Dag Blomqvist Sida 1 av 9

Transkript

1 Dag Blomqvist Sida 1 av 9 Datum Till Åmåls kommun Box Åmål Allvarliga säkerhetsrisker från vindkraftverk. Undertecknad meddelar härmed, att de tre vindkraftverken på Söderbodane, Åmåls kommun, har allvarliga säkerhetsbrister. Detta då bland annat minsta säkerhetsavstånd mellan roterande vindkraftverk och väg och minsta riskområde runt vindkraftverk där människor, husdjur och egendom kan vistas/vara inte uppfyller alla relevanta tvingande grundläggande (väsentliga) krav i enlighet med följande: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner - AFS 2008:3 (som släppts ut på marknaden efter 29 dec. 2009). För maskiner som släppts ut på marknaden före 28 dec gäller Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1993:10 - Maskiner och andra tekniska anordningar. Definitioner - Utdrag 4 I dessa föreskrifter avses med "maskin" de produkter som är förtecknade i 1 a-f. "b) riskområde: "varje område inom eller omkring en maskin där en persons hälsa eller säkerhet kan utsättas för risk". "c) säkerhetskomponent en komponent " - som fullgör en säkerhetsfunktion", " - som släpps ut på marknaden separat", "- som om den inte fungerar eller fungerar dåligt utgör risk för persons säkerhet", och "- som inte är nödvändig för att maskinen ska fungera eller kan ersättas med normala komponenter för att maskinen ska fungera." "I bilaga 5 finns en vägledande förteckning över säkerhetskomponenter." Förfarande för bedömning av överensstämmelse rör maskiner "10 För att intyga att maskiner överensstämmer med bestämmelserna i dessa föreskrifter ska något av de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som anges i " "11 Om maskinen inte är upptagen i bilaga 4, ska tillverkaren eller dennes representant tillämpa det förfarande för bedömning av överensstämmelse genom intern kontroll av tillverkningen aven maskin i bilaga 8" "12 Om maskinen är upptagen i bilaga 4 och har tillverkats i enlighet med de harmoniserade standarder som avses i 9 och dessa standarder omfattar alla tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskrav, ska tillverkaren eller dennes representant tillämpa något av följande förfaranden" D "a) förfarandet för bedömning av överensstämmelsen genom intern kontroll aven maskin enligt bilaga 8," D "b) förfarandet med EG-typkontroll enligt bilaga 9 samt internkontroll av tillverkningen aven maskin enligt bilaga 8, punkt 3," Mobil: Epost: dagblomqvist@teliacom

2 Dag Blomqvist Sida 2 av9 D "c) förfarandet för fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga 1O." "13 Om maskinen är upptagen i bilaga 4 men inte eller endast delvis har tillverkats i enlighet med de harmoniserade standarder som avses i 9 eller om de harmoniserade standarderna inte omfattar alla grundläggande hälso- och säkerhetskrav eller inga harmoniserade standarder finns för den berörda maskinen, ska tillverkaren eller dennes representant tillämpa något av följande förfaranden" D "a) förfarandet med EG-typkontroll enligt bilaga 9 samt intern kontroll av tillverkningen aven maskin enligt bilaga 8, punkt 3," O förfarandet för fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga 10." Kommentar: Harmoniserade standarder av typ A och B omfattar även maskinen vindkraftverk. Bilaga 4 - Maskinkategorier på vilka något av förfarandena i 12 och 13 ska tillämpas "15. Skyddsanordningar till avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar" "21. Logikenheter för skyddsfunktioner" Bilaga 5 - Vägledande rörteckning över säkerhetskomponenter som avses i 4 c) "1. Skydd för avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar." "4. Logikenheter för skyddsfunktioner på maskiner." "10. Nödstoppsanordningar. " Kommentar: Notera, att "automatstopp" är ett i tillståndsbeslut använt begrepp /"stopptyp" som inte är definierat och behandlad i relevanta EU-IEG - produktdirektiv, som grundar sig på "den nya metoden" ("The New Approach"), med stöd av tekniska krav i harmoniserade standarder. Bilaga 1 till AFS 2008:3 - Maskiner Grundläggande hälso- och säkerhetsprinciper på konstruktion och tillverkning av maskiner. Allmänna principer "1. Maskintillverkaren eller dennes representant ska säkerställa att en riskbedömning görs för att fastställa de hälso- och säkerhetskrav som är tillämpliga på maskinen. Maskinen ska därefter konstrueras och tillverkas med hänsyn till resultatet av denna riskbedömning." "Genom den upprepande processen för riskbedömningen och riskreduceringen enligt ovan ska tillverkaren eller dennes representant": "- fastställa maskinernas gränser, bland annat avsedd användning och rimligen förutsebar felaktig användning," "- identifiera de riskkällor som maskinerna kan ge upphov till och risksituationerna i anslutning till dessa," "- bedöma riskerna med beaktande av hur allvarlig eventuell skada eller ohälsa kan bli och sannolikheten för att sådan ska uppkomma," "- utvärdera riskerna i syfte att fastställa om det krävs riskreducering i enlighet med direktivets mål," Mobil:

3 Dag Blomqvist Sida 3 av 9 "- eliminera riskkällorna eller minska riskerna relaterade till dessa genom skyddsåtgärder enligt prioriteringen i punkt b. " " 3. De grundläggande hälso- och säkerhetskrav som fastställs i denna bilaga är tvingande." Kommentar: Av regeringsbeslut 16 daterad framgår bl.a. att, "Tillverkarens ansvar att tillse att kraven enligt maskindirektivet följs" Principer rör integration av säkerheten "b) Vid valet av lämpligaste metoder ska tillverkaren eller dennes representant tillämpa följande principer i nedan angiven ordning:" Kommentarer: Även verksamhetsutövareniägaren kan vara tillverkaren. En arbetsgivare / verksamhetsutövare rar endast använda maskinen vindkraftverk, om den bl.a. minst uppfyller grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav i enlighet med relevanta EU:sproduktdirektiv som Lex Maskindirektivet 2006/42/EG, med stöd av tillämpliga harmoniserade standarder vars lägsta krav alltid måste uppfyllas, införd i svensk lagstiftning genom AFS 2008:3 samt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2006:04 - "Användning av arbetsutrustning". ArbetsgivarenIverksamhetsutövaren har också det slutliga ansvaret för maskinens säkerhet enligt Arbetsmiljölagens 3 kap. 8, oavsett om vindkraftverk är CE - märkta eller inte "- Risker ska så långt möjligt undanröjas eller minskas (säkerheten integreras redan på konstruktions- och tillverknings stadierna)." "- Nödvändiga skyddsåtgärder ska vidtas rör sådana risker som inte kan undanröjas." Ex. på risker som inte kan konstrueras bort på vindkraftverk är rotor och rotorblad, som inte kan byggas in eller kapslas in. Kommentar: Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:13 anger bl.a. att risker undanröjs bäst genom tekniska eller organisatoriska skyddsåtgärder Lex. inkapsling eller inhägnad samt att det inte heller är meningen att skyltar ska prioriteras framför andra skyddsåtgärder. "- Information ska ges om kvarvarande risker som beror på otillräcklighet i de skyddsåtgärder som vidtagits samt om särskild utbildning krävs och om personlig skyddsutrustning behöver tillhandahållas. " Utdrag ur Arbetsmiljöverkets dokument (Best. nr. ADI 438): Ta bort risker- tre steg rör säkerhet Maskiner ska vara tillverkade så att de kan fungera som det är tänkt samt kan användas, ställas in och underhållas utan att det medför risk för någon person. Följande princip ska användas för att undanröja eller minska riskerna i angiven ordning. 1. Konstruera bort risker "Risker ska så långt möjligt undanröjas eller minskas. Man ska integrera säkerheten redan på konstruktions- och tillverkningsstadiet. " 2. Nödvändiga skyddsåtgärder "Nödvändiga skyddsåtgärder ska genomröras rör sådana risker som inte kan konstrueras bort." Mobil; 070-S0S 61 66

4 Dag Blomqvist Sida 4 av 9 Ex. på risker som inte kan konstrueras bort på vindkraftverk är rotor och rotorblad, som inte kan byggas in eller kapslas in. 3. Varna genom skyltning eller i bruksanvisning "Information ska ges till användarna om kvarstående risker. I informationen ska det också anges om särskild utbildning krävs och om personlig skyddsutrustning behöver tillhandahållas" Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor innehåller bestämmelser som lägger ansvaret på verksamhetsutövaren: - 2 kap. 4 föreskriver att "vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarlig skada på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador." "Den som utövar verksamheter anges i första stycket". är skyldiga att analysera riskerna för sådana olyckor som SS-EN Vindkraftverk - Del l: Säkerhetsfordringar. (Källa: och-v%c3%a4rme%c3%b6verfoioc3%b6ringlvindkraftverk-och-andra-alternativa-energik%c3%a4llor/ss-en I-a-1 ) Vindkraftverkens tillverkare och köpare skall för uppställning inom "extraordinära klimatzoner" ha fastställt/säkerställt, att vindkraftverkens konstruktioner har tillräcklig hållfasthet för uppställningsplatsen ("site condition") i enlighet med vindturbinklass S (WTc1ass S). Notera, att "stora" vindkraftverk som är i driftii bruk inom "extraordinära klimatzoner" i Sverige åtminstone nästan alltid är tillverkade och typprovade i enlighet med vindturbinklass (WT-c1ass) II enligt EN Säkerhetsfordringar, som definierar minus 10 grader C som normal temperatur och minus 15 grader C som extrem dimensionerande temperatur. Trafikverkets underlag ror tillämpning av 3-5 kap. miljöbalken och av plan- och bygglagen Utgivare: Trafikverket. Publikationsnummer: 2013:121. ISBN: Utgivningsdatum: Oktober 2013 Vindkraftverkens säkerhet och riskavstånd 7.11 Master och vindkraftverk, sidan l.1 Järnväg, sidan 128 Avståndet mellan spårmitt och ett vindkraftverk bör vara minst vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern) plus 20 meter. Avståndet bör dock alltid vara minst 50 meter. Hänsyn bör tas till risken för så kallade iskast, där is eller hårt packad snö slungas från rotorbladen. Elforsk rekommenderar i sin rapport 04: 13 att riskavståndet kalkyleras med ekvationen d = (D + H) x 1,5 där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m] Väg, sidan 129, 130 Avståndet mellan ett vindkraftverk och en allmän väg bör vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametem), dock alltid minst 50 meter. Hänsyn bör tas till risken för så kallade iskast, där is eller hårt packad snö slungas från rotorbladen. Elforsk rekommenderar i sin rapport 04:13 att liskavståndet kalkyleras med YttTe Bodane Animskog Mobil:

5 Dag Blomqvist SidaS av 9 ekvationen d = (D + H) x 1,5 där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m]. Skrivelsen Vindkraft - Arbetsmiljö och säkerhet" framtagen av Energimyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Naturvårdsverket, Transportstyreisen, Trafikverket och Försvarsmakten, daterad Bedöma risk rör iskast Som stöd för bedömningar av risk för iskast har Elforsk tagit fram en rekommendation om bedömning av riskavstånd vid risk för iskast i rapporten "Svenska Erfarenheter av vindkraft i kallt klimat, Elforsk rapport 04:13". Med riskavstånd menas här inom vilket avstånd från vindkraftverket det finns risk för iskast. Riskavståndet vid risk för iskast bör enligt denna studie beräknas enligt följande formel: Riskavstånd = 1,5 x (rotordiameter + navhöjd). För exempelvis ett vindkraftverk som har en rotordiameter på 130 m och navhöjd på 150 blir skyddsavståndet 420 m. Riskavståndet bör dock bedömas från fall till fall, utifrån den valda lokaliseringens förhållanden, bland annat utifrån de nedisningsförhållanden som kan förväntas på den aktuella platsen, hur ofta människor kan tänkas vistas vid verken och om det finns egendom som är särskilt känslig för skador. Väg Med tanke på säkerheten bör vindkraftverk i möjligaste mån placeras så att de anpassas till omgivande landskap och bebyggelse. Avståndet mellan ett (icke roterande) vindkraftverk och en allmän väg bör vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametem), dock alltid minst 50 meter. I områden där det finns risk för iskast måste även denna risk beaktas, vilket beskrivs i avsnittet "Bedöma risk för iskast" ovan. Av Energirnyndighetens brevsvar till undertecknad, diarienummer , av framgår bl.a. följande: "Energimyndighetens ståndpunkt är vidare att beräkningsmodellen för beräkning av riskavstånd för iskast som redovisas i Elforsk rapport 04:13 är i dag den bästa, mest använda formeln för beräkning av iskast." Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat - nedisning, iskast och avisning - Elforsk rapport 04:13. Utdrag ur sammanfattning, sidan 72: Föreslaget riskavstånd vid risk för iskast från roterande verk enligt Seifert s ekvation: d=(d+h)x 1,5 Räkneexempel: d = ( ) x 1.5 = 420 meter Motsvarande riskavstånd är för stillastående aggregat (fallande is) Seiferts ekvation: d = v ((D/2 + H) / 15) Räkneexempel: d = 25 (( ) /15} = 358 meter Räkneexempel: d = 30 (( ) /15} = 430 meter Vindkraftverkens driftområden är vanligtvis 4-25 m/s. Motsvarande riskavstånd rör stillastående aggregat enligt svenska myndigheters vanliga tillämpning: d= (D/2+ H) Räkneexempel: d = ( ) = 215 meter Mobil:

6 Dag Blomqvist Sida 6 av 9 där d är riskavstånd (m), D är rotordiameter (mls). (m), H är navhöjd (m) och v är vindhastigheten Elforsk report 12:13 Icing of Wind Turbines 4.5 Safety issues Ice throw - State of the Art Beträffande ekvationen d = 1,5 x (D + H): "The major drawback of the formula s is the fact, that the dependency of the ice throw risk on the wind statistics under typical icing conditions is neglected". "Today there exist only rare systematic empirical studies on the distribution of ice throw of wind turbines." Elforsk - Slutrapport för perioden "Svårt att beräkna nedisning" "Men man måste ju veta att beräkningar ger rimliga resultat. Att finna robusta och bra metoder för att mäta nedisningen har visat sig vara svårt. "Undersökningen visade emellertid att den typen av mätningar är tämligen dyra och komplicerade och något förslag på lämplig utrustning i meningen billig och tillförlitlig kunde man inte finna." Elforsk report 12:13 Icing of Wind Turbines Summary "There is a large need for more and better icing measurements, especially at wind turbine blades. Today's instruments are not reliable and accurate enough. As long as such instruments don't exist, large uncertainties remain in the understanding of icing on wind turbines in general and in the development of new wind turbine ice accretion models." "There is a need for more detailed investigations on ice throw of wind turbines and the development of validated ballistic models which are able to determine the risk of ice throw at any planned wind farm." Icing Forecasts - State of the Art. "Today, there are hardly any operational production forecasts available which inc1ude icing. One main reason is that icing forecasts are critical in terms of availability at given times of the day and require extensive computer resources." "Icing forcasts are mainly available for aviation purposes where a much coarser spatial resolution and fewer requirements are required" 4.2 Icing measurements - State of the Art. "In summary, it is nowadays not possible to fully rely on the readings of the existing instruments; they have to be interpreted together with other measurements or camera images. There is a clear need for better instruments." "Today there is no clear standardization of icing measurements available. The main reason is the lack of reliable and accurate instruments." "One ofthe most reliable ways to identify icing today is still by visual inspection." 4.3 Effects of icing on wind energy production - State of the Art Animskog Mobil:

7 Dag Blomqvist Sida 7 av 9 "Due to the lack of commercially available de-icing and anti-icing systems, it is nowdays hard to quantify the effect of such systems" "Heating during operation of the wind turbine represents a fully new situation again which has not been examined yet. There is little experience with the effect of such systems on the incubation and the recovery time of the blade during icing events." "The evaluation of the effect of icing on wind energy production is less in the focus of the Swedish research activities." 4.4 De-Icing and Anti-Icing - State of the Art "One thing which is common for this research field is that most of this work is done intemally by manufacturers and therefore, only very little information about the technical specifications and the performance ofthese systems is available to the public." De-icing "Currently, it is not possible to prediet icing turbine-specifically in order to start up de-icing systems before there is ice on the blades. Only after the detection of ice on the blades, the process ofremoving the ice can be started. A preventive de-icing, which would then be antiicing is not available today." "There are not yet any information oflong term effects ofheating systems on the blade structure oflarge wind turbines." "As de-icing systems mostly focus on the leading edge of a rotor blade, there is a probability for secondary icing, i.e. the ice is melted but re-freezes on the unheated parts of the rotor blades." Anti-icing "Most of these approaches are tested in labs, there are only few field tests. Field tests are mainly available for hydrophobic coatings. Biochemical technologies are still in the labs." More and better measurements "There is a big limitation when it comes to measurements of the relevant parameters of icing in wind turbines" "The monitoring of the performance of de-icing systems is not possible." "The development and validation of reliable control systems for de-icing systems is difficult." 13 report icing.pdf IEA Wind Energy Projects in Cold Climate, Edition 2009 (sidan 17) "Turbine operation with iced blades may not be permitted in certain countries or permitted only in case of rime ice, as glaze ice is considered dangerous. However, rime ice can be almost as dense as glaze ice, so there is no obvious reason to make such an exception". International Energy Agency (lea) uppger bl.a. itask 19:s slutrapport, av "4.3 Key findings Safety issues Safety issues - lce throw Safety: No fallen ice chunks have been found further than 5 rotor diameter from the tower base of a wind turbine. The size of fallen ice chunks can be everything between few grams to several kilograms. Thus, there is a clear need to proteet the risk area" Animskog Mobil:

8 Dag Blomqvist Sida 8 av 9 Winterwind International Wind Energy Conference RISK OF ICEFALL in the international Context Countries with strong icing conditions Sweden - Definition of the danger area through empiri c formulas (Seifert), recommendation to do a further risk assessment, if people live there. - General recommendations as to the safeguarding of the danger zon e Statens Officiella Utredningar, SOU, 1999:75 uppger: "att det finns rapporter om att blad / bladdelar lossnat, bultar och isbitar har slungats iväg från vindkraftverk på mer än 300 m avstånd". Notera att vid denna tidpunkt var vindkraftverkens totalhöjden endast d = 90 m (navhöjden H 60 meter och rotordiametern D/2 = 30 meter). Försiktighetsprincipen har inte beaktats! Av tester som tillverkare av vindkraftverk utfört framgår att iskast förekommer i stort sätt under och efter varje avisningscykel samt att det är tre (3) gånger vanligare att is genom påverkan av aerodynamisk krafter glider utefter rotorbladen och isbitar/isklumpar på upp till några kilo kastas/slungas ut via rotorbladen spets än från rotorn. Trots att det i hela landet finns risk för isbildning och enligt Elforsk rapport 08:46 är storleksordningen 70 procent av Sveriges yta som riskerar omfattande isbildning på vindkraftverk beaktas och tillämpas inte försiktighetsprincipen för fastställandet av minsta riskområde / skyddsavstånd för utkastade föremål från vindkraftverk vid vindhastigheten 30 m/s och de utkastade föremålens utgångshastighet / periferihastighet då de lämnar rotorbladens spets på upp till ca. 89 m/s (320 km/h). Säkerhetsavståndet/riskområdet till ett vindkraftverk måste även anpassas till verkets totala höjd och dess placering. Ju högre upp i terrängen verket står, ju längre säkerhetsavstånd/riskområde behövs. Definitioner, utdrag ur AFS 2006:04 - Användning av arbetsutrustning: - arbetsutrustning: "Maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet." O riskområde: "Område inom arbetsutrustningen eller i dess omgivning, där utrustningen kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall för någon som helt eller delvis uppehåller sig där. " Och 2 kap. 9 PBL skriver: "Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och uiformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen el/er byggnadsverket, skylten el/er ljusanordningen kan medfära en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. " Av Miljöbalkens (MB:s) portalparagraf, 1 kap 1, punkt 1 framgår kravet att: "människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan". Samt MB:s hänsynsregel/hjälpregel 2 kap. 3 som anger att: "... I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. " "Bästa möjliga teknik" har inte används för vindkraftverkens riskområde om endast några varningsskyltar har satts upp. Risk för utkastade föremål från roterande vindkraftverk finns alltid, oavsett årstid. Mobil:

9 Dag Blomqvist Sida 9 av 9 Med stöd av ovanstående kan konstateras att enbart varningsskyltar inte uppfyller grundläggande (väsentliga) säkerhetskrav framför inhägnad, dvs. användning av industri stängsel och grindar, för att få CE-märka och ta i drift och i bruk vindkraftverken i enlighet med maskindirektivets bilaga 1 punkt (Risk för förlust av stabilitet), punkt (Risk för brott under drift), punkt (Risker orsakade av fallande eller utkastade föremål) och punkt (Principer för integration av säkerheten) då det finns kvarvarande risker för riskområdet som beror på otillräcklighet i de skyddsåtgärder som inte kunnat undanröjas p.g.a. att vindkraftverkens rotor och rotorblad inte kunnat byggas in eller kapslat in. Det vill säga: otillräcklighet beträffande riskområdets skyddsåtgärder mot omgivningen framför allt vid roterande vindkraftverk har inte undanröjts då riskområdet inte inhägnats, dvs. kompletterats med "bästa möjliga teknik" nämligen med industristängsel och grindar. Verksamhetsutövaren har alltid bevisbördekravet på att kunna bevisa att man följt alla de regelverk som berörs. Skulle det visa sig att de av verksamhetsutövaren angivna uppgifterna inte stämmer och/eller är ofullständiga, är det fortfarande helt och hållet verksamhetsutövarens ansvar att se till att nödvändiga åtgärda vidtas för, att eliminera förekommande säkerhetsbrister för omgivningen. Viktigt att även beakta är, att produktansvarslagen (PAL 1992: 18) inte omfattar skadeståndsansvar för tredje person. Byggnadsnämndens tillsynsansvar enligt PBL innebär bl.a. granskning i efterhand t.ex. då vindkraftverk är i drift och i yrkesmässigt bruk i syfte att pröva om ett tillsynsobjekt följt bindande regler eller föreskrifter som har meddelats med stöd av bl.a. 2 kap. 9 PBL, som anger, att placering av byggnadsverk ska ske så att byggnadsverk inte innebär en fara för människors säkerhet och inte heller någon betydande olägenhet for omgivningen. Dvs. i detta ärende skall den tillsyns ansvariga i Åmåls kommuns byggnadsnämnd besluta om ingripande för att åstadkomma en ändring eller rättelse. Undertecknad hemställer härmed med stöd av ovanstående beviskedja, att Åmåls kommuns byggnadsnämnd med stöd av 11 kap. 33 PBL, och/eller annan PBL-bestämmelse, förbjuder den som äger eller har nyttjanderätten till nämnda vindkraftverk, att använda de vindkraftverk som har brister som kan äventyra trafiksäkerheten och/eller säkerheten for dem som uppehåller sig i närheten av vindkraftverken. Den ansvariga myndigheten for PBL:s bestämmelser enligt ovanstående bör handlägga ärendet i enlighet med förvaltningslagens "Allmänna krav på handläggningen av ärendet" "7 Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs." Animskog Mobil: