Handlingar till mötet i Vänersborg med regionfullmäktige för Västra Götalandsregionen oktober 2015

Transkript

1 Handlingar till mötet i Vänersborg med regionfullmäktige för Västra Götalandsregionen oktober 2015

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med regionfullmäktige tisdagen den 19 och 20 oktober 2015 Plats: Sessionssalen, Kommunhuset, Vänersborg Tid: Måndagen den 19 oktober kl Temadag om regionens bolag och frågor där regionen vill påverka staten och EU Tisdagen den 20 oktober kl Kl Utdelning av stipendium för idrottare med funktionsnedsättning 2015 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Avsägelser och anmälan av nyvalda i regionfullmäktige Diarienummer RS Frågestund Diarienummer RS Interpellationer - Lars Engen (V) om ekonomiska situationen på sjukhusen Diarienummer RS Carina Örgård (V) om vård för människor med psykologiskt trauma Diarienummer RS Karin Engdahl (S) om förutsättningarna för att vara en attraktiv arbetsgivare Diarienummer RS Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Diarienummer Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

3 Föredragningslista från regionfullmäktige, (2) 5. Regional kulturplan Diarienummer RS Godkännande för Öresundståg AB att ingå ram- och hyresavtal avseende verkstadsdepå Diarienummer RS Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen Diarienummer Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling: Årsredovisning och ansvarsfrihet för 2014 Diarienummer RS Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling: Budget 2016 samt plan för verksamheten Diarienummer RS Motion av Hanna Wigh (SD) om att ta ansvar för de med narkolepsi Diarienummer RS Motion av Eva Olofsson med flera (V) om att starta mobil röntgen i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS Anmälan av inkomna motioner 13. Anmälningsärenden Diarienummer RS Valärenden - Revisorskollegiets förslag till val - Valberedningens förslag till val (utdelas vid mötet) Diarienummer RS Eventuellt fortsättning interpellationer Joakim Larsson Ordförande Samtliga handlingar och beslutsunderlag i ovan kungjorda ärenden finns tillgängliga på Regionens Hus, Residenset, Vänersborg, tel Tänk på miljön 1. Res gärna kollektivt ( )

4 Regionfullmäktige Preliminärt program för regionfullmäktige den 19 och 20 oktober 2015 Måndagen den 19 oktober - Temadag Tid Program Kaffe och samling/gruppmöte Sammanträdet startar. Upprop, val av justerare Information om regionens bolag Gemensam lunch på Folkets Hus (Kungsgatan 15) Vänersborg Information om förslaget till extern påverkansagenda för Västra Götalandsregionen Film om tillgänglighetsbasen Tisdagen den 20 oktober Tid Program Kaffe och samling/gruppmöte Plenum Gemensam lunch på Folkets Hus (Kungsgatan 15) Vänersborg Utdelning av stipendium för idrottare med funktionsnedsättning Plenum Något avbrott för gemensam kafferast kommer inte att göras. Däremot finns eftermiddagskaffe i foajén mellan kl OBS! Ingen förtäring i sessionssalen (detta på grund av att om man välter dricka/kaffe kan det slå ut hela elektroniska systemet).

5 Lokaler för partigruppmöte: Nedanstående lokaler i Kommunhuset Vänersborg är bokade för partigruppmöten: S-gruppen lokal 119, plan 1 M-gruppen lokal 177 D, plan 1 (del av caféterian) MP-gruppen lokal 212, plan 2, trapphuset C-gruppen lokal 214, plan 2, korridor C SD-gruppen lokal 225, plan 2, korridor C V-gruppen lokal 367, plan 3, korridor 1 FP-gruppen lokal 373, plan 3, korridor 1 KD-gruppen Ovala rummet, plan 3, korridor 1

6 Ärende 3

7 Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen Regionfullmäktige Interpellation till Regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (m) Interpellation om situationen på sjukhusen Den förra rödgröna politiska ledningen i Västra Götalandsregionen lyckades gradvis befria hälso- och sjukvården från det ok av ständig underfinansiering som effektiviseringskravet innebar. Tyvärr valde den moderatledda ledningen att återinföra detta enprocentiga effektiviseringskrav för Även från 2016 kommer resurserna till vården att räknas upp med mindre än de väntade kostnadsökningarna. Vi ser redan effekten ute på sjukhusen. Underskotten växer, och de röda siffrorna blir allt rödare i allt högre takt på allt fler sjukhus. Även i de siffror där vi följer upp hur verksamheterna fungerar är det allt sämre, allt rödare. Överbeläggningarna ökar, köerna inom vårdgarantin ökar, sjukskrivningarna för personalen ökar. Det enda som har en svag nyans av grönt är för väntetiderna på akuten. Från en låg nivå, ska sägas. I detta läge av verksamhet i obalans går det ut order om att ekonomi i balans är ett överordnat mål. Med Vänsterpartiets budget hade det sett annorlunda ut. Vi hade haft lite mer resurser redan 2016, men framför allt skulle sjukhusen fått full kompensation för ökade kostnader både nu och på lång sikt. Det hade gett sjukhusen andrum att arbeta långsiktigt med att få både verksamhet och ekonomi i balans. Vi i Vänsterpartiet tror på verksamheternas förmåga att göra saker effektivare. Framför allt med bättre kvalitet, men också ofta till lägre kostnad. Vår personal är duktig och vill göra ett bra, effektivt jobb. Men utvecklingen får inte stressas fram. I november ska sjukhusen vara i ekonomisk balans. Jag är orolig för vad som kommer att hända. Kommer patienter att få vänta ännu längre på vård de behöver? Kommer de redan ökande sjukskrivningarna i personalen att öka? Kommer ännu mer personal att ge upp och söka sig till Norge eller till andra landsting? Sahlgrenska universitetssjukhuset skulle kunna klara ekonomisk balans från Men vi skulle behöva försämra för både patienter och personal för att nå dit. Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga 1) Hur ser du på sjukhusens möjligheter att klara av att uppnå ekonomisk balans från 2016 utan försämringar i verksamheten eller arbetsmiljön? Göteborg, Lars Engen, Vänsterpartiet

8 Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen Regionfullmäktige Interpellation till Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Jonas Andersson (fp) Vård för människor med psykologiskt trauma Idag kommer många människor till Sverige som är traumatiserade av krigsupplevelser. Redan nu har Västra Götalandsregionen för lite resurser till mottagningar för vuxna som drabbats av psykologisk traumatisering. För barn- och unga finns två mottagningar. På vårdcentraler, i elevhälsan, på ungdomsmottagningar och i övrig psykiatri är kunskapen om psykologisk traumatisering mycket begränsad. Även i domstolsväsendet och andra statliga myndigheter. Detta gör att patientgruppen riskerar valsa runt i systemen utan att erbjudas effektiv och korrekt hjälp eller behandling. Det finns en rad evidensbaserade metoder som är effektiva vilket gör att patientgruppens stora lidande och samhällets stora kostnader kan minska avsevärt. Det är en god ansats att öppna traumamottagningar genom exempelvis Röda Korsets regi så som gjorts i Göteborg. I Vänersborg har majoriteten gett samma organisation uppdraget även om det tog tid att hitta personal med rätt kompetens Flyktingbarnteamet i Gamlestaden är den enda mottagningen i regionen som tar emot barnoch ungdomar som varit på flykt och som har kombinerad somatisk- och psykologisk problematik. Om patienten visar sig ha behov av specialistpsykiatri har man på ett enkelt sätt möjlighet att låta patienten övergå till Barn- och ungdomspsykiatrin då psykologer och socionomer är samma inom båda verksamheterna. Denna verksamhet är mycket efterfrågad vilket handlar om att patientgruppen nu ökar dramatiskt men också för att det inte finns någon motsvarande verksamhet. Samtidigt som behovet av verksamheter med traumakompetens ökar går de verksamheter med kompetensen på knäna med risk för att personalen inte orkar. Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga följande 1. Hur tänker ni arbeta för att öka kunskapen om trauma hos vårdpersonalen i primärvården och andra verksamheter som främst kommer i kontakt med traumatiserade patienter? 2. På vilket sätt tänker ni utveckla eller förstärka vård och behandling av svårt traumatiserade patienter? Göteborg, Carina Örgård, Vänsterpartiet

9 Interpellation Interpellation till Gunilla Levén, personalutskottets ordförande om förutsättningarna för att vara en attraktiv arbetsgivare. I delårsrapporterna för augusti går det att läsa om hur personalsituationen ser ut på Västra Götalands sjukhus. Det är tyvärr inte en allt igenom uppmuntrande läsning, och några av de problem man kan läsa om är: Brist på sjuksköterskor vilket har lett till stora ökningar av bemanningssjuksköterskor. Även om användande av bemanningsföretag för läkare har minskat är de fortsatt betydande. På många sjukhus råder brist på medicinska sekreterare. Sjukskrivningstalen fortsätter att öka. Särskilt svårt att rekrytera till nattjänstgöring. Det finns också positiva inslag i delårsrapporten. Uppgiftsväxlingen mellan undersköterskor och sjuksköterskor har tagit fart och flera sjukhus har utökat sina interna bemanningspooler. Det är också glädjande att den blågröna ledningen fullföljer reformer sjösatta under rödgrön ledning som satsningar för jämställda löner, betald specialistutbildning för sjuksköterskor och betald kompetensutveckling för undersköterskor, barnsjuksköterskor och skötare. Sjukhusen går med underskott och det pågående överenskommelsearbetet inför 2016 tyder inte på att sjukhusen kan få de förstärkningar som krävs. Trots att vårdöverenskommelserna formellt inte är undertecknade ännu, vet vi att sjukhusen står inför stora krav på kostnadssänkande åtgärder under En 2 % uppräkning täcker vare sig förväntade kostnader på personalområdet eller övriga kostnadsökningar i verksamheten. En trolig bedömning av löneutrymmet för 2016 är 2.5% och utöver det 1.5% för att täcka mer personal kopplad till demografiska förändringar. För att klara av att var en attraktiv arbetsgivare krävs att vården har rimliga förutsättningar för att utföra sitt vårduppdrag, utbildningsansvar, förbättra arbetsmiljön, få ned sjukskrivningstalen och klara en löneutveckling minst i takt med riket i övrigt. Möjligheterna att klara detta tycker jag verkar oerhört svårt utifrån de ekonomiska förutsättningar sjukhusen står inför. Hur ser du på sjukhusens förutsättningar att bedriva en personalpolitik som gör Västra Götalands sjukhus till attraktiva arbetsplatser? Vad tror du krävs för att nå det målet? Karin Engdahl, regionråd i opposition för Socialdemokraterna.

10 Ärende 4

11

12

13 Västra Götalandsregionen 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret, miljöavdelningen Handläggare: Jenny Sjöstedt Telefon: E-post: jenny.sjostedt@vgregion.se Till regionstyrelsen Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner program för klimatväxling med för Västra Götalandsregionen med tillhörande klimatavgifter. 2. Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag ska införa programmet den 1 januari Regionfullmäktige godkänner miljönämndens återrapportering av budgetuppdraget att ta fram ett program för klimatkompensation och förklarar uppdraget fullgjort. 4. Miljönämnden får i uppdrag att följa upp och återredovisa effekterna av programmet för klimatväxling efter två år. Sammanfattning av ärendet I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Koncernkontorets miljöavdelning har utrett frågan i samråd med flera avdelningar och förvaltningar inom Västra Götalandsregionen och har även tittat på hur Region Skåne och Göteborgs Stad har utformat sina modeller. Under våren 2015 har ärendet varit på remiss till samtliga nämnder och styrelser. 23 nämnder och styrelser är positiva till förslaget och att införa ett program för klimatväxling. Två är negativa. De flesta styrelser och nämnder välkomnar en tydligare styrning av tjänsteresorna och ser möjligheter i att minska användningen av framförallt privat bil. Att åtgärderna kopplas till miljöprogrammet med fokus på att minska organisationens klimatpåverkan ses som positivt. Modellen som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ska ingå. Klimatväxlingsavgift läggs på anställdas och politikers tjänsteresor med flyg och med privat bil. Avgiften samlas på ett centralt konto och medlen ska användas till åtgärder i Västra Götalandsregionens miljöprogram som syftar till att minska klimatpåverkan. Miljönämnden gör årligen en prioritering av vilka åtgärder som ska genomföras. Prioriteringen baseras på en prognos. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

14 Datum (5) Diarienummer RSK Hade Västra Götalandsregionen klimatväxlat år 2013 skulle programmet genererat 7,3 miljoner kronor 1 och för 2014 är summan 7,6 miljoner kronor. Fördjupande beskrivning av ärendet Klimatkompensation eller klimatväxling Klimatkompensation innebär att man vill minska skadan av klimatpåverkande handlingar som vi inte kan eller vill låta bli, genom att betala ett högre pris för dessa handlingar. Att klimatkompensera sina resor innebär således att man försöker minska eller neutralisera resornas klimateffekter, genom att ge pengar till åtgärder som minskar klimatpåverkan. Klimatkompensationen finansierar en åtgärd utanför den egna organisationen som ska leda till en utsläppsminskning som är lika stor som de utsläpp som ska kompenseras 2. Enligt SKL är klimatkompensation inte förenligt med kommunallagen 3. Som offentlig verksamhet kan man dock införa intern klimatkompensation, vilket innebär att man inom en organisation avgiftsbelägger t.ex. resor med hög klimatbelastning för att finansiera interna åtgärder för att minska klimatpåverkan. Ett sådant system benämns ofta klimatväxling 4. Omvärlden Allt fler kommuner, landsting/regioner och företag klimatkompenserar/växlar. Erfarenheter från andra kommuner och landsting visar positiva effekter som minskat resande och mer klimatsmart resande. Region Skåne har erfarenhet av att arbeta med klimatväxling sedan Under 2013 minskade resandet med flyg och privat bil med 10 procent, en trend man inte sett innan programmet infördes. Göteborgs Stad följer inte resandet centralt, men ser en minskning av de totala CO2-utsläppen gällande privata bilar och flyg. En stor del av de minskade utsläppen beror på en omställning mot mer klimatsmarta resor, t.ex. val av fordon med förnybara drivmedel. Region Skåne och Göteborgs Stad har olika system. Region Skånes program hanteras centralt, med åtgärder på koncernnivå. Göteborgs Stad har ett system som är decentraliserat där varje verksamhet budgeterar för sin egen klimatväxling och genomför åtgärder på lokal nivå. Den senare modellen har skapat ett engagemang i organisationen, men det är svårt att komma med åtgärder som får 1 Summan är baserad på uppgifter från Heroma gällande kilometer körda i privata bilar för förvaltningar och bolag, inklusive politikernas resor. Flygmilen är beräknade på statistik från upphandlad resebyrå för förvaltningarnas resor. Bolagen har inte statistik över antal resor utan enbart antal kilometer. Klimatväxlingsavgiften för bolagen har beräknats utifrån deras andel flygkilometer av de totala flygkilometrarna

15 Datum (5) Diarienummer RSK en ordentlig genomslagskraft. Region Skånes modell är lättare att följa upp, kräver mindre administration och påverkar resandet på ett tydligare sätt. Genomförande av beslut Innan programmet införs vid årsskiftet bör vissa förberedelser göras, så som att planera hur programmet ska kommuniceras i förvaltningar och bolag. Kommunikationen ska innefatta information om hållbart resande i tjänsten. Miljönämnden får information kontinuerligt i samband med införandet. Förutsättningar Förutsättningarna för ett minskat resande eller ett klimatsmart resande är idag goda med bra möjligheter till distansmöten med t.ex. videokonferens eller möten via Lync. Tillgången på verksamhetsbilar som drivs med förnybar energi ökar och vi har en alltmer utbredd kollektivtrafik. Det finns dessutom möjlighet för personalen att använda Västtrafikkort anslutna till förvaltningen. Resandet i tjänsten med bil har minskat med 15 procent sedan 2009, mycket till följd av övergång till resfri mötesteknik. År 2013 körde vi dock cirka 2,3 miljoner mil och av dessa kördes drygt 40 procent i privat bil. Resta mil med flyg i tjänsten har ökat med 7 procent sedan 2009 och år 2013 var vi uppe i cirka 1,6 miljoner mil. 5 Nämnder och styrelsers synpunkter på förslaget Under våren 2015 har ärendet varit på remiss till samtliga nämnder och styrelser. 23 nämnder/styrelser är positiva till förslaget och att införa ett program för klimatväxling. Två är negativa. De flesta styrelser och nämnder välkomnar en tydligare styrning av tjänsteresorna och ser möjligheter i att minska användningen av framförallt privat bil. Att åtgärderna kopplas till miljöprogrammet med fokus på att minska organisationens klimatpåverkan ses som positivt. Några synpunkter från nämnder och styrelser 6 : - Några anser att modellen är orättvist utformad då den inte tar hänsyn till var i Västra Götaland verksamheten är placerad. Olika verksamheter har olika förutsättningar. - För att inte snedvrida konkurrensen för Närhälsan och Folktandvården föreslås att klimatväxlingsavgiften stannar på respektive förvaltning. - En del av medlen föreslås vara sökbara av förvaltningarna för åtgärder lokalt. - Saknar bedömningar ur andra perspektiv, såsom jämställdhet. Förslaget nämner inte heller några förslag på undantag t.ex. för anställda med funktionshinder. Kommentarer till synpunkterna på förslaget Programmet är inte tänkt som ett förbud mot resor i privat bil, eller mot flygresor, i tjänsten. Flera verksamheter i Västra Götalandsregionen behöver resa för att uppfylla sina uppdrag. Vissa resor behöver vi således göra, men många kan 5 Västra Götalandsregionens Års- och miljöredovisning Samtliga svar finns att läsa i diariet RSK

16 Datum (5) Diarienummer RSK undvikas och ersättas av möten/deltagande vid konferenser etc. via telefon eller webblänk. Programmet ska bidra till en beteendeförändring gällande hur vi reser i tjänsten och vilka val vi gör gällande typ av färdmedel. Programmet innebär en avgift på resor utförda i tjänsten, inte resor till och från arbetet. Den enskilde anställda står inte för den ökade kostnaden med klimatväxlingsavgift, utan det gör förvaltningen. Programmet är utformat så att administrationen av klimatväxlingsavgiften ska bli minimal. Ska undantag göras ökar den administrativa arbetsbördan. Detsamma gäller om en del av medlen skulle göras sökbara för lokala åtgärder. Erfarenheter ifrån Göteborgs Stad visar att effekten av åtgärderna tenderar att bli småskaliga och tar slut fort om medlen hanteras internt på varje förvaltning. Klimatväxlingsavgiften föreslås därför fortsatt hanteras centralt och inte internt på varje förvaltning. Västra Götalandsregionen måste enligt diskrimineringslagen tillvarata skyddet för de anställda. Bedömningen är att det inte krävs ett specifikt beslut t.ex. för personer med nedsatt funktionalitet och rätten till att resa i anpassat fordon. Miljönämndens Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling ändras inte efter remissrundan förutom att det under rubriken "Omfattning och utformning" kompletteras med att "åtgärder för kollektivtrafikresande" nämns bland exemplen. Beredning Koncernstab HR har bedömt att ärendet inte kräver MBL-förhandling. Avstämning med koncernstab ekonomi, verksamhetsuppföljning och inköp har skett löpande under utredningen. Avstämning med koncernledning Regional Utveckling skedde den 17 november Ledningsgruppen beslutade följande: 1. Ledningsgruppen anser att miljönämndens uppdrag om att ta fram ett program för klimatväxling är slutfört med denna redovisning. 2. Ledningsgruppen bedömer förslaget till program för klimatväxling som genomförbart och förespråkar programmet i det fall regionfullmäktige beslutar införa ett klimatväxlingssystem. Miljönämnden tog beslut den 10 december 2014, 65 MN , för egen del att uppdraget om att ta fram ett program för klimatkompensation från regionfullmäktiges budget 2014 är slutfört. Miljönämnden föreslog att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner återrapportering av budgetuppdraget att ta fram ett program för klimatkompensation. 2. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige inför program för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige ger miljönämnden i uppdrag att stödja införande av program för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag.

17 Datum (5) Diarienummer RSK Efter miljönämndens beslut har tjänstemannaorganisationen omorganiserats, vilket gör att miljönämnden och dess förvaltning inte ensamt bör få uppdraget att stödja införandet av programmet. Beslutspunkten är inte längre aktuell. Miljönämnden bör dock få löpande information om införandet, vilket föreslås under rubriken Genomförande av beslut. Den 26 juni 2015 godkände den utökade ledningsgruppen för koncernstab Regional utveckling förslaget till program för klimatväxling efter remissomgången. Den 17 september 2015 fick miljönämnden information om remissomgången samt förslaget inför regionstyrelsens beslut. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Helena L Nilsson Miljöchef Beslutet skickas till Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se Efter regionfullmäktiges beslut: Samtliga nämnder, styrelser och bolag för genomförande, expediering@vgregion.se Miljöavdelningen, helena.l.nilsson@vgregion.se

18 Västra Götalandsregionen Godkänt av regionfullmäktige 2015-XX-XX, x Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Syfte med programmet Programmet för klimatväxling syftar till ökad styrning genom ekonomiskt incitament till att minska klimatbelastande resor i tjänst. Tjänsteresor med flyg och privat bil lyftes ur miljöprogrammet inför den nya programperioden med anledningen av bristen på styrning. Klimatväxlingsprogrammet ger möjlighet till finansiering av åtgärder inom miljöprogrammet som ska bidra till att minska klimatpåverkan. Omfattning och utformning Klimatväxlingsprogrammet omfattar anställdas och politikers tjänsteresor, med flyg och privata bilar 1, inom samtliga förvaltningar och bolag 2. Bilresorna beläggs med en avgift som motsvarar den svenska koldioxidskatten för bensin som är 2,50 kr per liter (2014), vilket motsvarar ca 1,50 kr per kg CO2 3. För att avgiften ska vara lättare att kommunicera räknas den om till 3 kr/mil 4 med privat bil 5. Avgiften på flyg är en överslagsräkning över hur mycket koldioxid som släpps ut vid flygresor på respektive sträcka. Klimatavgiften blir 250 kronor för enkel resa inrikes med flyg, 500 kronor för enkel resa med flyg inom Europa och 1000 kronor för enkel resa med flyg till övriga världen 6. De medel som samlas in sätts in på ett centralt klimatväxlingskonto i Västra Götalandsregionen. Medlen ska användas till åtgärder listade i miljöprogram (och därefter nästkommande program fram till 2020). Medlen ska gå till de åtgärder som syftar till att minska Västra Götalandsregionens totala 1 Verksamhetens bilar är undantagna. 1 januari 2014 infördes dispens vid anskaffandet av bensinoch dieselfordon, vilket gör att Västra Götalandsregionen i stort sett enbart köper in bilar som går på förnybart bränsle. Den styrningen anses som tillräcklig och därför omfattar inte klimatväxlingsprogrammet dessa fordon. 2 I Göteborgs Stad ingår inte bolagens privata bilar i klimatväxlingen p.g.a. att de medel som överförs från ett bolag till kommunen beskattas. Regionkansliets ekonomifunktion bedömer dock att bolagen kan ingå fullt ut i programmet, likt den bedömning som gjorts i Region Skåne. 3 Omfattar inte flyg. 4 Omräkningsfaktor 200g/km använd, i enlighet med Energimyndigheten och Trafikverkets rekommendationer. 5 År 2015 betalar förvaltningarna 33,63 kr/mil för privat bil, inkl. sociala avgifter. Jämförelse med poolbilar inom Västra Götalandsregionen är inte möjlig per mil då de debiteras per timme. 6 Avgiften på flyg baseras på beräkningar från ICAO:s (flygets FN organisation) beräkningsmodell, rekommenderad av Transportstyrelsen. Resorna för en enkel inrikes, en enkel inom Europa och en enkel inom övriga världen är medelvärden från flygresor gjorda inom VGR år Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

19 Datum (2) Diarienummer RSK klimatpåverkan, t.ex. bidra till omställningen av ambulans- och sjuktransporter med förnybara drivmedel eller åtgärder för ökat kollektivtrafikresande. Varje år, senast i februari, ska miljönämnden ta beslut om vilka åtgärder som ska prioriteras för året. Prioriteringen baseras på utvärdering av föregående år samt på en prognos över hur resandet antas se ut under året. Medel som samlas in under ett år ska förbrukas under samma år de samlas in. Administration av programmet Hanteringen av programmet innebär koordinering av åtgärder, analys och utvärdering. För ett proaktivt arbete krävs en god uppfattning om relevanta och rimliga satsningar på klimatarbete avseende transporter och andra prioriterade varor och tjänster. För att maximera nyttan med klimatavgiften är bedömningen att en halvtidstjänst krävs och att tjänsten lämpar sig för placering på Koncernkontoret, som ansvarig för uppföljningen av miljöprogrammet. Statistik över tjänsteresorna med flyg tillhandahåller upphandlad resebyrå. Därefter kommer avgiften faktureras förvaltningen/bolaget enligt underlaget i efterhand, tre gånger per år. Avgiften för privat bil hanteras i samband med reseräkningen och faktureras varje förvaltning/bolag tre gånger per år efter utdrag ur Heroma. Faktureringsunderlaget tas fram av den nyinrättade tjänsten. Skapandet av fakturorna samt faktureringen ryms inom Regionservice system och innebär minimal ökad arbetsbelastning. Finansiering Alla kostnader för programmet belastar klimatväxlingskontot. Detta går direkt till åtgärder och inkluderar hanteringen av klimatväxlingskontot motsvarande en halvtidstjänst. Klimatväxlingsmodellen är utformad så att ju mer vi följer resepolicy och tillämpningar/riktlinjer, desto mindre blir klimatväxlingsavgiften.

20

21 Ärende 5

22

23

24

25

26

27 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernavdelning Kultur Handläggare: Ann-Charlott Eklund Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Regional kulturplan Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige fastställer Västra Götalands regionala kulturplan Sammanfattning av ärendet Sedan 2011 har Västra Götalandsregionen ingått i den så kallade samverkansmodellen. Det innebär att regionen själv fördelar nationella anslag till de verksamheter som ingår i modellen. Förutsättningen för detta är att regionen i samarbete med kommunerna och i dialog med kulturaktörer och civilsamhälle tar fram en kulturplan där regionala utvecklingsinsatser de kommande åren beskrivs. Kulturplanen är Kulturrådets bedömningsunderlag för medelstilldelningen 2016 och ska vara Kulturrådet tillhanda senast den 2 november Det innebär att regionstyrelsen måste behandla ärendet den 6 oktober och regionfullmäktige den oktober. Koncernavdelning kultur föreslår att den Regionala kulturplanen ska gälla Bakgrunden är att planen då bättre anpassas till politikens mandatperioder. Det innebär att när en ny nämnd tillträder efter valet 2018 arbetar den med Västra Götalands regionala kulturplan under sitt första år och blir den nämnd som initierar en ny plan som kommer att gälla från och med De kartor som presenteras under kapitel Västra Götalands kulturella infrastruktur är tillsvidare preliminära i avvaktan på kulturnämndens beslut om verksamhetsstöd, nya långsiktiga uppdrag samt kulturstrategiska stöd den 23 oktober Fördjupning av ärendet Arbetet med kulturplanen har involverat ett stort antal aktörer; kommuner, kulturutövare och civila organisationer. Det första tjänstemannautkastet till regional kulturplan baserades på förslag och bidrag från dessa aktörer. Utkastet var offentligt och presenterades på hemsidan. Därefter ordnades en öppen hearing den 18 maj som gav möjlighet att ge synpunkter på utkastet. Dessutom fick alla kommunala kulturchefer i Västra Götaland reagera och komma med synpunkter på samma text under en kulturchefsträff den 20 maj. Efter dessa möten offentliggjordes ett nytt förslag till kulturplan för alla intressenter att reagera på. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

28 Datum Diarienummer RS (2) Synpunkterna från den öppna hearingen, mötet med kulturcheferna samt inkomna skriftliga kommentarer har behandlats inför förslaget till den slutgiltiga versionen av Västra Götalands regionala kulturplan Beredning Ärendet har presenterats och diskuterats med beredningen för hållbar utveckling den 28 april och 23 juni Kulturnämnden har behandlat ärendet den 23 september Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Staffan Rydén Kulturchef Bilagor Förslag till Västra Götalands regionala kulturplan Tjänsteutlåtande daterat Kulturnämndens beslut , 92 Regionfullmäktiges beslut skickas till Kulturnämnden Staffan Rydén Ann-Charlotte Eklund

29

30

31

32

33

34 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning Kultur Handläggare: Ann-Charlott Eklund Telefon: E-post: Till kulturnämnden Regional kulturplan Förslag till beslut 1. Kulturnämnden godkänner Västra Götalands regionala kulturplan Paragrafen förklaras omedelbart justerad. 3. Kulturnämnden skickar kulturplanen till regionstyrelsen för vidare hantering. Ärendet Sedan 2011 har Västra Götalandsregionen ingått i den så kallade samverkansmodellen. Det innebär att regionen själv fördelar nationella anslag till de verksamheter som ingår i modellen. Förutsättningen för detta är att regionen i samarbete med kommunerna och i dialog med kulturaktörer och civilsamhälle tar fram en kulturplan där regionala utvecklingsinsatser de kommande åren beskrivs. Kulturplanen är Kulturrådets bedömningsunderlag för medelstilldelningen 2016 och ska vara Kulturrådet tillhanda senast den 2 november Det innebär att regionstyrelsen måste behandla ärendet den 6 oktober och regionfullmäktige den oktober. Koncernavdelning kultur föreslår att den Regionala kulturplanen ska gälla Bakgrunden är att planen då bättre anpassas till politikens mandatperioder. Det innebär att när en ny nämnd tillträder efter valet 2018 arbetar den med Västra Götalands regionala kulturplan under sitt första år och blir den nämnd som initierar en ny plan som kommer att gälla från och med De kartor som presenteras under kapitel Västra Götalands kulturella infrastruktur är tillsvidare preliminära i avvaktan på kulturnämndens beslut om verksamhetsstöd, nya långsiktiga uppdrag samt kulturstrategiska stöd den 23 oktober Fördjupning av ärendet Arbetet med kulturplanen har involverat ett stort antal aktörer; kommuner, kulturutövare och civila organisationer. Det första tjänstemannautkastet till regional kulturplan baserades på förslag och bidrag från dessa aktörer. Utkastet var offentligt och presenterades på hemsidan. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

35 Datum Diarienummer (2) Därefter ordnades en öppen hearing den 18 maj som gav möjlighet att ge synpunkter på utkastet. Dessutom fick alla kommunala kulturchefer i Västra Götaland reagera och komma med synpunkter på samma text under en kulturchefsträff den 20 maj. Efter dessa möten offentliggjordes ett nytt förslag till kulturplan för alla intressenter att reagera på. Synpunkterna från den öppna hearingen, mötet med kulturcheferna samt inkomna skriftliga kommentarer har behandlats inför förslaget till den slutgiltiga versionen av Västra Götalands regionala kulturplan Koncernavdelning kultur Staffan Rydén Kulturchef Ann-Charlott Eklund Regionutvecklare Skickas till Diariet Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se

36 VÄSTRA GÖTALANDS REGIONALA KULTURPLAN

37 INNEHÅLLS- FÖRTECKNING FÖRORD 3 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 16 Process för uppföljning av uppdrag 16 Analys och utvärdering 16 Kartlägga kulturella resurser för att synliggöra kreativa kraftfält 17 Social Return on Investment (SROI) en metod för att mäta sociala värden 17 Kontinuerliga mätningar av kulturvanor genom SOM-institutet 17 INLEDNING 4 KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT 5 Västra Götalandsregionens vision och strategi för tillväxt och utveckling 5 EU:s kulturagenda 5 Nationell kulturpolitik 6 Västra Götalandsregionens kulturpolitik 6 Kulturplanen 7 Kultur och samhällsutveckling 7 VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR 8 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN 18 Scenkonst 18 Dans 19 Teater 20 Musik 21 Film 22 Samtida konst 23 Arkitektur, form och design 24 Hemslöjd 26 Litteratur 27 Bibliotek 27 Natur- och kulturarv 28 Arkiv 30 Digital infrastruktur och konstoch kulturutveckling 10 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE 32 KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT 11 Rättighetsbaserat arbetssätt 11 Nationella och regionala överenskommelser 11 Uppdrag, kulturstrategiska stöd och stöd till organisationer 11 Metoder för samhällsutveckling 12 KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER 14 Utveckling och samverkan med kommunerna 32 Utveckling och samverkan med civilsamhället 37 Utveckling och samverkan med utbildningssektorn 42 Internationell utveckling och samverkan 44 SÅ HÄR HAR KULTURPLANEN TAGITS FRAM 46 Samverkansparter 47 Uppföljning och utvärdering av kulturplanen 49

38 3 FÖRORD FÖRORD Demokrati och kultur är kitt som håller samman vårt samhälle och utgör varandras förutsättningar för att vi ska uppleva samhörighet. Med vår nya kulturplan finns en ambition att utveckla det goda livet för invånarna i Västra Götaland. Allt vårt arbete utgår från led -orden samverkan och att verka tillsammans. Det är först när vi samlar våra gemensamma resurser och ser varandra som komplement som vi kan se till att de grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheterna tillgodoses. Under arbetet med att fastställa kulturplanen har vi bjudit in till dialog för att denna ska ligga till grund för ett spännande utvecklingsarbete där yttrandefrihet, delaktighet, inflytande och påverkan är centralt och att arbetet kännetecknas av ett vidgat deltagande. Planen är vårt gemensamma dokument som berör alla inom kultursektorn. Tillsammans ska vi stärka den kulturella utvecklingen i Västra Götaland. resurser till förfogande, men det är konstens kreatörer som driver den konstnärliga kvalitetsutvecklingen. Västra Götalandsregionen har ett rikt kulturliv och kulturens bidrag för att skapa det goda livet kan bäst ske genom samverkan mellan olika parter. All slags kultur utövas i en kommun, men huvudmannen för verksamheten behöver inte vara kommunen. Det innebär att det alltid råder ett samspel att arbeta tillsammans är vår ambition. Det är med ett gott samarbete i ryggen som vi ser framåt och med kulturplanen som utgångspunkt arbetar vidare för att stärka den kulturella utvecklingen i Västra Götaland. Då det gäller konstarternas utveckling är det politikens ambition att verka på armlängds avstånd. Politiken medverkar till att ge förutsättningar och ställa Conny Brännberg (KD) Kulturnämndens ordförande

39 4 INLEDNING INLEDNING Denna regionala kulturplan för Västra Götaland är framtagen i enlighet med överenskommelsen med staten om Kultursamverkansmodellen, men omfattar all regional kulturutveckling i Västra Götaland och inte bara de kulturområden som ingår i modellen. Den är därför en kompass för att genomföra såväl den nationella kulturpolitiken som Västra Götalandsregionens kulturpolitik. Kulturplanen är inte ett dokument som ensamt skapar och styr regionens kulturpolitik. Den samverkar med visionsdokument, policybeslut, strategier och riktlinjer på både regional, nationell och internationell nivå. I kulturplanen förekommer därför flera olika dokument och begrepp som bara beskrivs kortfattat. Till helheten hör också de uppdrag som kulturnämnden tilldelat vissa verksamheter och som samspelar med kulturplanen. Riktlinjerna för vidgat deltagande anger hur alla utvecklingsinsatser också ska nå så kallade horisontella mål. För full förståelse och helhetssyn kan krävas en mer omfattande läsning. För detta hänvisas till respektive originaldokument. Eftersom kulturplanen gäller i fyra år kan utvecklingsinsatserna inte vara alltför detaljerade, utan uttrycker en målsättning som ska förverkligas genom en mängd olika aktiviteter på initiativ av många olika aktörer under den kommande fyraårsperioden. Kulturnämnden strävar efter att så långt som möjligt arbeta evidensbaserat genom att ta till sig och ibland initiera forskning inom sitt verksamhetsområde. Kulturnämnden beslutar om finansiering och prioriteringar i detaljbudget för varje år.

40 5 KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS VISION OCH STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING Det goda livet är visionen för Västra Götalands utveckling på lång sikt 1. Den antogs av regionfullmäktige 2005 och har tagits fram gemensamt av Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden Fyrbodal, Göteborgsregionen, Sjuhärad och Skaraborg samt representanter för högskolor, universitet, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, statliga organ med flera. Visionen pekar ut kultur som ett av flera fokusområden för ett hållbart samhälle och slår fast att kulturen har betydelse för den enskildes livskvalitet och är viktig för regional utveckling och tillväxt. Västra Götaland 2020 (VG2020) är strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Den har tagits fram i dialog med akademi, näringsliv, civilsamhälle och kommuner. Liksom visionen betonar även strategin att kulturen bidrar till att öka regionens attraktivitet. VG2020 berör kulturnämndens ansvarsområden inom kulturföretagande, utbildning, hållbar utveckling och ett brett deltagande. VG2020 prioriterar insatser som ska göra Västra Götaland till en ledande kunskapsregion en region för alla en region där vi tar globalt ansvar en region som syns och engagerar. EU:S KULTURAGENDA Dokumentet En europeisk agenda för kultur i en alltmer globaliserad värld beskriver EU:s kulturpolitik 2. I denna kulturagenda formuleras mål för hur samarbete kring och utveckling av kulturfrågorna ska ske. Medlemsstaternas krav på subsidiaritet (beslut ska fattas så nära medborgaren som möjligt) framstår som särskilt starkt när det gäller kulturområdet. I artikel 167 kulturparagrafen står därför samarbete, kulturens mångfald och respekt för nationella och regionala, kulturella och språkliga särarter i fokus. EU:s insatser ska komplettera de nationella. Kulturagendan har tre mål: främja kulturell mångfald och interkulturell dialog främja kulturen som en drivkraft för kreativitet inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning främja kulturen som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser

41 6 KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT NATIONELL KULTURPOLITIK Den regionala kulturplanen ska också förverkliga de nationella kulturpolitiska mål som beslutats av riksdagen : Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur Kulturplanen tas fram för att genomföra den kulturpolitiska modell Kultursamverkansmodellen som infördes 2011 mellan stat och regioner för att decentralisera den statliga kulturpolitiken. Målet med Kultursamverkansmodellen är att besluten ska komma närmare invånarna genom att regionerna fördelar en del av de nationella medlen och samverkar med kommunerna. Kultursamverkansmodellen gäller följande särskilt utpekade områden 4 : scenkonstområdet (teater, dans musik) museiverksamhet biblioteks- och litteraturområdet hemslöjdsverksamhet enskild arkivverksamhet filmfrämjande verksamhet konst- och kulturfrämjande verksamhet VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS KULTURPOLITIK Kulturstrategin En mötesplats i världen beskriver Västra Götalands kulturpolitik och kulturens och konstens betydelse för både individen och samhällsutvecklingen 5. För att uppnå de nationella, regionala och kommunala kulturpolitiska målen med invånaren och samverkan i fokus verkar regionen utifrån kulturstrategins fem dimensioner: demokratisk öppenhet konstnärlig kvalitet social relevans ekonomisk potential regional profilering Den första dimensionen, demokratisk öppenhet, skapar rättvisa förutsättningar för alla att delta i kulturlivet som skapare, publik och deltagare. Tillsammans med de tre sist nämnda dimensionerna motsvarar den det som oftast benämns kulturpolitik, vilket förutsätter engagerade och kunniga politiker som arbetar med tydliga kulturpolitiska mål. Den andra dimensionen, konstnärlig kvalitet, motsvarar tillsammans med demokratisk öppenhet vad som ofta benämns som konstpolitik som främst värnar och skapar förutsättningar för konstens egenvärde och konstnärens frihet. I detta sammanhang används begreppet armlängds avstånd för att beskriva relationen mellan politiken, konsten och konstnären. Utifrån dessa dimensioner har regionen tagit fram följande strategiområden som kulturnämnden förhåller sig till vid alla beslut: vidgat deltagande gynna nyskapande utveckla kapaciteter nyttja tekniken öka internationaliseringen

42 7 KULTURPLANEN En regional kulturplan ska bygga på lokala utvecklingsinitiativ och behov och ta vara på den kraft som kulturaktörer och civila organisationer äger. Kommunerna har det grundläggande offentliga ansvaret för det lokala kulturlivet. Den regionala insatsen ska komplettera och stärka den kommunala kulturpolitiken så att balans skapas och synergieffekter tas tillvara. Kulturplanen har tagits fram i samverkan med regionens fyra kommunalförbund och vilar på deras respektive genomförandeplaner för utvecklingen av VG 2020 samt delregionala kulturplaner. Flera kommuner har dessutom tagit fram egna kulturplaner som möjliggör för regionens kulturplan att spegla kulturutvecklingen i hela Västra Götaland. KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Kulturplanen berör också andra aspekter av kulturpolitiken såsom kultur och hälsa, kultur och utbildning, kulturella och kreativa näringar, kultur och besöksnäring samt kultur och landskapsutveckling. Dessa utvecklingsområden är kommunalt, delregionalt och regionalt beslutade och kan inte alltid relateras till den nationella kulturpolitiken.

43 8 VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR Kulturnämnden ser som en av sina uppgifter att skapa en väl utbyggd och genomtänkt kulturell infrastruktur som bildar ett sammanhållande nät av kulturverksamheter i regionen. Genom att beskriva denna infrastruktur belyses hur en stor del av regionens kulturella tillgångar är fördelade. Att synliggöra denna uppbyggnad ger nämnden möjlighet att se var i regionen kulturlivet behöver förstärkas och med vad. Kulturnämnden ger långsiktiga stöd till institutioner, bolag, förvaltningar och egna folkhögskolor. Alla har från 2015 fram till och med 2017 nya uppdrag vars mål förutom ansvaret för en konstarts eller ett kulturområdes utveckling främst är vidgat deltagande, ökad samverkan samt att höja Västra Götalands attraktivitet. Uppdragen och målen är i stor utsträckning baserade på verksamheternas egna utvecklingsstrategier. Alla institutioner har också särskilt ansvar för att ge det fria kulturlivet goda möjligheter att verka i regionen, att utveckla sitt rättighetsbaserade arbetssätt, inte minst med barn och unga, samt att involvera civilsamhället i sin verksamhet. Se karta 1. Den kulturella infrastrukturen innefattar även verksamheter med kulturstrategiskt utvecklingsstöd som löper i treårsperioder, samt verksamhetsstöd som är betydelsefulla för den kulturpolitiska infrastrukturen. Här återfinns särskilt det fria kulturlivet och många civila organisationer. Dessa sinsemellan mycket olika aktörer är särskilt betydelsefulla för fria kulturskapares möjlighet att utöva sin konst, som ett stöd för självorganisering och för kulturens geografiska spridning i Västra Götaland. Se karta 2. Folkbildningens och utbildningens roll som kulturarrangörer har en vidare spridning lokalt än många andra aktörer. Studieförbunden, folkhögskolorna och de eftergymnasiala utbildningarna är en förutsättning för många kulturaktiviteter. Se karta 3. KARTA 1 13 VERKSAMHETER MED UPPDRAGSBASERAT VERKSAMHETSSTÖD VERKSAMHETER MED LÅNGSIKTIGA UPPDRAG Bolag och förvaltningar som är helägda av Västra Götalandsregionen. 1 GÖTEBORGSOPERAN AB GÖTEBORGS SYMFONIKER AB GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA KULTUR I VÄST 2 REGIONTEATER VÄST AB 3 FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 4 BILLSTRÖMSKA FOLKHÖGSKOLAN 5 FILM VÄST AB 6 VARA FOLKHÖGSKOLA 7 KONSTENHETEN 8 VÄSTARVET 9 GREBBESTAD FOLKHÖGSKOLA 10 DALSLANDS FOLKHÖGSKOLA 1 GÖTEBORG FILM FESTIVAL RÖDA STEN KONSTHALL FOLKTEATERN KULTURUNGDOM 2 BORÅS STADSTEATER 3 TEXTILMUSEET 4 NORDISKA AKVARELLMUSEET 5 INNOVATUM 6 VARA KONSERTHUS 7 VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM 8 SKÖVDE KONSTHALL 9 HANTVERKSLABBET DACAPO 10 LÄCKÖ SLOTT 11 DALSLANDS KONSTMUSEUM 12 KONSTHALLEN LOKSTALLET

44 9 KARTA 2 KULTURSTRATEGISKT UTVECKLINGSSTÖD VERKSAMHETSSTÖD VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR FOLKHÖGSKOLOR, EGNA 1 GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA AGNESBERGS FOLKHÖGSKOLA 2 FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 3 BILLSTRÖMSKA FOLKHÖGSKOLAN 4 VARA FOLKHÖGSKOLA 5 DALSLANDS FOLKHÖGSKOLA 6 GREBBESTADS FOLKHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLOR, RÖRELSEÄGDA 1 ARBETARRÖRELSENS FOLKHÖGSKOLA I GÖTEBORG KVINNOFOLKHÖGSKOLAN WENDELSBERGS FOLKHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLAN I ANGERED FINSKA FOLKHÖGSKOLAN 2 HELSJÖNS FOLKHÖGSKOLA 3 ARBETARRÖRELSENS FOLKHÖGSKOLA I VISKADALEN 4 BORÅS FOLKHÖGSKOLA 5 HJÄLMAREDS FOLKHÖGSKOLA 6 NORDISKA FOLKHÖGSKOLAN 7 HELLIDENS FOLKHÖGSKOLA 8 HJO FOLKHÖGSKOLA 9 AXEVALLA FOLKHÖGSKOLA 10 LJUNGSKILE FOLKHÖGSKOLA KARTA 3 STUDIEFÖRBUND 1 MEDBORGARSKOLAN REGION VÄST FOLKUNIVERSITETET ABF GÖTEBORG KULTURENS BILDNINGS VERKSAMHET NBV VÄST IBN RUSHD 2 SENSUS VÄSTRA SVERIGE 3 STUDIEFRÄMJANDET I VÄST 4 STUDIEFÖRBUNDET BILDA VÄST 5 ABF VÄSTRA GÖTALAND 6 STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN EFTERGYMNASIALA UTBILDNINGAR 1 DÔMENS KONSTSKOLA KV KONSTSKOLA INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD ART COLLEGE DANSFORUM GÖTEBORGS KONSTSKOLA BALETTAKADEMIEN/FOLKUNIVERSITETET 2 NORDISK DESIGNSKOLA 3 SKARA SKOLSCEN 4 FORMAKADEMIN 5 GERLESBORGSSKOLAN

45 10 VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR DIGITAL INFRASTRUKTUR OCH KONST- OCH KULTURUTVECKLING Västra Götalandsregionen har i överenskommelse med Näringsdepartementet antagit en digital agenda, It i människans tjänst en digital agenda för Sverige, som fokuserar på kapacitetsutbyggnad och e-tjänster 6. Denna infrastruktur blir allt mer betydelsefull för både kulturskapande och tillgänglighet till kultur. Offentligt kulturstöd går främst till digitalisering av arkiv och museisamlingar medan agendan mest berör distribution. Det återstår att hitta nya former för hur tekniken kan användas för att utveckla konst och kultur. Den digitala ekonomin växer sju gånger snabbare än andra marknader i Europa 7. Aktuell forskning visar dessutom att det finns stora utvecklingsmöjligheter för kulturen inom det digitala fältet 8. Det faktum att människor idag kan vara på samma gång konsumenter och producenter (prosumenter) kommer att ha stora effekter på inte minst publikutveckling och estetiska lärprocesser. Kulturnämnden förhåller sig öppen till kulturaktörernas initiativ och vill bidra till att de tar steget från distribution till interaktion i linje med kulturnämndens strategiområde vidgat deltagande.

46 11 KULTUR- NÄMNDENS ARBETSSÄTT KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT RÄTTIGHETSBASERAT ARBETSSÄTT I Västra Götalandsregionen pågår arbeten med att implementera dels FN:s konvention om barnets rättigheter, dels CEMR:s (Council of European Municipalities and Regions) deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män. För att arbetet ska kunna ske samordnat och rättighets- och kunskapsbaserat har kulturnämnden tagit fram riktlinjerna Rätten att delta i kulturlivet som innebär att aktivt verka för jämlikhet och jämställdhet samt att motverka diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Sex insatsområden identifieras som särskilt viktiga 9 : att motverka diskriminering ett maktperspektiv Öka kunskaperna om invånarnas rättigheter. att arbeta för jämställdhetsintegrering ett intersektionellt perspektiv Jämlika förutsättningar för kvinnor och män att delta i och forma kulturlivet. att arbeta för jämlikhet ett interkulturellt perspektiv Främja kulturell mångfald och tillämpa ett inkluderande invånarperspektiv. att arbeta med de nationella minoriteterna ett historiskt perspektiv Främja de nationella minoriteternas kultur och språk, inklusive det svenska teckenspråket. att arbeta med barn och unga ett skapande perspektiv Offentligt finansierade kulturverksamheter har ansvar för att främja barn och ungas rättigheter. att arbeta med civilsamhället ett demokratiperspektiv Öka civilsamhällets tillgång till resurser och främja deltagandet. NATIONELLA OCH REGIONALA ÖVERENSKOMMELSER Särskilda överenskommelser, där olika aktörer delar på ansvaret för gemensamma frågor, är ytterligare ett arbetssätt för att stärka kulturpolitiken i regionen. Överenskommelserna präglas av att ansvar och kompetenser på olika nivåer tillsammans vidareutvecklar och stärker vissa konst- och kulturområden. Överenskommelserna löper över tre år och är av övergripande art. Västra Götalandsregionens kulturnämnd har särskilda överenskommelser med: Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen Konstnärsnämnden Svenska filminstitutet Nämnden för Hemslöjdsfrågor Riksarkivet Dessutom har Västra Götalandsregionen en överenskommelse med den sociala ekonomin 10. UPPDRAG, KULTURSTRATEGISKA STÖD OCH STÖD TILL ORGANISATIONER Ett grundläggande arbetssätt för att utveckla kulturpolitiken i Västra Götaland är att ge långsiktiga uppdrag samt kulturstrategiska stöd och stöd till organisationer. Alla dessa verksamheter återfinns på karta 1, 2 och 3 på sid 8-9 och bildar tillsammans regionens kulturella infrastruktur.

47 12 KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT METODER FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionen inrättad av Europarådet och som gäller i Sverige från 2011 ger stöd för att bättre ta tillvara kvaliteter i landskapen omkring oss. Konventionen syftar till att ge invånarna inflytande och delaktighet över stads- och landsbygdsplanering med kulturarvet som utgångspunkt. Kulturnämnden har ett mångårigt samarbete med såväl andra regioner som civilsamhällets företrädare i dessa frågor. Inom ramen för en överenskommelse med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar kulturnämnden med landskapskonventionen. Cultural planning Cultural planning är en metod för att synliggöra de kulturella resurser som kan vara värdefulla för till exempel översiktsplanering, stadsutveckling och kulturplansarbete. Det är en internationellt tillämpad arbetsmetod för att stärka kommunernas självbild och verksamhet genom bland annat ett kartläggningsarbete av de kulturella resurser som finns i lokalsamhället. Flera kommuner och stadsdelar i Västra Götaland arbetar med metoden. En variant av cultural planning är Attraktiva kommuner några verktyg, en modell för gestaltning av offentlig miljö som kommunerna i Fyrbodals kommunalförbund har utformat. Det har lett till att det nu i varje kommun i Fyrbodal finns en förvaltningsövergripande grupp med ansvar för konst i offentlig miljö. Faro-konventionen Faro-konventionen är Europarådets konvention för kulturarvsområdet där kulturarvet kopplas till FN:s mänskliga rättigheter och mer specifikt rätten att delta i kulturlivet. Kulturarvets betydelse är starkt förknippad med jämlikhet mellan människor. Konventionen fastslår att ett angrepp på något som en person betraktar som sitt kulturarv ska betraktas som likvärdigt med att angripa personen. Något som gör Faro-konventionen intressant är att den inte är ett försök att tala om vad som ska bevaras. Makten flyttas till invånaren alla äger och har rätt att definiera kulturarvet. Dialog kring kulturarvet kan förhindra konflikter ett skäl till att det har en viktig roll när ett demokratiskt och hållbart samhälle präglat av mångfald ska formas. Dessutom betonas kulturavets ekonomiska potential och möjlighet att vara en resurs för skola och forskning. Faro-konventionen lanserades 2005 och trädde i kraft Riksantikvarieämbetet föreslår nu, liksom Västra Götalandsregionen i sitt remissvar, den svenska regeringen att ratificera konventionen.

48 13 EU:s strukturfonder och sektorsprogram Den europeiska sammanhållningspolitiken bygger på ekonomiskt stöd strukturfonder som huvudsakligen hanteras i varje land. Dessa utjämningsmedel, med syfte att hela Europa ska leva, bygger på europeiska, nationella och regionala prioriteringar och delas främst in i Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Landsbygds- och havs/fiskeriprogrammen samt Interregprogrammen. VG2020 utgör ett stöd för hur medlen i EU:s strukturfonder ska fördelas. Ett av kulturnämndens mål är att en större del av dessa ska gå till kulturverksamheter. Dessutom finns sektorsprogram som hanteras främst från Bryssel. Läs mer om hur kulturnämnden arbetar med EU-stöd under Internationell samverkan från sida 44. KKN och kultursystem Kulturella och kreativa näringar (KKN) är ett samlingsbegrepp för femton olika branscher enligt Tillväxtverkets definition. I de branscher som samlas inom begreppet kulturella näringar återfinns kulturföretag där de konstnärliga målsättningarna är överordnade de ekonomiska 11. För kulturella och kreativa näringar antog kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden ett gemensamt handlingsprogram Utgångspunkten för kulturnämnden är de kulturella näringarnas kärna det konstnärliga verket. De prioriterade arbetsområdena kan sammanfattas i utveckling av affärsstödsystem, insatser för företagare inom KKN, samverkan mellan KKN-sektorn och övrigt näringsliv samt utveckling av kultursystem, labb och Västra Götalandsregionens nationella och internationella arbete. Kultursystem innebär att enskilda verksamheter inom ett geografiskt område tillsammans bildar en miljö för att i samverkan utveckla platsens kulturella identitet, utbyta kompetenser och därmed stärka den ekonomiska potentialen. I dessa kultursystem samverkar kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden med kommuner, kommunalförbund, näringsliv, civilsamhälle, utbildningar och kulturaktörer. För att kunna utveckla nya kultursystem görs först en analys av platsen och aktörernas förutsättningar för framtida samverkan ett så kallat labb. Till skillnad från kultursystem som är långvariga genomförs ett labb under en dag på utvalda platser med olika aktörer. KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT

49 14 KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER För att regionens levande och självständiga kulturliv ska främjas och utvecklas erbjuder kulturnämnden flera olika stödformer som löpande ses över och utvecklas beroende på behov. Flexibiliteten innebär goda möjligheter för kulturskapare även utanför de stora institutionerna att verka, utvecklas och fortbildas. Västra Götalandsregionen arbetar för ett brett kulturliv och konstnärlig spets inom alla konstområden. För att kvalitetssäkra bedömningarna av vilka som ska få stöd använder kulturnämnden i flera fall externa bedömare med specifik kunskap inom ett visst konstområde. Även specialister vid den regionala förvaltningen Kultur i Väst ger stöd vid bedömningar. För att få ytterligare armlängds avstånd mellan politiken och utövarna har kulturnämnden valt att låta vissa stödformer helt administreras av någon utanför kulturnämnden. I beskrivningen av stödformerna nedan anges också hur ansökningar bedöms. * betyder att externa bedömare eller jury används ** betyder att konsulenter på Kultur i Väst medverkar *** betyder att stödformen hanteras utanför kulturnämnden Kulturnämnden ger långsiktigt stöd till egna verksamheter och vissa med annan huvudman: bolag egna folkhögskolor förvaltningar institutioner Kulturnämnden ger kulturstrategiska utvecklingsstöd för att stödja det fria professionella kulturlivet. De är sökbara en gång om året och löper på tre år. Stödet ges bland annat till: arrangerande och producerande scener kollektivverkstäder organisationer och nätverk

50 15 Kulturnämnden ger verksamhetsstöd enligt särskilda kriterier till medlemsorganisationer som är betydelsefulla för den kulturpolitiska infrastrukturen. Stödet ges bland annat till: KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER centrumbildningar lokalhållare hembygdsförbund Kulturnämnden ger stöd till organisationer för att stimulera och stödja ideella krafter. Organisationsstödet innebär att verksamheterna årsvis får medel i förhållande till exempelvis antalet medlemmar eller antalet aktiviteter. Dessa är sökbara och löper tillsvidare: barn- och ungdomsorganisationer distriktsidrottsförbund eftergymnasiala konst- och kulturutbildningar handikappidrottsförbund pensionärsorganisationer politiska ungdomsförbund rörelseägda folkhögskolor studieförbund Kulturnämnden ger stöd för kortare projekt eller engångsinsatser. Alla stöden är sökbara: arrangörsstöd till barn och unga*** biografstöd** digitaliseringsstöd essästöd*, *** festivaler förprojektering av EU-projekt konstvandringar kultur och hälsa litterärt arrangörsstöd läsfrämjandestöd mikrofinansiering stöd till ungas skapande och arrangemang (k-peng)*** utvecklingsprojekt* översättarstöd*, *** Kulturnämnden ger stöd till enskild konstnärlig verksamhet genom att erbjuda möjlighet att verka i gästateljéer eller residens. Dessutom delar kulturnämnden ut stipendier och priser: arbetsstipendium* gästateljéer* internationellt resestipendium internationella konstresidens** kulturpris kulturstipendium Kulturnämnden har tagit fram ett webbaserat verktyg, Kreaktor, för invånare och kulturaktörer. I denna kunskapsbank samlas resurser, aktörer och utvecklingsprojekt i regionen. En matchningsfunktion gör att verktyget kan användas aktivt för att bygga nätverk och söka samverkan.

51 16 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Kulturnämnden följer kontinuerligt upp resultat och utvärderar effekter av kulturpolitiken i Västra Götaland. Syftet är att säkerställa att de medel som kulturnämnden fördelar når önskade resultat och främjar kvalitet och utveckling. PROCESS FÖR UPPFÖLJNING AV UPPDRAG Störst vikt läggs vid de långsiktiga uppdragen som, under de tre år ett uppdrag löper, följer en strukturerad process för såväl genomförande som uppföljning och utvärdering. I processen ingår regelbundna möten mellan uppdragstagaren och kulturnämnden. Uppföljning sker årligen och är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Verksamheter som ingår i Kultursamverkansmodellen redovisar även statistik i Kulturdatabasen, som kvantitativt och kvalitativt följer upp modellen åt Kulturrådet. ANALYS OCH UTVÄRDERING Genom systematisk uppföljning skapas bättre förutsättningar för analyser och utvärderingar. Kulturnämnden beslutar vid behov att utreda och utvärdera specifika konst- och kulturområden men även verksamheters arbete med tillgänglighet och jämställdhet. Intentionen kan vara att utreda hur väl verksamheter uppfyller kulturpolitiska mål och ge förslag till fortsatt utveckling. Kulturpolitikens effekter är svåra att mäta och därför är effektutvärderingar ett utvecklingsområde. De kan vara både kvalitativa och kvantitativa. Västra Götalandsregionen finansierar flera studier som använder kvantitativa metoder för att försöka beskriva och förklara kulturpolitikens effekter.

52 17 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING KARTLÄGGA KULTURELLA RESURSER FÖR ATT SYNLIGGÖRA KREATIVA KRAFTFÄLT Analysmetoden Kreativa kraftfält gör det möjligt att kartlägga kulturella resurser och dess betydelse för tillväxt och utveckling inom ett visst geografiskt område. I de kreativa kraftfälten visas särskilt gynnsamma samband mellan kultur och tillväxt, och var det finns särskilt goda förutsättningar för innovativ utveckling av samhället i sin helhet. Analysmetoden har sitt ursprung i den forskning som professor Pier Luigi Sacco vid IULM-universitetet i Milano bedriver. Västra Götalandsregionen har bidragit till att analysmetoden använts i Skaraborg. Under 2015 kartlade även Göteborgsregionen och Fyrbodal sina kulturella resurser på detta sätt. Målet är att hela Västra Götaland kartläggs inom några år så att en helhetsbild kan skapas. SOCIAL RETURN ON INVESTMENT (SROI) EN METOD FÖR ATT MÄTA SOCIALA VÄRDEN SROI är en metod som används internationellt för att mäta sociala värden genom att fokusera på vad verksamheter genererar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. SROI är en metod som mäter effekter snarare än resultat. Västra Götalandsregionen har prövat metoden genom pilotprojektet Att mäta sociala värden som folkhälsokommittén, kulturnämnden, regionutvecklingsnämnden och rättighetskommittén gemensamt har genomfört. Avsikten är att metoden ska prövas på fler kulturverksamheter. KONTINUERLIGA MÄTNINGAR AV KULTURVANOR GENOM SOM-INSTITUTET Västra Götalandsregionen samarbetar med SOM-institutet (samhälle, opinion, medier) vid Göteborgs universitet för att följa utvecklingen ur ett invånarperspektiv. SOM-undersökningarna ger kunskap om invånarnas kulturvanor och möjlighet till tvärvetenskapliga analyser över tid på nationell, regional och lokal nivå.

53 18 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN SCENKONST I Västra Götaland finns starka scenkonstinstitutioner som genom sitt kvalitativa arbete har fått uppmärksamhet utanför regionens gränser och internationellt. Fyra musik- och fyra teaterinstitutioner, inklusive en nutida dansensemble på Göteborgsoperan och landets enda dansensemble för barn och unga på Regionteater Väst, bildar tillsammans den grundläggande kulturella infrastrukturen för scenkonstområdet i Västra Götaland. Alla har uppdrag från kulturnämnden.

54 DANS Danscentrum Väst har 95 anslutna yrkesverksamma dansare och koreografer i regionen varav 17 med hemvist utanför Göteborg. De fria professionella dansaktörernas villkor har utretts på både regional och nationell nivå under en rad år. Utredningarna visar att kostnadskrävande och infrastrukturellt viktiga förslag ännu inte har realiserats. Kultur i Väst erbjuder olika former av främjande genom sina danskonsulenter och har bland annat utvecklat ett regionalt nätverk för communitydans, en metod där en dansare eller koreograf leder projekt med invånarna på en plats och ger dem möjlighet att uttrycka sig med dans. Kultur i Väst är också regionalt ansvariga för det fristående nationella nätverket Dansnät Sverige som bidrar till turnéverksamhet i regionen. Inom ramen för detta ingår också en framtida satsning för barn och unga. För att stärka dansens ställning utanför Göteborgsregionen har kulturnämnden, i ett projekt med bland andra Göteborgs Dans & Teater Festival, skapat möjligheter för festivalen att verka på fler platser än Göteborg. Regionen saknar högre utbildning för nutida dans och danspedagogik, undantaget musikaldansen som har en stark ställning. Kulturnämnden avser att skapa bättre förutsättningar för professionell dans och diskutera möjligheter för en danspedagogutbildning med Göteborgs universitet. För att utveckla Västra Götaland till en vital och nyskapande dansregion behöver arbetstillfällen, fortbildningar och internationella relationer erbjudas. Kulturakademin Trappan kommer att ta större ansvar för kompetensutveckling för dansare. Möjligheterna att etablera en gemensam produktionsmiljö för koreografer och dansare diskuteras med Göteborgs stad. Förutom Regionteater Västs insatser för dansen i Borås och Uddevalla kan även andra kommuner i regionen bli aktuella för både produktion och som scener för gästspel. I och med kulturnämndens överenskommelse med Konstnärsnämnden kommer residensverksamheten att stärkas. Genom ett utökat professionellt utbud i flera olika former och genrer ges underlag för en större publik. Det är även viktigt att ytterligare stärka barns och ungas möjligheter att uppleva och skapa dans. UTVECKLINGSINSATSER skapa förutsättningar för ett nationellt dansnätverk för barn och unga inom ramen för Dansnät Sverige ge koreografer, dansare och pedagoger ökade möjligheter till fortbildning komplettera de treåriga yrkesutbildningarna i nutida dans med ett fjärde övergångsår skapa en samlad produktionsmiljö för dansens aktörer i samarbete med Göteborgs stad skapa nya scener för produktion och gästspel på minst tre platser i regionen 19 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

55 20 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN TEATER I Västra Götalands teaterlandskap finns 24 fria professionella teatergrupper anslutna till Teatercentrum väst och fyra institutioner vilka har sina geografiska hemvister i Borås, Göteborg och Uddevalla. Institutionernas turnerande verksamhet är sporadisk och omfattar mindre produktioner och enstaka gästspel, men när det gäller teater för barn och unga är Västra Götalandsregionen bättre tillgodosedd. Regionteater Väst har som huvuduppgift att spela för alla barn och unga i regionen. Därutöver gav de fria teatergrupperna föreställningar för barn och unga i 44 av regionens 49 kommuner I de utvecklingsstrategier som teaterinstitutionerna formulerat finns en tydlig vilja att dels vidga deltagandet och angå fler av Västra Götalands invånare genom repertoarval, nya arbetssätt och nya samverkansparter, dels att utveckla den konstnärliga kvaliteten genom ny dramatik, kompetensutveckling och internationella kontakter. För att öka de fria gruppernas spelmöjligheter ska Regionteater Västs roll som kunskaps- och resurscentrum utvecklas och Riksteatern Väst stärka sin förmedling till arrangerande föreningar. Regionteater Väst ger de fria aktörerna kunskap om kommunernas lokaler, ekonomi och kontaktpersoner samt i möjligaste mån även materiellt stöd i form av teknik och rekvisita. Riksteatern Väst hjälper till med turnéläggning. Genom ett nytt långsiktigt uppdrag till Kulturakademin Trappan kommer en bredare kompetensförsörjning att vara tillgänglig för både institutioner och fria teatergrupper. För att ytterligare stärka den kvalitativa utvecklingen kommer internationellt samarbete att vara centralt, bland annat genom residensverksamhet i samverkan med kommunerna. UTVECKLINGSINSATSER öka möjligheterna för fria scenkonstnärer att turnera skapa långsiktiga hållbara arrangörsnätverk med särskild inriktning mot barn och unga inrätta teaterresidens för att utveckla kvaliteten och föra teatern närmare invånarna

56 MUSIK Västra Götalandsregionen äger två internationellt erkända musikinstitutioner Göteborgsoperan (GO) och Göteborgs symfoniker (GSO) som utöver sina huvudscener i Göteborg har andrascener i regionen, GO i Skövde och GSO i Vara. Dessutom spelar Vara konserthus en nationell roll med sin breda residensverksamhet. Musikcentrum Väst (MCV) är en medlemsorganisation och artistförmedling för cirka 700 professionellt verksamma musiker i regionen. Genom olika projekt skapar MCV speltillfällen och samarbeten för sina medlemmar. Musiklivets aktörer i regionen präglas av en stark vilja att öka den konstnärliga kvaliteten och att angå fler invånare. Det kvalitativa utvecklingsarbetet består bland annat av att arbeta med nyskriven musik, engagera framstående musiker och dirigenter och driva olika residensverksamheter. För att vidga deltagandet samarbetar flera med lokala körer och barn- och ungdomsgrupper. Musikverksamheter med långsiktiga uppdrag har ett särskilt ansvar att samverka med skolorna. Det kan innebära insatser och projekt för att öka alla barns möjligheter att uppleva och utöva musik. El Sistemas verksamhet expanderar kraftfullt och flera kommuner i regionen samverkar med GSO om denna utbildningsform. Ett nationellt nätverk håller också på att växa fram. Digitaliseringen krymper avstånden i världen och gör musiken till en del av ett globalt nätverk. Med en väl utbyggd digital infrastruktur ökar möjligheterna för digital distribution av såväl konserter som operaföreställningar, en utveckling som inte minst GSO bidrar till. En utmaning är att detta också ska leda till större interaktivitet. Kultur i Väst är en viktig aktör för att främja Västra Götalands musikliv och har beslutat att pröva nya metoder för att sprida musik till hela regionen. Barn och unga, jämställdhet och mångfald, samverkan med olika aktörer, upplevelser såväl som eget skapande, projekt och internationella kontakter ska lyftas fram. Kulturnämnden har beslutat att stärka körlivet för Västra Götalands uppskattningsvis körsångare. Kultur i Väst har uppdraget att starta ett Körcentrum Väst som ska vara ett kompetenscentrum för att utveckla alla delar och nivåer av körlivet samt verka för ett vidgat deltagande. UTVECKLINGSINSATSER stödja och utveckla digitaliseringen för en ökad interaktivitet öka det fria musiklivets och institutionerna rörlighet i hela Västra Götaland vidga deltagandet för barn och unga stödja ett vitalt körliv med bredd och spets 21 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

57 22 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN FILM Västra Götalandsregionen var tidigt ute med att skapa en infrastruktur på filmområdet och idag är det regionala bolaget Film Väst den största samproducenten av svensk långfilm och tv-drama i Sverige. Den stora volymen filmproduktioner har skapat en god arbetsmarknad för filmarbetare i alla led. Detta gör filmen till en av de starkaste kulturnäringarna i Västra Götaland. I det regionala uppdraget till Film Väst ingår att stärka positionen på filmområdet genom att utveckla och underhålla en infrastruktur för film i Västra Götaland och göra Film Väst till en av Europas tre mest framgångsrika samproducenter av långfilm. Bolaget ska även stärka sin produktion av kvalitetsfilm för barn och unga, och en rad satsningar görs på unga talanger och på filmarbetare som identifierar sig som kvinnor. Med en förstärkt regionalisering finns Göteborg Film Festivals utbud på ett flertal platser i Västra Götaland. Det gör filmfestivalen till ett av regionens mest publika evenemang, och det är härifrån stora delar av nordisk film hittar ut i världen genom mötesplatsen Nordic Film Market. Med hjälp av medel från kulturnämnden har festivalen kunnat satsa på Lilla Filmfestivalen och därmed stärka regionens visning av film för barn och unga. Samtidigt arbetar väsentliga delar av den ideella sektorn med filmkulturell verksamhet. I stort sett alla kommuner i Västra Götaland har minst en förening som arbetar med att bedriva biografverksamhet eller att visa kvalitetsfilm. Alla kommuner utom fyra har minst en digitaliserad biograf som ingår i ett regionalt nätverk för filmkulturell verksamhet. Under kulturplansperioden ska biograferna stärkas som mötesplatser genom att kommunerna får stöd att sammanställa ett angeläget och spännande innehåll kring filmvisningarna i samarbete med filmkuratorsutbildningen vid Akademin Valand. Kultur i Väst arbetar med att främja ungas filmskapande och möte med film i skolan samt arrangörsoch kompetensutveckling för biografägarna. I takt med att medieutbudet ökar blir det allt viktigare att kunna bedöma och kritiskt granska text och bild. Det handlar inte längre om att ha tillgång till media, utan att kunna sålla och värdera sina intryck i en ständigt växande visuell kultur. Kunskapsgapet mellan dem som behärskar detta och de som inte gör det ökar. Västra Götaland har i flera år fokuserat på frågor om medie- och informationskunnighet (MIK) kopplat till UNESCO:s insatser inom området, och driver just nu projektet Film och folkbildning tillsammans med ett flertal folkhögskolor i Västra Götaland. UTVECKLINGSINSATSER öka produktion och visning av film för barn och unga utveckla filmverksamheten på de digitaliserade biograferna öka särskilt de unga invånarnas medie- och informationskunnighet

58 23 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN SAMTIDA KONST I Västra Götaland finns nio konstinstitutioner med regionala uppdrag tre i Göteborg och en vardera i Borås, Mellerud, Skövde, Strömstad, Skärhamn (Tjörn) och Uddevalla. De lokala förutsättningarna för att skapa och utveckla en konstpublik varierar och att vidga deltagandet är en utmaning. Kulturnämnden ska öka tillgängligheten till bildkonst genom att institutionerna ges förutsättningar att utveckla verksamhet utanför museernas väggar, tillämpa ny teknik exempelvis webbmuseer och estetiska lärprocesser. Samarbetet mellan institutionerna och det självorganiserade konstlivet ska stärkas. Det regionala stödet till kollektivverkstäder möjliggör produktion och visning av samtida konst i hela Västra Götaland. Stödet och dialogen med de kommuner där verkstäderna finns har intensifierats under 2015 för att stärka kollektivverkstäderna och marknadsföra platserna som besöksmål. Kollektivverkstäderna bedriver också en omfattande kursverksamhet och fortbildning inom olika konstarter och offentlig gestaltning en verksamhet som ska utvecklas i samarbete med värdkommunerna. I Borås arrangeras två biennaler som båda fokuserar på konst i det offentliga rummet Borås Internationella Skulpturbiennal och street art-biennalen No Limit och i Alingsås ljuskonstfestivalen Lights In Alingsås. Skulpturbiennalen har potential att bli ytterligare en festival att knyta till arbetet med att regionalisera internationellt intressanta festivaler i Västra Götaland. För att göra Västra Götaland till en attraktiv produktionsplats för samtida konst ersätter kulturnämnden institutioner så att de kan följa MU-avtalet, delar ut arbetsstipendier och investerar i internationella residens. Borås konstmuseum har en av landets främsta samlingar av videokonst, och satsar på att bygga upp en residensverksamhet riktad till professionella bildkonstnärer och filmskapare som arbetar med video. Residens för videokonst bör utvecklas i hela Västra Götaland för att stärka regionens position som nationell resurs för videokonst och rörlig bild. UTVECKLINGSINSATSER lägga särskilt fokus på att utveckla webbmuseer, i samarbete med konstinstitutionerna stärka kollektivverkstädernas möjligheter att driva kompetensutveckling verka för att Borås Internationella Skulpturbiennal blir en del av regionaliseringen av internationella festivaler i Västra Götaland inrätta attraktiva, internationella produktionsresidens i samverkan med Konstnärsnämnden

59 24 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN ARKITEKTUR, FORM OCH DESIGN Det finns en rad miljöer och aktörer med anknytning till form och design; Rörstrand i Lidköping, möbelriket i Tibro, textil i Sjuhärad, halmslöjd i Dalsland och nätverket Folk och form som samarbetar med ett trettiotal aktörer bland annat kollektivverkstäder, centrumbildningar och främjare. Kultur i Väst bidrar dessutom med en särskild arkitekturkonsulent för barn och unga. Högskolan för design och konsthantverk har en stark ställning nationellt och samverkar med många aktörer inom området. Textilmuseet i Borås positionerar sig för att bli Nordens ledande arena för textil med inriktning på mode, design, konst, industri, kunskapsproduktion och innovativ textil. Museet ingår tillsammans med Högskolan i Borås och näringslivet i Sjuhärad i Textile Fashion Center, ett betydelsefullt form- och designcentrum och en nationell nod för textil. För att ytterligare utveckla området ska ett vävcentrum skapas där textila aktörer i civilsamhället knyts an till befintliga verksamheter. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer, budskap och miljöer. Kultur- och miljönämnderna arbetar tillsammans med att stärka processerna för hållbar design genom att stötta kontakter mellan nyutexaminerade designers och producenter samt att utveckla cirkulära flöden för re-design, bland annat i samarbete med Tibro och Sjuhärad. En av de viktigaste utmaningarna för att stärka design som näring är att koppla ihop designer med producenter, ett arbete som ska utvecklas och stärkas. Ett nytt regionalt forum för arkitekter, konstnärer, kommuner och bransch Västsvensk byggkonst 2.0 skulle kunna inta en viktig roll för en kraftsamling på arkitektur- och designområdet. Det kan lägga grunden till ett hållbart och estetiskt byggande genom att återuppta ett långsiktigt arbete med information och rådgivning. Alla aktörer ska veta hur de kan arbeta efter enprocentregeln, ha en upparbetad struktur för hantering av gestaltningsuppdrag tidigt i planprocessen och hur regional expertkompetens kan användas. Intresset för området arkitektur, form och design ökar och har 2015 varit föremål för två statliga utredningar; Gestaltad livsmiljö, som gett förslag på hur en ny politik för arkitektur, form och design kan se ut och Översyn av den statliga museipolitiken med mål att anpassa museipolitiken till rådande samhällsförändringar. Med Röhsska museet som nav, och medlemsorganisationen Konsthantverkscentrum Väst som pådrivande i den breda dialog som pågår, finns förutsättningar att utveckla ett centrum med ansvar för att samla, visa och vara en proaktiv mötesplats.

60 25 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN UTVECKLINGSINSATSER utveckla ett regionalt nätverk för arkitektur, form och design med Textilmuseet och övriga textila aktörer i området utveckla Vävcenter Sjuhärad inrätta ett regionalt forum Västsvensk byggkonst 2.0 bevaka möjligheterna att etablera ett regionalt arkitektur- och designcentrum med ett nationellt uppdrag

61 26 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN HEMSLÖJD Hemslöjd är mer än kulturarv och tradition. Det är en mångfald av nya uttryck, arbetssätt, hybrider och nätverk. De tre ideella länshemslöjdsföreningarna i regionen har cirka medlemmar. Organisationerna i det civila samhället är många. I Västra Götaland sker en livaktig utveckling av hemslöjden. Nya influenser, begrepp och rörelser berikar området: till exempel craftivism en rörelse där politisk aktivism manifesteras genom handarbete, makerrörelsen med högteknologiska inslag i hantverksproduktion, gerillaslöjd, kravallslöjd, queerslöjd med mera. Kulturnämnden och Nämnden för hemslöjdsfrågor har undertecknat en treårig överenskommelse för att gemensamt stärka området som kulturarv och näring samt utifrån estetiska och sociala perspektiv såsom integration, vidgat deltagande och mångfald. Ett strategiskt samarbete med Göteborgs universitet och Nämnden för hemslöjdsfrågor i forsknings- och utvecklingsfrågor ska utvecklas. Parallellt kommer regionens samarbete med civilsamhället, privata aktörer och kommuner att utökas. Hemslöjd är ett område som ligger nära näringslivet och lämpar sig väl för att skapa möten, dialog och utbyten mellan människor med olika kultur och bakgrund. Kulturnämnden har inlett en dialog med kollektivverkstäderna i Västra Götaland och Västarvet om möjligheten att ställa resurser till förfogande för att särskilt personer med utländsk bakgrund ska kunna utveckla sina hantverkskunskaper. UTVECKLINGSINSATSER leda ett nationellt förnyelse- och utvecklingsarbete i samverkan med Nämnden för hemslöjdsfrågor utveckla nya former och metoder för att stödja utvecklingen av slöjdnäringar regionalt

62 LITTERATUR Litteraturområdet genomgår en omvälvning på flera plan. Läsförståelsen bland unga sjunker. Många författare har sett sin försäljning minska samtidigt som digitaliseringen innebär nya möjligheter till både produktion och distribution. Allt fler författarskap grundläggs idag genom egenutgivning och e-böcker. För perioden beslutade kulturnämnden om en handlingsplan för att stärka litteraturens roll i regionen. Planen resulterade i flera nya stöd för författare och översättare, förlag, litterära arrangörer, bibliotek och läsfrämjande. Under ska dessa satsningar etableras, utvecklas och utvärderas. Se Kulturnämndens stödformer sid 14. Strömstads kommun har uppdraget att bygga upp en litterär residensverksamhet för författare och översättare med satelliter i Alingsås, Partille och Åmål. Litteraturhusen i Göteborg och Åmål, Bokmässan i Göteborg och Författarcentrum Väst är viktiga samverkansparter. Yttrandefriheten utmanas ständigt och många författare och konstnärer utsätts för anonyma hot och näthat blev Västra Götalandsregionen en fristadsregion inom ramen för ICORN (The International Cities of Refuge Network) för att kunna ta emot yrkesverksamma konstnärer som utsätts för diskriminering och förföljelser. Kommuner får därigenom regionalt stöd för att etablera sig som fristadskommuner. Denna verksamhet kommer att ha nära samarbete med residensverksamheten. BIBLIOTEK Bibliotek är de kulturinstitutioner som finns i regionens samtliga kommuner och ofta utgör den enskilt största budgetposten i den kommunala kulturbudgeten. Bibliotekens traditionella roll att gratis tillhandahålla böcker och medier och att vara den självklara platsen för att inhämta information, utmanas idag av den digitala tekniken och människors ändrade livsmönster. Som lagstadgad och central kulturinstitution i varje kommun är det en utmaning att förbli angelägen för nya målgrupper som en plats för information, möten och kulturupplevelser. Kulturnämnden ska genom Kultur i Väst erbjuda stöd, fortbildning och inspiration för de lokala bibliotekens utvecklingsarbete, och utifrån bibliotekens lokala förutsättningar inspirera till nya samverkansformer med föreningsliv, folkbildning, utbildningsaktörer och kulturverksamheter. Kultur i Väst ska fortsatt utveckla metoder för läsfrämjande riktat till barn och unga. Bibliotopia med syfte att diskutera bibliotekens framtida möjligheter och utmaningar är namnet på en årlig konferens som Västra Götalandsregionen har stöttat. Denna konferens ska fortsatt arrangeras årligen. En ny regional biblioteksplan ligger till grund för de regionala satsningarna på folkbiblioteken från och med UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN UTVECKLINGSINSATSER stödja, följa upp och utvärdera de nya litterära satsningarna vidareutveckla residensverksamheten med särskild tonvikt på organisation, samverkansformer och profilering av satelliterna stödja lokala fristadskommuner UTVECKLINGSINSATSER inspirera till nya och innovativa idéer för biblioteken som mötesplatser och för läsfrämjande för barn och unga vidareutveckla konferensen Bibliotopia utveckla verksamheten enligt en ny regional biblioteksplan

63 28 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN NATUR- OCH KULTURARV Unesco definierar kulturarv som det materiella (rörligt och fast, på land och under vatten) och immateriella (scenkonst, ritualer, muntligt berättande) arvet. Kulturarvets institutioner och aktörer är traditionellt arkiv, bibliotek, museer och föreningar men även offentliga institutioner, myndigheter och många av civilsamhällets organisationer ingår. Naturarv är stora orörda områden eller formationer i naturen men definitionen glider över till att omfatta även natur påverkad av mänskliga aktiviteter. För förståelsen av vårt samhälle och kulturlandskapen är det nödvändigt att stärka natur- och kulturarvsbegreppet som en enhet. Europarådet har tagit fram två konventioner, landskaps- och farokonventionerna, som används som metoder i kulturarvsarbetet. Läs mer under Metoder för samhällsutveckling på sid 12. EU i sin tur knyter an till konventionernas demokratiska metoder och betonar kulturarvets potential för landsbygdsutveckling avseende ekonomi och social hållbarhet. Västarvet och Innovatum är centrala aktörer som börjat använda dessa förhållningssätt och metoder på den regionala nivån. Huvuddelen av natur- och kulturarvsverksamheten i Västra Götaland arrangeras av eller med civilsamhällets organisationer. Kulturarvet och kulturmiljön är ett självklart sätt att arbeta med delaktighet. Med sitt breda kontaktnät av arbetslivsmuseer som direkt involverar invånarna är Innovatum en central aktör inom detta område. Industrimuseum Västra Götaland ska utvecklas till att bli en större samverkansplattform med regionala, kommunala och civila aktörer samlade kring industrisamhällets kulturarv. Särskild vikt läggs vid att arbeta med unga invånares framtidsbilder i olika delar av regionen och låta dessa speglas mot Västra Götalands historia. Ett landskapsobservatorium med förebilder från övriga Europa är under utveckling i Västra Götaland. Ett sådant är tänkt att samla och utbyta information samt öka medvetenheten om landskapets roll i samhällsutvecklingen. Arbetet är nära relaterat till landsbygdsutveckling och stadsförnyelse i samverkan med forskningsplattformen Mistra Urban Futures. Kulturarvsinstitutioner är verksamheter med lång erfarenhet av besöksmålsutveckling som bidrar till Västra Götalands attraktivitet. Världsarvet i Tanum och Läckö Slott utgör modellexempel för kvalitetsutveckling av kulturmiljö och kulturarv som besöksmål. Ett nytt samarbete med Turistrådet Västsverige ska utveckla fler besöksmål på samma sätt i

64 29 Västra Götaland. För detta tillämpas en modell för kvalitetsutveckling av kulturturism inom ramen för det fleråriga EU-projektet Charts. Kvalitetsutveckling skiljer sig från kvalitetssäkring genom att vara en långsiktig utvecklingsprocess med brett deltagande istället för enbart säkerställande av särskilt uppsatta kriterier. Modellen prövas i Västra Götaland och andra regioner i Europa, exempelvis Wales i Storbritannien och Veneto i Italien. Hantverkslaboratoriet, som är knutet till Göteborgs universitet, är ett nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk och utgör ett stöd för utveckling av hantverksfrågor relaterade till näringslivs- och platsutveckling. Det digitaliserade kulturarvet är i nuläget endast i begränsad omfattning tillgängligt för invånarna. Konferensen Digikult digitalt kulturarv i praktiken är ett forum för kompetensutveckling och samtal. Digikult ska utvecklas till att bli en konferens med nordisk räckvidd. Det förändrade klimatet har stor inverkan på kulturarvet och vår miljö. Stigande hav och översvämningar men även förändringar med mindre dramatiska förlopp kommer att påverka bebyggelse och andra historiska lämningar under lång tid. Inom ramen för ett EU-samarbete har metoder utvecklats för att motverka och förebygga de negativa effekterna. Västarvet tar tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län fram ett planeringsunderlag för hantering av klimatets påverkan på kulturarvet i Västsverige. Arbetet sker i samverkan med Kulturmiljö Halland och Länsstyrelsen i Hallands län. Underlaget blir en del av Västra Götalands läns klimatanpassningsplan. UTVECKLINGSINSATSER utveckla Industrimuseum Västra Götalands arbete med barn och unga utveckla kvaliteten för besöksmålen enligt Charts-modellen stärka Hantverkslaboratoriet som ett nationellt centrum för hantverk och immateriellt kulturarv utveckla Digikult till en nordisk samlingspunkt för kompetensutveckling om nya metoder för att sprida kulturarvet ta fram ett planeringsunderlag för hantering av klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

65 30 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN ARKIV Arkiven har som uppgift att bevara en allsidig, autentisk och relevant dokumentation av samhällsutvecklingen och har stor betydelse för demokrati, öppenhet och kunskapsutveckling i samhället. Kulturnämnden ansvarar för föreningsarkiven som är självständiga ideella organisationer och en viktig del av vårt kulturarv. I Västra Götalandsregionen finns tre regionala föreningsarkiv som samfinansieras av kommunerna i respektive delregion. Det regionala ansvaret för finansieringen kommer under kulturplansperioden att återigen vila på kulturnämnden och ska därför utredas. Kulturnämndens arbete med de enskilda arkiven fokuserar på deras möjlighet att göra föreningsmaterial tillgängligt både digitalt och i utställningssammanhang. Idag har föreningsarkiven svårt att samspela med och vara relevanta för nya slag av föreningar, nätverk och aktionsgrupper som inte är organiserade på traditionellt sätt. Kultur i Väst och Västarvet har i uppdrag att arbeta för samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer i syfte att utveckla regionens arbete med minnesinstitutionerna och samlingarna. Kulturnämnden och Riksarkivet, som är den myndighet som har ansvar för den statliga arkivverksamheten, har slutit en överenskommelse om utvecklingssamverkan. UTVECKLINGSINSATSER göra en översyn av föreningsarkivens ekonomiska situation i samverkan med kommunerna stödja föreningsarkiven i att utveckla metoder för att nå nya grupper, särskilt barn och unga arbeta enligt samarbetsöverenskommelsen med Riksarkivet

66 31 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

67 32 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED KOMMUNERNA Kommunalförbunden Fyrbodal, Skaraborg och Boråsregionen/Sjuhärad samt Göteborgsregionens kulturchefsnätverk har lämnat sina inspel till kulturplanen. I deras svar framstår tydligt fyra områden som ska prioriteras under kulturplansperioden: barn och unga besöksnäring platsutveckling arenor och nätverk Därutöver har Västra Götalandsregionen beslutat om en samverkansplattform för interkulturell dialog som omfattar region, kommuner och akademi samt en särskild insats för kultur och hälsa.

68 33 Barn och unga Barn och unga är en av regionfullmäktige prioriterad målgrupp för kulturnämndens insatser. Samtliga kulturinstitutioner har i sina uppdrag att särskilt arbeta för barns och ungas möjligheter att ta del av kulturupplevelser och skapande verksamheter. Kultur i Väst, Västarvet och Kulturungdom har alla särskilda uppdrag för att stödja kultur i skolan och ungas kulturskapande på fritiden. Se också kapitlet Utveckling konst- och kulturområden under respektive område. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Det är dock långt ifrån alla barn som har tillgång till kultur. För kommunerna är kulturskolorna en central resurs. Västra Götalandsregionen ska i samverkan med kommunerna verka för att alla barn och unga får lika möjligheter att utveckla sitt kulturskapande. Flera kommuner arbetar tillsammans med Kulturungdom och Rädda Barnen i projektet Kulturplaneterna. Kulturplaneter kan se olika ut men den minsta gemensamma nämnaren är gratis kreativ verksamhet för barn och unga som lever i socioekonomisk utsatthet. I projektet uppmuntras barnets eget skapande med hjälp av kompetenta mentorer. Kompetensväxling för unga är ett område med outnyttjad potential. Genom utbyggd samverkan mellan kommuner och civilsamhälle, besöksnäring och eftergymnasial utbildning erbjuds ungdomar feriejobb och praktikplatser inom kulturarvsområdet. Dessa ska i första hand erbjudas ungdomar under utbildning och ungdomar med annat modersmål än svenska. I Västra Götaland pågår en påbyggnadsutbildning för personal på fritidsgårdar med syfte att utveckla fritidsgården i riktning mot projektkontor, där unga kan genomföra egna projektidéer. KEKS ansvarar för utbildningen som sker i samarbete med högskolor och folkhögskolor. Kommunerna kommer att utvärdera denna insats och i samverkan med kulturnämnden ta beslut om en eventuell fortsättning. Kulturnämnden kommer också att vara en aktiv samarbetspart i den aviserade nationella satsningen på miljonprogramsområdena och verka för en jämnare och mer rättvis tillgång till kommunala musikoch kulturskolor. UTVECKLINGSINSATSER samverka med kommunerna om kulturskolornas utveckling utveckla insatserna för kompetensväxling för barn och unga samverka nationellt om tillgång till kultur för barn i miljonprogramsområdena

69 34 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Besöksnäring Kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden samarbetar med Turistrådet Västsverige för att stärka Västra Götaland som destination på kulturområdet. Det handlar bland annat om att lyfta fram kulturverksamheter och att stärka kursutbudet som reseanledning till regionen. Kulturvandringar röner stort intresse och har stor potential inom kulturturism. Här finns möjligheter att ansluta till Europas historiska vandringar. En särskild del inom detta område är Västra Götalands pilgrimsleder som är certifierade av Europarådet som en så kallad cultural route med anknytning till de skandinaviska St Olovsvägarna med Trondheim som mål. Verksamheten kring pilgrimslederna kommer från och med 2016 få en tydligare övergripande organisation för att möta internationella, nationella, regionala och lokala behov. Västarvet kommer från och med 2016 att ansvara för att samordna civilorganisationer, företag och kommuner. Platsutveckling Kulturnämnden verkar för att kulturen ska integreras bättre i de kommunala planprocesserna. Cultural planning och landskapskonventionen kan då med fördel användas. Se Metoder för samhällsutveckling i kapitlet Kulturnämndens arbetssätt på sid 12. Kulturen ska vara närvarande i alla kommunala beredningar och en självklar del av samhällsplaneringen. Det innebär samverkan med andra politikområden på ett tidigt stadium. I samarbete med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen har Västarvet tillsammans med kommunerna genomfört Arena 49 åren 2013 och Arena 49 är närmast att likna vid en mässa där olika intressenter möts för att utbyta information och kontakter. Den ska utvecklas till att bli Västra Götalands gemensamma plats för att lyfta fram naturoch kulturmiljöns roll i samhällsutvecklingen. UTVECKLINGSINSATSER utveckla samarbetet med Turistrådet Västsverige utveckla kulturvandringarna i Västra Götaland samordna arbetet med Västra Götalands pilgrimsleder UTVECKLINGSINSATSER erbjuda ett kunskapslyft för alla kommunala politiker och tjänstemän om kulturens potential i kommunal utveckling och samhällsplanering utveckla Arena 49 som en mötesplats för kommunernas utveckling av natur- och kulturarv

70 35 Arenor och nätverk Fria professionella kulturskapare, unga aktörer, civilsamhälle och kommuner efterlyser nya mötesplatser för att skapa, utvecklas och mötas. Det finns många möjliga mötesplatser i lokalsamhället men samordning och utveckling saknas. Nya nätverk, fysiska och virtuella, behöver utvecklas för att de fria kulturskaparna ska kunna verka och möta människor i hela Västra Götaland. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLINGSINSATS samordna och stödja kommunernas insatser för nya arenor och nätverk Samverkansplattform för interkulturell dialog Interkulturell dialog är en metod för att motverka diskriminering av minoriteter, etnocentrism och rasism, och för att uppnå jämlikhet och social sammanhållning. Utgångspunkten är interkulturalitet gränsöverskridande kulturmöten och samverkan istället för mångkulturalism, som bygger samhällen där olika kulturer skiljs åt och existerar sida vid sida men utan större samröre. Interkulturell dialog innebär att rättighetsbaserade arbetsmetoder, inkluderande invånarperspektiv, demokratisk styrning i kulturell mångfald, interkulturell kompetens och internationellt samarbete används. En samverkansplattform för interkulturell dialog har bildats bestående av koncernavdelningen kultur och avdelningarna för näringsliv, folkhälsa och rättighet samt kunskapscentrum för jämlik vård. Syften med plattformen är att: skapa helhetssyn, regional samsyn och samarbete för en region för alla utifrån en gemensam kunskapsbas bidra till effektiv och ändamålsenlig användning av regionala resurser öka tydligheten i kommunikationen med omvärlden Till plattformen finns ett forskningsråd knutet bestående av Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Högskolan väst. Forskningsrådet ska verka för regional samverkan och samordning av forskning och utbildning samt för nationellt och internationellt samarbete inom området interkulturell dialog. Rådet ska bland annat utveckla en arena för forsknings- och utbildningssamverkan, identifiera forskningsbehov utifrån ett verksamhetsperspektiv och föreslå uppdragsutbildningar. UTVECKLINGSINSATS utveckla samverkansplattformen för interkulturell dialog

71 36 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Kultur och hälsa Kulturens betydelse för folkhälsan uppmärksammas mer och mer. Kulturnämnden samverkar med Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet om följeforskning för att utveckla evidensbaserade metoder inom kultur och hälsa. Under de två senaste åren har regionfullmäktige stärkt kulturnämndens resurser för särskilda insatser inom kultur och vården, som nu utvidgas till kultur och hälsa. En rad pilotprojekt har satts igång tillsammans med kulturnämndens förvaltningar Kultur i Väst och Västarvet inom bland annat bildkonst, dans, film, litteratur, kulturarv, musik, ny teknik, performancekonst och sjukhusclowner. Begreppet kultur och hälsa kan också omfatta insatser inom kommunernas omsorgsansvar, något som kulturnämnden vill utveckla. I studien Andra rum utvecklar den regionala Konstenheten nya metoder för att arbeta med performance och installationer. Konstenheten har också utvecklat samarbeten med arkitekturoch vårdutbildningar för att öka kunskapen om konstens roll i vårdmiljöer. Körsång, som särskilt uppmärksammats inom hälsoforskning, utreds för att kunna bli ett särskilt centrum 2016 Körcentrum Väst. UTVECKLINGSINSATSER öka kunskapen om kulturens roll för hälsan utöka kulturnämndens insatser till att omfatta aktiviteter inom såväl vård som omsorg utveckla former för konst i det offentliga rummet med fokus på interaktion mellan konst, vårdtagare och personal

72 37 UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED CIVILSAMHÄLLET UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Kulturnämnden definierar civilsamhället som en arena skild från både marknaden, det offentliga och det privata där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Ett hållbart samhälle är i hög grad beroende av den struktur, det innehåll och de nätverk som ett starkt civilsamhälle utgör inte minst de nationella minoriteternas och andra minoriteters organisering. Med stor variationsrikedom främjar civilsamhället deltagande och eget skapande i olika delar av kulturlivet. Föreningsliv Västra Götalandsregionens kulturstrategi betonar vikten av vidgat deltagande i regionens alla kulturverksamheter. I kulturnämndens riktlinjer för vidgat deltagande, Rätten att delta i kulturlivet, beskrivs hur interkulturellt perspektiv och interkulturell dialog är viktiga i arbetet för jämlikhet. I samarbete med den sociala ekonomin har analysmetoden SROI tagits fram för att mäta de sociala effekterna av civilsamhällets bidrag till samhällsutvecklingen. Se Social Return on Investment (SROI) en metod för att mäta sociala värden på sid 17. Många föreningar saknar kontakter med, eller representerar inte, unga och personer med utländsk bakgrund. De efterlyser nya mötesplatser för att skapa, utvecklas och mötas. Många unga ägnar sig idag åt olika former av spel dataspel, lajv, rollspel, LAN (Local Area Network), fantastik med mera. Detta är en kulturform där deltagarna i hög grad interagerar och är medskapare. Många driver egna föreningar för att dels skapa verksamhet tillsammans, dels sprida och utveckla spelhobbyn. Deltagarna har stor kunskap om teknik och digitalt berättande men också språk, historia och platser. Dessa föreningar är idag viktiga kulturaktörer och samverkan mellan dessa och kulturarvsföreningar och kulturinstitutioner kan utvecklas. UTVECKLINGSINSATSER utvärdera insatser inom organisations- och kulturlivet enligt SROI-metoden utveckla stödet särskilt till föreningar som drivs av invånare med utländsk bakgrund utveckla nya former och nätverk

73 38 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE De fem nationella minoriteterna Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter är en av utgångspunkterna för kulturnämndens riktlinjer Rätten att delta i kulturlivet. Språklagen jämställer det svenska teckenspråket med de nationella minoritetsspråken vilket också framgår av kulturnämndens riktlinjer. I dessa anger nämnden flera prioriterade områden, däribland utvecklad samverkan med de fem nationella minoriteterna som utgörs av judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Särskilda övergripande mål har beslutats för det fortsatta arbetet: öka kunskap om de fem nationella minoriteterna motverka diskriminering av de fem nationella minoriteterna utveckla särskilda metoder för att öka de fem nationella minoriteternas egenmakt utveckla särskilda metoder för att skydda, främja och bevara de nationella minoritetsspråken och teckenspråket Samtal pågår med kommittén för rättighetsfrågor i Västra Götalandsregionen om en gemensam modell för att stödja de nationella minoriteternas språk och kultur. Kulturnämnden stöder också sedan 2014 projektet Gemenskap i olikheter där Västra Göta lands regionen, Region Örebro län och Örebro kommun gemensamt kommer att arbeta med de fem nationella minoriteternas kultur och språk inkluderat teckenspråket. Utställningen Vi är romer, som har visats i flera kommuner, har gett upphov till att flera viktiga frågor för minoriteterna generellt har lyfts. Bredden och variationsrikedomen i kulturarvet har uppmärksammats liksom rätten till kulturarvet. I bred samverkan mellan kommuner, kulturaktörer, civilsamhället och folkbildningen genomförs utställningar, workshops och utbildningar med utställningen som utgångspunkt allt samordnat av Västarvet. Denna arbetsmodell går under namnet Spektrum och ska utvecklas från att ha utgått från romernas situation till att även kunna gälla andra nationella minoriteter i Västra Götaland. UTVECKLINGSINSATSER stödja utvecklingen av de fem nationella minoriteternas egenmakt samordna interregionala insatser för teckenspråket utveckla arbetsmodellen Spektrum utifrån arbetet med utställningen Vi är romer

74 Festivaler I Västra Götaland genomförs varje år ett stort antal kulturfestivaler. Kulturnämnden ger stöd till flera av dessa på olika sätt. Någon festival har långsiktigt uppdrag, en del kulturstrategiskt utvecklingsstöd medan de flesta får stöd till utvecklingsprojekt. Festivalerna bidrar både till konstartsutveckling och vidgat deltagande. Många festivaler samverkar med civilsamhället i betydande omfattning, bland annat är det vanligt med volontärarbete. Flera festivaler drivs i föreningsform där beslut om inriktning och utveckling sker enligt demokratiska principer. En festival kan vara första steget för nya invånare att engagera sig. På landsbygden och mindre orter stärker kulturfestivalen gemenskapen och identiteterna. Många kulturfestivaler i Västra Götaland är i nuläget starka aktörer inom evenemangs- och besöksnäringen och flera planerar att utveckla sina internationella åtaganden. Kulturnämnden vill stimulera kulturfestivalerna i regionen och har tagit beslut om en sammanhållen utveckling av regionens festivalverksamhet. Kultur i Väst har fått ett särskilt uppdrag att skapa en plattform för festivalutveckling som erbjuder erfarenhetsutbyte, internationella kontaktnät för kulturfestivaler och kompetensutveckling. Kultur i Väst har också fått i uppdrag att årligen arrangera ett festivalforum. Tillsammans med kommunalförbunden har ett arbete påbörjats för att de tre internationella festivalerna Göteborg Film Festival, Göteborgs Internationella Konstbiennal (GIBCA) och Göteborgs Dans & Teater Festival ska ge avtryck i hela Västra Götaland. Målet är att festivalerna ska inbjuda till aktiv delaktighet lokalt och samtidigt berika kommuner och aktörer med ett internationellt utbud och kontaktnät. UTVECKLINGSINSATSER utveckla stödet till kulturfestivaler genom att stärka samverkan mellan kommuner och ideella arrangörer skapa förutsättningar för kulturfestivalerna att nå och engagera nya målgrupper utveckla regionaliseringen av de tre internationella festivalerna Göteborgs Dans & Teater Festival, Göteborg Film Festival och Göteborgs Internationella Konstbiennal 39 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE

75 40 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Arrangörsutveckling Arrangörerna är centrala aktörer för att både nå och angå en ny publik. Deras uppgift är att spegla vårt samhälle genom att ge utrymme åt gamla och nya kulturella uttryck. Inom civilsamhället och i kommunerna pågår ett omfattande arbete med att arrangera kulturverksamheter av olika slag. Det behövs mer kunskap om hur ett väl fungerande arrangörskap kan fungera idag och ett aktivt arbete för att bredda arrangörsleden. Unga och personer med utländsk bakgrund är dåligt representerade. För att utveckla och bredda arrangörsledet har Kultur i Väst och Riksteatern Väst på uppdrag av kulturnämnden påbörjat arbetet med en strategi för arrangörsutveckling i Västra Götaland. Till det arbetet ska Kulturungdoms kompetens tillföras. Målet är ett center för publikutveckling för att vidga deltagandet. Strategin pekar ut fyra förbättringsområden: delaktighet, samverkan, infrastruktur och organisations- och finansieringsmodeller. UTVECKLINGSINSATS utveckla ett center för publikutveckling enligt strategin för arrangörsutveckling

76 41 Kulturella och kreativa näringar (KKN) I Västra Götalandsregionens tillväxtstrategi VG2020 betonas att möten mellan företag inom kulturella och kreativa näringar och andra företag blir allt viktigare. Regionerna är idag drivande inom detta område eftersom en tydlig nationell politik saknas för närvarande. För att stödja utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna behöver en dialog mellan regional och nationell nivå inledas för att se över hur kultur- och näringspolitiken kan utvecklas i samverkan. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE På den regionala nivån vill kulturnämnden stärka möjligheterna för mindre orter och landsbygd att utvecklas genom kulturella och kreativa näringar. Det kan bland annat ske genom att stimulera och satsa på de kultursystem som finns eller planeras i regionen, exempelvis Granitriket i Bohuslän, Kinnekullebanan, Not Quite i Fengersfors och Glasets hus i Limmared. Det finns ett behov bland verksamma inom kulturella och kreativa näringar av återkommande arenor för samtal och att lyfta fram Västra Götalandsregionens arbete med området nationellt och internationellt. UTVECKLINGSINSATSER verka för ett stärkt interregionalt arbete i syfte att utveckla de kulturella och kreativa näringarna nationellt verka för en utveckling av befintliga och nya kultursystem skapa mötesplatser för verksamma inom kulturella och kreativa näringar

77 42 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED UTBILDNINGSSEKTORN Folkbildning Folkbildningen är civilsamhällets skolform och utgörs av studieförbunden och folkhögskolorna som tillsammans bedriver ett omfattande bildnings- och kompetensarbete för föreningsliv, civilsamhälle och enskilda invånare. De utgör också en central arena för människors eget skapande och är en stor arrangör av kulturprogram. Västra Götalandsregionen är en viktig finansiär av detta arbete tillsammans med nationella myndigheter. Kulturnämnden vill utveckla området genom att stärka lokala stödstrukturer och nätverk i dialog med kommunerna. För att bredda och fördjupa deltagandet i kulturlivet, öka medskapandet och skapa en kultur som angår snarare än bara når invånarna, behövs ökad samverkan mellan folkhögskolor och kulturinstitutioner. Kulturnämnden har därför initierat ett region övergripande nätverk Folkbildning och kultur i samverkan för folkhögskolor, det fria kulturlivet och de regionala kulturinstitutionerna. UTVECKLINGSINSATSER stärka studieförbundens lokala verksamhet i samverkan med kommunerna förbättra den regionala spridningen av och öka antalet aktörer inom Folkbildning och kultur i samverkan

78 43 Eftergymnasial utbildning, fortbildning och kompetensutveckling De eftergymnasiala utbildningarna inom konst- och kulturområdet spelar en viktig roll för samhällets möjlighet att bredda rekryteringen till högre utbildning, vidga konstbegreppet och för att utveckla lokala mötesplatser för konst och kultur. Kulturnämnden stödjer elva olika eftergymnasiala utbildningar inom scenkonst och samtida konst som också har bidrag från Myndigheten för yrkeshögskolan. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE För det fria professionella kulturlivet finns ett stort behov av fortbildning och kompetensutveckling inom scenkonst, musik, film och tv. Kulturakademin Trappan ska möta branschens behov och bevaka utvecklingen nationellt och internationellt. Utbildningarna som Kulturakademin Trappan erbjuder ska också förstärka arbetet med integrationsfrågor genom exempelvis validering och matchmaking. Kompetensutveckling hos de större institutionerna sker i huvudsak inom den ordinarie verksamheten, men de kan också samverka med Kulturakademin Trappan vid behov. För bildkonstnärernas del har kollektivverkstäderna ett liknande uppdrag. Se Samtida konst på sid 23. Kulturnämnden är också en aktiv part i en ny verksamhet för utbildning, kulturupplevelser, eget skapande och forskning i Angered. Målet är att stärka integration och konstartsutveckling, verka för breddad rekrytering och fullföljd gymnasieutbildning. Förutom Västra Götalandsregionen deltar representanter från kommun, akademi, civilsamhälle, kulturverksamheter och folkbildning. UTVECKLINGSINSATSER utveckla nya former för Kulturakademin Trappans verksamhet utveckla den nya verksamheten i Angered

79 44 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE INTERNATIONELL UTVECKLING OCH SAMVERKAN Kulturnämndens internationella arbete Kulturnämndens strategiområde öka internationaliseringen syftar till att vidga och fördjupa kulturutbytet med andra regioner både inom och utanför EU. Det internationella arbetet ska påverka hela samhället, inte bara kulturområdet. Kulturnämnden har fastställt Riktlinjer för ökad internationalisering för att det internationella arbetet ska uppfylla följande mål: utveckla och förnya kulturlivet i Västra Götaland bidra till ökad sysselsättning och ett mångfasetterat näringsliv öka samarbetet vidga och fördjupa kulturbegreppet Den ökade internationaliseringen ska ske genom samverkan mellan kulturutövare och organisationer i Västra Götaland och andra regioner. Ett antal nya tänkbara samarbetsregioner har identifierats och analyserats, vilket resulterat i att kulturnämnden 2014 tecknade ett nytt samarbetsavtal med Vilniusregionen i Litauen och inledde ett ateljéutbytesprogram med Detroit i USA förnyades avtalet med North East England och ett nytt avtal tecknades med regionen Santa Catarina i Brasilien. Kulturnämndens internationella gästateljéprogram inleddes 2002 och omfattar idag ateljéer i Tyskland, Kina och USA. Målsättningen är att erbjuda konstnärer fri tid att skapa, upptäcka nya miljöer och möta nya kulturella mönster numera även genom ateljéstöd till platser konstnären själv föreslår. Flera av de residens som beskrivs under Utveckling konstoch kulturområden kommer också att innebära internationellt utbyte. Det är viktigt att öka ungas möjligheter till rörlighet. Rapporten En underskattad rörelse, som tagits fram på uppdrag av regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden och folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen, visar på stora skillnader beträffande ungas internationella rörlighet beroende på var de bor, socioekonomiska förhållanden och tillgång till information och stöd. Sveriges kulturella och kreativa näringar står idag för en växande andel av den totala exporten. Musikcentrum Väst (MCV) har startat ett kooperativ med ett 40-tal musiker för att, i samverkan med Kultur i Väst, stärka musikexporten som är ett särskilt framgångsrikt område. Skandinaviskt samarbete på regional nivå kretsar mycket kring 8-miljonersstaden med syfte att knyta samman städerna Oslo, Göteborg, Malmö och Köpenhamn med höghastighetståg. För att utveckla idén genomfördes COINCO (Corridor of Innovation and Cooperation), ett infrastrukturprojekt som samlade regioner och kommuner mellan Oslo och Köpenhamn, åren I det fortsatta arbetet verkar kulturnämnden för att kulturperspektivet integreras i processen. UTVECKLINGSINSATSER sluta avtal med ytterligare några samarbetsregioner integrera gästateljéprogram och residensverksamhet i kulturnämndens internationella arbete så att synergieffekter kan uppnås integrera kulturperspektivet i 8-miljonersstaden

80 45 EU Ett mål för kulturnämndens arbete är att EU-nivån ska bli en angelägenhet för regionens kulturliv genom tillgång till nya nätverk, samarbeten och marknader. Av det skälet erbjuder kulturnämnden stöd till kulturverksamheterna för att ansöka om EU-finansiering, delta i projekt, europeiska nätverk och organisationer. Ett annat mål är att strukturfonderna i högre grad ska användas till kulturprojekt. Under programperioden sker detta med interna utbildningar, ökade resurser i form av samverkan med Tillt och Kultur i Väst för hela EU-arbetet samt ökad samverkan med Tillväxtverket och ESF-rådet (Socialfonden) nationellt och regionalt. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Den öppna samordningsmetoden (ÖSM) är en mjuk samarbetsmetod som inom EU tillämpas på politikområden där man inte har lagstiftande rätt gäller bland annat följande teman: ökad tillgänglighet med digitala metoder kulturarv kulturella och kreativa näringar Medlemsstaterna deltar på frivillig grund i en dialogprocess och utbyter kompetenser i tematiska arbetsgrupper, öppna möten och hearings. Arbetet kan resultera i både policyförslag och konkreta åtgärder. I Sverige ligger ansvaret för detta på den nationella nivån vilket innebär att regional och lokal nivå är uteslutna ur ÖSM trots att kulturansvaret i många europeiska länder i stor utsträckning ligger på just dessa nivåer. Eftersom ÖSM har visat sig ha konkreta effekter texter från expertgruppers rapporter återfinns i Europeiska rådets slutsatser vill kulturnämnden att den regionala nivån formellt blir en del av ÖSM. UTVECKLINGSINSATSER stödja kommuner och kommunalförbund så att fler blir ägare av EU-projekt informera om vägar in till EU för att stödja finansiering av regionens kulturverksamheter verka för att den regionala nivån blir en formell samarbetsnivå i ÖSM

81 46 SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM SÅ HÄR HAR KULTUR PLANEN TAGITS FRAM Kulturnämnden antog den 14 oktober 2014 en processplan för arbetet med den regionala kulturplanen. Den föregicks av koncernavdelning kulturs interna diskussioner kring upplägg, innehåll och samverkansparter i arbetet. I processplanen bestämdes att kulturnämndens beslut om kulturplanen skulle tas den 23 september, regionstyrelsens den 6 oktober och regionfullmäktiges den oktober Processplanen listade alla de samverkansparter som, vid sidan av Västra Götalands 49 kommuner, berördes av kulturplansarbetet. Efter att under vintern och våren 2014/2015 ha träffat berörda och mottagit förslag och synpunkter publicerades ett första utkast av kulturplanen på Västra Götalandsregionens hemsida i början av maj. Detta följdes upp med en offentlig hearing den 18 maj för att ge alla möjlighet att framföra sina synpunkter. Kommunerna fick samma möjlighet vid en kulturchefsträff den 20 maj. Efter kulturnämndens presidiums behandling den 3 juni publicerades ett reviderat förslag på hemsidan öppet för synpunkter fram till midsommar 2015.

82 47 SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM SAMVERKANSPARTER Verksamheter med långsiktigt stöd Västra Götalandsregionen arbetar med ett beställar- och utförarsystem. Det innebär att de verksamheter som får kontinuerligt stöd från kulturnämnden arbetar utifrån uppdrag som nämnden och verksamheterna formulerat tillsammans. Med dessa verksamheter har kulturnämnden återkommande samtal i vilka den nya kulturplanen har varit en naturlig del. Särskilda möten har genomförts med Kultur i Väst, Västarvet, Göteborgs Stadsmuseum och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Det fria kulturlivet och andra verksamheter som får kulturstrategiska utvecklingsstöd En öppen inbjudan till fyra delregionala möten skickades till mottagare av kulturstrategiskt stöd och andra berörda. Under dessa möten gavs möjlighet att lämna synpunkter och förslag. För det fria kulturlivet är centrumbildningarna kulturnämndens samtalsparter i första hand. Dessa har kulturstrategiskt stöd från nämnden. Särskilda möten har genomförts med alla centrumbildningar, aktörer inom dansområdet och Teaterförbundets regionråd. Folkbildning, utbildning och andra organisationer Representanter från folkbildning och övrigt organisationsliv bjöds in brett till ovan nämnda delregionala möten. Särskilda möten har genomförts med Riksteatern Västra Götaland, Folkets Hus och Parker, Svenska kyrkan, hembygdsrörelsen, föreningsarkiven samt Göteborgs universitets konstnärliga fakultet. Möten, inklusive workshopar, har också genomförts med företrädare för de delregionala sociala råden samt med studieförbundsdelegationen.

83 48 SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM Nationella minoriteter Rättighetskommitténs kansli arrangerade möten med Samrådet för de nationella minoriteterna, varvid kulturplanen diskuterades. Särskilda möten med Sverigefinska förbundet samt Region Örebro län har också genomförts. Kommunerna Koncernavdelning kultur har en arbetsgrupp med representation från de fyra kommunalförbunden och kulturdirektören i Göteborgs stad. Gruppen träffas flera gånger årligen för att diskutera och genomföra gemensamma utvecklingsinsatser. I samband med dessa möten har även kulturplanen diskuterats. Dessutom har information och workshopar genomförts med varje kommunalförbund. Koncernstab regional utveckling En referensgrupp bestående av representanter för avdelningarna inom koncernstab regional utveckling har haft möjligt att lämna synpunkter. Politiska möten Kulturnämnden: december 2014, januari, april, juni och september Beredningen för hållbar utveckling: 28 april och 23 juni Kommunala presidier med ansvar för kultur området i de fyra delregionerna: Skaraborg den 19 mars, Fyrbodal den 23 april, Boråsregionen den 7 maj, Göteborgsregionens kulturchefsnätverk den 16 oktober 2015.

84 49 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 2016 görs en uppföljning av kulturplanen Resultatet kan komma att påverka kulturplanen som revideras årligen. Uppföljningen av kulturplanen har fokus på genomförda utvecklingsinsatser och kommer att ske inom ramen för kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen till Kulturrådet. En sammanfattande analys om vilken effekt utvecklingsinsatserna har haft för kulturen i Västra Götaland kommer att göras inför beslut om en ny kulturplan. SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM

85 50 KÄLLHÄNVISNINGAR 1. Vision Västra Götaland - Det goda livet 2. EU KOM (2007) Regeringens proposition, 2009/10:3 Tid för kultur, s Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa stadsbidrag till regional kulturverksamhet, En mötesplats i världen 6. It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, N En europeisk digital agenda 8. Pier Luigi Sacco 9. Rätten att delta i kulturlivet Överenskommelse med den sociala ekonomin Hur långt är ett snöre frågor och svar om kulturella och kreativa näringar Redaktör Formgivning Malin Holgersson Bozzanova AB Fotografer Fredrik Svedemyr (s. 22), José Lagunas Vargas (s ), Kultur i Väst (s , 48-49), Patrick Sörquist (s. 1, 7, 10, 12-17, 21, 23-31, 34, 38-41, 45), Ou Zhihang Guangzhou Live (s. 20, 36) Tryck Prinfo Rydins 2015 Västra Götalandsregionen koncernavdelning kultur

86

87

88 Ärende 6

89

90

91

92

93 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet Handläggare: Lars Hillerström Telefon: E-post: Till Ägarutskottet Godkännande för Öresundståg AB att ingå ramoch hyresavtal avseende verkstadsdepå Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta 1. Regionfullmäktige godkänner att Öresundståg AB ingår ramavtal och ett 25-årigt hyresavtal med Region Skåne avseende nyttjande av en verkstadsdepå till självkostnad. Sammanfattning av ärendet Öresundståg är ett gemensamt tågsystem i Sydsverige och Danmark. Aktörerna i tågsystemet är Blekingetrafiken, Hallandstrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Länstrafik, Skånetrafiken, Västtrafik och Danska trafikstyrelsen. På den svenska sidan samordna och organiseras trafiken i Öresundståg AB. Västtrafik AB äger 12% av Öresundståg AB och står för ca tre - fyra procent av trafikkostnaden. Verksamheten inom Öresundståg kräver verkstadskapacitet för att säkerställa underhåll och daglig skötsel. Idag bedrivs underhållet i DSB:s verkstad Helgoland i Danmark. Ägarna till Öresundståg AB har gett bolaget i uppdrag att analysera och utreda olika alternativ till en egen verkstad antingen via eget ägande eller förhyrning. Analysen har kommit fram till att det bästa alternativet är en samhällsägd anläggning. Vid överläggning mellan ägarna i Öresundståg AB har region Skåne som största intressent i den svenska delen av tågsystemet påtagit sig ansvaret att uppföra och hyra ut en verkstadsanläggning till Öresundståg AB. Förutsättning för detta är ett 25-årigt hyresavtal som bygger på självkostnadsprincipen. Kostnaden för verkstaden fördelas mellan ägarna per tågkilometer. Region Skåne vill ha en försäkran att övriga ägare av Öresundståg AB att de ställer sig bakom upplägget. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

94 Datum Diarienummer RS (2) Finansiering Hyran av verkstadsdepån finansieras av ägarna med fördelningsgrunden trafikkilometer. För Västtrafik innebär det en andel av tre fyra procent av depåns hyreskostnad. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga (om det behövs) Framställan från Västtrafik AB och protokollsutdrag Protokoll nr 3 / 2015 punkt 37.2 Besluten skickas till Västtrafik AB

95

96

97

98

99

100

101 Ärende 7

102

103

104

105

106 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret/enhet säkerhet Handläggare: Anne-Lii Kivi Telefon: E-post: Till ägarutskottet Krishanteringen i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige antar Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen Regionstyrelsen beslutar följande för egen del: 1. Regionstyrelsen godkänner rapporten Västra Götalandsregions risk- och sårbarhetsanalys Regionalt elbortfall. 2. Regionstyrelsen uppdrar åt regiondirektören att genomföra aktiviteterna enligt handlingsplanen. 3. Regionstyrelsen godkänner rapporten Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4. Rapporten ska överlämnas till Socialstyrelsen med kopia till Länsstyrelsen i Västra Götaland och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen är en del av Sveriges krishanteringsorganisation. Verksamheter inom regionen har därför att enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap skyldighet att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Därför har Koncernkontoret, Enhet säkerhet tillsammans med företrädare för VGR:s samhällsviktiga verksamheter genomfört en RSA med scenario elbortfall. Sannolikheten för omfattande regionala elavbrott eller effektbrist i elnätet är låg, men kan få omfattande konsekvenser om de inträffar. Stora, komplexa och geografiskt utspridda verksamheter i VGR kan särskilt bli utsatta vid elavbrott eller effektbrist. I denna RSA har sårbarheterna och beroenden identifierats. En handlingsplan har också utarbetats, med förslag på åtgärder för att minska de negativa effekterna. (Se RSA-rapport Regionalt elbortfall med bilagor) Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

107 Datum Diarienummer RS RS (3) Regionen ska vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. (Se Krishanteringsplan ) Regionens risk- och sårbarhetsanalysarbete ska årligen rapporteras till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap enligt MSBFS 2015:4 (Se Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4) Genomförande av beslut Regiondirektören får i uppdrag att, utifrån regionstyrelsens beslutade handlingsplan från risk- och sårbarhetsanalysen Regionalt elbortfall, utse ansvariga för aktiviteterna. Regional krishanteringsplan tillställs samtliga förvaltningar och bolag samt privata vårdgivare genom VGPV. Verksamheternas krisplanering ska utgå från dessa regionala dokument. Beredning Koncernkontoret, enhet säkerhet, har tagit fram förslagen i dialog med Prehospitalt och Katastrofmedicinsk Centrum (PKMC). I beredningsarbetet med risk-och sårbarhetsanalysen Regionalt elbortfall, har berörda förvaltningar under arbetets gång haft möjlighet att inkomma med synpunkter. I beredningsarbetet med krishanteringsplanen har alla regionens förvaltningar/ bolag haft möjlighet att inkomma med synpunkter. Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 bygger på en sammanställning av den åriga säkerhetsredovisningen från regionens förvaltningar och bolag samt risk-och sårbarhetsanalysen Regionalt elbortfall. Utifrån MSB:s framtagna indikationer har genomförts gruppdiskussioner, enkätfrågor och enskilda intervjuer med regionens förvaltningar/bolag. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef

108 Datum Diarienummer RS RS (3) Besluten skickas till För kännedom: Valter Lindström, valter.lindstrom@vgregion.se Rapporten Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 ska före 31 oktober skickas till: socialstyrelsen@socialstyrelsen.se vastragotaland@lansstyrelsen.se registrator@msb.se Hänvisa till: Rapport enligt MSBFS 2015:4 Beslutad Regional krishanteringsplan till regionens alla nämnder, styrelser och bolagsstyrelser samt till privata vårdgivare genom VGPV för kännedom. Beslutad handlingsplan Regionalt elbortfall till utpekade ansvariga.

109 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Regionfullmäktige beslut 2015-XX-XX Dnr RS

110 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 2 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation. Verksamheter inom Västra Götalandsregionen har därför i uppdrag att, inom ramen för den regionala krishanteringsplanen, upprätta en krishanteringsorganisation. Syftet med denna plan är att klargöra roller, ansvar och uppgifter före, under och efter en händelse som påverkar Västra Götalandsregionens nämnder/styrelser/bolag/privata vårdgivare anslutna till VGPV i Västra Götaland. Denna plan bygger bland annat på enligt lagen (2006:544) om extraordinär händelse. Planen fastställdes av regionfullmäktige den XXXX 2015 att gälla under innevarande mandatperiod. Till planen biläggs en kriskommunikationsplan. Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen är övergripande och ersätter tidigare krishanteringsplan Dnr Ann Sofi Lodin Regiondirektör Valter Lindström Koncernsäkerhetschef

111 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Västra Götalandsregionen... 4 Skyddsvärt i Västra Götalandsregionen... 4 Sveriges krishanteringssystem... 5 Tre viktiga principer i Sveriges krishanteringssystem:... 5 Nationell målbild för risk och sårbarhetsarbetet... 5 Samverkan och ledning Gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar... 6 Planering för höjd beredskap (civilt försvar)... 6 Krishantering i Västra Götalandsregionen... 6 Syfte med krishantering i Västra Götalandsregionen... 7 Samhällsviktig verksamhet... 7 Definitioner... 8 Generella förberedelser... 8 Systematiska säkerhetsarbete... 8 Uppföljning... 8 Ansvar för avtal med extern part... 8 Utbildning och övning... 8 Kriskommunikation... 9 Ansvar förebygga och förbereda inför en kris... 9 Krishanteringsprocessen... 9 Regionfullmäktige Regionstyrelsen Nämnder Regiondirektören Koncernsäkerhetschef Beredskapschef Smittskyddsläkare Kommunikationsdirektör Förvaltningschef eller motsvarande Privata vårdgivare anslutna till VGPV Regionservice VGR IT Västfastigheter Västtrafik Krisledningsorganisation Aktiviteter vid en kris Särskild fördelning av aktiviteter samt aktivering av krishantering Regiondirektörens krisledningsstöd Regional krisledningsstab Smittskydd Västra Götaland Samhällsviktiga verksamheter Övriga förvaltningars/ funktioners krisorganisation Bilaga 1 Definitioner Bilaga 2 Lokal krishanteringsplan Bilaga 3 Västra Götalandsregionen krisledningsorganisation Bilaga 4 Västra Götalandsregionen beredskapsorganisation... 22

112 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 4 Inledning Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionens övergripande uppdrag är att bidra till ett gott liv för människorna i Västra Götaland. Det gör vi inom våra tre ansvarsområden: hälso- och sjukvård, tillväxt och utveckling samt kollektivtrafik. I Västra Götalandsregionen uppdrag ingår även att planera för en god krisberedskap, grundad på risk- och sårbarhetsanalyser enligt lagen (2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har identifierat 27 potentiella risker som kan drabba Sverige, dessa är: brand i särskilda objekt dammbrott epizooti fartygskollision förorenad dricksvattentäkt (biologisk kontaminering) förorenad dricksvattentäkt (kemiskt utsläpp) isstorm kemikaliespridning via bomb kärnkraftsolycka pandemi pågående dödligt våld i skolmiljö ras och skred rymdskrot social oro med våldsinslag solstorm storm stöd av/oriktig information störningar i drivmedelsförsörjning störning i elektronisk kommunikation störningar i elförsörjning störningar i livsmedelsförsörjning störningar i transport svaveldimma terrorhandling väpnat angrepp värmebölja översvämning av vattendrag Ovannämnda händelser kan direkt eller indirekt drabba Västra Götalandsregionen och dess innevånare. För att regionen ska kunna hantera oönskade händelser har Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen utarbetats. Den klargör roller, ansvar och uppgifter inför, under och efter en extraordinär händelse, samhällsstörning eller kris. Skyddsvärt i Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har utifrån grundläggande värden tagit fram vad som är skyddsvärt för verksamheterna.

113 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 5 Sveriges krishanteringssystem Alla myndigheter och organisationer har ansvar för sitt eget verksamhetsområde, ett så kallat sektorsansvar. Det ansvaret gäller alltid och i alla situationer. Det geografiska områdesansvaret är ett komplement, vid en kris som berör flera sektorer samtidigt. En sammanhållande aktör pekas ut för de gemensamma insatser som krävs för att hantera krisen. Det innebär inte att den som har det geografiska områdesansvaret tar över ansvaret från någon annan. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället: lokalt (kommunerna) regionalt (länsstyrelserna) nationellt (regeringen) Tre viktiga principer i Sveriges krishanteringssystem: Ansvarsprincipen: Den som ansvarar under normala förhållanden ansvarar även under kris och krig. Närhetsprincipen: Krisen ska hanteras där den inträffar och av närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen: Innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt som möjligt ska vara den samma under normala förhållanden som under en kris. Nationell målbild för risk och sårbarhetsarbetet Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har skrivit en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), att följande nationella målbild ska vara styrande för landstingens/regionernas arbete med risk och sårbarhetsarbete. Landstinget har god kunskap om risker och sårbarhet som kan påverka landstingets verksamhet. Konsekvenserna för den egna verksamheten har analyserats.

114 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 6 Landstinget har en planering för hur risker och sårbarheter ska undanröjas eller minskas. Landstinget har också en planering för hur de ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Landstinget har en god förmåga att hantera en extraordinär händelse, det vill säga att vidta de nödvändiga åtgärder som krävs för att säkerställa att samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas samt att ge invånarna och medier tillräcklig och korrekt information om händelsen. Samverkan och ledning Gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar Utifrån nationella direktiv ska aktörerna inom svenska krishanteringssystemet ha förmåga att begränsa konsekvenser av olyckor och kriser när det inträffar, kunna leda och fatta beslut inom ansvars- och verksamhetsområdet och kunna samverka med andra. Västra Götalandsregionen är en del av det svenska krishanteringssystemet och ska ha en bra förmåga att, utifrån det skyddsvärda, hantera samhällsstörningar. Genom att arbeta i enlighet med av MSB framtagna gemensamma grunder för samverkan och ledning (SOL), läggs grunden för en helhetssyn på hur krisen ska hanteras och ges förutsättningar för en effektiv hantering av händelser som kan påverka samhället negativt. 1 Planering för höjd beredskap (civilt försvar) Varje förvaltning/bolag och privat vårdgivare ansluten till VGPV ska delta i arbete med planering av den verksamhet inom civila försvaret, som regionen ska bedriva under höjd beredskap. Bland annat i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och i förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap beskrivs, vilka förberedelser regionen behöver vidta, för att verksamheterna ska fungera under höjd beredskap. Under höjd beredskap ansvarar regionstyrelsen för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt övrig verksamhet för det civila försvaret som regionen ska bedriva. Krishantering i Västra Götalandsregionen Krishantering är en del av det samlade systematiska säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen och styrs genom säkerhetspolicy och riktlinjer. Arbetet omfattar riskhantering, kontinuitetshantering, hantering av händelse och erfarenhetsåterföring, Västra Götalandsregionen har en skyldighet att förbereda och planera för en god krishantering, grundad på risk- och sårbarhetsanalyser. Detta ansvar regleras av lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Det finns även andra lagar som reglerar landstingets ansvar för arbetet med säkerhet, risk- och krishantering. 2 1 Utifrån MSB:s dokument Samverkan och ledning Gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar. 2 Några exempel är kommunallagen (1991:900), Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), Smittskyddslagen (2004:168), Lag om skydd mot olyckor (2001:778), Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

115 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 7 Syfte med krishantering i Västra Götalandsregionen Syftet med krishanteringen är att trygga människors liv och hälsa, förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö samt att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter. I förlängningen innebär detta även ett skydd av grundläggande värden som demokrati, jämlikhet, rättvisa, integritet och förtroende. Syftet är även att ha en förmåga att sprida tillräcklig och korrekt information om händelsen. En kris har flera dimensioner. Den första är att hantera själva krisen med dess konsekvenser. Den andra är att kunna hantera bilden av krisen. Västra Götalandsregionen ska kunna ge korrekt information till invånare och anställda. Samhällsviktig verksamhet En samhällsviktig verksamhet är av sådan betydelse att bortfall av, eller svår störning i, verksamheten skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. Västra Götalandsregionen har utpekat ett antal verksamheter som samhällsviktiga 3. Dessa är nödvändiga eller mycket väsentliga för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras, så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 3 Alingsås lasarett, Koncernstab kommunikation och externa relationer, Kungälvs Sjukhus, NU-sjukvården, Närhälsan, Privata vårdgivare anslutna till VGPV, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, Regionledning, Regionservice, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Smittskyddsenheten, Skaraborgs Sjukhus, Södra Älvsborgs Sjukhus, VGR IT, Västfastigheter och Västtrafik

116 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 8 Definitioner För att tydliggöra texten används följande definitioner i planen, övriga definitioner finns samlade i bilaga 1. Kris En händelse som drabbar människor och samhälle och/eller hotar Västra Götalandsregionens grundläggande värden och funktioner. Krishantering Förmåga att kunna hantera en kris som inträffar. Bygger både på krislednings- och operativ förmåga. Krisledningsförmåga Förmågan att, inom ett verksamhets- eller ansvarsområde, vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten. Att fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder. Operativ förmåga Förmågan att, inom ett verksamhets- eller ansvarsområdet, snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser. Genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Generella förberedelser Systematiska säkerhetsarbetet Inom ramen för det systematiska säkerhetsarbetet ska varje förvaltning/bolag under första året i mandatperioden genomföra en risk- och sårbarhetsanalys, som grund för genomförande av förebyggande åtgärder samt utformning av lokal krishanteringsplan och lokal krisorganisation, se beslut i Regionfullmäktige , 62. Vid utformningen av den lokala krishanteringsplanen ska kraven enligt bilaga 2 beaktas. Uppföljning Inom ramen för det systematiska säkerhetsarbetet ska varje förvaltning/bolag årligen följa upp och till Koncernkontoret, enhet säkerhet, redovisa en sammanställning av genomförda risk och sårbarhetsanalyser, ändrade förutsättningar, genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden samt risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser (MSBFS 2015:4). Ansvar för avtal med extern part Den som ingår avtal med extern part ansvarar för att risker relaterade till uppdraget analyseras, att kraven på risk- och krishantering samt säkerhet specificeras i avtalet och att uppföljning av avtalade skyddsåtgärder sker. Sekretessavtal ska tecknas med alla ingående parter. I tillämpliga fall ska även säkerhetsskyddslagen tillämpas. Utbildning och övning Enligt lagstiftningen ansvarar regionen för att förtroendevalda och personal får den utbildning som krävs, för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid kris och extraordinära händelser.

117 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 9 Kriskommunikation Den regionala kriskommunikationsplanen, som biläggs Krishanteringsplanen, ska ligga till grund för regional och lokal kriskommunikation. Grundprincipen är, att om flera verksamheter berörs samordnar regiondirektörens krisledningsstöd (pressjouren) informationen. Men berörda förvaltningar äger fortfarande händelsen/informationen. Undantaget är om bedömning görs, att händelsen starkt kan påverka Västra Götalandsregionens varumärke/anseende. Då övertar regiondirektören/pressjouren ägandet av informationen. Se Regional Kriskommunikationsplan. Ansvar förebygga och förbereda inför en kris Regionstyrelsen ansvarar för att en god krisberedskap upprätthålls i regionen. Nämnder, styrelser och bolag har ett ansvar att förbereda och anpassa sin krishantering efter Västra Götalandsregions krishanteringsprocess. Krishanteringsprocessen Krishanteringsprocessen omfattar aktiviteter och åtgärder före, under och efter en kris. Före Utifrån det systematiska säkerhetsarbetet genomföra förebyggande åtgärder Genomföra kontinuerlig omvärldsbevaknings inom sitt ansvarsområde Upprätta organisation för krishantering. Förbereda, utbilda och öva krishanteringsorganisationen. Funktionen Tjänsteman i beredskap ska finnas för samhällsviktig verksamhet (se sid 7). I de samhällsviktiga verksamheter där TiB saknas kan efter överenskommelse en annans förvaltnings TiB eller RTiB företräda förvaltningen. TiB: se definitioner bilaga 1 samt beredskapsorganisation bilaga 4. Övrig verksamhet ska ha en utpekad kontaktfunktion in i förvaltningen/bolaget. Upprätta samverkan och utbyte av kontaktinformation med kommuner, myndigheter, samverkansparter och andra som kan bli berörda vid en kris. Under Aktivera organisation för krishantering. Aktivera kriskommunikationsplan. Informera RTiB och Koncernkontorets pressjour. Upprätta dialog och samverkan med berörda aktörer. Säkerställa att en mål- och lägesbild upprättas och kommuniceras till övriga berörda aktörer i krisen. Se kriskommunikationsplan. Dokumentera krisarbetet. Efter Omhändertagande av personal Återuppbyggnad av drabbade verksamheter. Utvärdering och återrapportering av krisarbetet till regiondirektören. Återkoppling och lärande inför framtiden.

118 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 10 Utöver dessa krav finns ett specifikt ansvar fördelat enligt nedan. Regionfullmäktige Regionfullmäktige fastställer en krishanteringsplan inför varje ny mandatperiod. Regionfullmäktige utser en särskild krisledningsnämnd, som ska vara utbildad och övad. Nämnden ska träda i funktion vid en extraordinär händelse, efter beslut av ordförande eller vice ordförande. Beslut som krisledningsnämnden tar under en extraordinär händelse ska anmälas till följande fullmäktigemöte. Regionstyrelsen Regionstyrelsen har ansvar för att årligen göra en samlad bedömning av Västra Götalandsregionen krishanteringsförmåga och rapportera till den myndighet som regeringen utser. Nämnder Varje nämnd och styrelse (även bolagens styrelser) ansvarar för det systematiska säkerhetsarbetet, vilket även inkluderar krishantering, inom sitt verksamhetsområde. Utifrån genomförd risk- och sårbarhetsanalys beslutas om egna lokala planer inom ramen för Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen. Nämnd och styrelse (även bolagens styrelser) ska årligen följa upp och till Koncernkontoret, enhet säkerhet, redovisa: sammanställning av genomförda risk och sårbarhetsanalyser ändrade förutsättningar genomförda åtgärder som påverkar riskbilden planerade åtgärder som påverkar riskbilden risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser Regiondirektören Regiondirektören ansvarar för krishanteringen i Västra Götalandsregionen. Detta innebär bland annat att: Säkerställa att krisledningsorganisationen skapas, utbildas och övas. Se bilaga 2. Informera chefer och medarbetare i Västra Götalandsregionen samt andra myndigheter och aktörer i samhället, om planens innehåll. Koncernsäkerhetschef Har det övergripande ansvaret för det systematiska säkerhetsarbetet i VGR anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Ansvara för krishanteringsprocessen Utformning av den regionala krishanteringsplanen utifrån lag 2006:544 Bevaka och analysera hot eller risker som påverkar eller kan påverka Västra Götalandsregionen.

119 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 11 Samordna analys av och utvärdera Västra Götalandsregionens samlade arbete före, under och efter en kris. Utifrån regionens analys av det systematiska säkerhetsarbetet före, under och efter en kris, ge strategiska inriktningsmål för övningar samt göra utvärdering. Ansvara för årlig rapportering till regionstyrelsen och andra myndigheter gällande Västra Götalandsregionens krishanteringsförmåga. Se MSB:s föreskrifter MSBFS 2015:4. Beredskapschef Har det övergripande ansvaret för katastrofmedicinsk beredskap i Västra Götalandsregionen, anpassad för skyddsvärda intressen där människors liv och hälsa tillvaratas samt anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: I samverkan med regional katastrofmedicinsk kommitté (RKMK) bereda regional katastrofmedicinsk beredskapsplan för beslut i regionstyrelsen. Ansvara för katastrofmedicinsk planering, utbildning och övning. Utforma ett förslag och rekommendationer för en stabsarbetsplan, som utgångspunkt för stabsarbete hos regionens utpekade samhällsviktiga verksamheter. Erbjuda stöd till förvaltningar/bolag avseende utveckling/utbildning och kvalitetssäkring av stabsarbetet. Upprätthålla funktionerna regional tjänsteman i beredskap (RTiB) och regional beredskapsläkare (RBL) samt att RTiB kan bedöma, aktivera och stödja drabbad förvaltning/bolag samt regionledning. Vid händelse samordna och stödja berörda verksamheter genom regional krisledningsstab på PKMC alternativt som Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML) för hälso-och sjukvården. Ansvara för säkerhetsskydd och signalskydd inom Västra Götalandsregionen. Smittskyddsläkare Har det övergripande ansvaret för upprättandet av krishantering inom sitt verksamhetsområde, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Vid en smittskyddshändelse samordna, stödja/leda berörda verksamheter. Upprätta regional epidemiberedskapsplan med separat pandemiplan, vilka fastställs av regionstyrelsen. Regional epidemiberedskapsplan med separat pandemiplan föreläggs regional katastrofmedicinsk kommitté (RKMK). Kommunikationsdirektör Har det övergripande ansvaret för strukturen och uppbyggnaden av en fungerande kriskommunikation, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris.

120 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 12 Detta innebär även att: Upprätthålla funktionen TiB/pressjour. Vid en kris eller hot om kris upprätta funktion för regional samordning av krisinformation och i vissa fall ledning och styrning av krisinformation. Upprätta kriskommunikationsplan. Förvaltningschef eller motsvarande Förvaltningschef/motsvarande ansvarar för verksamhetens systematiska säkerhetsarbete. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Privata vårdgivare anslutna till VGPV Västra Götalandsregionen har utpekat privata vårdgivare anslutna till VGPV som samhällsviktig verksamhet, vilket innebär att bortfall av eller svår störning i verksamheten skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. Verksamheterna är nödvändiga eller mycket väsentliga, för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras, så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Den samhällsviktiga verksamheten ska ha en Tjänsteman i Beredskap (TiB), nåbar via telefon eller sökare dygnet runt under alla dagar. Privata vårdgivaren som är anslutna till VGPV ska följa Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen Vårdenheten ansvarar för att följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22). Beredskapen ska baseras på planering tillsammans med andra leverantörer och sjukhus. Regionservice Regionservice är inom sin verksamhet ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Utforma krishanteringsklausul och kontinuitetsplan i avtal mellan leverantör av tjänster och varor till Västra Götalandsregionen. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att interna leveranser och tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser. Ingå som expert/samverkansperson i berörda verksamheters krisorganisation alternativt i den regionala krisledningsstaben. VGR IT VGR IT är inom sin verksamhet ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att:

121 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 13 Utforma krishanteringsklausul och kontinuitetsplan i avtal mellan leverantör av tjänster och varor till Västra Götalandsregionen. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att teknisk infrastruktur som kommunikationsnät, datahallar och IS/IT tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser genomförda i samverkan med förvaltningar och bolag. Ingå som expert/samverkansperson i berörda verksamheters krisorganisation alternativt i den regionala krisledningsstaben. Västfastigheter Västfastigheter är inom sin verksamhet ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde (vatten, el, gaser osv.), anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Utforma krishanteringsklausul och kontinuitetsplan i avtal mellan medialeverantör (vatten, el, gaser osv.) och Västra Götalandsregionen. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att interna leveranser och tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser. Ingå som expert/samverkansperson i berörda verksamheters krisorganisation alternativt i den regionala krisledningsstaben. Västtrafik Västtrafik är ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde och dess underleverantörer, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Planera och förbereda för att vid behov kunna genomföra evakuering av människor samt transport av varor och produkter. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att interna leveranser och tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser. Ingå som expert/samverkansperson i berörda verksamheters krisorganisation alternativt i den regionala krisledningsstaben. Krisledningsorganisation Varje förvaltning/bolag och samhällsviktiga verksamhet har ett ansvar att hantera en kris och dess konsekvenser, men också ansvar för sin del i krishanteringssystemet i Västra Götalandsregionen. Aktiviteter vid en kris Följande aktiviteter är styrande för respektive förvaltning/bolag, inklusive samhällsviktig verksamhet, vid en kris: Aktivera krisledningsorganisationen. Aktivera kriskommunikationsorganisationen.

122 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 14 Informera och samverka med RTiB. Upprätta dialog och samverkan med berörda aktörer. Säkerställa att lägesbild upprättas och kommuniceras till övriga berörda aktörer i krisen. Se kriskommunikationsplan. Dokumentera krisarbetet. Efter krisen utvärdera och återrapportera krisarbetet till regiondirektören. Särskild fördelning av aktiviteter samt aktivering av krishantering Krisledningsnämnd Aktivering Regiondirektören informerar ordförande i krisledningsnämnden vid hot om eller inträffad kris. Krisledningsnämndens ordförande, alternativt vice ordförande, fattar beslut i varje enskilt fall om händelsen är av sådan art (extraordinär händelse) att krisledningsnämnden ska aktiveras. Uppgifter vid extraordinära händelser Vid extraordinära händelser får krisledningsnämnden enligt lag fatta beslut om att överta hela eller delar av beslutsrätten från annan nämnd i Västra Götalandsregionen, i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsen. Beslut som krisledningsnämnden tar under en extraordinär händelse ska anmälas till följande fullmäktigemöte. Regiondirektören Aktivering Regiondirektören aktiveras av ansvarig förvaltnings-/funktionschef/motsvarande eller av regional tjänsteman i beredskap (RTiB), när en kris inträffar eller förväntas inträffa och kan allvarligt påverka Västra Götalandsregionen verksamhet. Uppgifter vid hot om eller inträffad kris Regiondirektören leder den strategiska krissamordningen. Den strategiska samordningen innebär bland annat att: initiera och informera krisledningsnämnden vid behov utse ansvarig funktion för operativ ledning/samordning av krisen vid behov upprätta en stab för strategisk samordning vars uppgift är att o följa krishanteringsarbetet o fastställa målbild för hanteringen av krisen o samordna krisinformationen och utforma en regional lägesbild o strategisk samverkan med övriga berörda samhällsfunktioner o staben bemannas inledningsvis av regiondirektörens krisledningsstöd. Till regiondirektörens förfogande finns den samlade krisledningsorganisationen. Se bilaga 3. Regiondirektörens krisledningsstöd Aktivering

123 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 15 Krisledningsstödet aktiveras om grundläggande värden och skyddsvärda objekt är hotade eller påverkade av en kris. Krisledningsstödet kan se olika ut, beroende på krisens art. Kommunikations- och säkerhetsstrategisk kompetens ska dock alltid vara en del i stödet. Samverkan ska alltid ske med RTiB. Uppgifter vid hot om kris eller kris Regiondirektörens krisledningsstöds uppgifter är att Följa att krishanteringsarbetet fungerar och att nödvändig samordning upprättas. Analysera och bearbeta uppgifter om händelsen och ta fram långsiktiga konsekvensanalyser. Samla in uppgifter om händelsen och ge förslag till regionledningen på inriktning av strategiska insatser. Efter beslut av regiondirektören ta ansvar för och leda kriskommunikationen i Västra Götalandsregionen, se kriskommunikationsplan. Kan ingå i regional krisledningsstab alternativt i RKML Regional krisledningsstab 4 Aktivering Regional krisledningsstab aktiveras på initiativ av RTiB vid hot om eller inträffad allvarlig händelse eller extraordinär händelse. Uppgifter: Vid hot om eller kris som berör förvaltningar/bolag i regionen, upprätta en regional krisledningsstab som samordnar och stödjer berörda verksamheter. Upprätta en regional lägesbild, i samverkan med koncernstab kommunikation och externa relation, se kriskommunikationsplan. Vid en extraordinär händelse tar krisledningsnämnden över ledningsansvaret och regionala krisledningsstaben har en stödjande funktion gentemot krisledningsnämnden. 4 Regional krisledningsstab benämns vid en katastrofmedicinsk händelse Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML), se Regionala Katastrofmedicinska beredskapsplanen

124 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 16 Smittskydd Västra Götaland Aktivering Kontakt tas med jourhavande TiB/smittskyddsläkare via någon av Västra Götalandsregionens sjukhusväxlar eller RTiB. Uppgifter Smittskyddsläkaren har ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet inom regionen och ska planera, organisera och leda smittskyddet och verka för effektivitet, samordning och likformighet. Under en pandemi ansvarar smittskyddsläkaren för epidemiledningen (Se vidare: Socialstyrelsen; Beredskapsplanering för pandemisk influensa, Kommunikationsplanering för pandemisk influensa och Beredskapsläkemedel tillgång och tillgänglighet) Samhällsviktiga verksamheter En samhällsviktig verksamhet är av sådan betydelse att bortfall av eller svår störning i verksamheten skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. Verksamheterna är nödvändiga eller mycket väsentliga för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras, så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Västra Götalandsregionen har utpekat följande verksamheter som samhällsviktiga verksamheter: Alingsås lasarett Koncernstab kommunikation och externa relationer Kungälvs Sjukhus NU-sjukvården Närhälsan Privata vårdgivare anslutna till VGPV Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Regionledningen Regionservice Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs Sjukhus Smittskydd Västra Götaland Södra Älvsborgs Sjukhus VGR IT Västfastigheter Västtrafik Den samhällsviktiga verksamheten ska ha en Tjänsteman i Beredskap (TiB), nåbar via telefon eller sökare dygnet runt under alla dagar. I de samhällsviktiga verksamheter där TiB saknas kan efter överenskommelse en annans förvaltnings TiB eller RTiB företräda förvaltningen. Övriga förvaltningars/ funktioners krisorganisation Aktivering Respektive förvaltning aktiveras genom sin utpekade kontaktfunktion.

125 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 17 Bilaga 1 Definitioner Bild: Hotskala och termer inom krisberedskap Allvarlig händelse Extraordinär händelse Geografiskt områdesansvar Höjd beredskap Katastrof Kris Krishantering Händelse som är så omfattande att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. (Lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) Geografiskt områdesansvar har kommuner, länsstyrelser och regeringen. De ska verka för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder i en krissituation. I händelse av allvarlig incident och hot mot Sveriges säkerhet och nationella intressen, kan regeringen fatta beslut om höjd beredskap. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller höjd beredskap. Är Sverige i krig råder höjd beredskap Allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav, trots adekvata åtgärder, inte längre kan upprätthållas. En händelse som drabbar människor och samhälle och/eller hotar Västra Götalandsregionens grundläggande värden och funktioner. Förmåga att kunna hantera en kris som inträffar. Bygger både på krisledningsförmåga och operativ förmåga.

126 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 18 Krisledningsförmåga MSB Operativ förmåga RBL Riskhantering RKML RTiB Samhällsstörning Samhällsviktig verksamhet Sektorsansvar SKL Systematiskt säkerhetsarbete Förmågan, inom ett verksamhets- eller ansvarsområde, att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten. Fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Förmågan, inom ett verksamhets- eller ansvarsområdet, att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser. Genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Regional beredskapsläkare Riskhantering handlar delvis om ledningens strategi för att styra organisationen, att arbeta för en högre säkerhet, utveckling av styrmedel, ansvarsfördelning mm. Riskhantering ses som koordinerade aktiviteter för att styra och kontrollera en organisation med avseende på dess risker. Regional Katastrofmedicinsk Ledning Regional Tjänsteman i beredskap Företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället En samhällsviktig verksamhet uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Sektorsansvar har myndigheter för en särskild del av samhället eller en särskild fråga, det vill säga en sektor. Sveriges Kommuner och Landsting Arbetet omfattar: Riskhantering är samordnade aktiviteter för att leda och styra en organisation med avseende på risk. Landsting och regioner ska enligt lag genomföra risk-och sårbarhetsanalyser där samhällsviktiga verksamheter, kritiska beroenden och planerade och genomförda åtgärder med hänsyn till analysens resultat ska ingå. Kontinuitetshantering är planering för att kunna upprätthålla verksamhet och processer för att skapa en nödvändig förmåga till funktionalitet oavsett händelse Hantering och erfarenhetsåterföring är att, från incidenthantering till krishantering, skapa förutsättningar för

127 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 19 TiB att en händelse effektivt ska kunna tas om hand och för att den samhällsviktiga verksamheten ska upprätthållas. Och att efter en händelse analysera, utvärdera och återföra erfarenheter till regionens övriga verksamheter. Tjänsteman i Beredskap Funktion inom Västra Götalandsregionen som har kunskap om sin egen organisation har kunskap om Västra Götalandsregionens Krishanteringsorganisation har hög tillgänglighet (beredskap dygnet runt alla dagar på året) är lätt att kontakta för andra aktörer samt kunna svara inom en kortare tidsperiod har tydligt ansvar med befogenhet att vidta åtgärder utifrån sitt uppdrag Bilaga 2 Lokal krishanteringsplan Vid utformningen av den lokala krishanteringsplanen ska följande krav beskrivas

128 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 20 hur förvaltningen/bolag ska organisera sig under en händelse (krishanteringsorganisationen) hur krishanteringsorganisationen leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en händelse. vilka lokaler för ledningen och samverkan som finns att disponera rutin hur krishanteringsorganisationen ska aktiveras beslutsordning, med angivna mandat, för krishanteringsorganisationen hur den operativ ledning bedrivs hur samverkan bedrivs hur omvärldsbevakningen bedrivs hur en lägesbild tas fram hur kriskommunikationen ska bedrivas hur analys av händelseutveckling av en händelse, på kort eller lång sikt, ska genomföras hur kris/katastrofplanen hålls aktuell, genom årlig kontroll och vid behov revidering hur kraven för krishanteringsorganisationen personal blir tillgodosedda, angående utbildning om sin och regionens roll och ansvar vid en händelse/kris/katastrof hur kraven för krishanteringsorganisationens personal blir tillgodosedda, angående utbildning om andra relevanta aktörers roller och ansvar vid en händelse/kris/katastrof rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade händelser och övningar hur lokalerna i den egna krishanteringsorganisationen är utrustade och testade med en uthållighet om minst en vecka avseende: o el-försörjning och reservkraftförsörjning o it-försörjning o tekniska system för kommunikation och samlad lägesbild (t.ex. Rakel och WIS) o tillgång till vatten för hantering av mat, dryck och hygien en utpekade alternativ lokalisering för förvaltningens krishanteringsorganisation

129 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 21 Bilaga 3 Västra Götalandsregionen krisledningsorganisation Vid extraordinära händelser får krisledningsnämnden fatta beslut om att överta hela eller delar av beslutsrätten från annan nämnd i Västra Götalandsregionen, i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsen. Regiondirektören utser vid behov ansvarig funktion för operativ ledning/samordning av krisen, om det inte tydligt framgår av gällande lagstiftning eller fastställda krishanteringsplaner, (exempel på detta är Smittskydd vid pandemi, RKML vid katastrofmedicinsk samordning).

130 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 22 Bilaga 4 Västra Götalandsregionen beredskapsorganisation Regiondirektören larmas av ansvarig förvaltnings-/funktionschef/motsvarande när: En allvarlig händelse inträffar eller förväntas inträffa och kan allvarligt påverka Västra Götalandsregionen verksamhet negativt Är läget akut aktiveras regiondirektören genom regional tjänsteman i beredskap (RTiB). Västra Götalandsregionen har utpekat som samhällsviktig verksamhet: Alingsås lasarett, Koncernstab kommunikation och externa relationer Kungälvs Sjukhus NU-sjukvården Närhälsan Privata vårdgivare anslutna till VGPV Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Regionledningen Regionservice Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs Sjukhus Smittskydd Västra Götaland Södra Älvsborgs Sjukhus VGR IT Västfastigheter Västtrafik Dessa ska ha en TiB som kontaktpunkt in i förvaltningen. Vid befarad händelse eller händelse ska RTiB alltid aktiveras.

131 Ärende 8

132

133

134 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anita Wessman Telefon: E-post: Till Ägarutskottet Kommunalförbundet avancerad strålbehandling ansvarsfrihet för 2014 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta 1. Årsredovisningen för Kommunalförbundet avancerad strålbehandlinggodkänns och direktionen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen är medlem av kommunalförbundet avancerad strålbehandling. Medlemmar är de sju landsting som bedriver universitetssjukhus. Kommunalförbundets ändamål och uppgift är att skapa förutsättningar för en nationell anläggning för avancerad strålbehandling, uppföra anläggningen och svara för driften av anläggningen. Strålbehandlingsverksamheten bedrivs under namnet Skandionkliniken. Kommunalförbundet har lämnat årsredovisning för Revisorerna tillstyrker i sin revisionsberättelse för 2014 att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen. Fördjupad beskrivning av ärendet Västra Götalandsregionen har tillsammans med landstingen i Uppsala län, Landstinget i Östergötland, Region Skåne, Stockholms läns landsting, Västerbottens läns landsting och Örebro läns landsting bildat kommunalförbundet Avancerad strålbehandling. Samtliga landsting bedriver universitetssjukhus. Kommunalförbundets ändamål och uppgift är att skapa förutsättningar för en nationell anläggning för avancerad strålbehandling, uppföra anläggningen och svara för driften. Resultatet för 2014 blev tkr och det egna kapitalet var vid årets utgång tkr. Kommunallagens krav på ekonomi i balans är inte uppfyllt. Förbundet har ett långsiktigt finansiellt mål och en handlingsplan för att täcka ackumulerade negativa resultat. Revisorerna har i sin revisionsrapport tillstyrkt att direktionen och dess enskilda ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

135 Datum Diarienummer RS Koncernkontoret 2 (2) Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Beslutet skickas till Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Ann Söderström Joakim Björck Anita Wessman

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156 Ärende 9

157

158

159 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontor Ekonomi Handläggare: Leman Isik Telefon: E-post:leman.isik@vgregion.se Till Ägarutskottet Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling: Budget 2016 samt plan för verksamheten Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige besluta följande: 1. Verksamhetsplan och budgetram för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling avseende godkänns. Sammanfattning av ärendet Direktionen för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling har överlämnat förslag till budget med plan för verksamhet och ekonomi avseende 2016 samt plan för ekonomi Enligt förbundsordningen har respektive förbundsmedlems fullmäktige att ta ställning till budgetramen. Fördjupad beskrivning av ärendet Enligt den föreslagna ekonomiska planen beräknar kommunalförbundet gå med ackumulerat underskott till och med 2018 med 6676 tkr. Medlemslandstingen i kommunalförbundet står som garanter för kommunalförbundet. Verksamheten skall dock bära sina egna kostnader d v s patientintäkter avses att täcka kostnaderna. Direktionen har efter dialog med landstingsledningar och landstingsdirektörer fastställt en modell där 50 % av årskostnaden betalas som ett abonnemang medan 50 % betalas som en kostnad per behandlingstillfälle. Enligt beslut i direktionen används modellen med helårseffekt från och med För Västra Götalandsregionen innebär detta en abonnemangskostnad om tkr för Beredning Koncernkontoret har berett ärendet och föreslår att verksamhetsplan och budgetram för Kommunalförbundet för Avancerad Strålbehandling godkänns för år Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

160 Datum (2) Diarienummer RS Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Budget 2016 samt verksamhetsplan för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling. Fördelning av abonnemangskostnad per län

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172 Budgetförslag 2016 samt plan för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (Alla belopp i tkr) Fastställd Förslag Plan Plan Intäkter Abonnemang Vårdintäkter - Fraktion Externa vårdintäkter Övriga intäkter Finansiella intäkter Summa intäkter kliniken Intäkter hotelloperatör Totalsumma intäkter Kostnader Personal Löner fast personal Löner rotation PO-pålägg 38,46% Kringkostnader rotation Övriga personalkostnader Arvoden direktion/revisorer Serviceavtal - IBA Varian Övriga avtal Köpta tjänster Hyror - Kliniken Kontorsplatser bodetablering Lägenheter Drift fastighet - Akademiska Hus El, värme, kyla etc Förbrukningsinventarier/material Försäkringar Avskrivningar Övriga kostnader / oförutsett Finansiella kostnader Summa kostnader kliniken Kostnader hotelloperatör - Hyra + drift Avskrivningar Summa kostnader hotelloperatör Totalsumma kostnader Resultat kliniken Resultat hotellet Prel ackumulerat resultat

173 Fastställd Förslag Plan Plan Investeringar utrustning Slutbet. strålutrustning Slutbet. dosplaneringssystem Option tredje gantryt - - Övriga investeringar Summa investeringar Index Uppräkningarna är baserade på SKL's indexanalyser. Undantagna är posterna för serviceavtal IBA samt räntekostnader, dessa belopp är fasta. Avskrivningar Budgeten är beräknad på den investeringsplan som är gjord med hittills antagna avskrivningstider. Dock pågår en analys om komponentavskrivning som ska vara klar innan anläggningen börjar skrivas av. Om komponentavskrivningsmetoden införs så kommer det att påverka de budgeterade avskrivningarna. Tredje gantryt Investeringsbudgeten är gjord på nuvarande uppdrag. Mot slutet av perioden kan det bli aktuellt att göra ett avrop av det tredje gantryt, vilket då påverkar de budgeterade investeringsramarna

174 Fördelning abonnemang efter Bud Län Folkmängd % Fördelningsnyckel folkmängd i län 1 Stockholm % Uppsala % Södermanland % Östergötland % Jönköping % Kronoberg % Kalmar % Gotland % Blekinge % Skåne % Halland % Västra Götaland % Värmland % Örebro % Västmanland % Dalarna % Gävleborg % Västernorrland % Jämtland % Västerbotten % Norrbotten %

175 get 2015 n enligt befolkningsstatistik 31 dec 2014 SCB

176 Ärende 10

177

178

179 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Frida Bjurström Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Yttrande över motion av Hanna Wigh (SD) om att ta ansvar för de med narkolepsi Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Hanna Wigh (SD) har i en motion från oktober 2014 föreslagit att Västra Götalandsregionen ska inrätta en sjukvårdsmottagning för narkolepsi och initiera en sjukvårdskonferens om narkolepsi. Motionen har remitterats till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, styrelsen för NU-sjukvården, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och östra hälso- och sjukvårdsnämnden samt till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för sammanställning och förslag till yttrande. Samtliga remissinstanser anser att de insatser som Västra Götalandsregionen erbjuder för patientgruppen är tillräckliga. Förslaget är därför att motionen avslås. Beredning Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har i sitt svar på motionen bedömt att insatserna för patientgruppen är tillfyllest. Vid Drottning Silvias Barnsjukhus pågår forskning, en doktorandtjänst har inrättats och flera forskningsprojekt bedrivs i samarbete med såväl nationella som internationella forskargrupper. Vid Drottning Silvias Barnsjukhus har bildats ett centrum, som är unikt för Sverige, för narkolepsi hos barn där ett team bestående av läkare, sjuksköterska, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator följer alla barn i Göteborg. Teamet kan vid behov samordna uppföljning och behandling av patienter från andra delar av Västra Götaland. Centrum för narkolepsi deltar i familjeinformation såväl på mottagningen som vid Ågrenska (ett nationellt kompetenscentrum för sällsynta diagnoser) och finns representerat i styrgruppen för nationella kvalitetsregistret. Västra Götalandsregionen betalar även för familjeveckor på Ågrenska. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

180 Datum Diarienummer RS (2) Vuxenpatienter med narkolepsi sköts huvudsakligen av neurologmottagningarna och vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ett vuxenneurologiskt team etablerats för dessa patienter. Styrelsen för NU-sjukvården gör samma bedömning som SU:s styrelse. Patienter med narkolepsi omhändertas i NU-sjukvården på barnkliniken och neuro-/rehabiliteringskliniken, och båda klinikerna har ett välfungerande omhändertagande av patienterna. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden anser att motionen ska avslås eftersom motionärens förslag redan är omhändertagna i befintliga mottagningar och uppdrag. Av samma skäl anser Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd att motionen ska anses besvarad. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har behandlat ärendet den 2 september 2015 och föreslagit att motionen ska avslås. De insatser som Västra Götalandsregionen erbjuder för patientgruppen bedöms vara tillräckliga. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Koncernavdelningschef Bilagor Motionen Remissbrev Yttrande från styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Yttrande från styrelsen för NU-sjukvården Yttrande från östra hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Yttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen Beslutet skickas till för kännedom Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Styrelsen för NU-sjukvården Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

181

182

183

184

185 Västra Götalandsregionen 1 (3) Yttrande Datum Diarienummer RS och HS Till regionstyrelsen Yttrande över motion av Hanna Wigh (SD) om att ta ansvar för de med narkolepsi Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Hanna Wigh (SD) har i en motion föreslagit att Västra Götalandsregionen ska inrätta en sjukvårdsmottagning för narkolepsi och initiera en sjukvårdskonferens om narkolepsi. Motionen har remitterats till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, styrelsen för NU-sjukvården, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och östra hälso- och sjukvårdsnämnden samt till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för sammanställning och förslag till yttrande. Samtliga remissinstanser anser att de insatser som Västra Götalandsregionen erbjuder för patientgruppen är tillräckliga. Förslaget är därför att motionen avslås. Fördjupad beskrivning av ärendet Det ökade antalet insjuknade i narkolepsi i samband med vaccinationen med Pandemrix 2009 har lett till flera nationella och regionala aktiviteter. För att stödja familjer som drabbats av narkolepsi i samband med vaccinering med Pandemrix har Socialstyrelsen på sin hemsida samlat information om sjukdomen och vad sjukvård, socialtjänst och myndigheter gör. Läkemedelsverket i samverkan med barn- och vuxenneurologer skapade 2012 ett nationellt kvalitetsregister för narkolepsi. Detta gör det möjligt att följa sjukdomsförlopp och bedöma behandlingsresultat. Registret skapar också förutsättningar för kunskapsspridning inom landet och därmed mer jämlik vård. Samtliga barn- och vuxenneurologer som sköter patienter med narkolepsi har kontaktats och uppmanats ansluta sig till registret. Ansvariga för kvalitetsregistret har vid två tillfällen under 2014 anordnat erfarenhetsmöten på olika platser i Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

186 Datum (3) Diarienummer RS och HS landet. All personal som vårdar patienter med narkolepsi har bjudits in till dessa möten för att utbyta erfarenheter och ta del av föreläsningar från erfarna specialister. Västra Götalandsregionen, Region Halland, Narkolepsiföreningen Sverige och Ågrenska anordnade tillsammans en konferens 2013 om narkolepsi med nationella och internationella föreläsare. Konferensen riktade sig till personal som vårdar patienter med narkolepsi. Trots det ökade antalet insjuknade i samband med Pandemrix-vaccinationen för H1N1-pandemin är narkolepsi fortfarande en sällsynt diagnos. Förekomsten i västvärlden är personer per invånare. I Västra Götaland finns nu cirka personer med sjukdomen. Incidensen har normaliserats och få nya patienter upptäcks. Sammanställning av inkomna yttranden Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har i sitt svar på motionen bedömt att insatserna för patientgruppen är tillfyllest. Vid Drottning Silvias Barnsjukhus pågår forskning, en doktorandtjänst har inrättats och flera forskningsprojekt bedrivs i samarbete med såväl nationella som internationella forskargrupper. Vid Drottning Silvias Barnsjukhus har bildats ett centrum, som är unikt för Sverige, för narkolepsi hos barn där ett team bestående av läkare, sjuksköterska, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator följer alla barn i Göteborg. Teamet kan vid behov samordna uppföljning och behandling av patienter från andra delar av Västra Götaland. Centrum för narkolepsi deltar i familjeinformation såväl på mottagningen som vid Ågrenska (ett nationellt kompetenscentrum för sällsynta diagnoser) och finns representerat i styrgruppen för nationella kvalitetsregistret. Västra Götalandsregionen betalar även för familjeveckor på Ågrenska. Vuxenpatienter med narkolepsi sköts huvudsakligen av neurologmottagningarna och vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ett vuxenneurologiskt team etablerats för dessa patienter. Styrelsen för NU-sjukvården gör samma bedömning som SU:s styrelse. Patienter med narkolepsi omhändertas i NU-sjukvården på barnkliniken och neuro- /rehabiliteringskliniken, och båda klinikerna har ett välfungerande omhändertagande av patienterna. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden anser att motionen ska avslås eftersom motionärens förslag redan är omhändertagna i befintliga mottagningar och uppdrag. Av samma skäl anser Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd att motionen ska anses besvarad.

187 Datum (3) Diarienummer RS och HS Sammanfattande bedömning De insatser som Västra Götalandsregionen erbjuder för patientgruppen bedöms vara tillräckliga. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga 1. Motionen 2. Yttrande från styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset 3. Yttrande från styrelsen för NU-sjukvården 4. Yttrande från östra hälso- och sjukvårdsnämnden 5. Yttrande från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Beslutet skickas till Regionstyrelsen

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203 Ärende 11

204

205

206

207 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Frida Bjurström Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Yttrande över motion av Eva Olofsson med flera (V) om att starta mobil röntgen i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ges i uppdrag att ytterligare kartlägga och utreda förutsättningarna för mobil röntgenverksamhet i Västra Götalandsregionen. Utredningen ska leda fram till ett förslag till beslut om, och i så fall i vilken omfattning, mobil röntgenverksamhet ska införas i Västra Götalandsregionen. 2. Motionen är därmed bifallen. Sammanfattning av ärendet Eva Olofsson med flera (V) har i en motion från november 2014 föreslagit att regionstyrelsen ska utreda hur mobil röntgen kan användas i olika delar av Västra Götaland, i helt egen regi eller i samarbete med kommunerna. Norra och södra hälso- och sjukvårdsnämnden, styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset och för Skaraborgs sjukhus och primärvårdsstyrelsen har yttrat sig kring motionen. Remissinstanserna, förutom södra hälso- och sjukvårdsnämnden, är positiva till vidare utredning av mobil röntgenverksamhet. Motionen föreslås därför bifallas. Den kommande utredningen bör ta hänsyn till remissinstansernas bidrag. Beredning Frågan om mobila enheter för röntgenundersökningar har diskuterats inom de flesta förvaltningar inom VGR, och 2012 togs en omfattande rapport fram vid SU. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset ser nyttan med mobil röntgenverksamhet framför allt för äldre som genom en uppsökande verksamhet kan slippa transport till sjukhus för enklare röntgenundersökningar. Den uppsökande verksamheten gäller inte besök i patientens hem utan endast på anpassade sjukhem och äldreboende. Inom Skaraborgs Sjukhus har diskussion också tidigare förts med Tidaholmsanstalten om möjligheten till en mobil lösning för att undvika externa Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

208 Datum Diarienummer RS (3) transporter av säkerhetsmässigt högklassade interner i behov av röntgen. Vidare har nyttan diskuterats av en mobil enhet vid TBC-utbrott på flyktingmottagningar med stort antal geografiskt samlade patienter som skall undersökas. Både styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skaraborgs Sjukhus bedömer också att en mobil röntgenverksamhet bör kunna avlasta transportorganisationen, ofta ambulans, och röntgen-avdelningarna. Kostnaderna för verksamheten kan bli relativt sett höga men troligen ändå samhällsekonomiskt lönsamt. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig positiv att utreda frågan om mobila röntgenenheter i Västra Götalandsregionen. Nämnden föreslår att utredningen också skall omfatta möjlighet att inom ramen för VGPV erbjuda slätröntgen på vårdcentralerna. Primärvårdsstyrelsen ställer sig också positiv till motionärernas intention och lyfter att det finns goda exempel från bland annat Skåne och Norge. Primärvårdsstyrelsen menar att vissa frågor behöver belysas i en utredning, som om Västra Götalandsregionens geografiska storlek kommer innebära svårigheter för att även mobil röntgenverksamhet ska finnas tillgänglig inom rimligt avstånd. Vidare menar primärvådsstyrelsen att det viktigt att den mobila röntgenutrustningen håller så hög kvalité att kompletterade undersökningar i största mån kan undvikas. Utredningen bör också titta på kopplingen mellan mobil röntgen och primärvårdens jourmottagningar, och vad som krävs av länets kommuner för att verksamheten ska fungera. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att motionen avslås med hänvisning till att flertalet av äldre med behov av kommunal hemtjänst och hemsjukvård idag bor i eget boende och att trenden är att andelen äldre boende på kommunernas äldreboenden minskar. Nämnden anser i linje med detta att de fördelar mobil röntgen kan ge kommer att vara begränsade till endast en liten andel av mål-gruppen. Dessutom anförs att andra undersökningstekniker, såsom ultraljud och datortomografi, i det enskilda fallet kan vara bättre alternativ, och åtminstone datortomografi för närvarande knappast är aktuellt att utföra mobilt. Vidare påpekas att Västra Götalandsregionen bör ta del av resultaten, inklusive hälsoekonomiska analyser, från projekt i Skåne och inom Stockholms läns landsting innan beslut fattas om utredning av hur mobil röntgen kan användas i olika delar av Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har behandlat ärendet den 2 september 2015 och bedömt att det inom Västra Götalandsregionen kan det finnas förutsättningar för att etablera mobil röntgenverksamhet. För optimal utformning och beslut krävs ytterligare kartläggning och utredning med beaktande bland annat av vilka särskilda boenden som skulle kunna vara aktuella och var de finns, vilka köravstånden är, hur lång tid varje undersökning inklusive transport kan tänkas att ta, vilka kriterier som skall gälla för vilka undersökningar, teknisk kvalitet, omfattning, kostnader, kommunernas medverkan, eventuell samordning med primärvårdens jourmottagningar. Vidare bör

209 Datum Diarienummer RS (3) erfarenheter från Region Skåne, Stockholms läns landsting och eventuellt Norge inhämtas. Beroende på utfallet av kartläggning och utredning kan man tänka sig olika lösningar, med en eller flera mobila enheter som täcker olika delar av regionen. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Koncernavdelningschef Bilagor Motionen Yttrande från Styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset Yttrande från styrelsen för Skaraborgs sjukhus Yttrande från Primärvårdsstyrelsen Yttrande från Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande från Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen Beslutet skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen för genomförande Ann Söderström Styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset för kännedom Yttrande från styrelsen för Skaraborgs sjukhus för kännedom Yttrande från Primärvårdsstyrelsen för kännedom Yttrande från Norra hälso- och sjukvårdsnämnden för kännedom Yttrande från Södra hälso- och sjukvårdsnämnden för kännedom

210

211

212

213

214 Västra Götalandsregionen 1 (3) Yttrande Datum Diarienummer RS och HS Till regionstyrelsen Yttrande över motion av Eva Olofsson m fl (V) om att starta mobil röntgen i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ges i uppdrag att ytterligare kartlägga och utreda förutsättningarna för mobil röntgenverksamhet i Västra Götalandsregionen. Utredningen ska leda fram till ett förslag till beslut om, och i så fall i vilken omfattning, mobil röntgenverksamhet ska införas i Västra Götalandsregionen. 2. Motionen är därmed bifallen. Sammanfattning av ärendet Eva Olofsson m fl (V) har i en motion föreslagit att regionstyrelsen ska utreda hur mobil röntgen kan användas i olika delar av Västra Götaland, i helt egen regi eller i samarbete med kommunerna. Norra och södra hälso- och sjukvårdsnämnden, styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset och för Skaraborgs sjukhus och primärvårdsstyrelsen har yttrat sig kring motionen. Remissinstanserna, förutom södra hälso- och sjukvårdsnämnden, är positiva till vidare utredning av mobil röntgenverksamhet. Motionen föreslås därför bifallas. Den kommande utredningen bör ta hänsyn till remissinstansernas bidrag. Sammanställning av inkomna yttranden Frågan om mobila enheter för röntgenundersökningar har diskuterats inom de flesta förvaltningar inom VGR, och 2012 togs en omfattande rapport fram vid SU. Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

215 Datum (3) Diarienummer RS och HS Styrelsen för SU ser nyttan med mobil röntgenverksamhet framför allt för äldre som genom en uppsökande verksamhet kan slippa transport till sjukhus för enklare röntgenundersökningar. Den uppsökande verksamheten gäller inte besök i patientens hem utan endast på anpassade sjukhem och äldreboende. Inom Skaraborgs Sjukhus har diskussion också tidigare förts med Tidaholmsanstalten om möjligheten till en mobil lösning för att undvika externa transporter av säkerhetsmässigt högklassade interner i behov av röntgen. Vidare har nyttan diskuterats av en mobil enhet vid TBC-utbrott på flyktingmottagningar med stort antal geografiskt samlade patienter som skall undersökas. Både styrelsen för SU och SkaS bedömer också att en mobil röntgenverksamhet bör kunna avlasta transportorganisationen, ofta ambulans, och röntgenavdelningarna. Kostnaderna för verksamheten kan bli relativt sett höga men troligen ändå samhällsekonomiskt lönsamt. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig positiv att utreda frågan om mobila röntgenenheter i Västra Götalandsregionen. Nämnden föreslår att utredningen också skall omfatta möjlighet att inom ramen för VGPV erbjuda slätröntgen på vårdcentralerna. Primärvårdsstyrelsen ställer sig också positiv till motionärernas intention och lyfter att det finns goda exempel från bland annat Skåne och Norge. Primärvårdsstyrelsen menar att vissa frågor behöver belysas i en utredning, som om Västra Götalandsregionens geografiska storlek kommer innebära svårigheter för att även mobil röntgenverksamhet ska finnas tillgänglig inom rimligt avstånd. Vidare menar primärvådsstyrelsen att det viktigt att den mobila röntgenutrustningen håller så hög kvalité att kompletterade undersökningar i största mån kan undvikas. Utredningen bör också titta på kopplingen mellan mobil röntgen och primärvårdens jourmottagningar, och vad som krävs av länets kommuner för att verksamheten ska fungera. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att motionen avslås med hänvisning till att flertalet av äldre med behov av kommunal hemtjänst och hemsjukvård idag bor i eget boende och att trenden är att andelen äldre boende på kommunernas äldreboenden minskar. Nämnden anser i linje med detta att de fördelar mobil röntgen kan ge kommer att vara begränsade till endast en liten andel av målgruppen. Dessutom anförs att andra undersökningstekniker, såsom ultraljud och datortomografi, i det enskilda fallet kan vara bättre alternativ, och åtminstone datortomografi för närvarande knappast är aktuellt att utföra mobilt. Vidare påpekas att Västra Götalandsregionen bör ta del av resultaten, inklusive hälsoekonomiska analyser, från projekt i Skåne och inom Stockholms läns landsting innan beslut fattas om utredning av hur mobil röntgen kan användas i olika delar av Västra Götalandsregionen. Sammanfattande bedömning Inom Västra Götalandsregionen kan det finnas förutsättningar för att etablera mobil röntgenverksamhet.

216 Datum (3) Diarienummer RS och HS För optimal utformning och beslut krävs ytterligare kartläggning och utredning med beaktande bland annat av vilka särskilda boenden som skulle kunna vara aktuella och var de finns, vilka köravstånden är, hur lång tid varje undersökning inklusive transport kan tänkas att ta, vilka kriterier som skall gälla för vilka undersökningar, teknisk kvalitet, omfattning, kostnader, kommunernas medverkan, eventuell samordning med primärvårdens jourmottagningar. Vidare bör erfarenheter från Region Skåne, Stockholms läns landsting och eventuellt Norge inhämtas. Beroende på utfallet av kartläggning och utredning kan man tänka sig olika lösningar, med en eller flera mobila enheter som täcker olika delar av regionen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga 1. Motionen 2. Yttrande från Styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset 3. Yttrande från styrelsen för Skaraborgs sjukhus 4. Yttrande från Primärvårdsstyrelsen 5. Yttrande från Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 6. Yttrande från Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Beslutet skickas till Regionstyrelsen

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226