Sittstrejken i Göteborg ställer krav på ett omedelbart stopp av utvisningarna till Afghanistan tills dess att säkerheten kan garanteras.

Transkript

1 Budkavle Afghanistan 23/ Sittstrejken i Göteborg ställer krav på ett omedelbart stopp av utvisningarna till Afghanistan tills dess att säkerheten kan garanteras. Sittstrejken i Göteborg har länge varnat för den utveckling som vi nu ser i Afghanistan och tagit fram fakta från säkra källor. Redan för över ett år sen beskrev vi hur antalet attacker mot civilbefolkningen ökade och att de riktade sig alltmer till områden där människor i folkgruppen hazarer bor. Hazarerna är idag en minoritetsgrupp som är starkt utsatta för förföljelser. I slutet av 1800-talet skedde en etnisk rensning som kraftig minskade folkgruppen. Mellan 1998 till 2001 skedde flera massakrer och ett flertal familjer flydde utrensningen och tog sin tillflykt till grannländerna främst Iran och Pakistan. Hazarerna utgör idag endast runt 10% av befolkningen medan de för hundra år sedan var över 50%. Föräldragenerationen till många av de unga som vi nu träffar på som ensamkommande var de som då flydde för sitt liv eller mördades. Både i Iran och i Pakistan tvingas de flesta hazarer att leva som papperslösa och diskrimineras. Hazarer är utsatta både för etnisk diskriminering och religiös fundamentalism. Under lite över två år har minst 450 civila hazarer dödats, över skadats och nära 200 personer kidnappats på minst 22 platser i olika provinser som Kabul, Herat, Ghazni, Sari-Pul, Zabul, Baghlan, Ghor, Nimroz och Maidan-Wardak. Human Rights Watch har påkallat världssamfundets uppmärksamhet mot de pågående massakrerna och förföljelserna av hazarer i både Pakistan och Afghanistan. Att lyfta fram hazarernas situation betyder inte att man förminskar andras lidande och utsatthet, skriver Reza Javid, själv uppvuxen i Afghanistan och före detta ensamkommande flyktingungdom./ %C3%A4r-farligt-f%C3%B6r-alla-men-s%C3%A4rskilt-f%C3%B6r-hazarer Idag sker förhandlingar på politisk nivå mellan ledare inom talibanerna och den afghanska staten såväl som med USA. Talibanerna får allt större inflytande och förhandlingsutrymme. När talibanernas motkrav för fredsförhandlingarna med USA och/eller afghanska regeringsstyrkor är frigivandet av politiska fångar och tidigare högt uppsatta talibanledare så ökar utsattheten för minoritetsbefolkningar, inte minst hazarer. Pakistan släppte två talibaner på måndagen i samband med USA: s sändebud Mr. Khalilzads senaste besök i regionen. Talibanerna bekräftar mötet och säger att samtalen varit produktiva. När Khalilzad var sist i regionen frigav Pakistan Abdul Ghani Baradar, en av grundarna till talibanrörelsen. Frigivandet kan ses som en del av amerikanska ansträngningar för att återuppliva fredsförhandlingar med talibanerna, som nu kontrollerar nästan hälften av Afghanistan. Dessa fängslade ledare har begått grova brott mot civilbefolkningen, mot minoritetsgrupper och andra oliktänkande. Idag riktas attacker mot områden med i huvudsak hazarebefolkning som tidigare ansågs som de lugnare. I arbetet att skapa en dialog för fred har handlingsutrymmet för motkrav och frisläppandet av politiska fångar blivit till en ny riskbild som lett fram till dagens situation. Talibanernas mål är att ta kontrollen över allt fler områden. Redan i februari tog vi upp denna utveckling med fakta och källor. Samtliga budkavlar finns på vår hemsida. sittstrejkengoteborg.se

2 Ur budkavle 26 I EASO:s Landinformation den 12/ Report: Afghanistan Individuals targeted by armed actors in the conflict (Lifo 40653, sid 56) framförs av analytiker att det finns ett systematiskt och eskalerande antal terrorattacker riktade mot platser och festligheter där hazarer samlats och också ett ökat antal attacker och övergrepp riktade direkt till individer ut gruppen hazare. Ur budkavle 25 Enligt Helené Lackenbauer, som är forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut så har säkerhetsläget i Afghanistan har stadigt försämrats och hon tror att det kommer att fortsätta försämras. Talibanerna har under de senaste åren börjat med en ny taktik. I stället för att möta armén i strid så slår man mot civila mål i städer, säger hon. Det skapar rädsla, osäkerhet och det gör också att det är svårbedömt var nästa händelse kommer att ske. En försvårande komplikation i Afghanistan är att IS fått ett fäste. Det gör att det finns en grogrund för en konflikt mellan shia- och sunnimuslimer, något som tidigare inte varit så påtagligt i Afghanistan. Vi vill belysa olika aspekter på varför vi anser att de ensamkommande inte kan utvisas till Afghanistan. Det allmänna säkerhetsläget i Afghanistan är så allvarligt att utvisningarna dit bör avbrytas omedelbart. Ensamkommande ur befolkningsgruppen hazare bör beviljas uppehållstillstånd utifrån de allvarliga eskalerande våldet som riktas mot dem som etnisk grupp. Senaste tidens massakrerna gör att man kan befara en utveckling som kan rubriceras folkmord. Inga utvisningar bör verkställas förrän samverkanstalet mellan svenska och afghanska staten visar sig fungera och ett säkert mottagande kan garanteras. Säkerhetsläget i Afghanistan Talibanerna har trappat upp sina attacker på flera fronter. Under de senaste månaderna har de genomfört nästan dagliga attacker mot afghanska säkerhetsstyrkor samt samordnade övergrepp på större städer där civilbefolkning drabbas hårt. Försvarsministern bekräftar att strider mellan regeringstrupper och olika gerillagrupper pågår i minst tio provinser i landet och att nivån på strider och hot är bortom regeringens kontroll. Hårdast drabbade är provinserna Ghazni, Uruzgan, Faryab, Jawzjan, Sar-e-Pul, Kunduz, Badghis, Baghlan och några andra områden. Enligt ministern är hotbilden mycket hög; index.php/afghanistan/security-chiefs-reject-claims- ethnic-war. Hundratals demonstranter marscherade i veckan från de västra delarna av Kabul till stadens centrum. Demonstranterna anklagar regeringen för att inte skapa tillräcklig säkerhet i de centrala delarna av landet, särskilt i distriktet Khas Uruzgan i provinsen Uruzgan, och distrikten Malistan och Jaghori i provinsen Ghazni provinsen. Dessa distrikt befolkas till större delen av hazarer. afghanistan/hundreds-protest-kabul-over-ghazni-uruzgan-insecurity Inrikesdepartementet (MoI) bekräftar att det har skett en kraftig ökning av våldsdåd efter att talibanerna ökat mobiliserat sig på flera fronter. Dussintals flyktingfamiljer med kvinnor och barn, som flytt från distrikten Ghans Jaghori och Malistan, befinner sig nu i Kabul. Hundratals familjer från dessa två distrikt har också flytt till andra delar av landet, ett stort antal av dem har lyckats ta sig till Bamyanprovinsen. Afghanistans nationella katastrofmyndighet säger att familjer har drivits på flykt bara från dessa två distrikt i provinsen Ghazni och provinsen Uruzgan. OCHA slår larm om att situationen i distrikten Jaghori och Malistan i Ghazniprovinsen. Tusentals familjer flyr från området på grund av pågående krigstillstånd. Vägar är blockerade, vilket hindrar civila som försöker lämna området människor som är i stora behov av hälsofaciliteter, medicin, mat och bränsle. Dessutom är vintern i antågande och familjer som överger sina hem utsätts för hårda vinterförhållanden och behöver skydd och värme. afghanistan/un-paints-grim-picture-ghazni-situation-0 s-help

3 Det hazardominerade Jaghoridistriktet och områden i provinsen Ghazni är alltmer utsatta för talibanattacker. Talibanerna, har genomfört offensiva väpnade operationer i flera delar av landet. Daesh utför attacker mot civila, främst i Nangahar- och Faryab-provinserna, särskilt mot shiamuslimska mål. Konflikten förblir den främsta anledningen men Afghanistan har också drabbats av en omfattande torka i 20 av landets 34 provinser. FN:s humanitära kontor (OCHA) och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) uppgav i september 2018 att omkring 4,2 miljoner människor är i behov av akut humanitär hjälp. UNHCR rapporterade i december 2017 att det finns över 1,8 miljoner internflyktingar i Afghanistan till följd av konflikten. m=1&fbclid=iwar3sgnocdomoeeqkf6_97il23cthmh19v79vxtui6x_oezqijyqt6xxjyrk I tisdags dödades minst 50 personer i en attack i Kabul i en stor bröllopshall i centrala stan. Enligt Al Jazeera pågick ett möte mellan religiösa ledare. De drabbade ska ha samlats för att fira profeten Muhammeds födelsedag.talespersoner för FN organ UNAMA säger att attacker mot civila sker över hela landet. ITucCLl2FAPvdIBLb2taPWeinsDPfZED7HSqUSU Hazarers situation Genom historien har människor i folkgruppen hazare utsatts för förföljelse och massakrer. Deras situation som kollektiv måste uppmärksammas då så många av de ensamkommande från Afghanistan som flytt undan krig och förföljelse tillhör minoritetsgruppen hazare. Men vi ställer detta i motsats till asylsökande från andra etniska grupper i Afghanistan och deras rätt till asyl. Säkerhetsläget i Afghanistan är farligt för alla. I avhandlingen Human Security, Peacebuilding, and the Hazara Minority of Afghanistan: lup.lub.lu.se tittar forskare Annika Frantzell på vad vad avsaknaden av direkta studier som belyser Hazarernas sociala utsatthet som en minoritetsgrupp betyder för deras situation, för att förstå sociopolitiska strukturer och för en möjlig fredsprocess i landet. This thesis is focused on the lack of investment in the human security of the marginalized Hazara minority of Afghanistan. The case of the human security of the Hazara has never been researched before and this thesis therefore represents a unique case study. This thesis finds that there are four clearly identifiable factors which have led to a lack of investment in the Hazara, namely: the inaccessibility of their native region, the Hazarajat, continued discrimination against them, the militarization of aid, and the top-down, donor-driven nature of aid in Afghanistan. The effects of this lack of investment manifest themselves both domestically within Afghanistan and internationally, with thousands of Hazaras emigrating to other countries, which emphasize the importance of a bottom-up human security approach to peacebuilding which involves an understanding of the socio-political situation on the ground.. Understanding a society as consisting of groups instead of individuals leads to an acknowledgement that some groups may be better off than others due to possible factors such as historic discrimination and that marginalized groups, if such exist, should be prioritized in human security-based peacebuilding efforts. Dissociating human security from national security is of the utmost importance when it comes to peacebuilding and understanding non-western societies as being composed of different groups and not just of individuals is particularly important when implementing bottom-up human security focused peacebuilding. Fritzell anser det nödvändigt att titta på minoritetsgruppen som just en grupp (ett kollektiv) och inte som individuella personer från ett land när man hanterar deras situation både inom ett land och internationellt. Detta perspektiv och kunskap saknas enl Fritzell kring hazarer i Afghanistan. Hennes avhandling kan bidra till ökad förståelse för vad som kan drabba de unga asylsökande ur folkgruppen hazarer vid ett återvändande till Afghanistan. Därför bifogar vi den i sin helhet till denna budkavle. De unga asylsökande behöver bedömas utifrån en kollektiv utsatthet utifrån sin folkgrupp snarare än som enskilda individer utan denna komplexitet. Hazaras are reported to have nuclear families with the husband considered the head of the family except in the case of husband s death when the woman becomes the head. At national level, Hazaras tend to be more

4 progressive concerning women s rights to education and public participation. Educated Hazara women, in particular, those who returned from exile in Iran are often as active as men in civic and political arenas. Hazara families are eager to educate their daughters. After the Taliban seized power in 1996, they declared Jihad on the Shi a Hazaras. In the years that followed, Hazaras faced particularly severe repression and persecution, including a series of mass killings in northern Afghanistan, where thousands of Hazaras lost their lives or were forced to flee their homes. With the increasing presence of foreign Islamist groups such as Islamic State in Iraq and Syria (ISIS), active in the country for a number of years, attacks against religious minorities have been on the increase. Being Shi a and therefore both a religious and a visible ethnic minority, Hazaras are particularly vulnerable. Conflict in Afghanistan continues to take a terrible toll on civilians over 10,000 lost their lives or suffered injuries in 2017.The Taliban, having expanded its territorial control, continues to attack security personnel and civilians, and an increase in the activities of the Afghan branch of IS has occurred in several provinces, especially Nangarhar. Numerous other suicide bombings have also occurred, with many specifically targeting the Hazara Shi a minority. Ethnic and religious minorities, and the Hazaras in particular, have been especially vulnerable in areas of conflict, and Taliban forces have committed large-scale abuses against Hazara civilians with impunity. I believe that peace in Afghanistan will require a political-cultural approach. On the political dimension, peace would not be achieved without a national, regional and trans-regional consensus. At the national consensus, government should accept official border between Afghanistan and Pakistan and Afghan government must abstain the unsubstantial claim against Pakistan territory. Pakistan must stop supporting the Taliban in Afghanistan to be broken up and virtually deadlocked peace. Secondly, the people of Afghanistan, especially the Hazara and Uzbek and Tajik and other ethnic groups must be a part of the peace process and their views should be considered. Talibanrörelsen Talibanrörelsen står stark. Därför går den nu för första gången in i områden i Afghanistan som tidigare setts som säkra, där det bland annat bor många hazarer, enligt en expert. De förtvivlade demonstranterna vägrade att lämna centrala Kabul, trots självmordsdåd i närheten. Med hjälp av slagord och plakat försökte de få president Ashraf Ghani att agera och skydda civila, många av dem hazarer, från talibanernas framryckningar i provinserna Ghazni och Uruzgan. - Talibanerna rycker fram mer och mer och har tagit initiativet i kriget. Men det här är första gången de går in i distrikt där den stora majoriteten av befolkningen består av hazarer, säger Afghanistankännaren Anders Fänge till TT. Resultatet är mer våld och fler civila offer i det konflikthärjade landet. Talibanoffensiven ska ses i ljuset av extremisternas större mål, att få ut de tusentals utländska soldater som de anser "ockuperar" landet och återupprätta ett islamiskt emirat. De shiamuslimska hazarerna har historiskt varit diskriminerade av såväl den afghanska staten som talibanerna. Men i grundlagen från 2004 är deras rättigheter inskrivna. Men man kan på goda grunder anta att det finns både etniska och religiösa motsättningar bland talibanernas fotfolk och hazarer. With the withdrawal of majority of international forces from Afghanistan, the government has not been able to cope effectively with the rising tide of insurgent attacks and bomb blasts, killing thousands of civilians. Taliban and IS forces are engaged in a war of attrition with Afghanistan National Security Forces. According to the United Nations Assistance Mission in Afghanistan s (UNAMA) statistics, civilian casualties have been rising to another record high in The first half of Jan saw a spike in security incidents, reported 56 across 22 provinces out of 34 total.

5 Representing one of the most brutal strains of puritanical Sunnism, the Taliban pursued a virulent anti-shia agenda. In the words of Muhammad Qasim Zaman, the fruits of an Islamic system ha[d] a sectarian taste, however. The governor of Mazar i-sharif proclaimed outright that Hazaras are not Muslim, they are Shia. They are [kuffar] wherever you go we will catch you. If you go up, we will pull you down by your feet; if you hide below, we will pull you up by your hair. Shortly thereafter, Mazar i-sharif became the scene of a brutal massacre, in which the Taliban conducted house-to-house searches for Hazara men, shooting them in the head, chest or testicles, suffocating them to death in shipping containers or slitting their throats. Up to 8000 were killed, with thousands more maimed or raped. The Taliban s Evolving Ideology Alia Brahimi Tvångsutvisningar och avsaknad av mottagande vid återkommer till Afghanistan Måndag 19 november 2018 var 48 personer på väg att tvångsdeporteras från förvaret i Märsta till Afghanistan. Även från andra platser skickades personer iväg. Några fick komma tillbaka till sina förvar genom verkställighetshinder. Riktigt hur många som skickades och hur många som blev kvar i Sverige är svårt att säga då det finns en tystnadskultur kring utvisningarna till Afghanistan. Men informationen som nått oss säger att 26 personer sattes på planet och är nu deporterade till Afghanistan. Afghanistans flyktingminister intervjuades av FARR. Han hävdar att internflykt, dvs. att man bosätter sig på annan ort än hemorten, inte är ett alternativ för "återvändare" - allra minst för utsatta grupper. Säkerheten i Kabul är för låg. Eftersom hjälpsändningar inte når fram till provinsen Ghazni kan man inte heller skicka deporterade dit. Afghanistan kan inte erbjuda de tvångsdeporterade det stöd för reintegrering som krävs enligt återvändaravtalet mellan Sverige och Afghanistan från hösten m=1&fbclid=iwar3sgnocdomoeeqkf6_97il23cthmh19v79vxtui6x_oezqijyqt6xxjyrk Idag riktas stark kritik till det bristfälliga återvändandet av bland annat Rädda barnen. Detta bör tas på allvar. Ur regeringens egen rapport I sin egen rapport över situationen i Afghanistan beskriver Sveriges regering Afghanistan som ett land med eskalerande väpnad konflikt och akut humanitär kris. "Trots fredsansträngningarna har den väpnade konflikten förvärrats i omfattning och intensitet det senaste året och utgör det största hindret för Afghanistans utveckling. Säkerhetssituationen skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Civila boende i provinserna Kabul, Nangahar, Faryab, Helmand och Kandahar påverkades enligt FN mest av konflikten. FN rapporterar om civila offer under första halvåret 2018, varav döda (157 kvinnor, män och 363 barn). Antalet attacker mot internationella organisationer och biståndsarbetare är fortsatt högt. En sektor som särskilt drabbats är hälso- och sjukvården. De afghanska säkerhetsstyrkorna ansvarar fullt ut för säkerheten i landet sedan december Regeringen beräknas i dagsläget kontrollera knappt hälften av landets territorium. Det väpnade motståndet, i första hand talibanerna, har genomfört offensiva väpnade operationer i flera delar av landet. Talibanerna lyckades exempelvis inta och hålla provinshuvudstaden Ghazni under tre dagar. Daesh har visst fotfäste i landet, främst i Nangahar- och Faryab-provinserna, och fortsätter att utföra självmordsattacker, särskilt mot shiamuslimska mål. Respekten för mänskliga rättigheter är mycket bristfällig. Kvinnor och flickor har en marginaliserad roll och utsätts för hot och våld. Kvinnors deltagande i Afghanistans sociala, ekonomiska och politiska samhällsliv är begränsad även om framsteg gjorts. Rättssäkerheten är svag och tortyr och våldsbrott förekommer i stor skala i hela landet.

6 Den humanitära situationen i Afghanistan har försämrats under det senaste året. Konflikten förblir den främsta anledningen men Afghanistan har också drabbats av en omfattande torka i 20 av landets 34 provinser. FN:s humanitära kontor (OCHA) och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) uppgav i september 2018 att omkring 4,2 miljoner människor är i behov av akut humanitär hjälp. Möjligheten för de humanitära aktörerna att nå ut till de behövande begränsas av säkerhetsläget, bristande infrastruktur och hot mot de humanitära aktörerna. UNHCR rapporterade i december 2017 att det finns över 1,8 miljoner internflyktingar i Afghanistan till följd av konflikten. Antalet internflyktingar i Afghanistan fortsätter att öka på grund av konflikten, torkan och det stora antalet återvändande från framför allt Iran och Pakistan." Författare: Sveriges regering, i propositionen 18 oktober med förslag om att skicka svensk militär till Afghanistan. Trots alla rapporter om det eskalerande läget och det riktade våldet mot hazarebefolkningen fortsätter Sverige att utvisa unga asylsökande till Afghanistan som om inget hänt. Många av de ensamkommande 2015 har inte ens vuxit upp i Afghanistan. Flera av de unga i Sverige har familj och vänner i de utsatta områdena och får nu ingen kontakt med dem och är väldigt oroliga. Samtidigt lever de med pressen om att själva utvisas till krigets i Afghanistan. Migrationsverket gjorde sitt senaste rättsliga ställningstagande i augusti Sedan "övrigt skyddsbehövande" och "ömmande skäl" togs bort genom den tillfälliga lagen har Migrationsverket skärpt sina bedömningar. Mycket få får bifall på sin asylansökan. Mellan 4000 och 5000 unga ensamkommande omfattas inte av nya gymnasielagen. De flesta anser att livet på gatan i Sverige eller Frankrike är att föredra framför livet på gatan i Afghanistan. Någon möjlighet till "etablering" i Afghanistan ser de inte då de som regel saknar nätverk i landet. De är livrädda för ett återvändande. Sittstrejken i Göteborg kräver: ett omedelbart stopp för verkställighet av samtliga planerade deportationer så länge kriget pågår och säkerheten inte kan garanteras. att de unga ur folkgruppen Hazarer ska få en asylrättslig bedömning utifrån ett kollektiv p.g.a gemensam utsatthet som etnisk och religiös grupp. att ingen ska utvisas förrän ett fungerande mottagande finns i enlighet med ett samverkansavtal som tecknats mellan svenska och afghanska staten. MVH Sittstrejken i Göteborg sittstrejkengoteborg.se #sittstrejkenigoteborg sittmanifestationen@gmail.com