FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Ärenden vid kommunstyrelsens sammanträde 21 maj 2014

Transkript

1 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 1(29) Ärenden vid kommunstyrelsens sammanträde 21 maj Näringslivsfrågor 82. Rapport från kommunstyrelsens ledamöter 83. Rapport om Södertörnssamarbetet 84. Ekonomisk uppföljning 85. Redovisning slutrapport för folkhälsoprojektet ADPY kl. 10:30-10: Information från ungdomsfullmäktige 87. Årsredovisning Södertörns Brandförsvarsförbund 88. Årsredovisning upphandlingsnämnd 89. Årsredovisning överförmyndarnämnd 90. Förslag till upphandlingspolicy och riktlinjer för Nynäshamns och Haninge Kommun 91. Handelspolicy 92. E-strategi 93. Parkeringspolicy och parkeringsnorm för Nynäshamns kommun 94. Optionsavtal för del av fastigheten Nynäshamn 2: Begäran av utökade medel för kapitalkostnader för Estö skatepark 96. Yttrande över Granskning av folkhälsoprojekt 97. Yttrande över remiss ändring i trafikförordningen (1998:1276) 98. Yttrande över remiss av förslag till en strategisk inriktning för bättre leveranstrafik 99. Svar på motion om SRY-handledare

2 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 2(29) 100. Anmälan av delegationsbeslut 101. Skrivelser och beslut 102. Cirkulär 103. Kurser och konferenser

3 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 3(29) 81 Ks 81 Näringslivsfrågor

4 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 4(29) 82 Ks 82 Rapport från kommunstyrelsens ledamöter

5 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 5(29) 83 Ks 83 Rapport om Södertörnssammarbetet

6 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 6(29) 84 Ks 84 58/ Ekonomisk uppföljning

7 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 7(29) 85 Ks / Redovisning slutrapport för folkhälsoprojektet ADPY Bakgrund Under 2013 bedrevs det internationella alkohol- och drogförebyggande projektet ADPY (Alcohol and Drug Prevention among Youth). Syftet med projektet var att förstärka möjligheterna för utveckling och implementering av långsiktliga effektiva förebyggande metoder i lokalsamhället. Projektet skulle även bidra till ökad kunskap och medvetenhet om lokalsamhällets styrkor respektive svagheter. Genom projektet har kommunen fått en kartläggning av ungas alkohol- och drogvanor samt en analys av det förebyggande arbetet. Ett åtgärdsprogram har tagits fram. Projektet är en grund för kommunens fortsatta utveckling av ett långsiktligt hållbart och effektivt alkohol- och drogförebyggande arbete. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner slutrapporten för folkhälsoprojektet ADPY.

8 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Sid 1 (1) Ärendenummer: Handläggare: Therese Ahl, vikarierande folkhälsosamordnare Kommunstyrelsen Slutrapport för folkhälsoprojektet ADPY Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner slutrapporten för folkhälsoprojektet ADPY. Bakgrund Under 2013 bedrevs det internationella alkohol- och drogförebyggande projektet ADPY (Alcohol and Drug Prevention among Youth). Syftet med projektet var att förstärka möjligheterna för utveckling och implementering av långsiktliga effektiva förebyggande metoder i lokalsamhället. Projektet skulle även bidra till ökad kunskap och medvetenhet om lokalsamhällets styrkor respektive svagheter. Genom projektet har kommunen fått en kartläggning av ungas alkohol- och drogvanor samt en analys av det förebyggande arbetet. Ett åtgärdsprogram har tagits fram. Projektet är en grund för kommunens fortsatta utveckling av ett långsiktligt hållbart och effektivt alkohol- och drogförebyggande arbete. Birgitta Elvås kommunchef Anna Eklund planeringschef Bilagor: Alcohol and Drug Prevention among Youth (ADPY) Situation analysis for evidence based policies (Slutrapport) ADPY-rapport 2013 för Nynäshamn, Bedömning, analyser och rekommendationer för lokalt förebyggande ANT-arbete Förändringsbenägenhet i Nynäshamn, Rapport om nuläget och förslag på åtgärder Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx Receptionen

9 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 8(29) 86 Ks 86 Information från ungdomsfullmäktige

10 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 9(29) 87 Ks 87 87/ Årsredovisning Södertörns Brandförsvarsförbund Ärendebeskrivning Södertörns brandförsvarsförbund har översänt revisionsberättelse och årsredovisning för år Under 2013 året genomförde Södertörns brandförsvarsförbund räddningsinsatser i medlemskommunerna, d v s något färre än föregående år. Av dessa var ungefär en tredjedel till akuta uppdrag med nödläge. Vidare utfördes 900 tillsyner och förbundet har utbildat personer i brandskydd Årets resultat blev ett underskott på 6,9 miljoner kronor. Resultat består till största delen av jämförelsestörande poster. En återbetalning av premier för avtalsförsäkringar från Fora betalda 2005 och 2006 på 4,5 miljoner kronor är en jämförelsestörande intäkt. Ökning av pensionsskulden med 13,5 miljoner mer än budget på helårsbasis är en jämförelsestörande kostnad. Den ökningen beror på en sänkning av diskonteringsräntan i april som förbundet behandlas enligt SKL rekommendation. Enligt förbundsordningen skall revisorernas berättelse, jämte årsredovisningen, varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta, att godkänna årsredovisningen 2013 och bevilja ansvarsfrihet för förbundsdirektionen verksamhetsåret Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 7 maj Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.

11 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Sid 1 (1) Referens Kommunstyrelsen Årsberättelse 2013 för Södertörns brandförsvarsförbund Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta, att godkänna årsredovisningen 2013 och bevilja ansvarsfrihet för förbundsdirektionen verksamhetsåret Bakgrund Södertörns brandförsvarsförbund har översänt revisionsberättelse och årsredovisning för år Under 2013 året genomförde Södertörns brandförsvarsförbund räddningsinsatser i medlemskommunerna, d v s något färre än föregående år. Av dessa var ungefär en tredjedel till akuta uppdrag med nödläge. Vidare utfördes 900 tillsyner och förbundet har utbildat personer i brandskydd Årets resultat blev ett underskott på 6,9 miljoner kronor. Resultat består till största delen av jämförelsestörande poster. En återbetalning av premier för avtalsförsäkringar från Fora betalda 2005 och 2006 på 4,5 miljoner kronor är en jämförelsestörande intäkt. Ökning av pensionsskulden med 13,5 miljoner mer än budget på helårsbasis är en jämförelsestörande kostnad. Den ökningen beror på en sänkning av diskonteringsräntan i april som förbundet behandlas enligt SKL rekommendation. Enligt förbundsordningen skall revisorernas berättelse, jämte årsredovisningen, varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Birgitta Elvås kommunchef Peter Björebo ekonomichef

12 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 10(29) 88 Ks 88 13/ Årsredovisning upphandlingsnämnd Ärendebeskrivning Södertörns upphandlingsnämnd har översänt årsredovisning för år År 2013 har nämnden arbetat med stort fokus på förändringsarbete och att sätta ramarna för verksamheten. Under året har en ny gemensam hemsida skapats, avtalskatalogen har uppdaterats med en kategoriindelning och upphandlingsmallar har tagits fram. Organisationen har förändrats genom att en upphandlingscontroller anställts och att förvaltningsansvar införts. Dessutom har sammanlagt 76 upphandlingar annonserats och en stor mängd utbildningar har genomförts för att höja kompetensen inom området. De flesta uppsatta mål har uppfyllts och upphandlingsnämnden gjorde ett mindre ekonomiskt överskott på 68 tkr. Årsredovisningen ska varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen för 2013 och bevilja ansvarsfrihet för Södertörns upphandlingsnämnd verksamhetsåret Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 7 maj Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.

13 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Sid 1 (1) Referens Kommunstyrelsen Årsredovisning 2013 för Södertörns upphandlingsnämnd Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen för 2013 och bevilja ansvarsfrihet för Södertörns upphandlingsnämnd verksamhetsåret Bakgrund Södertörns upphandlingsnämnd har översänt årsredovisning för år År 2013 har nämnden arbetat med stort fokus på förändringsarbete och att sätta ramarna för verksamheten. Under året har en ny gemensam hemsida skapats, avtalskatalogen har uppdaterats med en kategoriindelning och upphandlingsmallar har tagits fram. Organisationen har förändrats genom att en upphandlingscontroller anställts och att förvaltningsansvar införts. Dessutom har sammanlagt 76 upphandlingar annonserats och en stor mängd utbildningar har genomförts för att höja kompetensen inom området. De flesta uppsatta mål har uppfyllts och upphandlingsnämnden gjorde ett mindre ekonomiskt överskott på 68 tkr. Årsredovisningen ska varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnden. Birgitta Elvås kommunchef Peter Björebo ekonomichef

14 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 11(29) 89 Ks 89 76/ Årsredovisning överförmyndarnämnd Ärendebeskrivning Södertörns överförmyndarnämnd har översänt revisionsberättelse och årsredovisning för år Södertörns överförmyndarnämnd ansvarar, med stöd av föräldrabalkens regler, för tillsyn och handläggning av ärenden avseende förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap. En grundläggande förutsättning för att uppfylla tillsynskravet är att granskningen av ställföreträdarnas årliga redovisningshandlingar sker i rätt tid. Under 2013 har detta mål uppfyllts. Under 2013 har antalet ärenden ökat med 8,3 % samtidigt som personaltätheten har sjunkit. Trots volymökningar i verksamheten har ingående underskott från 2012 med 851 tkr reglerats under Verksamhetsåret 2014 har därmed påbörjats i ekonomisk balans. Enligt förbundsordningen ska revisorernas berättelse, jämte årsredovisningen, varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja Södertörns överförmyndarnämnd ansvarsfrihet för Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 7 maj Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.

15 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Sid 1 (1) Referens Kommunstyrelsen Årsredovisning 2013 för Södertörns överförmyndarnämnd Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja Södertörns överförmyndarnämnd ansvarsfrihet för Bakgrund Södertörns överförmyndarnämnd har översänt revisionsberättelse och årsredovisning för år Södertörns överförmyndarnämnd ansvarar, med stöd av föräldrabalkens regler, för tillsyn och handläggning av ärenden avseende förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap. En grundläggande förutsättning för att uppfylla tillsynskravet är att granskningen av ställföreträdarnas årliga redovisningshandlingar sker i rätt tid. Under 2013 har detta mål uppfyllts. Under 2013 har antalet ärenden ökat med 8,3 % samtidigt som personaltätheten har sjunkit. Trots volymökningar i verksamheten har ingående underskott från 2012 med 851 tkr reglerats under Verksamhetsåret 2014 har därmed påbörjats i ekonomisk balans. Enligt förbundsordningen ska revisorernas berättelse, jämte årsredovisningen, varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnden. Birgitta Elvås kommunchef Peter Björebo ekonomichef

16 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 12(29) 90 Ks / Förslag till upphandlingspolicy och riktlinjer för Nynäshamns och Haninge kommun Bakgrund Södertörns upphandlingsnämnd har utarbetat ett förslag till upphandlingspolicy och beslutade att förslå kommunfullmäktige i Haninge och Nynäshamn att besluta om en ny upphandlingspolicy för respektive kommun. På kommunfullmäktige i Haninges sammanträde , 181, beslutades att återemittera ärendet till kommunstyrelsen med motiveringen att klarlägga rättsläget. På kommunfullmäktige i Nynäshamns sammanträde , 169, beslutades att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för att avvakta Haninges utredning. Ärendebeskrivning Med anledning av återremissen har kommunstyrelseförvaltningen i Haninge undersökt rättsläget och de förändringar som är på gång inom upphandlingsområdet under de kommande åren. Det kan inledningsvis konstateras att de domar som hittills avkunnats i Sverige inte tillåter upphandlande myndigheter att ställa krav på att leverantörer måste teckna kollektivavtal för att få delta i offentliga upphandlingar. Se till exempel Kammarrätten i Stockholm, mål nr , Länsrätten i Skåne, mål nr och Länsrätten i Hallands län, mål nr Förvaltningen fick på upphandlingsnämndens sammanträde i oktober 2012 i uppdrag att arbeta fram ett förslag på ny upphandlingspolicy för Haninge och Nynäshamns kommun. På nämndens sammanträde i mars 2013 presenterades ett utkast till policy och riktlinjer som förvaltningen sedan arbetade vidare med. Utgångspunkten för arbetet har varit att renodla policyn till att endast handla om det strategiska och mest central frågorna som rör upphandling och istället beskriva hur det mer praktiska går till i riktlinjerna. På nämndens sammanträde i maj 2013 fattades beslut om att förslag på upphandlingspolicy samt riktlinjer skulle skickas ut på remiss till samtliga nämnder och bolag internt in kommunerna samt även externt till ett antal utvalda remissinstanser. Vid remisstidens utgång hade 17 remissvar inkommit till förvaltningen. Sammanfattning av remissvaren En fråga som engagerade remissinstanserna var frågan om det i policy och riktlinjer ska ställas krav på att kommunernas avtalade leverantörer har kollektivavtal. En klar majoritet menar att det inte är möjligt att ställa krav på att leverantörer ska ha tecknat kollektivavtal för att kunna lämna anbud i en offentlig upphandling. Till exempelvis menar Sveriges kommuner och landsting i sitt remissvar att det är högst osäkert om det är möjligt att införa regler som tillåter

17 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 13(29) krav på kollektivavtal. Av den anledningen har formuleringen gällande kollektivavtal i riktlinjer för upphandling ändrats till ett mer allmänt hållet krav. Ks 90 Ytterligare en fråga som lyfts av flera remissinstanser är huruvida det är lämpligt att använda ILO:s åtta kärnkonventioner som krav på leverantörer. Kärnkonventionerna är formulerade av och för ILO:s medlemsstater och kan därmed vara svåra för en enskild leverantör att kunna leva upp till. Remissinstanserna som tagit upp frågan rekommenderar att istället formulera de exakta krav som leverantörerna förväntas uppfylla inom området. Överlag är remissinstanserna positiva till den tydliga ansvarsfördelningen i upphandlingsprocessen som finns beskriven i riktlinjerna. Ett flertal påpekar dock att de önskar ett förtydligande kring ansvar och roller i uppföljningen och vid LOV-upphandlingar. Gällande direktupphandlingar lyfter flera remissinstanser att de vill se ett förtydligande om var direktupphandlingarna ska annonseras. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter EU har i början på 2014 antagit nya upphandlingsdirektiv som bland annat har till syfte att det ska bli lättare att ställa till exempel sociala krav i upphandlingar. I Sverige pågår en utredning som kommer föreslå ny lagstiftning på området både baserat på det nya direktivet och på Anders Wijkmans upphandlingsutredning. Lagändringarna till följd av det nya direktivet kommer troligen träda i kraft under första kvartalet Upphandling Södertörn kommer noga följa utvecklingen när det gäller möjligheten att ställa krav på kollektivavtal och så fort det sker någon form av förändring kommer frågan lyftas till upphandlingsnämnden. Det är av stor vikt för kommunernas anseende att endast anta leverantörer som följer gällande lagar och avtal på arbetsmarknaden. Upphandling Södertörn kommer under året vidareutveckla uppföljningsprocessen både när det gäller avtalstrohet och uppföljningen av leverantörer. När detta arbete är genomfört kommer resultatet presenteras för upphandlingsnämnden och sedan resultera i ett förslag till justering av riktlinjerna. I avvaktan på att det nya upphandlingsdirektivet införs i svensk lagstiftning är kommunstyrelseförvaltningens bedömning att förslaget till ny upphandlingspolicy bör antas. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Godkänna förslag på upphandlingspolicy för Nynäshamns och Haninge kommun. 2. Södertörns upphandlingsnämnd ges i uppdrag att när EU-direktivet har implementerats i svensk lagstiftning göra en översyn av upphandlingspolicyn.

18 Kommunstyrelseförvaltningen Sid 1 (3) Ärendenummer: Handläggare: Birgitta Elvås Kommunstyrelsen Förslag till upphandlingspolicy och riktlinjer för Nynäshamns och Haninge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Godkänna förslag på upphandlingspolicy för Nynäshamns och Haninge kommun. 2. Södertörns upphandlingsnämnd ges i uppdrag att när EU-direktivet har implementerats i svensk lagstiftning göra en översyn av upphandlingspolicyn. Bakgrund Södertörns upphandlingsnämnd har utarbetat ett förslag till upphandlingspolicy och beslutade att förslå kommunfullmäktige i Haninge och Nynäshamn att besluta om en ny upphandlingspolicy för respektive kommun. På kommunfullmäktige i Haninges sammanträde , 181, beslutades att återemittera ärendet till kommunstyrelsen med motiveringen att klarlägga rättsläget. På kommunfullmäktige i Nynäshamns sammanträde , 169, beslutades att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för att avvakta Haninges utredning. Ärendebeskrivning Med anledning av återremissen har kommunstyrelseförvaltningen i Haninge undersökt rättsläget och de förändringar som är på gång inom upphandlingsområdet under de kommande åren. Det kan inledningsvis konstateras att de domar som hittills avkunnats i Sverige inte tillåter upphandlande myndigheter att ställa krav på att leverantörer måste teckna kollektivavtal för att få delta i offentliga upphandlingar. Se till exempel Kammarrätten i Stockholm, mål nr , Länsrätten i Skåne, mål nr och Länsrätten i Hallands län, mål nr Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx Receptionen

19 2(3) Förvaltningen fick på upphandlingsnämndens sammanträde i oktober 2012 i uppdrag att arbeta fram ett förslag på ny upphandlingspolicy för Haninge och Nynäshamns kommun. På nämndens sammanträde i mars 2013 presenterades ett utkast till policy och riktlinjer som förvaltningen sedan arbetade vidare med. Utgångspunkten för arbetet har varit att renodla policyn till att endast handla om det strategiska och mest central frågorna som rör upphandling och istället beskriva hur det mer praktiska går till i riktlinjerna. På nämndens sammanträde i maj 2013 fattades beslut om att förslag på upphandlingspolicy samt riktlinjer skulle skickas ut på remiss till samtliga nämnder och bolag internt in kommunerna samt även externt till ett antal utvalda remissinstanser. Vid remisstidens utgång hade 17 remissvar inkommit till förvaltningen. Sammanfattning av remissvaren En fråga som engagerade remissinstanserna var frågan om det i policy och riktlinjer ska ställas krav på att kommunernas avtalade leverantörer har kollektivavtal. En klar majoritet menar att det inte är möjligt att ställa krav på att leverantörer ska ha tecknat kollektivavtal för att kunna lämna anbud i en offentlig upphandling. Till exempelvis menar Sveriges kommuner och landsting i sitt remissvar att det är högst osäkert om det är möjligt att införa regler som tillåter krav på kollektivavtal. Av den anledningen har formuleringen gällande kollektivavtal i riktlinjer för upphandling ändrats till ett mer allmänt hållet krav. Ytterligare en fråga som lyfts av flera remissinstanser är huruvida det är lämpligt att använda ILO:s åtta kärnkonventioner som krav på leverantörer. Kärnkonventionerna är formulerade av och för ILO:s medlemsstater och kan därmed vara svåra för en enskild leverantör att kunna leva upp till. Remissinstanserna som tagit upp frågan rekommenderar att istället formulera de exakta krav som leverantörerna förväntas uppfylla inom området. Överlag är remissinstanserna positiva till den tydliga ansvarsfördelningen i upphandlingsprocessen som finns beskriven i riktlinjerna. Ett flertal påpekar dock att de önskar ett förtydligande kring ansvar och roller i uppföljningen och vid LOV-upphandlingar. Gällande direktupphandlingar lyfter flera remissinstanser att de vill se ett förtydligande om var direktupphandlingarna ska annonseras. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter EU har i början på 2014 antagit nya upphandlingsdirektiv som bland annat har till syfte att det ska bli lättare att ställa till exempel sociala krav i upphandlingar. I Sverige pågår en utredning som kommer föreslå ny lagstiftning på området både baserat på det nya direktivet och på Anders Wijkmans upphandlingsutredning. Lagändringarna till följd av det nya direktivet kommer troligen träda i kraft under

20 3(3) första kvartalet Upphandling Södertörn kommer noga följa utvecklingen när det gäller möjligheten att ställa krav på kollektivavtal och så fort det sker någon form av förändring kommer frågan lyftas till upphandlingsnämnden. Det är av stor vikt för kommunernas anseende att endast anta leverantörer som följer gällande lagar och avtal på arbetsmarknaden. Upphandling Södertörn kommer under året vidareutveckla uppföljningsprocessen både när det gäller avtalstrohet och uppföljningen av leverantörer. När detta arbete är genomfört kommer resultatet presenteras för upphandlingsnämnden och sedan resultera i ett förslag till justering av riktlinjerna. I avvaktan på att det nya upphandlingsdirektivet införs i svensk lagstiftning är kommunstyrelseförvaltningens bedömning att förslaget till ny upphandlingspolicy bör antas. Birgitta Elvås kommunchef Peter Björebo ekonomichef Bilagor:

21 Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenummer: 186/ Ny f\jäsl111 n n~ 1 1 '"' l('l!\1' 1 1 t \ 111 \i VI 1 \j ~ r,... i~ 1 1, I \l Ko1n:1111nstyrc:si::i Kommunstyrelse Ha11d1 nr! 1\J, '. n1 i:.j;, c2oq9 / 0 JO/tl-OSVJ Förslag till upphandlingspolicy och riktlinjer för Nynäshamns och Haninge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Godkänna förslag på upphandlingspolicy för Nynäshamns och Haninge kommun. Bakgrund Förvaltningen fick på nämndens sammanträde i oktober 2012 i uppdrag att arbeta fram ett förslag på ny upphandlingspolicy för Haninge och Nynäshamns kommun. På nämndens sammanträde i mars 2013 presenterades ett utkast till policy och riktlinjer som förvaltningen sedan arbetade vidare med. Utgångspunkten för arbetet har varit att renodla policyn till att endast handla om det strategiska och mest central frågorna som rör upphandling och istället beskriva hur det mer praktiska går till i riktlinjerna. På nämndens sammanträde i maj 2013 fattades beslut om att förslag på upphandlingspolicy samt riktlinjer skulle skickas ut på remiss till samtliga nämnder och bolag internt in kommunerna samt även externt till ett antal utvalda remissinstanser. Vid remisstidens utgång hade 17 remissvar inkommit till förvaltningen. Sammanfattning av remissvaren Den fråga som engagerat remissinstanserna mest är frågan om det i policy och riktlinjer ska ställas krav på att kommunernas avtalade leverantörer har kollektivavtal eller inte. Majoriteten av remissinstanserna är överens om att det råder rättslig osäkerhet i frågan. Åsikterna om huruvida kravet på kollektivavtal ska kvarstå eller inte delar remissinstanserna i två grupper men en majoritet av Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx

22 2(2) remissinstanserna anser att den nuvarande skrivningen gällande kollektivavtal bör ändras. Ytterligare en fråga som lyfts av flera remissinstanser är huruvida det är lämpligt att använda ILO:s åtta kärnkonventioner som krav på leverantörer. Kärnkonventionerna är formulerade av och för ILO:s medlemsstater och kan därmed vara svåra för en enskild leverantör att kunna leva upp till. Remissinstanserna som tagit upp frågan rekommenderar att istället formulera de exakta krav som leverantörerna förväntas uppfylla inom området. Överlag är remissinstanserna positiva till den tydliga ansvarsfördelningen i upphandlingsprocessen som finns beskriven i riktlinjerna. Ett flertal påpekar dock att de önskar ett förtydligande kring ansvar och roller i uppföljningen och vid LOV-upphandlingar. Gällande direktupphandlingar lyfter flera remissinstanser att de vill se ett förtydligande om var direktupphandlingarna ska annonseras. Översyn av Nynäshamns kommuns reglementen Den nya upphandlingspolicyn ska beaktas i samband med att Nynäshamns kommun gör en översyn av reglementen. ~ c::::--=-=== Birgitta Elvås kommunchef :ld~-- ekonornichef

23 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 14(29) 91 Ks / Handelspolicy Ärendebeskrivning I syfte att ge stöd och vägledning för kommunen i samhällsplanering och agerande i samband med nyetablering och större förändringar som rör den fysiska miljön i Nynäshamn har en handelspolicy tagits fram. Policyn ska fungera som stöd för kommunala beslut som rör handel, skapa goda och långsiktiga förutsättningar för handelns aktörer genom att beskriva hur kommunen prioriterar och agerar i lokaliserings- och exploateringsfrågor, främja en hållbar utveckling samt redovisa grundläggande principer för hur handelsstrukturen bör utvecklas. Policyn avses följas upp med riktlinjer för mer konkreta ställningstaganden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till Handelspolicy för Nynäshamns kommun. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 7 maj Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till Handelspolicy för Nynäshamns kommun.

24 Kommunstyrelseförvaltningen Sid 1 (1) Ärendenummer: Handläggare: Anna Eklund Kommunfullmäktige Handelspolicy för Nynäshamns kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till Handelspolicy för Nynäshamns kommun. Bakgrund I syfte att ge stöd och vägledning för kommunen i samhällsplanering och agerande i samband med nyetablering och större förändringar som rör den fysiska miljön i Nynäshamn har en handelspolicy tagits fram. Policyn ska fungera som stöd för kommunala beslut som rör handel, skapa goda och långsiktiga förutsättningar för handelns aktörer genom att beskriva hur kommunen prioriterar och agerar i lokaliserings- och exploateringsfrågor, främja en hållbar utveckling samt redovisa grundläggande principer för hur handelsstrukturen bör utvecklas. Policyn avses följas upp med riktlinjer för mer konkreta ställningstaganden. Birgitta Elvås kommunchef Anna Eklund planeringschef Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx Receptionen

25 28 mars 2014 Handelspolicy för Nynäshamns kommun Inledning Handeln har en central roll i samhället och har stor betydelse för en kommuns attraktivitet. Handeln utgör en av de mest väsentliga delarna av serviceutbudet för alla som bor och verkar i kommunen genom att tillhandahålla varor, tjänster och upplevelser. Dessutom bidrar i hög grad handeln till den ekonomiska utvecklingen genom en mångfald av arbetstillfällen, entreprenörskap och skatteintäkter. Handelsverksamheterna och miljön kring dessa utgör viktiga element i staden som helhet. Butiker och verksamheter har också en mycket viktig social betydelse då de ofta fungerar som naturliga mötesplatser och kan bidra till upplevelser. Handelsstrukturen, dess lokalisering och verksamhetssammansättning, är avgörande för hur väl handeln fungerar och för kommunens attraktivitet. Kommunen ska bidra till att skapa goda förutsättningar för en handelsutveckling som främjar det allmänna intresset och en hållbar utveckling. Kommunens ansvar är att se till helheten och vilka transport-, miljö-, ekonomiska, sociala och stadsmiljömässiga konsekvenser som handelsetableringar ger upphov till. Det regelverk som har direkt inverkan på handelns lokalisering är plan- och bygglagen, PBL. Som planmyndighet kan kommunen besluta om läge, och till viss del även utformning av nya handelsanläggningar och i de fall kommunen är markägare har man möjlighet att också påverka vilken verksamhet som ska bedrivas. I syfte att ge stöd och vägledning för kommunen i samhällsplanering och agerande i samband med nyetablering och större förändringar som rör den fysiska miljön i Nynäshamn har en handelspolicy tagits fram. Policyn ska fungera som stöd för kommunala beslut som rör handel, skapa goda och långsiktiga förutsättningar för handelns aktörer genom att beskriva hur kommunen prioriterar och agerar i lokaliserings- och exploateringsfrågor, främja en hållbar utveckling samt redovisa grundläggande principer för hur handelsstrukturen bör utvecklas. Policyn redovisas i det följande. 1(2)

26 28 mars 2014 Handelspolicy Övergripande mål för utveckling av handeln i Nynäshamns kommun Nynäshamns kommun ska ha en tillgänglig och välfungerande handel med ett brett utbud av varor och tjänster som attraherar boende såväl som besökare i kommunens olika delar. Handeln ska bidra till att skapa ett levande stads- och ortsliv och bidra till att kommunen utvecklas på ett hållbart sätt som kan möta framtidens krav. Alla som bor och verkar i kommunen ska ha god tillgång till handel.. Grundläggande utgångspunkter för handelsutveckling i Nynäshamns kommun Nynäshamns kommun har som ambition att handeln ska utvecklas på ett tillväxtfrämjande och samtidigt långsiktigt hållbart sätt. Förfrågningar om nya handelsetableringar och större förändringar av befintliga verksamheter ska därför prövas utifrån ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv i enlighet med nedanstående: - Kommunen ska uppmuntra konkurrens för att förbättra utbudet med avseende på pris, kvalitet och mångfald genom att verka för att antalet aktörer ökar. Kommunen ska sträva efter en balans av handelsplatser för att skapa sammanhållna orter och motverka splittring som på längre sikt kan leda till en utarmning av handeln. På landsbygden eftersträvas samordnad service där byar och samlade bebyggelsegrupper redan är etablerade och där så många funktioner som möjligt kan koncentreras till ett utbudsställe med godtagbar kollektivtrafikförsörjning. - Handel ska i första hand lokaliseras i tätorter där bostäder och verksamheter kan blandas. Nyetablering av handel ska främst ske genom förtätning och komplettering i områden där infrastruktur, kommunal service och bostäder redan finns eller kan tillkomma i samband med etableringen. Större handelsplatser ska lokaliseras i eller direkt anslutning till etablerade stadsdelar eller bostadsområden. Kommunen ska främja dagligvarubutiker i anslutning till bostäder. Handel ska så långt möjligt lokaliseras och utformas så att tillgängligheten förbättras för gång- och cykeltrafikanter. - Handel ska i största möjliga utsträckning utformas och lokaliseras på ett sätt som bidrar till en trygg, hälsosam, estetiskt tilltalande, jämlik och trivsam livsmiljö med offentliga platser som är tillgängliga för allmänheten under huvuddelen av dygnet. - Kommunen ska medverka till att centrumanläggningar och handelsplatser i kommunen är väl fungerande och underhållna och ta initiativ till samverkan med fastighetsägare och andra lokala aktörer när större förnyelseåtgärder för sådana anläggningar och platser är påkallade. Nynäshamns stadskärna inklusive Gästhamnsområdet ska vara kommunens mest attraktiva mötesplats. 2(2)

27 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 15(29) 92 Ks / E-strategi Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslöt , 59, att anta en IT-vision för Nynäshamns kommun. Syftet med att formulera denna första IT-vision var då att utifrån kommunfullmäktiges vision om framtiden ge kommunen förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av informationsteknik: Att internt och externt redovisa kommunens mål och ambitioner beträffande informationsteknik Att ange och beskriva strategiskt viktiga utvecklingsområden inom området IT-visionen skulle vara ett dokument som kompletteras kontinuerligt. Visionen och kommande revideringar skulle fastställas av kommunfullmäktige. Dokumentet har sedan det antogs 1997 reviderats vid två tillfällen: samt Mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom IT-området och dess tillämpningar har det bedömts viktigt att återigen revidera e-visionen och e- strategin. I samband med revideringen framkom behov av att dela upp det tidigare dokumentet utifrån vad som är strategidokument och vad som är riktlinjer och handlingsplaner. Som exempel på riktlinjer som har tagits fram är dokument om systemförvaltning och riktlinjer för molntjänster. Den nu framtagna e-strategin är framtagen med stöd av den nationella satsning med tydliga utvecklingsområden i Handlingsplan för e-samhället som har tagits fram av Sveriges kommuner och Landsting. I arbetet med att ta fram den föreslagna e-strategin har synpunkter inhämtats med samtliga förvaltningar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna föreslagen e-strategi för Nynäshamns kommun. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 7 maj Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna föreslagen e-strategi för Nynäshamns kommun.

28 Kommunstyrelseförvaltningen IT-avdelningen Sid 1 (2) Ärendenummer: Handläggare: Per Österberg Kommunstyrelsen e-strategi för Nynäshamns kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna föreslagen e-strategi för Nynäshamns kommun Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslöt , 59, att anta en IT-vision för Nynäshamns kommun. Syftet med att formulera denna första IT-vision var då att utifrån kommunfullmäktiges vision om framtiden ge kommunen förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av informationsteknik: Att internt och externt redovisa kommunens mål och ambitioner beträffande informationsteknik Att ange och beskriva strategiskt viktiga utvecklingsområden inom området IT-visionen skulle vara ett dokument som kompletteras kontinuerligt. Visionen och kommande revideringar skulle fastställas av kommunfullmäktige. Dokumentet har sedan det antogs 1997 reviderats vid två tillfällen: samt Mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom IT-området och dess tillämpningar har det bedömts viktigt att återigen revidera e-visionen och e- strategin. I samband med revideringen framkom behov av att dela upp det tidigare dokumentet utifrån vad som är strategidokument och vad som är riktlinjer och handlingsplaner. Som exempel på riktlinjer som har tagits fram är dokument om systemförvaltning och riktlinjer för molntjänster. Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx Receptionen

29 2(2) Den nu framtagna e-strategin är framtagen med stöd av den nationella satsning med tydliga utvecklingsområden i Handlingsplan för e-samhället som har tagits fram av Sveriges kommuner och Landsting. I arbetet med att ta fram den föreslagna e-strategin har synpunkter inhämtats med samtliga förvaltningar. Birgitta Elvås kommunchef Rolf Lindkvist it-chef Bilaga: e-strategi Beslutet expedieras: Kommunchef IT-chef Samtliga nämnder

30 Kommunstyrelseförvaltningen Revisionsdatum: Upprättad av: Per Österberg, IT- och utvecklingsstrateg e-strategi för Nynäshamns kommun

31 Innehåll e-vision... 1 Vision... 1 e-strategi... 1 e-strategins fokusområden... 2 Enklare vardag för privatpersoner och företag... 2 Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten... 2 Skola och lärande... 2 Näringsliv och arbete... 2 Samhällsbyggnad, transporter och miljö... 3 Demokrati och delaktighet... 3 Styrning... 3

32 1(4) e-vision Vision Nynäshamns kommun upplevs attraktiv och lättillgänglig genom att erbjuda kommuninvånare och företag snabb service och information via digitala kanaler dygnet runt. De kommunala verksamheterna har hög kvalitet och effektivitet med stöd av digitala verktyg. En gemensam syn på informationsteknologi (IT) blir allt viktigare för kommunen när information, tjänster och demokratiskt arbete vävs samman i den digitala världen. IT ska vara ett stöd och ett verktyg för att göra Nynäshamns kommun mer attraktiv och lättillgänglig. Information och tjänster i kommunens verksamheter ska stå i centrum, det är de som ska tillgängliggöras och kommuniceras med hjälp av olika IT-stöd. Kommunens hemsida, ska vara en naturlig väg för att sköta ärenden eller föra dialog med kommunen. Det ska vara enkelt att utföra tjänster och ta del av information oavsett tid på dygnet. Användarna ska kunna kommunicera med kommunen på ett säkert sätt och med garantier för att integriteten är säkerställd. IT ska vara ett lätthanterligt och effektivt redskap i kommunens samverkan med andra aktörer. IT ska även användas för att effektivisera de interna processerna samt öka samarbetet mellan kommunens verksamheter. Fortsatt utveckling av IT är därför en resurs som rätt utnyttjad förenklar för medborgare och anställda samt bidrar till att utveckla demokrati och arbetssätt. e-strategi Kommunens e-strategi beskriver hur IT ska användas för att realisera kommunens e-vision och utveckla den moderna e-förvaltningen. Syftet med dokumentet är att beskriva en målbild som skapar förutsättningar för alla verksamheter att agera och utvecklas i samma riktning. Utgångspunkten för e-strategin är att vara stödjande i arbetet med att uppnå de gemensamma målen i kommunens mål- och budgetdokument där följande tre mål är av särskilt intresse: Mål 2. Nynäshamn har ett bra näringslivsklimat och en ökad företagsamhet Ett aktivt och offensivt näringslivsarbete skapar förutsättningar för fler arbetstillfällen och en ökad sysselsättning. Det är viktigt att både få nya företag att etablera sig och skapa möjligheter för befintliga företag att utvecklas. Mål 10. Kommuninvånarna upplever att kommunen ger bra service och gott bemötande

33 2(4) Kommuninvånarna ska få ett bra bemötande i kontakten med kommunen. De ska uppleva att det är enkelt att ha kontakt med kommunen och att man får tydliga och klara besked och vara nöjda med den service man får. Mål 11. Nynäshamns kommun bedriver verksamheten effektivt Genom en effektiv kommunal verksamhet och politiska prioriteringar kan utrymme skapas för framtida behov. Alla verksamheter ska löpande pröva möjligheterna att hitta nya och effektivare arbetssätt. e-strategins fokusområden Kopplat till de tre övergripande målen ska kommunens nämnder prioritera sex fokusområden: 1 Enklare vardag för privatpersoner och företag Digitaliseringen och utvecklingen av IT har förändrat samhället och ställer allt större krav på tillgång till IT-kommunikation. Nynäshamns kommun har därför ett ansvar för att stödja bredbandsutvecklingen inom kommunen. Det innebär att innevånare, företagare och besökare ska erbjudas en effektiv digital kommunikation med hög tillgänglighet till bredband inom kommunen. För att möta den snabbt växande efterfrågan på digitala tjänster är det viktigt att kommunen tar ett krafttag för att tillhandahålla information, kunskap och service via nätet. Privatpersoner och företagare ska ha möjlighet att få överblick och kunna följa status på sina ärenden hos kommunen via en gemensam översikt på kommunens hemsida, Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Grundförutsättningen för ett effektivt arbetssätt är att man från början av en arbetsprocess arbetar med digitala arbetsflöden. Det digitala arbetssättet förbättrar möjligheterna till att enkelt följa upp verksamheten, säkerställa kvalitet och öka effektiviteten. Ett viktigt steg på vägen till den digitala kommunen är att etablera de digitala kommunikationskanalerna som huvudkanal i de interna och externa arbetsprocesserna. Skola och lärande Att dagens och morgondagens skola har tillgång till och kan använda moderna verktyg och digitala resurser för lärandet är en förutsättning för att kommunens elever i framtiden ska vara bland de bästa i landet. För att möta alla utmaningar och möjligheter som den nya tekniken erbjuder krävs nytänkande, innovationskraft och ett modigt ledarskap. Näringsliv och arbete Kommunens handläggning av ärenden har stora möjligheter att bli effektivare med ett elektroniskt informationsstöd. Tjänstemän i kommunen ska enkelt och 1 Fokusområdena hör samman med Sveriges Kommuners och Landstings Strategi för esamhället samt den Digitala vägen till morgondagens välfärd - Handlingsplan för E-samhället

34 3(4) digitalt kunna kontrollera uppgifter från en sökande. De tillstånd och ärenden som en medborgare eller företagare har med kommunen ska kunna hanteras från en ingång. En uppgift ska bara behöva lämnas en gång, eller hämtas från redan befintliga register. Samhällsbyggnad, transporter och miljö För att underlätta privatpersoners och företags uppgiftslämnande i fastighets-, bygg-, trafik- och miljöärenden och minska handläggningstider behövs sammanhållna myndighetsövergripande processer som ska stödjas av IT. Geodata (geografisk information och fastighetsdata) är en viktig grundbult för utveckling av digitala tjänster och har många användningsområden för till exempel positionering och planering. Användarna av geodata blir allt fler och nya användningsområden uppstår. Användarna efterfrågar en snabbare och enklare åtkomst till aktuell geografisk information till rimliga priser. Demokrati och delaktighet Via nya arenor på internet använder och förfogar privatpersoner och organisationer idag över mycket kraftfulla verktyg för opinionsbildning, diskussion och deltagande. Nya former för medborgardialog och delaktighet behöver utvecklas, prövas och utvärderas. Förväntningarna på att kommunen ska erbjuda motsvarande tjänster som finns på nätet i övrigt ökar. Genom utveckling av smarta digitala tjänster kan medborgare och organisationer delta i det demokratiska samtalet oberoende av tid och rum. Styrning Kommunstyrelseförvaltningens uppdrag är att skapa IT-lösningar som underlättar för medborgares, besökares och näringslivets kontakter med kommunen och som verksamheterna har nytta av. IT-avdelningen ansvarar för den övergripande strategiska ledningen och styrningen av IT-verksamheten i kommunen. IT-driften ska baseras på en modell med ett begränsat antal aktörer och tydliga gränssnitt 2. Ansvaret för att utveckla verksamhetsspecifika e-tjänster åligger respektive förvaltning. Kommun- och verksamhetsledningars aktiva medverkan och styrning är en förutsättning för ett framgångsrikt förändringsarbete med hjälp av IT. Utvärderingar av verksamheternas processer måste ske regelbundet för att möjliggöra förbättringar i arbetssätt. e-förvaltning kan inte hanteras som avgränsade IT-projekt utan måste ses som ett långsiktigt åtagande och en utvecklingsprocess utifrån såväl ett medborgarperspektiv som utifrån verksamheterna förändrade behov över tid och med ett ständigt lärande. e-strategin bygger därför på en behovsdriven förvaltning som kontinuerligt lyfter fram användarnas problem och försöker lösa dem. En behovsdriven utveckling förutsätter ett förvaltningsövergripande arbetssätt och en 2 Kommunenens Systemförvaltningsmodell IT-stöd och IT-organisation beskriver ansvar och organisation för kommunens IT-utveckling.

35 4(4) utvecklad planering med tydliga och mätbara mål i samband med genomförandet av de sex fokusområdena. Planeringsarbetet förväntas utgå från följande förutsättningar: Processkartläggning ska föregå inköp av nya system. Utvecklingen av det gemensamma IT-stödet ska utgå från processbeskrivningar samt en IT-arkitektur och regelverk som följer etablerade standarder. Samverkan och samutnyttjande ska beaktas. Genom samverkan kan effektivare resurshantering, bredare omvärldsanalyser och bättre beredskap för förändringar i omvärlden åstadkommas. Gemensamma styrmodeller för utveckling, förvaltning och drift ska finnas för att kunna tillhandahålla uppsatta servicenivåer. Information ska lagras och arkiveras på ett strukturerat och effektivt sätt som säkerställer att informationen är autentisk, tillgänglig och spårbar. De lagringsoch arkiveringslösningar som utvecklas ska vara integrerade med verksamhetens behov. IT-stödet ska använda standardiserade program och lösningar så långt som det är möjligt. Förvaltningarnas IT-verksamhetsutvecklingsplaner och IT-avdelningens verksamhetsplan utgör de dokument som visar det praktiska arbetet kopplat till e- strategin. Dessa planer ska koordineras för att sedan uppdateras och följas upp på årlig basis i samband med mål- och budgetprocessen. Av planerna ska följande framgå: Kostnaden för IT-stödet Övergripande beskrivning av planerade utvecklingsområden Ansvarig för respektive utvecklingsområde Budget för respektive utvecklingsområde Beskrivning av förvaltningsinsatser för respektive utvecklingsområde Beskrivning av IT-verksamhetens insatser för respektive utvecklingsområde Extern nytta för invånare, företagare och besökare Intern nytta för kommunens verksamheter och deras effektivitet. Planering och styrning med hjälp av dessa planer är nödvändig för att e-strategin ska kunna drivas framåt på ett effektivt sätt, för att kommunens IT-verksamhet ska kunna planera olika stödinsatser samt för att kommun- och förvaltningsledningar ska kunna få en samlad bild över förändringsbehov och utvecklingsmöjligheter och styra verksamheten i önskvärd riktning.

36 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 16(29) Ks 93 81/ Parkeringspolicy och parkeringsnorm för Nynäshamns kommun Ärendebeskrivning I samband med att kommunfullmäktige den 17 oktober 2012 antog Trafikplan för Nynäshamns kommun beslutades om ett antal åtgärder enligt trafikplanen. Den högst prioriterade åtgärden enligt trafikplanen var att ta fram nya parkeringsriktlinjer. Parkeringsriktlinjer för Nynäshamns kommun består av två delar; parkeringspolicy och parkeringsnorm. Parkeringspolicyn ska bidra till att uppfylla mål och visioner som tas upp i kommunens strategiska planer och måldokument. Parkeringspolicyn ska bland annat bidra till att kollektivtrafikresandet, att fler barn går eller cyklar till skolan och att ytorna i kommunens orter utnyttjas mer effektivt. Parkeringsnormen anger ett krav för antalet bilparkeringsplatser i anslutning till byggnader för olika ändamål och gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovsgivning. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att godkänna förslaget till parkeringspolicy och parkeringsnorm för Nynäshamn den 27 mars Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Parkeringsfrågorna är en betydande del av samhällsplaneringen och de spelar en viktig roll för kommunens identitet och utvecklingsmöjligheter. Riktlinjer för parkering anses vara en faktor för kommuner att öka orters attraktivitet och därmed förbättra förutsättningarna för bostadsbyggande. Något som ofta lyfts fram är att onödiga krav på parkeringsplatser fördyrar nyproduktion av bostäder och att kommunens krav bör vara transparenta och aktuella. Kommunstyrelseförvaltningen anser att de föreslagna riktlinjerna för Nynäshamns kommun motsvarar kommunens behov. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta förslag till ny parkeringspolicy och parkeringsnorm för Nynäshamns kommun. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 7 maj Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.

37 Kommunstyrelseförvaltningen Sid 1 (2) Ärendenummer: 817/ Handläggare: Anna Eklund Kommunstyrelsen Parkeringspolicy och parkeringsnorm för Nynäshamns kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta förslag till ny parkeringspolicy och parkeringsnorm för Nynäshamns kommun. Bakgrund I samband med att kommunfullmäktige den 17 oktober 2012 antog Trafikplan för Nynäshamns kommun beslutades om ett antal åtgärder enligt trafikplanen. Den högst prioriterade åtgärden enligt trafikplanen var att ta fram nya parkeringsriktlinjer. Parkeringsriktlinjer för Nynäshamns kommun består av två delar; parkeringspolicy och parkeringsnorm. Parkeringspolicyn ska bidra till att uppfylla mål och visioner som tas upp i kommunens strategiska planer och måldokument. Parkeringspolicyn ska bland annat bidra till att kollektivtrafikresandet, att fler barn går eller cyklar till skolan och att ytorna i kommunens orter utnyttjas mer effektivt. Parkeringsnormen anger ett krav för antalet bilparkeringsplatser i anslutning till byggnader för olika ändamål och gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovsgivning. Ärendebeskrivning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att godkänna förslaget till parkeringspolicy och parkeringsnorm för Nynäshamn den 27 mars Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx Receptionen

38 2(2) Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Parkeringsfrågorna är en betydande del av samhällsplaneringen och de spelar en viktig roll för kommunens identitet och utvecklingsmöjligheter. Riktlinjer för parkering anses vara en faktor för kommuner att öka orters attraktivitet och därmed förbättra förutsättningarna för bostadsbyggande. Något som ofta lyfts fram är att onödiga krav på parkeringsplatser fördyrar nyproduktion av bostäder och att kommunens krav bör vara transparenta och aktuella. Kommunstyrelseförvaltningen anser att de föreslagna riktlinjerna för Nynäshamns kommun motsvarar kommunens behov. Birgitta Elvås Kommunchef Anna Eklund planeringschef

39 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 17(29) 94 Ks / Optionsavtal för del av fastigheten Nynäshamn 2:133 Ärendebeskrivning Bostadsrättsföreningen Strandparken Nynäshamn, c/o BTH Bygg AB äger fastigheten Nynäshamn 2:143. BTH har en vision att utveckla sin fastighet för bostadsändamål. För att stimulera bostadsbyggandet i centrala Nynäshamn samt att ur ett ekonomiskt perspektiv kunna utforma ett så bra projekt som möjligt, önskar fastighetsägaren få köpa till en del mark av kommunens fastighet Nynäshamn 2:133. Genom att pröva en planläggning för bostäder på fastigheten Nynäshamn 2:143 samt del av Nynäshamn 2:133 ser kommunen att man får ett tydligt avslut på Nynäshamns stad gentemot friluftsområdet söderut vid Ringvägen erhöll BTH ett positivt planbesked för planläggning. Kommunen och BTH har kommit överens om att BTH ska få en option om ensamrätt att få förhandla med kommunen om köp av mark inom 5 år från det att optionsavtalet godkänts av kommunstyrelsen. Avsikten är att optionsavtalet ska följas upp med ett exploateringsavtal som ska vara undertecknat innan detaljplanen går ut på granskning. Detaljplanarbetet beräknas starta Förslag till beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta att godkänna undertecknat optionsavtal avseende en option att med ensamträtt få förhandla med kommunen om villkoren för köp av del av fastigheten Nynäshamn 2:133 för utveckling av bostäder. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 7 maj Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta att godkänna undertecknat optionsavtal avseende en option att med ensamträtt få förhandla med kommunen om villkoren för köp av del av fastigheten Nynäshamn 2:133 för utveckling av bostäder.

40 KOMMUNSTYRELSE- TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTNINGEN MARK OCH EXPLOATERING Sara Hagelin Kommunstyrelsen Optionsavtal för del av fastigheten Nynäshamn 2:133 Förslag till beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta att godkänna undertecknat optionsavtal avseende en option att med ensamträtt få förhandla med kommunen om villkoren för köp av del av fastigheten Nynäshamn 2:133 för utveckling av bostäder Ärendebeskrivning Bostadsrättsföreningen Strandparken Nynäshamn, c/o BTH Bygg AB äger fastigheten Nynäshamn 2:143. BTH har en vision att utveckla sin fastighet för bostadsändamål. För att stimulera bostadsbyggandet i centrala Nynäshamn samt att ur ett ekonomiskt perspektiv kunna utforma ett så bra projekt som möjligt, önskar fastighetsägaren få köpa till en del mark av kommunens fastighet Nynäshamn 2:133. Genom att pröva en planläggning för bostäder på fastigheten Nynäshamn 2:143 samt del av Nynäshamn 2:133 ser kommunen att man får ett tydligt avslut på Nynäshamns stad gentemot friluftsområdet söderut vid Ringvägen erhöll BTH ett positivt planbesked för planläggning. Kommunen och BTH har kommit överens om att BTH ska få en option om ensamrätt att få förhandla med kommunen om köp av mark inom 5 år från det att optionsavtalet godkänts av kommunstyrelsen. Avsikten är att optionsavtalet ska följas upp med ett exploateringsavtal som ska vara undertecknat innan detaljplanen går ut på granskning. Detaljplanarbetet beräknas starta Birgitta Elvås kommunchef Antonio Ameijenda mark- och exploateringschef