Allmänna Antroposofiska sällskapet 2008/2009. Goetheanum

Transkript

1 Allmänna Antroposofiska sällskapet 2008/2009 Goetheanum

2 Innehåll Förord... 3 Allmänna Antroposofiska sällskapet Intervju med Stefano Gaspari... 4 Glimtar från det antroposofiska livet 2008/ Fria högskolan för antroposofi Ungdomssektionen... 7 Sektionen för matematik och astronomi... 8 Medicinska sektionen... 9 Naturvetenskapliga sektionen Pedagogiska sektionen...11 Sektionen för bildkonst...12 Sektionen för lantbruk...13 Sektionen för drama, musik och eurytmi...14 Sektionen för humaniora...15 Sektionen för socialvetenskap...16 Goetheanum Året vid Goetheanum...17 Ekonomi...18 Adresser

3 Förord Kära medlemmar Det tog mer än hundra år att bygga katedralen i Chartres. Generationer av hantverkare som byggmästare, stenhuggare, timmermän, skulptörer och andra har bidragit till detta mäktiga verk utan att själva kunna se det i färdigt skick med sina fysiska ögon. Varifrån kom den kraft med vilken de kunde åstadkomma denna enorma prestation? Sedan Julmötet 1923 har det gått 85 år. Då Rudolf Steiner på nytt grundade Antroposofiska sällskapet lade han grundstenen i varenda medlems hjärta. I livet före födelsen upplever varje människa möten med andliga väsen som hon är förbunden med och som bär mänsklighetens utveckling framåt. Efter ankomsten på jorden vill människan återanknyta till dessa sammanhang. Vägen till Antroposofins väsen är antroposofin är individuell och en kraft som förutsätter unik för varje människa. De aktiv uppmärksamhet. sökande stegen på denna väg Seija Zimmermann efterlämnar spår i vårt hjärta, spår som klingar an när det handlar om antroposofin, Antroposofiska sällskapet och medlemskapet i detta sällskap. Förnimmer vi vårt samband med de krafter som vi inte bara före födelsen utan också under natten står i förbindelse med? Kan vi ta emot dem? Vi är aningen osäkra och lätt sårbara på det området, ibland rent av förtvivlade, men å andra sidan berörs vi här samtidigt i vår djupaste tillhörighet till mänskligheten. Seija Zimmermann är sedan 2006 styrelseledamot. Innan dess arbetade hon som läkare i Finland. Frågan efter de intima och individuella krafter som gör det möjligt för oss att förverkliga våra intentioner här på jorden stod i centrum, när styrelsemedlemmarna hösten 2008 efter ett livligt utbyte om andlig forskning formulerade tyngdpunkterna för Allmänna Antroposofiska sällskapets arbete. Dessa fyra tyngdpunkter är: det kristna i antroposofin, relationen till väsendet Antroposofi, karma och reinkarnation samt nutidens mikaeliska karaktär. Under våren 2009 kommer de enstaka uppgifterna att presenteras av olika styrelseledamöter i Anthroposophie weltweit. Här ska bara påpekas att dessa fyra tyngdpunkter kan hjälpa oss att bli medvetna om Antroposofiska sällskapets centrala uppgift. Betraktar man de enstaka sektionernas aktiviteter utifrån det perspektivet, blir det tydligt att arbetet i Fria högskolan för antroposofi skulle vara otänkbart utan stöd från medlemmarna i hela världen. Det är bara att hjärtligt tacka varenda medlem för den ideella och finansiella medverkan. Hit hör inte minst deltagandet i det andliga arbetet, i möten, föredrag och arbetsgrupper. Antroposofins väsen vill leva bland oss som en kraft vars grundval är den aktiva uppmärksamheten: att verka ur frihet och genom social varseblivning. För styrelsen vid Goetheanum Seija Zimmermann 3

4 Allmänna Antroposofiska sällskapet Att själv bli konung och påve på historiens olika skikt Intervju med Stefano Gasperi Läkaren Stefano Gasperi är sedan 2007 generalsekreterare för Antroposofiska sällskapet i Italien. Hur kan Italiens situation beskrivas? Stefano Gasperi: Det är svårt att tala om det egna landet, eftersom distansen saknas. Det är som att tala om sig själv. Italien är ett ungt land och har bara funnits i 160 år som enhetlig stat. Någon nationell identitet har man fortfarande inte riktigt kommit fram till. Det brukar sägas: Nu då vi har skapat Italien saknas bara italienarna. Och det är verkligen så. Det är de politiska och kyrkliga krafterna som hindrar att vi finner oss själva. Dessutom har vi en efterverkan av en rik historia. Ett fenomen som maffian med sin enorma anknytning till blod, familj och hämnd kan bara förklaras om man förstår att den så kallade tredje kulturepoken, den förkristna, fortfarande visar sina verkningar i Italien. Den maffiösa tendensen med alla sina privilegier förstör vårt politiska och ekonomiska liv. Sedan åratal lever vi i en dekadent politisk värld. Det handlar om relikter från denna epok. Rudolf Steiner karakteriserar Italien som ett Egypten vänt in och ut vars folkande nu tillhör Italien. När man reser till Italien tänker man på den romerska tiden. Just det. Dess rationella kultur har också sina efterdyningar, framför allt inom katolicismen und i den växande intellektualismen. Men den katolska kyrkan är inte den enda i Italien. Vi hade en annan kyrkliknande form, nämligen kommunismen. Italien efter andra världskriget var Europas näst största kommunistiska stat, och det har starkt präglat det kulturella livet i skola och konst, men också ekonomin. Kanske är det förvånande, men när det gäller idén om staten är katolicismen och marxismen inte långt från varandra. Statens makt, den väldiga byråkratin utgör en stor smärta för italienarna. Redan Dante har sett det och utropat: Du skall vara dig själv, du skall vara konung och påve. Han menade de båda stormakterna kyrka och stat. Kyrkan hindrar att människorna på ett fritt sätt vänder sig till anden. Genom staten blir det omöjligt att gestalta det sociala utifrån egen vilja och fritt engagemang. Det handlar om fenomen ur den fjärde, den grekisk-romerska kulturepoken som lägger sig över medvetenhetssjälens frön. Ändå bör vi inte glömma att det var i renässansens Italien som medvetenhetssjälens uppbrott började. Hör Italien till Mellaneuropa? Italien är ett stort, eller rättare sagt ett långt land. I norr når det Mellaneuropa, i söder Afrika. Den norra delen har fjäll och är kristallin, den södra har vulkaner och är svavelrik. Denna polaritet återspeglas också i vårt folk vars själsliga kvaliteter är olika fördelade. Medvetenhetssjälens kvaliteter finner man snarare i norra delen, medan den södra är kännetecknad av förnimmelsesjälen. Sedan finns ett tema som man inte gärna talar om, eftersom det ligger historiskt för nära: inbördeskriget i slutet av andra världskriget. Det ledde till en djup splittring i befolkningen. Ännu har det inte lyckats att göra detta transparent. Det avspeglar sig i dag genom olika läger inom samhällslivet. Italien är starkt polariserat, inte bara i nord och syd, utan också på det politiska området. Stat och kyrka är svåra att särskilja. Inte minst på det etiska planet förs en kamp mellan det allmänna och det konfessionella samhället. Världen beundrar Italien för dess konstnärliga lätthet, dess dolce vita. Hur ska man uppfatta det? Rudolf Steiner ser i det italienska folket en speciell solkvalitet och en relation till förnimmelsesjälen, det vill säga ett förhållande till världen som går via sinnena. Det skulle alltså vara en uppgift för Italien att via sinnena finna ett förhållande till anden. Tendensen till lättheten, till ljus och luft kan halka in i mysticismen, på samma sätt som närheten till sinnevärlden kan visa sig i materialismens klädnad. Italien och Tyskland bildade under 1900-talet en fruktansvärd allians. Hur kom det sig? Den militära gemenskapen var en grotesk karikatyr av en djup släktskap. Trots alla olikheter har 4

5 Allmänna Antroposofiska sällskapet båda folken en stark relation till det andliga och till det fysiska. Hur utvecklas antroposofin i Italien? Själv bor jag i Trentino, en ort med rik katolsk historia och nutid, men antroposofin blomstrar ändå rätt kraftigt. I Italien upplever vi en ungdomlig fas inom antroposofin. Ända in på 1960-talet utspelade sig det antroposofiska livet på teosofiskt vis i privata kretsar. Nu utvecklas dotterrörelser. Det är därför vi upplever denna tillväxt. Vi har 200 läkare. Varje år säljs mer än böcker av Rudolf Steiner och andra antroposofer, och försäljningen ökar årligen med tio procent. Ett av Italiens största förlag, Mondadori, har gett ut de fyra grundböckerna Frihetens filosofi, Vetenskapen om det fördolda, Hur uppnår man kunskap om de högre världarna och Teosofi. De har sålts i tusentals exemplar. Också medlemsantalet i sällskapet ökar varje år. Vilka perspektiv finns? Jag har bara varit generalsekreterare i två år. En viktig fråga förefaller mig vara: Vilken form kan medvetenhetssjälen få genom Italien och dess speciella förnimmelseförmåga? I förnimmelsesjälen lever en speciell känslokvalitet, en själslig värme som kan ta emot Mikaelimpulsen som medvetenhetssjälens skål. Här sammanträffar ljus och värme. För Italiens del gäller det att ge Vid den moderna tidens begynnelse visar Michelangelos David nutidens signum: skepsis förenad med beslutsamhet värme åt medvetenhetssjälen. Dessutom har jag något på hjärtat. Jag är övertygad om att de tyska och italienska folken måste närma sig för att uppfylla Mellaneuropas uppgift. Under andra världskriget såg vi en demonisk karikatyr av detta närmande. Jag vill försöka vårda en ny, sund och fruktbar förbindelse och vill intensifiera kontakter och samarbete. Dessutom vill jag förbättra förhållandet mellan Antroposofiska sällskapet och dess dotterrörelser. Därför vill vi bjuda in alla initiativ och grupper i den antroposofiska rörelsen till vårt nästa årsmöte där vi ställer oss frågan hur aktuell den kristna impulsen är inom respektive yrkesgrupp. Jag har organiserat detta möte i hopp om att mor och dotter då ska kunna komma till ett samtal. Vad bör man önska Italien? En fin fråga. Jag tror att statsmodellen från den grekisk-romerska tiden kommer att försvinna. Giuseppe Verdi har komponerat Italiens rop efter frihet i många klangfärger. Det genomstrålar alla hans verk. Man skulle kunna önska italienarna det som fångarnas kör i Nabucco sjunger: Va, pensiero, sull ali dorate. Flyg, tanke, på gyllene vingar. 5

6 Allmänna Antroposofiska sällskapet Antroposofisk pionjärfas i Fjärran Östern Glimtar från arbetsåret 2008/2009 De som vill förmedla västerländsk kultur i Kina kan åstadkomma mycket om de är beredda att invänta frågan. Astrid Schröter Under 1990-talet uppstod många antroposofiska initiativ i Syd- och Centralamerika. I det nuvarande decenniet är det ofta i länderna i Fjärran Östern som man för första gången genomför en antroposofisk konferens, startar en waldorfskola eller en första inrättning för terapi. Sedan fem år tillbaka arbetar till exempel Kinas första waldorfskola. Numera är det 55 elever som undervisas i sex klasser. Den första kinesiska arbetshelgen om Grundstensmeditationen som ägde rum i november 2008 kallar Astrid Schröter från Chengdu för milstolpe. Dessförinnan hade Nana Göbel och Hans Florenstein Mulder initierat ett möte i Hongkong där 13 pedagoger från Kina, Taiwan och Europa talade om översättningen av Rudolf Steiners texter till kinesiska. Syftet är att tillämpa det bildrika kinesiska språket på Rudolf Steiners tankar på ett sätt som gör att den konfucianistiska traditionen blir språkligt mindre dominerande. Detta fordrar nya språkliga skapelser. Framtidsinriktade utbildningar har börjat i Sverige, till exempel Ungdomssektionens Youth Initiative Programme i Järna. Syftet är att förmedla praktiska och spirituella färdigheter till företagsamma ungdomar, så att nya impulser kan bli verklighet. I tidskriften Das Goetheanum har några av de 37 ungdomarna porträtterats som kommer från 18 länder. Dessutom har 15 personer från olika yrkesgrupper börjat en kurs över tre år med Arthur Zajonc från USA. Här handlar det om att utveckla meditation som en vetenskaplig undersökningsmetod. Dessa initiativ liksom det nordiska sommarmötet Att skapa framtid bar ännu Anders Kumlanders signatur som i april 2008 lämnade över ansvaret som svensk generalsekretare till Mats-Ola Ohlsson. Japanska waldorfelever framför en traditionell dans under internationella lärarkonferensen Även Nana Göbel slutade som generalsekreterare. Efter tre år lämnade hon över ansvaret för det tyska arbetet till Hartwig Schiller. Arbetet med konflikterna i det tyska landssällskapet hade det gjort omöjligt för Nana Göbel att på ett meningsfullt sätt kunna få användning för sina sociala organisationsförmågor. Nu kan hon åter ägna sig fullständigt åt utvecklingsarbetet i den tyska waldorffederationen. I och med det senaste årsmötet har man funnit en inriktning för det tyska sällskapet som bör kunna leda till en ny framtid. Den tredje förändringen på det internationella fältet gäller Australien. Norma Blackwood som tidigare var landets representant är nu dess officiella generalsekreterare. Vid sidan om tidsfrågor som ekonomikris och klimatförändring var det teman som det kristna och Kristusförståelsen i antroposofin som stod i fokus för arbetet i det tyskspråkiga området. Det tyska landssällskapet startade i maj 2008 en serie med essäer i Anthroposophie weltweit som hade titeln Kristendomens framtid. Det schweiziska landssällskapet ägnade sitt årsmöte åt frågan efter genomkristnandet av olika levnadsområden. Sergej Prokofieff började vid Goetheanum en konferensserie om den kristologiska grunden i Rudolf Steiners grundläggande verk. 6

7 Fria högskolan för antroposofi Att vakna inför de egna frågorna Ungdomssektionen I en tid av kriser inom samhälle och ekologi är det särskilt angeläget att rikta blicken på kommande generationer: det är hos dem som framtidsinriktade tankar och förmågor blir tydligast. Vad är det som Ungdomssektionens medarbetare iakttar? Guy Collins säger: När jag tänker på atmosfären under sommarmötet så dyker det upp den speciella stämningen av ett engagerat lugn som jag inte upplevt Vad det handlar tidigare. Det handlar om en stillhetens kvalitet som är lätt att om är att stöda varandra. missförstå, eftersom den uppträder parallellt med lätthet och högt Elizabeth Wirsching levnadstempo. Ungdomarna lyckas på ett ögonblick byta inriktningen från att förlora sig i världen till att bli uppmärksam inför existentiella frågor. Elizabeth Wirsching leder Ungdomssektion en sedan Innan dess var hon lärare i Norge. Konsekvensen av och samtidigt orsaken till detta fenomen är att allt fler människor vaknar inför sitt inre. Det finns knappast någon tidskrift, något TV-program som inte erbjuder råd angående meditation och personlighetsutveckling. Det började med ett litet samtalsarbete under sommarens ungdomsmöte Utbytet skulle fortsätta, ansåg ungdomarna. En krets av ungdomar från Tyskland, Finland, Brasilien, Holland och andra länder började växa fram och möttes på Goetheanum vid Mikaeli samt under jultidens tolv dagar för att undersöka frågan efter den inre människan. Man behöver inget program, ingen lång förberedelse. Det räcker med en liten notis via mejl för att femtio unga människor kunde samlas till detta meditativa arbete. Den som vandrar mot sanningen vandrar ensam. Var och en som befinner sig på en spirituell utvecklingsväg kommer säkert att instämma i detta uttalande av Christian Morgenstern. Men även motsatsen är giltig det visar såväl studiegruppens erfarenheter som högskolemötet vid Kristi himmelsfärd Många unga människor upplever att de behöver gemenskapens stöd inför den inre vägen. Det handlar inte om någon föreställning eller metod, utan det grundar sig på en existentiell erfarenhet, säger Martin Stenius. Att iaktta fördomsfritt Denna erfarenhet är inte lätt att gripa genom bestämda teman. Därför är det inte mycket som är avgjort i förväg inför sådana möten. Back to basics. Tillbaka till grunderna det är så trendforskarna beskriver nutidens spirituella längtan, säger Elizabeth Wirsching. Sommarkonferensen som de andra mötena utgick från var också ett nytt experiment. Den var full av motsatser: innehåll och festival, allvar och fest. Ur Ungdomssektionens nätverk hade bjudits människor som skulle berätta om motiven bakom deras engagemang. Why do you do what you do? lydde frågeställningen som ledde till personliga skildringar. En upptäckt var att sådana framställningar, där det handlar om varför och inte om hur, ger nya insikter inte minst för föredragshållaren själv. Anförandena var därför främst riktade mot det egna örat. Sådana självbetraktelser hjälper att vakna inför de djupare personliga frågorna eller snarare inför den egna verksamhetens dolda drivkrafter. Ett av Ungdomssektionens mest värdefulla syften är att gemensamt göra dessa krafter tillgängliga. 7

8 Fria högskolan för antroposofi 400 år av planetbanor som andas Sektionen för matematik och astronomi Sektionen för matematik och astronomi deltog redan hösten 2008 i denna kosmiska invigning genom att bjuda till en konferens om planeten Mars. Med hjälp av dess speciella elliptiska bana lyckades Kepler formulera planetbanornas lagbundenheter. Betraktelser om Mars i Rudolf Steiners diktning, i myt och människokunskap samt om den röda planeten som representant för tidsanden Samael och dess spegling i mänsklighetens historia bildade en omfattande helhet. Efter 2007 då Venus stod i centrum har därmed jordens andra planetariska granne avhandlats. Förutom denna studiehelg hade man två fackkollokvier om matematik respektive astronomi. Inbjudna experter från båda områden möttes för ett vetenskapligt utbyte. Förra året talades i den astronomiska arbetsgruppen till exempel om djurkretsen och om astrologins betydelse. I den röda planetens mitt sträcker sig Vallis Marineris, den största kanjonen bland solsystemets planeter. Oliver Conradt, fysiker och pedagog, leder Sektionen för matematik och astronomi vid Goetheanum sedan År 1609, alltså för exakt fyrahundra år sedan, blev kosmos mänskligt. Så skulle man kunna formulera det historiska faktum att Johannes Kepler publicerade sitt verk Astronomia nova. Det innehåller en beskrivning av planeterna som på sin väg runt solen inte vandrar i gudomligt exakta cirklar, utan i elliptiska banor. På det viset har de ett förhållande till solen som ibland är nära, ibland fjärran, snabbare och långsammare. Samma år såg Galilei som första människa genom ett teleskop på månens yta och noterade att den ej är gudomlig som Aristoteles lärde oss, utan full av dalar och klyftor precis som jorden. Förtrollningen av kosmos hävdes. Fram till dess kännetecknades det planetariska ännu av en gudomlig karaktär, åtminstone när det gällde matematisk kalkyl. På förslag av Astronomiska unionen tog Unesco denna förändring som anledning till att förklara 2009 till astronomins år. En höjdpunkt inom sektionens arbete utgör den matematiska studieveckan under hösten som i år ägnade sig åt George Adams verk Mekanikens universalkrafter. Före andra världskriget nådde Adams långt inom den projektiva geometrins konsekvenser för naturåskådningen. Dessutom behandlades utdrag ur Peter Gschwinds publikation Projektiv mikrofysik. Sektionens ledare Oliver Conradt vill åter göra matematikens grundverk tillgängliga, på samma sätt som Elisabeth Vreede en gång gjorde på astronomins område. Förra vårens konferens för matematiklärare handlade om geometriundervisningen i samtliga tolv klasser. En liknande överblick ska genomföras under årets möte på aritmetikens fält: från huvudräkning till integral. På det viset får inte minst nya kolleger en helhetsbild över waldorfskolornas läroplan. 8

9 Fria högskolan för antroposofi Att ta nästa steget Medicinska sektionen Terapiformer som är helhetsorienterade efterfrågas allt mer. Enligt en opinionsmätning bland 1200 patienter i Schweiz är det 60 procent av befolkningen som behandlas eller hjälper sig själva på det viset. De juridiska villkoren för att tillåta olika metoder inom komplementärmedicinen håller på att förhandlas. Även representanter för den antroposofiska medicinen engagerar sig här på vetenskapligt och juridiskt område, i Tyskland Den antroposofiska medicinens identitet visar sig i mötet anspråksfulla uppgifterna hör ända sedan Till de mest mellan läkare och patient när just nu att etablera den antroposofiska medicinen inom den det gäller att intuitivt uppfatta på vilken väg sjukdomen akademiska diskursen. Man ska kommit in i livet. också fortsätta med att intensifiera den glädjande utvecklingen som går ut på att presente- Michaela Glöckler ra vår medicin inom ramen för undervisningen om komplementärmedicin på universiteten. Men även unga akademiker som vill habilitera sig på det området ska få stöd. Vid universitetet Witten-Herdecke finns redan en parallell utbildning som gör det möjligt att studera antroposofisk medicin vid sidan av den klassiska. Sedan 1988 är Michaela Glöckler ansvarig för Medicinska sektionen. Hon är barnläkare och engagerar sig även i pedagogiska, kristologiska och konstnärliga frågor. Sedan gemenskapssjukhuset Herdecke grundades 1969 och något senare Filderkliniken utanför Stuttgart står den antroposofiska medicinen mitt i offentligheten och får en del uppmärksamhet. Men Steiners krav att helt förankra den inom den akademiska medicinen är ännu bara på väg att uppfyllas, främst i Schweiz (universitet Bern) och Tyskland. Lika viktig som akademiseringen är populariseringen, säger Michaela Glöckler. Det inrättas allt fler tjänster för informationsarbetet på vårt område. Inom vår sektion arbetar Heike Sommer sedan årsskiftet som informationssekreterare. Det gäller att stödja denna utveckling genom engagemang och substansbildning. Det sker på tre sätt. För det första fortsätter den internationella läkarutbildningen, där Kuba och Centralamerika tillkommer. För det andra arbetas med nya undervisningsformer, till exempel problemorienterade eller dialoginriktade koncept. Lärarna undervisar också varandra för att Inom ramen för Eliantinitiativet lyfte 2000 luftballonger från Goetheanum somliga lyckades ta sig över Alperna. sedan ge ömsesidig respons. Rubriken är självutveckling för att kunna leda studenter. Årsmöte 2008 ägnades åt temat identitet. Inom den medicinska rörelsen arbetar vi med att starkare profilera de enstaka yrkesgrupperna. Förra året lyckades det inom ramen för den första internationella läkeeurytmikonferensen som också gett ut en dokumentation. I år handlar det om fysioterapeuterna. För det tredje arbetar alla yrkesgrupper med interna och nationella riktlinjer som gäller utbildningens kvalitet och kriterierna för myndigheternas godkännande. Internt arbetar Medicinska sektionen med en medicinsk cirkulär som grundades av Rudolf Steiner och Ita Wegman. Den ska startas på nytt efter några års uppehåll. Den ska innehålla tankar, erfarenheter, nyheter och upplysningar från hela världen. På det viset vårdas åter den differentierade antroposofisk-medicinska rörelsens enhetliga drag och upplevelsen av att man samarbetar. 9

10 Fria högskolan för antroposofi Att förstå livet inte förklara det Naturvetenskapliga sektionen/forskningsinstitutet Fysikern Johannes Kühl leder Naturvetenskapli ga sektionen sedan Hans vetenskapliga tyngdpunkter är vatten samt optik. Inför nystarten efter inflyttningen i det renoverade glashuset tog medarbetarna i sektionerna för naturvetenskap respektive lantbruk tillfället i akt att tänka över sitt arbete. I kollokvier och under en arbetsvecka uppstod då tre perspektiv. De forskningsprojekt som hittills sorterade under lantbrukssektionen integrerades nu i Forskningsinstitutet. Arbetet får ny dynamik och drivkraft därför att Nikolai Fuchs företagsamhet kompletteras av Johannes Kühls och Johannes Wirz filosofiska och naturvetenskapliga inriktning. Frågan efter det som utgör livet har alltid stått i centrum för det vetenskapliga arbetet. Den fördjupades genom att studera talets filosofiska och naturvetenskapliga gränsöverskridare och grundforskare. På det viset underlättas förståelsen för Rudolf Steiners naturvetenskapliga föredrag och skrifter avsevärt. Å ena sidan uppstår bilden av ett andligt släktskap, å andra sidan blir det specifika och originella hos Steiner tydligare. Sommaruniversitetet, som för första gången genomfördes gemensamt, fick av Johannes Wirz, biolog vid sektionen, titeln Att förstå livet inte förklara det. Ett storartat ord som eftersträvar kunskap genom deltagande i stället för distans. Denna väg fordrar inre skolning och disciplin. Därför träffas medarbetarna varje vecka för ett antroposofiskt och vetenskapligt grundarbete, men också för ett utbyte om aktuella forskningsprojekt. Högskolekollegiet har bestämt sig för att ansluta sig till engagemanget kring Darwinåret, både när det gäller eget innehåll och gemensamma evenemang. Även detta står för en ny form av gemenskapsbildning vid Goetheanum. På det sättet bildades ett klimat av vetenskapligt utbyte mellan sektionerna för naturvetenskap respektive lantbruk. Samtidigt spände sektionsledaren Johannes Kühl en stor båge genom fem långa resor: Brasilien, Australien, Finland, Egypten och Japan. Tidens dubbla ström. Redan apornas embryonalform visar skallformen hos framtida högre arter. Efter husets renovering sommaren 2007 frågade somliga om alla dessa ljusa arbets- och samlingsrum kunde fyllas med liv medlen för forskning är ju ytterst begränsade. Två år senare kan man glädjande nog svara ja på frågan. Med sina 13 forskare som arbetar del- eller heltid har glashuset blivit det vetenskapliga livets centrum vid Goetheanum. Den omfattande publikationslistan i Forskningsinstitutets årsrapport visar den kollegiala gemenskapens innovationskraft. Rapportens sista kapitel, där många forskningsprojekt presenteras, heter Vad vi nu behöver Den goda nyheten: 20 stiftelser och företag har under förra året hjälpt att förverkliga naturvetenskapliga och lantbruksinriktade projekt genom att skänka CHF. Medaljens baksida: Den svaga grundfinansieringen kräver att medarbetarna hela tiden tänker i projekt, vilket inskränker handlingsutrymmet. Målet måste därför vara att öka andelen av fria medel som inte är projektbundna. Då skulle naturvetenskap och lantbruk vid Goetheanum kunna främjas även bortom enstaka projekt. 10

11 Fria högskolan för antroposofi Bilden av människan Pedagogiska sektionen Naturen älskar att gömma sig, skrev Herakleitos i sitt fragment. Därför räcker det inte att närma sig naturen genom exakt iakttagelse, utan samtidigt behövs en ledande idé. Ingenstans är detta viktigare än när det gäller frågan om människans natur. Kollegiesamtal kring enskilda barn utgör en hjälp som är hur kärleksfull som helst. Christof Wiechert Christof Wiechert är pedagog och grundare av ett seminarium i Holland. Sedan 2000 leder han Pedagogiska sektionen. Humanpsykologins storhetstid som började med Carl Rogers i Berkeley håller på att avslutas. Människan uppfattas allt mer som en konstruktion. Så beskriver Christof Wiechert, som ansvarar för Pedagogiska sektionen, människobilden i dagens pedagogik. Ett logiskt resultat av försöket att förklara människan enbart utifrån materiella grundval. Då blir den moderna neurobiologins slutsatser till den drivande kraften. Denna uppfattning om människan har konsekvenser för pedagogiken. Den innebär, enligt Wiechert, att man tar avstånd från övertygelsen om att mänsklig mognad sker i etapper. Man suddar ut gränsen mellan låg- och högstadiet, mellan förskola och första klass, pubertet och ungdom. Det som är ett grunddrag genom Rudolf Steiners hela människokunskap, det som Piaget, Guardini, Kretschmer eller andra pedagoger konstaterar som barndomens typiska utvecklingsfaser hotar att bli ett offer för neuroplasticitetens upptäckt. Att hjärnan är formbar leder till antagandet av en konstruktivism. De storartade insikterna om hjärnans liv är till föga nytta om de inte kompletteras av en idé om det som gör människan till människa. För Pedagogiska sektionens medarbetare innebär det två saker. För det första gäller det att kunna gripa waldorfpedagogikens grunder i människokunskapen på ett medvetet och tidsenligt sätt. Därför har man en forskningsgrupp som möts regelbundet för att bearbeta enstaka föredrag ur Allmän människokunskap. Resultaten görs sedan tillgängliga för intresserade pedagoger. På det viset stärks sedan några år tillbaka waldorfskolornas pedagogiska fundament. För det andra gäller det att ta del av den nyare hjärnforskningens upptäckter och belysa dem mot bakgrund av en spirituell människobild. På den Akrobatisk elevuppvisning under den internationella lärarkonferensen 2008 vid Goetheanum stora internationella lärarkonferensen påsken 2008 Att väcka huvudets ande att stärka viljan talades under fyra eftermiddagar om hjärnoch sömnforskning. Det handlade till exempel om det faktum att ingenting sätter igång hjärnans aktivitet lika omfattande som konstnärlig verksamhet. I år ägnar sig Pedagogiska sektionen tillsammans med Medicinska sektionen åt en stor konferens för dem som är verksamma inom utbildningar. Det handlar om att slå en bro över till den moderna akademiska forskningen. En pärla inom sektionens arbete är kurserna om kollegiesamtal kring enskilda barn. Där rör det sig om teknik och samtalskonst som behövs för att inom kollegiet ägna sig åt ett barns fysiska, själsliga och andliga väsensdrag. På det sättet blir gemenskapen ett kunskapsorgan. Det engagemanget fortsätter vi med. Det börjar ge internationellt gensvar, säger Christof Wiechert och betonar mångsidigheten i detta instrument som är specifikt för waldorfpedagogiken. Det stärker gemenskapsbildningen inom kollegiet och är en fortbildning för lärare. Vi kommer närmare himlen. Det utgör en hjälp åt barnen som är hur kärleksfull som helst. 11

12 Fria högskolan för antroposofi Att låta sig inspireras av Rudolf Steiner Sektionen för bildkonst Många antroposofiskt orienterade konstnärer står i dag vid eller bortom gränserna till det man ska och måste. Där öppnar sig ett omfattande fält. Nu gäller det att individuellt kunna göra vår inre förmåga att skåda så levande som möjligt. Då kan vi verkligen gripa Rudolf Steiners impulser för bildkonsten så att de blir fruktbara och till sist också kan verka formande på det sociala. Så karakteriserar Mechthild Theilmann, som är medarbetare vid sektionen för bildkonst, den nuvarande situationen. Sommarmötet Nutidens konst tidsandens frågor som samlade 70 konstnärer och konstintresserade gick i samma riktning. Den belgiske målaren Filip Desmet söker med Ju mer det lyckas att ställa generösa penselstreck efter naturens formbildande krafter. Den antroposofin i centrum, desto större är intresset. portugisiske arkitekten Fritz Ursula Gruber Wessling sätter sig intensivt in i ortens atmosfär innan han börjar en planering. Båda fick tillfälle att beskriva sin konstnärliga ansats. I öppna samtal följde sedan ett utbyte om respektive metoder. Enligt Ursula Gruber, som är ansvarig för sektionen, lyckades steget från att tolerera den andres arbetssätt till att erkänna det. Denna nya kollegiala stil har man också Alexander Schaumann att tacka för som guidade genom konferensdeltagarnas utställning. Hans förmåga att uppskatta andra arbetsformer verkade smittande. Urusla Gruber studerade skulptur i Salzburg och är sedan 2006 ansvarig för Sektion för bildkonst. Stämningen inom sektionen liknar just nu den hos ett spädbarn, säger Mechthild Theilmann. Vi håller på att arbeta fram nya verktyg, och det sker i försiktiga steg. Därför handlar Ursula Grubers konstnärliga kollokvier om frågan hur man kan utveckla en levande, skådande tillgång till världens insida genom konstnärligt betraktande och skapande. Liknande frågor stod i centrum för konferensen Arkitekturens andliga dimension som samlade 80 arkitekter och arkitekturintresserade. Pieter van de Ree talade om den inre skolningsvägen med hjälp av Goetheanumbyggnaden och i samband med den moderna arkitekturen. Luigi Fiumara undersökte på vilket sätt arkitekturen kan främja individualitetens utveckling. De mer än 1000 skisserna från svarta tavlan som finns bevarade innehåller mycket av Rudolf Steiners konstnärliga aktualitet. Skulptörernas möte om eterarterna handlade i år om värme. Varje deltagare bidrog med en egen form till temat. Efteråt följde ett utbyte om det som faktiskt syns och upplevs i andra deltagares skisser. Ett sådant arbete fordrar förtroende och ömsesidig inlevelseförmåga egenskaper som tycks bli starkare. Skulptörsgruppen undersöker dessutom var och hur skulpturer skulle kunna stå på Goetheanums område så att dess spirituella karaktär kan upplevas. En höjdpunkt i sektionens verksamhet var utställningen om tidsanden Mikael. 32 konstnärer hade hörsammat den öppna inbjudan och visade 79 verk. Utställningen representerade ett brett och ibland förvirrande spektrum av antroposofiskt inspirerat konstskapande. Nästa års utställning ska uppnå en klarare profil genom tydligare kvalitativa synpunkter. Mechthild Theilmann: I konstverket ingår ande och materia en ny rörlig och labil relation till varandra. Den kan stimulera, väcka och ibland rent av lyfta betraktaren. I en tid då den skapande, mottagande mitten hotar att gå förlorad påminner oss ett äkta konstverk om vad det innebär att vara människa: Det är du! På sitt sätt har Rudolf Steiner visat oss detta. 12

13 Fria högskolan för antroposofi En egen organism Sektionen för lantbruk* Nikolai Fuchs är agrarvetare från Tyskland och leder sedan 2001 Sektionen för lantbruk vid Goetheanum. Den nuvarande finans- och ekonomikrisen överskuggar en utmaning som är betydligt mer dramatisk, nämligen livsmedelsbristen och klimatförändringens konsekvenser. Jordens uppvärmning förstör lantbruket framför allt i områden där situationen redan är mycket skör, som till exempel i Centralafrika. Kriget mellan arabiska nomader och afrikanska bönder i Darfur/Sudan är det första klimatkriget, enligt socialfilosofen Harald Welzer. Att biodynamiskt och ekologiskt lantbruk i det läge är speciellt efterfrågat visade den internationella agrarrapporten (IAASTD) som kom i april Här påpekas att ekologiska lantbruksformer är viktigare än gentekniken för att övervinna världens svältproblem. Temat Klimatförändring var 2006 arbetets tyngdpunkt inom Sektionen för lantbruk. Under 2008 engagerade sig Nikolai Fuchs i lantbruksorganisationernas diskussion om grön genteknik för att göra uppmärksam på riskerna med denna frestelse. Klimatförändringarna och Rudolf Steiners lantbrukskurs är varken bibel eller handbok, utan en inspirationskälla. Nikolai Fuchs svältkrisen visar hur lite man har förstått om livet och dess lagbundenheter. Därför var Nikolai Fuchs under andra halvåret tjänstledig för att förvärva sig fundament och redskap för forskningen kring det levande. Han upptäckte då hur fruktbart det är att följa filosofer som Hans Jonas eller ledande kvantmekaniker. Deras idé går ut på att uppfatta livet som potentialitet och kommunikation och erfara det fysiskt genom deltagande. I samband med dessa studier står en forskningsidé inom sektionen: forskningsprojekt ska inte bedrivas vid ett vetenskapligt institut, utan direkt på en biodynamisk gård. På det viset började projektet Varför ska biodynamiska gårdar ha djurhållning? Verksamhetsberättelsen som kom i januari skildrar många arbeten. På forskningsområdet handlar det till exempel om en studie av Andreas Wolfart om hur landskapsskyddet direkt på bondgården kan göras begripligt för myndigheterna så att det kan få stöd. Eller en studie av Andreas Werries om hygienfrågor vars resultat visar att gårdar med stark egen identitet kan begränsa problemen med skadliga mikrober. På det praktiska området handlar det om talrika resor till utbildningsplatser och gårdar. Till exempel besöktes Jody Scheckter, före detta världsmästare i formel 1, på sin gård samt Marienhöhe, en gård ur det biodynamiska lantbrukets pionjärtid. Redan med årstemat 2007, Spiritualitet i lantbruket, träffade sektionens representantkrets och medarbetare böndernas centrala nerv. Samma sak gällde 2008 då temat var Lantbrukskursen hur lever jag med denna inspirationskälla? Till årets konferens om Rudolf Steiners lantbrukskurs kom således 800 deltagare. Under mötet och i många studiegrupper blev det tydligt att kursen varken är bibel eller handbok, utan just en inspirationskälla. Till detta bidrog kanske också det faktum att det var åtta praktiskt verksamma lantbrukare som talade om Rudolf Steiner åtta föredrag i lantbrukskursen. Samtliga arbetsgrupper skulle handla om konferensen tema. På sätt och vis fortsatte därmed också årstemat från 2004, Identitet och öppenhet. Lantbruket kan, enligt Rudolf Steiner, bäst förverkliga sitt väsen om det uppfattas som individualitet. Detta görs i dag på flera tusen orter i hela världen. Temat för 2009 blir Kristna utvecklingsmotiv för ett framtida jordbruk. Det innebär utmaningen att förverkliga Rudolf Steiners förslag även på ett mer överordnat plan. * Forskningsinstitutet drivs tillsammans med Naturvetenskapliga sektionen och beskrivs på sidan

14 Fria högskolan för antroposofi Jag kommer från Goetheanum Sektionen för drama, musik och eurytmi Hur kan jag bli mer och mer människa? Margrethe Solstad, som ansvarar för sektionen, upplever denna fråga och den längtan den uttrycker på helt olika orter men med skrämmande överensstämmelse. Det var hennes första år som sektionsledare och därför ville hon främst lära känna internationella initiativ på eurytmins och talgestaltningens område. Hon besökte utbildningsplatser och reste genom Mellaneuropa, till England och till USA. Överallt levde den nämnda frågan. Ju mer jag griper rörelsens ande medvetet, desto friare är jag när jag använder mig av den. Margrethe Solstad Margrethe Solstad ledde under många år eurytmiutbildningen i Norge där hon också var generalsekreterare för Antroposofiska sällskapet. Sedan 2007 ansvarar hon för Sektionen för drama, musik och eurytmi. Det hör till arbetet med antroposofin att vår tids alienation visar sig ännu mer markant. Antroposofin blir till en sorts brännglas. Rudolf Steiner formulerade detta på ett överraskande sätt genom att säga att man blir sjuk när man börjar befatta sig med antroposofi. För eurytmin innebär det, enligt Margrethe Solstad, att man riskerar att förlora sig i omkretsen. Bara om man lyckas öka den inre hållpunkten kan man ge sig hän åt rörelseströmmen, dess vitalitet och vishet, så att eurytmin uppenbaras. Du arbetar dagligen på ett område där du leds in i en annan realitet. Förfogar du över grunden för att bemästra detta? Så beskriver Margrethe Solstad eurytmins frågeställning angående den inre mitten. Denna fråga ter sig i dag särskilt dramatisk därför att sensoriet för inre rörelse växer. Varseblivningsförmågor som går ut över det fysiska tilltar även hos barn, som kurser med ickeeurytmister visar. Förmågan att medvetet kunna hantera denna inre rörlighet innebär dock ytterligare ett steg, och här är det viktigt att begripa rörelse och gest utifrån människokunskapen. När det gäller musik var Michael Kurtz angelägen om kontinuitet. Årets arbetsmöte för tonsättare handlade om det kristna i kompositionen. Bland instrumenten stod lyran och dess möjligheter för eurytmin i centrum. Talgestaltningen befinner sig i en svår situation. Grundvalens förnyelse har här ännu inte förverkligats på samma sätt som i eurytmin. Ändå har dramaskolorna i Berlin och Stuttgart genom Jobst Langhans och det äkta paret Schlösser fulla Symfoni/eurytmi 2008: Felix Mendelssohn-Bartholdys tredje symfoni, den skottska kurser. Och i stället för språkskolan vid Goetheanum som stängdes har nya initiativ uppstått som redan i år vill starta sina utbildningar. För närvarande är det inte längre mer än en tredjedel av waldorfskolorna som har råd med talterapi, så att yrkesmöjligheterna är mycket begränsade. Desto mer glädjande var uppbrottsstämningen under talgestaltarnas konferens hösten 2008 där 130 konstnärer deltog. Kommande sommar ska talgestaltningen och eurytmin samarbeta då konsternas förhållande till varandra står i centrum för eurytmins yrkeskonferens. Efteråt blir det eurytmisk fest genom Goetheanumbühne: fyra eurytmiensembler visar under en vecka stora symfoniska verk. Margrethe Solstad strålar när hon berättar om sitt arbete. Det viktigaste är att mötas öga mot öga i arbetet. Det gäller inte minst för oss som arbetar inom sektionen. När jag kommer till en ny ort på mina resor brukar jag utropa: jag kommer från Goetheanum. 14

15 Fria högskolan för antroposofi Om språkets tillblivelse Sektionen för humaniora Marina Maria Sam ansvarar sedan åtta år för Sektionen för humaniora. Hennes studier om Rudolf Steiners språk publicerades 2004 i en bok med titeln Im Ringen um eine neue Sprache. Till vardags utgår vi helt naivt från att språket är ett neutralt medium för meddelanden. Språket förser oss med en form att förpacka innehållet i. Men lingvistiken och litteraturvetenskapen har under 1900-talet kommit fram till att språket i sitt väsen går ut på att bilda en enhet mellan form och innehåll. Formelement som ljud och rytmer visar kvaliteter som framställer betydelser bortom begreppets utsago. Dessa kvaliteter är knutna till det de vill uttrycka. Språk är inte bara ett medium som transporterar information, utan har ett eget, väsensartat liv. Språkets tillblivelse är nära förbunden med mänsklighetens andliga evolution. Vårt förhållande till språket och på det viset även språket självt har förvandlats genom tiderna. Utifrån denna förvandling kan vi förstå varför vi i dag förhåller oss till språket på det nyss beskrivna sättet. Ju längre vi går tillbaka i historien, desto mer kunde språket upplevas som ett väsen som verkade ända in på människornas känsla och vilja. Därmed kommer vi slutligen till det skapande Ord som var i urbegynnelsen, som det heter i Johannesevangeliets prolog. I dag saknar vi i vardagens användning av språket som informationsbärare upplevelsen av det väsensartade. För att människan skulle kunna uppnå frihet även i denna sfär behövde hon under en viss tid uppleva språket framför allt i tänkandets begreppsvärld. Men nu gäller det att åter närma sig den lämnade sfären ur friheten. Det handlar om att upprätta den relation till språket som alltid varit levande inom poesin. I stället för att snöra in språket i definierade begrepp måste det åter få en andning genom vilken dess själsliga och andliga väsen kan upplevas. En enkel metod att komma fram till det består i att frilägga ordens ursprungliga bildbetydelse. Be-gripa tyder på en känselupplevelse. Er-inra innebär att levandegöra ett intryck i vårt inre. Att upptäcka bildens gest vidgar förståelsen för ordet, förbinder det med känslan och hämtar ner det från alltför abstrakta begreppshöjder. Att betrakta och vårda språket i den meningen och göra det fruktbart är ett grundläggande ärende för Sektionen för humaniora. I år kom det till uttryck i bland annat en konferens för översättare: Det esoteriska i språket försök och ansatser. Hur kan ett språks fina nyanser inte minst när det vill beskriva andliga sammanhang transformeras till ett annat språk? Kulturkonferenserna fokuserar 2009 på den persiska epoken (Zarathustras och Manis impulser) samt på medvetandets och klädselns förvandling från Egypten till modern tid. Årsmötet till pingst, Att lära sig mottaga det själsliga med den sinnliga åskådningen, handlar om eteriskt skådande och Kristusrelationen till naturen. Denna gång genomförs mötet i samarbete med School of Nature. Dessutom kommer vi på Goetheanum i år för första gången att ha en konferens om Owen Barfield. En översikt över samtliga konferenser och initiativ finns i sektionens evenemangskalender. En cirkulär som kommer två gånger om året samlar fördjupande bidrag till olika ämnesområden samt rapporter om enstaka evenemang. 15

16 Fria högskolan för antroposofi Det går inte utan konst Sektionen för socialvetenskap Världen håller på att förlora sitt hölje. Så beskrev Leena Westergrén, generalsekreterare för Antroposofiska sällskapet i Finland, samhällets aktuella situation när hon besökte Goetheanum. Hon menade att finanskris, klimatförändringar och även händelser i den personliga sociala omgivningen gör att det väsentliga blir allt mer synligt. Finanskrisen visar att pengar inte kan arbeta. Klimatförändringarna riktar fokus på den ekonomiska orättvisan, eftersom det är främst de redan missgynnade länderna som är drabbade. Kairo, Monte Azul är ett utvecklingsprojekt i Sao Paulos slumområden. Båda visar att ett framtidsinriktat förverkligande av sociala idéer alltid bör vara en konstnärlig process när man syftar till enskilda människors frihet och initiativkraft. Konferenserna handlade därför om att finna den gemensamma vägen från att vara låst vid armod till att själv bestämma över sitt vakna jag. Så formuleras tanken i boken av Ute Craemer som har startat projektet Monte Azul. Paul Mackay ledde Triodosbanken i Nederländerna innan han 1996 blev styrelsemedlem vid Goetheanum. Tillsammans med Ulrich Rösch leder han också Sektionen för socialvetenskap. Bankernas finansiella sammanbrott är en katastrof för de anställda och för många andra som till exempel är beroende av pensioner, säger Paul Mackay som är sektionsledare och bankexpert. Men det är viktigt för medvetandet i världen att vi som samhälle kollektivt vaknar ur illusionen att pengatillväxt verkligen skulle innebära en behållning. Spänningsfältet mellan en social idé och dess fruktbara förverkligande stod i centrum för sektionens arbetsår. Under en och en halv dag gav Paul Mackay en överblick över Rudolf Steiners nationalekonomiska kurs för ekonomistudenterna vid Alanus-högskolan och andra intresserade. Steiners ekonomiska centralverk tolkades högst olika bland antroposofer. Den intellektuella konflikten hör till det förflutna och leder oss inte vidare. Vad vi behöver är ett utbyte om hur sociala idéer kraftfullt kan förverkligas. Därför gav Ulrich Rösch en värmande framställning angående metodiken. Intressant nog var det två konstnärer, Wilfried Reindl och Hermann Pohlmann, som gav impulsen att bjuda de båda mest betydelsefulla antroposofiska socialprojekten utanför Europa till Goetheanum. På våren 2008 genomfördes konferensen Sekem en social konst och på hösten Social skulptur Monte Azul. Sekem är ett kultur- och ekonomiinitiativ som ligger norr om Gerald Häfner var en av föredragshållarna under mötet kring Monte Azul För Ulrich Rösch och Paul Mackay handlade det framför allt om att förstå den särskilt ödesmässiga kretsen kring initiativtagarna Ute Craemer respektive Ibrahim Abouleish. Oavsett om det gäller Rudolf Steiner, Ute Craemer eller Ibrahim Abouleish enskilda idéer är alltid hänvisade till en stödjande omgivning. Denna omgivning vet ofta mer om de stora idéernas speciella öde och översinnliga dimension än initiativtagarna själva. En höjdpunkt i förra årets sektionsarbete var ett möte med mer än 300 deltagare i Prag: Europas själ vid tröskeln till ett nytt samhälle. I samarbete med gamla tidsvittnen, däribland Ulrich Rösch och Anezka Janatova, uppstod exakt 40 år efter Pragvåren åter bilden av ett samhälle med mänskligt anlete. 16

17 Goetheanum Vad som tar sin början Glimtar från den antroposofiska verksamheten vid Goetheanum Högskolekollegiet vid Goetheanum. Trots finanskris och ett spänt politiskt läge upplever jag att en ny tid har börjat, skrev Carina Schmid som leder eurytmiensemblen vid Goetheanum. Faktum är att somliga saker har under 2008 tagit sin början. Allmänna antroposofiska sektionen står för ett mångfaldigt utbildnings- och fortbildningsutbud, som till exempel grund- och påbyggnadsstudier på tyska och engelska eller årskursen Inre liv och meditation. Den sistnämnda var snabbt fullbokad, liksom flera helgkurser med liknande teman. Hösten 2009 fortsätter de med titeln Antroposofins grundval samt Inre kultur och meditation. Vid sidan av den utbildningsverksamheten finns ett speciellt forskningsinitiativ. En grupp på tolv antroposofer från Sverige, Danmark, USA, Österrike, Nederländerna, Tyskland och Goetheanum träffas flera gånger om året för att fördjupa det antroposofiska övnings- och meditationsarbetet och lära av varandra. Syftet med denna Goetheanum Meditation Initiative Worldwide är att göra antroposofisk spirituell praxis mer synlig och att få igång ett utbyte mellan lärare på det området. Under förra året har scenarbetet vid Goetheanum hittat den inre inriktningen för nyuppsättningen av Mysteriedramerna. I julas hade Invigningens port premiär, påsken 2009 följer Själens prövning. Regissörerna Gioia Falk och Christian Peter är angelägna om att göra gränsöverskridanden mellan det fysiska och det andliga upplevbara genom ljussättning och sparsam scenografi. Dessutom började en tvåårig utbildning för sceneurytmister så att entusiasm blir till förmåga som Elsemarie ten Brink beskrev motivet. På initiativ av engagerade mödrar kring Franziska von Nell fick konferensen om familjekultur nytt liv under hösten En tredjedel av deltagarna hade för första gången kommit till Goetheanum, förmodligen på grund av den orädda spirituella realismen, som en deltagare uttryckte det. Samarbetet med Festival culturescapes i Basel startade med kulturmötet Sufismen islams insida. Arrangören Jurriaan Cooiman ställer varje år det musikaliska och dansanta livet i någon österländsk kultur i centrum. Genom de antroposofiska islamexperterna Christine Gruwez och Joachim Daniel samt den islamske sufismexperten Mahmud Kilic lyckades ett brobygge mellan religioner på hög nivå. Vägen till Goetheanum ska underlättas genom en evenemangskalender som två gånger om året informerar om konferenser och utbildningar. Det är framför allt människor med sin kompetens och sitt initiativ som ska bygga en bro. Därför presenteras arrangörer och föredragshållare i form av intervjuer. Första interdisciplinära ekonomiforum är ytterligare en nystart. Christine Blanke tog initiativ till ett möte om Värme inom företaget som samlade 80 ansvariga från ekonomi och kultur. Nästa forum följer 2009: Tempo inom företaget. Alexandra Traun organiserade 2008 ett kollokvium med konstnärer och forskare om hållbarhet. I år följer ett andra möte med titeln Att konfronteras med det onda. För att så mycket kan börja måste somligt ta slut. Det mest storartade slutet firades i samband med den tredje och tills vidare sista symfoniturnén som Goetheanumensemblen genomförde tillsammans med Else Klinkensemblen från Stuttgart. 17

18 Allmänna Antroposofiska sällskapet Ekonomisk redovisning 2008 samt kommentar till budget 2009 Balansräkning Den aktuella ekonomiska krisen inverkar även på Goetheanum. Därför är det viktigt att våra aktiviteter planeras noggrant. Samtidigt är spirituella perspektiv efterfrågade i dag. Det är just därför vi är särskilt tacksamma för vännernas och medlemmarnas ideella och materiella stöd. Resultat 2008 Vi avslutade det ekonomiska året 2008 med en liten förlust på CHF i förhållande till en budget på CHF. Nästan alla sektorer har kunnat hålla sig inom budgetens ram, utom scenen där de budgeterade 1,1 milj CHF överskreds. Det har att göra med Mysteriedramernas nyuppsättning och scenens renovering. Utgifterna för medarbetare sjönk förra året från 12,7 till 12,4 milj CHF. På det viset utgör lönerna mindre än 50 procent av budgeten. (Hos de flesta NGO:s ligger dessa kostnader på 75 procent.) Evenemangskostnaderna inklusive det första Mysteriedramat låg alla uppgifter i tusen CHF Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Kassa, bank, postkonto 634 3'048 Fordringar 854 1'918 Aktiva räkningsavgränsningar Förmögenhet 2'273 5'196 Skulder 1'672 1'382 Uppskjutet Passiva räkningsavgränsningar Kortfristiga skulder 2'970 2'558 Värdepapper, tillgodo 1), lån 5'096 4'544 Andelar 2) 3'738 3'738 Finansiella placeringar 8'834 8'282 Fastigheter 3) 5'875 6'046 Goetheanum-byggnad 2'344 3'736 Materialvärden 8'219 9'782 Kredit och hypotek 4) 5'201 7'418 Pensioner Gåbor m återlämningsrätt 5) 7'995 8'140 Långfristiga skulder 13'593 16'052 Fonder 6) 2'151 3'960 Fria egna medel Intäktsöverskott Utgiftsöverskott Summa 19'326 19'326 23'260 23'260 1 Tillgodohavanden som kan krävas tillbaka. Den motsvarande positionen står under Gåvor med återlämningsrätt. 2 Andelar i Weleda AG och minoritetsandelar i Vital Restaurant AG. 3 Hus och bostadsrätter för medarbetare. 4 Lån med ränta från privatpersoner/institutioner samt hypotek med ränta från banker. 5 Gåvor med återlämningsrätt. Krävs dock sällan tillbaka. 6 Interna fonder med speciella syften för Fria högksolans projekt. 1,1 milj CHF högre än året dessförinnan. Som helhet ökade materialkostnaderna endast med CHF till 10,3 milj CHF. Detta var bara möjligt genom besparingar. Trots de utomordentliga avskrivningarna för glashuset och stora salen låg avskrivningar och investeringar 1,3 milj CHF under 2007 års. Glädjande nog kunde nästa alla länder uppbåda det budgeterade medlemsbidraget. Ändå sjönk dessa intäkter med CHF. Inkomsterna från egna prestationer ökade till 12,3 milj CHF. Hit hör också gåvor som till exempel för Mysteriedramerna. Summan på knappt en miljon CHF för öronmärkta gåvor är högre än året innan ett viktigt tecken på medlemmarnas och vännernas generositet, även om fria gåvor och testamenten låg CHF under budgeten såldes en fastighet i Arlesheim till två antroposofiska stiftelser. Vinsten på 3 milj CHF hjälpte att finansiera utgifterna för scenen samt att återbetala lån. En sedan länge utlovad fastighet står nu till förfogande var ett svårt år för Goetheanum. Tilläggskostnader (scenen: 1,1 milj CHF), oväntat låga bidrag från institutioner och medlemmar ( CHF), färre testamenten ( CHF) och återbetalning av lån (1,9 milj CHF) och hypotek ( CHF) utgjorde tillsammans 4,8 milj CHF, reducerade reserverna och belastade likviditeten. 18

19 Resultat Balans 31 december 2008 För att uppfylla förpliktelserna såldes aktier. Lån och förmögenhet sjönk med 3,9 milj till 19,3 milj CHF. Dessutom har vi löst ut fonder för avskrivningar i samband med glashuset och stora salen samt för att finansiera förluster hos sektionerna. Att de likvida medlen sjönk med 2,4 milj CHF förklaras i huvudsak med att den ansträngda likviditetssituationen gjorde att flera positioner bland tillgångarna behövde bytas mellan bank respektive aktier och materialvärden, alltså fastigheter. Dessutom behövde tillgångar användas för att finansiera de löpande kostnaderna. Kraven var 1,1 milj CHF högre än året innan och de aktiva avgränsningarna för räkningar är cirka CHF högre. Att placeringarna verkar högre beror bara på byten mellan olika tillgångsposter. Andelen hos Vital ( CHF) skrevs alla uppgifter i tusen CHF Utgifter Medarbetare 12'405 12'742 Förvaltning Resor och fordon Information och reklam Förvaltning 1) 5'015 3'933 Material och produktion Byggnader, tomt, möbler Energi och lokaler Stöd och avgifter Sakförsäkring och konsult Avskrivningar, värdejustering 2) Inbetalningar till fonder, besparingar Räntor och andra kostnader 3) 1'445 4'611 Medarbetarbostäder 1'188 1'083 Övrigt 186 1'152 Investeringar och avskrivningar bygg 4) 1'437 2'765 Intäktsöverskott Summa 26'977 32'714 Intäkter Bidrag från medlemmar 4'500 4'757 Bidrag från institutioner 1'990 2'409 Konferenser, kurser, evenemang 1'783 1'279 Publikationer och broschyrer Konstnärliga framföranden Guidningar och utställningar Div. tjänster 1'352 1'322 Tidskriften Das Goetheanum 1'415 1'483 Studieavgifter Öronmärkta gåvor 4'251 3'298 Gåvor 1'460 1'567 Testamenten Upplösning av fonder, besparingar 2'107 2'571 Räntor och andra intäkter 1'028 10'399 Medarbetarbostäder 5) 4'646 1'898 Övrigt Utgiftsöverskott Summa 26'977 32'714 1 Mysteriedramer och konferenser 2 Avskrivningar på förmögenhet i placeringar och likvider 3 Räntor, värdepappersförluster, kursförluster, interna utgifter 4 Främst avskrivningar för stora salen och glashuset 5 Försäljning av fastigheter, intäkt 3 milj CHF ner till 1 CHF. Av likviditetsskäl har vi upplöst finansplaceringarna och gjort fastigheter likvida. Materiella placeringar sjönk till 8,2 milj CHF (avskrivningar glashuset , stora salen och bostäder CHF). Kortfristiga fordringar ökade till 3 milj CHF, medan de långfristiga minskade med 2,5 milj till 13,59 milj CHF, inklusive hypotek, lån och gåvor. När det gäller lån betalades 1,9 milj CHF tillbaka. Det viktiga steget att minska långfristiga fordringar belastade likviditeten. Nästan CHF av gåvor med eventuell återbetalning kunde omvandlas till definitiva gåvor. Dessutom har vi använt interna fonder (även för avskrivningar) på 1,8 milj CHF. På det viset minskade tillgångar och skulder med cirka 3,9 milj CHF. Budget 2009 och framblick Styrelsen vid Goetheanum räknar med att den ekonomiska situationen för 2009 inte blir mindre svår. Det gäller därför att noggrant pröva alla utgifter och fortsätta sänka kostnaderna. Samtidigt anstränger vi oss vidare för att öka inkomsterna. Trots att uppgifterna blir fler kommer inga nya medarbetare att anställas, utom för Mysteriedramerna. Tvärtom: genom mer flexibelt samarbete lyckades vi minska platserna inom förvaltningen. Dock godkände styrelsen en generell utjämning för inflationen på 1 procent av grundinkomsten. Nettobudgeterna för sällskapets förvaltning är oförändrade, för byggadministrationen har den minskat lätt. Liknande gäller för scenen med undantag för Mysteriedramerna. Här inverkar arvoden för eurytmister och skådespelare. Mysteriedramerna är en central uppgift för Goetheanums scen. Nettokostnaderna för uppsättningen ligger på 2,2 milj CHF. Denna summa ställer speciella krav på Goetheanum med tanke på fundraising. För att fortsätta med uppsättningen bör denna summa vara skänkt eller lovad fram till sommaren En stor del har redan kunnat utlovas. Men cirka 1 milj CHF behövs ännu. De medel som ännu inte är säkra har budgeterats under Extraordinära intäkter. Nu gäller det att göra allt för att samtliga fyra dramer ska kunna visas fram till De förväntade intäkterna från testamenten har vi reducerat från 1,5 milj till CHF. Det är ett svårt men nödvändigt steg. Denna förlust av förväntade intäkter är inte lätt att utjämna genom besparingar. Något har kunnat fångas upp genom uppsägningar i sällskapet och besparingar i byggadministrationen samt sektionerna. 19

20 Helhetsresultat 2008/ Budget 2008/ Budget 2009 utan transparensprojekt alla uppgifter i tusen CHF Resultat för varje område 2008 Budget 2008 Budget 2009 A. Driftkostnader Utgifter Intäkter Netto Utgifter Intäkter Netto Utgifter Intäkter Netto Allmänna Antroposofiska sällskapet Styrelse och sekretariat 1' '486 1' '506 1'431-1'431 Offentlighet Dokumentation Konferenser sällskapet Finanser Personal IT och datorer Veckotidskriften 1'444 1' '375 1' '349 1'350 1 Fastigheter 1'220 4'679 3'459 1'175 1' ' Gåvor 28 2'234 2'206 2'300 2'300 2'300 2'300 Bidrag från institutioner 1'837 1'837 2'300 2'300 2'300 2'300 Medlemsbidrag 24 4'500 4'476 4'540 4'540 4'675 4'675 Testamenten '500 1' Övriga intäkter 0 1'592 1' '322 2'322 Överiga utgifter Summa sällskapet 7'890 18'215 10'325 6'418 14'415 7'998 6'213 15'638 9'425 Fria högskolan för antroposofi Allmänna antroposofiska sektionen (varav studium och fortbildning) Pedagogiska sektionen '073 1' Naturvetenskapliga sektionen 1' Sektionen för lantbruk Sektionen för matematik o astronomi Medicinska sektionen 1'960 1' '950 1' '570 1' Sektionen för socialvetenskap Sektionen för humaniora Sektionen för drama, musik o eurytmi Sektionen för bildkonst Ungdomssektionen Summa högskolan 7'137 5'398-1'739 6'675 4'910-1'765 5'967 4'150-1'817 Goetheanum Scenen 5'758 1'892-3'866 4'536 1'746-2'790 5'332 1'424-3'908 (varav Mysteriedramerna 2009) 2' '204 Reception o evenemang 1' '138 1' '069 1' '225 Goetheanum-byggnaden 3' '432 3' '491 3' '475 Summa Goetheanum 10'491 3'054-7'437 9'147 2'797-6'350 10'051 2'443-7'608 Summa driftkostnader 25'518 26'667 1'149 22'240 22' '231 22'231 0 Investeringar inkl. avskrivning 1' ' Sammanfattning Driftkostnader 25'518 26'667 1'149 22'240 22' '231 22'231 0 Investeringar inkl. avskrivning 1' ' Summa resultat till budgeten 26'977 26' '590 22' '855 22'855 0 Cornelius Pietzner är sedan 2002 kassör i Allmänna Antroposofiska sällskapet. De budgeterade medlemsbidragen har ökat med CHF. Med dessa åtgärder presenterar styrelsen en balanserad budget för 2009 på CHF. Därmed ligger den CHF högre än den senaste budgeten. Frågan kvarstår huruvida den globala ekonomiska krisen kommer att kasta sin skugga på Goetheanum. Det är möjligt att vi under 2009 måste anstränga oss ytterligare och vidta åtgärder för att fortsätta sänka kostnaderna. Det som ger tillförsikt i denna svåra situation är att uppgifterna och den andliga förpliktelsen inte har förlorat någonting av sin tydlighet. Och när det gäller uppgiften att förmedla antroposofin som en modern form för spirituellt liv intar Mysteriedramerna en central position. Därför hoppas vi att tillräckligt många medlemmar och vänner kommer att sluta upp bakom denna uppgift. Dessutom är renoveringen av Goetheanum mer än nödvändig. Takets skiffer har vittrat sönder och måste absolut ersättas. Terrassen kring byggnaden behöver en ny motståndskraftig yta så att inget vatten kan tränga in i Goetheanum. Slutligen vill vi också sanera betongfasaden. Dessa tre saneringsprojekt hänger ihop, så att det skulle vara gynnsamt att genomföra dem samtidigt till en uppskattad kostnad på 3,7 milj CHF. Denna plan har hittills inte tagits upp i budgeten men är viktig för att upprätthålla Goetheanum. Den kan bara genomföras med ett utomordentligt stöd från många vänner och partners för Antroposofiska sällskapet och Goetheanum under de närmaste åren. Cornelius Pietzner, kassör (Differenser i summorna uppstår genom avrundning) 20