KALLELSE Förbundsstyrelsen Plats: Glasriket, Videum Science Park. PG Vejdes Väg 15, Växjö.

Transkript

1 KALLELSE Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 15 juni klockan ca. Plats: Glasriket, Videum Science Park. PG Vejdes Väg 15, Växjö. Möjligheter för gruppöverläggningar finns mellan i anslutning till sammanträdeslokalen. OBS! I samband med besöket från Sydafrika inbjuds styrelsen till lunch kl Roland Gustbée Ordförande Patric Littorin Sekreterare Delges Kallas Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Arne Karlsson (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Lena Karlsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skoog Lindman (s) Ersättare Bo Frank (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeansson (s) Mats Johnsson (m) Sonja Emilsson (m) Margareta Schlee (m) Anders Jonsäng (c) Eva Johnsson (kd) Rolf Andersson (fp) Joakim Pohlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Carlsson (s) Rose-Marie Jönsson Neckö (s) Anders Mårtensson (v) Kjell Jormfeldt (mp) Kallade ersättare Eva Johnsson (kd) ersättare för Bengt Germundsson (kd) Mikael Jeansson (s) ersättare för Anna Fransson (s) Joakim Pohlman (s) ersättare för Charlotta Svanberg (s) Övriga kallade Annika Ström, ID, Barei Elizabeth Mosiane-Segotso, ANC, Speaker of Council Damelord N S Tsagae, ANC, councilor Jasper Venter, DA, councilor Errol E. Temanie, Chief Administrative Officer in the Office of the Executive Mayor Projektledare för Duncan Tjänstemän Mariana Gomez, Lisa Öberg, Clas Carlsson, Thomas Nilsson, Ulf Petersson, Julija Markensten Vid förhinder anmäls detta till telefon eller via e-post: patric.littorin@rfss.se

2 Förteckning över förbundsstyrelsens ärenden Ärende Info/beslut Handling 1. Justering av protokoll (föreslås att Monica Haider utses att jämte ordförande justera protokollet) 2. Fastställande av dagordning./. 3. Rapporter från externa uppdrag Information 4. Aktuella frågor för regional utveckling - Regiondirektören informerar Information 5. Regionkommun - lägesrapport Information 6. Ekonomi a. Ekonomiskt läge projektmedel Information./. 7. Infrastruktur och kommunikation a. Ny varumärkesplattform för Länstrafiken Information./. Kronoberg b. Särskild kollektivtrafik tilldelningsbeslut Beslut./. (handlingar skickas separat) c. Linjetrafikupphandling 2012 tidplan Beslut./. d. Biogas i Växjö förslag till ramavtal Beslut./. e. Försäljning av aktier i AB Transitio Beslut./. f. Mötesspår Räppe Finansiering av investering Beslut./. 8. Livskraft a. Cultural planning och Duncan - Information lägesrapport b. Kulturparken Småland förfrågan om Beslut./. avsiktsförklaring c. Kulturella och kreativa näringar strategi Beslut./. d. Sydafrikasamarbetet besök av ledamöter Information i Monitoring committee ca kl Förnyelse och dynamik a. EU- kompetens Småland Blekinge Information b. Vision och hållning till fortsatt Kinasamarbete Beslut./. c. Kinasatsning Beslut./. d. Kina gemensam representant för Beslut./. Sydostlänen e. Strategi för utvecklingen av Beslut./. besöksnäringen uppdragsdirektiv f. Galaxhopen projektansökan Beslut./. g. Trästrategi för Småland förslag Beslut./. h. Projektrapport 2010 Information./. 10. Kompetens och arbetskraftsförsörjning a. Framtidens kompetensförsörjning Beslut./. 2

3 11. Valärenden a. Svensk Kollektivtrafik ledamot i Beslut./. styrelsen b. ID val av ledamot i styrelsen Beslut./. c. Inkubatorn i Kronoberg AB val av ombud Beslut./. till bolagsstämma d. Nätverket för kommunala vattenförvaltningsfrågor i Södra Östersjöns vattendistrikt representant Beslut./. 12 Styrelsens studieresa till Bryssel - information Information 13. Anmälningsärenden:./. a. Delegationsbeslut b. Arbetsutskottets protokoll c. Trafiknämndens protokoll d. Delegationsbeslut Färdtjänst 3

4 Förbundsstyrelsen Ärende 5 Bildande av regionkommun - fortsatt arbete Dnr 07/0215 Förslag till beslut Styrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Ordförande lämnar en lägesrapport över den framtida regionbildningen vid förbundsstyrelsens sammanträde den 15 juni 2011.

5 Förbundsstyrelsen Ärende 6 a Ekonomiskt läge projektmedel Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet Ärendet Förbundsstyrelsen har tidigare begärt information om det aktuella ekonomiska läget för regionförbundets projektmedel vid varje projektbeslut. Bifogade handlingar: - Ekonomiskt läge projektmedel, FSAU Arbetsutskottets protokoll, 109/11

6 Ekonomiskt läge projektmedel inför Projekt Återstående föreslagna för bifall varav Återstående efter RUP område innan beslut varav beslut varav 2011 Förnyelse och dynamik Kompetens Infrastruktur Livskraft 1:1 anslag Kommande delegationsbeslut på 35 tkr Livskraft kultur Kommande delegationsbeslut på c:a 140 tkr SUMMA Inneliggande ansökningar för beslut RUP område Beslutsförslag Varav 2011 Galaxhopen Kompetens Bifall Turismstrategi Förnyelse Bifall Kinasatsning Förnyelse Bifall Framtidens kompetensförsörjning Kompetens Bifall Inneliggande ansökningar under beredning RUP område Sökt summa Connecting business potential Going abroad Förnyelse c:a

7 Förbundsstyrelsen Ärende 7 a Ny varumärkesplattform för Länstrafiken Kronoberg Dnr 11/0168 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Länstrafiken Kronoberg är varumärket för kollektivtrafiken i Kronobergs län. Länstrafiken önskar sig, precis som alla andra verksamheter, ett starkt varumärke. Ett starkt varumärke innebär att man har en tydlig identitet på marknaden. Med ett starkt varumärke blir det enklare att behålla befintliga resenärer och attrahera nya, då det är tydligt vilka mervärden resenärerna får. Ett starkt varumärke skapar kundlojalitet. Dessutom gör ett starkt varumärke det enklare för personalen att göra ett bra jobb för företaget, eftersom de känner stolthet. Länstrafikens målsättning är att öka resandet med 50% till år Marknadskommunikation är ett strategiskt viktigt område för att nå målen. Det krävs en tydlig och väl genomarbetad varumärkesplattform för att lyckas med kommunikationsarbetet och därmed lyckas bygga ett starkt varumärke. Vi upplever idag att vårt varumärke har en otydlig identitet på marknaden. Mot bakgrund av detta ser vi att det finns ett behov av att ta fram en ny varumärkesplattform som även innehåller en ny grafisk manual för länstrafiken. Detta för att lyckas med att bygga ett starkt varumärke och nå våra uppsatta mål. Att ta fram en ny varumärkesplattform är också en aktivitet som finns med i Kvalitetslyftet. Arbetet med att ta fram en ny varumärkesplattform kommer att bestå av tre delar; varumärkesundersökning, ny varumärksplattform och ny grafisk manual. Kostnaderna för varumärkesplattformen ryms inom marknadsföringsbudgeten för Bifogande handlingar - Tjänsteskrivelse Ny varumärkesplattform för Länstrafiken Kronoberg

8 Dnr 11/ Julija Markensten Tel: Tjänsteskrivelse Ny varumärkesplattform för Länstrafiken Kronoberg Ärendet Länstrafiken Kronoberg är varumärket för kollektivtrafiken i Kronobergs län. Länstrafiken önskar sig, precis som alla andra verksamheter, ett starkt varumärke. Ett starkt varumärke innebär att man har en tydlig identitet på marknaden. Med ett starkt varumärke blir det enklare att behålla befintliga resenärer och attrahera nya, då det är tydligt vilka mervärden resenärerna får. Ett starkt varumärke skapar kundlojalitet. Dessutom gör ett starkt varumärke det enklare för personalen att göra ett bra jobb för företaget, eftersom de känner stolthet. Länstrafikens målsättning är att öka resandet med 50% till år Marknadskommunikation är ett strategiskt viktigt område för att nå målen. Det krävs en tydlig och väl genomarbetad varumärkesplattform för att lyckas med kommunikationsarbetet och därmed lyckas bygga ett starkt varumärke. Vi upplever idag att vårt varumärke har en otydlig identitet på marknaden. Mot bakgrund av detta ser vi att det finns ett behov av att ta fram en ny varumärkesplattform som även innehåller en ny grafisk manual för länstrafiken. Detta för att lyckas med att bygga ett starkt varumärke och nå våra uppsatta mål. Att ta fram en ny varumärkesplattform är också en aktivitet som finns med i Kvalitetslyftet. Arbetet med att ta fram en ny varumärkesplattform kommer att bestå av tre delar; varumärkesundersökning, ny varumärksplattform och ny grafisk manual. Varumärkesundersökning För att kunna utforma en ny varumärkesplattform, som ska hjälpa oss att stärka den interna och externa bilden av vår verksamhet, är det viktigt att vi har en klar bild av hur vårt varumärke uppfattas idag. Varje månad görs studier kring länstrafikens verksamhet genom Kollektivtrafikbarometern. Vi har idag ganska mycket kunskap om vad allmänheten och resenärerna tycker om vår service och kvalitet, men vi vet inte så mycket om hur vårt varumärke uppfattas och vilka 1 (3) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

9 Dnr 11/ värden man vill att vi ska stå för. Mot bakgrund av detta finns ett behov av att genomföra en varumärkesundersökning. Syftet är att undersöka hur starkt varumärket Länstrafiken Kronoberg är samt vad det står för. Målet är att få fram beslutsunderlag för det fortsatta arbetet med varumärkesplattformen. Varumärkesundersökningen ska t.ex. ge oss svar på följande frågor: Hur välkänt är Länstrafiken Kronoberg? Vilka värden förknippas med Länstrafiken Kronoberg? Vilka faktorer är viktiga vid val av färdsätt samt hur lever länstrafiken upp till det? Vad har man för helhetsintryck av Länstrafiken Kronoberg? Hur känd är logotypen och vad får den för betyg? Hur påverkar förarna varumärket? Ny varumärkesplattform Varumärkesplattformen blir en "uttalad riktning" som skall fungera som stöd i vårt utvecklings- och kommunikationsarbete. Med en tydlig varumärkesplattform får vi en bra grund för att bygga ett starkt varumärke. Genom en tydlig varumärkesplattform får vi dessutom ett verktyg för att lyckas få med alla personer inom organisationen att agera i samma riktning och på ett gemensamt sätt. Varumärkesplattformen blir vårt styrdokument och ska bland annat ge oss svar på: Vision - Var ska vi vara i framtiden? Vad vill vi uppnå? Vår verksamhetsidé Varför finns vi? Våra mål Vad vill vi ska hända? Målgrupper - Vilka vill vi nå? Identitet - Hur uppfattar vi oss själva och vår roll? Vårt erbjudande - Vad som gör oss unika? Vilka kärnvärden ska vi erbjuda? Vår image - Hur vill vi uppfattas av målgruppen och media? Ny grafisk manual Länstrafikens nuvarande grafiska manual känns omodern och används inte längre som anvisning i det externa kommunikationsarbetet. Idag har vi helt enkelt ingen grafisk manual att förhålla oss till. Detta innebär att vi ger ett ganska spretigt och många gånger otydligt intryck. Vi har också sedan inträdet i Regionförbundet Södra Småland förändrat loggan så till vida att loggan fått tillägget En del av Regionförbundet Södra Småland. Dessutom behöver vi en ny grafisk manual inför kommande linjetrafikupphandling. 2 (3)

10 Dnr 11/ Länstrafiken befintliga logga kommer inte att ändras, då vi anser att det finns ett upparbetat värde i vår logga som vi inte vill ska gå förlorat. Däremot kan det bli så att vår befintliga logga får en uppfräschning. Den grafiska manualen ska återspegla det som vår varumärksplattform kommer att bygga på. Ekonomi Kostnaderna för att ta fram en ny varumärksplattform enligt ovan beskrivet är beräknade till kr och ryms inom marknadsföringsbudgeten för Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. 3 (3)

11 Förbundsstyrelsen Ärende 7 c Linjetrafikupphandling tidplan Dnr 11/0139 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att godkänna redovisad tidsplan för arbetet med linjetrafikupphandling Ärendet Länstrafiken Kronoberg ska upphandla linjetrafik med trafikstart Arbetet med upphandlingen påbörjades under våren Linjetrafikupphandlingen skall vara avslutad innan sommaren Trafikstarten är i juli Trafiknämnden bereder förfrågningsunderlaget inför slutligt beslut i förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen fattar också beslut om tilldelning. Dagens trafik som skall upphandlas uppgår till 147 fordon. Avtal finns idag med 14 trafikutövare. Årskostnaden är ca 206 Mkr med en kostnadstäckningsgrad på 50%. Ett antal stora frågor måste först lösas inför att arbetet med förfrågningsunderlaget påbörjas och färdigställs, framförallt: - Trafiksystem? - Säkerställa biogasproduktion och leverans samt tillgång till en depå. - Varumärkesplattform Trafiknämnden har 61/11 beslutat föreslå styrelsen att godkänna föreslagen tidplan för arbetet med förfrågningsunderlaget. Bifogade handlingar: - Trafiknämndens protokoll 61/11 - Arbetsutskottets protokoll 125/11 - Tidplan för linjetrafikupphandlingen

12 Tidplan linjetrafikupphandling 2012 Kvalificering påbörjas juni 2011 Rubrik pt Underrubrik minsta storlek 28 pt Brödtext minsta storlek 24 pt Punktlista Punktlista Fordonsspec. Avtalstid miljökrav aug 2011 sept 2011 Punktlista Trafiksystem, vad ska upphandlas? Juli 2011 Varumärkesplattform Okt 2011 Incitament & viten sept 2011 Utskick anbuds- Underlag, dec 2011 Anbud inlämnas feb/mars 2012 Tilldelningsbeslut maj/juni 2012 q q q q q q Trafikstart Juli 2013 Stopp! Skriv på en ny sida

13 Tidplan linjetrafikupphandling 2012 Kvalificering påbörjas juni 2011 Rubrik pt Underrubrik minsta storlek 28 pt Brödtext minsta storlek 24 pt Punktlista Punktlista Fordonsspec. Avtalstid miljökrav aug 2011 sept 2011 Punktlista Trafiksystem, vad ska upphandlas? Juli 2011 Varumärkesplattform Okt 2011 Incitament & viten sept 2011 Utskick anbuds- Underlag, dec 2011 Anbud inlämnas feb/mars 2012 Tilldelningsbeslut maj/juni 2012 q q q q q q Trafikstart Juli 2013 Stopp! Skriv på en ny sida

14 Förbundsstyrelsen Ärende 7 d Biogas i Växjö - förslag till ramavtal Dnr 09/0028 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att godkänna förslag till ramavtal med VöFAB avseende hyra av fordonsdepå. Att uppdra åt trafikdirektören att teckna bifogat avtal med VöFAB avseende hyra av fordonsdepå. Ärendet Regionförbundet skrev tillsammans med tekniska nämnden i Växjö kommun under en avsiktsförklaring avseende biogasleverans och bussdepå. Förbundsstyrelsen godkände avsiktsförklaringen 87/10. Avsiktsförklaringen reglerar följande: Prissättning för gasen Volymen av gas Byggande av depå för vidare uthyrning till vinnande entreprenör/ -er Växjö kommuns fastighetsbolag VöFAB har nu framställt önskemål om att Länstrafiken ska vara deras hyresgäst istället för att garantera uthyrning till entreprenörerna. Länstrafiken får i sin tur klara ut hyresförhållandet med respektive entreprenör. Detta medför naturligtvis en ökad administration för Länstrafiken, men inte av sådan art att det skulle ställa till problem för den föreslagna lösningen. Bifogade handlingar: - Förbundsstyrelsens protokoll 87/10 - Avsiktsförklaring Ramavtal mellan VöFAB och Länstrafiken - Arbetsutskottets protokoll 126/11

15 Avsiktsförklaring mellan Växjö kommun genom tekniska nämnden och Regionförbundet södra Småland, länstrafiken Kronoberg, avseende biogasleverans och bussdepå. Bakgrund Regionförbundets styrelse har följt Svensk Kollektivtrafiks utmaning och beslutat att till år 2012 skall 40 % av länstrafikens trafikproduktion i linjetrafik utföras med förnyelsebara drivmedel. År 2020 skall 100 % av linjetrafikens trafikproduktion utföras med förnyelsebara drivmedel Växjö kommun, nedan kallad kommunen avser att öka sin produktion av biogas i Växjö stad till en årlig volym av ca 1.5 miljoner normal m3 biogas. Anläggningen planeras att vara i drift och producera erforderlig volym till trafikstarten för stadstrafiken i Växjö Länstrafiken Kronoberg, nedan kallad Ltk avser att under 2012 upphandla linjetrafiken för hela länet. I upphandlingen kommer krav att ställas på att biogas skall användas som drivmedel, i första hand för Växjö stadstrafik. Den förväntade förbrukningen för stadstrafiken uppgår till ca normal m3 per år. Avsiktsförklaring Parterna förklarar härmed sin avsikt att samarbeta kring ett biogasprojektet utifrån följande huvudprinciper: Parterna samarbetar för att tillskapa gasdriven kollektivtrafik med buss. Ltk säkrar genom trafikupphandlingar avsättning för biogas, till en volym av ca normal m3 per år Kommunen bygger ut sin produktion av biogas, levererar biogasen till Ltk:s entreprenörer och tecknar avtal med de entreprenörer som vinner trafikupphandlingar, initialt omfattande stadstrafiken i Växjö. Kommunens försäljning av biogas till Ltk:s entreprenörer avses ske till pris enligt följande huvudprincip. Biogaspriset vid trafikstart skall motsvara aktuellt dieselpris efter korrigering med hänsyn till biogasens energiinnehåll. Priset justeras därefter efter ett biogasindex. Om biogasindex ej finns tillgängligt fastställs prismodellen i ett kommande avtal mellan parterna. Biogaspriset bedöms förändras i lägre takt än dieselpriset.

16 För att på ett effektivt sätt distribuera biogasen krävs en depå för gastank och ett ledningsnät till depån. Kommunen och Ltk skapar tillsammans en depå för busstrafik i Växjöområdet och försörjer den med biogas via en rörledning. Ltk säkrar att depån hyrs av de entreprenörer som erhåller trafik i kommande trafikupphandlingar, till självkostnadspris. Parternas avsikt är att samarbete enligt ovan pågår till Parterna skall under avtalsperioden sträva efter att användningen av biogas i busstrafiken ökas ytterligare under avtalsperioden. Inför väsentliga förändringar i produktionskapacitet eller biogasanvändningen en sker formella samråd mellan parterna. Parterna avser att i god anda utveckla denna avsiktsförklaring till samarbetsavtal rörande biogasprojektet utifrån de riktlinjer som anges ovan. Denna avsiktsförklaring speglar parternas hittillsvarande diskussioner. Avsiktsförklaringen skall godkännas av Styrelsen för Regionförbundet södra Småland och tekniska nämnden i Växjö kommun varefter parterna fortsätter projektet utifrån avsiktsförklaringen. För bindande överenskommelse mellan parterna rörande projektet fordras dock att slutliga samarbetsavtal härom ingås i skriftlig form och att dessa godkänns av respektive styrelse och eller nämnd. Växjö den. Regionförbundet södra Småland Länstrafiken Kronoberg Växjö kommun Tekniska nämnden Marie-Louise Hilmersson Thomas Nilsson Ulf Hedin Kjell Gustafsson

17 1(2) Handläggare: Christer Carlsson Datum: RAMAVTAL Bakgrund/Avser Växjö Kommun och Länstrafiken Kronoberg undertecknade en avsiktsförklaring om samarbete kring leveranser av biogas och bussdepå. VöFAB har fått i uppdrag att delta i samarbetet som blivande fastighetsägare. Bussdepån ska ägas och förvaltas av VöFAB. VöFAB ska i samarbete med Länstrafiken anpassa fastigheten. Depån har kapacitet för de fordon som upphandlas av Länstrafiken Kronoberg och är stationerade i Växjö stad. Hyreskostnaden ska utgå från självkostnadsprincipen. Löpande investeringar under avtalstiden hänförliga till depån skrivs av på en period motsvarande kvarvarande avtalstid. Kommunen bygger och ansluter en gasledning från biogasanläggningen till bussdepån. Kostnader och driften för gasledningen bärs av Växjö Kommun. Avtalsparter Länstrafiken Kronoberg (LTK) Växjö Fastighetsförvaltning AB (VöFAB) Omfattning av byggnationen Fastigheten ska anpassas efter de krav som ställs av LTK. Produktionskostnad Någon produktionskostnad kan då detta avtal skrivs inte presenteras. Senast ska VöFAB presentera uppskattad produktionskostnad och preliminär hyra för LTK. Båda parter skall godkänna de kostnader och principer som ger ligger till grund för produktionskostnaden. Till produktionskostnaden ska läggas kapitalkostnader för fastigheten. Avser tiden från då VöFAB tillträder fastigheten som ägare fram till då hyresavtalet börjar gälla. Under tiden från det att VöFAB blir ägare och LMP finns kvar som hyresgäst betalas driftkostnader av LMP lika nuvarande hyresavtal. Därefter läggs driftskostnader för fastigheten till produktionskostnaden. Avser tiden från LMP flyttat fram till hyresavtalet börjar gälla Dessutom ska nuvarande hyresgäst kompenseras med hyresbefrielse för tiden maj augusti Även denna kostnad ska läggas till produktionskostnaden Som bilaga till detta ramavtal redovisas beräkningsmodell som används inom ADRESS TELEFON vofab@vofab.vaxjo.se BG ORG.NR Nygatan VÄXJÖ TELEFAX BG OCR VöFAB en del av Växjö kommun

18 Växjö Kommun. Den följer självkostnadsprincipen. Om det vid upphandling av entreprenaden visar sig att kostnaderna överstiger det uppskattade beloppet, äger hyresgästen rätt att avgöra om projektet skall omarbetas för att inrymmas inom den uppskattade kostnadsnivån, eller om hyran skall baseras på den verkliga produktionskostnaden. Tillkommande yta/driftkostnader Se bilaga. Preliminär tillkommande hyra Se bilaga. Tider för genomförandet VöFAB köper fastigheten Ombyggnadsarbeten ska vara klara för inflyttning senast Hyresavtal I samband med färdigställandet ska ett hyresavtal upprättas. Kontraktstid Hyresavtal tecknas från till och med Avtalet skrivs på 20 år, med option på upp till 10 år. Hyressättning Se bilaga. Gränsdragningslista mellan VöFAB och LTK ska grunda sig på arbetssätt & samverkan mellan kommunala förvaltningar och bolag i Växjö kommun, del 1-2, daterad , rev Hävning Hävning av ramavtalet kan inte ske efter köpekontrakt av fastigheten upprättats. Växjö. Växjö.. Maria Säterdal, VD VöFAB.. Thomas Nilsson LTK Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt

19 Kapital- och driftskostnadsbilaga Fastighet Drängen 5 Yta ca Preliminär hyra befintligt hus i 2011-års kostnadsläge Underlag investering/avskrivning År Belopp Avskr tid Belopp/År år Investering (köp/nybyggnation) Exempel på ombyggnadskostnad Byggnadsinventarier Hyresbefrielse enl ramavtal maj-aug Mark Summa Ränteunderlag/långivare Skuld Ränta Ränte- Borgen % kostnad % Gemensam upplåning , ,40 Summa Hyra 2011 kr/m 2 Räntor och avskrivningar ,45 Driftkostnader exkl energi o underh ,15 Energi (regleras till 50 %) ,26 Underhåll ,86 Summa ,72 Ovanstående hyra är beräknad på en köpeskilling på 10 mkr Lagfartsavg 4,25% I driftkostnader ingår bla Reparationer, fastighetsskötsel, fastighetsskatt, serviceavtal Vatten, renhållning, försäkring av byggnaden Städning ingår ej BE

20 Bilaga Planenligt restvärde Borgensavgift

21 Förbundsstyrelsen Ärende 7 e Försäljning av aktier i AB Transitio Dnr 11/0058 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att överlåta aktier i AB Transitio till Landstinget Kronoberg till det nominella värdet kronor. Ärendet AB Transitio är ett vagnbolag vars syfte är att samordna anskaffning av fordon samt att hyra ut fordon till i första hand trafikhuvudmännen i Sverige. För delägarskap i AB Transitio krävs att en solidarisk proprieborgen tecknas av berörda landsting för respektive trafikhuvudmans räkning. Länstrafiken Kronobergs förbundsstyrelse beslutade , 33, att förvärva aktier i AB Transitio till det nominella värdet 100 kronor per aktie. Landstinget Kronoberg tecknade i samband med förvärvet avtal om borgensutfästelse och regressrätt. Aktierna är upptagna i regionförbundets balansräkning till det nominella värdet kronor. I samband med diskussioner om införandet av den nya kollektivtrafiklagen har det framkommit att flera trafikhuvudmän planerar att överlåta sina aktier i AB Transitio till respektive landsting. Efter kontakter med Landstinget Kronoberg finns samma önskemål i Kronobergs län. Bifogade handlingar: - Tjänsteskrivelse Arbetsutskottets protokoll 127/11

22 Dnr 11/ Ulf Petersson Tel: Tjänsteskrivelse - Försäljning av aktier i AB Transitio Bakgrund AB Transitio är ett vagnbolag vars syfte är att samordna anskaffning av fordon samt att hyra ut fordon till i första hand trafikhuvudmännen i Sverige. För delägarskap i AB Transitio krävs att en solidarisk proprieborgen tecknas av berörda landsting för respektive trafikhuvudmans räkning. Länstrafiken Kronobergs förbundsstyrelse beslutade , 33, att förvärva aktier i AB Transitio till det nominella värdet 100 kronor per aktie. Landstinget Kronoberg tecknade i samband med förvärvet avtal om borgensutfästelse och regressrätt. Aktierna är upptagna i regionförbundets balansräkning till det nominella värdet kronor. Nuläge I samband med diskussioner om införandet av den nya kollektivtrafiklagen har det framkommit att flera trafikhuvudmän planerar att överlåta sina aktier i AB Transitio till respektive landsting. Efter kontakter med Landstinget Kronoberg finns samma önskemål i Kronobergs län. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige besluta Att överlåta aktier i AB Transitio till Landstinget Kronoberg till det nominella värdet kronor. 1 (1) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

23 Förbundsstyrelsen Ärende 7 f Mötesspår Räppe - Finansiering investering Dnr 11/0170 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår förbundsfullmäktige besluta Att anvisa 24 miljoner kronor till mötesspår Räppe från överskott från försäljning av tåg Att upphäva beslut avseende regional fond för transportinfrastruktur 36/09. Ärendet Investeringen i långt mötesspår i Räppe är kostnadsberäknat till 35 miljoner kronor. Förbundsstyrelsen beslutade att finansiera projekteringen med 2,5 miljoner kronor. Regionförbundet södra Småland måste lämna besked om finansiering av investeringen till Trafikverket senast , annars avbryts projekteringen. Beslut om finansiering måste fattas av förbundsstyrelsen Trafikverket kan stå för maximalt 20 % (7 miljoner kronor) av investeringskostnaden. Besked om Trafikverkets andel lämnas vecka 23. Regionförbundet södra Småland kan anvisa medel från överskott av försäljning av tåg, 24 miljoner kronor. Efter avdrag av Trafikverkets andel återstår mellan 4 och 11 miljoner kronor att finansiera. Alvesta, Lessebo, Växjö och Älmhults kommuner har tillfrågats om möjligheten att bidra till resterande finansiering. Svar förväntas senast i förbindelse med förbundsstyrelsens sammanträde Bifogade handlingar: - PM Mötesspår Räppe Finansiering investering - Arbetsutskottets protokoll 134/11 - Förbundsfullmäktiges protokoll 36/09

24 PM Eva Palmér Tel: Förbundsstyrelsen Regionförbundet södra Småland Mötesspår Räppe - Finansiering investering Långt mötesspår i Räppe är kostnadsberäknat till 35 miljoner kronor, under förutsättning att det genomförs samtidigt med Växjö bangård. Förbundsstyrelsen fattade beslut om avsiktsförklaring samt att finansiera projekteringen av Räppe med 2,5 miljoner kronor, med medel anvisade från överskott från försäljning av tåg. Regionförbundet södra Småland måste lämna besked till Trafikverket om projektet ska avbrytas eller fortsätta senast Om projektet avbryts är 2,5 mkr förbrukade. Om projektet ska genomföras måste beslut om finansiering vara klart senast detta datum, vilket innebär beslut i förbundsstyrelsen senast Trafikverket kan enligt avsiktsförklaringen stå för maximalt 20 % (7 miljoner kronor) av investeringskostnaden. Det är i dagsläget osäkert hur stor del Trafikverket slutligen kommer att bidra med. Besked ska lämnas senast vecka 23. Regionförbundet södra Småland kan anvisa medel från överskott av försäljning av tåg, som efter finansiering av projekteringen av Räppe uppgår till 24 miljoner kronor. Efter avdrag av Trafikverkets andel återstår fortfarande mellan 4 och 11 miljoner kronor att finansiera. Det finns inga medel i Länstransportplanen för detta ändamål. Möjligheterna för EU-medel är i det närmaste obefintliga. Anvisning av medel från försäljning av tåg till långt mötesspår i Räppe, innebär konsekvenser för fonden för finansiering av regional transportinfrastruktur. Detta kan i sin tur få konsekvenser för andra pågående infrastrukturprojekt, där kostnadsökningar har aviserats och där fonden skulle kunna utgöra en möjlighet att lätta kommunernas medfinansiering. Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

25 Alvesta, Lessebo, Växjö och Älmhults kommuner har tillfrågats om möjligheten att bidra till resterande finansiering av långt mötesspår i Räppe. Svar förväntas senast i förbindelse med förbundsstyrelsens sammanträde (2)

26 Förbundsstyrelsen Ärende 8 a Duncanprojektet - lägesrapport Dnr 11/0128 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Regionförbundet södra Småland har tillsammans med Generalitat de Catalunya utarbetat en ansökan till INTERREG IVC kallad DUNCAN Development Under New Cultural Assets Network. Regionförbundet södra Småland kommer vara projektägare för projektet som helhet. Projekttiden är Styrelsen beviljade en medfinansiering om totalt kr under åren Projektet är en viktig del för uppfyllandet av den inriktning som finns för kulturella och kreativa näringar i såväl RUP som Verksamhetsplan. Projektidén passar också bra in i och är en fortsättning på det arbete som gjorts inom området tidigare. I och med att projektet är såväl erfarenhetsutbyte som praktiskt genomförande av piloter finns stora förutsättningar för att koppla regionala insatser till en internationell nivå och även kunna få genomslag där. Projektledaren för Duncan projektet lämnar en muntlig rapport vid styrelsens sammanträde den 15 juni 2011.

27 Förbundsstyrelsen Ärende 8 b Angående avsiktsförklaring avseende utvecklingsarbete av Kronobergs slottsruin - skrivelse Dnr 11/0180 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att avge svar på skrivelse angående avsiktsförklaring avseende utvecklingsarbete av Kronobergs Slottsruin i enlighet med upprättat förslag. Ärendet Kulturparken Småland har ställt skrivelse angående avsiktsförklaring avseende utvecklingsarbete av Kronobergs slottsruin till regionförbundet, AB Destination Småland, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun, Landstinget Kronoberg och Alléhuset mat och event. Kulturparken föreslår att parterna ställer sig bakom bifogad avsiktsförklaring. Förbundsfullmäktige har tidigare vid behandling av motion i ärendet beslutat att initiativ till framtida användning av borgen i första hand är en fråga för förvaltande myndigheterna och den berörda kommunen. Föreslås att styrelsen avger svar på skrivelse angående avsiktsförklaring avseende utvecklingsarbete av Kronobergs Slottsruin i enlighet med upprättat förslag. Bifogade handlingar: - Skrivelse Angående avsiktsförklaring avseende utvecklingsarbete av Kronobergs slottsruin. - Förbundsfullmäktiges protokoll 71/10 - Arbetsutskottets protokoll 113/11

28 Brev Kulturparken Småland AB Erica Månsson Avsiktsförklaring angående Kronobergs Slottsruin - svar på skrivelse Bakgrund Kulturparken Småland har ställt skrivelse angående avsiktsförklaring avseende utvecklingsarbete av Kronobergs slottsruin till regionförbundet, AB Destination Småland, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun, Landstinget Kronoberg och Alléhuset mat och event. Kulturparken föreslår att parterna ställer sig bakom bifogad avsiktsförklaring. Kronobergs slottsruin Förbundsfullmäktige har tidigare vid behandling av motion i ärendet beslutat att initiativ till framtida användning av slottsruinen i första hand är en fråga för förvaltande myndigheterna och den berörda kommunen. Styrelsen ställer sig bakom fullmäktiges tidigare beslut i ärendet och kommer därmed inte att ställa sig bakom förslag till avsiktsförklaring avseende utvecklingsarbete av Kronobergs Slottsruin. Växjö den 15 juni 2011 Roland Gustbée ordförande förbundsstyrelsen Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

29 Förbundsstyrelsen 2011-o6-15 Ärende 8 c Kulturella och kreativa näringar - Strategi Dnr 10/0217 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att godkänna strategi för kulturella och kreativa näringar. Ärendet Kulturella och kreativa näringar är ett prioriterat område inom RUP och arbete har pågått med att utveckla sektorn i projektet KRUT kreativ utveckling i snart tre år. Projektet avslutades vid årsskiftet. Internationellt har arbetet drivits genom projektet Creative Growth, vilket avslutas under Med anledning av Tillväxtverkets arbete med den nationella handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar genomfördes regionala dialoger. I anslutning till dessa dialoger startades ett antal projekt igång som fick finansiering av handlingsplanen. Regionförbundet södra Småland tilldelades i denna finansiering kronor från januari 2011 för att utarbeta en strategi samt lägga fram ett projektförslag för framtida arbete med Kulturella och kreativa näringar i regionen. Förslag till strategi, samt eventuellt projektförslag, ska färdigställas till den 31 maj då det skickas till Tillväxtverket. Mot bakgrund av att regionförbundet vill jobba fram och förankra strategin med övriga aktörer inom området hinner inte ett förslag läggas fram till och beslutas innan detta datum. Strategin föredras muntligt vid arbetsutskottets sammanträde. Tidigare beslut Kansliet fick vid arbetsutskottets sammanträde den 30/3 i uppdrag att framlägga ett förslag att skicka till Tillväxtverket den 31 maj där det också framgår i texten till Tillväxtverket att styrelsen behandlar strategin först vid sammanträde 15 juni Bifogade handlingar: - Strategi för kulturella och kreativa näringar Arbetsutskottets protokoll 111/11

30 Strategi för kulturella och kreativa näringar

31 Om strategin... 3 Motiv... 3 Mål... 4 Nuläge och utmaningar... 4 Generella utgångspunkter för utvecklingsarbetet... 4 Internationellt... 5 Nationellt... 6 Infrastruktur för kulturnäringar i länet... 8 Utvecklingsprocesser... 9 Fånga upp initiativ och stärka företagande... 9 Högre innovationsgrad och nya marknader Arbetsmodell Organisation Plattform/struktur/nätverk Mötesplatser Kunskap och kompetens Goda exempel Att visa på värdet Mentorskap Finansieringsmodeller Nationellt och internationellt inflytande på regelverk

32 Om strategin Regionförbundet ska enligt det regionala utvecklingsprogrammet verka för att utveckla den kreativa sektorn, härefter benämnt de kulturella och kreativa näringarna (KKN). 1 Tidigare arbete har medfört ökad kunskap om de regionala förutsättningarna. Syftet med en strategi för utveckling av kulturella och kreativa näringar är att visa på regionförbundets handlingsinriktning för det fortsätta arbetet. Det förväntade resultatet av strategin är att det ska finnas ett strategiskt arbete för utveckling av dessa näringar på regional nivå. Strategin ska visa på målsättningar, utvecklingsprocesser, tillvägagångssätt, samt ge en samlad bild av det arbete som kommer att utförs för utvecklingen av kulturella och kreativa näringar i regionen under perioden Dokumentet fungerar också för att tydliggöra och fokusera det samverkans- och utvecklingsarbete som kan bedrivas av regionala utvecklingsaktörer inom området. Strategin grundar sig på det regionala utvecklingsprogrammet som i sin tur ingår i ett sammanhang där hänsyn tas till både kommunernas översikts- och utvecklingsplaner och nationella strategier. Strategin tar särskilt hänsyn till regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar samt till den regionala kulturplanen för Kronobergs län (i skrivande stund ännu ej antagen). Utvecklingsarbetet inom området omfattar både näringspolitiken och kulturpolitiken. Strategin är ett övergripande dokument och olika aktörer äger och påverkar olika processer som genom strategin ska realiseras. Den är därför vägledande inte bara för regionförbundets egna arbete att leda och utveckla gemensamma resurser inom området, utan också för att underlätta för att aktörer drar åt samma håll. Regionala utvecklingsaktörer och verksamma inom de kulturella och kreativa näringarna har deltagit i arbetet med att ta fram strategin våren 2011 genom workshop och samtal. Ansvar för uppföljning och de regionala åtaganden som följer med strategin ligger på Regionförbundet södra Småland. Strategin följs upp och utvärderas enligt regionförbundets ordinarie process för verksamhetsstyrning, samt i de fall som även berör utveckling inom kulturområdet i enighet med utvärdering och uppföljning inom ramen för den regionala kulturplanen. De verksamheter som ingår i kulturella och kreativa näringar är inte skarpt definierade. Tillväxtverkets definition omfattar arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism och besöksnäring, samt upplevelsebaserat lärande. Utvecklingsarbetet som strategin omfattar inkluderar ovanstående med undantag för turism, måltid, besöksnäring och upplevelsebaserat lärande där en separat strategi för besöksnäringen utformas. Enligt den definition som gjorts inom tidigare arbete med att ta fram underlag för området är området Konst/Design 2 stark i länet vilket även kommer att tas hänsyn till i det fortsatta utvecklingsarbetet. Motiv Flera dimensioner omfattas i utvecklingen av kulturella och kreativa näringar: Ekonomiskt tillväxtperspektivet 1 s 18 Mötesplats södra Småland, Regionalt utvecklingsprogram strategi för Kronobergs län Definitionen av kreativa sektorn inom ramen för projektet KRUT omfattar fyra delsektorer: Kulturarv/Information, Konst/Design, Media/Digital och Turism/Rekreation/Sport. Delsektorn Konst/Design omfattar konst, design, arkitektur, musik, mode, litteratur, dans, teater och festivaler. 3

33 Regionens attraktivitet Mål Målen för utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna konkretiseras av mål inom områdena Förnyelse och dynamik respektive Livskraft i det regionala utvecklingsprogrammet. Mål: Södra Småland ska kännetecknas av ett gott företagsklimat och starkt entreprenörskap För att uppnå målet ska den regionala politiken: Stärka inslaget av entreprenörskap i utbildningssystemets alla delar Främja all form av nyföretagande Underlätta och stötta generationsväxling Vidareutveckla och förstärka samordningen av stödstrukturerna till nya och befintliga företagare Förbättra företagsklimatet och stärka företagandets villkor Särskilt stärka kvinnors företagande Stödja företag i arbetet med att möta växande exportmarknader Stimulera till inflyttning av nya verksamheter Verka för att utveckla den kreativa sektorn Mål: Södra Småland ska ha ett innovativt kulturklimat med bredd och spets För att uppnå målet ska den regionala politiken: Främja en kulturell infrastruktur med bredd och spets Arbeta med kultur som aspekt för utveckling inom alla politikområden Verka för att utveckla befintliga och identifiera behov av nya mötesplatser för samarbeten Främja innovationer på kulturområdet Främja samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor Nuläge och utmaningar I detta avsnitt gör vi en generell beskrivning av utgångspunkterna för utvecklingsarbete inom de kulturella och kreativa näringarna. Vi beskriver även hur nuläget ser ut nationellt och internationellt utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv samt ger en mer specifik beskrivning av länets förutsättningar, utmaningar och möjligheter utifrån tidigare regionalt utvecklingsarbete. Generella utgångspunkter för utvecklingsarbetet Kulturföretagande, eller verksamhet där kultur, konst och kreativitet är viktiga delar i framställningen av produkter eller upplevelser, benämns enligt Tillväxtverkets definition som kulturella och kreativa 4

34 näringar (i det regionala utvecklingsprogrammet kallat kreativa sektorn). Denna verksamhet spänner över ett stort område, vilket också medför en viss problematik, på olika sätt. Det är en benämning som inte sällan missförstås. Omfattningen och innebörden av kultur och kreativitet är ofta föremål för debatt. Vem är inte kreativ? Det är också ett område som inte ingår i den generella statistiken över näringar. I Tillväxtanalys definition av de kulturella och kreativa näringarna kombineras en näringsgrens- och en yrkesklassificering. En annan svårighet med att beskriva området med en övergripande definition är att bredden av specifika förutsättningar då inte belyses. Förutsättningarna skiljer sig åt i form av att vissa företag drivs med en kommersiell affärsstrategi med vinst i fokus, medan andra drivs med konstnärligt fokus där eventuell vinst går tillbaka i verksamheten i form av investeringar i kommande arbete. Det är även skillnad mellan det entreprenörsdrivna företaget och det ofrivilliga företagandet, eller egenanställda som man även kan kalla det (dessa ofta nära sammankopplat med de föregående nämnda skillnaderna). Samverkan och utbyte mellan ideella aktörer, semi-professionella och professionella bidrar till att summan av dessa aktörers verksamhet blir större än dess delar. Den ideella delen av sektorn med sin kulturbredd skapar även ett underlag för en marknad. Replokaler och möjlighet till lokala spelningar kan bidra till att band och musiker tar de första stegen till att bli aktörer på en marknad. Skillnader så som företagsform, ägarförhållanden, storlek, tjänste- och varuproducerende företag påverkar möjligheter och utvecklingsbehov. Inte minst var i värdekedjan man befinner sig, som kreatör, inom reproduktion, distribution eller inom materialtillverkning. Det är stor skillnad i företagandets förutsättningar om man t.ex. är frilansande dansare eller ett företag som tillverkar designmöbler i stor skala. Trots att området omfattar mycket och skiljer sig åt i förutsättningarna är behovet av att beskriva och arbeta med området samlat en nödvändighet för genomslagskraft och effekt. Utmaningarna ställer krav på det offentliga regionala arbetet. Detta gäller såväl medvetenhet och kunskap kring förutsättningar, målgruppsanpassade insatser och aktiviteter. Anpassat arbetssätt och inte minst ett samspel och samverkan med relevanta aktörer behövs givet insats. De generella utmaningarna i utvecklingen av KKN omfattar också att språkbruk och termer ofta laddas med olika innebörd och används olika av kulturskapare, kulturföretagare och det som vi kan kalla det traditionella näringslivet som t.ex. tillverkningsindustrin. Det är väsentligt att bibehålla styrfarten i de insatser som riktas till området när den första tiden av kunskapsinhämtning och kartläggning av förutsättningarna nu har genomförts. För att synergieffekter ska uppstå genom nya innovationer, produkter och tjänster, vilka kan bidra till fler arbetstillfällen, behöver den kraftsamling som riktas till området fullföljas. På sikt är det önskvärt att området finns med som en naturlig del i det ordinarie näringslivsarbetet, med kunskap och resurser för att möta områdets behov och möjligheter. Likväl de delar som berör kulturområdet och att samverkan mellan dessa tillsammans bidrar till goda förutsättningar för kulturföretagande. Dessa utmaningar möts upp i strategin genom de utvecklingsprocesser som identifierats samt den arbetsmodell som inriktats inom planperioden. Internationellt För att skapa så bra förutsättningar som möjligt för arbetet på regional nivå är det viktigt att ta del av och förstå även de internationella processer som pågår. De kulturella och kreativa näringarna är en av Europas mest dynamiska sektorer och bidrar med 2,6 % till EU:s BNP och har hög tillväxtpotential, samt ger kvalitetsjobb till cirka fem miljoner människor i 5

35 EU:s 27 medlemsstater. 3 Europeiska rådet bekräftade dessutom kulturella och kreativa näringars betydelse inom ramen för Lissabonagendan 2007, särskilt behovet av att stärka deras potential gällande små och medelstora företag. I Grönbok Att ta tillvara potentialen i den kulturella och kreativa sektorn 4 skriver Europeiska kommissionen att det finns mycket outnyttjad potential för tillväxt och sysselsättning i den kulturella och kreativa sektorn. Enligt Grönboken består utmaningen av tre delar. Att skapa grundförutsättningar genom att ge företagare större möjligheter att experimentera, innovera och tillgång till finansiering är den första utmaningen. Den andra utmaningen består av att hjälpa den kulturella och kreativa näringen att utvecklas i sin lokala och regionala miljö som en startpunkt för starkare global närvaro. Den sista utmaningen är att gå mot en kreativ ekonomi genom att rikta bieffekterna av kulturföretagande mot en bred skala av ekonomiska och sociala sammanhang. Europeiska kommissionen skriver också i Hur regionalpolitiken kan bidra till smart tillväxt i Europa 2020 att EU:s kapacitet att återhämta sig från krisen och lösa långsiktiga problem inte enbart bygger på en stark industriell bas utan även på bland annat invånares kreativitet och färdigheter. Man menar att de kulturella och kreativa näringarna har en strategisk ställning som gör att den kan länka samman kreativitet och innovation. Området kan fungera som en katalysator för strukturförändringar i många industri- och landsbygdsområden och sektorn bör därför ingå i strategierna för regional utveckling för att bidra till ett effektivt partnerskap mellan det civila samhället, näringslivet och myndigheterna på regional, nationell och europeisk nivå. 5 Enligt Jan Runge 6 behövs en europeisk strategi för kulturella och kreativa näringar. En sådan strategi kommer med stor sannolikhet tas fram inom kort. Med anledning av detta finns det en god möjlighet för regionala aktörer att påverka och driva denna fråga i nuläget. Runge menar också att 75 % av riktlinjer som påverkar utvecklingen av kulturella och kreativa näringar utvecklas i Bryssel och att en närvaro och bevakning av det som händer där därför är central. Nationellt Nationellt har kulturella och kreativa näringar fått stort utrymme. Under 2009 togs en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar fram av kulturdepartementet och näringsdepartementet. I handlingsplanen skriver man att Kultur och kulturmiljöer kan ha en betydande roll för regioners innovativa utveckling och attraktionskraft. Denna attraktionskraft och de immateriella värden som kulturen skapar är också viktiga ur ett nationellt och internationellt perspektiv. 7 Regeringen har sett behov av att utveckla entreprenörskap och företagande inom kulturella och kreativa näringar liksom samverkan mellan kultur och näringsliv. Man ser från regeringshåll att detta kan ha en betydande roll för regioners innovativa utveckling och attraktionskraft. Inom ramen för regeringens handlinsplan avsattes medel i 2009 års budgetproposition för den regionala tillväxt- och kulturpolitiken att göra särskilda insatser mot kulturnäringen. Handlingsplanen lyfter fram behovet av rådgivning och kunskapsutveckling. Bland annat har regerings dialoger med företagare inom kulturella och kreativa näringar visat att företagare inom branschen upplever att företagsrådgivning och system för företagsfinansiering inte är anpassade för, eller har 3 Grönbok Att ta tillvara potentialen i den kulturella och kreativa sektorn, Europeiska kommissionen, Bryssel den 27/ Ibid 5 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén, Europeiska kommissionen KOM (2010) Författare till undersökningen om Europas kulturekonomi som genomfördes av KEA för Europeiska kommissionen Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar, Regeringskansliet

36 brist på kunskap om, kulturskapare, konstnärer och kulturområdet. Man har också genom Kulturutredningen 8 uppmärksammat ett ömsesidigt behov av kompetensflöde mellan kulturskapare och näringslivsaktörer. Även internationell förankring och arbetet med internationella marknader och att se kulturella och kreativa näringar som en exportfaktor och attraktionskraft för utländska investeringar lyfts fram. Handlingsplanen genomförs i samarbete mellan ett antal statliga organisationer och fokuserar på sju åtgärder. Rådgivning till företag Programsatsning på inkubatorer för kulturella och kreativa näringar Mellanhänder/Nätverk/Modeller för samverkan Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar Innovation och design Ledarskap och arbetsorganisation Studie om finanseringsbehov Förbättrad statistik Kompetensutveckling Utöver regeringens arbete med kulturella och kreativa näringar på nationell nivå finns en nationell förening som heter Generator Sverige, där Regionförbundet södra Småland är medlem. Generator Sverige är en nationell plattform för utveckling av kulturella och kreativa näringar som bildades vid årsskiftet 2009/2010. Huvudtanken med Generator är att arbeta med kunskap, kompetens och kontakt och därigenom bidra till att Sverige genom sina regioner utvecklar en världsledande konkurrenskraft baserad på kulturella och kreativa näringar. Idag samlar Generator 9 regioner och 3 kommuner. Föreningen genomför varje år en konferens med samma namn där organisationer, företag och andra aktörer inom området kulturella och kreativa näringar träffas för att diskutera framtidsfrågor för detta område. Under Generatorkonferensen 2010 lyftes i en tankesmedja ett antal utmaningar fram som är relevanta att uppmärksamma i relation till länets fokus på utveckling av KKN 9 : Det offentliga måste våga släppa taget och låta kreativitet utvecklas i marginalerna men samtidigt stötta. Stöttningen måste också ske till de som inte ännu är etablerade och mer långsiktigt: mot verksamheter istället för projekt. Man lyfter också fram vikten av att vara konkret och begriplig. När offentligheten talar om kulturella och kreativa näringar är det svårt att veta vad detta innebär och företag kan ha svårt att identifiera sig. Man talade även om ett antal fenomen som en strategi bör förhålla sig till, ett antal tendenser om man så vill: Fragmentisering; samhället blir alltmer en mosaik av olika modeller att förhålla sig till. Det är av stor vikt att jobba med användaranpassning och se verkligheten snarare än att skapa en modell som ska fungerar för alla. Det lokala; det lokala och regionala blir allt viktigare. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att marknaden, distributionen och finansieringsmöjligheter är större än så. Medvetenhet; rädda världen och ha kul samtidigt. Creative social responsibility kanske? Kompetenskonkurrens; en ökad rörlighet kan skapa brain drain. Det är därför viktigt att fundera runt vilken typ av företag och personer Sverige och regionen lockar till sig. 8 SOU 2009:16 9 Visionsboxen, Tankesmedja Generator

37 Växelverkan mellan platser; möjligheten att flytta runt gör att människor är hemma på fler ställen än ett. Det betyder inte att den fysiska platsen inte är viktig. De digitala möjligheterna skapar snarare möjligheter att mötas även om man befinner sig på olika platser. Samspel mellan globala giganter och det småskaliga; småskaliga aktörers framgångar skalas upp av stora företag exempelvis Facebook och Youtube. Infrastruktur för kulturnäringar i länet Länets näringsliv kännetecknas av tillverkningsindustri och andra mogna branscher. Länet har därför ett behov av att komplettera branschstrukturen med nya omogna delar. I det regionala utvecklingsprogrammet för länet är därför förnyelse av näringslivet och innovationskraft prioriterat. Handlingsinriktningar för att uppnå detta riktas till att bland annat förstärka det klimat- miljö- och designdrivna näringslivet samt kulturella och kreativa näringar i stort. Därmed ingår den målbild vi har för kulturella och kreativa näringar i det övergripande arbetet med företagsutveckling i regionen började man arbeta med metoden cultural planning 10 och 2008 startade projektet KRUT kreativ utveckling, som tillsammans med fem andra regioner i Sverige utarbetade en kartläggning av kulturella och kreativa näringar. Regionförbundet södra Småland har också ingått i det internationella projektet Creative Growth sedan 2009 där flera europeiska regioner har jämfört och samverkat runt kulturella och kreativa näringar. I Almi Företagspartners och Inkubatorns ägardirektiv ingår formuleringar om att utveckla sin verksamhet för att bättre möta behoven hos denna området. I den regionala kartläggning av kulturella och kreativa näringar som genomfördes 2008 visar att 9 % av alla arbetsställen i länet finns inom branschen (jmf byggindustrin med 6,4 % av antalet arbetsställen i länet). Sysselsatta inom branschen är 11,8 % av länets befolkning i förvärvsarbetande ålder mellan år. I länet utmärker sig Älmhult och Lessebo kommuner med en hög andel sysselsatta inom området. I KRUT-projektet identifierats ett antal behov. I projektet konstaterades att det i länet brist på tydliga strukturer och kopplingar mellan kulturföretagare och det etablerade, traditionella näringslivet. Företagen känner inte heller till varandra och ingår inte i nätverk. Entreprenörer inom KKN efterfrågar mötesplatser och nätverk i stor utsträckning. Att utveckla naturliga mötesplatser för att öppna upp för nya samarbeten. Det är av stor vikt att dessa nätverk eller mötesplatser inte isoleras från övrigt näringsliv eller samhälle. I KRUT- projektet började de första stegen för mötesplatsarbete att tas, främst i Älmhults kommun med kommunen som samarbetspart. Anledning till det är att hela 26 % av de sysselsatta i kommunen verkar inom KKN och Älmhult blev därmed pilotkommun för hur man som kommun kan växa via den kreativa sektorn. Kommunen fortsätter nu det arbete som initierades under projektperioden. Många entreprenörer inom sektorn pekar på att det finns problem av kommunikationsmässig art i kontakten med entreprenörskapsfrämjande organisationer. Företagsstödet till nyföretagare behöver bli mer anpassat till de villkor som företagaren i sektorn möter. Kunskapen om aktörernas förutsättningar och drivkrafter behöver bli bättre hos företagsstöttande organisationer och personer. Ytterligare ett behov som har identifierats är tillgången till befintliga marknader. Företagen behöver göra mer affärer med företag som inte ligger inom kulturella och kreativa näringar utan ingår i det övriga näringslivet. Det behövs en tydligare kommunikation både inom och utom sektorn för att 10 Cultural planning är en stadsplaneringsmetod som innebär att kulturella resurser kartläggs i bred bemärkelse. Planeringsprocessen är öppen och involverar aktörer. Deltagardemokratiska mötesmetoder används. 8

38 tillvarata de resurser som finns. För att göra det möjligt för företagare inom KKN att vidga den marknad de verkar på krävs fruktbara samarbeten med övrigt näringsliv. Utvecklingsprocesser I detta avsnitt sammanfattas de utvecklingsprocesser som den regionala politiken ska ansvara för, driva och följa upp under aktuell period. Utvecklingsprocesserna ska förstärka och utveckla den infrastruktur som finns för kulturföretagande i länet. Processerna ska bidra till de regionala målen i det regionala utvecklingsprogrammet inom Förnyelse och dynamik samt Livskraft. Dessa processer har utformats dels med utgångspunkt i de kulturella och kreativa näringarnas nuläge, utmaningar och behov i länet. Dels utifrån pågående processer inom området nationellt och internationellt. Processerna sammanfaller även till vissa delar med de utvecklingsprocesser som identifierats inom ramen för den regionala kulturplanen Fånga upp initiativ och stärka företagande Som tidigare nämnt i strategin finns ett tydligt behov av nätverk och mötesplatser för kulturella och kreativa näringar i länet. Detta tydliggörs också genom Regeringens handlingsplan: Som konstaterats i såväl olika utredningar som vid de dialoger kulturministern och näringsministern hållit, är en generell slutsats att det finns ett grundläggande behov av information, rådgivning, nätverk och mötesplatser hos många kulturentreprenörer, samt potentiella och befintliga små och medelstora företag. 11 Detta behov är något som också utkristalliserat sig i Kronoberg under arbetet med KRUT. Undersökningar i KRUT har visat att kulturella och kreativa näringar inte har någon historia av att samla sig i syfte till affärer. Nätverken är otydliga och företagarna möts eller organiserar sig inte i de traditionella nätverken. Här behövs en plattform för att få möjlighet att samla upp de initiativ, entreprenörer och företagare som finns inom näringen. Det behövs också system för att lotsa dessa företag genom olika instanser i regionen. Det ska ha en väl fungerande struktur som skapar rätt förutsättningar för nystart och uppväxlande av företag. Det ska finnas system som kan hantera företagsutveckling, nätverk och kompetens för kulturella och kreativa näringar. Det finns i nuläget redan organisationer som arbetar med delar av detta och även vänder sig mot företag inom den kulturella och kreativa sektorn. Det finns kulturinstitutioner som samlar upp nätverk och det finns företagsrådgivare som gör insatser för kulturella och kreativa företag. Däremot finns ingen samlad strategi för hur man lotsar företag mellan kultur och näring. Enskilda entreprenörer riskerar att hamna utanför nätverk, inte hitta rätt mötesplatser eller ha svårt att närma sig företagsrådgivare. Plattformar måste således formas genom samverkan och utbyte mellan de institutioner som redan finns i regionen. Plattformarna ska då ha till syfte att fånga upp och guida entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar genom systemen. Tankeexempel: En designstudent vid Linnéuniversitetet funderar på att starta eget företag när hon slutat utbildningen. Hon kontaktar Drivhuset som hjälper till att ta de första stegen, de skickar sedan vidare till någon av företagsrådgivarorganisationerna eller inkubatorn MEN också till sina kontakter på Designregion, i Glasriket, Möbelriket och Smålands museum eftersom dessa nätverk är centrala för att en företagare inom den näringen ska få möjlighet att ingå i nätverk och träffa andra designers. Dessa 11 Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar, Regeringskansliet

39 instanser har ett utvecklat samarbete som gör att de vet hur de ska hantera den nya entreprenören och sätta denna i ett bra sammanhang som underlättar för utveckling av företaget, nätverken och den kreativa processen. Inom ramen för denna handlingsinriktning måste därför befintliga nätverk och institutioner kartläggas, samlas och börja arbeta gränsöverskridande, samt arbeta med komptensutveckling för att skapa bättre förutsättningar för entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar. Högre innovationsgrad och nya marknader Kulturella och kreativa näringar har en begränsad marknad. Detta är ett tydligt behov som framgår i KRUT-rapporten. För att utöka sin marknad skulle dessa företag behöva göra otraditionella val. Kulturella och kreativa näringar ingår också i en helhet där vi måste utgå från förutsättningarna i vår region. Vårt näringsliv präglas av tillverkningsindustri som ofta har låg innovationsgrad. 12 I detta sammanhang finns möjligheter för kulturella och kreativa näringar att fylla ett behov. Undersökningar visar att graden av innovation är större inom företag som samarbetar med kulturella och kreativa näringar och att de kreativa processer som präglar dessa företag skulle kunna leda till högre innovationsgrad inom andra branscher. Kreativa innovationstjänster som den här sektorn tillhandahåller fungerar som insatsvara för innovativ verksamhet hos andra företag och organisationer i ekonomin i stort. 13 Detta sammanfaller också väl med de behov vi identifierat gällande tillgång till marknader för kulturella och kreativa näringar. Hur denna logik fungerar eller på vilket sätt de här mervärdena uppstår behöver undersökas ytterligare. Det finns stor potential i detta område och det är en tydlig möjlighet för regionen att utveckla de tillverkningsföretag som bär en stor del av regionens tillväxt på sina axlar, men också att utveckla de framväxande kulturella och kreativa företag och dess marknader. På samma sätt som kulturella och kreativa näringar skulle behöva skapa nätverk mellan sig själva och med andra företag så finns också stora möjligheter att arbeta med andra sektorer. Regionförbundet har initierat ett regionalt nätverk med inriktning mot kultur och hälsa (kultur i kombination med omsorg, hälsa och sjukvård) med syfte att sammanföra de olika intressenterna och tillsammans undersöka möjligheterna att bedriva ett utvecklingsarbete. Under 2010 användes nätverket för att ringa in vad utvecklingsarbete inom kultur och hälsa skulle fokusera på. I generella termer handlar det om 4 spår: aktiviteter, miljöer, personal/ledarskap och policies. Den här typen av samarbete är viktigt ur såväl aspekten nya marknaden som ur ett kulturperspektiv. Att ge kultur och kreativa processer utrymme verksamheter skapar mervärde för såväl den verksamheten som de kulturella och kreativa företagen. Arbetsmodell I detta avsnitt beskrivs på vilket sätt utvecklingsprocesserna avser att genomföras, hur organisationen för detta ser ut och hur arbetet ska följas upp. Förslag ges även på arbetssätt och verktyg som kan användas i genomförandet. 12 Företagen tror på snar tillväxt DI 14/ enligt Tillväxtbarometern (SEB och Deloitte) Grönbok Att ta tillvara potentialen i den kulturella och kreativa sektorn, Europeiska kommissionen s.18, Bryssel den 27/

40 Organisation Det långsiktiga syftet är att arbetet med kulturella och kreativa näringar blir en del av det ordinarie arbetet. Därmed består en av utmaningarna i att stegvis integrera och anpassa den reguljära näringspolitiken för att möta utmaningarna och möjligheterna för företag inom de kulturella och kreativa näringarna. I organisationen ligger idag frågorna dels inom Livskraft, dels inom Förnyelse och dynamik och utvecklingsarbete bedrivs av tjänstemän med uppdrag inom både kulturpolitiken och näringspolitiken. Implementering och uppföljningen av strategin bygger på en nära dialog med kulturföretagare, organisationer som ingår i länets kulturella infrastruktur, näringslivet och det offentliga. Utvecklingsarbete inom utvecklingsprocesserna bygger på och genomförs i dialog med berörda aktörer. Tillvägagångssätt i genomförandet av de framlyfta utvecklingsprocesserna sker givet berörda aktörers förutsättningar. Möjliga vägar att gå pekas ut redan nu och kan användas och anpassas efter situation. Satsningar kan genomföras både i ordinarie verksamhet och i projektform Strategin följs upp och utvärderas enligt regionförbundets ordinarie process för verksamhetsstyrning, projektuppföljning, samt i de fall som även berör utveckling inom kulturområdet i enighet med utvärdering och uppföljning inom ramen för den regionala kulturplanen. Plattform/struktur/nätverk För fånga upp initiativ och goda idéer behövs strukturer och sammanhang. Till stor del finns dessa redan, även om de är osynliga för många. Därför behövs synlighet och information. Genom att använda befintliga nätverk och att använda sig av varandras nätverk kan företagare inom kulturområdet såväl som den traditionella näringen skapa vinna-vinna situationer. Ett sätta att göra detta är att skapa forum där det blir intressant för parterna att delta, genom exempelvis ett intressant seminarium eller dyligt. Det måste vara intressant att mötas. Många nätverk drivs idag av intresseorganisationer som det är öppet att bli medlem i, om man vet att de finns. Samarbeten mellan kulturinstitutioner, kulturorganisationer och näringslivsorganisationer och företagsstöd kan vara en resurs för att fånga upp initiativ för att uppmuntra och slussa dem till rätt plats. Tillgängliga ytor eller verkstäder kopplade till kulturinstitutionerna är också ett sätt att skapa samarbeten. Mötesplatser Mötesplatser har ett egenvärde och kan även fungera som en metod för att skapa ett gott klimat för kulturföretagande. I kreativa miljöer uppstår lätt kreativa mötesplatser och därför är de kreativa miljöerna betydelsefulla för utvecklingen för kulturföretagare. De är inte bara viktiga för att de nya idéer och samarbeten kan uppstå. De ger möjlighet att möta andra i samma position där man kan diskutera vardagliga saker som t.ex. marknadsföring och bokföring. Eller för att bli samman kopplad med andra kulturföretagare eller företagsstöd som kan föra företaget framåt. Att arbeta strategiskt med kreativa miljöer som en del i ett arbetssätt kan vara att t.ex. förlägga möten och projekt i och kopplade till kreativa miljöer, samverka med organisationer och företag befinner sig i eller arbetar med kreativa miljöer. Tillgången till billiga och ändamålsenliga lokaler är viktiga för att stimulera en sådan kreativ infrastruktur och att mötesplatsen är dynamisk samtidigt som den är strukturerad. Enligt tidigare arbete och samtal med aktörer kännetecknas en bra mötesplats för kulturföretagande av: Det kan vara ett nätverk för likasinnade, med likande behov Det kan vara ett nätverk som är gränsöverskridande, med aktörer från olika områden 11

41 Deltagarnas ingångsvärden och förväntningar är tydliggjorda Mötesplatsen har en kärntrupp som fungerar som motor Det finns en gemensam tydlig inriktning Det finns kunskap och kontakter med såväl näringsliv som kulturella resurser Mötesplatsen kan vara fysisk eller digital Mötesplatsen har lokal förankring Att använda och verka för kreativa mötesplatser kan också vara att använda arbetsformer som främjar kreativitet. Nils-Erik Sahlin, professor och kreativitetsforskare har definierat vad som främjar kreativa miljöer 14 : Generositet En känsla av samhörighet Kompetens Kulturell mångfald Förtroende och tolerans Jämlikhet Nyfikenhet Frihet i tanken Småskalighet Kunskap och kompetens Kunskap och kompetens om hur förutsättningarna är i att företaga med konst och kultur som bas bidrar till att möjligheterna att komma framåt både som oetablerad som etablerad kulturföretagare. Förutsättningarna för att dessa kulturföretagare ska lyckas med det de företar sig ökar om kunskap finns hos stöd- och rådgivarorganisationer om affärsmodeller, nätverk, behov av utbildningar osv. I affärsutvecklingen kan kompetens från kultursektorn knytas. Tidigare erfarenheter från länet som exempelvis samarbetet mellan Hemslöjden och Almi i Kronoberg kan dras nytta av bland andra kulturföretagare. Det offentliga kan bidra till att skapa bra förutsättningar om det finns kunskap om området som gör att t.ex.behoven möts upp inom kommunala utvecklingsprogram. Om kunskapen finns om de möjligheter och den resurs som dessa företag besitter kan även goda exempel skapas genom att man anlitar kreatörer i uppdrag och sprider erfarenheter från dessa. Goda exempel Goda exempel kan även bidra till att företag inom andra branscher som är av det mer traditionella slaget, som t.ex. företag inom tillverkningsindustrin kan se möjligheterna att anlita en kreatör eller att samarbeta med ett kulturföretag kan gå till väga och gynna deras verksamhet. Goda exempel på samarbete mellan områden fungerar på så sätt som ambassadörer för potentiella samarbeten. 14 Kreativitetens filosofi, Nils-Erik Sahlin, Stockholm

42 Att visa på värdet Genom att visa på hur mycket kulturella och konstnärliga tjänster och produkter bidrar i faktiska kronor höjs kulturföretagarens insats och dess värde. Genom att visa på att det lönar sig att satsa på kulturföretagarens tjänster och produkter ökar efterfrågan och därmed marknaden. När värdet av kreatörers insats kommuniceras kan det övriga näringslivet kulturaliseras. Sporten är ett exempel på en upplevelsebaserad verksamhet som lyckats med detta. I det omvända kan värdet av företagsutveckling kommunicerad till kreatörerna ekonomisera kulturen på ett sätt som gör att båda strukturerna kan skapa ömsesidig nytta genom att närma sig varandra. Mentorskap För såväl blivande, oetablerade, eller etablerade kulturföretagare kan ett mentorskap innebära att man t.ex. kanske vågar ta klivet till att starta eget, får nya kunskaper om företagandet, utvecklas i sin profession eller att man hittar en ny samarbetspart som kan skapa nya affärer som växlar upp verksamheten. Mentorskapet som verktyg kan t.ex. användas inom ramen för ordinarie verksamhet i en organisation som möter kulturföretagare eller inom en projektsatsning. Finansieringsmodeller Utvecklingen går snabbt inom företag. Därför kan det vara effektivare att testa än att utreda om en affärsmodell till en affärsidé fungerar. Små medel vid fler tillfällen är vad vissa, ofta teknikintensiva verksamheter, främst behöver. Småskaliga och ofärdiga aktiviteter behöver mer uppmärksamhet och mikrofinansiering är en möjlighet både på riskkapitalmarknaden och inom offentligt stöd. Det offentliga kan även sprida kunskap om alternativa finansieringsmetoder via sina nätverk. Även dessa bör dock ha en långsiktig strävan för att inte bara vara inriktade mot kortsiktiga projekt som inte syftar mot en fortsättning. Det blir allt viktigare att även kreatörer och mindre företag ser sig själva som riskspridande plattformar i stället för enbart fokusera på enstaka projekt. Även att kulturföretagen redan från början planerar för skalbarhet är viktigt för att kunna vidga marknader. Nationellt och internationellt inflytande på regelverk För att skapa bättre förutsättningar för företag inom kulturella och kreativa näringar i länet krävs inte bara lokala och regionala insatser. Det handlar om att ändra förutsättningar och riktlinjer för dessa näringar på alla nivåer. En del riktlinjer går att påverka på regional nivå men allt som oftast skapas riktlinjer nationellt eller internationellt som kommer att påverka företagen mer. Arbetet mot det nationella planet kommer i fortsättningen primärt ske genom Regionförbundet södra Smålands deltagande i nätverket och föreningen Generator. Genom Generator finns möjlighet att driva frågor som är viktiga för dessa företag. Att diskutera och lyfta fram frågor på en europeisk nivå är angeläget för omvärldsbevakning, för att jämföra och få goda exempel men också för att kunna påverka gemensamt. Regionförbundet kommer att fortsätta arbeta för att ett internationellt perspektiv alltid är närvarande i det som görs inom dessa näringar. 13

43 14

44 Förbundsstyrelsen 2011-o6-15 Ärende 8 d Sydafrikasamarbetet besök av ledamöter i Monitoring committee Dnr 11/0077 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Ledamöter från den sydafrikanska delen av Sydafrikasamarbetets monitoring committee informerar om samarbetet utifrån ett sydafrikanskt perspektiv. Deltagande ledamöter är: Barei Elizabeth Mosiane-Segotso, ANC, Speaker of Council Damelord N S Tsagae, ANC, councilor Jasper Venter, DA, councilor Errol E. Temanie, Chief Administrative Officer in the Office of the Executive Mayor Informationen hålls på engelska.

45 Förbundsstyrelsen Ärende 9 b Vision och hållning till fortsatt Kina-samarbete Dnr 10/0197 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att godkänna visionsdokumentet som grund för en fortsatt Kinasatsning. Att anta den föreslagna hållningen till Kina-samarbetet. Ärendet Regionförbundet startade under 2010 ett samarbete med den kinesiska staden Suzhou. För att fortsätta satsningen är det viktigt att besluta om inriktningen på Kina-arbetet. Med anledning av detta har ett dokument som beskriver vision, mål och strategier tagits fram. Dokumentet beskriver också ett förslag till regionförbundets officiella hållning till Kina-samarbetet, utifrån situationen kring mänskliga rättigheter. Bifogade handlingar: - Tjänsteskrivelse, daterad Visionsdokument, daterat Arbetsutskottets protokoll, 115/11

46 Dnr 10/ Sara Nilsson Tel: Tjänsteskrivelse - Vision och hållning för fortsatt Kina-arbete Ärendet Regionförbundet deltog under hösten 2010 på världsutställningen (Expo) i Shanghai. Kommunikationen kring deltagandet var tydlig; Expo skulle ses som startskottet på en långsiktig satsning på ökat samarbete med Kina. Vid besöket i Kina, skrevs ett samarbetsavtal med staden Suzhou. Sedan dess har kontakten hållits levande genom kontinuerligt informationsutbyte, och i juni 2011 väntas besök till länet från Peoples congress samt en utbildningsdelegation. Regionförbundet och dess medlemmar har också bjudits in till Suzhou Mayor Consultation Meeting i september Flera andra aktörer i regionen har också visat intresse för Kinasamarbete, t.ex. Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen, ALMI, Exportrådet och den nya miljöteknikorganisationen Sustainable Småland. För att fortsätta satsningen är det viktigt att besluta om inriktningen på Kinaarbetet. Med anledning av detta har ett dokument som beskriver vision, mål och strategier tagits fram. Dokumentet beskriver också ett förslag till regionförbundets officiella hållning till Kina-samarbetet, utifrån situationen kring mänskliga rättigheter. För att visionsdokumentets tankar ska kunna genomföras, krävs samarbete med flera andra aktörer, både i länet och i Kina. Det är därför av högsta vikt att kommunicera tankarna med dessa, så att alla arbetar i samma riktning. För att genomföra en satsning som baseras på visionsdokumentet, krävs utökade resurser i form av framförallt arbetstid. I anslutning till detta ärende kommer 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

47 Dnr 11/XXXX därför resursfrågan att tas upp som ett särskilt ärende, i form av ett projekt för att underlätta administration och uppföljning. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att godkänna visionsdokumentet som grund för en fortsatt Kina-satsning. Att anta den föreslagna hållningen till Kina-samarbetet. 2 (2)

48 Södra Småland Kina Föreliggande dokument beskriver vision, mål och strategier för Regionförbundets södra Smålands Kinaarbete under Visionen bygger på att även andra aktörer i länet ser vinster med Kinaarbetet, och väljer att ställa sig bakom mål och strategier. Bakgrund Kina är idag en av världens största ekonomier med hög tillväxt och Sveriges största handelspartner i Asien. De senaste åren har både svensk export till och import från Kina ökat. Även verksamheten på plats ökar- var fjärde dag startar ett nytt svenskt företag verksamhet i Kina. Det investeras varje år många miljarder kronor av svenska affärsintressen. Efterfrågan på professionella tjänster är stor och lokal närvaro skapar nya möjligheter för att kunna möta ökad efterfrågan i hela Asienregionen. 1 Kinas betydelse i världsekonomin får effekter också för ett litet län som Kronoberg. Flera företag med bas i länet har idag verksamhet i Kina, inom flera olika affärsområden. Dessutom utgjorde cirka 30 % av alla de studiebesök som Växjö tog emot under 2008 av kinesiska grupper, vilket tyder på ett stort intresse för regionen, inte minst på miljöområdet. I den nyligen antagna kinesiska femårsplanen som ligger till grund för landets utvecklingsinsatser, finns ett stort fokus på miljöfrågor och energieffektivitet. Regionförbunden i Småland och Blekinge samt Länsstyrelsen i Kronobergs län och Växjö kommun deltog under 2010 på världsutställningen (Expo) i Shanghai med fokus på miljö- och hållbarhet. I samband med detta skrevs också samarbetsavtal mellan Regionförbundet södra Småland och staden Suzhou, samt mellan Växjö kommun och ett av stadens distrikt. Suzhou ligger mellan Shanghai och Nanjing, huvudstaden i Jiangsprovinsen, och är ett betydande ekonomiskt centrum med två ekonomiska zoner med särskilt gynnsamma förhållanden för företag. Det finns idag ett 30-tal svenska företag i Suzhou. Samtidigt som många svenska företag har tagit steget in på den kinesiska marknaden, finns flera hinder. Ett exempel på detta är ett icke-transparent regelverk. 2 Den internationella marknaden är politisk till en del, där exempelvis strategiska partnerskap kan vara värdefulla. 3 Med anledning av detta, kan relationer med kinesiska parter, gärna i ledande ställning, vara värdefullt. För att skapa sådana relationer, kan offentliga aktörer i regionen vara till hjälp för, framförallt små, svenska företag Swentec, s. 13 1

49 som dörröppnare. Relationerna kan också visa sig viktiga vid eventuella kinesiska etableringsbeslut. Att ha ett långsiktigt perspektiv i Kinaarbetet är av stor vikt - medverkan på Expo ska därför ses som ett startskott för en med tydlig inriktning för de kommande åren. Vision 2015 Södra Småland har ett välutvecklat samarbete med Kina, som bland annat konkretiseras genom samarbetsavtal med Suzhou. Hela regionen är engagerad i arbetet och samordning sker mellan berörda aktörer. Flera projekt av gemensamt intresse bedrivs, framförallt på miljöteknikområdet men även på andra områden där gemensamt intresse funnits från kommuner och andra aktörer i Södra Småland respektive Suzhou. Södra Småland har genom ett medvetet marknadsföringsarbete som startade på världsutställningen 2010 blivit känt i Kina som ett centrum för miljöteknik i både Sverige och Europa. Detta har inneburit ett ökat antal technical visits, som skräddarsys efter besökarnas intresse. Gemensamt för dem alla är att både det offentliga och näringslivet besöks, och att affärsinriktningen blir tydlig genom förarbete, besöket och den obligatoriska uppföljningen. Det målmedvetna arbetet har gjort att besöken i betydligt större utsträckning än tidigare genererar affärer med svenska företag. Även kommunerna och landstinget har funnit modeller för att sälja sin kompetens, ofta gemensamt med näringslivet och Linnéuniversitetet. Vid ett par tillfällen har kommunala representanter tillsammans med forskare och företagsrepresentanter befunnit sig på plats i Kina för att lära ut sina kompetensområden. Linnéuniversitetet bedriver uppdragsutbildning och har sett en ökad ström av kinesiska studenter samt ett ökat utbyte med Suzhou universitet. Företagen i södra Småland ser ett direkt mervärde med regionens engagemang, också utanför de relationer som skapas via technical visits. Genom kontaktskapande verksamhet och visat intresse i Kina, har länets företag generellt fått hjälp att öppna dörrar och därigenom stöd att etablera sig i landet, inte minst i länets samarbetsregion. Handeln har därmed ökat. Ett tiotal kinesiska företag har undersökt möjligheterna att etablera sig i regionen, och förra året genomfördes den första etableringen av ett kinesiskt företag som såg stora möjligheter med anledning av regionens höga kompetens på miljöteknikområdet. Mål Det övergripande målet med Kinasatsningen är att bidra till tillväxt i regionen. Genom målmedvetet arbete ska affärsmöjligheter skapas för länets företag både i Kina och på hemmaplan, samtidigt som kinesiska investeringar och etableringar attraheras till länet. Huvudfokus för satsningen är miljöteknik. Definitionen av miljöteknik är i detta sammanhang all teknik som direkt eller indirekt bidrar till en bättre miljö. Miljöteknik är inte en egen bransch, utan ett kunskapsområde som håller på att växa fram mellan och på tvären över etablerade organisationer och sektorer. Miljöteknik är därmed en drivkraft för hela näringslivet. 4 4 Swentec

50 Strategi Södra Småland ska aktivt använda sig av de möjligheter som skapas genom kinesiska aktörers intresse för länet inom av Kina prioriterade utvecklingsområden, men även arbeta proaktivt själva för att öka intresset. Det offentliga arbetet ska verka som ett stöd för näringslivsutveckling, vilket innebär att det ska utgå från näringslivets behov, och ge tydliga mervärden för länets företag, utan att för den sakens skull överta näringslivets egna uppgifter och ansvar. Samverkan med relevanta aktörer, både i regionen och i Kina är av högsta vikt, för att driva Kinaarbetet i regionen vidare. Regionförbundet ska agera samordnare av de insatser som görs. Relevanta samarbetspartners kan exempelvis vara regionförbundets medlemmar, Länsstyrelsen, ALMI, Exportrådet, Sveriges generalkonsulat i Shanghai samt Kalmar och Blekinge län. För att nå visionen, ska arbetet byggas upp utifrån följande strategier: Suzhou s0m en ingång till Kina Samarbetet med Suzhou (både stad och universitet) ska byggas upp för att kunna nyttjas som en ingång till den kinesiska marknaden. Arbete ska ske för att fördjupa kontakterna och etablera ett varaktigt samarbete som gynnar näringslivet, men också utvecklar regionförbundets medlemmar. Sustainable Småland som en nod Sustainable Småland har skapats för att vara ett handelshus för affärer på miljöteknikområdet. Föreningen är därmed en naturlig nod för arbetet med att skapa erbjudanden, marknadsföra regionen och på längre sikt skapa affärer inom ramen för Kinaarbetet. Genom Sustainable Småland nås också de företag som har ett intresse av att exportera svensk miljöteknik. Suzhou ska också ses som en pilot för att testa de erbjudanden som Sustainable Småland utarbetar. Regionförbundet är inte medlem i Sustainable Småland, men ser ändå organisationen som en viktig strategisk samarbetspartner, genom vilken stöd till näringslivet inom den prioriterade branschen kan kanaliseras. Regionförbundets hållning till samarbete med Kina I regeringens strategi för selektivt samarbete med Kina , fastställs att det övergripande målet för samarbetet mellan Sverige och Kina är förbättrad demokratisk utveckling och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna samt en miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling. I strategin betonas att i Kina prövar och tillämpar många olika samhällslösningar, vilket gör intresset för utländska erfarenheter, särskilt från Sverige, mycket stort. Ett stort antal svenska aktörer har utvecklade samarbeten med Kina, och Sverige har möjlighet att på vissa områden vara med att påverka Kina utifrån en svensk värdegrund. Regeringen pekar på att det är viktigt att denna möjlighet även i fortsättningen tillvaratas. Genom att vara närvarande, kan alltså det svenska synsättet i en rad frågor diskuteras och på sikt få genomslag. Eftersom svenska kommuner enligt lag är förbjudna att bedriva utrikespolitik, kommer satsningen att följa regeringens ståndpunkter. Vår närvaro kan göra skillnad på längre sikt genom dialog och erfarenhetsutbyte kan vår kunskap och vårt synsätt få spridning i Kina. Med anledning av att fokuset för satsningen ligger främst på miljöteknik, vilket också finns med i regeringens strategi, finns hållbarhetstänket inbyggt redan från början. Genom att bidra med kompetens från offentliga och 3

51 privata aktörer i regionen, kan södra Småland stötta hållbar utveckling i Kina och påverka de värderingar som finns i det kinesiska samhället. Regionförbundet kommer också aktivt att påverka programmet vid de utbyten som sker mellan länet och Suzhou, så att frågor som visar på hur vi arbetar med en mångfald av idéer och aktörer särskilt kan lyftas fram. Som exempel kan nämnas information om vårt politiska system, uppbyggnad av den svenska skolan, samarbete med ideella organisationer etc. Särskild vikt bör läggas vid planering av program både i Sverige och Kina, så att perspektiv kring demokrati och mänskliga rättigheter vävs in. Exempelvis bör Södra Smålands resor genomföras med svenska representanter både från majoritet och opposition, för att visa på ett gott samarbete. Länsstyrelsen är samarbetspartner i projektet Swedish Sustainable Business som utvecklar arbetet med sociala frågor bland svenska företag och dess kinesiska underleverantörer. Genom projektet har regionen möjlighet att direkt påverka hållbarhetsarbetet på plats, genom stöd till kompetenshöjande insatser och egna arrangemang. Regionförbundet har för avsikt att följa arbetet inom detta projekt, och samverka när möjlighet finns. 4

52 Förbundsstyrelsen Ärende 9 c Kinasatsning Dnr 11/0177 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar att bevilja Kinasatsning maximalt kr, fördelat på kr år 2011, kr år 2012, kr år 2013 och kr år att anvisa medlen ur anslaget 1:1 för respektive år. Ärendet I samband med Expo skrev regionförbundet även på ett samarbetsavtal med Suzhou. Avtalet är brett, och anger att de båda partnerna vill samarbeta, men att formerna för detta kommer att bestämmas i ett gemensamt arbete. För att ytterligare fördjupa relationerna, och testa vad dessa kontakter kan innebära i termer av affärsmöjligheter för Kronobergs näringsliv, krävs en mer kraftfull satsning under längre tid. Satsningen föreslås genomföras som ett treårigt projekt för att ha möjlighet att bygga upp en struktur och testa arbetsmetoder på längre sikt. Bifogade handlingar: - Tjänsteskrivelse, daterad Bilaga till tjänsteskrivelse, daterad Arbetsutskottets protokoll 116/11

53 Dnr 11/XXXX Sara Nilsson Tel: Tjänsteskrivelse - Kinasatsning Ärendet Kina är idag en av världens största ekonomier med hög tillväxt och Sveriges största handelspartner i Asien. De senaste åren har både svensk export till och import från Kina ökat. Även verksamheten på plats ökar- var fjärde dag startar ett nytt svenskt företag verksamhet i Kina. Det investeras varje år många miljarder kronor av svenska affärsintressen. Efterfrågan på professionella tjänster är stor och lokal närvaro skapar nya möjligheter för att kunna möta ökad efterfrågan i hela Asienregionen. Kina är också ett av de länder i världen, där officiella kontakter på politisk och myndighetsnivå spelar stor roll vid företags etableringar och affärer. Myndigheter är också en stor investerare, inte minst i samhällsplanering och övriga allmännyttiga investeringar. Kinas betydelse i världsekonomin får effekter också för ett litet län som Kronoberg. Flera företag med bas i länet har idag verksamhet i Kina, inom flera olika affärsområden. Dessutom utgjorde cirka 30 % av alla de studiebesök som Växjö tog emot under 2008 av kinesiska grupper, vilket tyder på ett stort intresse för regionen, inte minst på miljöområdet. I samband med skapandet av miljöteknikorganisationen Sustainable Småland 2011, tordes det således finnas en exportpotential till Kina från regionen, som ännu ej utnyttjats till fullo. Även investeringspotentialen är outnyttjad - i dagsläget finns ingen gemensam funktion för Kronobergs kommuner som arbetar aktivt med investeringsfrämjande. Regionförbundet södra Småland deltog tillsammans med regionförbunden i Kalmar, Jönköping och Blekinge samt Länsstyrelsen och Växjö kommun vid Expo 2010 i Shanghai. Regionen profilerade sig gemensamt som en hållbar region, med särskilt fokus på miljöteknik. Kinesiska städer och myndigheter var särskilt 1 (7) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

54 Dnr 11/ inbjudna till aktiviteter, där Småland Blekinges kompetenser inom dessa områden lyftes fram. Totalt deltog c:a 300 kinesiska besökare. Dessutom arrangerades en företagsresa, med drygt trettio svenska företag. Utvärderingen visar att det är viktigt att nyttja den positiva energi som skapades under Expo genom nya affärsutvecklingsprocesser mot Kina. Strategiska kontakter bör underhållas och företag som är verksamma i Kina eller nyfikna på den kinesiska marknaden ska fortsatt delta. Det är också viktigt att arbeta långsiktigt, med koppling till näringslivets organisationer, så att samspelet mellan det offentliga och näringslivet sker på ett tydligt sätt. Framförallt handlar det om att vara tydlig med vem som gör vad. Utvärderarna pekar också på vikten av att fortsätta utveckla s.k. technical visits, för att kunna exportera kunnande inom miljöteknik. I samband med Expo skrev regionförbundet även på ett samarbetsavtal med Suzhou. Avtalet är brett, och anger att de båda partnerna vill samarbeta, men att formerna för detta kommer att bestämmas i ett gemensamt arbete. För att ytterligare fördjupa relationerna, och testa vad dessa kontakter kan innebära i termer av affärsmöjligheter för Kronobergs näringsliv, krävs en mer kraftfull satsning under längre tid. Här bör erfarenheterna från Expo-projektet tas med, och utvärderarnas slutsatser lyftas fram. Satsningen föreslås genomföras som ett treårigt projekt för att ha möjlighet att bygga upp en struktur och testa arbetsmetoder på längre sikt. Kina är en ny marknad och Suzhou en ny samarbetspartner, och det är i dagsläget svårt att sia kring utfallet av satsningen. Utfallet efter treårsperioden bör vara avgörande för huruvida verksamheten ska permanentas eller ej samt på vilket sätt. Projektets uppbyggnad Syftet med projektet är att genomföra en fortsatt Kinasatsning, utifrån det visionsdokument som tagits fram. Projektet genomförs till Det övergripande målet med Kinasatsningen är att bidra till tillväxt i regionen. Genom målmedvetet arbete ska affärsmöjligheter skapas för länets företag både i Kina och på hemmaplan, samtidigt som kinesiska investeringar och etableringar attraheras till länet. Målen för projektet (utifrån visionsdokumentet) är att bidra till en investering från länet i Kina, en investering från Kina i länet samt 30 skapade affärsrelationer mellan länet och Kina (10 per år). Den typ av aktiviteter som ska genomföras inom ramen för projektet är långsiktiga och effektmålen inom ramen för projektperioden är därmed lågt satta. Utöver 2 (7)

55 Dnr 11/ dessa mål kommer dessutom projektet att ha olika aktivitetsmål av typen: antal resor per år, antal mottagna delegationer och antal seminarier etc. Målgruppen för projektet i Sverige är: Regionförbundets medlemmar (fördjupade Kinakontakter, etableringar, projekt) Företag som är nyfikna på den kinesiska marknaden (ökad kunskap, stöd) Företag verksamma på den kinesiska marknaden (nätverk, stöd) Övriga aktörer i länet som arbetar gentemot Kina (t.ex. Linnéuniversitetet, ALMI, Länsstyrelsen) Målgruppen för projektet i Kina: Primärt staden Suzhou Övriga städer och myndigheter Kinesiska företag med intresse av etablering Fokus för projektet är i första hand miljöteknik, p.g.a. det stora intresse som kinesiska städer och företag visar för denna fråga. Affärspotentialen ses som stor, inte minst då frågan har en framskjutande roll i den senaste kinesiska femårsplanen. Samtidigt kommer även andra verksamheter att beröras, beroende på förfrågningar från samarbetspartners och hur samarbetet med Suzhou utvecklar sig. Exempel på andra samarbetsområden som kan bli aktuella är skola, kultur och sjukvård. Projektorganisation och samarbetspartners Projektet genomförs genom att en person tillsätts, som arbetar heltid med Kinasatsningen under tre år. Personen bör kinesisk bakgrund, vilket underlättar kontakterna med Kina samt ökar förståelsen för kulturella skillnader. Regionförbundet bidrar även med 10 % av arbetstiden hos en redan anställd person, som stöttar med kontakter med medlemmar och övriga organisationer. Länsstyrelsen i Kronobergs län (25 %) samt Växjö kommun (50 %) är medfinansiärer av den nya tjänsten. Länsstyrelsen är en viktig samarbetspartner, med intresse av att Kinaarbetet drivs vidare i hela länet. Växjö kommuns medfinansiering baseras på att en del av tjänsten kan användas i arbetet med Sustainable Småland och deras Kinaarbete (se verksamhet). Regionförbundet kommer emellertid att ha en samordnande roll och agera arbetsgivare och projektansvarig. 3 (7)

56 Dnr 11/ Samarbetspartners i projektet är dels länets kommuner, som kommer att kunna ta del av Kinasatsningen exempelvis genom besök, projekt etc. Projektet kommer att lägga stor vikt vid att sprida satsningen i länet. Även andra aktörer i länet som arbetar med Kina är viktiga samarbetspartners, t.ex. Linnéuniversitetet, ALMI och Exportrådet. Om ett representationskontor etableras i Shanghai, kommer dessa båda projekt att drivas som en helhet, och komplettera varandra. Arbetssätt och verksamhet Projektet kommer att arbeta med följande (baserat på visionsdokument): Kontakter med samarbetspartner Suzhou (inkl. löpande kontakter, besökshantering inkl. programplanering (in- och ut), uppstart av eventuella projekt, kontaktskapande vid förfrågningar Spridning av Kinakunskap till länets företag Samordning av länets Kinaaktörer samt kommuner Utveckling av struktur för investeringsförfrågningar från Kina (tillsammans med kommunerna) Resultatuppföljning och återrapportering Arbete gentemot representationskontor, inkl. kontakter med företag och kontakter i Kina (se särskild projektbeskrivning) I den halvtid som Växjö kommun finansierar ingår arbete för Sustainable Småland. Det är främst inom denna halvtid som fokuset på miljöteknik återfinns, eftersom Sustainable Småland är en nystartad ekonomisk förening som ska arbeta med export av miljöteknik. Föreningen har i dagsläget nio medlemmar (Växjö kommun, Linnéuniversitetet, VEAB, Tyréns, Arkitektbolaget, A-betong, Andritz, Volvo CE och Sweco). Exempel på arbetsuppgifter för dem är som följer: Informationsuppbyggnad på kinesiska Mottagning av kinesiska besök Uppföljning av kinesiska besök och kontakter Kontakter med kinesiska affärsrepresentanter Planering av prioriterade åtgärder (mässor, resor etc.) 4 (7)

57 Dnr 11/ Projektets budget ser ut som följer: Kostnader Total Personal (ny resurs) Personal (medfinansiering i arbetstid) Resor Utvärdering Övriga kostnader Summa Finansiering RFSS kontant RFSS arbetstid Växjö kommun Länsstyrelsen Summa I övriga kostnader ingår exempelvis telefonkostnader, representation vid Kinabesök samt resor inom länet. Växjö kommun och Länsstyrelsens medfinansierar personalkostnader samt övriga kostnader kopplade till personal, medan regionförbundet ensamt finansierar resor till Kina och utvärdering. Varje organisation avsätter även resurser i form av arbetstid, samt eventuella resekostnader (undantaget regionförbundets, som syns i budget ovan). Regionförbundet bidrar med 10 % av en tjänst, som stöd till den nya resursen, som medfinansiering till projektet. Inom arbetet för projektet bör möjligheterna att växla upp budgeten med exempelvis medel från Sida eller ICLD undersökas snarast, både i förhållande till det generella samarbetet med Suzhou och i specifika projektförslag. 5 (7)

58 Dnr 11/ Överensstämmande med formella krav och grunder för prioritering Projektet uppfyller de formella kraven, samt de flesta av grunderna för prioritering. Projektet har bl.a. en stark koppling till verksamhetsplanen 2011, där fortsatta former för Kinaarbete nämns som en viktig del av det internationella arbetet. Med starkt fokus på näringslivsnytta, kan satsningen också komma att påverka annat internationellt samarbete framöver, om metoder för hur sådant arbete ska bedrivas kan utvecklas. Jämställdhet och mångfald Projektet ska följa regionförbundets hållning till Kinasamarbetet, och kommer i möjliga sammanhang att poängtera jämställdhet och mångfald genom att lyfta fram goda exempel vid studiebesök och presentationer. Konsekvensbeskrivning Ett bifall innebär ett nytt avstamp i Kinaarbetet och en långsiktig inriktning, för att testa huruvida samarbetet med Suzhou och övriga aktörer i Kina kan ge ett gott resultat för länets näringsliv. Ambitionen är därmed att projektet ska bidra till att uppnå målen inom RUP, Förnyelse och dynamik. Ett bifall belastar bemyndiganderamen och anslaget 1:1, och kan därmed innebära att andra, framtida projekt får stå tillbaka. Ett avslag innebär i praktiken att regionförbundet lägger ner sin påbörjade satsning på Kina, eftersom samarbetet svårligen kan bedrivas med de resurser som finns inom organisationen. Diskussion/överväganden Satsningen skapar resurser för att särskilt arbeta gentemot Kina, och ägna tid åt att fördjupa de relationer med staden Suzhou, som i dagsläget är i ett mycket tidigt stadium. Arbetet kommer att utvecklas efterhand, och genom att tillsätta en person som särskilt ansvarig, med resurser att arbeta med frågan, kan satsningen ges en ordentlig chans att komma vidare. Regionförbundet tar i detta fall rollen som samordnare, även om flera andra aktörer i länet är viktiga för ett fortsatt samarbete, inte minst med näringslivet. Projektets framgång är avhängigt av hur väl alla aktörer samlat förmår att omsätta de nya kinesiska kontakterna i nytta för näringslivet. I detta arbete är det viktigt att särskilt arbeta med organisationer som har koppling till näringslivet, där Sustainable Småland kan vara ett exempel, men där också andra organisationer kan komma att bli aktuella. 6 (7)

59 Dnr 11/ I det fall ett representationskontor i Shanghai skulle komma till stånd, kan arbetstiden inom ramen för detta projekt, användas som en del av medfinansieringen till representationskontoret, och aktiviteterna samköras. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta att bevilja Kinasatsning maximalt kr, fördelat på kr år 2011, kr år 2012, kr år 2013 och kr år att anvisa medlen ur anslaget 1:1 för respektive år. 7 (7)

60 Bilaga till tjänsteskrivelse Sara Nilsson Tel: Projekt: Kinasatsning Uppfyllande av krav och grunder för prioritering Formella krav JA NEJ Kommentarer Ansökan inlämnad på regionförbundets ansökningshandlingar (komplett ifylld) (X) Ej tillämplig, eget projekt. Bidrar till att uppnå målen i RUP Ersätter inte ordinarie verksamhet, utan adderar ett mervärde Beaktar och arbetar med miljö, jämställdhet och mångfaldsfrågor Mätbara mål X X X X Förnyelse och dynamik, Stödja företag i arbetet med att möta växande exportmarknader samt Stimulera till inflyttning av nya verksamheter. Tillkommande internationellt samarbete. Tydlig aktivitetsplan X Generell aktivitetsplan. Gynnar inte enbart enskild aktör, snedvrider inte konkurrensen i näringslivet Innehåller inte enbart enskilda insatser, t.ex. bok, resa, konferens etc. RFSS andel av finansieringen är rimlig X X X Inom ramen för regionförbundets hållning för Kina-samarbete. Miljöteknik ger naturligt fokus på miljöarbete. Bred samverkan och involverande av flera olika näringslivsaktörer. Den del som gynnar Sustainable Småland specifikt, betalas också av dem. Bred sammansättning av aktiviteter under längre tid. RFSS finansierar 25 % av den tillkommande tjänsten, samt hela kostnaden för sina egna resor. Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

61 Grunder för prioritering Aktiv dialog med RFSS innan ansökan lämnats in Överensstämmer med VP 2011 JA NEJ Kommentarer (X) X Ej tillämplig, eget projekt. Det i samband med världsutställningen inledda Kina-arbetet ska vidareutvecklas och konkretiseras för att komma regionen till gagn Regionalt mervärde X Regionförbundets mål är att involvera flera av länets kommuner i arbetet. EU-, nationell eller annan finansiering X Medfinansiering från kommun och länsstyrelse, övrig finansiering ska undersökas. Nytänkande X Ny satsning i regionen, men erfarenheter finns från andra län som ska tas tillvara. Strukturpåverkande X Kan vara strukturpåverkande för framtida internationella samarbeten, om man kan finna former för samarbete med näringslivsnytta. Potential och plan för fortsättning utan projektmedel Plan/budget för uppföljning/utvärdering (krav för projekt som beviljas mer än kr) Samverkan mellan flera olika aktörer X X X Fördjupande av relationer kräver extra insats och resurser i uppstartsskede, men ambitionen är att kunna fortsätta även därefter om gott resultat som del av ordinarie. Utvärdering ska göras under 2013/2014 för att undersöka effekter samt göra rekommendationer för fortsatt arbete. Fler aktörer involverade. 2 (2)

62 Förbundsstyrelsen Ärende 9 d Kina gemensam representant för Sydostlänen Dnr 10/0197 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att uppdra åt regiondirektören att utarbeta projektförslag med maximal kontant medfinansiering (1:1) omfattande kr/år totalt kr, för senare beslut i styrelsen. Ärendet Som en uppföljning av Expo 2010 och de olika samarbeten med Kina som bedrivs, har behovet av ett gemensamt representationskontor på plats i Shanghai för Kalmar, Blekinge och Kronoberg diskuterats. Arbetsutskottet diskuterade frågan i början av 2011 och valde då att avvakta, men frågan aktualiserades igen vid ett möte mellan de tre regionförbundens presidier i april Regionförbundet i Kalmar har börjat skissa på en projektansökan, som vid intresse från övriga aktörer, ska lämnas till regionala fonden den 29 augusti Bifogade handlingar: - Tjänsteskrivelse, daterad Arbetsutskottets protokoll 117/11

63 Dnr 10/ Sara Nilsson Tel: Tjänsteskrivelse - Gemensam representant för Sydostlänen Ärendet Som en uppföljning av Expo 2010 och de olika samarbeten med Kina som bedrivs, har behovet av ett gemensamt representationskontor på plats i Shanghai för Kalmar, Blekinge och Kronoberg diskuterats. Arbetsutskottet diskuterade frågan i början av 2011 och valde då att avvakta, men frågan aktualiserades igen vid ett möte mellan de tre regionförbundens presidier i april Regionförbundet i Kalmar har börjat skissa på en projektansökan, som vid intresse från övriga aktörer, ska lämnas till Regionala fonden den 29 augusti Bakgrund Kina är idag Sveriges tionde största handelspartner, ungefär hälften så stor som USA, men rör sig snabbt uppåt på denna annars rätt statiska lista. På andra viktiga marknader t ex USA, Tyskland och Holland och våra nordiska grannländer har näringslivet tillgång till stor kunskap och stödmekanismer. Marknaden i Kina skiljer sig markant genom helt avvikande affärskultur, ihållande tillväxt och snabba förändringstakt. Framförallt för mindre företag ter sig Kina som svårarbetat vilket riskerar att leda till att man inte tar tillvara potentialen. Svensk export till Kina har hittills dominerats av maskiner och andra industriprodukter, den marknaden är även framgent i tillväxt men nu sker också snabba förändringar på konsumentsidan, en tidigare närmast försumbar marknad. Den snabbt framväxande medelklassen förflyttar sig ur konsumtionssynpunkt från svensk 50-talsnivå till en modern västerländsk nivå på mindre än ett decennium. Även den offentliga konsumtionen tar fart drivet av ökade krav på infrastruktur, välfärdstjänster och miljöhänsyn. Vad gäller miljöfrågorna fastslår Kinas 12:e 1 (4) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

64 Dnr 10/ femårsplan som nyligen presenterades enorma investeringar i energiteknik, miljöteknik och naturvård. Det handlar om satsningar i storleksordningen 1000 miljarder kronor per år! Femårsplanen utlovar också stora satsningar på att höja den kinesiska industrins nivå till världsklass inom energiproduktion, energibesparande teknik, IT, materialteknik, bioteknik, avancerad industriteknik och förnyelsebara fordonsbränslen. Dessa förändringar ger näringslivet i Sverige stora möjligheter. Fokus ligger inte minst på områden som stämmer förvånansvärt väl med profilområden i näringslivet sydöstra Sverige, framförallt miljöteknik, energiteknik och fordonsindustri. Dessutom har den kommunala sektorn i sydost mycket stor kompetens inom miljöområdet, något som också efterfrågas i Kina. Syfte och mål Genom att etablera ett gemensamt representationskontor i Shanghai, skulle de tre regionförbunden kunna arbeta med att bättre nyttja den potential som nämns ovan. Målen med en sådan insats skulle vara: Att stärka det regionala näringslivet genom att underlätta etablering på den kinesiska marknaden Att öka det regionala näringslivets konkurrenskraft genom att skapa bättre tillgång till nya leverantörsmarknader Att öka det regionala näringslivets kunskaper om affärsmöjligheter i Kina och de förändringar globaliseringen medför. Fokus föreslås ligga på miljöteknik, energiteknik och fordonsindustri. Projektet föreslås starta 2012 och projekttiden vara tre år. Exempel på aktiviteter Projektet skulle dels innebära etablering av ett representationskontor med en heltidsanställd person på plats i Shanghai, dels nätverkande, uppsökande verksamhet och stöd på hemmaplan. I detta avseende skulle de medel som regionförbundet avsätter för sin Kinasatsning i stort, komma även detta projekt tillgodo och möjliggöra en större satsning. I Kina är ett enskilt län mycket litet, men genom att gå samman tre län blir genomslagskraften något större och vi kan nyttja varandras kunskap. Dessutom finns ett första försök till gemensam profilering i Expo-projektet, som skulle kunna vidareutvecklas. 2 (4)

65 Dnr 10/ Exempel på aktiviteter som diskuterats: Uppsökande verksamhet i Sverige där företag i prioriterade branscher erbjuds stöd för att analysera sin kinapotential och hjälp med att skapa ett beslutsunderlag för en sådan satsning. Detta arbete bedrivs i tät samverkan med Exportrådets Steps to Export. Att bedriva ett kontinuerligt strukturerat kommunikationsarbete om globaliseringens påverkan på våra län i form av seminarier etc i befintliga nätverk och event. Att på plats förvalta och utveckla nätverk i Kina, kinesiska och svenska, privata och offentliga. I synnerhet inom prioriterade branscher. Sker i samverkan med Exportrådet i Shanghai. Att på plats utveckla de befintliga och eventuellt tillkommande partnerskapen för att utifrån dess åstadkomma direkt affärsnytta. Att marknadsföra regionen och dess näringsliv i Kina genom att medverka på mässor, seminarier och genom mediekontakter. Detta arbete bedrivs i tät samverkan med Exportrådet i Shanghai. Att bistå med planeringshjälp, kontakter etc för delegationsresor, kundbesök etc för näringsliv och samhällsföreträdare i regionen. Att skapa och samordna ett regionalt kunskapsnätverk för Kinaaffärer eventuellt kopplat till Sweden China Trade Council. Representationskontoret skulle kunna vara ett sätt att knyta kontakter i Kina på ett effektivare sätt, men det är av högsta vikt att det finns en väl uppbyggd mottagarorganisation på hemmaplan, som kan ta emot förfrågningar och medverka till att det blir affärer. Samarbetet med Exportrådet kring vem som gör vad bör också fortsatt utredas. Budgetramar Budgeten är ännu oklar och kommer att diskuteras i detalj under framtagandet av projektet. Kansliets bedömning är att en medfinansiering från regionförbundet på maximalt kr kontant per år (totalt tre år) är rimligt för projektet, bl.a. i förhållande till kostnaderna för det gemensamma Brysselkontoret. Regionens lärosäten ses som en tänkbar samarbetspartner, som också skulle kunna bidra med medfinansiering. Utöver kontant medfinansiering tillkommer arbetstid. 3 (4)

66 Dnr 10/ Fortsatt process Frågan tas upp till diskussion i arbetsutskott och styrelser i de tre regionförbunden under juni. Om samtliga regionförbund ser positivt på att arbeta vidare med förslaget, kommer en mer konkret ansökan med detaljerad budget arbetas fram under sommaren, för slutligt beslut om medfinansiering i augusti/september Regionförbundet i Kalmar län ansvarar för att ta fram ansökan. Under juni och augusti kommer även idéerna att stämmas av med referenspersoner från näringslivet med Kinakunskap, så att kontorets uppgifter och upplägg passar näringslivet. Även Linnéuniversitetet och Blekinge Tekniska Högskola kommer att tillfrågas om medverkan, och delta i processen. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att uppdra åt regiondirektören att utarbeta projektförslag med maximal kontant medfinansiering (1:1) omfattande kr/år totalt kr, för senare beslut i styrelsen. Att uppdra åt regiondirektören att inför beslut i styrelsen undersöka intresset hos andra regionala aktörer att delta i det gemensamma kontoret. 4 (4)

67 Förbundsstyrelsen Ärende 9 e Strategi för utveckling av besöknäringen uppdragsdirektiv och finansiering Dnr 10/0140 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att ställa sig bakom förslag till direktiv för strategiarbetet i södra Småland. Att bevilja högst kronor till projektet Strategi för utveckling av besöksnäringen från anslaget 1:1, varav kronor för 2011 och kronor för Att uppdra åt regiondirektören att lämna in ansökan om medel ur ERUF enligt budget. Att genomföra strategiarbetet med lägre budget, baserad på beslutat bidrag från 1:1-anslaget, i det fall medel ur ERUF inte beviljas. Ärendet Regionförbundet beslutade under 2009 att bilda AB Destination Småland i syfte att genomföra en kraftig satsning på turismen i länet. Vid styrelsens möte diskuterades, med utgångspunkt i den information som gavs av AB Destination Småland, att initiera ett strategiarbete som i första hand avser hela Småland. Den diskussion som därefter fördes med regionförbund/länsturismansvariga i Jönköpings och Kalmar län visade att det från grannlänens sida i nuläget inte finns intresse för att genomföra ett gemensamt strategiarbete i enlighet med de intentioner styrelsen haft. Mot denna bakgrund återremitterade styrelsen ärendet vid sitt möte med uppdrag åt kansliet att bereda ett nytt ärende gällande en strategi för utvecklingen av besöksnäringen i Kronobergs län. Bifogade handlingar: - Styrelsens protokoll 92/11 - Tjänsteskrivelse Strategi för utveckling av besöknäringen uppdragsdirektiv och finansiering - Arbetsutskottets protokoll 118/11

68 Dnr 11/ Anders Unger Tel: Tjänsteskrivelse Strategi för utveckling av besöknäringen uppdragsdirektiv och finansiering Ärendet Besöksnäringen blir en allt viktigare del av näringslivet i Småland och ges en hög prioritet i det regionala utvecklingsarbetet, vilket bl.a. innebär att offentliga aktörer avsätter avsevärda resurser, såväl ekonomiskt som personellt, för att utveckla besöksnäringen. Aktörerna i Småland är i huvudsak överens om att inriktningen för det framtida arbetet är att genom samverkan stärka det småländska varumärket ytterligare och härigenom öka besöksströmmarna till regionen. Tidigare beslut Regionförbundet beslutade under 2009 att bilda AB Destination Småland med syfte att genomföra en kraftig satsning på turismen i länet. I samband med detta behandlades också vision och mål för turismen i södra Småland (2009/ 175). Vid styrelsens möte diskuterades, med utgångspunkt i den information som gavs av AB Destination Småland, att initiera ett strategiarbete som i första hand avser hela Småland. Den diskussion som därefter fördes med regionförbund/länsturismansvariga i Jönköpings och Kalmar län visade att det från grannlänens sida i nuläget inte finns intresse för att genomföra ett gemensamt strategiarbete i enlighet med de intentioner styrelsen haft. Mot denna bakgrund återremitterade styrelsen ärendet vid sitt möte med uppdrag åt kansliet att bereda ett nytt ärende gällande en strategi för utvecklingen av besöksnäringen i Kronobergs län. Genomförande/aktiviteter Strategiarbetet ska ges en bred förankring hos besöksnäringen och offentliga och andra aktörer som har intresse av att utveckla näringen. En stor del av arbetet innebär att diskutera, lyssna och förankra idéer och förslag. Arbetet beräknas ta cirka 10 månader i anspråk. Arbetet bör starta 1 september 2011 och avslutas i juni Regionförbundet södra Småland Videum Science park SE Växjö, Sweden Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se 1 (3)

69 Dnr 11/ De behov och prioriteringar som finns hos företagen i branschen ska tillmätas stor betydelse i arbetet och den nationella strategin för besöksnäringen 2020, som tagits fram på initiativ av Svensk Turism, ska utgöra en grund för samordning av resurser och insatser nationellt, regionalt och lokalt. Strategin ska syfta till att förbättra utvecklingsförutsättningarna i enskilda företag och hos enskilda företagare. Strategin ska identifiera de stödsystem som företagen behöver för att utvecklas. En del i strategiarbetet är att påvisa kopplingar och knyta samman olika insatser och det arbete som bedrivs på lokal och regional nivå inom turismområdet. Arbetet ska bl.a. innefatta analyser, nulägesbeskrivning, redovisning av utvecklingsbehov samt förslag till åtgärder. Mot bakgrund av analysen och slutsatserna ska vision och mål formuleras. Förslagen till åtgärder ska tillsammans utgöra en heltäckande och sammanhängande arsenal av insatser på cirka 10 års sikt. Strategin kommer att vara en viktig del i underlaget för kommande ägardirektiv för bolaget och framtida handlingsplan för det turismfrämjande arbetet. Kostnader och finansiering För processledning, att driva och leda arbetet, bör en resurs rekryteras motsvarande en heltidstjänst under inledande 4 månader ( ) och därefter halvtidstjänst under resterande halvår ( ). Utöver detta ska de offentliga huvudaktörerna, d.v.s. regionförbundet och AB Destination Småland, medverka i arbetet inom ramen för sina respektive ordinarie verksamheter. Finansiering kan ske genom regionförbundet (kontanter och arbetstid), Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) och arbetsinsatser från länsturismbolaget. Kostnader för en projektperiod på 10 månader beräknas enligt nedan. EU-finansiering är möjlig men osäker. Besked om denna eventuella finansiering ges vid strukturfondspartnerskapets möte i december Projektet kan emellertid starta i samband med att ansökan lämnas in senast , och bedrivs då på egen risk. Kostnader Processledning Köp av tjänster Arrangemang Resor Ekonomiadministration Personella resurser regionförbundet Personella resurser AB Destination Småland Totalt Finansiering Regionförbundet 1: ERUF (40%) Regionförbundet, arbetstid AB Destination Småland, arbetstid Totalt (3)

70 Dnr 11/ Konsekvensbeskrivning Genomförandet av strategiarbetet kommer att belasta regionförbundets 1:1-anslag. EUfinansiering av projektet möjliggör en hög ambitionsnivå genom relativt stor uppväxling av de ekonomiska resurserna. Om regionförbundet avsätter medel och EU-finansiering uteblir är ett genomförande möjligt, men under förutsättning att medfinansiering av belopp motsvarande 1:1-medlen tas fram. Diskussion/överväganden Strategiarbetet har ursprungligen planerats för ett upplägg med hela Småland som utgångspunkt. Kostnaden för en sådan strategi beräknades till cirka kronor. Med hänsyn till att grannlänen nu inte kommer att delta i arbetet kommer strategin enbart att omfatta södra Småland och kostnaderna härigenom att minska något. Om den höga ambitionsnivån ska vidmakthållas kommer kostnaderna dock inte att halveras genom att man håller fast vid nödvändiga resurser för analyser, underlag och förankringsarbete. EUfinansiering ger möjlighet till ett genomförande på den ursprungliga ambitionsnivån och ger en relativt god utväxling på de medel som regionförbundet sätter in. Mot denna bakgrund bör ambitionen vara att genomföra strategiarbetet över en 10- månadersperiod och söka medel ur Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) vid ansökningstillfället i augusti 2011 på den nivå som anges i denna tjänsteskrivelse. I det fall denna ansökan inte bifalls bör arbetet ske inom ramen för en lägre totalbudget med finansiering genom 1:1-medel och annan nödvändig finansiering, t.ex. egna projektmedel och ökade arbetsinsatser av regionförbund och länsturismorganisation. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta att ställa sig bakom förslag till direktiv för strategiarbetet i södra Småland. att bevilja högst kronor till projektet Strategi för utveckling av besöksnäringen från anslaget 1:1, varav kronor för 2011 och kronor för att uppdra åt kansliet att lämna in ansökan om medel ur ERUF enligt budget. att genomföra strategiarbetet med lägre budget, baserad på beslutat bidrag från 1:1-anslaget, i det fall medel ur ERUF inte beviljas. 3 (3)

71 Förbundsstyrelsen Ärende 9 f "Galaxhopen" - projektansökan Dnr 11/0160 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att bevilja projektet kr, med fördelningen år 2011, kr år 2012 och 2013 samt kr år Att anvisa medlen ur anslaget 1:1. Ärendet Projektor ideell förening (en del av Nätverket SIP) ansöker om kr i medfinansiering till ESF-projektet Galaxhopen. Projektet genomförs i samverkan med Grimslövs folkhögskola, Ljungby kommun, Värnamo kommun samt Furuboda arbetsmarknad i Skåne. Projektet riktar sig till personer i utanförskap, d.v.s. långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna personer. Syftet med projektet är att bryta isolering och utanförskap. Projektet är uppbyggt kring tre delar: deltagarverksamhet, metodutveckling samt internationell verksamhet. Bifogade handlingar: - Tjänsteskrivelse, daterad Bilaga till tjänsteskrivelse, daterad Arbetsutskottets protokoll 119/11

72 Dnr 11/ Sara Nilsson Tel: Tjänsteskrivelse - Projekt Galaxhopen Ärendet Projektor ideell förening (en del av Nätverket SIP) ansöker om kr som medfinansiering till ESF- projektet Galaxhopen. Projektet genomförs i samverkan med Grimslövs folkhögskola, Ljungby kommun, Värnamo kommun samt Furuboda arbetsmarknad i Skåne. Projektet riktar sig till personer i utanförskap, d.v.s. långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna personer. Målgruppen är bred och innefattar bl.a. personer med fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ungdomar, äldre samt personer med utländsk bakgrund. Syftet med projektet är att bryta isolering och utanförskap projektet ska erbjuda plattformar för deltagare där de kan utvecklas i egen takt och skapa verksamheter som kan ge egenförsörjning, ge personlig utveckling och kompetensutveckling. Projektet är brett och har möjligheter till kontinuerlig utveckling, då stort fokus ligger på nytänkande. Projektet är uppbyggt kring flera olika delar: 1) Deltagarverksamhet. Alla fem samverkande aktörer kommer att bedriva deltagarverksamhet för en eller flera av målgrupperna. Exempelvis kommer Projektor ideell förening att arbeta med att skapa socialt företagande (butiksverksamhet, ledsagarorganisation, brukarstödcenter, datortjänster etc.), Grimslövs folkhögskola med metodutveckling för personer med inlärningssvårigheter samt Ljungby med SFI med yrkesinriktning. Målet är att ha haft totalt 500 deltagare i verksamhet under perioden, varav 50 % ska finna sysselsättning utanför projektet. 75 % ska ha kommit närmare arbetsmarknaden och erbjudits möjlighet till praktik, 1 (6) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

73 Dnr 11/ lärlingsplats eller arbetsträning på en extern arbetsplats. Dessutom har man som mål att fem sociala företagsverksamheter ska vara etablerade efter projektets slut. 2) Metod och verksamhetsutveckling Projektet bygger på att de olika deltagarverksamheterna har ett kontinuerligt utbyte och lär av varandras erfarenheter. Även deltagarna ska få möjlighet att göra gemensamma aktiviteter och träffas, t.ex. genom kunskapsfestivaler, där deltagarna delar med sig av sina kunskaper i olika ämnen. Projektet ska också tillsätta personer som har i uppdrag att stimulera metodutveckling och nytänkande, samt att sprida detta utanför projektet. Man planerar bl.a. att genomföra en större spridningskonferens samt flera mindre spridningsaktiviteter till kringliggande kommuner. 3) Internationell verksamhet Även transnationell verksamhet är ett viktigt inslag, där alla verksamheter ska få möjlighet till utbyten med fem olika länder. Detta blir ytterligare inspel till verksamheten och ger både nya idéer samt en möjlighet att sprida goda metoder. Projektet kommer att ha en internationell samordnare vars uppgift är att knyta kontakt med samarbetspartners, sköta praktisk hantering kring utbyten, stimulera medverkan i andra internationella program, inkludera internationella volontärer i projektet samt sprida projektets resultat. Utöver de samverkanspartners som har en aktiv roll i projektet, kommer man också att arbeta med ett stort antal aktörer ytterligare. De kommuner i Växjö arbetsmarknadsregion som ej ingår med egna deltagarverksamheter är tänkta att delta genom utbyte med projektet. Dessutom ska näringslivsgrupper tillsättas, där personer från näringslivet blir ett stöd i affärsutveckling för de sociala företag som skapas. Man ska också samverka med övriga projekt inom ramen för Nätverket SIP och övriga deltagande aktörer. Projektets har en mycket stor budgetomfattning, och för att klara likviditeten, kommer Grimslövs folkhögskola (Landstinget Kronoberg) att agera projektägare gentemot ESF-rådet. Projektets föreslagna budget ser ut som följer: Kostnader Total Löner Externa tjänster Lokaler Resor (6)

74 Dnr 11/ Material Investeringar Deltagarersättn Summa Sökt finansiering Total Arbetsförmedlingen (delt.ersättn) Försäkringskassan (delt.ersättn) Kommuner (delt.ersättn.) Kommuner (Ljungby, Värnamo, Växjö, samverkanskommuner) Annan offentlig aktör (Arvsfonden, Linnéuniversitetet) Grimslövs folkhögskola Regionförbundet södra Småland Region Skåne ESF-rådet (EU) Summa Budgeten är i sin nuvarande form preliminär, men består framförallt av personalkostnader och deltagarersättning. Personalen ska användas dels som handledare i deltagarverksamheterna, dels för att sköta övergripande funktioner så som projektledning, metodutveckling och internationell verksamhet. Observa att medfinansieringsbeslut ännu ej är tagna, ovanstående finansiering är därmed sökta summor. Projektet ska genomföras t.o.m ESF-projekt är uppbyggda på så sätt att de första månaderna av projektet används för en mobiliseringsfas, där detaljerna i projektet fastslås samt medfinansieringen läggs fast. Därmed är projektets detaljerade innehåll, inklusive budgeten ännu osäker, vilket är alltid är fallet i denna typ av projekt. 3 (6)

75 Dnr 11/ Överensstämmande med formella krav och grunder för prioritering Projektet överensstämmer med regionförbundets formella krav och de flesta grunderna för prioritering, särskilt med betoning på ambitioner med nytänkande och strukturpåverkan, där särskilda aktiviteter planeras. Projektet har också ett stort fokus på uppföljning och utvärdering redan från start. Se bilaga. Jämställdhet och mångfald Projektet har en plan för jämställdhetsarbetet (i enlighet med ESF-rådets krav). Bl.a. har man, utöver könsuppdelad statistik, för avsikt att utveckla en internutbildning i ämnet, eftersträva en jämn könsfördelning hos deltagarna och att arbeta med förebilder. Projektet ska också kartlägga situationer där diskriminering kan uppstå, samt särskilt främja att kvinnor startar sociala företag. Gällande mångfald arbetar projektet med en bred målgrupp, där mångfalden är stor. Olika personer kommer att få möjligheter att mötas genom de olika deltagarverksamheterna, oavsett bakgrund, funktionsnedsättning etc. En av deltagarverksamheterna (Ljungby) har dessutom som huvudsyfte att utveckla metoder för att personer med utländsk bakgrund ska kunna närma sig arbetsmarknaden på ett bättre sätt. Konsekvensbeskrivning Ett bifall innebär att regionförbundet för första gången sätter av medel för ett projekt som strävar mot de mål som finns inom området Inkludering i RUP. På så sätt blir projektet ett tillskott i den totala projektportföljen. Projektet belastar anslaget framförallt under kommande år, vilket kan få till följd att andra, ännu okända projekt, får stå tillbaka. Osäkerhetsfaktorn i projektet kan ses som en risk projektet haren mycket stor planerad budget men har ännu ej beviljats medfinansiering av övriga finansiärer och om dessa faller, skulle också vi ha bundit upp medel som inte används. Samtidigt söker projektet en mycket liten summa 2011, och innan årets slut kommer besked om EU-pengar och övrig medfinansiering till projektet. Skulle dessa utebli kan beviljade pengar till projektet användas till andra projekt under kommande år. Vid ett avslag påverkas projektets budget inte nämnvärt regionförbundets föreslagna andel är mycket liten. Däremot kan regionförbundets avslag sända en signal till övriga finansiärer, inte minst ESF-rådet, vars beslut kan påverkas negativt av en bristande regional förankring. 4 (6)

76 Dnr 11/ Diskussion/överväganden Projektet är mycket stort, både i budget och antal deltagare, och spänner därmed bågen högt. Stora delar av projektet exakta innehåll är fortfarande oklart, p.g.a. det upplägg som ett ESF-projekt ofta har. Samtidigt är flera av de delar som uppges i ansökan, så som metodutveckling gällande personer i utanförskap, internationell verksamhet, fokus på strategisk påverkan och utvärdering samt en bred samverkan mellan flera olika aktörer, spännande och kan vara en injektion i arbetet med dessa frågor. Regionförbundet har i dagsläget inga liknande projekt i sin projektportfölj, och har av tradition inte varit aktiva som medfinansiärer i arbetsmarknadsprojekt. I ett projekt med tydlig fokus på nytänk, kan ett deltagande vara motiverat inte minst eftersom regionförbundet själva bedriver ett mycket begränsat arbete på detta område. Inkludering finns med som ett mål i RUP, och att sätta medel till detta projekt kan därmed ses som ett bidrag till att nyttja projektmedlen för alla delar av RUP:en. Regionförbundets andel av budgeten är mycket liten och sett ur helheten obetydlig, men kan vara en viktig signal för övriga finansiärer. Projektets budget är emellertid oklar, inte minst eftersom övriga medfinansieringsbeslut inte är klara. Regionförbundets medfinansieringsbeslut tas alltid under förutsättning att övriga finansiärer deltar. Projektets ambitionsnivå med deltagare ligger så pass högt att det inte föreligger någon risk att regionförbundets medfinansiering utgör mer än en mycket liten andel, även om ett par medfinansiärer skulle falla bort i processen. Projektet har sökt en mindre summa från Region Skåne, men eftersom 70 % av verksamheten ska bedrivas i Kronoberg, kan olika fördelning mellan regionernas medfinansiering vara rimlig. Regionförbundets kansli anser också att budgeten, och då framförallt personalkostnaderna, är alltför hög i projektet. Det är också kansliets bedömning att budgeten med största sannolikhet kommer att minska under mobiliseringsfasen. Att ha två personer per deltagarverksamhet som arbetar för att få personer i sysselsättning är rimligt, men projektet har i ursprungsplaneringen dessutom fem heltidstjänster som enbart ska arbeta med metodutveckling och internationell verksamhet, vilket inte känns motiverat i jämförelse med andra liknande verksamheter. Med anledning av detta, samt regionförbundets begränsade budget, föreslås att regionförbundets bidrag till projektet minskar till kr. Även om detta i sig inte påverkar projektets budget nämnvärt, sänder det en signal till projektägaren om att budgetens storlek bör minska. 5 (6)

77 Dnr 11/ Förslag till beslut Baserat på ovanstående resonemang, föreslås arbetsutskottet föreslå styrelsen besluta Att bevilja projektet kr, med fördelningen år 2011, kr år 2012 och 2013 samt kr år 2014 Att anvisa medlen ur anslaget 1:1 6 (6)

78 Bilaga till tjänsteskrivelse Sara Nilsson Tel: Projekt: Galaxhopen Uppfyllande av krav och grunder för prioritering Formella krav JA NEJ Kommentarer Ansökan inlämnad på regionförbundets ansökningshandlingar (komplett ifylld) Bidrar till att uppnå målen i RUP Ersätter inte ordinarie verksamhet, utan adderar ett mervärde Beaktar och arbetar med miljö, jämställdhet och mångfaldsfrågor X X X X Inlämnad EU-ansökan, vilket likställs med regionförbundets blankett. Mål inom Kompetens- och arbetskraftsförsörjning, fokus på Inkludering Stödja nyskapande insatser som underlättar in/återgång till arbetslivet. Nya eller utvecklade deltagarverksamheter med ny samverkan dem emellan. Projektor driver enbart projekt, ingen ordinarie verksamhet. Jämställdhet och mångfald är viktiga delar av projektet. Mångfald genom flera olika målgrupper som möts. Internutbildning i jämställdhet, statistik, analyser, arbeta med förebilder. Mätbara mål X Exempel: 500 deltagare 50 % i sysselsättning 75 % närmare arbetsmarknaden Tydlig aktivitetsplan X Aktivitetsplan för projektet fördelat på Gynnar inte enbart enskild aktör, snedvrider inte konkurrensen i X deltagarverksamhet, transnationella aktiviteter, utveckling, utvärdering, spridning etc. Konkret aktiviteter exempelvis inom deltagarverksamhet fastställs under mobilisering. Flera samverkande aktörer. Vissa delar av projektet ligger nära marknaden, framförallt start Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

79 näringslivet Innehåller inte enbart enskilda insatser, t.ex. bok, resa, konferens etc. RFSS andel av finansieringen är rimlig X X av sociala företag. Projektet betonar att konkurrenssituationen ska beaktas. Stort projekt sammansatt av ett stort antal aktiviteter. Mycket liten andel av stor budget, primärt som en partner för strategisk påverkan samt som en signal om regionalt intresse. 2 (3)

80 Grunder för prioritering Aktiv dialog med RFSS innan ansökan lämnats in X JA NEJ Kommentarer Flera möten har genomförts, och feedback på ansökan i flera steg. Överensstämmer med VP X Inget specifikt i VP med koppling till projektet Regionalt mervärde X Projektets verksamhet genomförs i flera av länets EU-, nationell eller annan finansiering X kommuner och samverkan söks med ytterligare parter. Sökt finansiering från Socialfonden, som är en förutsättning för projektet. Nytänkande X Stor vikt läggs vid utveckling av nya metoder och idéer, genom samverkan och transnationellt utbyte. Strukturpåverkande X Inriktningen är på nya sätt att arbeta med Potential och plan för fortsättning utan projektmedel Plan/budget för uppföljning/utvärdering (krav för projekt som beviljas mer än kr) Samverkan mellan flera olika aktörer X X X grupper i utanförskap, om detta lyckas och spridning kan ske, finns potential till strukturpåverkan. Viktigt med rätt partners i styrgrupp. Vissa av projektets idéer kan leva vidare och det finns delar av projektet som riktar in sig på spridning. Satsningen av denna storlek kan dock ej fortsätta när projektet är slut, men metoder kan fortsätta. Knappt 1 Mkr avsatta för extern utvärdering, som ska följa projektet under hela perioden. Plan för utvärdering redan i ansökan. Ett stort antal samverkande aktörer, både direkt deltagande i projektet och mer passiva samarbetspartners. 3 (3)

81 Förbundsstyrelsen Ärende 9 g Trästrategi för Småland - förslag Dnr 10/0175 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att godkänna förslag till trästrategi för Småland, samt uppdra åt regiondirektören att i samarbete med Kalmar och Jönköpings län ta fram förslag till handlingsprogram samt tillhörande ramprogram där gemensamma resurser avsätts för genomförande, för senare beslut i styrelsen. Ärendet Hösten 2009 fattade varselsamordnarna i Småland beslut om att samordna de tre länens insatser riktade mot träindustrin. Regionförbundet i Kalmar län fick i uppdrag att ta fram ett förslag till hur detta skulle ske. Kansliet arbetade under våren 2010 fram ett förslag till ett gemensamt projekt som syftar till att de offentliga aktörerna tillsammans med näringen och stödjande aktörer (t ex Linnéuniversitet och Träcentrum Nässjö) ta fram en strategi för hur de offentliga insatserna ska prioriteras och riktas för att bäst stödja utvecklingen av industrin. I arbetet ingår också att ta fram förslag på hur insatserna ska samordnas. Projektet startade i augusti 2010 med två projektledare som båda på arbetat halvtid med uppdraget. Finansiärer har varit Regionförbunden och Länsstyrelserna i de tre länen. Föreslås att styrelsen godkänner förslag till trästrategi, samt uppdrar åt regiondirektören att i samarbete med Kalmar och Jönköpings län ta fram förslag till handlingsprogram samt tillhörande ramprogram där gemensamma resurser avsätts för genomförande. Bifogade handlingar: - Tjänsteskrivelse Förslag till trästrategi för Småland - Bilaga 1 Förslag till trästrategi för Småland, samt bilaga 2 Diskussionsunderlag trästrategi Småland - Arbetsutskottets protokoll 122/11

82 Dnr 10/ Per Schöldberg Tel: Tjänsteskrivelse - Strategi för träindustrin i Småland samt fortsatt arbete Bakgrund Hösten 2009 fattade varselsamordnarna i Småland beslut om att samordna de tre länens insatser riktade mot träindustrin. Regionförbundet i Kalmar län fick i uppdrag att ta fram ett förslag till hur detta skulle ske. Kansliet arbetade under våren 2010 fram ett förslag till ett gemensamt projekt som syftar till att de offentliga aktörerna tillsammans med näringen och stödjande aktörer (t ex Linnéuniversitet och Träcentrum Nässjö) ta fram en strategi för hur de offentliga insatserna ska prioriteras och riktas för att bäst stödja utvecklingen av industrin. I arbetet ingår också att ta fram förslag på hur insatserna ska samordnas. Projektet startade i augusti 2010 med två projektledare som båda på arbetat halvtid med uppdraget. Finansiärer har varit Regionförbunden och Länsstyrelserna i de tre länen. Processen Uppdraget till projektledarna avslutades 30 april. Referensgruppen har haft förslaget ute på remiss och styrgruppen godkände förslaget 3 maj. Det finns nu stora förväntningar hos företagen och inte minst hos de aktörer som har den trärelaterade industrin som målgrupp. Arbetsgruppen, bestående av tjänstemän från de tre regionförbunden och Länsstyrelserna, ser det därför viktigt att gå vidare med insatser för att genomföra strategin. Den arbets- och styrgrupp som varit knuten till processen upplöstes i samband med det avslutande styrgruppsmötet 3 maj. Beslut om den fortsatta processen angående genomförande av strategin måste fattas av respektive politisk församling i länen. Ställer de politiska församlingarna sig positiva till en fortsatt gemensam process måste en ny arbets- och styrgrupp tillsättas. Styrgruppen föreslog på mötet 3 maj att Regionförbundet i Kalmar län ska ansvara för den fortsatta processen och sammankalla till ett gemensamt presidiemöte. Styrgruppen förslog också att Länsstyrelserna ska tillfrågas om hur de se ser på sin fortsatta medverkan i processen. 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

83 Dnr Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen Att godkänna förslag till trästrategi Att uppdra åt regiondirektören att i samarbete med Kalmar och Jönköpings län ta fram förslag till handlingsprogram samt tillhörande ramprogram där gemensamma resurser avsätts för genomförande. Bilaga: Förslag regional strategi Tänk trä för ett hållbart Småland 2 (2)

84 Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 1 Regionförbundet Jönköpings län Regionförbundet Södra Småland Regionförbundet i Kalmar län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen Kalmar län FÖRSLAG Tänk trä för ett hållbart Småland! Ett förslag till en regional strategi för den trärelaterade industrin i Småland Trä är förnyelsebart och lagrar koldioxid under användning Träförädling är energieffektivt Skogs- och träindustrin är Sveriges viktigaste näringsgren Småland är Sveriges mesta träregion I Småland finns 75 procent av Sveriges trärelaterade industri Smålänningen är en envis entreprenör 1. Uppdraget De tre Regionförbunden och de tre Länsstyrelserna i Småland (Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) har beslutat att ta fram en gemensam strategi för hur offentliga aktörer ska arbeta med utveckling av och stöd till den trärelaterade industrin i Småland. Uppdraget har utförts av konsulterna Börje Pihlqvist och Bertil Eifrém. Arbetet har pågått under perioden augusti 2010 april Bakgrund och arbetsmetod beskrivs i bilaga. Att samordna, förstärka och gemensamt prioritera insatser och att synliggöra den trärelaterade industrin nationellt och internationellt är de väsentligaste utgångspunkterna för arbetet. Vårt förslag i korthet: Anta visionen, lägg fast målen och ta fram ett konkret handlingsprogram utifrån denna strategi. Börja tänk trä på allvar i regionförbund, länsstyrelser och kommuner. Sätt igång en informations- och utbildningskampanj om möjligheterna med trä i byggande. Prioritera de tre strategiska områdena a) Utvecklingsmöjligheter i byggande och interiöra miljöer b) Behovsstyrd kompetensförsörjning och c) Tydlig rollfördelning mellan berörda aktörer. Skapa en samrådsfunktion mellan de tre länen och avsätt särskilda medel till initialt tre prioriterade satsningar samt en gemensam pott för finansiering av utvecklingsprojekt i linje med strategin.

85 Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 2 2. Avgränsningar I uppdraget har inte ingått att formulera ett handlingsprogram, men förslaget innehåller exempel på strategiska insatser som bör prioriteras vid genomförandet av strategin. Strategin omfattar de delar av näringen som finns i värdekedjan från sågverk och framåt, dvs. skogs/massaindustrin ingår inte, en avgränsning uppdragsgivarna har valt. 3. Förslag till strategi Förslaget är indelat i följande avsnitt: 1) Vision och mål på tio års sikt 2) Övergripande bedömningar 3) Tre strategiska insatsområden a) Utvecklingsmöjligheter i byggande och interiöra miljöer b) Behovsstyrd kompetensförsörjning c) Tydlig rollfördelning mellan aktörer i innovationssystemet 4) Översiktlig kostnadsberäkning av prioriterade insatser 5) Förslag till fortsatt arbete 3.1. Vision och mål på tio års sikt Att ta fram en strategi innebär att peka ut en färdriktning och prioritera insatser. Ett sådant arbetssätt förutsätter dock en vision (målbild) och helst tydliga mål för att bli fullt ut meningsfullt. Någon samlad vision för den trärelaterade industrin i Småland finns inte och därför föreslår vi inledningsvis att en sådan formuleras. Vår tidsmässiga ansats är tio år. En översyn och uppdatering bör lämpligen ske efter fem år. Visionen bör av flera skäl stå i samklang med motsvarande ambition och inriktning på den nationella nivån. Förslag till vision för den trärelaterade industrin i Småland: Småland är 2020 en ledande träregion i Europa I Småland tänker vi trä. Det betyder att trä är ett material som prioriteras i byggnation och inredning och att den trärelaterade industrin har en stor nationell och internationell konkurrenskraft genom utvecklad samverkan i hela värdekedjor och världsledande innovationssatsningar. Med ett envist entreprenörskap och en ökad industrialisering som grund är trä en väsentlig del i ett klimatneutralt och hållbart småländskt samhällsbyggande som ses som ett föredöme i ett globalt perspektiv. En kortversion (slogan) att använda i marknadsföringssammanhang kan vara Småländskt trä roten till en levande och hållbar samhällsutveckling eller i internationella sammanhang Green, lean and made in Småland by företaget x. Kopplade till visionen finns följande övergripande mål: Utveckla en trärelaterad industri med hög nationell och internationell konkurrenskraft Hög tillgänglighet stad landsbygd för att underlätta rekrytering och arbetspendling Stärkt samverkan mellan företag akademi samhälle ( triple helix ) Gemensam småländsk prioritering av insatser senast under 2012

86 Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 3 Samverkan mellan näringen och akademin ska stärkas genom särskilda satsningar vid Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping och Linköpings Universitet och även CBBT och SP Trätek En gemensamt framtagen och hos branschen förankrad kompetensförsörjningsplan beslutad senast under 2012 En tydlig rollfördelning mellan aktörerna i innovationssystemet ska utarbetas utifrån denna strategis förslag och börja tillämpas senast under 2012 Den småländska andelen av nationella FoU-resurser för branschen ska öka från idag ca fem procent till 20 procent år Övergripande bedömningar Trä är ett av Smålands styrkeområden och den trärelaterade industrin är en mycket väsentlig näring ur tillväxt- och sysselsättningssynpunkt. För att stimulera en fortsatt positiv utveckling av näringen behövs dock en medveten och gemensam prioritering och kraftsamling från olika offentliga aktörer. Den samlade politiska ledningen för Småland bör börja tänka trä på ett tydligare sätt än hittills. Materialet trä ligger helt rätt utifrån dagens miljö- och klimatdiskussion. Ett ökat användande av trä som byggmaterial och i olika inredningar och möbeltillverkning skulle stärka arbetet mot ett hållbart samhälle och ge Sverige och Småland en miljömässigt positiv profil på området. Det finns olika signaler från marknaden om den framtida råvarutillgången. Mycket pekar på att den för skivindustrin (spån, MDF) kommer att bli en kritisk faktor i en snar framtid. För andra användare av trä i värdekedjorna är det mer osäkert vad kampen om det gröna guldet kommer att innebära. Det är dock sannolikt att den prisökning som kan bli följden av en eventuell råvarubrist kan mötas med ökad automation, dvs. en effektivare bearbetning av träråvaran. En högre grad av industrialisering i kombination med att värden som exempelvis design får en bredare användning gör att produktion och produkter blir mer konkurrenskraftiga. Här bör en fortsatt dialog med industrin och ett fördjupat analysarbete avseende råvarutillgången genomföras. Som framgår nedan (avsnitt 3.4) är den framtida kompetensförsörjningen ett bekräftat väsentligt område. Produktionspersonal finns som regel att tillgå i närområdet, men utbildningarna behöver många gånger förstärkas. Det är också väsentligt att de aktiviteter som görs på olika håll (Hultsfred, Västervik, Lammhult, Nässjö) för att stimulera grundskoleelevers intresse för att arbeta med materialet trä fortsätter och utvecklas. Generellt behövs än mer kraftfulla åtgärder för att påverka ungdomars attityder till industriarbete överhuvudtaget. Här har företag och det offentliga ett gemensamt ansvar att få till stånd kontinuerliga insatser. När det gäller mer kvalificerad arbetskraft ser många företag problem med rekrytering på grund av bristerna i infrastruktur/kommunikationer. Det är svårt att attrahera högutbildade specialister till mindre orter i Småland med dåliga kommunikationer, dvs. sådan lokalisering som många mindre träföretag har. Denna näring kan nog sägas vara särskilt beroende av satsningar på eftersatt infrastruktur och väl utbyggda kommunikationer. Vår bedömning är också att företagen behöver stärka sin mottagningskapacitet gentemot unga nyutbildade. På samma sätt som små och medelstora företag i andra branscher står många trärelaterade industrier inför en generations- eller ägarväxling. Det kan vara både ett hot och en möjlighet. Risken finns att företag försvinner om man inte lyckas genomföra en bra generations- eller ägarväxling. En väl genomförd sådan växling kan å andra sidan medföra en nytändning och en positiv utveckling för företaget. Här finns behov av coachning för att nå bra resultat. Marknadsstrategiskt tänkande, sälj-

87 Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 4 kompetens, materialkunskap och koppling till akademin är andra områden, där det i många fall behövs coachning och liknande insatser för små och medelstora företag. Företagens tillgång till och användande av nätverk uppvisar en något splittrad bild. Det finns behov av att utveckla tillväxtbenägna leverantörsnätverk, gärna branschöverskridande och särskilt för möbelindustrin. Generellt finns det alltför svaga kopplingar mellan FoU-aktörer och den trärelaterade industrin. Det finns inte heller speciellt bra kopplingar och samarbete mellan de tre närmast aktuella lärosätena Tre strategiska insatsområden a) Utvecklingsmöjligheter i byggande och interiöra miljöer Den trärelaterade industrin följer idag två skilda värdekedjor. Den ena, mer integrerade, går från sågverk mot byggande av bostäder och anläggningar. Den andra fokuserar på interiöra miljöer med boende och arbets- och mötesplatser som viktiga kundsegment. Sett till användande av trä och träkomponenter finns den största utvecklingspotentialen i byggindustrin. Här finns goda möjligheter i ett industriellt byggande av flerfamiljsbostäder i form av hyres-, bostads- och äganderätter. Med industriellt träbyggande avses att fabrikationen till % sker i fabrik och resterande % sker på byggplatsen, att organisationen skall vara processorienterad och inriktad på en standardiserad produkt- och byggprocess samt att den arkitektoniska designen skall vara anpassad till ett standardiserat byggsystem. Denna utveckling bör gå hand i hand med en integrerad process mellan arkitekter och värdekedjans leverantörer. Samma möjligheter kan utvecklas för ROT-sektorn. Schematisk bild över skogsråvarans värdekedjor Råvara Sågverk Förädling efter sågverk Distribution (barr- och lövskog) till slutkund Underlev Halvfabrikat Ämnen, inkl skivor Träkompindustri Övrig träindustri, t ex förpackningar, träpallar Offentliga upphandlingar Snickerier Byggindustri, inkl trähusindustri Möbelindustri Möbelhandel Byggmaterialhandel m fl Fotnot: En avsevärd del av varuförsörjning till möbel-, snickeri- och byggindustrin i regionen har förädlats av underleverantörer och legotillverkare. Försörjningen av material till manufaktur utgörs även av andra material än trä, exempelvis plast, textil, metaller. Den täta ansamlingen av trähusfabriker i regionen och en fortsättning och vidareutveckling av Linnéuniversitetets projekt Framtidens Trähusfabrik borde i en framtid kraftigt kunna öka effektivise-