Sammanträde med Nämnden för Hälsan och Stressmedicin den 9 december år 2015

Transkript

1 1 (1) Föredragningslista Sammanträde med Nämnden för Hälsan och Stressmedicin den 9 december år 2015 Plats: Lilla Bommen 1, våning 6, Hälsan & Arbetslivets konferenslokal Bryggan, Göteborg Tid: Kl. 09:00-13:00 (Kaffe & smörgås 09.00, Lunch 12.00) Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Beslutsärenden 1. Nämndens mötestider 2016 Diarienummer HOS Budget 2016 slutlig Diarienummer HOS Delegeringsärenden Diarienummer HOS Anmälningsärenden från Regionstyrelsen Diarienummer HOS Övriga frågor Information A. Medarbetarenkäten 2015 (Mirko) B. Investeringsinitiativet (Mirko) C. Övrig information från förvaltningen (Mirko) D. Återkoppling kurs och seminarier (Hanna) Roland Karlsson OrdförandeTänk på miljön Res gärna kollektivt ( Postadress: Hälsan och Stressmedicin Lilla Bommen 1, vån Göteborg Besöksadress: Lilla Bommen 1, vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: Hos.diarium@vgregion.se

2 Sammanträdestider för Nämnden för Hälsan och Stressmedicin 2016 Diarienummer HOS Förs lag till bes lut Nämnden för Hälsan och Stressmedicin beslutar följande: Nämnden för Hälsan och Stressmedicin har sammanträden följande datum: Nämndmöte: Onsdag 10 feb 2016 kl Torsdag 28 apr 2016 kl Torsdag 29 sep 2016 kl Fredag 16 dec 2016 kl Sammanfattning av ärendet Nämnden för Hälsan och Stressmedicin ska varje år besluta om sammanträdesdagar för kommande år.

3 Sida 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HOS Handläggare Bobby Ljung Telefon E-post bobby.ljung@vgregion.se Till Nämnden för Hälsan och Stressmedicin Budget 2016 för Hälsan och Stressmedicin Förs lag till bes lut Nämnden för Hälsan och Stressmedicin beslutar följande: 1. Hälsan och Stressmedicins budget för 2016 godkänns. 2. Hälsan och Stressmedicins budget för 2016 justeras omedelbart. 3. Hälsan och Stressmedicins budget för 2016 översänds till regionstyrelsen. Ärendet Hälsan och Stressmedicin ska till regionstyrelsen lämna in verksamhetsplan och budget för år I dokumentet beskrivs förvaltningens övergripande uppdrag, mål och de fokusområden som förvaltningen särskilt ska arbete med under kommande år. Då budgeten inte var helt klar vid föregående nämndmöte (vilket påtalades), samt att mallen för detaljbudgeten bara var ett utkast, ersätter detta TU det som togs vid föregående möte. Göteborg Hälsan och Stressmedicin Mirko Ivanovic Förvaltningschef Skickas till Regionstyrelsen Förvaltningschefen Hälsan och Stressmedicin Diariet

4 Sida 1(10) Diarienummer HOS Hälsan och Stressmedicin Detaljbudget Sammanfattning Förvaltningen Hälsan och Stressmedicins (HoS) uppdrag är att bedriva företagshälsovård för Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt bedriva forskning och kunskapsspridning för att motverka ogynnsam stress och stressrelaterade ohälsa. För detta arbete svarar förvaltningens två verksamheter Hälsan & Arbetslivet, som är Västra Götalandsregionens interna företagshälsovård och Institutet för Stressmedicin som är en FoU-verksamhet. Dessa båda benämns som H&A respektive ISM fortsättningsvis i detta dokument och regionen som VGR. Ambitionen är att förvaltningen skall vara ett kunskapscentrum och naturlig samarbetspartner till VGR:s förvaltningar och bolag samt övriga intressenter. Verksamheterna inom förvaltningen skall bedrivas effektivt och med hög kvalitet vilket säkras genom samverkan och fortlöpande utvecklingsarbete med inriktning mot ständiga förbättringar. Intäkterna avseende H&A är beroende av vilket kundvärde vi skapar kombinerat med viljan att köpa våra tjänster. Samverkan i enlighet med de nya riktlinjerna skall utvecklas och den del som avser förebyggande och hälsofrämjande tjänster skall öka i jämförelse med I linje med detta kommer vi att stärka våra resurser inom de kompetensområden som arbetar med och levererar dessa tjänster. Vidare ska väntetiderna till H&A inte överstiga 14 dgr oavsett kategori. Planering avseende ISM:s patientverksamhet är att de patienter som går på mottagningen kommer att avslutas under första halvåret Inga nya patienter kommer att påbörja sin behandling på mottagningen såvida inte ett nytt vårdavtal tecknas för 2016 och framåt. Kunskapsspridningen från ISM till olika målgrupper via utbildning, seminarier, webb etc skall öka jämfört med Detta är ett prioriterat område och vi har inlett en revidering av ISM:s uppdrag där vi skall säkerställa att VGR, H&A och externa intressenter verkligen får möjlighet att ta del av denna forskning i relevant omfattning d.v.s. att vi säkrar kunskapsspridningen. För att minska miljöpåverkan skall antalet möten via länk och andra tekniska hjälpmedel öka jämfört med 2015 samt att vi efterlever de riktlinjer som finns från VGR avseende bilkörning i tjänst. Hälsan och Stressmedicin arbetar med rättighetsfrågor som en naturlig del i sin verksamhet, och beaktar jämställdhets- och mångfaldsaspekter såväl i uppdrag och forskning som internt.

5 Sida 2(10) Diarienummer HOS Hälsan och Stressmedicin Vi strävar efter att förtydliga roller, ansvar och befogenheter såväl hos medarbetare som chefer samt de mål som vi har för verksamheterna. Detta arbete skall speglas genom en förbättring av dessa parametrar i medarbetarenkäten som görs hösten Det ekonomiska resultatet är beroende av i vilken utsträckning förvaltningar och bolag beställer tjänster från H&A men även hur väl vi lyckas med att proaktivt bemanna i nivå med efterfrågan. Vi eftersträvar en ekonomi i balans med god kontroll på intäkter och kostnader och kommer att styra mot ett 0-resultat. Genom förvaltningens arbete påverkar vi indirekt alla VGR-prioriterade mål och fokusområden för Hälsan och Stressmedicin arbetar för att stärka VGR s alla organisationer, i deras arbete med att nå verksamhets- och arbetsmiljömål. 2. Verksamhet 2.1 Prioriterade mål Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringslivet i hela regionen Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Hälsan och Stressmedicin arbetar för att verksamheten ska ha så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Uppdrag för VGR:s verksamheter planeras så att resor minimeras och uttalade mål finns för att öka möten via länk/andra tekniska hjälpmedel. När resor är nödvändiga följer vi VGR s rekommendationer i så stor utsträckning som möjligt. Alla inköp av material mm ska ske med hänsyn tagen till miljöpåverkan. Deltagandet i kulturlivet ska öka

6 Sida 3(10) Diarienummer HOS Hälsan och Stressmedicin Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Individnivå Inom förvaltningen synliggör vi, genom utvecklingssamtal, de områden som behöver stärkas och lägger upp en individuell utvecklingsplan för att uppnå de önskade kompetensnivåerna inom respektive forskar/yrkesgrupp. Vi lägger stor vikt vid att dessa kompetenser ska vara efterfrågade av våra intressenter/kunder och att vi på så sätt än bättre bidrar till att utveckla VGR som en attraktiv arbetsgivare. Gruppnivå Vi försöker hitta ett kompetensområde som vi förbättrar varje år inom respektive yrkesgrupp (bland våra konsulter verksamma inom H&A). Till exempel gick samtliga psykologer/organisationskonsulter utbildning i konflikthantering under Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Hälsan och Stressmedicin arbetar aktivt med att förbättra arbetsmiljön och för att sänka sjukfrånvaron, främst i följande forum: APT på alla enheter minst en gång i månaden. En KMS (kvalitet och miljösamordnare) som löpande gör arbetsmiljöronder och gör internrevisioner där vi säkerställer att policys och riktlinjer följs. H&A är kvalitetscertifierade av en extern leverantör, A3. Ledningen för Hälsan och Stressmedicin har LG var tredje vecka där (bl.a.) arbetsmiljö och sjukfrånvaro tas upp. Dessutom tillsätts interna arbetsgrupper för att arbeta med resultatet från vår medarbetarundersökning, med fokus på arbetsmiljön.

7 Sida 4(10) Diarienummer HOS Hälsan och Stressmedicin 2.2 Fokusområden Arbeta vidare med Sverigeförhandlingen, verka för utbyggd tågförbindelse Öxnered-Halden och att länsjärnvägarna finns med i den nationella infrastrukturplanen Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land Verka för att regionen får ett utökat ansvar för arbetsmarknadspolitiken Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Fullfölja trafikförsörjningsprogrammet Utöka möjligheter till studie- och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Hälsan och Stressmedicin utgör kemiexpertis i VGR:s upphandlingar där kemikalier förekommer. Deltar även aktivt i ett antal av Upphandlingsmyndighetens expertgrupper. Vi leder regionens kemikaliegrupp som samordnar regionens kemikaliearbete utifrån hälsooch miljöperspektiv. Vi håller utbildningar/seminarier om kemikaliehanteringens 4 viktigaste delar: Inköp - Lagring - Hantering - Kassation Vi har en drivande roll i Nationella substitutionsgruppen för kemiska produkter där Sveriges regioner, landsting och universitet bl.a. diskuterar och delar goda exempel på hur man kan minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier. Vi har en aktiv roll som kemikalieexpertis i projektgrupper för upphandlingar av undersöknings- och operationshandskar. Ge bättre möjligheter till livsmedels- och energiproduktion samt stimulera ökad användning av biogas

8 Sida 5(10) Diarienummer HOS Hälsan och Stressmedicin Utveckla Göteborgs botaniska trädgård Utveckla samverkan mellan regionens kulturverksamheter och civilsamhället/det fria kulturlivet Stärka barns och ungas möjligheter att delta i kulturlivet Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Genomföra den regionala psykiatriplanen Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Förbättra akutvårdkedjan Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Skapa ett sammanhållet vårdsystem Satsa på ledarskap I våra utvecklingssamtal inom förvaltningen söker vi hitta förbättringsområden hos varje ledare. Dessa områden blir föremål för utbildning eller andra insatser genom att en individuell utvecklingsplan skrivs under och på så sätt drivs av båda parter. En gemensam ledarskapsutbildning för samtliga chefer är planerad under Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller

9 Sida 6(10) Diarienummer HOS Hälsan och Stressmedicin Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro H&A:s primära uppgift är att hjälpa VGR:s organisationer med att öka hälsan och engagemanget hos personalen samt att minska sjukfrånvaron. Detta gäller även den egna förvaltningen. H&A har regelbundna möten där vi diskuterar inte bara våra kunders utmaningar och hur vi på bästa sätt kan stötta dem i deras arbete för att minska sjukfrånvaron utan även våra egna förutsättningar och potentiella förbättringar. Teammöten där teamet består av olika yrkeskategorier Funktionsmöten där resp kategori träffas APT där hela enheten träffas Verksamhetsdagar där hela H&A är med Förvaltningsdagar där hela förvaltningen träffas

10 Sida 7(10) Diarienummer HOS Hälsan och Stressmedicin 2.3 Verksamhet i balans Nämden ska ansvara för att erbjuda och bedriva företagshälsovård samt genom sin informations-, forsknings- och utbildningsverksamhet utgöra en resurs för ett väl utvecklat hälsofrämjande arbetssätt i regionens verksamheter och bolag. Hälsan och Stressmedicins strategiska mål är att erbjuda och bedriva företagshälsovård samt genom sin informations-, forsknings- och utbildningsverksamhet utgöra en resurs för ett väl utvecklat hälsofrämjande arbetssätt i VGR:s verksamheter och bolag. För att nå målet, Nöjd-Kund-Index (NKI) 75 för 2016 (målet avser H&A), fortsätter H&A att utveckla dialogen med verksamheterna för att bättre möta verksamheternas behov av FHVinsatser i enlighet med de nya riktlinjerna. Det sker genom kundanpassade mötesformer, vidareutveckling av webb och andra digitala informationskanaler samt förbättring av tillgänglighet till telefonbokning och rådgivning. Utifrån forskning och praktik utvecklar vi ytterligare tjänster inom det hälsofrämjande området samt utbildning för chefer och andra målgrupper. I strävan mot ökad kundnöjdhet stöttar ISM och H&A med underbyggnad avseende forskningsresultat, rådgivning, sambesök och utbyte av erfarenheter Utfall/mål NKI hos H&A:s kunder >75 För 2016 beräknas hälsofrämjande och förebyggande insatser öka jämfört med tidigare år. Detta som resultat av en medveten satsning från vår förvaltnings sida samt riktlinjer som, centralt från VGR i form av handlingsplaner mm, driver på i denna riktning. Vi har som mål att öka hälsofrämjande insatser med 15% och förebyggande med 10% jmf tidigare period. Utfallet av återskapande insatser är till stor del beroende av sjuktal och rehabilitering i VGR:s verksamheter och inte, i lika hög grad, direkt påverkbart av H&A:s arbete. Vi väljer därför att inte sätta måltal på detta område. Hälsofrämjande Förebyggande Återskapande Utfall per produktionsområde, r-12 sep timmar timmar timmar Utfall per produktionsområde, r-12 sep timmar timmar

11 Sida 8(10) Diarienummer HOS Hälsan och Stressmedicin Hälsan och stressmedicin ska vara en förebild när det gäller hälsofrämjande arbetsplatser. Förbättrad kommunikation/dialog vi Framgångsfaktorer Styrtal Måltal Aktiviteter och utvecklingsdagar. Tydliga och välkända mål Förbättringsområden i medarbetarenkäten Förbättring jfm tidigare enkät Info på interna sidan "HOS oss". Involvera medarbetarna i planer och arbete. Göra lednings arbete mer känt samt från LG tydligare. Bra ledarskap Förbättringsområden i medarbetarenkäten Förbättring jfm tidigare enkät Uppmana medarbetare att ta kontakt om man vill fråga något om ledninge Tydliggöra roller och ansvar. Utveckla behovsanpassat chefsstöd. Hälsan och Stressmedicins mål är att ha en ekonomi i balans. För att nå målet krävs intäktsoch kostnadskontroll i verksamheten. Förvaltningens verksamheter H&A och ISM har helt olika finansieringsförutsättningar. H&A är intäktsfinansierad och arbetar aktivt med intäkts- och kostnadskontroll och har from 2014 en ny finansieringsmodell genom att nya riktlinjerna för företagshälsovård trätt i kraft. Alla förvaltningar och bolag tecknar ett grundabonnemang och ska göra handlingsplaner för företagshälsovårdsinsatser. Detta är fortfarande i ett utvecklingsskede och har kommit olika långt i förvaltningarna. VGR:s kemikaliehanteringssystem bedrivs av H&A och finansieras med ett regionbidrag på drygt 2 mnkr. ISM finansieras med ett regionbidrag på drygt 16 mnkr samt rörliga intäkter från undervisning, patientbesök och externa forskningsbidrag. Utmaningen efter införandet av de nya riktlinjerna för FHV har varit att de nya riktlinjerna får genomslag och tillämpas fullt ut. Återkopplingen via arbetsmiljödelegationen, kundrådet och kundkontakter visar nu att detta fungerar mycket bra (med tillägget att vi fortfarande inte lyckats få igång förebyggande och hälsofrämjande i någon nämnvärd omfattning). Aktiviteter under året är att skapa förutsättningar för fördjupad dialog och samverkan med förvaltningar och bolag. Vi kan nu säga att det råder en stor samsyn kring att de nya riktlinjerna i huvudsak fungerar och fyller sitt syfte.

12 Sida 9(10) Diarienummer HOS Hälsan och Stressmedicin För att stärka intäkts- och kostnadskontrollen kommer HoS ta fram ett korrekt bokslut varje månad, till skillnad mot tidigare då man gjort bokslut per mars, augusti och december enligt VGR:s riktlinjer. 4. Ekonomi 4.1 Ekonomiskt resultat Förvaltningens ekonomi är i balans och ett 0-resultat budgeteras för Förvaltningens kostnader är högre än intäkterna, men både ISM och Kemikaliehanteringen erhåller regionalt bidrag för sina verksamheter. De kostnader som är budgeterade avseende bemanningsföretag är till största delen läkare. Resultatbudget Budget Prognos Budget (mnkr) Försäljning av material, varor och tjänster 73,0 70,1 83,0 Övriga intäkter 6,0 9,7 0,0 Verksamhetens intäkter 79,0 79,8 83,0 Personalkostnader -72,4-69,4-73,2 Inhyrd personal, bemanningsföretag 0,0-2,5-3,2 Lokalkostnader -8,3-7,5-8,0 Material, varor och tjänster -13,0-12,7-14,4 Övriga kostnader -3,2-2,8-2,7 Avskrivningar -0,1-0,1-0,1 Verksamhetens kostnader -96,9-95,0-101,6 Regionbidrag 17,9 17,9 18,5 Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,0 2,8 0,0

13 Sida 10(10) Diarienummer HOS Hälsan och Stressmedicin 4.3 Eget kapital Förvaltningen planerar inte att använda något av det egna kapitalet i budgeten för Ingående Eget kapital Lämnade bokslutsdispositioner internt Prognostiserat resultat 2015 Prognostiserat Eget kapital mnkr -8.3 mnkr 2.8 mnkr 5.0 mnkr 4.4 Investeringar Förvaltningen avser att investera :- för budgetåret 2016 Investeringarna avser: Immateriella tillgångar :- Utveckling av verksamhetssystemet, 3Q Maskiner och inventarier :- Medicinsk utrustning, larm/passagesystem samt möbler Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse

14 1 (1) HOS Anmälan av delegeringsbeslut vid nämndens sammanträde den 9 december 2015 Ärendet Följande beslut har fattats med stöd av delegering. Nämnd Ordf har beviljat styrelseledamot Hanna Werner att gå på Nätverksträff om Ekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa kl Personal Anställda jan-okt 2015 enligt förteckning. Ekonomi - Förslag till beslut: Nämnden godkänner redovisningen av delegeringsbesluten. Postadress: Hälsan och Stressmedicin Lilla Bommen 1, plan Göteborg Besöksadress: Lilla Bommen 1, plan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: Hos.diarium@vgregion.se

15 1 (1) HOS Anmälningsärenden till nämndmötet för Hälsan och Stressmedicin den 9 december Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Diarienummer RF Regional kulturplan Diarienummer RF Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen Diarienummer RF Digital agenda Smart region Västra Götaland Diarienummer RF Förslag till beslut: Nämnden godkänner redovisningen av anmälningsärenden. Postadress: Hälsan och Stressmedicin Lilla Bommen 1, vån Göteborg Besöksadress: Lilla Bommen 1, vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: Hos.diarium@vgregion.se

16

17

18 Västra Götalandsregionen 1(2) Diarienummer RS Godkänt av regionfullmäktige , 168 Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Syfte med programmet Programmet för klimatväxling syftar till ökad styrning genom ekonomiskt incitament till att minska klimatbelastande resor i tjänst. Tjänsteresor med flyg och privat bil lyftes ur miljöprogrammet inför den nya programperioden med anledningen av bristen på styrning. Klimatväxlingsprogrammet ger möjlighet till finansiering av åtgärder inom miljöprogrammet som ska bidra till att minska klimatpåverkan. Omfattning och utformning Klimatväxlingsprogrammet omfattar anställdas och politikers tjänsteresor, med flyg och privata bilar 1, inom samtliga förvaltningar och bolag 2. Bilresorna beläggs med en avgift som motsvarar den svenska koldioxidskatten för bensin som är 2,50 kr per liter (2014), vilket motsvarar ca 1,50 kr per kg CO2 3. För att avgiften ska vara lättare att kommunicera räknas den om till 3 kr/mil 4 med privat bil 5. Avgiften på flyg är en överslagsräkning över hur mycket koldioxid som släpps ut vid flygresor på respektive sträcka. Klimatavgiften blir 250 kronor för enkel resa inrikes med flyg, 500 kronor för enkel resa med flyg inom Europa och 1000 kronor för enkel resa med flyg till övriga världen 6. De medel som samlas in sätts in på ett centralt klimatväxlingskonto i Västra Götalandsregionen. Medlen ska användas till åtgärder listade i miljöprogram (och därefter nästkommande program fram till 2020). Medlen ska gå 1 Verksamhetens bilar är undantagna. 1 januari 2014 infördes dispens vid anskaffandet av bensinoch dieselfordon, vilket gör att Västra Götalandsregionen i stort sett enbart köper in bilar som går på förnybart bränsle. Den styrningen anses som tillräcklig och därför omfattar inte klimatväxlingsprogrammet dessa fordon. 2 I Göteborgs Stad ingår inte bolagens privata bilar i klimatväxlingen p.g.a. att de medel som överförs från ett bolag till kommunen beskattas. Regionkansliets ekonomifunktion bedömer dock att bolagen kan ingå fullt ut i programmet, likt den bedömning som gjorts i Region Skåne. 3 Omfattar inte flyg. 4 Omräkningsfaktor 200g/km använd, i enlighet med Energimyndigheten och Trafikverkets rekommendationer. 5 År 2015 betalar förvaltningarna 33,63 kr/mil för privat bil, inkl. sociala avgifter. Jämförelse med poolbilar inom Västra Götalandsregionen är inte möjlig per mil då de debiteras per timme. 6 Avgiften på flyg baseras på beräkningar från ICAO:s (flygets FN organisation) beräkningsmodell, rekommenderad av Transportstyrelsen. Resorna för en enkel inrikes, en enkel inom Europa och en enkel inom övriga världen är medelvärden från flygresor gjorda inom VGR år Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

19 Diarienummer RS (2) till de åtgärder som syftar till att minska Västra Götalandsregionens totala klimatpåverkan, t.ex. bidra till omställningen av ambulans- och sjuktransporter med förnybara drivmedel eller åtgärder för ökat kollektivtrafikresande. Varje år, senast i februari, ska miljönämnden ta beslut om vilka åtgärder som ska prioriteras för året. Prioriteringen baseras på utvärdering av föregående år samt på en prognos över hur resandet antas se ut under året. Medel som samlas in under ett år ska förbrukas under samma år de samlas in. Administration av programmet Hanteringen av programmet innebär koordinering av åtgärder, analys och utvärdering. För ett proaktivt arbete krävs en god uppfattning om relevanta och rimliga satsningar på klimatarbete avseende transporter och andra prioriterade varor och tjänster. För att maximera nyttan med klimatavgiften är bedömningen att en halvtidstjänst krävs och att tjänsten lämpar sig för placering på Koncernkontoret, som ansvarig för uppföljningen av miljöprogrammet. Statistik över tjänsteresorna med flyg tillhandahåller upphandlad resebyrå. Därefter kommer avgiften faktureras förvaltningen/bolaget enligt underlaget i efterhand, tre gånger per år. Avgiften för privat bil hanteras i samband med reseräkningen och faktureras varje förvaltning/bolag tre gånger per år efter utdrag ur Heroma. Faktureringsunderlaget tas fram av den nyinrättade tjänsten. Skapandet av fakturorna samt faktureringen ryms inom Regionservice system och innebär minimal ökad arbetsbelastning. Finansiering Alla kostnader för programmet belastar klimatväxlingskontot. Detta går direkt till åtgärder och inkluderar hanteringen av klimatväxlingskontot motsvarande en halvtidstjänst. Klimatväxlingsmodellen är utformad så att ju mer vi följer resepolicy och tillämpningar/riktlinjer, desto mindre blir klimatväxlingsavgiften.

20

21

22 VÄSTRA GÖTALANDS REGIONALA KULTURPLAN

23 INNEHÅLLS- FÖRTECKNING FÖRORD 3 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 16 Process för uppföljning av uppdrag 16 Analys och utvärdering 16 Kartlägga kulturella resurser för att synliggöra kreativa kraftfält 17 Social Return on Investment (SROI) en metod för att mäta sociala värden 17 Kontinuerliga mätningar av kulturvanor genom SOM-institutet 17 INLEDNING 4 KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT 5 Västra Götalandsregionens vision och strategi för tillväxt och utveckling 5 EU:s kulturagenda 5 Nationell kulturpolitik 6 Västra Götalandsregionens kulturpolitik 6 Kulturplanen 7 Kultur och samhällsutveckling 7 VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR 8 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN 18 Scenkonst 18 Dans 19 Teater 20 Musik 21 Film 22 Samtida konst 23 Arkitektur, form och design 24 Hemslöjd 26 Litteratur 27 Bibliotek 27 Natur- och kulturarv 28 Arkiv 30 Digital infrastruktur och konstoch kulturutveckling 10 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE 32 KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT 11 Rättighetsbaserat arbetssätt 11 Nationella och regionala överenskommelser 11 Uppdrag, kulturstrategiska stöd och stöd till organisationer 11 Metoder för samhällsutveckling 12 KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER 14 Utveckling och samverkan med kommunerna 32 Utveckling och samverkan med civilsamhället 37 Utveckling och samverkan med utbildningssektorn 42 Internationell utveckling och samverkan 44 SÅ HÄR HAR KULTURPLANEN TAGITS FRAM 46 Samverkansparter 47 Uppföljning och utvärdering av kulturplanen 49

24 3 FÖRORD FÖRORD Demokrati och kultur är kitt som håller samman vårt samhälle och utgör varandras förutsättningar för att vi ska uppleva samhörighet. Med vår nya kulturplan finns en ambition att utveckla det goda livet för invånarna i Västra Götaland. Allt vårt arbete utgår från led -orden samverkan och att verka tillsammans. Det är först när vi samlar våra gemensamma resurser och ser varandra som komplement som vi kan se till att de grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheterna tillgodoses. Under arbetet med att fastställa kulturplanen har vi bjudit in till dialog för att denna ska ligga till grund för ett spännande utvecklingsarbete där yttrandefrihet, delaktighet, inflytande och påverkan är centralt och att arbetet kännetecknas av ett vidgat deltagande. Planen är vårt gemensamma dokument som berör alla inom kultursektorn. Tillsammans ska vi stärka den kulturella utvecklingen i Västra Götaland. resurser till förfogande, men det är konstens kreatörer som driver den konstnärliga kvalitetsutvecklingen. Västra Götalandsregionen har ett rikt kulturliv och kulturens bidrag för att skapa det goda livet kan bäst ske genom samverkan mellan olika parter. All slags kultur utövas i en kommun, men huvudmannen för verksamheten behöver inte vara kommunen. Det innebär att det alltid råder ett samspel att arbeta tillsammans är vår ambition. Det är med ett gott samarbete i ryggen som vi ser framåt och med kulturplanen som utgångspunkt arbetar vidare för att stärka den kulturella utvecklingen i Västra Götaland. Då det gäller konstarternas utveckling är det politikens ambition att verka på armlängds avstånd. Politiken medverkar till att ge förutsättningar och ställa Conny Brännberg (KD) Kulturnämndens ordförande

25 4 INLEDNING INLEDNING Denna regionala kulturplan för Västra Götaland är framtagen i enlighet med överenskommelsen med staten om Kultursamverkansmodellen, men omfattar all regional kulturutveckling i Västra Götaland och inte bara de kulturområden som ingår i modellen. Den är därför en kompass för att genomföra såväl den nationella kulturpolitiken som Västra Götalandsregionens kulturpolitik. Kulturplanen är inte ett dokument som ensamt skapar och styr regionens kulturpolitik. Den samverkar med visionsdokument, policybeslut, strategier och riktlinjer på både regional, nationell och internationell nivå. I kulturplanen förekommer därför flera olika dokument och begrepp som bara beskrivs kortfattat. Till helheten hör också de uppdrag som kulturnämnden tilldelat vissa verksamheter och som samspelar med kulturplanen. Riktlinjerna för vidgat deltagande anger hur alla utvecklingsinsatser också ska nå så kallade horisontella mål. För full förståelse och helhetssyn kan krävas en mer omfattande läsning. För detta hänvisas till respektive originaldokument. Eftersom kulturplanen gäller i fyra år kan utvecklingsinsatserna inte vara alltför detaljerade, utan uttrycker en målsättning som ska förverkligas genom en mängd olika aktiviteter på initiativ av många olika aktörer under den kommande fyraårsperioden. Kulturnämnden strävar efter att så långt som möjligt arbeta evidensbaserat genom att ta till sig och ibland initiera forskning inom sitt verksamhetsområde. Kulturnämnden beslutar om finansiering och prioriteringar i detaljbudget för varje år.

26 5 KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS VISION OCH STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING Det goda livet är visionen för Västra Götalands utveckling på lång sikt 1. Den antogs av regionfullmäktige 2005 och har tagits fram gemensamt av Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden Fyrbodal, Göteborgsregionen, Sjuhärad och Skaraborg samt representanter för högskolor, universitet, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, statliga organ med flera. Visionen pekar ut kultur som ett av flera fokusområden för ett hållbart samhälle och slår fast att kulturen har betydelse för den enskildes livskvalitet och är viktig för regional utveckling och tillväxt. Västra Götaland 2020 (VG2020) är strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Den har tagits fram i dialog med akademi, näringsliv, civilsamhälle och kommuner. Liksom visionen betonar även strategin att kulturen bidrar till att öka regionens attraktivitet. VG2020 berör kulturnämndens ansvarsområden inom kulturföretagande, utbildning, hållbar utveckling och ett brett deltagande. VG2020 prioriterar insatser som ska göra Västra Götaland till en ledande kunskapsregion en region för alla en region där vi tar globalt ansvar en region som syns och engagerar. EU:S KULTURAGENDA Dokumentet En europeisk agenda för kultur i en alltmer globaliserad värld beskriver EU:s kulturpolitik 2. I denna kulturagenda formuleras mål för hur samarbete kring och utveckling av kulturfrågorna ska ske. Medlemsstaternas krav på subsidiaritet (beslut ska fattas så nära medborgaren som möjligt) framstår som särskilt starkt när det gäller kulturområdet. I artikel 167 kulturparagrafen står därför samarbete, kulturens mångfald och respekt för nationella och regionala, kulturella och språkliga särarter i fokus. EU:s insatser ska komplettera de nationella. Kulturagendan har tre mål: främja kulturell mångfald och interkulturell dialog främja kulturen som en drivkraft för kreativitet inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning främja kulturen som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser

27 6 KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT NATIONELL KULTURPOLITIK Den regionala kulturplanen ska också förverkliga de nationella kulturpolitiska mål som beslutats av riksdagen : Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur Kulturplanen tas fram för att genomföra den kulturpolitiska modell Kultursamverkansmodellen som infördes 2011 mellan stat och regioner för att decentralisera den statliga kulturpolitiken. Målet med Kultursamverkansmodellen är att besluten ska komma närmare invånarna genom att regionerna fördelar en del av de nationella medlen och samverkar med kommunerna. Kultursamverkansmodellen gäller följande särskilt utpekade områden 4 : scenkonstområdet (teater, dans musik) museiverksamhet biblioteks- och litteraturområdet hemslöjdsverksamhet enskild arkivverksamhet filmfrämjande verksamhet konst- och kulturfrämjande verksamhet VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS KULTURPOLITIK Kulturstrategin En mötesplats i världen beskriver Västra Götalands kulturpolitik och kulturens och konstens betydelse för både individen och samhällsutvecklingen 5. För att uppnå de nationella, regionala och kommunala kulturpolitiska målen med invånaren och samverkan i fokus verkar regionen utifrån kulturstrategins fem dimensioner: demokratisk öppenhet konstnärlig kvalitet social relevans ekonomisk potential regional profilering Den första dimensionen, demokratisk öppenhet, skapar rättvisa förutsättningar för alla att delta i kulturlivet som skapare, publik och deltagare. Tillsammans med de tre sist nämnda dimensionerna motsvarar den det som oftast benämns kulturpolitik, vilket förutsätter engagerade och kunniga politiker som arbetar med tydliga kulturpolitiska mål. Den andra dimensionen, konstnärlig kvalitet, motsvarar tillsammans med demokratisk öppenhet vad som ofta benämns som konstpolitik som främst värnar och skapar förutsättningar för konstens egenvärde och konstnärens frihet. I detta sammanhang används begreppet armlängds avstånd för att beskriva relationen mellan politiken, konsten och konstnären. Utifrån dessa dimensioner har regionen tagit fram följande strategiområden som kulturnämnden förhåller sig till vid alla beslut: vidgat deltagande gynna nyskapande utveckla kapaciteter nyttja tekniken öka internationaliseringen

28 7 KULTURPLANEN En regional kulturplan ska bygga på lokala utvecklingsinitiativ och behov och ta vara på den kraft som kulturaktörer och civila organisationer äger. Kommunerna har det grundläggande offentliga ansvaret för det lokala kulturlivet. Den regionala insatsen ska komplettera och stärka den kommunala kulturpolitiken så att balans skapas och synergieffekter tas tillvara. Kulturplanen har tagits fram i samverkan med regionens fyra kommunalförbund och vilar på deras respektive genomförandeplaner för utvecklingen av VG 2020 samt delregionala kulturplaner. Flera kommuner har dessutom tagit fram egna kulturplaner som möjliggör för regionens kulturplan att spegla kulturutvecklingen i hela Västra Götaland. KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Kulturplanen berör också andra aspekter av kulturpolitiken såsom kultur och hälsa, kultur och utbildning, kulturella och kreativa näringar, kultur och besöksnäring samt kultur och landskapsutveckling. Dessa utvecklingsområden är kommunalt, delregionalt och regionalt beslutade och kan inte alltid relateras till den nationella kulturpolitiken.

29 8 VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR Kulturnämnden ser som en av sina uppgifter att skapa en väl utbyggd och genomtänkt kulturell infrastruktur som bildar ett sammanhållande nät av kulturverksamheter i regionen. Genom att beskriva denna infrastruktur belyses hur en stor del av regionens kulturella tillgångar är fördelade. Att synliggöra denna uppbyggnad ger nämnden möjlighet att se var i regionen kulturlivet behöver förstärkas och med vad. Kulturnämnden ger långsiktiga stöd till institutioner, bolag, förvaltningar och egna folkhögskolor. Alla har från 2015 fram till och med 2017 nya uppdrag vars mål förutom ansvaret för en konstarts eller ett kulturområdes utveckling främst är vidgat deltagande, ökad samverkan samt att höja Västra Götalands attraktivitet. Uppdragen och målen är i stor utsträckning baserade på verksamheternas egna utvecklingsstrategier. Alla institutioner har också särskilt ansvar för att ge det fria kulturlivet goda möjligheter att verka i regionen, att utveckla sitt rättighetsbaserade arbetssätt, inte minst med barn och unga, samt att involvera civilsamhället i sin verksamhet. Se karta 1. Den kulturella infrastrukturen innefattar även verksamheter med kulturstrategiskt utvecklingsstöd som löper i treårsperioder, samt verksamhetsstöd som är betydelsefulla för den kulturpolitiska infrastrukturen. Här återfinns särskilt det fria kulturlivet och många civila organisationer. Dessa sinsemellan mycket olika aktörer är särskilt betydelsefulla för fria kulturskapares möjlighet att utöva sin konst, som ett stöd för självorganisering och för kulturens geografiska spridning i Västra Götaland. Se karta 2. Folkbildningens och utbildningens roll som kulturarrangörer har en vidare spridning lokalt än många andra aktörer. Studieförbunden, folkhögskolorna och de eftergymnasiala utbildningarna är en förutsättning för många kulturaktiviteter. Se karta 3. KARTA 1 13 VERKSAMHETER MED UPPDRAGSBASERAT VERKSAMHETSSTÖD VERKSAMHETER MED LÅNGSIKTIGA UPPDRAG Bolag och förvaltningar som är helägda av Västra Götalandsregionen. 1 GÖTEBORGSOPERAN AB GÖTEBORGS SYMFONIKER AB GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA KULTUR I VÄST 2 REGIONTEATER VÄST AB 3 FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 4 BILLSTRÖMSKA FOLKHÖGSKOLAN 5 FILM VÄST AB 6 VARA FOLKHÖGSKOLA 7 KONSTENHETEN 8 VÄSTARVET 9 GREBBESTAD FOLKHÖGSKOLA 10 DALSLANDS FOLKHÖGSKOLA 1 GÖTEBORG FILM FESTIVAL RÖDA STEN KONSTHALL FOLKTEATERN KULTURUNGDOM 2 BORÅS STADSTEATER 3 TEXTILMUSEET 4 NORDISKA AKVARELLMUSEET 5 INNOVATUM 6 VARA KONSERTHUS 7 VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM 8 SKÖVDE KONSTHALL 9 HANTVERKSLABBET DACAPO 10 LÄCKÖ SLOTT 11 DALSLANDS KONSTMUSEUM 12 KONSTHALLEN LOKSTALLET

30 9 KARTA 2 KULTURSTRATEGISKT UTVECKLINGSSTÖD VERKSAMHETSSTÖD VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR FOLKHÖGSKOLOR, EGNA 1 GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA AGNESBERGS FOLKHÖGSKOLA 2 FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 3 BILLSTRÖMSKA FOLKHÖGSKOLAN 4 VARA FOLKHÖGSKOLA 5 DALSLANDS FOLKHÖGSKOLA 6 GREBBESTADS FOLKHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLOR, RÖRELSEÄGDA 1 ARBETARRÖRELSENS FOLKHÖGSKOLA I GÖTEBORG KVINNOFOLKHÖGSKOLAN WENDELSBERGS FOLKHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLAN I ANGERED FINSKA FOLKHÖGSKOLAN 2 HELSJÖNS FOLKHÖGSKOLA 3 ARBETARRÖRELSENS FOLKHÖGSKOLA I VISKADALEN 4 BORÅS FOLKHÖGSKOLA 5 HJÄLMAREDS FOLKHÖGSKOLA 6 NORDISKA FOLKHÖGSKOLAN 7 HELLIDENS FOLKHÖGSKOLA 8 HJO FOLKHÖGSKOLA 9 AXEVALLA FOLKHÖGSKOLA 10 LJUNGSKILE FOLKHÖGSKOLA KARTA 3 STUDIEFÖRBUND 1 MEDBORGARSKOLAN REGION VÄST FOLKUNIVERSITETET ABF GÖTEBORG KULTURENS BILDNINGS VERKSAMHET NBV VÄST IBN RUSHD 2 SENSUS VÄSTRA SVERIGE 3 STUDIEFRÄMJANDET I VÄST 4 STUDIEFÖRBUNDET BILDA VÄST 5 ABF VÄSTRA GÖTALAND 6 STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN EFTERGYMNASIALA UTBILDNINGAR 1 DÔMENS KONSTSKOLA KV KONSTSKOLA INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD ART COLLEGE DANSFORUM GÖTEBORGS KONSTSKOLA BALETTAKADEMIEN/FOLKUNIVERSITETET 2 NORDISK DESIGNSKOLA 3 SKARA SKOLSCEN 4 FORMAKADEMIN 5 GERLESBORGSSKOLAN

31 10 VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR DIGITAL INFRASTRUKTUR OCH KONST- OCH KULTURUTVECKLING Västra Götalandsregionen har i överenskommelse med Näringsdepartementet antagit en digital agenda, It i människans tjänst en digital agenda för Sverige, som fokuserar på kapacitetsutbyggnad och e-tjänster 6. Denna infrastruktur blir allt mer betydelsefull för både kulturskapande och tillgänglighet till kultur. Offentligt kulturstöd går främst till digitalisering av arkiv och museisamlingar medan agendan mest berör distribution. Det återstår att hitta nya former för hur tekniken kan användas för att utveckla konst och kultur. Den digitala ekonomin växer sju gånger snabbare än andra marknader i Europa 7. Aktuell forskning visar dessutom att det finns stora utvecklingsmöjligheter för kulturen inom det digitala fältet 8. Det faktum att människor idag kan vara på samma gång konsumenter och producenter (prosumenter) kommer att ha stora effekter på inte minst publikutveckling och estetiska lärprocesser. Kulturnämnden förhåller sig öppen till kulturaktörernas initiativ och vill bidra till att de tar steget från distribution till interaktion i linje med kulturnämndens strategiområde vidgat deltagande.

32 11 KULTUR- NÄMNDENS ARBETSSÄTT KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT RÄTTIGHETSBASERAT ARBETSSÄTT I Västra Götalandsregionen pågår arbeten med att implementera dels FN:s konvention om barnets rättigheter, dels CEMR:s (Council of European Municipalities and Regions) deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män. För att arbetet ska kunna ske samordnat och rättighets- och kunskapsbaserat har kulturnämnden tagit fram riktlinjerna Rätten att delta i kulturlivet som innebär att aktivt verka för jämlikhet och jämställdhet samt att motverka diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Sex insatsområden identifieras som särskilt viktiga 9 : att motverka diskriminering ett maktperspektiv Öka kunskaperna om invånarnas rättigheter. att arbeta för jämställdhetsintegrering ett intersektionellt perspektiv Jämlika förutsättningar för kvinnor och män att delta i och forma kulturlivet. att arbeta för jämlikhet ett interkulturellt perspektiv Främja kulturell mångfald och tillämpa ett inkluderande invånarperspektiv. att arbeta med de nationella minoriteterna ett historiskt perspektiv Främja de nationella minoriteternas kultur och språk, inklusive det svenska teckenspråket. att arbeta med barn och unga ett skapande perspektiv Offentligt finansierade kulturverksamheter har ansvar för att främja barn och ungas rättigheter. att arbeta med civilsamhället ett demokratiperspektiv Öka civilsamhällets tillgång till resurser och främja deltagandet. NATIONELLA OCH REGIONALA ÖVERENSKOMMELSER Särskilda överenskommelser, där olika aktörer delar på ansvaret för gemensamma frågor, är ytterligare ett arbetssätt för att stärka kulturpolitiken i regionen. Överenskommelserna präglas av att ansvar och kompetenser på olika nivåer tillsammans vidareutvecklar och stärker vissa konst- och kulturområden. Överenskommelserna löper över tre år och är av övergripande art. Västra Götalandsregionens kulturnämnd har särskilda överenskommelser med: Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen Konstnärsnämnden Svenska filminstitutet Nämnden för Hemslöjdsfrågor Riksarkivet Dessutom har Västra Götalandsregionen en överenskommelse med den sociala ekonomin 10. UPPDRAG, KULTURSTRATEGISKA STÖD OCH STÖD TILL ORGANISATIONER Ett grundläggande arbetssätt för att utveckla kulturpolitiken i Västra Götaland är att ge långsiktiga uppdrag samt kulturstrategiska stöd och stöd till organisationer. Alla dessa verksamheter återfinns på karta 1, 2 och 3 på sid 8-9 och bildar tillsammans regionens kulturella infrastruktur.

33 12 KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT METODER FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionen inrättad av Europarådet och som gäller i Sverige från 2011 ger stöd för att bättre ta tillvara kvaliteter i landskapen omkring oss. Konventionen syftar till att ge invånarna inflytande och delaktighet över stads- och landsbygdsplanering med kulturarvet som utgångspunkt. Kulturnämnden har ett mångårigt samarbete med såväl andra regioner som civilsamhällets företrädare i dessa frågor. Inom ramen för en överenskommelse med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar kulturnämnden med landskapskonventionen. Cultural planning Cultural planning är en metod för att synliggöra de kulturella resurser som kan vara värdefulla för till exempel översiktsplanering, stadsutveckling och kulturplansarbete. Det är en internationellt tillämpad arbetsmetod för att stärka kommunernas självbild och verksamhet genom bland annat ett kartläggningsarbete av de kulturella resurser som finns i lokalsamhället. Flera kommuner och stadsdelar i Västra Götaland arbetar med metoden. En variant av cultural planning är Attraktiva kommuner några verktyg, en modell för gestaltning av offentlig miljö som kommunerna i Fyrbodals kommunalförbund har utformat. Det har lett till att det nu i varje kommun i Fyrbodal finns en förvaltningsövergripande grupp med ansvar för konst i offentlig miljö. Faro-konventionen Faro-konventionen är Europarådets konvention för kulturarvsområdet där kulturarvet kopplas till FN:s mänskliga rättigheter och mer specifikt rätten att delta i kulturlivet. Kulturarvets betydelse är starkt förknippad med jämlikhet mellan människor. Konventionen fastslår att ett angrepp på något som en person betraktar som sitt kulturarv ska betraktas som likvärdigt med att angripa personen. Något som gör Faro-konventionen intressant är att den inte är ett försök att tala om vad som ska bevaras. Makten flyttas till invånaren alla äger och har rätt att definiera kulturarvet. Dialog kring kulturarvet kan förhindra konflikter ett skäl till att det har en viktig roll när ett demokratiskt och hållbart samhälle präglat av mångfald ska formas. Dessutom betonas kulturavets ekonomiska potential och möjlighet att vara en resurs för skola och forskning. Faro-konventionen lanserades 2005 och trädde i kraft Riksantikvarieämbetet föreslår nu, liksom Västra Götalandsregionen i sitt remissvar, den svenska regeringen att ratificera konventionen.

34 13 EU:s strukturfonder och sektorsprogram Den europeiska sammanhållningspolitiken bygger på ekonomiskt stöd strukturfonder som huvudsakligen hanteras i varje land. Dessa utjämningsmedel, med syfte att hela Europa ska leva, bygger på europeiska, nationella och regionala prioriteringar och delas främst in i Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Landsbygds- och havs/fiskeriprogrammen samt Interregprogrammen. VG2020 utgör ett stöd för hur medlen i EU:s strukturfonder ska fördelas. Ett av kulturnämndens mål är att en större del av dessa ska gå till kulturverksamheter. Dessutom finns sektorsprogram som hanteras främst från Bryssel. Läs mer om hur kulturnämnden arbetar med EU-stöd under Internationell samverkan från sida 44. KKN och kultursystem Kulturella och kreativa näringar (KKN) är ett samlingsbegrepp för femton olika branscher enligt Tillväxtverkets definition. I de branscher som samlas inom begreppet kulturella näringar återfinns kulturföretag där de konstnärliga målsättningarna är överordnade de ekonomiska 11. För kulturella och kreativa näringar antog kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden ett gemensamt handlingsprogram Utgångspunkten för kulturnämnden är de kulturella näringarnas kärna det konstnärliga verket. De prioriterade arbetsområdena kan sammanfattas i utveckling av affärsstödsystem, insatser för företagare inom KKN, samverkan mellan KKN-sektorn och övrigt näringsliv samt utveckling av kultursystem, labb och Västra Götalandsregionens nationella och internationella arbete. Kultursystem innebär att enskilda verksamheter inom ett geografiskt område tillsammans bildar en miljö för att i samverkan utveckla platsens kulturella identitet, utbyta kompetenser och därmed stärka den ekonomiska potentialen. I dessa kultursystem samverkar kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden med kommuner, kommunalförbund, näringsliv, civilsamhälle, utbildningar och kulturaktörer. För att kunna utveckla nya kultursystem görs först en analys av platsen och aktörernas förutsättningar för framtida samverkan ett så kallat labb. Till skillnad från kultursystem som är långvariga genomförs ett labb under en dag på utvalda platser med olika aktörer. KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT

35 14 KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER För att regionens levande och självständiga kulturliv ska främjas och utvecklas erbjuder kulturnämnden flera olika stödformer som löpande ses över och utvecklas beroende på behov. Flexibiliteten innebär goda möjligheter för kulturskapare även utanför de stora institutionerna att verka, utvecklas och fortbildas. Västra Götalandsregionen arbetar för ett brett kulturliv och konstnärlig spets inom alla konstområden. För att kvalitetssäkra bedömningarna av vilka som ska få stöd använder kulturnämnden i flera fall externa bedömare med specifik kunskap inom ett visst konstområde. Även specialister vid den regionala förvaltningen Kultur i Väst ger stöd vid bedömningar. För att få ytterligare armlängds avstånd mellan politiken och utövarna har kulturnämnden valt att låta vissa stödformer helt administreras av någon utanför kulturnämnden. I beskrivningen av stödformerna nedan anges också hur ansökningar bedöms. * betyder att externa bedömare eller jury används ** betyder att konsulenter på Kultur i Väst medverkar *** betyder att stödformen hanteras utanför kulturnämnden Kulturnämnden ger långsiktigt stöd till egna verksamheter och vissa med annan huvudman: bolag egna folkhögskolor förvaltningar institutioner Kulturnämnden ger kulturstrategiska utvecklingsstöd för att stödja det fria professionella kulturlivet. De är sökbara en gång om året och löper på tre år. Stödet ges bland annat till: arrangerande och producerande scener kollektivverkstäder organisationer och nätverk

36 15 Kulturnämnden ger verksamhetsstöd enligt särskilda kriterier till medlemsorganisationer som är betydelsefulla för den kulturpolitiska infrastrukturen. Stödet ges bland annat till: KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER centrumbildningar lokalhållare hembygdsförbund Kulturnämnden ger stöd till organisationer för att stimulera och stödja ideella krafter. Organisationsstödet innebär att verksamheterna årsvis får medel i förhållande till exempelvis antalet medlemmar eller antalet aktiviteter. Dessa är sökbara och löper tillsvidare: barn- och ungdomsorganisationer distriktsidrottsförbund eftergymnasiala konst- och kulturutbildningar handikappidrottsförbund pensionärsorganisationer politiska ungdomsförbund rörelseägda folkhögskolor studieförbund Kulturnämnden ger stöd för kortare projekt eller engångsinsatser. Alla stöden är sökbara: arrangörsstöd till barn och unga*** biografstöd** digitaliseringsstöd essästöd*, *** festivaler förprojektering av EU-projekt konstvandringar kultur och hälsa litterärt arrangörsstöd läsfrämjandestöd mikrofinansiering stöd till ungas skapande och arrangemang (k-peng)*** utvecklingsprojekt* översättarstöd*, *** Kulturnämnden ger stöd till enskild konstnärlig verksamhet genom att erbjuda möjlighet att verka i gästateljéer eller residens. Dessutom delar kulturnämnden ut stipendier och priser: arbetsstipendium* gästateljéer* internationellt resestipendium internationella konstresidens** kulturpris kulturstipendium Kulturnämnden har tagit fram ett webbaserat verktyg, Kreaktor, för invånare och kulturaktörer. I denna kunskapsbank samlas resurser, aktörer och utvecklingsprojekt i regionen. En matchningsfunktion gör att verktyget kan användas aktivt för att bygga nätverk och söka samverkan.

37 16 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Kulturnämnden följer kontinuerligt upp resultat och utvärderar effekter av kulturpolitiken i Västra Götaland. Syftet är att säkerställa att de medel som kulturnämnden fördelar når önskade resultat och främjar kvalitet och utveckling. PROCESS FÖR UPPFÖLJNING AV UPPDRAG Störst vikt läggs vid de långsiktiga uppdragen som, under de tre år ett uppdrag löper, följer en strukturerad process för såväl genomförande som uppföljning och utvärdering. I processen ingår regelbundna möten mellan uppdragstagaren och kulturnämnden. Uppföljning sker årligen och är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Verksamheter som ingår i Kultursamverkansmodellen redovisar även statistik i Kulturdatabasen, som kvantitativt och kvalitativt följer upp modellen åt Kulturrådet. ANALYS OCH UTVÄRDERING Genom systematisk uppföljning skapas bättre förutsättningar för analyser och utvärderingar. Kulturnämnden beslutar vid behov att utreda och utvärdera specifika konst- och kulturområden men även verksamheters arbete med tillgänglighet och jämställdhet. Intentionen kan vara att utreda hur väl verksamheter uppfyller kulturpolitiska mål och ge förslag till fortsatt utveckling. Kulturpolitikens effekter är svåra att mäta och därför är effektutvärderingar ett utvecklingsområde. De kan vara både kvalitativa och kvantitativa. Västra Götalandsregionen finansierar flera studier som använder kvantitativa metoder för att försöka beskriva och förklara kulturpolitikens effekter.

38 17 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING KARTLÄGGA KULTURELLA RESURSER FÖR ATT SYNLIGGÖRA KREATIVA KRAFTFÄLT Analysmetoden Kreativa kraftfält gör det möjligt att kartlägga kulturella resurser och dess betydelse för tillväxt och utveckling inom ett visst geografiskt område. I de kreativa kraftfälten visas särskilt gynnsamma samband mellan kultur och tillväxt, och var det finns särskilt goda förutsättningar för innovativ utveckling av samhället i sin helhet. Analysmetoden har sitt ursprung i den forskning som professor Pier Luigi Sacco vid IULM-universitetet i Milano bedriver. Västra Götalandsregionen har bidragit till att analysmetoden använts i Skaraborg. Under 2015 kartlade även Göteborgsregionen och Fyrbodal sina kulturella resurser på detta sätt. Målet är att hela Västra Götaland kartläggs inom några år så att en helhetsbild kan skapas. SOCIAL RETURN ON INVESTMENT (SROI) EN METOD FÖR ATT MÄTA SOCIALA VÄRDEN SROI är en metod som används internationellt för att mäta sociala värden genom att fokusera på vad verksamheter genererar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. SROI är en metod som mäter effekter snarare än resultat. Västra Götalandsregionen har prövat metoden genom pilotprojektet Att mäta sociala värden som folkhälsokommittén, kulturnämnden, regionutvecklingsnämnden och rättighetskommittén gemensamt har genomfört. Avsikten är att metoden ska prövas på fler kulturverksamheter. KONTINUERLIGA MÄTNINGAR AV KULTURVANOR GENOM SOM-INSTITUTET Västra Götalandsregionen samarbetar med SOM-institutet (samhälle, opinion, medier) vid Göteborgs universitet för att följa utvecklingen ur ett invånarperspektiv. SOM-undersökningarna ger kunskap om invånarnas kulturvanor och möjlighet till tvärvetenskapliga analyser över tid på nationell, regional och lokal nivå.

39 18 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN SCENKONST I Västra Götaland finns starka scenkonstinstitutioner som genom sitt kvalitativa arbete har fått uppmärksamhet utanför regionens gränser och internationellt. Fyra musik- och fyra teaterinstitutioner, inklusive en nutida dansensemble på Göteborgsoperan och landets enda dansensemble för barn och unga på Regionteater Väst, bildar tillsammans den grundläggande kulturella infrastrukturen för scenkonstområdet i Västra Götaland. Alla har uppdrag från kulturnämnden.

40 DANS Danscentrum Väst har 95 anslutna yrkesverksamma dansare och koreografer i regionen varav 17 med hemvist utanför Göteborg. De fria professionella dansaktörernas villkor har utretts på både regional och nationell nivå under en rad år. Utredningarna visar att kostnadskrävande och infrastrukturellt viktiga förslag ännu inte har realiserats. Kultur i Väst erbjuder olika former av främjande genom sina danskonsulenter och har bland annat utvecklat ett regionalt nätverk för communitydans, en metod där en dansare eller koreograf leder projekt med invånarna på en plats och ger dem möjlighet att uttrycka sig med dans. Kultur i Väst är också regionalt ansvariga för det fristående nationella nätverket Dansnät Sverige som bidrar till turnéverksamhet i regionen. Inom ramen för detta ingår också en framtida satsning för barn och unga. För att stärka dansens ställning utanför Göteborgsregionen har kulturnämnden, i ett projekt med bland andra Göteborgs Dans & Teater Festival, skapat möjligheter för festivalen att verka på fler platser än Göteborg. Regionen saknar högre utbildning för nutida dans och danspedagogik, undantaget musikaldansen som har en stark ställning. Kulturnämnden avser att skapa bättre förutsättningar för professionell dans och diskutera möjligheter för en danspedagogutbildning med Göteborgs universitet. För att utveckla Västra Götaland till en vital och nyskapande dansregion behöver arbetstillfällen, fortbildningar och internationella relationer erbjudas. Kulturakademin Trappan kommer att ta större ansvar för kompetensutveckling för dansare. Möjligheterna att etablera en gemensam produktionsmiljö för koreografer och dansare diskuteras med Göteborgs stad. Förutom Regionteater Västs insatser för dansen i Borås och Uddevalla kan även andra kommuner i regionen bli aktuella för både produktion och som scener för gästspel. I och med kulturnämndens överenskommelse med Konstnärsnämnden kommer residensverksamheten att stärkas. Genom ett utökat professionellt utbud i flera olika former och genrer ges underlag för en större publik. Det är även viktigt att ytterligare stärka barns och ungas möjligheter att uppleva och skapa dans. UTVECKLINGSINSATSER skapa förutsättningar för ett nationellt dansnätverk för barn och unga inom ramen för Dansnät Sverige ge koreografer, dansare och pedagoger ökade möjligheter till fortbildning komplettera de treåriga yrkesutbildningarna i nutida dans med ett fjärde övergångsår skapa en samlad produktionsmiljö för dansens aktörer i samarbete med Göteborgs stad skapa nya scener för produktion och gästspel på minst tre platser i regionen 19 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

41 20 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN TEATER I Västra Götalands teaterlandskap finns 24 fria professionella teatergrupper anslutna till Teatercentrum väst och fyra institutioner vilka har sina geografiska hemvister i Borås, Göteborg och Uddevalla. Institutionernas turnerande verksamhet är sporadisk och omfattar mindre produktioner och enstaka gästspel, men när det gäller teater för barn och unga är Västra Götalandsregionen bättre tillgodosedd. Regionteater Väst har som huvuduppgift att spela för alla barn och unga i regionen. Därutöver gav de fria teatergrupperna föreställningar för barn och unga i 44 av regionens 49 kommuner I de utvecklingsstrategier som teaterinstitutionerna formulerat finns en tydlig vilja att dels vidga deltagandet och angå fler av Västra Götalands invånare genom repertoarval, nya arbetssätt och nya samverkansparter, dels att utveckla den konstnärliga kvaliteten genom ny dramatik, kompetensutveckling och internationella kontakter. För att öka de fria gruppernas spelmöjligheter ska Regionteater Västs roll som kunskaps- och resurscentrum utvecklas och Riksteatern Väst stärka sin förmedling till arrangerande föreningar. Regionteater Väst ger de fria aktörerna kunskap om kommunernas lokaler, ekonomi och kontaktpersoner samt i möjligaste mån även materiellt stöd i form av teknik och rekvisita. Riksteatern Väst hjälper till med turnéläggning. Genom ett nytt långsiktigt uppdrag till Kulturakademin Trappan kommer en bredare kompetensförsörjning att vara tillgänglig för både institutioner och fria teatergrupper. För att ytterligare stärka den kvalitativa utvecklingen kommer internationellt samarbete att vara centralt, bland annat genom residensverksamhet i samverkan med kommunerna. UTVECKLINGSINSATSER öka möjligheterna för fria scenkonstnärer att turnera skapa långsiktiga hållbara arrangörsnätverk med särskild inriktning mot barn och unga inrätta teaterresidens för att utveckla kvaliteten och föra teatern närmare invånarna

42 MUSIK Västra Götalandsregionen äger två internationellt erkända musikinstitutioner Göteborgsoperan (GO) och Göteborgs symfoniker (GSO) som utöver sina huvudscener i Göteborg har andrascener i regionen, GO i Skövde och GSO i Vara. Dessutom spelar Vara konserthus en nationell roll med sin breda residensverksamhet. Musikcentrum Väst (MCV) är en medlemsorganisation och artistförmedling för cirka 700 professionellt verksamma musiker i regionen. Genom olika projekt skapar MCV speltillfällen och samarbeten för sina medlemmar. Musiklivets aktörer i regionen präglas av en stark vilja att öka den konstnärliga kvaliteten och att angå fler invånare. Det kvalitativa utvecklingsarbetet består bland annat av att arbeta med nyskriven musik, engagera framstående musiker och dirigenter och driva olika residensverksamheter. För att vidga deltagandet samarbetar flera med lokala körer och barn- och ungdomsgrupper. Musikverksamheter med långsiktiga uppdrag har ett särskilt ansvar att samverka med skolorna. Det kan innebära insatser och projekt för att öka alla barns möjligheter att uppleva och utöva musik. El Sistemas verksamhet expanderar kraftfullt och flera kommuner i regionen samverkar med GSO om denna utbildningsform. Ett nationellt nätverk håller också på att växa fram. Digitaliseringen krymper avstånden i världen och gör musiken till en del av ett globalt nätverk. Med en väl utbyggd digital infrastruktur ökar möjligheterna för digital distribution av såväl konserter som operaföreställningar, en utveckling som inte minst GSO bidrar till. En utmaning är att detta också ska leda till större interaktivitet. Kultur i Väst är en viktig aktör för att främja Västra Götalands musikliv och har beslutat att pröva nya metoder för att sprida musik till hela regionen. Barn och unga, jämställdhet och mångfald, samverkan med olika aktörer, upplevelser såväl som eget skapande, projekt och internationella kontakter ska lyftas fram. Kulturnämnden har beslutat att stärka körlivet för Västra Götalands uppskattningsvis körsångare. Kultur i Väst har uppdraget att starta ett Körcentrum Väst som ska vara ett kompetenscentrum för att utveckla alla delar och nivåer av körlivet samt verka för ett vidgat deltagande. UTVECKLINGSINSATSER stödja och utveckla digitaliseringen för en ökad interaktivitet öka det fria musiklivets och institutionerna rörlighet i hela Västra Götaland vidga deltagandet för barn och unga stödja ett vitalt körliv med bredd och spets 21 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

43 22 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN FILM Västra Götalandsregionen var tidigt ute med att skapa en infrastruktur på filmområdet och idag är det regionala bolaget Film Väst den största samproducenten av svensk långfilm och tv-drama i Sverige. Den stora volymen filmproduktioner har skapat en god arbetsmarknad för filmarbetare i alla led. Detta gör filmen till en av de starkaste kulturnäringarna i Västra Götaland. I det regionala uppdraget till Film Väst ingår att stärka positionen på filmområdet genom att utveckla och underhålla en infrastruktur för film i Västra Götaland och göra Film Väst till en av Europas tre mest framgångsrika samproducenter av långfilm. Bolaget ska även stärka sin produktion av kvalitetsfilm för barn och unga, och en rad satsningar görs på unga talanger och på filmarbetare som identifierar sig som kvinnor. Med en förstärkt regionalisering finns Göteborg Film Festivals utbud på ett flertal platser i Västra Götaland. Det gör filmfestivalen till ett av regionens mest publika evenemang, och det är härifrån stora delar av nordisk film hittar ut i världen genom mötesplatsen Nordic Film Market. Med hjälp av medel från kulturnämnden har festivalen kunnat satsa på Lilla Filmfestivalen och därmed stärka regionens visning av film för barn och unga. Samtidigt arbetar väsentliga delar av den ideella sektorn med filmkulturell verksamhet. I stort sett alla kommuner i Västra Götaland har minst en förening som arbetar med att bedriva biografverksamhet eller att visa kvalitetsfilm. Alla kommuner utom fyra har minst en digitaliserad biograf som ingår i ett regionalt nätverk för filmkulturell verksamhet. Under kulturplansperioden ska biograferna stärkas som mötesplatser genom att kommunerna får stöd att sammanställa ett angeläget och spännande innehåll kring filmvisningarna i samarbete med filmkuratorsutbildningen vid Akademin Valand. Kultur i Väst arbetar med att främja ungas filmskapande och möte med film i skolan samt arrangörsoch kompetensutveckling för biografägarna. I takt med att medieutbudet ökar blir det allt viktigare att kunna bedöma och kritiskt granska text och bild. Det handlar inte längre om att ha tillgång till media, utan att kunna sålla och värdera sina intryck i en ständigt växande visuell kultur. Kunskapsgapet mellan dem som behärskar detta och de som inte gör det ökar. Västra Götaland har i flera år fokuserat på frågor om medie- och informationskunnighet (MIK) kopplat till UNESCO:s insatser inom området, och driver just nu projektet Film och folkbildning tillsammans med ett flertal folkhögskolor i Västra Götaland. UTVECKLINGSINSATSER öka produktion och visning av film för barn och unga utveckla filmverksamheten på de digitaliserade biograferna öka särskilt de unga invånarnas medie- och informationskunnighet

44 23 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN SAMTIDA KONST I Västra Götaland finns nio konstinstitutioner med regionala uppdrag tre i Göteborg och en vardera i Borås, Mellerud, Skövde, Strömstad, Skärhamn (Tjörn) och Uddevalla. De lokala förutsättningarna för att skapa och utveckla en konstpublik varierar och att vidga deltagandet är en utmaning. Kulturnämnden ska öka tillgängligheten till bildkonst genom att institutionerna ges förutsättningar att utveckla verksamhet utanför museernas väggar, tillämpa ny teknik exempelvis webbmuseer och estetiska lärprocesser. Samarbetet mellan institutionerna och det självorganiserade konstlivet ska stärkas. Det regionala stödet till kollektivverkstäder möjliggör produktion och visning av samtida konst i hela Västra Götaland. Stödet och dialogen med de kommuner där verkstäderna finns har intensifierats under 2015 för att stärka kollektivverkstäderna och marknadsföra platserna som besöksmål. Kollektivverkstäderna bedriver också en omfattande kursverksamhet och fortbildning inom olika konstarter och offentlig gestaltning en verksamhet som ska utvecklas i samarbete med värdkommunerna. I Borås arrangeras två biennaler som båda fokuserar på konst i det offentliga rummet Borås Internationella Skulpturbiennal och street art-biennalen No Limit och i Alingsås ljuskonstfestivalen Lights In Alingsås. Skulpturbiennalen har potential att bli ytterligare en festival att knyta till arbetet med att regionalisera internationellt intressanta festivaler i Västra Götaland. För att göra Västra Götaland till en attraktiv produktionsplats för samtida konst ersätter kulturnämnden institutioner så att de kan följa MU-avtalet, delar ut arbetsstipendier och investerar i internationella residens. Borås konstmuseum har en av landets främsta samlingar av videokonst, och satsar på att bygga upp en residensverksamhet riktad till professionella bildkonstnärer och filmskapare som arbetar med video. Residens för videokonst bör utvecklas i hela Västra Götaland för att stärka regionens position som nationell resurs för videokonst och rörlig bild. UTVECKLINGSINSATSER lägga särskilt fokus på att utveckla webbmuseer, i samarbete med konstinstitutionerna stärka kollektivverkstädernas möjligheter att driva kompetensutveckling verka för att Borås Internationella Skulpturbiennal blir en del av regionaliseringen av internationella festivaler i Västra Götaland inrätta attraktiva, internationella produktionsresidens i samverkan med Konstnärsnämnden

45 24 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN ARKITEKTUR, FORM OCH DESIGN Det finns en rad miljöer och aktörer med anknytning till form och design; Rörstrand i Lidköping, möbelriket i Tibro, textil i Sjuhärad, halmslöjd i Dalsland och nätverket Folk och form som samarbetar med ett trettiotal aktörer bland annat kollektivverkstäder, centrumbildningar och främjare. Kultur i Väst bidrar dessutom med en särskild arkitekturkonsulent för barn och unga. Högskolan för design och konsthantverk har en stark ställning nationellt och samverkar med många aktörer inom området. Textilmuseet i Borås positionerar sig för att bli Nordens ledande arena för textil med inriktning på mode, design, konst, industri, kunskapsproduktion och innovativ textil. Museet ingår tillsammans med Högskolan i Borås och näringslivet i Sjuhärad i Textile Fashion Center, ett betydelsefullt form- och designcentrum och en nationell nod för textil. För att ytterligare utveckla området ska ett vävcentrum skapas där textila aktörer i civilsamhället knyts an till befintliga verksamheter. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer, budskap och miljöer. Kultur- och miljönämnderna arbetar tillsammans med att stärka processerna för hållbar design genom att stötta kontakter mellan nyutexaminerade designers och producenter samt att utveckla cirkulära flöden för re-design, bland annat i samarbete med Tibro och Sjuhärad. En av de viktigaste utmaningarna för att stärka design som näring är att koppla ihop designer med producenter, ett arbete som ska utvecklas och stärkas. Ett nytt regionalt forum för arkitekter, konstnärer, kommuner och bransch Västsvensk byggkonst 2.0 skulle kunna inta en viktig roll för en kraftsamling på arkitektur- och designområdet. Det kan lägga grunden till ett hållbart och estetiskt byggande genom att återuppta ett långsiktigt arbete med information och rådgivning. Alla aktörer ska veta hur de kan arbeta efter enprocentregeln, ha en upparbetad struktur för hantering av gestaltningsuppdrag tidigt i planprocessen och hur regional expertkompetens kan användas. Intresset för området arkitektur, form och design ökar och har 2015 varit föremål för två statliga utredningar; Gestaltad livsmiljö, som gett förslag på hur en ny politik för arkitektur, form och design kan se ut och Översyn av den statliga museipolitiken med mål att anpassa museipolitiken till rådande samhällsförändringar. Med Röhsska museet som nav, och medlemsorganisationen Konsthantverkscentrum Väst som pådrivande i den breda dialog som pågår, finns förutsättningar att utveckla ett centrum med ansvar för att samla, visa och vara en proaktiv mötesplats.

46 25 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN UTVECKLINGSINSATSER utveckla ett regionalt nätverk för arkitektur, form och design med Textilmuseet och övriga textila aktörer i området utveckla Vävcenter Sjuhärad inrätta ett regionalt forum Västsvensk byggkonst 2.0 bevaka möjligheterna att etablera ett regionalt arkitektur- och designcentrum med ett nationellt uppdrag

47 26 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN HEMSLÖJD Hemslöjd är mer än kulturarv och tradition. Det är en mångfald av nya uttryck, arbetssätt, hybrider och nätverk. De tre ideella länshemslöjdsföreningarna i regionen har cirka medlemmar. Organisationerna i det civila samhället är många. I Västra Götaland sker en livaktig utveckling av hemslöjden. Nya influenser, begrepp och rörelser berikar området: till exempel craftivism en rörelse där politisk aktivism manifesteras genom handarbete, makerrörelsen med högteknologiska inslag i hantverksproduktion, gerillaslöjd, kravallslöjd, queerslöjd med mera. Kulturnämnden och Nämnden för hemslöjdsfrågor har undertecknat en treårig överenskommelse för att gemensamt stärka området som kulturarv och näring samt utifrån estetiska och sociala perspektiv såsom integration, vidgat deltagande och mångfald. Ett strategiskt samarbete med Göteborgs universitet och Nämnden för hemslöjdsfrågor i forsknings- och utvecklingsfrågor ska utvecklas. Parallellt kommer regionens samarbete med civilsamhället, privata aktörer och kommuner att utökas. Hemslöjd är ett område som ligger nära näringslivet och lämpar sig väl för att skapa möten, dialog och utbyten mellan människor med olika kultur och bakgrund. Kulturnämnden har inlett en dialog med kollektivverkstäderna i Västra Götaland och Västarvet om möjligheten att ställa resurser till förfogande för att särskilt personer med utländsk bakgrund ska kunna utveckla sina hantverkskunskaper. UTVECKLINGSINSATSER leda ett nationellt förnyelse- och utvecklingsarbete i samverkan med Nämnden för hemslöjdsfrågor utveckla nya former och metoder för att stödja utvecklingen av slöjdnäringar regionalt

48 LITTERATUR Litteraturområdet genomgår en omvälvning på flera plan. Läsförståelsen bland unga sjunker. Många författare har sett sin försäljning minska samtidigt som digitaliseringen innebär nya möjligheter till både produktion och distribution. Allt fler författarskap grundläggs idag genom egenutgivning och e-böcker. För perioden beslutade kulturnämnden om en handlingsplan för att stärka litteraturens roll i regionen. Planen resulterade i flera nya stöd för författare och översättare, förlag, litterära arrangörer, bibliotek och läsfrämjande. Under ska dessa satsningar etableras, utvecklas och utvärderas. Se Kulturnämndens stödformer sid 14. Strömstads kommun har uppdraget att bygga upp en litterär residensverksamhet för författare och översättare med satelliter i Alingsås, Partille och Åmål. Litteraturhusen i Göteborg och Åmål, Bokmässan i Göteborg och Författarcentrum Väst är viktiga samverkansparter. Yttrandefriheten utmanas ständigt och många författare och konstnärer utsätts för anonyma hot och näthat blev Västra Götalandsregionen en fristadsregion inom ramen för ICORN (The International Cities of Refuge Network) för att kunna ta emot yrkesverksamma konstnärer som utsätts för diskriminering och förföljelser. Kommuner får därigenom regionalt stöd för att etablera sig som fristadskommuner. Denna verksamhet kommer att ha nära samarbete med residensverksamheten. BIBLIOTEK Bibliotek är de kulturinstitutioner som finns i regionens samtliga kommuner och ofta utgör den enskilt största budgetposten i den kommunala kulturbudgeten. Bibliotekens traditionella roll att gratis tillhandahålla böcker och medier och att vara den självklara platsen för att inhämta information, utmanas idag av den digitala tekniken och människors ändrade livsmönster. Som lagstadgad och central kulturinstitution i varje kommun är det en utmaning att förbli angelägen för nya målgrupper som en plats för information, möten och kulturupplevelser. Kulturnämnden ska genom Kultur i Väst erbjuda stöd, fortbildning och inspiration för de lokala bibliotekens utvecklingsarbete, och utifrån bibliotekens lokala förutsättningar inspirera till nya samverkansformer med föreningsliv, folkbildning, utbildningsaktörer och kulturverksamheter. Kultur i Väst ska fortsatt utveckla metoder för läsfrämjande riktat till barn och unga. Bibliotopia med syfte att diskutera bibliotekens framtida möjligheter och utmaningar är namnet på en årlig konferens som Västra Götalandsregionen har stöttat. Denna konferens ska fortsatt arrangeras årligen. En ny regional biblioteksplan ligger till grund för de regionala satsningarna på folkbiblioteken från och med UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN UTVECKLINGSINSATSER stödja, följa upp och utvärdera de nya litterära satsningarna vidareutveckla residensverksamheten med särskild tonvikt på organisation, samverkansformer och profilering av satelliterna stödja lokala fristadskommuner UTVECKLINGSINSATSER inspirera till nya och innovativa idéer för biblioteken som mötesplatser och för läsfrämjande för barn och unga vidareutveckla konferensen Bibliotopia utveckla verksamheten enligt en ny regional biblioteksplan

49 28 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN NATUR- OCH KULTURARV Unesco definierar kulturarv som det materiella (rörligt och fast, på land och under vatten) och immateriella (scenkonst, ritualer, muntligt berättande) arvet. Kulturarvets institutioner och aktörer är traditionellt arkiv, bibliotek, museer och föreningar men även offentliga institutioner, myndigheter och många av civilsamhällets organisationer ingår. Naturarv är stora orörda områden eller formationer i naturen men definitionen glider över till att omfatta även natur påverkad av mänskliga aktiviteter. För förståelsen av vårt samhälle och kulturlandskapen är det nödvändigt att stärka natur- och kulturarvsbegreppet som en enhet. Europarådet har tagit fram två konventioner, landskaps- och farokonventionerna, som används som metoder i kulturarvsarbetet. Läs mer under Metoder för samhällsutveckling på sid 12. EU i sin tur knyter an till konventionernas demokratiska metoder och betonar kulturarvets potential för landsbygdsutveckling avseende ekonomi och social hållbarhet. Västarvet och Innovatum är centrala aktörer som börjat använda dessa förhållningssätt och metoder på den regionala nivån. Huvuddelen av natur- och kulturarvsverksamheten i Västra Götaland arrangeras av eller med civilsamhällets organisationer. Kulturarvet och kulturmiljön är ett självklart sätt att arbeta med delaktighet. Med sitt breda kontaktnät av arbetslivsmuseer som direkt involverar invånarna är Innovatum en central aktör inom detta område. Industrimuseum Västra Götaland ska utvecklas till att bli en större samverkansplattform med regionala, kommunala och civila aktörer samlade kring industrisamhällets kulturarv. Särskild vikt läggs vid att arbeta med unga invånares framtidsbilder i olika delar av regionen och låta dessa speglas mot Västra Götalands historia. Ett landskapsobservatorium med förebilder från övriga Europa är under utveckling i Västra Götaland. Ett sådant är tänkt att samla och utbyta information samt öka medvetenheten om landskapets roll i samhällsutvecklingen. Arbetet är nära relaterat till landsbygdsutveckling och stadsförnyelse i samverkan med forskningsplattformen Mistra Urban Futures. Kulturarvsinstitutioner är verksamheter med lång erfarenhet av besöksmålsutveckling som bidrar till Västra Götalands attraktivitet. Världsarvet i Tanum och Läckö Slott utgör modellexempel för kvalitetsutveckling av kulturmiljö och kulturarv som besöksmål. Ett nytt samarbete med Turistrådet Västsverige ska utveckla fler besöksmål på samma sätt i

50 29 Västra Götaland. För detta tillämpas en modell för kvalitetsutveckling av kulturturism inom ramen för det fleråriga EU-projektet Charts. Kvalitetsutveckling skiljer sig från kvalitetssäkring genom att vara en långsiktig utvecklingsprocess med brett deltagande istället för enbart säkerställande av särskilt uppsatta kriterier. Modellen prövas i Västra Götaland och andra regioner i Europa, exempelvis Wales i Storbritannien och Veneto i Italien. Hantverkslaboratoriet, som är knutet till Göteborgs universitet, är ett nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk och utgör ett stöd för utveckling av hantverksfrågor relaterade till näringslivs- och platsutveckling. Det digitaliserade kulturarvet är i nuläget endast i begränsad omfattning tillgängligt för invånarna. Konferensen Digikult digitalt kulturarv i praktiken är ett forum för kompetensutveckling och samtal. Digikult ska utvecklas till att bli en konferens med nordisk räckvidd. Det förändrade klimatet har stor inverkan på kulturarvet och vår miljö. Stigande hav och översvämningar men även förändringar med mindre dramatiska förlopp kommer att påverka bebyggelse och andra historiska lämningar under lång tid. Inom ramen för ett EU-samarbete har metoder utvecklats för att motverka och förebygga de negativa effekterna. Västarvet tar tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län fram ett planeringsunderlag för hantering av klimatets påverkan på kulturarvet i Västsverige. Arbetet sker i samverkan med Kulturmiljö Halland och Länsstyrelsen i Hallands län. Underlaget blir en del av Västra Götalands läns klimatanpassningsplan. UTVECKLINGSINSATSER utveckla Industrimuseum Västra Götalands arbete med barn och unga utveckla kvaliteten för besöksmålen enligt Charts-modellen stärka Hantverkslaboratoriet som ett nationellt centrum för hantverk och immateriellt kulturarv utveckla Digikult till en nordisk samlingspunkt för kompetensutveckling om nya metoder för att sprida kulturarvet ta fram ett planeringsunderlag för hantering av klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

51 30 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN ARKIV Arkiven har som uppgift att bevara en allsidig, autentisk och relevant dokumentation av samhällsutvecklingen och har stor betydelse för demokrati, öppenhet och kunskapsutveckling i samhället. Kulturnämnden ansvarar för föreningsarkiven som är självständiga ideella organisationer och en viktig del av vårt kulturarv. I Västra Götalandsregionen finns tre regionala föreningsarkiv som samfinansieras av kommunerna i respektive delregion. Det regionala ansvaret för finansieringen kommer under kulturplansperioden att återigen vila på kulturnämnden och ska därför utredas. Kulturnämndens arbete med de enskilda arkiven fokuserar på deras möjlighet att göra föreningsmaterial tillgängligt både digitalt och i utställningssammanhang. Idag har föreningsarkiven svårt att samspela med och vara relevanta för nya slag av föreningar, nätverk och aktionsgrupper som inte är organiserade på traditionellt sätt. Kultur i Väst och Västarvet har i uppdrag att arbeta för samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer i syfte att utveckla regionens arbete med minnesinstitutionerna och samlingarna. Kulturnämnden och Riksarkivet, som är den myndighet som har ansvar för den statliga arkivverksamheten, har slutit en överenskommelse om utvecklingssamverkan. UTVECKLINGSINSATSER göra en översyn av föreningsarkivens ekonomiska situation i samverkan med kommunerna stödja föreningsarkiven i att utveckla metoder för att nå nya grupper, särskilt barn och unga arbeta enligt samarbetsöverenskommelsen med Riksarkivet

52 31 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

53 32 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED KOMMUNERNA Kommunalförbunden Fyrbodal, Skaraborg och Boråsregionen/Sjuhärad samt Göteborgsregionens kulturchefsnätverk har lämnat sina inspel till kulturplanen. I deras svar framstår tydligt fyra områden som ska prioriteras under kulturplansperioden: barn och unga besöksnäring platsutveckling arenor och nätverk Därutöver har Västra Götalandsregionen beslutat om en samverkansplattform för interkulturell dialog som omfattar region, kommuner och akademi samt en särskild insats för kultur och hälsa.

54 33 Barn och unga Barn och unga är en av regionfullmäktige prioriterad målgrupp för kulturnämndens insatser. Samtliga kulturinstitutioner har i sina uppdrag att särskilt arbeta för barns och ungas möjligheter att ta del av kulturupplevelser och skapande verksamheter. Kultur i Väst, Västarvet och Kulturungdom har alla särskilda uppdrag för att stödja kultur i skolan och ungas kulturskapande på fritiden. Se också kapitlet Utveckling konst- och kulturområden under respektive område. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Det är dock långt ifrån alla barn som har tillgång till kultur. För kommunerna är kulturskolorna en central resurs. Västra Götalandsregionen ska i samverkan med kommunerna verka för att alla barn och unga får lika möjligheter att utveckla sitt kulturskapande. Flera kommuner arbetar tillsammans med Kulturungdom och Rädda Barnen i projektet Kulturplaneterna. Kulturplaneter kan se olika ut men den minsta gemensamma nämnaren är gratis kreativ verksamhet för barn och unga som lever i socioekonomisk utsatthet. I projektet uppmuntras barnets eget skapande med hjälp av kompetenta mentorer. Kompetensväxling för unga är ett område med outnyttjad potential. Genom utbyggd samverkan mellan kommuner och civilsamhälle, besöksnäring och eftergymnasial utbildning erbjuds ungdomar feriejobb och praktikplatser inom kulturarvsområdet. Dessa ska i första hand erbjudas ungdomar under utbildning och ungdomar med annat modersmål än svenska. I Västra Götaland pågår en påbyggnadsutbildning för personal på fritidsgårdar med syfte att utveckla fritidsgården i riktning mot projektkontor, där unga kan genomföra egna projektidéer. KEKS ansvarar för utbildningen som sker i samarbete med högskolor och folkhögskolor. Kommunerna kommer att utvärdera denna insats och i samverkan med kulturnämnden ta beslut om en eventuell fortsättning. Kulturnämnden kommer också att vara en aktiv samarbetspart i den aviserade nationella satsningen på miljonprogramsområdena och verka för en jämnare och mer rättvis tillgång till kommunala musikoch kulturskolor. UTVECKLINGSINSATSER samverka med kommunerna om kulturskolornas utveckling utveckla insatserna för kompetensväxling för barn och unga samverka nationellt om tillgång till kultur för barn i miljonprogramsområdena

55 34 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Besöksnäring Kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden samarbetar med Turistrådet Västsverige för att stärka Västra Götaland som destination på kulturområdet. Det handlar bland annat om att lyfta fram kulturverksamheter och att stärka kursutbudet som reseanledning till regionen. Kulturvandringar röner stort intresse och har stor potential inom kulturturism. Här finns möjligheter att ansluta till Europas historiska vandringar. En särskild del inom detta område är Västra Götalands pilgrimsleder som är certifierade av Europarådet som en så kallad cultural route med anknytning till de skandinaviska St Olovsvägarna med Trondheim som mål. Verksamheten kring pilgrimslederna kommer från och med 2016 få en tydligare övergripande organisation för att möta internationella, nationella, regionala och lokala behov. Västarvet kommer från och med 2016 att ansvara för att samordna civilorganisationer, företag och kommuner. Platsutveckling Kulturnämnden verkar för att kulturen ska integreras bättre i de kommunala planprocesserna. Cultural planning och landskapskonventionen kan då med fördel användas. Se Metoder för samhällsutveckling i kapitlet Kulturnämndens arbetssätt på sid 12. Kulturen ska vara närvarande i alla kommunala beredningar och en självklar del av samhällsplaneringen. Det innebär samverkan med andra politikområden på ett tidigt stadium. I samarbete med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen har Västarvet tillsammans med kommunerna genomfört Arena 49 åren 2013 och Arena 49 är närmast att likna vid en mässa där olika intressenter möts för att utbyta information och kontakter. Den ska utvecklas till att bli Västra Götalands gemensamma plats för att lyfta fram naturoch kulturmiljöns roll i samhällsutvecklingen. UTVECKLINGSINSATSER utveckla samarbetet med Turistrådet Västsverige utveckla kulturvandringarna i Västra Götaland samordna arbetet med Västra Götalands pilgrimsleder UTVECKLINGSINSATSER erbjuda ett kunskapslyft för alla kommunala politiker och tjänstemän om kulturens potential i kommunal utveckling och samhällsplanering utveckla Arena 49 som en mötesplats för kommunernas utveckling av natur- och kulturarv

56 35 Arenor och nätverk Fria professionella kulturskapare, unga aktörer, civilsamhälle och kommuner efterlyser nya mötesplatser för att skapa, utvecklas och mötas. Det finns många möjliga mötesplatser i lokalsamhället men samordning och utveckling saknas. Nya nätverk, fysiska och virtuella, behöver utvecklas för att de fria kulturskaparna ska kunna verka och möta människor i hela Västra Götaland. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLINGSINSATS samordna och stödja kommunernas insatser för nya arenor och nätverk Samverkansplattform för interkulturell dialog Interkulturell dialog är en metod för att motverka diskriminering av minoriteter, etnocentrism och rasism, och för att uppnå jämlikhet och social sammanhållning. Utgångspunkten är interkulturalitet gränsöverskridande kulturmöten och samverkan istället för mångkulturalism, som bygger samhällen där olika kulturer skiljs åt och existerar sida vid sida men utan större samröre. Interkulturell dialog innebär att rättighetsbaserade arbetsmetoder, inkluderande invånarperspektiv, demokratisk styrning i kulturell mångfald, interkulturell kompetens och internationellt samarbete används. En samverkansplattform för interkulturell dialog har bildats bestående av koncernavdelningen kultur och avdelningarna för näringsliv, folkhälsa och rättighet samt kunskapscentrum för jämlik vård. Syften med plattformen är att: skapa helhetssyn, regional samsyn och samarbete för en region för alla utifrån en gemensam kunskapsbas bidra till effektiv och ändamålsenlig användning av regionala resurser öka tydligheten i kommunikationen med omvärlden Till plattformen finns ett forskningsråd knutet bestående av Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Högskolan väst. Forskningsrådet ska verka för regional samverkan och samordning av forskning och utbildning samt för nationellt och internationellt samarbete inom området interkulturell dialog. Rådet ska bland annat utveckla en arena för forsknings- och utbildningssamverkan, identifiera forskningsbehov utifrån ett verksamhetsperspektiv och föreslå uppdragsutbildningar. UTVECKLINGSINSATS utveckla samverkansplattformen för interkulturell dialog

57 36 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Kultur och hälsa Kulturens betydelse för folkhälsan uppmärksammas mer och mer. Kulturnämnden samverkar med Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet om följeforskning för att utveckla evidensbaserade metoder inom kultur och hälsa. Under de två senaste åren har regionfullmäktige stärkt kulturnämndens resurser för särskilda insatser inom kultur och vården, som nu utvidgas till kultur och hälsa. En rad pilotprojekt har satts igång tillsammans med kulturnämndens förvaltningar Kultur i Väst och Västarvet inom bland annat bildkonst, dans, film, litteratur, kulturarv, musik, ny teknik, performancekonst och sjukhusclowner. Begreppet kultur och hälsa kan också omfatta insatser inom kommunernas omsorgsansvar, något som kulturnämnden vill utveckla. I studien Andra rum utvecklar den regionala Konstenheten nya metoder för att arbeta med performance och installationer. Konstenheten har också utvecklat samarbeten med arkitekturoch vårdutbildningar för att öka kunskapen om konstens roll i vårdmiljöer. Körsång, som särskilt uppmärksammats inom hälsoforskning, utreds för att kunna bli ett särskilt centrum 2016 Körcentrum Väst. UTVECKLINGSINSATSER öka kunskapen om kulturens roll för hälsan utöka kulturnämndens insatser till att omfatta aktiviteter inom såväl vård som omsorg utveckla former för konst i det offentliga rummet med fokus på interaktion mellan konst, vårdtagare och personal

58 37 UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED CIVILSAMHÄLLET UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Kulturnämnden definierar civilsamhället som en arena skild från både marknaden, det offentliga och det privata där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Ett hållbart samhälle är i hög grad beroende av den struktur, det innehåll och de nätverk som ett starkt civilsamhälle utgör inte minst de nationella minoriteternas och andra minoriteters organisering. Med stor variationsrikedom främjar civilsamhället deltagande och eget skapande i olika delar av kulturlivet. Föreningsliv Västra Götalandsregionens kulturstrategi betonar vikten av vidgat deltagande i regionens alla kulturverksamheter. I kulturnämndens riktlinjer för vidgat deltagande, Rätten att delta i kulturlivet, beskrivs hur interkulturellt perspektiv och interkulturell dialog är viktiga i arbetet för jämlikhet. I samarbete med den sociala ekonomin har analysmetoden SROI tagits fram för att mäta de sociala effekterna av civilsamhällets bidrag till samhällsutvecklingen. Se Social Return on Investment (SROI) en metod för att mäta sociala värden på sid 17. Många föreningar saknar kontakter med, eller representerar inte, unga och personer med utländsk bakgrund. De efterlyser nya mötesplatser för att skapa, utvecklas och mötas. Många unga ägnar sig idag åt olika former av spel dataspel, lajv, rollspel, LAN (Local Area Network), fantastik med mera. Detta är en kulturform där deltagarna i hög grad interagerar och är medskapare. Många driver egna föreningar för att dels skapa verksamhet tillsammans, dels sprida och utveckla spelhobbyn. Deltagarna har stor kunskap om teknik och digitalt berättande men också språk, historia och platser. Dessa föreningar är idag viktiga kulturaktörer och samverkan mellan dessa och kulturarvsföreningar och kulturinstitutioner kan utvecklas. UTVECKLINGSINSATSER utvärdera insatser inom organisations- och kulturlivet enligt SROI-metoden utveckla stödet särskilt till föreningar som drivs av invånare med utländsk bakgrund utveckla nya former och nätverk

59 38 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE De fem nationella minoriteterna Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter är en av utgångspunkterna för kulturnämndens riktlinjer Rätten att delta i kulturlivet. Språklagen jämställer det svenska teckenspråket med de nationella minoritetsspråken vilket också framgår av kulturnämndens riktlinjer. I dessa anger nämnden flera prioriterade områden, däribland utvecklad samverkan med de fem nationella minoriteterna som utgörs av judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Särskilda övergripande mål har beslutats för det fortsatta arbetet: öka kunskap om de fem nationella minoriteterna motverka diskriminering av de fem nationella minoriteterna utveckla särskilda metoder för att öka de fem nationella minoriteternas egenmakt utveckla särskilda metoder för att skydda, främja och bevara de nationella minoritetsspråken och teckenspråket Samtal pågår med kommittén för rättighetsfrågor i Västra Götalandsregionen om en gemensam modell för att stödja de nationella minoriteternas språk och kultur. Kulturnämnden stöder också sedan 2014 projektet Gemenskap i olikheter där Västra Göta lands regionen, Region Örebro län och Örebro kommun gemensamt kommer att arbeta med de fem nationella minoriteternas kultur och språk inkluderat teckenspråket. Utställningen Vi är romer, som har visats i flera kommuner, har gett upphov till att flera viktiga frågor för minoriteterna generellt har lyfts. Bredden och variationsrikedomen i kulturarvet har uppmärksammats liksom rätten till kulturarvet. I bred samverkan mellan kommuner, kulturaktörer, civilsamhället och folkbildningen genomförs utställningar, workshops och utbildningar med utställningen som utgångspunkt allt samordnat av Västarvet. Denna arbetsmodell går under namnet Spektrum och ska utvecklas från att ha utgått från romernas situation till att även kunna gälla andra nationella minoriteter i Västra Götaland. UTVECKLINGSINSATSER stödja utvecklingen av de fem nationella minoriteternas egenmakt samordna interregionala insatser för teckenspråket utveckla arbetsmodellen Spektrum utifrån arbetet med utställningen Vi är romer

60 Festivaler I Västra Götaland genomförs varje år ett stort antal kulturfestivaler. Kulturnämnden ger stöd till flera av dessa på olika sätt. Någon festival har långsiktigt uppdrag, en del kulturstrategiskt utvecklingsstöd medan de flesta får stöd till utvecklingsprojekt. Festivalerna bidrar både till konstartsutveckling och vidgat deltagande. Många festivaler samverkar med civilsamhället i betydande omfattning, bland annat är det vanligt med volontärarbete. Flera festivaler drivs i föreningsform där beslut om inriktning och utveckling sker enligt demokratiska principer. En festival kan vara första steget för nya invånare att engagera sig. På landsbygden och mindre orter stärker kulturfestivalen gemenskapen och identiteterna. Många kulturfestivaler i Västra Götaland är i nuläget starka aktörer inom evenemangs- och besöksnäringen och flera planerar att utveckla sina internationella åtaganden. Kulturnämnden vill stimulera kulturfestivalerna i regionen och har tagit beslut om en sammanhållen utveckling av regionens festivalverksamhet. Kultur i Väst har fått ett särskilt uppdrag att skapa en plattform för festivalutveckling som erbjuder erfarenhetsutbyte, internationella kontaktnät för kulturfestivaler och kompetensutveckling. Kultur i Väst har också fått i uppdrag att årligen arrangera ett festivalforum. Tillsammans med kommunalförbunden har ett arbete påbörjats för att de tre internationella festivalerna Göteborg Film Festival, Göteborgs Internationella Konstbiennal (GIBCA) och Göteborgs Dans & Teater Festival ska ge avtryck i hela Västra Götaland. Målet är att festivalerna ska inbjuda till aktiv delaktighet lokalt och samtidigt berika kommuner och aktörer med ett internationellt utbud och kontaktnät. UTVECKLINGSINSATSER utveckla stödet till kulturfestivaler genom att stärka samverkan mellan kommuner och ideella arrangörer skapa förutsättningar för kulturfestivalerna att nå och engagera nya målgrupper utveckla regionaliseringen av de tre internationella festivalerna Göteborgs Dans & Teater Festival, Göteborg Film Festival och Göteborgs Internationella Konstbiennal 39 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE

61 40 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Arrangörsutveckling Arrangörerna är centrala aktörer för att både nå och angå en ny publik. Deras uppgift är att spegla vårt samhälle genom att ge utrymme åt gamla och nya kulturella uttryck. Inom civilsamhället och i kommunerna pågår ett omfattande arbete med att arrangera kulturverksamheter av olika slag. Det behövs mer kunskap om hur ett väl fungerande arrangörskap kan fungera idag och ett aktivt arbete för att bredda arrangörsleden. Unga och personer med utländsk bakgrund är dåligt representerade. För att utveckla och bredda arrangörsledet har Kultur i Väst och Riksteatern Väst på uppdrag av kulturnämnden påbörjat arbetet med en strategi för arrangörsutveckling i Västra Götaland. Till det arbetet ska Kulturungdoms kompetens tillföras. Målet är ett center för publikutveckling för att vidga deltagandet. Strategin pekar ut fyra förbättringsområden: delaktighet, samverkan, infrastruktur och organisations- och finansieringsmodeller. UTVECKLINGSINSATS utveckla ett center för publikutveckling enligt strategin för arrangörsutveckling

62 41 Kulturella och kreativa näringar (KKN) I Västra Götalandsregionens tillväxtstrategi VG2020 betonas att möten mellan företag inom kulturella och kreativa näringar och andra företag blir allt viktigare. Regionerna är idag drivande inom detta område eftersom en tydlig nationell politik saknas för närvarande. För att stödja utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna behöver en dialog mellan regional och nationell nivå inledas för att se över hur kultur- och näringspolitiken kan utvecklas i samverkan. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE På den regionala nivån vill kulturnämnden stärka möjligheterna för mindre orter och landsbygd att utvecklas genom kulturella och kreativa näringar. Det kan bland annat ske genom att stimulera och satsa på de kultursystem som finns eller planeras i regionen, exempelvis Granitriket i Bohuslän, Kinnekullebanan, Not Quite i Fengersfors och Glasets hus i Limmared. Det finns ett behov bland verksamma inom kulturella och kreativa näringar av återkommande arenor för samtal och att lyfta fram Västra Götalandsregionens arbete med området nationellt och internationellt. UTVECKLINGSINSATSER verka för ett stärkt interregionalt arbete i syfte att utveckla de kulturella och kreativa näringarna nationellt verka för en utveckling av befintliga och nya kultursystem skapa mötesplatser för verksamma inom kulturella och kreativa näringar

63 42 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED UTBILDNINGSSEKTORN Folkbildning Folkbildningen är civilsamhällets skolform och utgörs av studieförbunden och folkhögskolorna som tillsammans bedriver ett omfattande bildnings- och kompetensarbete för föreningsliv, civilsamhälle och enskilda invånare. De utgör också en central arena för människors eget skapande och är en stor arrangör av kulturprogram. Västra Götalandsregionen är en viktig finansiär av detta arbete tillsammans med nationella myndigheter. Kulturnämnden vill utveckla området genom att stärka lokala stödstrukturer och nätverk i dialog med kommunerna. För att bredda och fördjupa deltagandet i kulturlivet, öka medskapandet och skapa en kultur som angår snarare än bara når invånarna, behövs ökad samverkan mellan folkhögskolor och kulturinstitutioner. Kulturnämnden har därför initierat ett region övergripande nätverk Folkbildning och kultur i samverkan för folkhögskolor, det fria kulturlivet och de regionala kulturinstitutionerna. UTVECKLINGSINSATSER stärka studieförbundens lokala verksamhet i samverkan med kommunerna förbättra den regionala spridningen av och öka antalet aktörer inom Folkbildning och kultur i samverkan

64 43 Eftergymnasial utbildning, fortbildning och kompetensutveckling De eftergymnasiala utbildningarna inom konst- och kulturområdet spelar en viktig roll för samhällets möjlighet att bredda rekryteringen till högre utbildning, vidga konstbegreppet och för att utveckla lokala mötesplatser för konst och kultur. Kulturnämnden stödjer elva olika eftergymnasiala utbildningar inom scenkonst och samtida konst som också har bidrag från Myndigheten för yrkeshögskolan. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE För det fria professionella kulturlivet finns ett stort behov av fortbildning och kompetensutveckling inom scenkonst, musik, film och tv. Kulturakademin Trappan ska möta branschens behov och bevaka utvecklingen nationellt och internationellt. Utbildningarna som Kulturakademin Trappan erbjuder ska också förstärka arbetet med integrationsfrågor genom exempelvis validering och matchmaking. Kompetensutveckling hos de större institutionerna sker i huvudsak inom den ordinarie verksamheten, men de kan också samverka med Kulturakademin Trappan vid behov. För bildkonstnärernas del har kollektivverkstäderna ett liknande uppdrag. Se Samtida konst på sid 23. Kulturnämnden är också en aktiv part i en ny verksamhet för utbildning, kulturupplevelser, eget skapande och forskning i Angered. Målet är att stärka integration och konstartsutveckling, verka för breddad rekrytering och fullföljd gymnasieutbildning. Förutom Västra Götalandsregionen deltar representanter från kommun, akademi, civilsamhälle, kulturverksamheter och folkbildning. UTVECKLINGSINSATSER utveckla nya former för Kulturakademin Trappans verksamhet utveckla den nya verksamheten i Angered

65 44 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE INTERNATIONELL UTVECKLING OCH SAMVERKAN Kulturnämndens internationella arbete Kulturnämndens strategiområde öka internationaliseringen syftar till att vidga och fördjupa kulturutbytet med andra regioner både inom och utanför EU. Det internationella arbetet ska påverka hela samhället, inte bara kulturområdet. Kulturnämnden har fastställt Riktlinjer för ökad internationalisering för att det internationella arbetet ska uppfylla följande mål: utveckla och förnya kulturlivet i Västra Götaland bidra till ökad sysselsättning och ett mångfasetterat näringsliv öka samarbetet vidga och fördjupa kulturbegreppet Den ökade internationaliseringen ska ske genom samverkan mellan kulturutövare och organisationer i Västra Götaland och andra regioner. Ett antal nya tänkbara samarbetsregioner har identifierats och analyserats, vilket resulterat i att kulturnämnden 2014 tecknade ett nytt samarbetsavtal med Vilniusregionen i Litauen och inledde ett ateljéutbytesprogram med Detroit i USA förnyades avtalet med North East England och ett nytt avtal tecknades med regionen Santa Catarina i Brasilien. Kulturnämndens internationella gästateljéprogram inleddes 2002 och omfattar idag ateljéer i Tyskland, Kina och USA. Målsättningen är att erbjuda konstnärer fri tid att skapa, upptäcka nya miljöer och möta nya kulturella mönster numera även genom ateljéstöd till platser konstnären själv föreslår. Flera av de residens som beskrivs under Utveckling konstoch kulturområden kommer också att innebära internationellt utbyte. Det är viktigt att öka ungas möjligheter till rörlighet. Rapporten En underskattad rörelse, som tagits fram på uppdrag av regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden och folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen, visar på stora skillnader beträffande ungas internationella rörlighet beroende på var de bor, socioekonomiska förhållanden och tillgång till information och stöd. Sveriges kulturella och kreativa näringar står idag för en växande andel av den totala exporten. Musikcentrum Väst (MCV) har startat ett kooperativ med ett 40-tal musiker för att, i samverkan med Kultur i Väst, stärka musikexporten som är ett särskilt framgångsrikt område. Skandinaviskt samarbete på regional nivå kretsar mycket kring 8-miljonersstaden med syfte att knyta samman städerna Oslo, Göteborg, Malmö och Köpenhamn med höghastighetståg. För att utveckla idén genomfördes COINCO (Corridor of Innovation and Cooperation), ett infrastrukturprojekt som samlade regioner och kommuner mellan Oslo och Köpenhamn, åren I det fortsatta arbetet verkar kulturnämnden för att kulturperspektivet integreras i processen. UTVECKLINGSINSATSER sluta avtal med ytterligare några samarbetsregioner integrera gästateljéprogram och residensverksamhet i kulturnämndens internationella arbete så att synergieffekter kan uppnås integrera kulturperspektivet i 8-miljonersstaden

66 45 EU Ett mål för kulturnämndens arbete är att EU-nivån ska bli en angelägenhet för regionens kulturliv genom tillgång till nya nätverk, samarbeten och marknader. Av det skälet erbjuder kulturnämnden stöd till kulturverksamheterna för att ansöka om EU-finansiering, delta i projekt, europeiska nätverk och organisationer. Ett annat mål är att strukturfonderna i högre grad ska användas till kulturprojekt. Under programperioden sker detta med interna utbildningar, ökade resurser i form av samverkan med Tillt och Kultur i Väst för hela EU-arbetet samt ökad samverkan med Tillväxtverket och ESF-rådet (Socialfonden) nationellt och regionalt. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Den öppna samordningsmetoden (ÖSM) är en mjuk samarbetsmetod som inom EU tillämpas på politikområden där man inte har lagstiftande rätt gäller bland annat följande teman: ökad tillgänglighet med digitala metoder kulturarv kulturella och kreativa näringar Medlemsstaterna deltar på frivillig grund i en dialogprocess och utbyter kompetenser i tematiska arbetsgrupper, öppna möten och hearings. Arbetet kan resultera i både policyförslag och konkreta åtgärder. I Sverige ligger ansvaret för detta på den nationella nivån vilket innebär att regional och lokal nivå är uteslutna ur ÖSM trots att kulturansvaret i många europeiska länder i stor utsträckning ligger på just dessa nivåer. Eftersom ÖSM har visat sig ha konkreta effekter texter från expertgruppers rapporter återfinns i Europeiska rådets slutsatser vill kulturnämnden att den regionala nivån formellt blir en del av ÖSM. UTVECKLINGSINSATSER stödja kommuner och kommunalförbund så att fler blir ägare av EU-projekt informera om vägar in till EU för att stödja finansiering av regionens kulturverksamheter verka för att den regionala nivån blir en formell samarbetsnivå i ÖSM

67 46 SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM SÅ HÄR HAR KULTUR PLANEN TAGITS FRAM Kulturnämnden antog den 14 oktober 2014 en processplan för arbetet med den regionala kulturplanen. Den föregicks av koncernavdelning kulturs interna diskussioner kring upplägg, innehåll och samverkansparter i arbetet. I processplanen bestämdes att kulturnämndens beslut om kulturplanen skulle tas den 23 september, regionstyrelsens den 6 oktober och regionfullmäktiges den oktober Processplanen listade alla de samverkansparter som, vid sidan av Västra Götalands 49 kommuner, berördes av kulturplansarbetet. Efter att under vintern och våren 2014/2015 ha träffat berörda och mottagit förslag och synpunkter publicerades ett första utkast av kulturplanen på Västra Götalandsregionens hemsida i början av maj. Detta följdes upp med en offentlig hearing den 18 maj för att ge alla möjlighet att framföra sina synpunkter. Kommunerna fick samma möjlighet vid en kulturchefsträff den 20 maj. Efter kulturnämndens presidiums behandling den 3 juni publicerades ett reviderat förslag på hemsidan öppet för synpunkter fram till midsommar 2015.

68 47 SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM SAMVERKANSPARTER Verksamheter med långsiktigt stöd Västra Götalandsregionen arbetar med ett beställar- och utförarsystem. Det innebär att de verksamheter som får kontinuerligt stöd från kulturnämnden arbetar utifrån uppdrag som nämnden och verksamheterna formulerat tillsammans. Med dessa verksamheter har kulturnämnden återkommande samtal i vilka den nya kulturplanen har varit en naturlig del. Särskilda möten har genomförts med Kultur i Väst, Västarvet, Göteborgs Stadsmuseum och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Det fria kulturlivet och andra verksamheter som får kulturstrategiska utvecklingsstöd En öppen inbjudan till fyra delregionala möten skickades till mottagare av kulturstrategiskt stöd och andra berörda. Under dessa möten gavs möjlighet att lämna synpunkter och förslag. För det fria kulturlivet är centrumbildningarna kulturnämndens samtalsparter i första hand. Dessa har kulturstrategiskt stöd från nämnden. Särskilda möten har genomförts med alla centrumbildningar, aktörer inom dansområdet och Teaterförbundets regionråd. Folkbildning, utbildning och andra organisationer Representanter från folkbildning och övrigt organisationsliv bjöds in brett till ovan nämnda delregionala möten. Särskilda möten har genomförts med Riksteatern Västra Götaland, Folkets Hus och Parker, Svenska kyrkan, hembygdsrörelsen, föreningsarkiven samt Göteborgs universitets konstnärliga fakultet. Möten, inklusive workshopar, har också genomförts med företrädare för de delregionala sociala råden samt med studieförbundsdelegationen.

69 48 SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM Nationella minoriteter Rättighetskommitténs kansli arrangerade möten med Samrådet för de nationella minoriteterna, varvid kulturplanen diskuterades. Särskilda möten med Sverigefinska förbundet samt Region Örebro län har också genomförts. Kommunerna Koncernavdelning kultur har en arbetsgrupp med representation från de fyra kommunalförbunden och kulturdirektören i Göteborgs stad. Gruppen träffas flera gånger årligen för att diskutera och genomföra gemensamma utvecklingsinsatser. I samband med dessa möten har även kulturplanen diskuterats. Dessutom har information och workshopar genomförts med varje kommunalförbund. Koncernstab regional utveckling En referensgrupp bestående av representanter för avdelningarna inom koncernstab regional utveckling har haft möjligt att lämna synpunkter. Politiska möten Kulturnämnden: december 2014, januari, april, juni och september Beredningen för hållbar utveckling: 28 april och 23 juni Kommunala presidier med ansvar för kultur området i de fyra delregionerna: Skaraborg den 19 mars, Fyrbodal den 23 april, Boråsregionen den 7 maj, Göteborgsregionens kulturchefsnätverk den 16 oktober 2015.

70 49 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 2016 görs en uppföljning av kulturplanen Resultatet kan komma att påverka kulturplanen som revideras årligen. Uppföljningen av kulturplanen har fokus på genomförda utvecklingsinsatser och kommer att ske inom ramen för kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen till Kulturrådet. En sammanfattande analys om vilken effekt utvecklingsinsatserna har haft för kulturen i Västra Götaland kommer att göras inför beslut om en ny kulturplan. SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM

71 50 KÄLLHÄNVISNINGAR 1. Vision Västra Götaland - Det goda livet 2. EU KOM (2007) Regeringens proposition, 2009/10:3 Tid för kultur, s Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa stadsbidrag till regional kulturverksamhet, En mötesplats i världen 6. It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, N En europeisk digital agenda 8. Pier Luigi Sacco 9. Rätten att delta i kulturlivet Överenskommelse med den sociala ekonomin Hur långt är ett snöre frågor och svar om kulturella och kreativa näringar Redaktör Formgivning Malin Holgersson Bozzanova AB Fotografer Fredrik Svedemyr (s. 22), José Lagunas Vargas (s ), Kultur i Väst (s , 48-49), Patrick Sörquist (s. 1, 7, 10, 12-17, 21, 23-31, 34, 38-41, 45), Ou Zhihang Guangzhou Live (s. 20, 36) Tryck Prinfo Rydins 2015 Västra Götalandsregionen koncernavdelning kultur

72

73

74

75

76 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Regionfullmäktige beslut Dnr RS

77 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 2 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation. Verksamheter inom Västra Götalandsregionen har därför i uppdrag att, inom ramen för den regionala krishanteringsplanen, upprätta en krishanteringsorganisation. Syftet med denna plan är att klargöra roller, ansvar och uppgifter före, under och efter en händelse som påverkar Västra Götalandsregionens nämnder/styrelser/bolag/privata vårdgivare anslutna till VGPV i Västra Götaland. Denna plan bygger bland annat på enligt lagen (2006:544) om extraordinär händelse. Planen fastställdes av regionfullmäktige den 20 oktober 2015 att gälla under innevarande mandatperiod. Till planen biläggs en kriskommunikationsplan. Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen är övergripande och ersätter tidigare krishanteringsplan Dnr Ann Sofi Lodin Regiondirektör Valter Lindström Koncernsäkerhetschef

78 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Västra Götalandsregionen... 4 Skyddsvärt i Västra Götalandsregionen... 5 Sveriges krishanteringssystem... 5 Tre viktiga principer i Sveriges krishanteringssystem:... 5 Nationell målbild för risk och sårbarhetsarbetet... 5 Samverkan och ledning Gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar... 6 Planering för höjd beredskap (civilt försvar)... 6 Krishantering i Västra Götalandsregionen... 6 Syfte med krishantering i Västra Götalandsregionen... 7 Samhällsviktig verksamhet... 7 Definitioner... 8 Generella förberedelser... 8 Systematiska säkerhetsarbete... 8 Uppföljning... 8 Ansvar för avtal med extern part... 8 Utbildning och övning... 9 Kriskommunikation... 9 Ansvar förebygga och förbereda inför en kris... 9 Krishanteringsprocessen... 9 Regionfullmäktige Regionstyrelsen Nämnder Regiondirektören Koncernsäkerhetschef Beredskapschef Smittskyddsläkare Kommunikationsdirektör Förvaltningschef eller motsvarande Privata vårdgivare anslutna till VGPV Regionservice VGR IT Västfastigheter Västtrafik Krisledningsorganisation Aktiviteter vid en kris Särskild fördelning av aktiviteter samt aktivering av krishantering Regiondirektörens krisledningsstöd Regional krisledningsstab Smittskydd Västra Götaland Samhällsviktiga verksamheter Övriga förvaltningars/ funktioners krisorganisation Bilaga 1 Definitioner Bilaga 2 Lokal krishanteringsplan Bilaga 3 Västra Götalandsregionen krisledningsorganisation Bilaga 4 Västra Götalandsregionen beredskapsorganisation... 22

79 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 4 Inledning Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionens övergripande uppdrag är att bidra till ett gott liv för människorna i Västra Götaland. Det gör vi inom våra tre ansvarsområden: hälso- och sjukvård, tillväxt och utveckling samt kollektivtrafik. I Västra Götalandsregionen uppdrag ingår även att planera för en god krisberedskap, grundad på risk- och sårbarhetsanalyser enligt lagen (2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har identifierat 27 potentiella risker som kan drabba Sverige, dessa är: brand i särskilda objekt dammbrott epizooti fartygskollision förorenad dricksvattentäkt (biologisk kontaminering) förorenad dricksvattentäkt (kemiskt utsläpp) isstorm kemikaliespridning via bomb kärnkraftsolycka pandemi pågående dödligt våld i skolmiljö ras och skred rymdskrot social oro med våldsinslag solstorm storm stöd av/oriktig information störningar i drivmedelsförsörjning störning i elektronisk kommunikation störningar i elförsörjning störningar i livsmedelsförsörjning störningar i transport svaveldimma terrorhandling väpnat angrepp värmebölja översvämning av vattendrag Ovannämnda händelser kan direkt eller indirekt drabba Västra Götalandsregionen och dess innevånare. För att regionen ska kunna hantera oönskade händelser har Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen utarbetats. Den klargör roller, ansvar och uppgifter inför, under och efter en extraordinär händelse, samhällsstörning eller kris.

80 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 5 Skyddsvärt i Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har utifrån grundläggande värden tagit fram vad som är skyddsvärt för verksamheterna. Sveriges krishanteringssystem Alla myndigheter och organisationer har ansvar för sitt eget verksamhetsområde, ett så kallat sektorsansvar. Det ansvaret gäller alltid och i alla situationer. Det geografiska områdesansvaret är ett komplement, vid en kris som berör flera sektorer samtidigt. En sammanhållande aktör pekas ut för de gemensamma insatser som krävs för att hantera krisen. Det innebär inte att den som har det geografiska områdesansvaret tar över ansvaret från någon annan. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället: lokalt (kommunerna) regionalt (länsstyrelserna) nationellt (regeringen) Tre viktiga principer i Sveriges krishanteringssystem: Ansvarsprincipen: Den som ansvarar under normala förhållanden ansvarar även under kris och krig. Närhetsprincipen: Krisen ska hanteras där den inträffar och av närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen: Innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt som möjligt ska vara den samma under normala förhållanden som under en kris. Nationell målbild för risk och sårbarhetsarbetet Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har skrivit en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), att följande nationella målbild ska vara styrande för landstingens/regionernas arbete med risk och sårbarhetsarbete.

81 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 6 Landstinget har god kunskap om risker och sårbarhet som kan påverka landstingets verksamhet. Konsekvenserna för den egna verksamheten har analyserats. Landstinget har en planering för hur risker och sårbarheter ska undanröjas eller minskas. Landstinget har också en planering för hur de ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Landstinget har en god förmåga att hantera en extraordinär händelse, det vill säga att vidta de nödvändiga åtgärder som krävs för att säkerställa att samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas samt att ge invånarna och medier tillräcklig och korrekt information om händelsen. Samverkan och ledning Gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar Utifrån nationella direktiv ska aktörerna inom svenska krishanteringssystemet ha förmåga att begränsa konsekvenser av olyckor och kriser när det inträffar, kunna leda och fatta beslut inom ansvars- och verksamhetsområdet och kunna samverka med andra. Västra Götalandsregionen är en del av det svenska krishanteringssystemet och ska ha en bra förmåga att, utifrån det skyddsvärda, hantera samhällsstörningar. Genom att arbeta i enlighet med av MSB framtagna gemensamma grunder för samverkan och ledning (SOL), läggs grunden för en helhetssyn på hur krisen ska hanteras och ges förutsättningar för en effektiv hantering av händelser som kan påverka samhället negativt. 1 Planering för höjd beredskap (civilt försvar) Varje förvaltning/bolag och privat vårdgivare ansluten till VGPV ska delta i arbete med planering av den verksamhet inom civila försvaret, som regionen ska bedriva under höjd beredskap. Bland annat i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och i förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap beskrivs, vilka förberedelser regionen behöver vidta, för att verksamheterna ska fungera under höjd beredskap. Under höjd beredskap ansvarar regionstyrelsen för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt övrig verksamhet för det civila försvaret som regionen ska bedriva. Krishantering i Västra Götalandsregionen Krishantering är en del av det samlade systematiska säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen och styrs genom säkerhetspolicy och riktlinjer. Arbetet omfattar riskhantering, kontinuitetshantering, hantering av händelse och erfarenhetsåterföring, Västra Götalandsregionen har en skyldighet att förbereda och planera för en god krishantering, grundad på risk- och sårbarhetsanalyser. Detta ansvar regleras av lagen 1 Utifrån MSB:s dokument Samverkan och ledning Gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar.

82 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 7 (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Det finns även andra lagar som reglerar landstingets ansvar för arbetet med säkerhet, risk- och krishantering. 2 Syfte med krishantering i Västra Götalandsregionen Syftet med krishanteringen är att trygga människors liv och hälsa, förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö samt att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter. I förlängningen innebär detta även ett skydd av grundläggande värden som demokrati, jämlikhet, rättvisa, integritet och förtroende. Syftet är även att ha en förmåga att sprida tillräcklig och korrekt information om händelsen. En kris har flera dimensioner. Den första är att hantera själva krisen med dess konsekvenser. Den andra är att kunna hantera bilden av krisen. Västra Götalandsregionen ska kunna ge korrekt information till invånare och anställda. Samhällsviktig verksamhet En samhällsviktig verksamhet är av sådan betydelse att bortfall av, eller svår störning i, verksamheten skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. Västra Götalandsregionen har utpekat ett antal verksamheter som samhällsviktiga 3. Dessa är nödvändiga eller mycket väsentliga för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras, så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 2 Några exempel är kommunallagen (1991:900), Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), Smittskyddslagen (2004:168), Lag om skydd mot olyckor (2001:778), Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 3 Alingsås lasarett, Koncernstab kommunikation och externa relationer, Kungälvs Sjukhus, NU-sjukvården, Närhälsan, Privata vårdgivare anslutna till VGPV, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, Regionledning, Regionservice, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Smittskyddsenheten, Skaraborgs Sjukhus, Södra Älvsborgs Sjukhus, VGR IT, Västfastigheter och Västtrafik

83 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 8 Definitioner För att tydliggöra texten används följande definitioner i planen, övriga definitioner finns samlade i bilaga 1. Kris En händelse som drabbar människor och samhälle och/eller hotar Västra Götalandsregionens grundläggande värden och funktioner. Krishantering Förmåga att kunna hantera en kris som inträffar. Bygger både på krislednings- och operativ förmåga. Krisledningsförmåga Förmågan att, inom ett verksamhets- eller ansvarsområde, vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten. Att fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder. Operativ förmåga Förmågan att, inom ett verksamhets- eller ansvarsområdet, snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser. Genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Generella förberedelser Systematiska säkerhetsarbetet Inom ramen för det systematiska säkerhetsarbetet ska varje förvaltning/bolag under första året i mandatperioden genomföra en risk- och sårbarhetsanalys, som grund för genomförande av förebyggande åtgärder samt utformning av lokal krishanteringsplan och lokal krisorganisation, se beslut i Regionfullmäktige , 62. Vid utformningen av den lokala krishanteringsplanen ska kraven enligt bilaga 2 beaktas. Uppföljning Inom ramen för det systematiska säkerhetsarbetet ska varje förvaltning/bolag årligen följa upp och till Koncernkontoret, enhet säkerhet, redovisa en sammanställning av genomförda risk och sårbarhetsanalyser, ändrade förutsättningar, genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden samt risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser (MSBFS 2015:4). Ansvar för avtal med extern part Den som ingår avtal med extern part ansvarar för att risker relaterade till uppdraget analyseras, att kraven på risk- och krishantering samt säkerhet specificeras i avtalet och att uppföljning av avtalade skyddsåtgärder sker. Sekretessavtal ska tecknas med alla ingående parter. I tillämpliga fall ska även säkerhetsskyddslagen tillämpas.

84 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 9 Utbildning och övning Enligt lagstiftningen ansvarar regionen för att förtroendevalda och personal får den utbildning som krävs, för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid kris och extraordinära händelser. Kriskommunikation Den regionala kriskommunikationsplanen, som biläggs Krishanteringsplanen, ska ligga till grund för regional och lokal kriskommunikation. Grundprincipen är, att om flera verksamheter berörs samordnar regiondirektörens krisledningsstöd (pressjouren) informationen. Men berörda förvaltningar äger fortfarande händelsen/informationen. Undantaget är om bedömning görs, att händelsen starkt kan påverka Västra Götalandsregionens varumärke/anseende. Då övertar regiondirektören/pressjouren ägandet av informationen. Se Regional Kriskommunikationsplan. Ansvar förebygga och förbereda inför en kris Regionstyrelsen ansvarar för att en god krisberedskap upprätthålls i regionen. Nämnder, styrelser och bolag har ett ansvar att förbereda och anpassa sin krishantering efter Västra Götalandsregions krishanteringsprocess. Krishanteringsprocessen Krishanteringsprocessen omfattar aktiviteter och åtgärder före, under och efter en kris. Före Utifrån det systematiska säkerhetsarbetet genomföra förebyggande åtgärder Genomföra kontinuerlig omvärldsbevaknings inom sitt ansvarsområde Upprätta organisation för krishantering. Förbereda, utbilda och öva krishanteringsorganisationen. Funktionen Tjänsteman i beredskap ska finnas för samhällsviktig verksamhet (se sid 7). I de samhällsviktiga verksamheter där TiB saknas kan efter överenskommelse en annans förvaltnings TiB eller RTiB företräda förvaltningen. TiB: se definitioner bilaga 1 samt beredskapsorganisation bilaga 4. Övrig verksamhet ska ha en utpekad kontaktfunktion in i förvaltningen/bolaget. Upprätta samverkan och utbyte av kontaktinformation med kommuner, myndigheter, samverkansparter och andra som kan bli berörda vid en kris. Under Aktivera organisation för krishantering. Aktivera kriskommunikationsplan. Informera RTiB och Koncernkontorets pressjour. Upprätta dialog och samverkan med berörda aktörer. Säkerställa att en mål- och lägesbild upprättas och kommuniceras till övriga berörda aktörer i krisen. Se kriskommunikationsplan. Dokumentera krisarbetet.

85 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 10 Efter Omhändertagande av personal Återuppbyggnad av drabbade verksamheter. Utvärdering och återrapportering av krisarbetet till regiondirektören. Återkoppling och lärande inför framtiden. Utöver dessa krav finns ett specifikt ansvar fördelat enligt nedan. Regionfullmäktige Regionfullmäktige fastställer en krishanteringsplan inför varje ny mandatperiod. Regionfullmäktige utser en särskild krisledningsnämnd, som ska vara utbildad och övad. Nämnden ska träda i funktion vid en extraordinär händelse, efter beslut av ordförande eller vice ordförande. Beslut som krisledningsnämnden tar under en extraordinär händelse ska anmälas till följande fullmäktigemöte. Regionstyrelsen Regionstyrelsen har ansvar för att årligen göra en samlad bedömning av Västra Götalandsregionen krishanteringsförmåga och rapportera till den myndighet som regeringen utser. Nämnder Varje nämnd och styrelse (även bolagens styrelser) ansvarar för det systematiska säkerhetsarbetet, vilket även inkluderar krishantering, inom sitt verksamhetsområde. Utifrån genomförd risk- och sårbarhetsanalys beslutas om egna lokala planer inom ramen för Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen. Nämnd och styrelse (även bolagens styrelser) ska årligen följa upp och till Koncernkontoret, enhet säkerhet, redovisa: sammanställning av genomförda risk och sårbarhetsanalyser ändrade förutsättningar genomförda åtgärder som påverkar riskbilden planerade åtgärder som påverkar riskbilden risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser Regiondirektören Regiondirektören ansvarar för krishanteringen i Västra Götalandsregionen. Detta innebär bland annat att: Säkerställa att krisledningsorganisationen skapas, utbildas och övas. Se bilaga 2. Informera chefer och medarbetare i Västra Götalandsregionen samt andra myndigheter och aktörer i samhället, om planens innehåll. Koncernsäkerhetschef Har det övergripande ansvaret för det systematiska säkerhetsarbetet i VGR anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris.

86 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 11 Detta innebär även att: Ansvara för krishanteringsprocessen Utformning av den regionala krishanteringsplanen utifrån lag 2006:544 Bevaka och analysera hot eller risker som påverkar eller kan påverka Västra Götalandsregionen. Samordna analys av och utvärdera Västra Götalandsregionens samlade arbete före, under och efter en kris. Utifrån regionens analys av det systematiska säkerhetsarbetet före, under och efter en kris, ge strategiska inriktningsmål för övningar samt göra utvärdering. Ansvara för årlig rapportering till regionstyrelsen och andra myndigheter gällande Västra Götalandsregionens krishanteringsförmåga. Se MSB:s föreskrifter MSBFS 2015:4. Beredskapschef Har det övergripande ansvaret för katastrofmedicinsk beredskap i Västra Götalandsregionen, anpassad för skyddsvärda intressen där människors liv och hälsa tillvaratas samt anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: I samverkan med regional katastrofmedicinsk kommitté (RKMK) bereda regional katastrofmedicinsk beredskapsplan för beslut i regionstyrelsen. Ansvara för katastrofmedicinsk planering, utbildning och övning. Utforma ett förslag och rekommendationer för en stabsarbetsplan, som utgångspunkt för stabsarbete hos regionens utpekade samhällsviktiga verksamheter. Erbjuda stöd till förvaltningar/bolag avseende utveckling/utbildning och kvalitetssäkring av stabsarbetet. Upprätthålla funktionerna regional tjänsteman i beredskap (RTiB) och regional beredskapsläkare (RBL) samt att RTiB kan bedöma, aktivera och stödja drabbad förvaltning/bolag samt regionledning. Vid händelse samordna och stödja berörda verksamheter genom regional krisledningsstab på PKMC alternativt som Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML) för hälso-och sjukvården. Ansvara för säkerhetsskydd och signalskydd inom Västra Götalandsregionen. Smittskyddsläkare Har det övergripande ansvaret för upprättandet av krishantering inom sitt verksamhetsområde, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Vid en smittskyddshändelse samordna, stödja/leda berörda verksamheter. Upprätta regional epidemiberedskapsplan med separat pandemiplan, vilka fastställs av regionstyrelsen. Regional epidemiberedskapsplan med separat pandemiplan föreläggs regional katastrofmedicinsk kommitté (RKMK).

87 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 12 Kommunikationsdirektör Har det övergripande ansvaret för strukturen och uppbyggnaden av en fungerande kriskommunikation, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Upprätthålla funktionen TiB/pressjour. Vid en kris eller hot om kris upprätta funktion för regional samordning av krisinformation och i vissa fall ledning och styrning av krisinformation. Upprätta kriskommunikationsplan. Förvaltningschef eller motsvarande Förvaltningschef/motsvarande ansvarar för verksamhetens systematiska säkerhetsarbete. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Privata vårdgivare anslutna till VGPV Västra Götalandsregionen har utpekat privata vårdgivare anslutna till VGPV som samhällsviktig verksamhet, vilket innebär att bortfall av eller svår störning i verksamheten skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. Verksamheterna är nödvändiga eller mycket väsentliga, för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras, så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Den samhällsviktiga verksamheten ska ha en Tjänsteman i Beredskap (TiB), nåbar via telefon eller sökare dygnet runt under alla dagar. Privata vårdgivaren som är anslutna till VGPV ska följa Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen Vårdenheten ansvarar för att följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22). Beredskapen ska baseras på planering tillsammans med andra leverantörer och sjukhus. Regionservice Regionservice är inom sin verksamhet ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Utforma krishanteringsklausul och kontinuitetsplan i avtal mellan leverantör av tjänster och varor till Västra Götalandsregionen. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att interna leveranser och tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser. Ingå som expert/samverkansperson i berörda verksamheters krisorganisation alternativt i den regionala krisledningsstaben.

88 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 13 VGR IT VGR IT är inom sin verksamhet ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Utforma krishanteringsklausul och kontinuitetsplan i avtal mellan leverantör av tjänster och varor till Västra Götalandsregionen. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att teknisk infrastruktur som kommunikationsnät, datahallar och IS/IT tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser genomförda i samverkan med förvaltningar och bolag. Ingå som expert/samverkansperson i berörda verksamheters krisorganisation alternativt i den regionala krisledningsstaben. Västfastigheter Västfastigheter är inom sin verksamhet ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde (vatten, el, gaser osv.), anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Utforma krishanteringsklausul och kontinuitetsplan i avtal mellan medialeverantör (vatten, el, gaser osv.) och Västra Götalandsregionen. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att interna leveranser och tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser. Ingå som expert/samverkansperson i berörda verksamheters krisorganisation alternativt i den regionala krisledningsstaben. Västtrafik Västtrafik är ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde och dess underleverantörer, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Planera och förbereda för att vid behov kunna genomföra evakuering av människor samt transport av varor och produkter. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att interna leveranser och tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser. Ingå som expert/samverkansperson i berörda verksamheters krisorganisation alternativt i den regionala krisledningsstaben.

89 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 14 Krisledningsorganisation Varje förvaltning/bolag och samhällsviktiga verksamhet har ett ansvar att hantera en kris och dess konsekvenser, men också ansvar för sin del i krishanteringssystemet i Västra Götalandsregionen. Aktiviteter vid en kris Följande aktiviteter är styrande för respektive förvaltning/bolag, inklusive samhällsviktig verksamhet, vid en kris: Aktivera krisledningsorganisationen. Aktivera kriskommunikationsorganisationen. Informera och samverka med RTiB. Upprätta dialog och samverkan med berörda aktörer. Säkerställa att lägesbild upprättas och kommuniceras till övriga berörda aktörer i krisen. Se kriskommunikationsplan. Dokumentera krisarbetet. Efter krisen utvärdera och återrapportera krisarbetet till regiondirektören. Särskild fördelning av aktiviteter samt aktivering av krishantering Krisledningsnämnd Aktivering Regiondirektören informerar ordförande i krisledningsnämnden vid hot om eller inträffad kris. Krisledningsnämndens ordförande, alternativt vice ordförande, fattar beslut i varje enskilt fall om händelsen är av sådan art (extraordinär händelse) att krisledningsnämnden ska aktiveras. Uppgifter vid extraordinära händelser Vid extraordinära händelser får krisledningsnämnden enligt lag fatta beslut om att överta hela eller delar av beslutsrätten från annan nämnd i Västra Götalandsregionen, i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsen. Beslut som krisledningsnämnden tar under en extraordinär händelse ska anmälas till följande fullmäktigemöte. Regiondirektören Aktivering Regiondirektören aktiveras av ansvarig förvaltnings-/funktionschef/motsvarande eller av regional tjänsteman i beredskap (RTiB), när en kris inträffar eller förväntas inträffa och kan allvarligt påverka Västra Götalandsregionen verksamhet. Uppgifter vid hot om eller inträffad kris Regiondirektören leder den strategiska krissamordningen. Den strategiska samordningen innebär bland annat att: initiera och informera krisledningsnämnden vid behov utse ansvarig funktion för operativ ledning/samordning av krisen vid behov upprätta en stab för strategisk samordning vars uppgift är att

90 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 15 o följa krishanteringsarbetet o fastställa målbild för hanteringen av krisen o samordna krisinformationen och utforma en regional lägesbild o strategisk samverkan med övriga berörda samhällsfunktioner o staben bemannas inledningsvis av regiondirektörens krisledningsstöd. Till regiondirektörens förfogande finns den samlade krisledningsorganisationen. Se bilaga 3. Regiondirektörens krisledningsstöd Aktivering Krisledningsstödet aktiveras om grundläggande värden och skyddsvärda objekt är hotade eller påverkade av en kris. Krisledningsstödet kan se olika ut, beroende på krisens art. Kommunikations- och säkerhetsstrategisk kompetens ska dock alltid vara en del i stödet. Samverkan ska alltid ske med RTiB. Uppgifter vid hot om kris eller kris Regiondirektörens krisledningsstöds uppgifter är att Följa att krishanteringsarbetet fungerar och att nödvändig samordning upprättas. Analysera och bearbeta uppgifter om händelsen och ta fram långsiktiga konsekvensanalyser. Samla in uppgifter om händelsen och ge förslag till regionledningen på inriktning av strategiska insatser. Efter beslut av regiondirektören ta ansvar för och leda kriskommunikationen i Västra Götalandsregionen, se kriskommunikationsplan. Kan ingå i regional krisledningsstab alternativt i RKML Regional krisledningsstab 4 Aktivering Regional krisledningsstab aktiveras på initiativ av RTiB vid hot om eller inträffad allvarlig händelse eller extraordinär händelse. Uppgifter: Vid hot om eller kris som berör förvaltningar/bolag i regionen, upprätta en regional krisledningsstab som samordnar och stödjer berörda verksamheter. Upprätta en regional lägesbild, i samverkan med koncernstab kommunikation och externa relation, se kriskommunikationsplan. Vid en extraordinär händelse tar krisledningsnämnden över ledningsansvaret och regionala krisledningsstaben har en stödjande funktion gentemot krisledningsnämnden. 4 Regional krisledningsstab benämns vid en katastrofmedicinsk händelse Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML), se Regionala Katastrofmedicinska beredskapsplanen

91 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 16 Smittskydd Västra Götaland Aktivering Kontakt tas med jourhavande TiB/smittskyddsläkare via någon av Västra Götalandsregionens sjukhusväxlar eller RTiB. Uppgifter Smittskyddsläkaren har ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet inom regionen och ska planera, organisera och leda smittskyddet och verka för effektivitet, samordning och likformighet. Under en pandemi ansvarar smittskyddsläkaren för epidemiledningen (Se vidare: Socialstyrelsen; Beredskapsplanering för pandemisk influensa, Kommunikationsplanering för pandemisk influensa och Beredskapsläkemedel tillgång och tillgänglighet) Samhällsviktiga verksamheter En samhällsviktig verksamhet är av sådan betydelse att bortfall av eller svår störning i verksamheten skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. Verksamheterna är nödvändiga eller mycket väsentliga för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras, så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Västra Götalandsregionen har utpekat följande verksamheter som samhällsviktiga verksamheter: Alingsås lasarett Koncernstab kommunikation och externa relationer Kungälvs Sjukhus NU-sjukvården Närhälsan Privata vårdgivare anslutna till VGPV Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Regionledningen Regionservice Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs Sjukhus Smittskydd Västra Götaland Södra Älvsborgs Sjukhus VGR IT Västfastigheter Västtrafik Den samhällsviktiga verksamheten ska ha en Tjänsteman i Beredskap (TiB), nåbar via telefon eller sökare dygnet runt under alla dagar. I de samhällsviktiga verksamheter där TiB saknas kan efter överenskommelse en annans förvaltnings TiB eller RTiB företräda förvaltningen. Övriga förvaltningars/ funktioners krisorganisation Aktivering Respektive förvaltning aktiveras genom sin utpekade kontaktfunktion.

92 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 17 Bilaga 1 Definitioner Bild: Hotskala och termer inom krisberedskap Allvarlig händelse Extraordinär händelse Geografiskt områdesansvar Höjd beredskap Katastrof Kris Krishantering Händelse som är så omfattande att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. (Lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) Geografiskt områdesansvar har kommuner, länsstyrelser och regeringen. De ska verka för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder i en krissituation. I händelse av allvarlig incident och hot mot Sveriges säkerhet och nationella intressen, kan regeringen fatta beslut om höjd beredskap. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller höjd beredskap. Är Sverige i krig råder höjd beredskap Allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav, trots adekvata åtgärder, inte längre kan upprätthållas. En händelse som drabbar människor och samhälle och/eller hotar Västra Götalandsregionens grundläggande värden och funktioner. Förmåga att kunna hantera en kris som inträffar. Bygger både på krisledningsförmåga och operativ förmåga.

93 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 18 Krisledningsförmåga MSB Operativ förmåga RBL Riskhantering RKML RTiB Samhällsstörning Samhällsviktig verksamhet Sektorsansvar SKL Systematiskt säkerhetsarbete Förmågan, inom ett verksamhets- eller ansvarsområde, att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten. Fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Förmågan, inom ett verksamhets- eller ansvarsområdet, att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser. Genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Regional beredskapsläkare Riskhantering handlar delvis om ledningens strategi för att styra organisationen, att arbeta för en högre säkerhet, utveckling av styrmedel, ansvarsfördelning mm. Riskhantering ses som koordinerade aktiviteter för att styra och kontrollera en organisation med avseende på dess risker. Regional Katastrofmedicinsk Ledning Regional Tjänsteman i beredskap Företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället En samhällsviktig verksamhet uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Sektorsansvar har myndigheter för en särskild del av samhället eller en särskild fråga, det vill säga en sektor. Sveriges Kommuner och Landsting Arbetet omfattar: Riskhantering är samordnade aktiviteter för att leda och styra en organisation med avseende på risk. Landsting och regioner ska enligt lag genomföra risk-och sårbarhetsanalyser där samhällsviktiga verksamheter, kritiska beroenden och planerade och genomförda åtgärder med hänsyn till analysens resultat ska ingå. Kontinuitetshantering är planering för att kunna upprätthålla verksamhet och processer för att skapa en nödvändig förmåga till funktionalitet oavsett händelse

94 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 19 TiB Hantering och erfarenhetsåterföring är att, från incidenthantering till krishantering, skapa förutsättningar för att en händelse effektivt ska kunna tas om hand och för att den samhällsviktiga verksamheten ska upprätthållas. Och att efter en händelse analysera, utvärdera och återföra erfarenheter till regionens övriga verksamheter. Tjänsteman i Beredskap Funktion inom Västra Götalandsregionen som har kunskap om sin egen organisation har kunskap om Västra Götalandsregionens Krishanteringsorganisation har hög tillgänglighet (beredskap dygnet runt alla dagar på året) är lätt att kontakta för andra aktörer samt kunna svara inom en kortare tidsperiod har tydligt ansvar med befogenhet att vidta åtgärder utifrån sitt uppdrag

95 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 20 Bilaga 2 Lokal krishanteringsplan Vid utformningen av den lokala krishanteringsplanen ska följande krav beskrivas hur förvaltningen/bolag ska organisera sig under en händelse (krishanteringsorganisationen) hur krishanteringsorganisationen leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en händelse. vilka lokaler för ledningen och samverkan som finns att disponera rutin hur krishanteringsorganisationen ska aktiveras beslutsordning, med angivna mandat, för krishanteringsorganisationen hur den operativ ledning bedrivs hur samverkan bedrivs hur omvärldsbevakningen bedrivs hur en lägesbild tas fram hur kriskommunikationen ska bedrivas hur analys av händelseutveckling av en händelse, på kort eller lång sikt, ska genomföras hur kris/katastrofplanen hålls aktuell, genom årlig kontroll och vid behov revidering hur kraven för krishanteringsorganisationen personal blir tillgodosedda, angående utbildning om sin och regionens roll och ansvar vid en händelse/kris/katastrof hur kraven för krishanteringsorganisationens personal blir tillgodosedda, angående utbildning om andra relevanta aktörers roller och ansvar vid en händelse/kris/katastrof rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade händelser och övningar hur lokalerna i den egna krishanteringsorganisationen är utrustade och testade med en uthållighet om minst en vecka avseende: o el-försörjning och reservkraftförsörjning o it-försörjning o tekniska system för kommunikation och samlad lägesbild (t.ex. Rakel och WIS) o tillgång till vatten för hantering av mat, dryck och hygien en utpekade alternativ lokalisering för förvaltningens krishanteringsorganisation

96 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 21 Bilaga 3 Västra Götalandsregionen krisledningsorganisation Vid extraordinära händelser får krisledningsnämnden fatta beslut om att överta hela eller delar av beslutsrätten från annan nämnd i Västra Götalandsregionen, i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsen. Regiondirektören utser vid behov ansvarig funktion för operativ ledning/samordning av krisen, om det inte tydligt framgår av gällande lagstiftning eller fastställda krishanteringsplaner, (exempel på detta är Smittskydd vid pandemi, RKML vid katastrofmedicinsk samordning).

97 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 22 Bilaga 4 Västra Götalandsregionen beredskapsorganisation Regiondirektören larmas av ansvarig förvaltnings-/funktionschef/motsvarande när: En allvarlig händelse inträffar eller förväntas inträffa och kan allvarligt påverka Västra Götalandsregionen verksamhet negativt Är läget akut aktiveras regiondirektören genom regional tjänsteman i beredskap (RTiB). Västra Götalandsregionen har utpekat som samhällsviktig verksamhet: Alingsås lasarett, Koncernstab kommunikation och externa relationer Kungälvs Sjukhus NU-sjukvården Närhälsan Privata vårdgivare anslutna till VGPV Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Regionledningen Regionservice Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs Sjukhus Smittskydd Västra Götaland Södra Älvsborgs Sjukhus VGR IT Västfastigheter Västtrafik Dessa ska ha en TiB som kontaktpunkt in i förvaltningen. Vid befarad händelse eller händelse ska RTiB alltid aktiveras.

98

99

100 Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Mål och strategi En regional digital agenda för Västra Götalands län

101 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 2 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING NULÄGE SYFTE DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER UTMANINGAR MED DIGITALISERING DIGITALA AGENDANS KOPPLING TILL VG VÅR VISION: SMART REGION VÄSTRA GÖTALAND MÅLEN FÖR DEN REGIONALA DIGITALA AGENDAN STRATEGI FÖR ATT NÅ MÅLEN FÖRVALTNING AV DEN REGIONALA DIGITALA AGENDAN HUR SKA DEN DIGITALA AGENDAN UTVECKLAS ÖVER TID? HUR SKA MÅLEN UTVECKLAS OCH FÖLJAS UPP? REFERENSER OCH KÄLLFÖRTECKNING Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

102 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 3 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Sammanfattning Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder IT och internet. Sverige ligger i världsklass enligt många rapporter som tagits fram de senaste åren kring bredbandsutbyggnad, IT och dess nyttjande. Däremot har omvärlden gått förbi när det gäller den offentliga sektorns nyttjande av IT för att erbjuda tjänster mot invånarna. Den regionala planen Västra Götaland 2020, den regionala strategin för tillväxt och utveckling lyfter också fram informations- och kommunikationsteknik som ett område man aktivt ska satsa på. Den digitala agendan lanserades på Europeisk nivå i maj 2010 som en av sju delar av en strategi för Europa 2020 gällande the EU's strategy to deliver smart, sustainable and inclusive growth. I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Den digitala agendan är en IT-strategi på en övergripande nationell nivå och Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län valde att den 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett så kallat signatärskap, med Näringsdepartementet. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. Arbetet i länet drivs under beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). I den politiska hanteringen av uppdraget har samtliga kommunalförbund ställt sig bakom det. Även ett antal privata företag har varit beredda att stödja arbetet inom länet med en likadan skrivning. Denna övergripande digitaliseringsstrategi för länet kommer att vara ett underdokument till den regionala planen VG2020. Smart Region Västra Götaland innehåller mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland och vad en lämplig strategi för att nå målen kan vara. Målgruppen för dokumentet är ledningspersoner i Västra Götalands län som är intresserade av att stödja utvecklingen av ett enklare, öppnare, effektivare och hållbart Västra Götaland genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. På de områden som berörs av den nationella digitala agendan har det hänt väldigt mycket de senaste två åren. Hur enskilda områden påverkas kan studeras närmare på Digitaliseringskommissonen, e-delegationen och SKL:s hemsidor. En del av bl a detta är samlat i bilaga 2. Smart region Västra Götaland ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna. Tre övergripande mål: Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

103 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 4 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Utifrån den nationella digitala agendan och enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting) kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre digital service och att effektivisera verksamheter med hjälp av digitaliseringen. Strategin för att nå målen bör vara följande; 1. Fokusera på nyttan för medborgare/invånare och näringsliv. 2. Lyfta fram och visualisera olika aktörers positiva arbete av relevans för Västra Götaland. 3. Hjälpa till att förankra nationella tjänster och mål. 4. Arrangera och genomföra aktiviteter som skapar kontakter och samarbetsmöjligheter för att främja en utveckling för "Digitalisering i människans tjänst". 5. Identifiera projekt och områden att kraftsamla kring. 6. Genomföra och delfinansiera identifierade projekt och insatser där kraftsamling ger ett mervärde. En separat handlingsplan, bilaga 1, finns där områden/aktiviteter/åtgärder redovisas som är i linje med strategins mål. För varje konkret område finns en kort beskrivning och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå målet. Förvaltningsgruppen för agendans genomförande, Digitaliseringsrådet, kommer att ha en finansiering ordnad från Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd för de informationsinsatser och aktiviteter som föreslås i punkt 2-5 ovan. Eventuella finansieringsåtaganden som krävs på regional nivå för kraftsamlingar enligt punkt 6 ovan ska diskuteras med styrgruppen allt eftersom dessa aktiviteter blir aktuella. Förslag på kraftsamling finns på fem områden under regionalt ansvar. Alla områden beskrivs på följande sätt: Uppgift: Det som ska genomföras Lokalt ansvar: Den egna organisationen Regionalt ansvar: Om ej annat anges avses en framtida samordnande funktion för arbetet med den digitala agendan. Se förslag i kapitel 3. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

104 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 5 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Regionalt mätetal: Ett mått som anses lämpligt att mäta utvecklingen med Nationellt ansvar: Exempelvis statens eller SKLs ansvar Tidplan: Beskrivning av tid för start och/eller avslut 1 Inledning Den nationella digitala agendan är en digitaliseringsstrategi för Sverige. Den regionala digitala agendan har politiskt hanterats inom BHU, Beredningsgruppen för hållbar utveckling sedan januari De aktiviteter och åtgärder som behövts genomföras under arbetet med framtagandet av den regionala agendan har finansierats av Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat. 1.0 Nuläge Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder IT och internet. Sverige ligger i världsklass enligt många rapporter som tagits fram de senaste åren kring IT, bredbandsutbyggnad och dess nyttjande. Däremot har omvärlden gått förbi de sista åren i dessa mätningar när det gäller den offentliga sektorns nyttjande av IT för att erbjuda tjänster mot invånarna. Den regionala planen Västra Götaland 2020, den regionala strategin för tillväxt och utveckling lyfter fram informations- och kommunikationsteknik som ett område man aktivt ska satsa på. VG2020 konstaterar i avsnitt IT:s roll för samhällsutvecklingen är central. Processer och aktiviteter ska drivas brett för att användningen av IT ska bidra till ett mer hållbart samhälle ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Fokus ska ligga på invånarnas möjligheter att leva ett bra liv med koppling till offentliga tjänster, boende, arbetsliv etc. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

105 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 6 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Den digitala agendan lanserades först på Europeisk nivå i maj 2010 som en av sju delar av Europa 2020EU:s övergripande strategi för smart, hällbar och inkluderande tillväxt. Man konstaterade där att den digitala ekonomin växer sju gånger snabbare än andra marknader i Europa. En genomlysning av den europeiska agendan gjordes i december Läs mer om den Europeiska agendan här; I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län valde att den 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet och dåvarande IT-minister Anna-Karin Hatt. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. I den politiska hanteringen av uppdraget har samtliga kommunalförbund ställt sig bakom den. Även ett antal privata företag har varit beredda att stödja arbetet inom länet med en likadan skrivning. Arbetet i länet drivs under beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). I inledningen till den svenska digitala agendan står det att: Syftet med den digitala agendan för Sverige är att samla alla pågående aktiviteter i en horisontell sammanhållen strategi för att ta tillvara alla de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. Vi har sannolikt bara sett början av alla de fördelar som användningen av IT kan innebära. Använder vi tekniken rätt kan: de elever som har svårast att lära sig istället med egen dator bli bäst i klassen på att söka, redigera och presentera information en svårt sjuk patient som kommer in akut på sjukhus slippa redogöra för sin sjukdomshistoria eftersom läkaren har fått all relevant information från den digitala patientjournalen fler tjänstejobb skötas hemifrån vilket ökar livskvaliten och sparar resor, tid, pengar och miljö IT göra demokratin tillgänglig, till och med från det egna köksbordet. Uppdateringar av det aktuella läget på nationell och regional nivå skulle fortsättningsvis kunna ske några gånger om året på Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

106 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 7 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Fram till för några år sedan var 'omvandling till digital form' det som avsågs med digitalisering. När man t.ex. skannar in böcker, bilder, kartor och filmer för att bevara dem till eftervärlden (och ofta göra dem åtkomliga via internet) är det digitalisering man sysslar med. Ibland syftade också digitalisering av... på 'införande av digital teknik i...', såsom i digitalisering av TV-distributionen. Ordet digitalisering var alltså knutet till tekniken. EU antog den digitala agendan 2010, och i Europeiska kommissionens meddelande från maj samma år står det i den svenska översättningen: Det övergripande syftet med den digitala agendan är att uppnå varaktiga ekonomiska och sociala vinster från en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt Internet och interoperabla tillämpningar. Sedan dess talas det ofta om digitalisering med anknytning till den digitala agendan. Men det handlar då inte om konkret teknik utan mycket mer övergripande om 'ökad användning av datorer och internet', och om människors och organisationers agerande. Det är denna senare betydelse som åsyftas i denna regionala digitala agenda. 1.1 Syfte Syftet med den regionala digitala agendan är att påverka digitaliseringens utveckling för länet på ett sätt som främjar digitalisering i människans tjänst. Detta dokument är en regional digitaliseringsstrategi och beskriver vad som kan vara lämpliga mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland och vad en lämplig strategi för att nå målen kan vara. Målgruppen för dokumentet är ledningspersoner i Västra Götalands län som har en position som innebär att de kan främja digitaliseringens utveckling i Västra Götalands län. 1.2 Digitaliseringens möjligheter Man kan se en mängd olika nyttor och fördelar som nya och befintliga digitala tjänster kan ge invånare och näringsliv: Digitaliseringen ger nya och utökade möjligheter till medborgardialog och delaktighet. Digitaliseringen ger möjligheter för nya företag att skapas med nya affärsidéer. Nya digitala tjänster möjliggör nya arbetssätt som ger bättre offentlig service, ibland också till lägre kostnader. Digitaliseringen ger oanade möjligheter till konstnärligt skapande och kunskapsproduktion. Medborgaren blir på ett nytt sätt både konsument och producent av Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

107 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 8 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 kultur. Detta har implikationer för medborgarnas deltagande i kulturlivet likaväl som för näringslivet. Nya digitala tjänster skapar bättre förutsättningar för personer med olika former av funktionsnedsättningar. Nya digitala tjänster i samklang med nya arbetssätt möjliggör nya sätt att genomföra utbildning i skolor och ifrån hemmet och med individuell anpassning. Kraftfullt bredband även på landsbygden innebär möjligheter till att verka där man bor, att kunna arbeta hemifrån på ett fullskaligt sätt. Det är en förutsättning för en hållbar utveckling. Bra mobilt bredband möjliggör att man kan jobba med full kapacitet under kollektivtrafikresan. Kraftfullt bredband skapar nytta vad gäller tillväxt, näringslivsutveckling, turism, utbildning, vård, skola, omsorg, kultur och fritid etc. Kraftfullt bredband ger förutsättningar för kommunalt och regionalt samarbete på nya sätt och ger förutsättningar till stora effektiviseringar genom gemensam drift, gemensamma resurser etc. 1.3 Utmaningar med digitalisering Det finns ett antal utmaningar som kan vara värda att beakta och ta hänsyn till när man arbetar med nya tjänster och nya arbetssätt. Det kan vara exempelvis: Att införa nya IT-stöd och nya arbetssätt kan vara krävande för en del individer. Digital delaktighet innebär att alla ska hitta bra och stimulerande arbetsuppgifter. Digitaliseringen ska inte innebära att människor stressas till psykisk ohälsa. Denna utveckling bör följas noga. Det skall vara digitalisering i människans tjänst. Informationssäkerhet får nya dimensioner när allt mer information blir digitaliserad. Personlig integritet är ett komplicerat område när fler och fler människor umgås på internet. Men personlig integritet måste beaktas. Olika sätt att skydda sig bör ingå i de kompetensutvecklingsåtgärder som genomförs. Upphovsrätten på nätet har varit föremål för många kontroverser under senare år. Nu pågår en översyn av upphovsrätten inom EU i syfte att hitta en balans mellan upphovsmännens rätt till erkännande och kompensation och användarnas rätt till nyttjande av digitalt material för att främja kreativitet och innovation och få tillgång till kunskap och information. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

108 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 9 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 2 Digitala agendans koppling till VG2020 Digitala agendans mål har många beröringspunkter med den strategiska planen för länet, VG2020 som har 32 insatsområden. Kommunalförbundet Boråsregionen och arbetsgruppen har gjort analyser av detta som redovisas i bilaga 1. Arbetsgruppen har hittat 25 insatsområden inom VG2020 som har digitaliseringsinslag. Boråsregionens analys visar att VG2020 har 14 insatsområden som har mellan 6 och 17 beröringspunkter med remissförslaget av den digitala agendans 19 delmål. De insatsområden i VG2020 som har flest beröringspunkter med den digitala agendan är: Stimulera ökat entreprenörskap Skapa idéer och företag Främja små och medelstora företag Utveckla test och demoarenor Ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetsliv Utveckla samordning av utbildning för att möta framtidens kompetensbehov Bidra till en IT-infrastruktur som främjar hållbarhet Utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling Göra offentlig sektor ledande på hållbara lösningar Göra VG län till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel mellan stad och land Ambition att påverka globalt med affärsdriven miljöutveckling Främja en aktiv och nyskapande kulturregion Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i VG län Detta är en bekräftelse på att digitalisering är en viktig del av VG2020. Det är därför angeläget att Västra Götaland har en plan för en digitalisering som främjar digitalisering i människans tjänst. De kraftsamlingar som finns i den digitala agendan är åtgärder som behövs för att få en grundläggande IT-plattform med hög tillgänglighet på plats. 3 Vår vision: Smart region Västra Götaland Städer, regioner och länder går mot stora förändringar genom ett antal nästan revolutionerande tekniksprång de senaste åren och detta kan skapa nya möjligheter inom nästan alla områden av samhället. En vision kring de nya möjligheterna bör landa i samlingsbegreppet Smart region Västra Götaland, enklare, öppnare, effektivare och hållbart. Smart region betyder i detta sammanhang ett län som arbetar tillsammans för att nå målen. Samarbete och samverkan ska stimuleras och användas för att öka hastigheten på införandet av nya digitala tjänster. Västra Götalands storlek ska utnyttjas exempelvis vid behov av förstudier och vid upphandlingar för att nå kostnadseffektivitet. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

109 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 10 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Visionen för den digitala agendan är Smart region Västra Götaland. Det ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna. 3.0 Målen för den regionala digitala agendan Målet för Västra Götaland är att vara i världsklass på att använda digitaliseringens möjligheter Det övergripande målet och visionen ovan har vi kombinerat med målen från SKLs strategi för e-samhället och statens e-förvaltningsstrategis mål. Dessa mål ska genomföras på ett hållbart sätt och i linje med den övergripande visionen om det goda livet i Västra Götaland. Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten 3.1 Strategi för att nå målen Strategin för att nå målen bör efter de aktiviteter, workshops och remisförfarande som genomförts, vara följande; 1. Fokusera på nyttan för medborgare/invånare och näringsliv. 2. Lyfta fram och visualisera olika aktörers positiva arbete av relevans för Västra Götaland. 3. Hjälpa till att förankra nationella tjänster och mål. 4. Arrangera och genomföra aktiviteter som skapar kontakter och samarbetsmöjligheter för att främja en utveckling för "Digitalisering i människans tjänst". 5. Identifiera projekt och områden att kraftsamla kring. 6. Genomföra och delfinansiera identifierade projekt och insatser där kraftsamling ger ett mervärde. En del av de aktiviteter och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver förankrings- och informationsinsatser. Utifrån den nationella digitala agendan och enligt SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och effektivisera verksamheter. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

110 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 11 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Med utgångspunkt i ovanstående redovisas i en separat handlingsplan, bilaga 1, ett antal förslag på områden och delmål som inriktning för de närmaste åren. 4 Förvaltning av den regionala digitala agendan Den regionala samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen sker politiskt inom Beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). Det är en strategisk utgångspunkt för förvaltningen av den digitala agendan. Vid ett genomförande kommer en regional arbetsgrupp att behövas. Denna grupp, Digitaliseringsrådet, ska kunna fungera som en rådgivande och utredande funktion. Att föreslå hur man arbetar synkroniserat över länet på ett bra sätt med beslutade kraftsamlingar, utifrån nya inkomna idéer och pågående projekt i länet är en viktig uppgift för den framtida förvaltningsgruppen och dess styrgrupp. Digitaliseringsrådet bör ha ett löpande och nära samarbete med de som ansvarar för genomförandet av VG2020. Rådgivande funktioner, likt ett Digitaliseringsråd, används i flera andra delar av Sverige. Förvaltningsgruppen för agendans genomförande, Digitaliseringsrådet, kommer att ha en finansiering ordnad från Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd för de informationsinsatser och aktiviteter som föreslås. Eventuella finansieringsåtaganden som krävs för kraftsamlingar ska diskuteras med styrgruppen i form av Beredningsgruppen för hållbar utveckling. Med kraftsamlingar menas områden där ett samlat agerande för så stora delar av länets behov som möjligt ger mer homogent agerande inom länet, skalfördelar, lägre kostnader och effektivitet i genomförandet. Bemanningen av Digitaliseringsrådet kan bestå av representanter från: Kommunerna Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kulturområdet Miljöområdet Kollektivtrafiken Högskolor och universitet Besöksnäringen Näringslivet Branschorganisationer En referensgrupp finns redan skapad för den regionala digitala agendan. Den bör fortsätta sitt arbete. Utifrån detta har följande förslag på organisationsstruktur tagits fram: Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

111 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 12 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

112 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 13 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 5 Hur ska den digitala agendan utvecklas över tid? Den digitala utvecklingen går fort. För några få år sedan fanns inte smartphones och surfplattor, nu ses dessa av de flesta invånare som självklarheter. Omvärldsbevakning måste göras kontinuerligt och vara en viktig del av Digitaliseringsrådets arbetsuppgifter. Nya digitala möjligheter ska kunna integreras i arbetet. Genom att förmedla in nya idéer till Digitaliseringsrådet eller dess styrgrupp, kan nya områden hanteras löpande. En förslagslåda skall finnas på Digitaliseringsrådets hemsida. Nedanstående bilder illustrerar hur processen för nya projekt och idéer bör fungera. Processkarta, bild ett, skall besvaras med ja på alla delar för att vara nytt förslag skall kunna passera men i den fortsatta processen på bild två gäller varje område med ett ja besvarat som godkännande för en start av beredning. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

113 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 14 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 6 Hur ska målen utvecklas och följas upp? Arbetet med den digitala agendan är nytt. Samarbete med andra grupperingar och organisationer som arbetar med närstående frågor måste ske för att nå målen. Det övergripande målet är att Västra Götaland ska vara i världsklass på att använda digitaliseringens möjligheter och de tre andra målen måste följas upp. För den digitala agendan tas indikatorer fram på nationell nivå. De nationella indikatorerna kommer att användas i görligaste mån för att kunna göra jämförelser. Handlingsplanen innehåller regionala delmål med förslag på regionala mätetal. Digitaliseringsrådet ska i samband med att nya delmål införs, ta fram förslag på regionala indikatorer för dessa. Årsvis uppföljning av målens och handlingsplanens utveckling ska redovisas för styrgruppen. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

114 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 15 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 7 Referenser och källförteckning Visionen Det goda livet i Västra Götaland, 2005 Västra Götaland 2020, en regional strategi för tillväxt och utveckling, september 2013 Digitalisering, främjande och framtid, Digitaliseringskommissionen, februari Vägledning för digital samverkan, e-delegationen, vers 4,0, Vägledning för organisering av samverkan, e-delegationen, vers 1,0, Continua Norge, Anbefaling på valg av standarder/rammeverk for velferdsteknologi, dec 2014 Strategisk innovationsagenda, ehälsa i hemmet, 3 juni 2014 Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling inom e-förvaltningen. e-delegationen, Guide för effektiv regional e-utveckling, Jönköpings län/vinnova, sommaren 2013 Från eldsjälsdrivna innovationer till innovativa organisationer, Vinnova VR 2013:01 Sveriges digitala agenda, IT i människans tjänst, oktober SKL:s e-samhälle strategi, En digital agenda i människans tjänst, Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter, Digitaliseringskommissionen, SOU 2013:31. En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår, Digitaliseringskommissionen, SOU 2014:13 Jävla skitsystem, Jonas Söderström Öppen data; Mina meddelanden; Mina vårdkontakter; Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

115 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 16 (16) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00 Näringslivsstöd; Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

116 Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Bilaga 1: Handlingsplan En regional digital agenda för Västra Götalands län

117 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 2 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Innehåll 1 HANDLINGSPLANENS SYFTE VISIONEN: SMART REGION VÄSTRA GÖTALAND MÅL FÖR VÄSTRA GÖTALANDS LÄN MÅL 1: ENKLARE VARDAG FÖR PRIVATPERSONER OCH FÖRETAG MÅL 2: SMARTARE OCH ÖPPNARE FÖRVALTNING SOM STÖDJER INNOVATION OCH DELAKTIGHET MÅL 3: HÖGRE KVALITET OCH EFFEKTIVITET I VERKSAMHETERNA STRATEGI FÖR ATT NÅ MÅLEN KRAFTSAMLING PÅ LÄNSNIVÅ GENOM STRATEGINS ÅTGÄRDER 5 OCH KRAFTSAMLING NR 1: BREDBANDSTILLGÅNG I BRISTOMRÅDEN KRAFTSAMLING NR 2: INFORMATIONSSÄKERHET KRAFTSAMLING NR 3: LÅNGSIKTIG DIGITAL INFORMATIONSFÖRSÖRJNING KRAFTSAMLING NR 4: DIGITALA INTEGRATIONER OCH STANDARDS KRAFTSAMLING NR 5: ÖPPEN DATA KRAFTSAMLING NR 6: ÖKA ANTALET E-TJÄNSTER KRAFTSAMLING NR 7: EFFEKTIV OFFENTLIG IT-DRIFT OMRÅDEN SOM HANTERAS GENOM STRATEGINS ÅTGÄRDER STÖDJA INFÖRANDET AV NATIONELL E-LEGITIMATION STÖDJA E-HÄLSO-ARBETET STÖDJA IT-ANVÄNDNING I SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG NYTTJANDE AV DIGITALISERINGS MÖJLIGHETER I UTBILDNING OCH SKOLA TRYGGAD JÄMSTÄLLD KOMPETENSFÖRSÖRJNING INOM IT-SEKTORN ÖKA ANTALET PRIVATPERSONER MED DIGITAL KOMPETENS SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ÖKAD DELAKTIGHET OCH ÖKAD MEDBORGARDIALOG ÖKA SAMHÄLLSNYTTAN OCH TILLGÄNGLIGHETEN TILL GEODATA WEBBPLATS FÖR NYANLÄNDA INFORMERA OM TJÄNSTER/OMRÅDEN SOM STIMULERAR REGIONAL E-UTVECKLING ÖKA INNOVATION I OFFENTLIGA TJÄNSTER ARBETA FÖR ATT KUNNA VERKA PÅ DISTANS FÖRVALTNING AV DEN REGIONALA DIGITALA AGENDAN HUR SKA DEN DIGITALA AGENDAN UTVECKLAS ÖVER TID? HUR SKA MÅLEN UTVECKLAS OCH FÖLJAS UPP? BILAGOR...25 Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

118 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 3 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Inledning I detta dokument presenteras handlingsplanen till den regionala digitala agendan för Västra Götalands län. 1 Handlingsplanens syfte Syftet med handlingsplanen är att vara en beskrivning av de åtgärder och områden som länet gemensamt beslutar ska fokuseras på för att nå målen i den regionala digitala agendan. Den är också en genomförandeplan för arbetsgruppen nedan kallad Digitaliseringsrådet. 2 Visionen: Smart region Västra Götaland Städer, regioner och länder går mot stora förändringar genom ett antal nästan revolutionerande tekniksprång de senaste åren och de kan skapa nya möjligheter inom nästan alla områden av samhället. En vision kring de nya möjligheterna bör landa i samlingsbegreppet Smart region Västra Götaland, enklare, öppnare, effektivare och hållbart. Smart region betyder i detta sammanhang ett län som arbetar tillsammans för att nå målen. Samarbete och samverkan ska stimuleras och användas för att öka hastigheten på införandet av nya digitala tjänster. Västra Götalands storlek ska utnyttjas exempelvis vid behov av förstudier och vid upphandlingar för att nå kostnadseffektivitet. Smart region Västra Götaland ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

119 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 4 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3 Mål för Västra Götalands län Målet med den regionala digitala agendanär att Västra Götaland ska vara i världsklass på att använda digitaliseringens möjligheter. Målet är likt SKL s esamhällestrategi indelat i tre olika områden enligt nedan. 3.1 Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Privatpersoner och företag kan på ett enkelt och säkert sätt kommunicera, ta del av information och sköta sina ärenden med offentlig sektor. Det ska vara enkelt för alla att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Nedanstående punkter behövs för att åstadkomma en enklare vardag för privatpersoner och företag: 1. Länets 150 bredbandsbristområden ska ha tillgång till fiberanslutning 2. Stödja införandet av nationell e-legitimation. 3. Öka antalet e-tjänster i syfte att ge bättre service och ökad nytta för privatpersoner och företag 4. Långsiktig informationsförsörjning bör involvera alla offentliga organisationer 5. Stödja e-hälso- arbetet 6. Småföretagare behöver ges möjlighet att öka sin IT-användning. Syftet är att öka deras konkurrenskraft och tillväxtförmåga 7. Digital kompetens och utnyttjande av digitaliserings möjligheter i utbildning och skola Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

120 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 5 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 8. Mer jämställd utbildning och rekrytering inom IT-sektorn 9. Öka antalet privatpersoner med Digital kompetens 3.2 Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Offentlig information ska finnas tillgänglig digitalt, vilket skapar möjligheter för privatpersoner, företag och organisationer att skapa nya innovativa tjänster av denna information. Den personliga integriteten ska garanteras och skapar därmed tillit till en öppen förvaltning som erbjuder insyn, dialog och delaktighet. Fler ska delta i värdeskapandet och samhällets samlade utvecklingsförmåga tas tillvara. Nedanstående punkter behövs för att åstadkomma en smartare och öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet: 1. Skapa ökad delaktighet och ökad medborgardialog 2. Öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras 3. Webbplats för nyanlända, information om Sverige på olika språk 4. Tillgängliggörande av offentlig information (öppen data) Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

121 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 6 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.3 Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna Verksamhetsutveckling kan stödjas av digitalisering. Digitalisering bör användas som ett strategiskt verktyg och bidrar till att verksamheter utvecklas, kvalitetssäkras och att de samlade resurserna utnyttjas mer effektivt. Information ska gå att nås och användas enkelt av den som behöver och har rätt till informationen i verksamheten. Nedanstående punkter behövs för att åstadkomma högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna: 1. Löpande informera om tjänster/områden som stimulerar regional e-utveckling 2. Öka innovation i offentliga tjänster 3. Arbeta för att minska resor och kunna verka där man bor på ett hållbart sätt 4. Utreda hur administrativt dubbelarbete kan undvikas genom digitala integrationer 5. Utreda effektiv offentlig IT-drift Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

122 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 7 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 4 Strategi för att nå målen Strategin för att nå målen bör enligt arbetsgruppens uppfattning efter de aktiviteter och workshops som genomförts, vara följande: 1. Fokusera på nyttan för medborgare/invånare och näringsliv 2. Lyfta fram och visualisera olika aktörers positiva arbete av relevans för Västra Götaland 3. Hjälpa till att förankra nationella tjänster och mål 4. Arrangera och genomföra aktiviteter som skapar kontakter och samarbetsmöjligheter för att främja en utveckling för digitalisering i människans tjänst 5. Identifiera projekt och områden att kraftsamla kring 6. Genomföra och delfinansiera identifierade projekt och insatser där kraftsamling ger ett mervärde En del av de aktiviteter och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver förankrings- och informationsinsatser. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

123 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 8 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Utifrån den nationella Digitala agendan och enligt SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och att effektivisera verksamheter. En modell för samverkan är framtagen av Sambruk som också används i Jönköpings läns av Vinnova delfinansierade Guide för effektiv regional e-utveckling. Förvaltningsgruppen för agendans genomförande, Digitaliseringsrådet, kommer att ha en finansiering ordnad från Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd för de informationsinsatser och aktiviteter som föreslås i strategins punkter 2-5 ovan. Digitaliseringsrådet bör ha ett löpande och nära samarbete med de som ansvarar för genomförandet av VG2020. Eventuella finansieringsåtaganden som krävs på regional nivå för kraftsamlingar enligt punkt 6 ovan ska diskuteras med styrgruppen allt eftersom dessa aktiviteter blir aktuella. Med kraftsamlingar menas områden där ett samlat agerande för så stora delar av länets behov som möjligt ger mer homogent agerande inom länet, skalfördelar, lägre kostnader och effektivitet i genomförandet. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

124 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 9 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 5 Kraftsamling på länsnivå genom strategins åtgärder 5 och 6 Målet för Västra Götaland är att vara i världsklass på att använda digitaliseringens möjligheter, och därmed krävs ett antal kraftsamlingar. Kraftsamlingarna nedan är alla delar i en helhet att nå målet. De är grundförutsättningar för övrig utveckling och för att nå målen även i VG Kraftsamling nr 1: Bredbandstillgång i bristområden Våren 2015 pågår det fiberföreningsaktiviteter i de flesta av länets definierade 175 bristområden. Ca 130 ansökningar fanns i kön till nya Landsbygdsprogrammet i juni av Västra Götalands bristområden är nu under bearbetning via ny stamnätsstrukturer finansierat av kommunerna och Västra Götalandsregionen tillsammans. Det nya landsbygdsprogrammet har 3,25 Mrd kronor totalt för Sverige under programperioden fram till 2020 för att stödja denna typ av utbyggnad. Drygt 16 % av detta hamnar i Västra Götaland. Uppgift: Bredbandsstrategier för län och kommun tas fram. Strategierna ska beskriva hur de offentliga aktörerna ttillsammans bygger bort de kvarvarande ca 60 bristområdena som finns i länet. Lokalt ansvar: Respektive kommun ansvarar enligt Plan och Bygglagen för planeringen av elektronisk kommunikation/bredband inom sin kommun. Alla kommuner bör ta fram en bredbandsstrategi. Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 1. En ny Bredbandsstrategi för länet beslutas hösten Västra Götalandsregionen bör fortsätta sitt arbete med att delfinansiera fiberanslutningspunkter i definierade bristomområden. Regionalt mätetal: Antal kvarvarande bristområden enligt länets lista. Nationellt ansvar: Ta fram enhetliga, stabila och långsiktiga regelverk för fiberföreningarna under Landsbygdsprogramperioden. 5.1 Kraftsamling nr 2: Informationssäkerhet Information är en av många viktiga tillgångar i privata och offentliga verksamheter. En arbetsdag utan tillgång till information är i princip ogenomförbar. Därför blir det också viktigt att skydda informationen så att rätt information finns tillgänglig för rätt person vid rätt plats och tidpunkt. Flera undersökningar visar att det finns brister i informationssäkerhetsarbetet i offentlig och privat sektor. För att säkerställa en tillräcklig nivå av informationssäkerhet i en verksamhets olika delar är det av stor betydelse att informationssäkerhetsarbetet bedrivs metodiskt och långsiktigt. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

125 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 10 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Uppgift: Arbeta för att öka förståelsen för god informationssäkerhet. Att ledningssystem finns för informationssystem. Informera om åtgärder som minskar riskerna med digital ITkommunikation. Lokalt ansvar: Ta del av lösningar för ökad informationssäkerhet och och vid behov införa åtgärder. Regionalt ansvar: Digitaliseringsrådet bör arbeta för att information om möjligheter och informationssäkerhetsstandards sprids. Regionalt mätetal 1: Antal kommuner som har ledningssystem för informationssäkerhet. Regionalt mätetal 2: Andel kommuner som använder Ipv6. Nuvarande mått enligt ca 60 %. Källa: Nationellt ansvar: Tidplan: Start under Kraftsamling nr 3: Långsiktig digital informationsförsörjning Offentliga organisationer har i hög grad ett pappersbaserat ärende- och arkivförfarande där informationen är organisationens kapital. För att digitalisera denna process och dess material har SKL genomfört en nationell upphandling av stödsystem för öppen och transparent dokumenthantering och informationsförsörjning, kallad e-arkiv. Uppgift: Bistå kommunerna och Västra Götalandsregionen i arbetet med att införa digital långsiktg informationsförsörjning. Lokalt ansvar: Arbeta för en digital långsiktig informationsförsörjning i samverkan med andra offentliga aktörer. Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 3: Bistå kommunerna och Västra Götalandsregionen i arbetet med att införa långsiktig digital informationsförsörjning. Finns det kompetens och resurser regionalt bör de kunnas användas för länets bästa. Regionalt mätetal: År 2018 ska alla kommuner och VGR ha påbörjat införande av långsiktig digital informationsförsörjning. Aktuellt mätetal bland kommunerna totalt i Sverige 2014 var 53 % enligt SKL. Nationellt: Upphandling och informationsspridning Tidplan: Införande påbörjat senast under Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

126 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 11 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 5.3 Kraftsamling nr 4: Digitala integrationer och standards I offentlig och privat verksamhet finns ett stort antal verksamhets- och stödsystem som med fördel kan integreras. D v s utbyta information med varandra utan manuella inmatningar. Detta leder till ökad kvalitet, säkerhet och minskat dubbelarbete. I Danmark och Norge har man antagit standards såsom Continua som underlättar kommunikation mellan aktörer och med nya produkter. Uppgift: Ta fram en förstudie på nuläget inom offentlig sektor i Västra Götaland om vilka integrationer eller standards som skulle kunna ge störst och snabbast nytta. Lokalt ansvar: Bidra med information till förstudien Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 4: Digitaliseringsrådet bör säkerställa att förstudie genomförs och att dess förslag förmedlas och eventuellt genomförs. Referensarkitektur och standards såsom Continua bör underlättas införandet av. Digitaliseringsrådet bör också arbeta för digital integration inom näringslivet. Regionalt mätetal: Förstudien ska ge lämpliga mätetal för uppföljning Nationellt ansvar: Nationella lösningar som exempelvis mina meddelanden och verksamt. De standards som faktiskt finns bör man stödja tydligare än vad som tidigare gjorts. Tidplan: Förstudien påbörjas under Kraftsamling nr 5: Öppen data Den information som offentliga organisationer hanterar är ofta inlåsta i de verksamhetssystem som organisationen använder. Stor del av offentlig information kan tillgängliggöras publikt och genom detta möjliggöra för näringsliv och andra aktörer att ta fram nya och innovativa tjänster. Även arkiv, bibliotek och museer ska sträva efter att tillgängliggöra sina samlingar som öppen data. Uppgift: Bistå kommunerna och VGR i att genomföra informationsklassning av befintlig information för att öka mängden öppen data som kan tillgängliggöras. Lokalt ansvar: Delta och bidra i arbetet med gemensam informationsklassning. Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 5: Digitaliseringsrådet bör aktivt delta i arbetet för en gemensam informationsklassning med så stor nationell och regional utbredning som möjligt. Regionalt mätetal 1: Minst 30 kommuner och Västra Götalandsregionen ska delta i arbetet med en gemensam informationsklassning av identifierade processer. Regionalt mätetal 2: Antalet folkbibliotek som tillgängliggör sin bibliotekskatalog som öppen data via den nationella katalogen Libris. Mätetal av 49 kommuner i Västra Götaland. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

127 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 12 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Regionalt mätetal 3: Andel av museernas samlingar som är digitalt tillgängliga via webben. Mätt 2013: ca 12 %. Källa: Nationellt ansvar: Plattformen ska vara enkel att använda, ha tydliga licenser och villkor, ge stöd för att data kan vidare utnyttjas till innovationer samt möjliggöra delning av resurser och lösningar. Tidplan: Strukturerat gemensamt informationsklassning ska påbörjas senast Kraftsamling nr 6: Öka antalet e-tjänster Svensk offentligt sektor har enligt de senaste internationella mätningarna tappat mycket i förhållande till omvärlden när det gäller tillgång och åtkomst av e-tjänster för att som privatperson och företagare utföra sina ärenden Uppgift: Bistå i arbetat med att se till att fler etjänster som leverera nytta till invånare och näringslivet.utreda vilka organisationer/verksamheter i länet som skulle ha glädje av en gemensamma e-tjänster. Lokalt ansvar: Att genomföra ett strategiarbete kring digitaliseringsen möjligheter, med stöd av exempelvis SKL s nya e-blomlåda 3.0. Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 6: Utreda hur gemensamma e-tjänster skulle kunna skapa möjligheter och komplettera utan att störa de lösningar som redan finns. Sprida information om de tjänster som redan är i drift och utvecklas på nationell nivå för att öka nyttjandet och spridningen av dessa. Digitaliseringsrådet ansvarar för framtagande av utredning enligt ovan. Regionalt mätetal: Kommunerna i Västra Götalands ska ha minst 20 e-tjänster enligt SKL s kommunundersökning. Alternativt mätetal 1: X antal offentliga instanser i Västra Götalands län ska använda tjänsten Mina meddelanden. Alternativt mätetal 2: X antal kommuner ska ha publicerat e-blomlåderesultat. Alternativt mätetal 3: Västra Götalandsregionen ska ha minst xx e-tjänster enligt SKL s undersökning. Nationellt ansvar: Ta fram gemensamma nationella lösningar liknande exempelvis; Mina meddelanden, mina ärenden, mina vårdkontakter, min journal, verksamt.se Tidplan: Starta utredning snarast Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

128 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 13 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 5.6 Kraftsamling nr 7: Effektiv offentlig IT-drift I Västsverige, inom offentliga organisationer hanteras och driftas i hög grad organisationers IT av den egna organisationen och på många olika fysiska platser. I exempelvis Stockholmsområdet sker det i högre grad av annan part. Nationellt ges goda exempel på gemensamma lösningar. Uppgift: Utreda och ta fram handlingsalternativ för effektivare IT-drift hos offentlig sektor i Västra Götaland, exempelvis genom jämförelsetal (PKI). Lokalt ansvar: Ta del av utredningen Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 7: Digitaliseringsrådet bör säkerställa att utredningen genomförs och att dess förslag tillgängliggörs för att stimulera ett eventuellt genomförande. Regionalt mätetal: Ännu inget lämpligt mätetal hittats. Men små lokala datorhallar har svårt att leverera den tillgänglighet och säkerhet som krävs för 24/7 verksamhet inom snar framtid. Nationellt ansvar: Datainspektionen arbetar med att ge tydliga och klara riktlinjer vad som är lämpligt och inte. Tidplan: Utredningen bör startas under Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

129 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 14 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 6 Områden som hanteras genom strategins åtgärder Stödja införandet av nationell e-legitimation Ett nationellt arbete pågår kring skapande av regelverk och marknad för godkända e- legitimationer. Uppgift: Informationsspridning för att underlätta och påskynda införande Lokalt ansvar: Följa utvecklingen av det nationella arbetet Regionalt ansvar: Informationsspridning. Regionalt mätetal: Andel individer i åldern 12 år och uppåt som säger sig ha en e-legitimation. Aktuellt mätetal 2013, 55 %. Källa: Nationellt ansvar: Att via e-legitimationsnämnden, ta fram ändamålsenlig lösning. Tidplan: Pågår på nationell nivå. Nationell lösning beräknas vara klar Stödja e-hälso-arbetet Arbete pågår nationellt och regionalt för att utveckla bättre och snabbare service med hjälp av organisationsutveckling och nya IT-stöd. Uppgift: Bidra till informationsspridningen om möjligheter som ökar takten på införandet av tjänster som ger ökad nytta för invånarna. Lokalt ansvar: Informationsspridning av positiva saker som genomförs och pågår. Lyfta fram möjligheter till tjänster som ger ökad nytta för invånarna. Regionalt ansvar: Informationsspridning och stödjande aktiviteter i linje med den nationella strategin för e-hälsa sker från många håll redan idag. Digitaliseringsrådet bör främja detta. Skapa möjligheter för lokal nivå att komma med förslag till tjänster som ger ökad nytta för invånarna. Regionalt mätetal: Andel invånare med konto i mina vårdkontakter. Aktuellt mätetal enligt ca 15 %. Källa: Nationellt ansvar: Sammanhållande arbete kring e-hälsa. Tidplan: Kontinuerligt arbete. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

130 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 15 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 6.2 Stödja IT-användning i små- och medelstora företag I en statlig utredning och undersökningar har gruppen småföretagare synliggjorts som en grupp som behöver öka sin digitalisering, sett även ur ett internationellt perspektiv. Informationsinsatser och utbildningsinsatser görs idag via exempelvis Westum.se och flera andra. Uppgift: Informationsspridning om de möjligheter som finns för att skapa ett mervärde genom nyttjande av Internet i sin affärsverksamhet. Lokalt ansvar: Näringslivsansvariga beskriver möjligheter och förutsättningar. Regionalt ansvar: Näringslivsansvariga och andra lämpliga målgrupper identifieras och informeras via kommunalförbunden. Digitaliseringsrådet kan bistå efter behov. Regionalt mätetal: Andel företag med 1 9 anställda som har en egen webbplats. Nuvarande mätetal 2014, 56 %. Källa: Alternativt mätetal: Andel företag som tar emot eller skickar e-fakturor (10 eller fler anställda, exkluderar finanssektorn) enligt en överrenskommen standard som kan processas automatiskt. Sverige ligger på plats 15 i EU Aktuellt mätetal 2013, 30 %, Källa: Nationellt ansvar: Information ges fortlöpande av bland annat Tillväxtverket. Tidplan: Kontinuerligt arbete 6.3 Nyttjande av digitaliserings möjligheter i utbildning och skola Inom skolvärlden finns idag bra möjligheter att nyttja digitalisering och det finns goda exempel på det. Trots detta kan det finnas behov av att ledare och pedagoger ges stöd för att anpassa pedagogik för dagens barn och unga. Den statliga utredningen, SOU 2014:13, En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår från Digitaliseringskommissionen beskriver detta utförligt och föreslår ett antal åtgärder inom området. Uppgift: Bidra till informationsspridningen för att öka digital kompetens inom utbildning och skola. Lokalt ansvar: Informationsspridning av positiva saker som genomförs och pågår. Lyfta fram möjligheter till tjänster som ger ökad nytta för elever/invånare. Regionalt ansvar: Informationsspridning och stödjande aktiviteter sker från många håll redan idag. Stor vikt bör läggas på att se till att till exempel lärare har kunskap och verktyg att kunna nyttja digitaliseringens fördelar. Digitaliseringsrådet bör främja detta efter behov. Skapa Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

131 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 16 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ möjligheter för lokal nivå att komma med förslag till tjänster som ger ökad nytta för invånarna. Regionalt mätetal: Andel skolungdomar med godkända slutbetyg från grundskolan ska öka med/till xx %. Nationellt ansvar: Skapa eller återskapa myndighetsansvar för skolutvecklingsfrågor. Tidplan: Kontinuerligt arbete. 6.4 Tryggad jämställd kompetensförsörjning inom IT-sektorn För få kvinnor söker IT-utbildningar. Det finns studier som pekar på att en mer jämställd arbetssituation behövs inom IT-sektorn för att utveckla och förbättra sektorns förmåga att förstå kundernas behov. Uppgift: Bidra till informationsspridningen för att öka rekrytering och jämlikhet inom utbildning, skola och arbetsmarknad inom IT-sektorn. Lokalt ansvar: IT-bolagen har ett eget ansvar för att skapa intresse för att arbeta i deras bransch. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Regionalt ansvar: Informationsspridning med goda exempel från branschen. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Man bör aktivt stödja projekt och satsningar inom området. Regionalt mätetal: Andel av nybörjarstudenterna med inriktning på teknik som är kvinnor. Mått idag, ca 15 %. Källa: Alternativt mätetal: Andel kvinnor bland nybörjarstudenter (högskola och universitet) med inriktning mot it. Mått idag, ca 20 %. Källa: Nationellt ansvar: Arbeta för en mer jämställd utbildning och rekrytering inom IT-sektorn exempelvis genom Utbildningsdepartement och Näringsdepartementet. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Tidplan: Kontinuerligt arbete. 6.5 Öka antalet privatpersoner med digital kompetens Den nationella kampanjen Digidel 2013 har satt fokus på frågan om digital delaktighet, att över en miljon svenskar från 16 år och uppåt aldrig eller sällan använder Internet och samhällets digitala tjänster. Folkbibliotek, studieförbund och frivilligorganisationer som kommer i kontakt med människor utanför det formella lärandet har varit drivande i kampanjen och erbjudit olika former av grundläggande data- och internetkurser i stor omfattning, så även i vårt län. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

132 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 17 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Lokalt ansvar: Arbetet för digital delaktighet behöver fortgå. Regionalt ansvar: Kultur i Väst arbetar tillsammans med Västra Götalands Bildningsförbund för att stärka bibliotekens och studieförbundens förutsättningar för detta arbete. Stödja så att Digidel-kampanjens aktiviteter kan fortsätta. Regionalt mätetal: Andelen människor från 16 års ålder som inte använder internet eller samhällets digitala tjänster ska halveras tills år Nationellt ansvar: Den nationella kampanjen Digidel lever vidare i nätverksform där Kungliga Biblioteket, Folkbildningsrådet, Sambruk och Folkbildningsförbundet utgör ledningen med ett "rullande ordförandeskap". Folkbibliotekens roll för digital kompetens har förstärkts i den nya bibliotekslagen, där det i paragraf 7 står: Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Tidplan: Fortlöpande arbete 6.6 Skapa förutsättningar för ökad delaktighet och ökad medborgardialog Digital teknik ger idag goda möjligheter till ökad insyn och påverkan på offentlig verksamhet. Detta kan användas till ökad delaktighet och förbättrad dialog. Uppgift: Skapa förutsättningar för öppenhet och dialog om offentlig verksamhet och politiska beslut med hjälp av digitaliseringens möjligheter. Lokalt ansvar: Ta del av lösningar för ökad öppenhet och förbättrad dialog och vid behov införa åtgärder. Regionalt ansvar: Digitaliseringsrådet bör informera och visa på vilka möjligheter som redan finns. Undersöka vilka tjänster/nyttor tycker medborgare och näringsliv är viktigast. Regionalt mätetal: Genomsnittligt resultat för landets kommuner på området öppenhet och påverkan i SKLs kartläggning information till alla. Området omfattar 35 frågeställningar där fokus ligger på frågor som på olika sätt berör medborgarnas möjlighet till att få information om kommunen och de förtroendevalda samt insyn och delaktighet i den demokratiska processen. Har medborgaren möjlighet att ta del av för slag till beslut innan beslut fattas? Har medborgaren möjlighet att framföra synpunkter innan beslut fattas? Förs någon dialog med medborgarna kring aktuella frågor? Ges information om fattade beslut på webbplatsen? Är informationen anpassad så att alla medborgare kan förstå och ta del av den? Aktuellt mått enligt ca 60 %. Källa: Regionalt mätetal 2: E-participation index fokuserar på användningen av internet för att underlätta för medborgarna att få information från det offentliga, interaktionen dem emellan Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

133 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 18 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ och invånarnas engagemang i politiska frågor. Sverige ligger på plats 18 i världen Källa: Nationellt ansvar: Att genom SKL, e-delegation, demokratiminister med flera arbetar för frågan och var förebilder(webbsändningar mm). Tidplan: Fortlöpande arbete 6.7 Öka samhällsnyttan och tillgängligheten till geodata Idag har många organisationer ett eller flera system och databaser för information om geografisk positionering. En gemensam Webb-GIS-tjänst skulle kunna öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras. Uppgift: Tillgängliggöra geodata Lokalt ansvar: Använda framtagen lösning, i den mån det är lämpligt. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Regionalt mätetal: Poäng på index över tillgänglighet till nationella kartor i skala 1: eller bättre. Indexet tar hänsyn till om informationen är tillgänglig, i vilket format och under vilka villkor man kan få tillgång till det. Sverige ligger på 22:a plats i världen Källa: Nationellt ansvar: Via nationell geodatasamverkan publicera andra producenters geodata. Tidplan: Startade Webbplats för nyanlända Idag finns webbplats för målgruppen nyanlända med tillgänglig information som berör målgruppen. Information ges på olika språk. och Uppgift: Utveckla information om Sverige till målgruppen nyanlända. Lokalt ansvar: Använd tjänsten och sprid information om den. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen i Västra Götaland ansvarar för att utveckla informationen i samarbete med kommunerna Regionalt mätetal: Andelen nyanlända som nås med lämpligt språk kan vara ett lämpligt mätetal. Nationellt ansvar: Samhällsinformation till nyanlända Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

134 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 19 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Tidplan: Utvecklas ständigt med nya funktioner och språk 6.9 Informera om tjänster/områden som stimulerar regional e-utveckling Uppgift: Arrangera seminarier med befintliga tillgängliga lösningar inom ett antal områden. Lokalt ansvar: Ta del av information Regionalt ansvar: Digitaliseringsrådet bör skapa aktiviteter för att stimulera regional e- utveckling i linje digitalisering i människans tjänst. Regionalt mätetal: Genomföra ett länsomfattande seminarium per år/vartannat år på temat Digitalisering i människans tjänst Nationellt ansvar: SKL, Vinnova, branschorganisationer m fl. Tidplan: Löpande 6.10 Öka innovation i offentliga tjänster I takt med att samhället i övrigt utvecklas mer och mer mot en ökad användning av digitala tjänster, måste också den offentliga sektorn öka takten i utvecklingen av nya arbetssätt och effektivare informationsbehandling. Initiativ saknas dock inte. Det ges goda exempel på innovationskraft på de verksamhetsnära Hackatons som genomförs av olika aktörer. Uppgift: Skapa förutsättningar för innovativ utveckling med hjälp av digitaliseringens möjligheter. Identifiera och informera om metoder för systematisering av innovativ e- utveckling. Lokalt ansvar: Lyfta fram möjligheter till effektivare utveckling av offentliga tjänster som ger ökad nytta för invånarna. Regionalt ansvar: Skapa möjligheter för lokal nivå att komma med förslag till tjänster som ger ökad nytta för invånarna. Digitaliseringsrådet bör genomföra aktiviteter, till exempel hackatons, inom områden som bedöms vara lämpliga för åtgärder för ökad innovation. Skifta fokus på utvecklingen från vad till hur. Tänkbara områden: skola, omsorg, vård, intern organisatorisk effektivitet. Samarbeta med regionala innovationskluster. Regionalt mätetal: Genomföra minst en aktivitet om året inom något aktuellt område. Nationellt ansvar: Nationell innovationsstrategi finns. Tidplan: Starta våren Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

135 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 20 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 6.11 Arbeta för att kunna verka på distans Idag sker många möten genom att samtliga mötesdeltagare samlas i samma fysiska lokal. I många fall sker någon form av transport för att ta sig till möteslokalen. Detta genomförs samtidigt som digital teknik kan ersätta det fysiska mötet med god kvalitet. Även annan typ av medverkan till exempel i utbildning, vid kulturevenemang, inför politiska beslut kan med fördel ske på distans för enklare och mer allmän delaktighet. Uppgift: Arbeta för att öka nyttjandet av distansmöten, skärmdelningssystem, åtkomst till informations-, debatt- och utbildningsfora med mera. Lokalt ansvar: Då möjlighet ges, genomföra möten och annan delaktighet på distans. Regionalt ansvar: Digitaliseringsrådet bör säkerställa att information om möjligheter och metoder till delaktighet via distans ges till invånarna. De tekniska hjälpmedel som redan nu finns bör lyftas fram så att digital delaktighet via dessa hjälpmedel främjas. Regionalt mätetal: Andel myndigheter som till stor del eller i hög utsträckning arbetar med resfria möten med hjälp av IT. Nuvarande mått enligt ca 60 %. Källa: Alternativt mått: Andel företag som har en miljöpolicy eller liknande som innebär att anställda ska välja telefon/webb/videomöten istället för fysiska möten. Nuvarande mått enligt ca 30 %. Källa: Nationellt ansvar: Oklart vem som skulle hantera detta sommaren Tidplan: Start under Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

136 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 21 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 7 Förvaltning av den regionala digitala agendan Den regionala samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen sker politiskt inom Beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). Det är en strategisk utgångspunkt för förvaltningen av den digitala agendan. Vid ett genomförande kommer en regional arbetsgrupp att behövas. Denna grupp, Digitaliseringsrådet, ska kunna fungera som en rådgivande och utredande funktion. Att föreslå hur man arbetar synkroniserat över länet på ett bra sätt med beslutade kraftsamlingar, utifrån nya inkomna idéer och pågående projekt i länet är en viktig uppgift för den framtida förvaltningsgruppen och dess styrgrupp. Digitaliseringsrådet bör ha ett löpande och nära samarbete med de som ansvarar för genomförandet av VG2020. Rådgivande funktioner, likt ett Digitaliseringsråd, används i flera andra delar av Sverige. Förvaltningsgruppen för agendans genomförande, Digitaliseringsrådet, kommer att ha en finansiering ordnad från Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd för de informationsinsatser och aktiviteter som föreslås i strategins punkter 2-5. Eventuella finansieringsåtaganden som krävs för kraftsamlingar ska diskuteras med styrgruppen i form av Beredningsgruppen för hållbar utveckling. Bemanningen av Digitaliseringsrådet kan bestå av representanter från: Kommunerna Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kulturområdet Miljöområdet Kollektivtrafikområdet Högskolor och universitet Besöksnäring Näringslivet Branschorganisationer En referensgrupp finns redan skapad för den regionala digitala agendan. Den bör fortsätta sitt arbete. Utifrån detta har följande förslag på organisationsstruktur tagits fram: Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

137 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 22 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

138 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 23 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 8 Hur ska den digitala agendan utvecklas över tid? Den digitala utvecklingen går fort. För några få år sedan fanns inte smartphones och läsplattor, nu ses de av de flesta invånare som självklarheter. Nya digitala möjligheter ska kunna integreras i arbetet. Omvärldsbevakning måste göras kontinuerligt och vara en viktig del av Digitaliseringsrådets arbetsuppgifter. Genom att förmedla in nya idéer till Digitaliseringsrådet eller dess styrgrupp, kan nya områden hanteras löpande. Nedanstående bilder illustrerar hur processen för nya projekt och idéer bör fungera. Processkarta, bild ett, skall besvaras med ja på alla delar för att kunna passera men i den fortsatta processen på bild två gäller varje område med ett ja besvarat som godkännande för en start av beredning. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

139 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 24 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 9 Hur ska målen utvecklas och följas upp? Arbetet med den digitala agendan är nytt. Samarbete med andra grupperingar och organisationer som arbetar med närstående frågor måste ske för att nå målen. Det övergripande målet är att Västra Götaland ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och de tre andra målen måste följas upp. För den digitala agendan tas indikatorer fram på nationell nivå. De nationella indikatorerna kommer att användas i görligaste mån för att kunna göra jämförelser. Handlingsplanen innehåller regionala delmål med förslag på regionala mätetal. Digitaliseringsrådet ska i samband med att nya delmål införs, ta fram förslag på regionala indikatorer för dessa. Årsvis uppföljning av målens och handlingsplanens utveckling ska redovisas för styrgruppen. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

140 Handlingsplan: Digital agenda i Västra Götaland Sida 25 (25) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 10 Bilagor Projektbeskrivningar. Införs allt eftersom projekt startas. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

141 Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Bilaga 2, Bakgrund och status En regional digital agenda för Västra Götalands län

142 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 2 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Innehåll 1 INLEDNING DEFINITIONER LÄGET I SVERIGE SVERIGES DIGITALISERING I ETT GLOBALT PERSPEKTIV NATIONELLA INITIATIV RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN JURIDISKA FÖRUTSÄTTNINGAR BEGREPPET LIVSHÄNDELSER LÄGET PÅ REGIONAL OCH KOMMUNAL NIVÅ REGIONER OCH LANDSTING SKL S KOMMUNUNDERSÖKNING LÄGET I VÄSTRA GÖTALAND LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN KOMMUNERNA SITIV-GRUPPEN LEDNING I SAMVERKAN VGR/VGK NÄRINGSLIVET STRUKTUR FÖR ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN STYRGRUPP FÖR DIGITALISERINGSSTRATEGIN EN REGIONAL DIGITAL AGENDA REFERENSGRUPP ARBETSGRUPP FÖR DIGITAL AGENDA VÄSTRA GÖTALAND...28 Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

143 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 3 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Inledning Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder IT och internet. Den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , RUP, i fortsättningen kallad VG2020, lyfter fram informations- och kommunikationsteknik som ett område man aktivt skall satsa på. VG2020 konstaterar i avsnitt IT:s roll för samhällsutvecklingen är central. Processer och aktiviteter skall drivas brett för att användningen av IT ska bidra till ett mer hållbart samhälle-ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Fokus ska ligga på invånarnas möjligheter att leva ett bra liv med koppling till offentliga tjänster, boende, arbetsliv etc. I detta dokument presenteras bakgrund och nuläge för digitaliseringens utveckling i Sverige och Västra Götaland. 1.0 Definitioner Digitaliseringskommissionens delbetänkande våren 2014 konstaterade att begreppet digitalisering, trots att det används flitigt, inte närmare definierats inom it-politiken. Kommissionen anser att begreppet har två olika betydelser: informationsdigitalisering och samhällelig digitalisering: Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

144 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 4 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Med informationsdigitalisering avses den process där en analog förlaga transformeras till digital information. Detta innebär att informationen kan bli strukturerbar, sökbar och tillgänglig genom digitala kanaler. Samhällelig digitalisering är den samhälls- och människoomvälvande process som gradvis blir allt svårare att över huvud taget särskilja från någon del av livet ( ). Fram till för några år sedan var 'omvandling till digital form' det som avsågs med digitalisering. När man t.ex. skannar in böcker, bilder, kartor och filmer för att bevara dem till eftervärlden (och ofta göra dem åtkomliga via internet) är det digitalisering man sysslar med. Ibland syftade också digitalisering av... på 'införande av digital teknik i...', såsom i digitalisering av TV-distributionen. Ordet digitalisering var alltså knutet till tekniken. EU antog den digitala agenda 2010, och i Europeiska kommissionens meddelande från maj samma år står det i den svenska översättningen: Det övergripande syftet med den digitala agendan är att uppnå varaktiga ekonomiska och sociala vinster från en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt Internet och interoperabla tillämpningar. Sedan dess talas det ofta om digitalisering med anknytning till den digitala agendan. Men det handlar då inte om konkret teknik utan mer övergripande om 'ökad användning av datorer och internet', och om människors och organisationers agerande. Det är denna senare betydelse som främst åsyftas i denna regionala digitala agenda. Regeringskansliets handlingsplan för e-förvaltning från 2008 definierar e-utveckling som verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser 2 Läget i Sverige På alla de områden den nationella digitala agendan berör har det hänt väldigt mycket de senaste åren. På enskilda områden kan dessa studeras närmare på Digitaliseringskommissionens, E-delegationens och SKLs hemsidor. En sammanställning över mätbara indikatorer för resultatuppföljning och aktiviteter som föreslagits, genomförs eller genomförts nås via Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

145 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 5 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Sveriges digitalisering i ett globalt perspektiv Digitaliseringskommissionen redovisade vintern 2015 en sammanställning över hur Sverige ligger till i förhållande till andra länder i ett antal olika undersökningar. Detta stycke och dess figurer redovisas nedan; När det gäller Sveriges utveckling relativt omvärlden för digitaliseringen kan man ge flera olika bilder beroende på hur man tittar på undersökningarna och dess underkategorier. Figurerna nedan visar två undersökningar: World Economic Forums (WEF) Global Technology Report och United Nations Public Administration Networks (UNPANs) undersökning United Nations EGovernment Survey. Båda dessa undersökningar mäter både utvecklingen av de förutsättningar som finns i samhället kring digitalisering samt utvecklingen inom E-förvaltning. WEFs undersökning är bredare och fokuserar på förutsättningar i form av t ex utbildningsnivå, infrastruktur men även på individers och företags teknikanvändning. UNPAN fokuserar på humankapitalet och infrastrukturen i sitt index. I WEF mätning nedan placeras Sverige på 3:e plats i det övergripande index Network Readiness Index. När det gäller det index som mäter den offentliga sektorns nivå på tjänster och utbud av tjänster placeras dock Sverige på en 16:e plats som delas med Colombia. Detta indikerar att ett gap öppnat sig mellan Sveriges prestationer kring digitalisering som land och Sveriges offentliga sektors prestationer. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

146 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 6 (28) Författare: DA-arbetsgrupp I UNPANs övergripande index placeras Sverige lägre, på 14:e plats. När det gäller offentlig sektors index i denna mätning har Sverige succesivt fallit till en 28:e plats. Även i denna undersökning kan vi urskilja ett gap mellan det svenska samhällets förutsättningar och den offentliga sektorns prestationer. Sverige som land utvecklas väl men offentlig sektor glider tyvärr efter den i allmänna utvecklingen. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

147 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 7 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Nationella initiativ Nedan beskrivs några av de nationella initiativen samt deras påverkan på de regionala samarbetena. E-delegationen startade 2009 av näringsdepartementet med uppgift att driva på e- utvecklingen inom offentlig sektor. För att undvika att initiativet kom för långt bort från verksamheterna valde man att låta E-delegationen ledas av 16 generaldirektörer från ITintensiva myndigheter och en representant från SKL. Till sin hjälp finns en beredningsgrupp med kvalificerade CIO:er och IT-chefer. Dessutom finns en expertgrupp för rättsliga frågor. E- delegationen har genomfört ett antal utredningar och även skapat ett antal arbetsgrupper kring betydande frågeställningar arbetade de även fram en myndighetsövergripande strategi för digitalisering kallad Strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning. Delegationen arbetar med att ta initiativ till samt att koordinera förstudier och projekt som leder till myndighetsgemensamma tjänster (exempelvis e-legitimation, mina meddelanden, e- arkiv). De arbetar även med att koordinera olika myndigheters projekt för att undvika dubbelarbete, bidra till erfarenhetsutbyte och sprida goda exempel. Man arbetar med att skapa interoperabilitet mellan myndigheters olika datasystem för att dessa ska kunna kommunicera med varandra. Vidare arbetar man med att ta fram vägledningar och riktlinjer och att följa upp utvecklingen av myndigheternas arbete med e-förvaltning. Utifrån ett kommunalt och landstingsperspektiv innebär E-delegationens arbete bland annat att vissa e-tjänster arbetas fram nationellt som senare kan utnyttjas regionalt och lokalt. Det arbete som bedrivs kring interoperabiliteten kommer även att möjliggöra bättre kommunikation och informationsutbyte mellan landsting/kommuner och de nationella myndigheterna. Vidare finns möjlighet att ta del av vägledningar och riktlinjer kring olika frågor, exempelvis öppen data. Digitaliseringskommissionen arbetar med genomförandet av strategin "IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige" som presenterades av Näringsdepartementet den 6 oktober Agendan är en sammanhållen digitaliseringsstrategi som syftar till att offentliga resurser ska utnyttjas bättre och består av 22 sakområden. Fem av dem är i fokus: o Digitalt innanförskap o Jämställdhet o Skola och undervisning o Digital kompetens Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

148 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 8 (28) Författare: DA-arbetsgrupp o Entreprenörskap och företagsutveckling I Digitaliseringskommissionens uppdrag ingår att beskriva och analysera utvecklingen inom agendans 22 sakområden, ta fram nyckeltal, följa upp de insatser som presenteras i agendan, identifiera möjligheter och problem i relation till agendans mål och vid behov föreslå åtgärder. Vidare ska man belysa nyttan med digitalisering och sprida goda exempel. Digitaliseringskommissionen och den digitala agendan påverkar länen främst genom att man från Digitaliseringskommissionens sida arbetar med att få länen att arbeta vidare med den digitala agendan. Det skedde genom att erbjuda företrädare (ofta länsstyrelse, landsting och regionförbund) att signera en avsiktsförklaring om att ta fram egna regionala digitala agendor. I Västra Götaland skrev Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län tillsammans under ett signatärskap med Näringsdepartementet den 2 april Digitaliseringskommissionen har hittills levererat två statliga utredningar som ger utförliga beskrivningar över Sveriges läge i förhållande till omvärlden och vad som sker nationellt. I utredningarna föreslås åtgärder för att utvecklingen skall gå mot målet för den digitala agendan för Sverige. Utredningarna är; En digital agenda i människans tjänst, Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter, Digitaliseringskommissionen, SOU 2013:31. En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår, Digitaliseringskommissionen, SOU 2014:13. En slutrapport från Digitaliseringskommissionen kommer under hösten Både Digitaliseringskommissionen och E-delegationen har uppdrag som går ut år På Näringsdepartementet inrättades sommaren 2015 E-förvaltningsenheten, den kommer att skall bestå av ca 10 personer, och Ekonomistyrningsverket (ESV) har fått i uppdrag att vara stabsstöd i e-förvaltningsfrågor. E-samverkansprogrammet (esam) har bildats och dess kansli placeras på Pensionsmyndigheten. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fortsätter att driva på kommunernas digitalisering. Arbetet koordineras i SKL:s programkontor Center för esamhället (CeSam). Bredbandsforum har i likhet med Digitaliseringskommissionen som mål att verka för att regeringens strategier ska genomföras. Utgångspunkten är det av näringsdepartementet utgivna strategidokumentet Bredbandsstrategi för Sverige som bland annat pekar ut att 90 % av Sveriges befolkning ska ha tillgång till bredband med en hastighet av 100 Mbit/s senast Bredbandsforum har också i uppgift att undanröja hinder samt att främja samarbete kring bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum har bland annat tagit fram Bredbandsguiden som är ett verktyg och allmän handbok för kommunerna i arbetet med bredbandsrelaterade frågor. För att de nationella politiska målen på området ska kunna nås är det nödvändigt att Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

149 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 9 (28) Författare: DA-arbetsgrupp politiken omsätts på kommunal och regional nivå. Kommunala och regionala bredbandsstrategier är därför mycket viktiga. Våren 2015 startade ett arbete med att, utifrån genomförda utredningar krings status på bredbandsarbetet i Sverige 2013 och 2014, titta över den svenska bredbandstrategin. Nationell e-hälsa är en strategi för vård och omsorg som har tagits fram i ett samarbete mellan Socialdepartementet, Socialstyrelsen, SKL, Vårdföretagarna och Famna. Inom strategin finns en högnivågrupp och en samrådsgrupp med representanter för de olika organisationerna. Den nationella IT-strategin togs ursprungligen fram 2006 men har reviderats under perioden och utvecklades 2010 till Nationell e-hälsa strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. ehälsomyndigheten har bildats, en ny organisation som skall implementera HälsaFörMig utöver förvaltning av erecept och andra läkemedelshanteringsstöd. Kommunal ehälsa. Regeringen och SKL har vid olika tillfällen kommit överens om statligt stimulansstöd för olika områden inom e-hälso-området gjordes en överenskommelse om att finansiera regionala samordnare för upp till 20 miljoner kronor. Dessutom avsattes 70 miljoner kronor för utvecklingsarbetet av e-hälsa. Dessa medel betalas ut från SKL:s kontor för programkansliet för Kommunal e-hälsa till regionala samarbeten i form av läns- och regionförbund. Inera. Inera är ett företag som har uppdraget att koordinera landstingens och regionernas samarbete för att utveckla och införa gemensamma e-hälsotjänster, teknisk infrastruktur samt gemensamma regelverk och standarder. I uppdraget ingår att samverka med övriga aktörer inom området; kommuner, regeringen, myndigheter, privata vårdgivare, FoU och ideella organisationer samt marknadens aktörer. Grunden är ett tecknat samverkansavtal från augusti 2013, där man beslutat sig för att samverka och samarbeta avseende gemensamma IT-tjänster. Kostnaderna för detta fördelas mellan landsting och regioner i förhållande till invånarantal. Inera kommer troligtvis under 2016 att hamna hos SKL och arbeta även med kommunala delar. Avdelningen för digitalisering, SKL. Arbetar tillsammans med medlemmarna och i samverkan med stat, näringsliv och organisationer för att identifiera gemensamma behov av IT-stöd och e-tjänster, ta fram generiska processbeskrivningar och specifikationer samt ger i uppdrag till SKL Kommentus Inköpscentral att genomföra upphandlingar som sedan kan avropas av medlemmarna. Avdelningen arbetar också med att skapa grundläggande strukturella förutsättningar för utvecklingen genom lagstiftning, informationsstruktur, infrastruktur och informationssäkerhet. Man har bl a tagit fram E-blomlådan som är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT, som kan användas av alla. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

150 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 10 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Riktlinjer för samverkan E-delegationen har tagit fram en vägledning för digital samverkan 1. Det koncept som presenteras i denna beskriver att följande förutsättningar bör vara närvarande; Medborgaren skall sättas i centrum Den svenska förvaltningsmodellen gäller främjas Återanvändning och vidareanvändning av samhällsgemensam information skall Tekniska olikheter måste överbryggas Digital samverkan ska kunna införas successivt Privata aktörer ska kunna delta Ökad marknadskonkurrens ska möjliggöras Komplexitetet i samverkan över organisatoriska gränser måste hanteras Man skriver vidare att grunden för all samverkan är gemensamma mål. Rent praktiskt innebär detta att man i alla samverkansgrupper måste komma överens och vara tydlig med vad som ska uppnås tillsammans. Beroende på vad samverkan handlar om, kan målen vara så skilda som att skapa en viss nytta för en specifik målgrupp, att ett utvecklingsinitiativ ska leverera resultat inom en viss tid eller att digitala tjänster ska tillhandahållas på en viss tillgänglighetsnivå. En övergripande sammanställning över hur ett samverkansprojekt kan beskrivas och vilka beslut som behöver tas visas nedan. 1 Vägledning för digital samverken, vers 4, E-delegationen Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

151 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 11 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Grunderna och strukturerna för hur genomförande av olika samverkansprojekt kan ske är numera ganska väl kända. Jönköpings läns Guide för effektiv regional e-utveckling 2 som finansierats av Vinnova är också en bra grund för att diskutera samverkan utifrån. Den är tillgänglig via nedanstående länk; Juridiska förutsättningar Rättsläget på många områden har klarnat de senaste åren. E-delegationens senaste genomgång av de juridiska förutsättningarna ger en bra bild av läget. Några begrepp och en tänkt struktur som kan vara bra att ha en känsla för är nedanstående utifrån ett juridiskt perspektiv. Bilden och texten är tagna dirket från vägledningen 3 2 Guide för effektiv regional e-utveckling, Jönköpings län/vinnova, sommaren Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling inom e-förvaltningen, e-delegationen, Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

152 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 12 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Denna juridiska vägledning utgår från vissa tolkningar av gällande rätt som myndigheter sedan länge har tillämpat vid utformningen av it-baserade tjänster. Dessa tolkningar har inte prövats av domstol. Rättsläget kan därför anses vara delvis oklart. Enligt de tolkningar som vägledningen utgår från är myndigheten inte ansvarig för nyttoinformationen i ett eget utrymme. Nyttoinformation i användares eget utrymme finns inte i någon ingiven handling enligt förvaltningslagen. Detta material utgör inte heller allmän handling enligt 2 kap. TF. Myndigheten upplåter det egna utrymmet för att användare, som är fysiska personer med ett bibehållet skydd för sitt privatliv och användare som är företag med bevarat skydd för sitt arbetsmaterial, ska kunna upprätta handlingar. Det står klart att myndigheten ansvarar för drift och säkerhet och därmed för de behandlingar av personuppgifter och andra uppgifter som sker för drift- och säkerhetsändamål. När användaren bestämmer sig för att lämna in handlingen genom att på ett aktivt och medvetet sätt överföra den till myndighetens elektroniska mottagningsställe blir den handling som kommit dit inkommen i förvaltningslagens mening och allmän enligt 2 kap. TF. Datainspektionen delar inte E-delegationens bedömning avseende personuppgiftsansvar i egna utrymmen enligt ovan. Personuppgiftsansvar regleras antingen i registerförfattningar eller bestäms utifrån vem som bestämmer ändamål och medel med behandlingen enligt 3 personuppgiftslagen. Det leder normalt till att myndigheter har personuppgiftsansvar för personuppgifter i egna utrymmen, dvs. även för det som benämns nyttoinformation. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

153 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 13 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Ovanstående innebär att även om mycket klarlagts de senaste åren juridiskt bör man tyvärr fortfarande nagelfara det man planerar att göra ur ett juridiskt perspektiv ordentligt innan man genomför planerna. 3.2 Begreppet livshändelser Inom e-delegationen har man tillsammans samlat sig kring att ta fram nya tjänster med det gemensamma perspektivet livshändelser. Begreppet gör det lättare för kommuner, landsting och statliga myndigheter att se den samverkan som behövs i olika skeden av livet. Här nedan redovisas ett exempel på detta från SKL april De genomskinliga pilarna i områdena illustrerar hur långt man just nu uppfattas ha nått inom olika tjänster/områden. Vid grönt är den nationella tjänsten färdig för lansering och implementation. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

154 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 14 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Läget på regional och kommunal nivå 4.0 Regioner och landsting På nationell nivå finns inom sjukvårdsområdet redan ett antal tjänster såsom exempelvis: - mina vårdkontakter: - Min journal: - Video och distansmöten: ehälsa i landstingen är en rapport som sammanställs varje år. Fakta i sammanfattning av landstingens verksamhet i Sverige är; - IT-kostnaden som andel av omslutningen håller en stabil nivå ända sedan mätningarna började För 2013 utgör IT-kostnaden 2.83 %. - Under flera år har ambitionen varit att öka satsningarna inom IT-området. I realiteten har IT inte mer resurser nu är för ca 10 år sedan! - Trots att kostnaderna är oförändrade sedan 2003 har bl.a. antalet användare ökat med nästan 90 %. - Samtliga IT-kostnader för landstingen (inkl. egen personal) beräknas uppgå till ca 8.5 miljarder. - Alla landsting har en omfattande IT-infrastruktur för kommunikation och ett sammanbindande nationellt nät (Sjunet). - Tätheten av PC/klienter i vården har stabiliserat sig kring ca 1 anställd/pc. - Antalet smartphones och läsplattor har ökat kraftigt de senaste åren men ännu inte börjat användas i vårdarbetet i någon stor omfattning. - Det återstår mycket anpassning av system, regler och rutiner samt utbildning av per-sonal för att klara patientdatalagens krav. - Det är relativt ovanligt att patienter begär att få spärra information i journalen (snitt 150 patienter/landsting och år). Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

155 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 15 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Ett antal patienter väljer också att häva spärrarna (snitt 10 patienter/landsting och år). - Det har blivit vanligare att landstingen låter alla verksamheter ingå i den sammanhållna journalföringen (58 %). 42 % av landstingen har valt att undanta vissa verksamheter. Vanligaste undantagen är psykiatri, kuratorsverksamhet, ungdomsmottagning, tandvård och STD-verksamhet. - De flesta landstingen kräver eller erbjuder privata vårdgivare som ingår i vårdvalet att använda samma journalsystem som landstinget. Det är också vanligt att dessa använ-der samma verksamhetssystem som landstinget. 4.1 SKL s kommunundersökning 2014 Här nedan ges lite exempel som erhållits från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Sifforna kommer från undersökningar genomförda under år Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

156 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 16 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

157 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 17 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

158 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 18 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

159 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 19 (28) Författare: DA-arbetsgrupp Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

160 Bilaga 2: Bakgrund och status Sida 20 (28) Författare: DA-arbetsgrupp En bild från förra kommunundersökningen beskriver de hinder man ser för arbetet. Hinder för arbetet med e-förvaltning En e-tjänst som kan ge stor nytta och som redan finns är mina meddelanden. Kan nås via följande länk; Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län