Följ med mig och se hur en hästvecka kan se ut i mitt liv

Transkript

1 Följ med mig och se hur en hästvecka kan se ut i mitt liv Presentation: Charlotte Hamilton, tränaren, domaren, ryttaren, mamman, ordförande, en dam med många roller i livet. Jag heter Charlotte Hamilton, men de flesta som känner mig kallar mig Lotta, och jag är er ordförande i Skånes ridsportförbunds dressyrkommitté sedan början av detta år. Anna Johannesson på kansliet frågade om jag ville berätta hur min hästvecka kan se ut i Julkalendern. - Du har så många järn i elden och olika roller i hästvärlden, så kan du inte berätta om det. Jag ska försöka att få ner det på pränt. Jag bor med min familj, Eric och våra två barn Malcolm(20 år) och Alexia(18 år) på en gård utanför Staffanstorp. Jag driver en bland annat en ridanläggning med plats för tjugotre hästar. Jag har inackordering, utbildning och avel. En vecka ser alltid olika ut beroende på hur många lektioner jag har och hur mycket annat man vill hinna med och som behövs göra på en gård av denna storlek. På morgonen fodrar jag hästarna, och sedan vid frukost försöker jag hinna med telefon och skrivbords jobb innan jag går ut för att rida och köra igång dagen.

2 Jenny sköter utsläpp, mockningen och till hjälp har hon Hanni. Hanni går på Bökebergs ridgymnasium och går som lärling hos mig tre gånger i veckan. Jenny och Hanni hjälps åt med unghästarna och all skötsel. När de släppt ut, lagt in lunch och sopat de långa och stora stallgångarna (här får man bra med muskler) Söndag 13 december Lucia: Efter utsläpp, och inköpta julgranar med Eric, red jag lektion för Frank Vagnö-Jensen. En super duktig, god vän och extrem noggrann tränare, som fokuserar mycket på att hästen är lösgjord och min sits. Efter en hel hög hade ridit för Frank körde vi en härlig lussefika med både gamla och nya inackorderingsgäster uppe i ridhuset. Mer mys och jag fick upp granris med röda band i stallet, så lite julstämning och lucia myset stannade kvar. Måndag 14 december. startade vi ut med att tömköra unghästarna, och en ritt i ridhuset på min vilda egna uppfödning. Femåriga I Did It My Way(Veronas Bogi) som kallas Didi, en het dam med mycket kapacitet i både hoppning och dressyr. På eftermiddagen red jag ut Lord Hamilton(Lord Loxely-Don Primero) med några av mina elever. Det blev en liten lätt joggning innan mörkret tog över. Först en liten dressyrlektion, sedan hann jag ett stenhårt styrketräningspass i grupp på 30 minuter på Studio S, innan nästa dressyrlektion. Det är bara på med termostövlar, långrock och mössa. I samma veva som jag kände när jag stod där i ridhuset, att jag skulle få massiv träningsvärk gick propparna i stallet och i ridhuset. Typiskt, de var de sista 35 A som vi hade hemma på gården, så det vara bara att köra sista lektionen i halvmörker. Några av hästarna var inte speciellt roade av jag gick mitt eget Luciatåg med mobilen i ena näven och skopan i den andra, och samtidigt tränade lucia sången när jag kvällsfodrade. Tisdagen 15 december började med en morgon utflykt till Hornbach och köpa smältproppar, och en julgransfot så sonen och jag slapp att bli ovänner i år. Förra året när granen skulle upp, var foten så sned och ostabil att vi fick binda upp gran skrället med snören för att den skulle stå givakt. Jag hann rida både Lorden och Didi. Idag var Didi mycket lugnare. Vid lunchtid lastade jag in Lorden för att köra till hovslagare Peter Glimberg på Löberöd. Lorden har lidit av en hovspricka och därför får han lite special skor. Hann även ta en lite snackis med både härliga Lisa och Staffan.

3 Väl hemma körde jag en tömkörnings lektion för Selma och Johanna som är 12 och 13 år gamla. Dunchris (Sveriges finaste fälttävlansponny) gjorde precis som de sa och alla sken ikapp. Snabbt ombyte och samkörning med några kompisar upp till Maltesholm, utanför Kristianstad. Vädret hade slagit om och det var ordentligt halt när vi kom upp på Linderödsåsen. Väl uppe träffade vi ca 30 tjejer som skulle prova på körsång. Helt fantastiskt roligt, rena lyckopillret. Vi fick toppen hjälp av superproffset Therese från Karlshamn och hon guidade oss. Vi värmde upp med skalor och tillslut blev det faktiskt riktigt fint, med tre stämmor. Trots min heshet tror jag faktiskt inte jag har basröst utan är en alt. Onsdagen16 december blev en tidig start på dagen, redan 7,30 hade jag lastat in Lorden för att åka över till Danmark och hälsa på min nya stjärna, och lära oss piaffera. Atterupgaards Mahonia (Stedinger -Lord Sinclair) ett fyraårigt bronsmedalj sto som jag köpte i september. Hon är klart den bästa häst jag någonsin ägt, och vackrare häst har jag sällan skådat. Hon har nu kvalat till Herning i mars och står nu hos proffsiga Selina Hundstuen Solberg på Atterupsgaard,( mellan Roskile och Ringsted) som ska rida henne fram till dess. Hingstkåringen i Herning är det största hästeventet i norra Europa, att kvala dit är en ynnest. Då endast 35 (hästa) fyraåriga hästar från Danmark och Norge går till final. Där rider man först ett inledande FEI femårs program, och dagen efter sitter test ryttaren upp och säger sitt. I mars är det ingen mindre än Charlotte Durjadin som är testryttare, och det ska bli roligt att höra vad hon säger om ens häst. Jag har lärt mig mycket genom att ha varit över sundet och varit med på deras tävlingar och avel på närmare håll. De har många fina hästar och duktiga utbildare och ett litet annat system. I aveln har det kommit långt och embryotransfer är väl uppbyggt. Mahonia har redan fått en fölunge efter deras hingst Seebach och nästa år kommer det en avkomma efter Dantes Weltino. Så innan de säljs plockar de ägg ur de bästa stona för att förädla sin stam och stona kan säljas och tävlas. På Atterup skulle piaff meister Jörgen Olsen komma och trampa Mahonia för första gången. Mahonia förstod direkt vad hon skulle göra och trampade på fint. Lorden fattade inte någonting, och undrade mest varför man skulle sitta fint, när man kan springa fint? Vi kommer tillbaka nästa vecka och gör ett nytt försök och ser om pengen kan trilla ner även hos en Lord Hamilton

4 Väl hemma byggde vi upp en hel hoppbana i ridhuset med mycket glitter och stjärnor runt och på hindren. Vi började på 50 centimeter och fick fint besök av min gamla ridlärarinna Caroline Asker-Strömberg som skulle titta på sitt barnbarn Selma när hon hoppade. Det blev mycket fixande och trixande upp och ner med bommar höja, länga, bredda, mocka skit och se hur ekipagen tog sig runt, fick lite hjälp, och gjorde ett nytt försök. Till många och speciellt min glädje fick vi se många fina ritter. T o m Didi höll sig i skinnet, och var nere på alla sina fyra ben mesta av tiden. Bra jobbat Alicia!! Torsdag 17 december. Körde en lång skrivbords morgon, innan jag kom på att det fanns ett lite tidigt lunch pass på gymmet. Jenny skulle ändå klippa Lorden och snygga till honom. Jag hann även gå på posten, och en liten sväng runt Hylténs, där en ny outlet på hästgrejor hade startat samma morgon. Hittade en lädergrimma för 50 kr och glitterpannband för 25 kr och snygga fina Nordic Cooler täcke i Mahonias size för bara 200 kr!!! Då gillar jag att shoppa. Min far tyckte att jag red så dåligt, (trots att jag red ponny EM i hoppning 1979 och var terrängchampion) att han köpte en dressyrponny som gav mig EM guld i Lag 1981 och individuellt NM guld Aveln kom igång efter min gamla EM ponny som hette Urbinette hade gjort sitt på tävlingsbanan. Hon blev urmodern till mitt långa avels intresse. Idag är jag inne på fjärde generationen och det har gett ett en dotter(tequila) som gått SM, NM och YR EM som stor häst (fast hon var nog ponny) och henne red jag även Breeders final på i Falsterbo. Jag har även fått en SM vinnare, en SM finalist och två avkommor som hoppas kvala till SM nästa år. Jag är sjukt stolt över allihop. Right on Time, (efter Dunhill S) en härlig snäll men känslig unghingskille, min yngsta och sista i denna generation, som precis har påbörjat sin inridning. Han har mycket att vänja sig vid sadel, träns, uppbindning, lyfta och spola ben. Sånt som tar tid men är så viktigt att de får en lugn fin start. Här har Jenny lagt mycket tid och energi för att vinna hans förtroende. För att nu komma upp på honom, (har faktiskt vid 50 års ålder lagt ner att rida in treåringar) hade jag ringt min goda vän Elin Göthberg som hade tagit Felicia med sig. Ralph eller hingsten som vi kallar honom mest, är väldigt skeptiskt när man ska försöka komma upp på honom. Han är väldigt flyktbenägen, men med änglars tålamod och mutor, så stod han lugnt när Elin stod i ena stigbygeln. Imorgon kommer Elin tillbaka och kör vidare med utbildningen. Här handlar det mycket om ledarskap och förtroende.

5 Som ni ser. Det tar aldrig slut, det är bara början för en unghäst och varje dag lär man sig något nytt. Det är det som ger mig energin. Nyfikenheten att träffa andra, och lära mig mer. Tänk att man blivit så vis, så när sonen kom hem ikväll och jag frågade den årliga frågan, om han kunde hjälpa till att sätta upp granen? Kunde jag med stolthet plocka fram den nya julgransfoten från Hornbach, och på två minuter hade vi ställt upp granen, och den står nu rak som en fura i hallen. Jag har även lyssnat på julshows musik som jag och Lorden ska dansa till på lördag eftermiddag i Staffanstorps ridhus. Samma ridhus jag tränade min ponny för att ta guld med mitt EM lag på Irland What goes around, comes around. Vår dressyrkommitté tackar Mathias Grönberg och Gaspari Lodge att de sponsrade så generöst succé cupen, som kommer gå i bräschen för hela Sverige. Som ger 40+ en mening att börja tävla och rida mer och bättre. Nu är det tid för alla börja fila på sina program inför nästa års nya kur cuper. Det ska bli spännande och se om det kan ge ett mervärde till ryttare och framför allt publik och sponsorer att hitta till dressyrbanorna. Träna på så får ni kanske fler poäng nästa år, de ska jag göra. (Kerstin, Jag kommer snart och tränar igen) God jul och ett Gott Nytt år så ses vi kanske där ute på ridbanan, i stallet eller på tävlingsplatsen 2016 Jul kramar L8 Hamilton