillskott på neonatologer, barnanestesiologer och sjuksköterskor, minst fem läkare och fem sjuksköterskor för att kunna bemanna 24/7. Rekryteringsläget bedöms vara relativt gott utom för neonatologer och intensivvårdssjuksköterskor, som det för närvarande är brist på. Rekryteringsläget varierar dock över tid och kan förbättras relativt snabbt. Verksamhetsansvarigas bedömning är att genomförandet av transportorganisationen i sig kommer att leda till en generellt bättre arbetsmiljö vilket förväntas främja rekryteringsläget. Kompletterande utbildning Transport av sjuka nyfödda barn är ett avancerat teamarbete där marginalerna är mycket små och där säkerhet för både patient och personal är mycket viktigt. Förutom den medicinska kompetensen måste medlemmar i transportteamet genomgå en utbildning innehållande transportmedicin, säkerhetsutbildning i samtliga fordon, genomgång av all apparatur samt simulering och teamövningar under transportlika förhållanden. Utöver denna grundutbildning krävs regelbundna simulerings och teamövningar samt deltagande i specifika transportutbildningar samt nationella transportmöten med övriga transportteam i landet. Den neonatala transportverksamheten i Umeå planerar att hålla nationella kurser för både enkla och avancerade transporter men något färdigt kursprogram finns ännu inte. En fem dagars introduktionsutbildning för av transportteam inom VGR kommer att kunna anordnas internt inom VGR om den nationella kursen inte är tillgänglig då behov finns. Övriga transportteam i landet har fram tills nu själva hållit i sin utbildning lokalt. Fordon för transporter Ambulanstransport på väg När det inrättas ett transportteam kommer det behövas ett nytt fordon som anpassas för transporter av tidigt födda svårt sjuka barn. Fordonet ska vara anpassat så att föräldrar kan följa med. I de ambulanser som finns idag kan inte föräldrar åka med. En sådan ambulans bemannas av en larmchaufför. För att kunna bemanna behövs ett tillskott på fem årsarbetare som organisatoriskt hör till

236 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo 11 (13) SU-ambulansen. Vid samtidighetskonflikter kan även ambulans anpassad för kuvöstransporter användas. Ett transportteam med anpassad ambulans som utgår från SU kommer att frigöra ambulanstid inom hela VGR. Även vissa personalresurser kommer att frigöras genom lägre bemanning. Ambulansverksamheten bedömer att de resurser som frigörs kommer användas till andra patientgrupper. Förslaget om transportteam innebär alltså utökning av med en ambulans i VGR. Transporter med helikopter VGRs ambulanshelikopter kommer att få ett förändrat uppdrag eftersom den tidigare inte har använts för transporter att svårt sjuka nyfödda barn. Föräldrar kommer att kunna ges möjlighet att följa med beroende av distans, väder, vikt och typ av helikopter. Beslut om en förälder kan åka med fattas av piloten. Uppställningen ombord kommer att bli transportteamet (läkare och sjuksköterska), helikoptersjuksköterska samt eventuellt en förälder förutom de två piloterna. Helikopter är lämplig som transportmedel på de medellånga avstånden (10 50 mil). När helikoptern utgår från SU/Östra så innebär det en radie från Trollhättan (NÄL) till Uppsala/Stockholm/Köpenhamn. På lång sikt bör det säkras att det finns tillgång till ambulanshelikoptrar som kan lastas med transportkuvös.

237 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo 12 (13) Kostnader Kostnader för transportteam Kostnader 2016 för transporter av svårt sjuka nyfödda barn Under 2016 har förvaltningarna haft följande kostnader för transporter av svårt sjuka nyfödda barn. Detaljerad information om kostnader finns i bilaga 2 Förvaltning Personalkostnad 2 (tkr) Köpt transport från annat landsting (tkr) SKAS NU SÄS SU SUMMA Personalkostnad inkl sociala avgifter för läkare och sjuksköterska, transport och återresa Beräknad årskostnad transportteam från 2018, tkr Personalkostnader 3, inkl sociala avgifter Övrigt material, varor, tjänster (inkl gaser) 200 Medicinteknisk service 50 Två kuvöser- avskrivning (2 mkr) 200 Arbetskläder 100 Utbildning, årlig kostnad för 24 personer 200 SUMMA (tkr) När personalen inte nyttjas för transport eller genomgår utbildning förstärker de ordinarie bemanning på sjukhuset. Det innebär en kvalitetshöjning på befintlig verksamhet Startkostnader 2017 Initiala kostnader för grundutbildning av samtliga i transportteamet 200 tkr

238 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo 13 (13) Kostnader för prehospitala transporter Nuvarande kostnader för ambulans Ambulansverksamheten bedömer att inrättande av transportorganisation med tillgång till anpassad ambulans kommer att frigöra tid/kostnader motsvarande knappt en bil i VGR. Det är inte rimligt att anta den frigjorda resursen går att använda som finansiering av en ambulans som är anpassad för neonatala transporter. Årlig kostnad för en ambulans anpassad för transporter av svårt sjuka nyfödda barn, bemannad med larmförare, tkr Personalkostnader, inkl sociala avgifter med mera (5 årsarbetare) Fordon inkl serviceavtal och drivmedel 470 Teknik, Rakel, Fordonsdator, Mobimed 750 SUMMA (tkr) Kostnader för ambulanshelikopter Ett transportteam kommer sannolikt att generera flygningar med helikopter vilket motsvarar 180 timmars utökat flyguttag. Idag finansierar budgeten flygtimmar. Om det blir fler flygtimmar är kostnader cirka 12 tkr/flygtimme. Den nuvarande helikoptern behöver certifieras/godkännas för att flyga med kuvös. Det är formalia, beräknas ta maximalt sex månader samt kosta cirka 200 tkr. Styrning och ledning av transportorganisationen Regiondirektören har inrättat neonatalrådet (dnr RS ) som har till uppgift att på en övergripande strategisk nivå samordna, styra och leda det regiongemensamma arbetet inom neonatalvården samt vara stöd/referensgrupp till koncernledning hälso- och sjukvård. Neonatalvården har stora möjligheter till ökad samordning regionalt och nationellt utan at bryta upp organisatoriska gränser. Vård av tidigt födda barn är och förblir en central del av verksamheten vid de sjukhus som har förlossningsmottagningar. Centralt är att säkerställa hög kvalitet och effektiv verksamhet genom samordning och gemensamt utnyttjande av regionens kapacitet. Koncernperspektiv och ökad samverkan är ett led i denna strävan. Neonatalrådet samverkar bland annat med motsvarande grupp för den prehospitala verksamheten. Bilagor Bilaga 1 Neo-transporter 2016 inom VGR Bilaga 2 Kostnader 2016

239 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo Bilaga 1

240 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo Bilaga 1

241 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo Bilaga 1

242 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo Bilaga 2 Kostnader 2016 för transporter av svårt sjuka nyfödda barn SkaS Sjuktransport 2016 NEO Läkare SSk Antal ggr till Gbg, Borås Antal ggr till NÄL Totalt antal transport timmar Total kostnad Planerad transp. Planerad transp. Planerad transp. Planerad kr kr Akut transp. Akut transp. Akut transp. Akut (Bakjour/övertid) kr kr Sjuktransport PETS-team STO Sjuktransport PETS-team GBG kr kr SkaS Total kostnad sjuktransport kr Kostnad inkl.soc.avg Läkare ssk Meddellön /tim Bakjour /tim 986 Kval. övertid /tim 698 Beräknad transporttid Gbg, Borås NÄL 6tim 4tim NU-sjukvården Sjuktransport 2016 NEO Läkare SSk Antal ggr till Gbg Totalt antal transport timmar Total kostnad Planerad transp. Planerad transp. Planerad kr kr Akut transp. Akut transp. Akut (Jour/övertid) kr kr NU-sjukvården Total kostnad sjuktransport kr Kostnad inkl.soc.avg Läkare ssk Meddellön /tim Jour /tim 825 Kval. övertid /tim 672 Beräknad transporttid Gbg 6tim Ssk Gbg 4tim Läkare

243 barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn VGRneo Bilaga 2 SÄS Sjuktransport 2016 NEO Läkare SSk Antal ggr till Gbg, SU Totalt antal transport timmar Total kostnad Planerad transp. Planerad transp. Planerad kr kr Akut transp. Akut transp. Timmar Akut (Bakjour/övertid) kr kr Sjuktransport PETS-team GBG kr SÄS Total kostnad sjuktransport kr Kostnad inkl.soc.avg Läkare ssk Meddellön /tim Bakjour /tim 1807 Kval. övertid /tim 698 Beräknad transporttid SU-Borås 4tim SU Sjuktransport 2016 NEO Läkare SSk Antal transporter Totalt antal transport timmar Total kostnad Planerad transp. Planerad transp. Planerad kr kr Akut transp. Akut transp. Timmar Akut (Bakjour/övertid) kr kr Sjuktransport PETS-team SÄS Total kostnad sjuktransport kr kr Kostnad inkl.soc.avg Läkare ssk Meddellön /tim Bakjour /tim Kval. övertid /tim 827 Snitttid/transport 5 tim

244 sation för svårt sjuka nyfödda barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Risk och konsekvens 1 (6) Risk/konsekvensbedömning Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Sofie Rundberg Telefon: E-post: ann-sofie.rundberg@vgregion.se Risk och konsekvensbedömning Ärende Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn Diarienummer HS På RS-MBL informerades om neonatal transportorganisation. De fackliga såg positivt på en transportorganisation men vill ha en risk- och konsekvensanalys gällande arbetsmiljö- och personalsynpunkt innan ärendet beslutas i HSS. Risk och konsekvensbedömning har genomförts under juli och augusti i berörda verksamheter. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man konstatera att risk- och konsekvensanalysen innehåller många möjligheter som upplevs som positiva. Kompetensförsörjning ses som en risk på SU då det skulle kunna innebära en belastning att genomföra hela uppdraget om det inte finns tillräckligt många kompetenta medarbetare. Transportorganisationen bör byggas upp gradvis i takt med att medarbetare rekryteras och utbildas. Handlingsplan Risk- och konsekvensbedömningarna omhändertas i verksamheternas ordinarie systematiska arbetsmiljöarbete. Regiondirektören har beslutat om neonatalrådet (RS ). Gruppen ska bidra till gemensam styrning samt på en övergripande strategisk nivå samordna, styra och leda det regiongemensamma arbetet inom neontalvården. De identifierade regiongemensamma riskerna kommer att omhändertas inom neonatalrådets uppdrag. Minnesanteckningar från gruppens möten publiceras på Insidan därmed skapas förutsättningar för transparens och ges möjligheter för intressenter att följa gruppens arbete Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

245 sation för svårt sjuka nyfödda barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Risk och konsekvens Risk- och konsekvensbedömning, (6) NU-sjukvården Ansvarig chef: Verksamhetschef Ulrika Mattsson Kölfeldt Skyddsombud: SACO Tom Nicolajsen, Vårdförbundet Paulina Kvist, Kommunal Gisela Bjärkstrand Möjligheter Låg risk Hög risk Frigör mer tid för samtliga yrkeskategorier. Att ytterligare en specialist som kommer på plats. IVA-kompetent SSK kommer kunna vara kvar på avdelningen. Kompetensförlust när vi inte arbetar med transporter tillräckligt ofta. Stor osäkerhet de gånger som medarbetare ska åka. Osäkerhet hos ambulanspersonalen vilket medför ökade krav på medarbetare från neo. Analys av transportorganisation från NU-sjukvårdens perspektiv Nuläge Neonatal NÄL sköter alla sina transporter, såväl akuta som planerade. Transport sker av barn tillhörande NÄL:s eget upptagningsområde såväl till som från Neonatal Göteborg, men även av barn tillhörande Göteborgs upptagningsområde i båda riktningarna (oftast hämtning från Göteborg). Enstaka transporter av barn till och från SKAS (tillhörande antingen NÄL eller SKAS) görs. Vid några enstaka tillfällen under det senaste decenniet har långväga transport skötts av externt transportteam från Uppsala, Stockholm eller Göteborg. Någon intern organisation för detta i form av jour-/beredskapslinje eller liknande finns inte. Detta innebär att alla transporter kräver någon form av anpassning i lagt schema. Det som kallas planerad transport betyder oftast att transport sker inom något till några dygn och de akuta sker inom några timmar från det att beslut att transport ska ske har fattats. Varje transport innebär att läkare och sjuksköterska behöver frikopplas från arbetsuppgifter på avdelningen eller ringas in från ledig tid och vad gäller läkarbemanningen på transport sker det alltid av någon läkare ur neonatalbakjoursgruppen om det är planerad transport och även i de flesta fall vid akuta transporter. Enstaka akuta transporter (tex transport av barn med missbildning som inte är i behov av intensivvård) sköts av annan barnläkare från barnkliniken. På jourtid innebär transport alltid akut ändring av jourorganisationen - antingen behöver extra neonatalbakjour ringas in eller så får neonatalbakjouren även gå in som barnbakjour. Samma gäller för sjuksköterskorna. En framtid med etablerad transportorganisation En fungerande transportorganisation skulle eliminera de akuta omstruktureringar och tillfälliga lösningar som beskrivs enligt ovan. Transporterna är många per år och kommer sannolikt att öka i antal. En dedikerad transportorganisation skulle också tillföra en ökad kvalitet i den enskilda transportsituationen. Det är viktigt att en transportorganisation med dedikerad personal om möjligt sköter all transport, såväl akuta som planerade oavsett tid på dygnet. Det kommer att bli väldigt svårt för tex personal från NÄL att utföra säkra transporter om man

246 sation för svårt sjuka nyfödda barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Risk och konsekvens Risk- och konsekvensbedömning, (6) bara ska utföra dessa vid sällsynta och glest förekommande tillfällen. Detta gäller förstås alldeles särskilt transport av de sjukaste patienterna. Kravspecifikationen för de i transportteamet ingående personalkategorierna anger att personal från NÄL är undantagen från deltagande och vad gäller de specifika arbetsförhållandena för transportteamets personal, måste detta bedömas vid SU. Skaraborgs sjukhus Ansvarig chef: Verksamhetschef Maria Söderberg Skyddsombud: Eva Linden Övriga medverkande: Överläkare och ansvarig neonatalenheten Ivo Kaltchev, Enhetschef neonatalenheten Sofia Kans Möjligheter Låg risk Hög risk Förbättrad arbetsmiljö då ett antal moment som innebär en stress undanröjs. Vi kan fokusera på barnet och behöver inte ringa runt efter transport, vi behöver inte ringa ersättare för de medarbetare som bemannar transporten i dagsläget. Ökad trygghet då vi med en transportorganisation kan få den högre vårdnivån på plats för att stabilisera och förbereda inför transport, större tillgång till kontinuerligt stöd fram till transportteamet tar över. Lättare att rekrytera barnläkare då ansvaret för transport av de svårt sjuka barnen inte längre ingår i bakjoursuppdraget. Ingen risk Ingen risk Ingen risk Möjlig risk Att det efter en period med fungerande transportorganisation sker förändringar som innebär att transportansvaret åter läggs på varje förvaltning. Sammanfattning av analysen Vi ser inga risker vad gäller arbetsmiljö utan istället en möjlighet till klart förbättrad arbetsmiljö för alla yrkeskategorier, vi kan fokusera på arbetet och behöver inte lägga tid att ordna transport, inte heller behöver tid läggas på att ringa in ersättare för de medarbetare som i dagsläget medföljer transporten. Vi minskar övertiden för alla kategorier. Vad gäller kompetensförsörjning ser vi att den genom inrättande av en transportorganisation blir lättare framförallt vad gäller barnläkare.

247 sation för svårt sjuka nyfödda barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Risk och konsekvens Risk- och konsekvensbedömning, (6) Södra Älvsborg sjukhus Ansvarig chef: Verksamhetschef Eva Tovinger Skyddsombud: Läkarföreningen Laura Raduta, Vårdförbundet Gunilla Varildengen, Kommunal Britta Kimari Analysledare: Britt Boström, HR Möjligheter Låg risk Hög risk Positiv påverkan av arbetsmiljön både för läkare och vårdpersonal. Mindre oplanerad övertid för samtliga kategorier. Positivt för arbetsmiljön att veta att man kan erbjuda högre kompetens Positivt att det blir mer säkerställt när transport ska genomföras Positivt att personalen slipper utsättas för de risker en transport medför. Personalen slipper den psykiska påfrestningen som en transport innebär kombinerad med det vanliga arbetet. Trygghet för läkarna att veta att neonatolog alltid är på plats. Positivt kompetensmässigt då personalen stannar kvar på avdelningen. Tappar kompetens/vana att genomföra transport, finns viss risk om teamet är upptaget. Skapar otrygghet. Kompetensen bör upprätthållas genom träning/övning i alla kategorier. Minskad variation i arbetsuppgifterna för sjuksköterskorna (mindre attraktivt) Att vi förlorar kompetens då våra sjuksköterskor söker sig till dessa tjänster

248 sation för svårt sjuka nyfödda barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Risk och konsekvens Risk- och konsekvensbedömning, (6) Sahlgrenska universitetssjukhuset Neonatalverksamheten Ansvarig chef: Verksamhetschef Ola Hafström Skyddsombud: SACO Margrét Johansson Gudjonsdottir, Vårdförbundet Erika Roudén, Kommunal Irene Andrén Möjligheter Låg risk Hög risk Kompetensförsörjning/rekryterin gsbefrämjande. Kompetensutveckling. Möjlighet att samarbeta med andra transportteam i landet. Ökat samarbete mellan neonatal och AnOpBIVA. Ökat samarbete med andra enheter. Mindre stress i samband med planering/beställning och utförande av transporter. Mindre oplanerad övertid för sjuksköterskor och läkare. Mindre risk för övertid i samband med planerade transporter. Risk för ökat beredskapsarbete och jourbörda för läkare och sjuksköterskor. Olika arbetssätt mellan neonatal intensivvård och barnintensivvård. Stor risk att vi tvingas uppfylla uppdrag innan tillräckligt antal kompetent personal är anställda och utbildade, särskilt under sommaren. Anestesi operation IVA, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus. Ansvarig chef: Verksamhetschef Eira Stokland, vårdenhetschef BIVA Anna- Karin Stephan, bitr vårdenhetschef Op Catrine Hansson-Ljung, Skyddsombud: Kommunal Annica Poulsen, SACO Hannah Fovaeus Möjligheter Låg risk Hög risk Kompetensförsörjning/ rekryteringsbefrämjande. Kompetensutveckling. Vi förutsätter att även anestesisköterskor med rätt kompetens kan delta i transporterna. Risk för ökat beredskapsarbete och jourbörda för läkare och sjuksköterskor. Olika arbetssätt mellan neonatal intensivvård och barnintensivvård. Kräver utbildningsinsatser. Svårt att rekrytera och behålla intensivvårdsläkare och specialistsjuksköterskor med rätt kompetens p g a för stor arbetsbelastning. Stor risk att vi tvingas uppfylla uppdrag innan kompetent personal är anställd och utbildad. Sammanfattning av risk- och konsekvensbedömning AnOpIVA och Neonatalverksamheten, SU En transportorganisation skulle innebära möjligheter till ökad kompetensutveckling och kompetensförsörjning. En transportorganisation skulle ge förutsättningar för ökat samarbete mellan enheter i VGR, inom landet och internationellt samt mellan neonatal och AnOpIVA på SU. Det skulle bli mindre stress i samband med beställning och utförande av transporter och mindre övertid i samband med planerade transporter.

249 sation för svårt sjuka nyfödda barn - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen - transportorganisation för svårt sjuka nyfödda barn : Risk och konsekvens Risk- och konsekvensbedömning, (6) Det finns risk för ökat beredskapsarbete och ökad jourbörda, vilket kan innebära svårigheter att rekrytera och behålla personal. Konsekvensen blir att beredskapsorganisationen får byggas ut gradvis i takt med att medarbetare rekryteras och utbildas.

250 t efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli (20) Protokoll från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 Diarienummer SÄS Beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att godkänna månadsrapport efter juli. Sammanfattning av ärendet Sammanvägda prestationer är ackumulerat 1,2 procent högre än föregående år. Dock uppnås inte den överenskomna produktionsvolymen fullt ut. Detta motsvarar ett intäktstapp på 5,6 mnkr. Det ekonomiska resultatet ackumulerat är -54,4 mnkr vilket är 62,5 mnkr sämre än budget och i nivå med förra året. Budgetavvikelsen är preliminär då periodiseringen är något osäker under semesterperioden. Intäkter och kostnader ökar ungefär lika mycket ackumulerat. Juni har generellt höga kostnader, främst läkemedel utanför förmånen som debiteras via Marknadsplatsen. Verksamheterna arbetar med att ta fram ytterligare åtgärder för att nå en ekonomi i balans, vilket kommer att rapporteras i delårsrapporten. Den totala beläggningen har varit något lägre än föregående år i juni men högre i juli. Beläggningen inom psykiatrin har varit lägre än föregående och högre inom somatiken; 103,6 procent för juni och 104,2 procent för juli. Den högre beläggningen inom somatiken är en konsekvens av färre vårdplatser jämfört våren och föregående år samt något mindre än planerat. Remissinflödet är 12 procent högre än i Ökningen består av utökat uppdrag hud men även inom bland andra medicin och ögon. Koncernkontoret är ombedda att analysera ökningen. Måluppfyllelsen för tillgängligheten till första besök ligger tre procentenheter lägre än föregående år. Behandling ligger två procentenheter högre än föregående år. Antalet nettoårsarbetare ökar med 122 stycken, vilket är en ökning i sommar som beror på ökad andel heltidsarbetande och minskad hel- och deltidsfrånvaro. Ökningen består av sommarvikarier samt beslutade och finansierade satsningar. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Bilaga - Månadsrapport juli 2017 Skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

251 t efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli (20) Protokoll från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Revisionen, revision@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

252 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Månadsrapport efter juli 2017.pdf 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SÄS Västra Götalandsregionen Södra Älvsborgs Sjukhus Handläggare: Olof Johansson Telefon: E-post: olof.johansson@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Månadsrapport efter juli 2017 Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att godkänna månadsrapport efter juli. Sammanfattning av ärendet Sammanvägda prestationer är ackumulerat 1,2 procent högre än föregående år. Dock uppnås inte den överenskomna produktionsvolymen fullt ut. Detta motsvarar ett intäktstapp på 5,6 mnkr. Det ekonomiska resultatet ackumulerat är -54,4 mnkr vilket är 62,5 mnkr sämre än budget och i nivå med förra året. Budgetavvikelsen är preliminär då periodiseringen är något osäker under semesterperioden. Intäkter och kostnader ökar ungefär lika mycket ackumulerat. Juni har generellt höga kostnader, främst läkemedel utanför förmånen som debiteras via Marknadsplatsen. Verksamheterna arbetar med att ta fram ytterligare åtgärder för att nå en ekonomi i balans, vilket kommer att rapporteras i delårsrapporten. Den totala beläggningen har varit något lägre än föregående år i juni men högre i juli. Beläggningen inom psykiatrin har varit lägre än föregående och högre inom somatiken; 103,6 procent för juni och 104,2 procent för juli. Den högre beläggningen inom somatiken är en konsekvens av färre vårdplatser jämfört våren och föregående år samt något mindre än planerat. Remissinflödet är 12 procent högre än i Ökningen består av utökat uppdrag hud men även inom bland andra medicin och ögon. Koncernkontoret är ombedda att analysera ökningen. Måluppfyllelsen för tillgängligheten till första besök ligger tre procentenheter lägre än föregående år. Behandling ligger två procentenheter högre än föregående år. Antalet nettoårsarbetare ökar med 122 stycken, vilket är en ökning i sommar som beror på ökad andel heltidsarbetande och minskad hel- och deltidsfrånvaro. Ökningen består av sommarvikarier samt beslutade och finansierade satsningar. Södra Älvsborgs Sjukhus

253 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Månadsrapport efter juli 2017.pdf 2 (2) Ann-Marie Schaffrath Sjukhusdirektör Torben Pihl Ekonomichef Bilaga Månadsrapport juli 2017 Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Revisionen, revision@vgregion.se

254 rag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Månadsrapport juli 2017.pdf 1 (17) Rapport Datum Diarienummer SÄS Klinik/Enhet/Stab Handläggare: Olof Johansson Telefon: E-post: olof.johansson@vgregion.se Månadsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus juli 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 Snabbfakta Produktion... 2 Brutet tak... 2 Sammanvägda prestationer... 3 Slutenvård... 3 Öppenvård... 4 Akutmottagningar... 4 Inkomna remisser... 5 Operationer... 6 Produktivitet Tillgänglighet Personal Anställningar Personalomsättning Utförd tid Övertid Sjukfrånvaro Ekonomi Ekonomiskt resultat X-matris Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 SÄS Borås, vx SÄS Skene, vx sas@vgregion.se

255 rag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Månadsrapport juli 2017.pdf Månadsrapport, ÅÅÅÅ-MM-DD 2 (17) 1. Sammanfattning Sammanvägda prestationer är ackumulerat 1,2 procent högre än föregående år. Dock uppnås inte den överenskomna produktionsvolymen fullt ut. Detta motsvarar ett intäktstapp på 5,6 mnkr. Det ekonomiska resultatet ackumulerat är -54,4 mnkr vilket är 62,5 mnkr sämre än budget och i nivå med förra året. Budgetavvikelsen är preliminär då periodiseringen är något osäker under semesterperioden. Intäkter och kostnader ökar ungefär lika mycket ackumulerat. Juni har generellt höga kostnader, främst läkemedel utanför förmånen som debiteras via Marknadsplatsen. Verksamheterna arbetar med att ta fram ytterligare åtgärder för att nå en ekonomi i balans, vilket kommer att rapporteras i delårsrapporten. Den totala beläggningen har varit något lägre än föregående år i juni men högre i juli. Beläggningen inom psykiatrin har varit lägre än föregående och högre inom somatiken; 103,6 procent för juni och 104,2 procent för juli. Den högre beläggningen inom somatiken är en konsekvens av färre vårdplatser jämfört våren och föregående år samt något mindre än planerat. Remissinflödet är 12 procent högre än i Ökningen består av utökat uppdrag hud men även inom bland andra medicin och ögon. Koncernkontoret är ombedda att analysera ökningen. Måluppfyllelsen för tillgängligheten till första besök ligger tre procentenheter lägre än föregående år. Behandling ligger två procentenheter högre än föregående år. Antalet nettoårsarbetare ökar med 122 stycken, vilket är en ökning i sommar som beror på ökad andel heltidsarbetande och minskad hel- och deltidsfrånvaro. Ökningen består av sommarvikarier samt beslutade och finansierade satsningar. Snabbfakta Ekonomi Beläggning TVT Vårdgaranti Cancer 14 dar Kvartalen Sjukfrånvaro Personalomsättning 2. Produktion Brutet tak Produktionsvolymer över tak är inte budgeterat i produktionen, däremot är det så i ekonomin. Det innebär att produktion över budget ger intäkter för brutet tak. Budgeterad intäkt för brutet tak är 30 mnkr för helåret och ackumulerat tom juli är utfallet 12,4 mnkr vilket ger en negativ avvikelse på 5,6 mnkr.

256 rag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Månadsrapport juli 2017.pdf

257 rag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Månadsrapport juli 2017.pdf

258 rag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Månadsrapport juli 2017.pdf

259 rag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Månadsrapport juli 2017.pdf

260 rag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Månadsrapport juli 2017.pdf

261 rag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Månadsrapport juli 2017.pdf

262 rag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Månadsrapport juli 2017.pdf

263 rag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Månadsrapport juli 2017.pdf

264 rag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Månadsrapport juli 2017.pdf

265 rag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli HSNS Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Månadsrapport efter juli 2017 : Månadsrapport juli 2017.pdf