Tror EU att bara män skapar hållbar Fred?
|
|
- Arne Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tror EU att bara män skapar hållbar Fred? Könsfördelningen i EU:s civila fredsbevarande insatser inom den europeiska säkerhetsstrategin, ESDP. Foto:Lucky Look/Alamy Text: Ulrika Lorentzi Preliminär version av rapport framtagen av Operation 1325 med stöd av Folke Bernadotte Akademin. operation 1325
2 Sammanfattning Nästan nio av tio är män bland den internationella personalen vid EU:s civila fredsbevarande insatser inom den europeiska säkerhetsstrategin, ESDP. De senaste två åren har kvinnor utgjort mellan 10 och 16 procent av den internationella personalen. Bland den personal som sekonderas, det vill säga rekryteras och betalas av medlemsstaterna, är könsfördelningen ännu skevare. Där är endast mellan 7 och 13 procent kvinnor. Bland den kontrakterade personalen, det vill säga personal anställd och betald av EU, varierar kvinnornas andel från 15 till 28 procent. Såväl EU som EU:s medlemsstater har ställt sig bakom FN:s resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet. Ett av målen i resolutionen är att öka kvinnors representation på alla beslutsnivåer inom fredsbevarande insatser. Det är uppenbart att EU och dess medlemsstater inte lever upp till sina åtaganden i resolution Operation 1325 föreslår följande åtgärder för att komma tillrätta med den skeva könsbalansen inom EU:s fredsbevarande insatser: Granska rekryteringsprocessen med ett genusperspektiv Hur ser annonser och utlysningar ut? Är de krav som ställs relevanta? Vilka kanaler används för att söka personal? Könsuppdelad statistik Enheten CPCC, Civilian Planning and Conduct Capability vid Europeiska unionens råds generalsekreterarsekretariat måste arbeta mer målinriktat med könsuppdelad statistik. Det behövs könsuppdelad statistik av olika yrkeskategorier och de olika medlemsländers personal för att se var bristerna finns och riktade insatser behöver göras. Det behövs även könsuppdelad statistik på de som söker tjänster och de som blir nominerade för att se om kvinnor sorteras ut under rekryteringsprocessen. Dessutom behövs könsuppdelad statistik för olika befattningar för att se om kravet från resolution 1325 om att öka antalet kvinnor på alla nivåer uppfylls. Sätt upp mål för könsfördelningen Sätt upp konkreta mål för jämnare könsfördelning och utvärdera målen kontinuerligt. Sekonderingsmätare Lägg ut information om könsfördelningen bland sekonderad personal uppdelat på land för att göra det synligt vilka länder som är framgångsrika och vilka som brister i sitt arbete med resolution Genusutbildning för rekryterande personal. Nominera både män och kvinnor Ställ krav på medlemsländerna att alltid föreslå både kvinnor och män när de nominerar personal till fredsbevarande insatser.
3 Inledning EU har ställt sig bakom FN:s resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet. Ett av målen i resolutionen är att öka kvinnors representation på alla beslutsnivåer inom fredsbevarande insatser. EU har tagit fram en handlingsplan för att implementera 1325 och i flera nyckeldokument betonas behovet av stärka arbetet med resolutionen 1. Europeiska unionens råd lyfter, i sina slutsatser om jämställdhetsintegrering i fredsbevarande insatser, fram behovet av att uppnå jämn könsfördelning i insatserna och uppmanar medlemsstaterna att ta bort hinder för kvinnors deltagande. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur EU och dess medlemsstater följer sina åtaganden vad gäller könsfördelningen bland personalen i civila fredsbevarande insatser inom ESDP (European Security and Defence Policy). Rapporten har tagits fram av paraplyorganisationen Operation inom ramen för projektet Women as Peace Agents the European Union and Civil Peace-Building med stöd från Folke Bernadotte akademin. Syftet med kartläggningen är bidra med en kompletterande och samlad bild av könsfördelningen inom EU:s civila fredsbevarande uppdrag. Resolution 1325 FN:s säkerhetsråd antog år 2000 resolutionen 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Resolutionen slår fast att kvinnors jämlika deltagande är nödvändigt för att uppnå varaktig säkerhet och fred. Säkerhetsrådet uppmanar enträget medlemsstaterna att: se till att kvinnor i ökad utsträckning deltar på alla nivåer i nationella, regionala och internationella institutioner och mekanismer för förebyggande, hantering och lösning av konflikter. Grundtanken är att kvinnor måste ha möjlighet att formulera de problem och de behov de har, och vara med och utforma lösningarna på problemen. I resolution 1325 uppmanas generalsekreteraren att tillsätta fler kvinnor som särskilda ombud samt att utveckla kvinnors bidrag till FN:s insatser, särskilt som militära observatörer, civil polis och experter i fråga om mänskliga rättigheter och humanitära insatser. 1 Council Secretariat, Implemetation of UNSCR 1325 in the context of ESDP, 11932/2/05, Rev 2, Brussels, 29 September Council of the European Union, General Affairs and External Relations: General Affairs 2760th Council Meeting, (Presse 302), Brussels, 13 November Check list to ensure gender mainstreaming and implementation of UNSCR 1325 in the planning and conduct of ESDP Operations () European Parliament resolution, Participation of women in peaceful conflict resolution (2000) European Parliament resolution, Women in armed conflict and their role in post-conflickt reconstruction (2005) 2 Sedan 2003 bedrivs ett samarbete för att stärka FN:s resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet mellan organisationerna Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, Kvinnor för fred, KfF, UNI- FEM Sverige, Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor, RIFFI och Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd, SEK. Hösten bildades paraplyorganisationen Operation 1325 som idag har fem medlemsorganisationer och samarbetsavtal med Sveriges Kvinnolobby.
4 Resolutionen betonar även behovet av att integrera ett genusperspektiv i fredsbevarande insatser. Det innebär att skapa en medvetenhet om att kvinnors och mäns villkor och behov kan skilja sig åt och att fredsbevarande insatser måste anpassas efter det. Varför är könsfördelningen bland personalen viktig? Könsfördelningen bland personalen vid fredsbevarande insatser är en av punkterna i resolution Vid ett expertmöte i Wien 2005 om kvinnor i konfliktförebyggande arbete och krishantering nämns flera argument för varför det är viktigt att öka kvinnorepresentationen i fredsbevarande arbete 3. Ett argument är att kvinnor som arbetar i insatserna fungerar som förebilder för kvinnorna inom de områden där de arbetar. Ett annat att en högre andel kvinnor ökar insatsernas förmåga att nå ut till alla grupper i området och därmed blir insatserna mer effektiva. Inom politiken har ökad representation av kvinnor länge varit en viktig fråga. Det finns tre typer av argument för ökad kvinnorepresentation 4. Det första argumentet handlar om rättvisa och demokrati. Kvinnor utgör drygt hälften av befolkningen och bör vara representerade med ungefär 50 procent. Om de inte är det finns det skäl att tro att olika mekanismer hindrar dem från att delta. Det andra argumentet handlar om kvinnor som en resurs. Eftersom kvinnor och män i dag har olika erfarenheter så behövs bägge könen i beslutsfattandet för att samhället ska fungera så bra som möjligt. I fredsbevarande insatser lyfts ofta fram att kvinnor bland den internationella personalen är en resurs för att de lättare kan få kontakt med kvinnor i det landet där insatsen genomförs 5. Det tredje argumentet handlar om olika intresse. Det innebär att kvinnor och män, beroende på samhällets könsuppdelning, kan ha olika intressen och visioner och dessa bör företrädas på lika villkor. EU:s säkerhetspolitiska roll supermakt eller fredsmäklare? EU:s medlemsländer samverkar för att utveckla en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Det är ett mellanstatligt samarbete vilket innebär att de enskilda medlemsländerna har kvar kontrollen över sin utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik men de samarbetar i vissa frågor inom Europeiska unionens råd (som tidigare hette ministerrådet). 3 Expert Seminar Women in Conflict Prevention and Crisi Management, June 20, 2005, Vienna, Austria, Folke Bernadotte Academy, Hernes, Helga (1987) Women and the welfare state. Essays in state feminism. Norwegian University Press. Oslo. 5 Se till exempel Goda och dåliga exempel. Erfarenheter från arbete med FN-resolution 1325 i internationella missioner, Gender Force,
5 EU:s utrikes- och säkerhetspolitik (ESDP, European Security and Defence Policy) fastställs och genomförs av Europeiska unionens råd på grundval av riktlinjer som fastställts av Europeiska rådet. Genom det utrikespolitiska samarbetet kommenterar och agerar EU:s medlemsstater gemensamt i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Besluten om vad EU ska göra fattas normalt av Europeiska unionens råd (oftast rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser) med enhällighet som grundregel. Både medlemsstaterna och kommissionen har rätt att lägga fram förslag till rådet om vad de vill att EU ska göra. Ett exempel på gemensamt agerande är olika typer av civila och militära fredsfrämjande insatser i konfliktdrabbade områden. EU:s säkerhetspolitiska roll har varit under diskussion ända sedan EU bildades 6. Det finns två huvudlinjer, dels linjen att europeiska unionen är ett fredsprojekt, dels linjen att skapa en ny supermakt som kan mäta sig med USA. I Maastrichtfördraget, som trädde ikraft 1993, ingår ett mål om en gemensam utrikespolitik (GUSP) utökades den utrikespolitiska samordningen genom den europeiska säkerhetsstrategin Ett säkert Europa i en bättre värld. I säkerhetsstrategin konstateras att hoten mot EU inte är territoriella. Hot som identifieras är bland annat fattigdom, AIDS, brist på naturresurser, regionala konflikter, korruption, terrorism och organiserad brottslighet. Detta har lett till att EU tar en aktiv roll i internationella insatser t ex i Afganistan, Palestina, Kosovo och Kongo och att Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik har fått en förstärkt roll vid krishantering. Frågor om kvinnor, genus och jämställdhet nämns överhuvudtaget inte i säkerhetsstrategin. Trots den breda hotbilden, som kan ses som ett argument för att EU bör ta på sig rollen som en demokratiskapande fredsmäklare, ges fortfarande militära åtgärder mycket resurser. EU har ännu inte valt vilken säkerhetspolitisk roll unionen ska ha. Säkerhetsstrategin håller på att revideras. Europeiska unionens råds generalsekreterare Javier Solana, som även är den höga representanten för EU:s säkerhetspolitik, ska presentera den nya säkerhetsstrategin för Europeiska unionens råd i december. EU och resolution 1325 På europanivå har det tagits fram flera policydokument för att EU ska leva upp till resolution År 2000, samma år som 1325 antogs i FN, antog Europaparlamentet resolutionen 2000:2025 on the participation of women in peaceful conflict resolution. Därefter har det kommit ett antal resolutionen i parlamentet, bland annat resolution 2005:2215 on women in armed conflicts and their role in post conflict reconstruction. 6 Kaldor, Mary & Marlies Glasius, EU Security Architecture in Relation to Security and Development
6 Europeiska unionens råds sekretariat tog 2005 fram en handlingsplan för implementering av resolution Året därpå formulerades även en checklista för att säkra att ett genusperspektiv integreras i alla fredsbevarande insatser inom ESDP. Tyvärr är checklistan vagt formulerad och den saknar konkreta mätbara mål. Det finns två punkter som rör personalförsörjning. Dels en punkt om att insatsen, i den mån det är möjligt, ska inkludera personal med ansvar för genus- och jämställdhetsfrågor. Dels en punkt om att varje gång EU kallar personal till ESDP insatser ska följande text finnas med: The EU strives for an improved gender balance in ESDP operations, in conformity with UNSCR The General Secretariat (Head of Mission/The Operation Commander) encourages Contributing States and European Institutions to take this into account when offering contributions. Eftersom det yttersta ansvaret för säkerhetspolitiken ligger på medlemsländer är ländernas egna arbete för att uppnå resolution 1325 en viktig faktor för hur väl EU ska lyckas med sina åtaganden. Endast sju av EU:s 27 medlemsländer har tagit fram en handlingsplan för genomförandet av resolution De handlingsplaner som finns behöver även bli mer konkreta med mätbara mål och konkreta åtgärder för hur målen ska uppnås. EU:s fredsbevarande arbete inom biståndspolitiken EU-kommissionen ansvarar för hanteringen av det gemensamma EU-biståndet. Det Europeiska rådet, EU-toppmötena, där stats- och regeringschefer träffas, fattar beslut om inriktningen på politiken och om ramarna för EU-kommissionens budget för bistånd. Europaparlamentet är med och beslutar i frågor som rör budgeten, på geografiska och tematiska budgetområden. Biståndsministerrådets tar beslut inom EU:s utvecklingsspolitik. EU-kommissionen har inititativrätt i fråga om bistånd. Kompetensen är dock delad så att det som beslutas inom EU hindrar inte medlemsstaterna att bedriva bilateralt bistånd enligt nationella beslut. En del av EU:s biståndsinsatser är riktade till konfliktområden. Dessa insatser är även fredsbevarande. I vissa konfliktområden pågår insatser inom ramen för säkerhetspolitiken och biståndspolitiken sida vid sida. För en fullständig bild av könsfördelningen bland personalen i EU:s fredsbevarande arbete behövs alltså även en kartläggning av könsfördelningen bland personalen inom vissa av EU:s biståndsprojekt. Den kartläggningen har inte varit möjlig att göra inom ramen för den här rapport. Operation 1325 uppmanar dock EU-kommissionen att göra en sådan kartläggning.
7 Könsfördelning EU:s civila fredsbevarande insatser inom ESDP Ansvaret för personalförsörjningen till EU:s civila fredsbevarande insatser inom ESDP ligger på enheten CPCC, Civilian Planning and Conduct Capability. Enheten är knuten till generalsekreterarens kansli vid generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd i Bryssel. De ansvarar för planering, utveckling, ledning och granskning av EU:s civila ESDPinsatser. Vid enheten arbetar ungefär 60 personer. Från mars finns könsuppdelad statistik på personalen inom ESDP. Statistiken redovisas per insats samt totalt för alla ESDP insatser. Den är uppdelad på internationell och lokal personal. Den internationella personalen är uppdelad på sekonderad och kontrakterad personal. Sekonderad personal betalas och rekryteras av sändande medlemsstat medan kontrakterad personal betalas och rekryteras av EU. ESDP:s civila fredsbevarande insatser -, andel kvinnor i procent bland all personal samt internationell personal Totalt på missionen Internationell personal 5 0 mars maj okt dec apr jun jan Diagram 1. ESDP:s civila fredsbevarande insatser -. Andel kvinnor i procent bland all personal samt internationell personal, procent. Källa CPCC. Som framgår av diagram 1 ligger utgör kvinnor drygt en fjärdedel av personalen vid insatserna. Könsfördelningen bland den lokala personalen (tolkar, transport, sekreterare osv) är relativt jämn. Det är bland den internationella personalen som männen dominerar stort. Där är kvinnornas andel från 10 procent till 16 procent. De yrken som den internationella personalen har är bland annat poliser, jurister, projektledare samt rådgivare inom politik, rättsystem, säkerhet, administration, flyktingfrågor och mänskliga rättigheter.
8 Andel kvinnor i ESDP fredsbevarande insatser, internationell personal, sekonderad och kontrakterad procent mars maj okt dec apr jun juni Sekonderad internationell personal Kontrakterad internationell personal Diagram 2. ESDP:s fredsbevarande insatser -. Andel kvinnor bland internationell personal, sekonderad och kontrakterad, procent. Källa CPCC Av diagram 2 framgår att könsfördelningen är mest skev bland sekonderad personal, det vill säga personal som är rekryterad och betald av medlemsstaterna. Andelen kvinnor i den gruppen varierar från 7 till 13 procent. Bland den kontrakterade personalen, det vill säga personal anställd och betald av EU, varierar kvinnornas andel från 15 till 28 procent. Den sekonderade personalgruppen är betydligt större i antal än den kontrakterade. Båda grupperna har ökat i antal under de senaste två åren. Som framgår av diagram 3 och 4 har den sekonderade personalen ökat från 440 personer till 600. Den kontrakterade personalen har ökat från 54 till 189 personer.
9 700 Antal kvinnor och män, ESDP:s civila fredsbevarande insatser -, internationell sekonderad personal mars maj okt dec apr jun juni Kvinnor Män Diagram 3. Antal kvinnor och män, internationell sekonderad personal, Källa CPCC. 200 Antal kvinnor och män, ESDP:s civila fredsbevarande insatser -, kontrakterad internationell personal mars maj okt dec apr jun juni Kvinnor Män Diagram 4. Antal kvinnor och män, internationell kontrakterad personal. Källa CPCC
10 Två insatser I statistik från CPCC finns uppgifter om vilka olika yrken som ingår i insatserna. Där finns även statistik på vilka länder som har sänt personal till olika insatser. Denna statistik är inte uppdelad på kön. Det finns inte heller statistik på könsfördelningen på olika beslutsnivåer. För att få en bild av hur det könsfördelningen ser ut inom olika yrkeskategorier och från olika länder har vi valt att beskriva två större insatser mer i detalj. EUPOL Afghanistan EUPOL Afghanistan är en polisinsats. Den inleddes i juni och är planerad att pågå i minst tre år. Målet är att skapa en hållbar och effektiv polis i Afghanistan. Andel kvinnor i insatsen har varit mellan 11 och 12 procent. I usti fanns 184 personer i den Män Kvinnor EUPOL Afghanistan, internationell personal jun
11 internationella personalen, varav 21 kvinnor. De medlemsländer som har sänt personer till EUPOL Afghanistan är i första hand Tyskland (39 sekonderade och 7 kontrakterade i usti ), Italien (16 sekonderade och 7 kontrakterade i usti ) Storbritannien (13 sekonderade och 6 kontrakterade i usti ) och Spanien (11 sekonderade och 1 kontrakterad i usti ). Den största yrkeskategorin är den som kallas andra. Där ingår bland annat projektledare och koordinatorer. Av personalstyrkan på 184 personer är 102 stycken placerade i den kategorin i usti. Andra stora yrkeskategorier är polis- och kriminalexpert, 14 personer, gräns/tull/immigrationsexpert, 11 personer, säkerhetsexpert, 9 personer. EUPT Kosovo European Planning Team for Kosovo, EUPT Kosovo, var en planeringsinsats inför en större fredsbevarande insats i Kosovo. EUPT Kosovo inleddes och avslutades hösten. Då startades den insats som den tidigare insatsen planerat för, EULEX Kosovo. I juni samredovisades EUPT Kosovo och EULEX Kosovo. Därför ökar personalstyrkan så drastiskt just då. 300 EUPT Kosova, internationell personal Kvinnor Män maj okt dec apr juni
12 Andelen kvinnor i insatsen ökade från 0 till 18 procent under första året och till 22 procent i juni när personalstyrkan var som störst. Många olika yrkeskategorier har varit representerade i insatsen. Störst var gruppen poliser, 17 stycken i ruari. Därefter kommer utbildare, 10 stycken, juridikexperter, 7 stycken och logistikexperter 6 stycken. Personalstyrkan kom i juni från 22 olika länder. Storbritannien hade störst representationen från med åtta personer, Tyskland med sju personer och Grekland med sex personer.
13 Slutsatser och förslag Det är fullständigt oacceptabelt att kvinnor endast utgjort procent av den internationella personalen inom EU:s fredsbevarande insatser inom ESDP de senaste två åren. Ansvaret för detta ligger på flera nivåer. Ytterst är det medlemsländernas regeringar som har ansvar för att kräva att sekretariatet vid Europeiska Unionens råd arbetar för att öka antalet kvinnor. Länderna måste dessutom själva aktivt nominera kvinnor till fredsbevarande insatser. Europeiska rådet kan, i sina riktlinjer till Europeiska Unionens råd, efterfråga konkreta resultat i arbetet med resolution Europeiska unionens råds generalsekreterare Javier Solana har ansvar att begära de resurser han behöver för att genomföra sitt uppdrag. Enheten CPCC, Civilian Planning and Conduct Capability vid Europeiska unionens råds generalsekreterarsekretariat, som arbetar med personalförsörjningen till ESDP insatser, lär behöva mer resurser för att kunna bedriva ett systematiskt effektivt arbete med resolution Europeiska rådet och Europaparlamentet har ansvar för att det finns utrymme i budgeten för att generalsekreterarens sekretariat ska kunna utföra sitt uppdrag. Förslag på åtgärder Granska rekryteringsprocessen med ett genusperspektiv Hur ser annonser och utlysningar ut? Är de krav som ställs relevanta? Vilka kanaler används för att söka personal? Könsuppdelad statistik Enheten CPCC, Civilian Planning and Conduct Capability vid Europeiska unionens råds generalsekreterarsekretariat måste arbeta mer målinriktat med könsuppdelad statistik. Det behövs könsuppdelad statistik av olika yrkeskategorier och de olika medlemsländers personal för att se var bristerna finns och riktade insatser behöver göras. Det behövs även könsuppdelad statistik på de som söker tjänster och de som blir nominerade för att se om kvinnor sorteras ut under rekryteringsprocessen. Dessutom behövs könsuppdelad statistik för olika befattningar för att se om kravet från resolution 1325 om att öka antalet kvinnor på alla nivåer uppfylls. Central enhet En central enhet inom EU som ansvarar för statistik, rekrytering och uppföljning av medlemsstaternas arbete med kvinnors deltagande i fredsarbete behöver inrättas.
14 Sätt upp mål för könsfördelningen Sätt upp konkreta mål för jämnare könsfördelning och utvärdera målen kontinuerligt. Sekonderingsmätare Lägg ut information om könsfördelningen bland sekonderad personal uppdelat på land för att göra det synligt vilka länder som är framgångsrika och vilka som brister i sitt arbete med resolution Genusutbildning för rekryterande personal Ge rekryterande personal såväl på rådssekretariatet som inom medlemsländernas institutioner utbildning i genusfrågor och resolution Nominera både män och kvinnor Ställ krav på medlemsländerna att alltid förslå både kvinnor och män när de nominerar personal till fredsbevarande insatser.
15 Referenser Council Secretariat, Implemetation of UNSCR 1325 in the context of ESDP, 11932/2/05, Rev 2, Brussels, 29 September Council of the European Union, General Affairs and External Relations: General Affairs 2760th Council Meeting, (Presse 302), Brussels, 13 November Check list to ensure gender mainstreaming and implementation of UNSCR 1325 in the planning and conduct of ESDP Operations () European Parliament resolution, Participation of women in peaceful conflict resolution (2000) European Parliament resolution, Women in armed conflict and their role in post-conflickt reconstruction (2005) Isis Europe, European Security Review, Number 34 July, The importance of Gender in ESDP Larsson, Lena, Gender Perspective in ESDP Operations, EU Training on gender and ESDPs, Budapest Hungary, april (powerpoint) Sherriff, Andrew with Karen Barnes, Enhancing the EU Responce to Women and Armed Conflict, With particular reference to development policy, Study for the Slovenian EU Presidency, Discussion Paper no. 84, European Centre for Development Policy Management (ECDPM),
16 Vad är Operation 1325? Operation 1325 är en paraplyorganisation bestående av; Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), Kvinnor för Fred (KFF), UNIFEM Sverige, Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor (RIFFI) och Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd (SEK). Vi har också ett nära samarbete med Sveriges Kvinnolobby. Tillsammans verkar vi för förverkligandet av FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, i Sverige och internationellt genom utbildning, information och politisk påverkan. Vill du veta mer om Operation 1325? Besök vår hemsida eller maila till info@operation1325.se operation 1325
IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också
Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet
Läs merRedovisning av utvärderingsuppdraget ang. FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 i GSFP-insatser
Redovisning av utvärderingsuppdraget ang. FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 i GSFP-insatser SAMMANFATTNING Detta är en redovisning av 2012 års uppdrag i FBA:s regleringsbrev att utvärdera hur FN:s säkerhetsrådsresolution
Läs merHur långt bär resolution 1325?
Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men
Läs mer2015 Europaåret för utvecklingssamarbete
2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål
Läs merSeminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert!
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Saba Nowzari E-post: saba.nowzari@ikff.se Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015
Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang
Läs merBILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.
29 EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 15 och 16 juni 2001 31 Bilaga I Uttalande om förebyggande av spridning av ballistiska missiler... s. 33 Bilaga II Uttalande om f.d. jugoslaviska
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från
Läs merSäkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
Läs merFörenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet
Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess
Läs mer10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Läs mer9101/16 /ss 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.
Läs merGemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på
Läs merMänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell
Mänsklig säkerhet och genusperspektiv Robert Egnell Battle-related deaths What kills? 4 iakttagelser 1. Det är en lång rad saker som vi som individer räds och som också dödar oss, men som inte
Läs merPRELIMINÄR DAGORDNING 2152:a mötet i STÄNDIGA REPRESENTANTERNAS KOMMITTÉ (Coreper II) Datum: Bryssel onsdagen den 13 september 2006 (kl. 11.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 september 2006 (12.9) (OR. en) 12622/06 OJ/CRP2 30 PRELIMINÄR DAGORDNING Möte: 2152:a mötet i STÄNDIGA REPRESENTANTERNAS KOMMITTÉ (Coreper II) Datum: Bryssel onsdagen
Läs merThis document replaces JOIN(2018) 22 final of Change of the sensitivity level, deletion of the marking "LIMITED". Gemensamt förslag till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 26.10.2018 JOIN(2018) 22 final/2 2018/0300 (NLE) This document replaces JOIN(2018) 22 final of 25.7.2018.
Läs merUtrikespolitiska institutet (UI )
Utrikespolitiska institutet (UI ) http://www.ui.se/play Föredrag och seminarier på svenska 23 jan- 17 Trump och omvärlden 14 dec- 16 Sida och de Globala målen Rysk utrikespolitik Internationell rätt i
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merDEN GEMENSAMMA SÄKERHETS-
DEN GEMENSAMMA SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN Genom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) fastställs ramen för EU:s politiska och militära strukturer och för militära och civila uppdrag
Läs merMomentguide: Aktörer inom internationell politik
Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen
7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor
Läs merSkyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
Läs merEuropeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?
Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol
Läs merHuman Resources för Sekonderade Civila Krishanteringsexperter Tom Asplund För CMC Finland
Human Resources för Sekonderade Civila Krishanteringsexperter Tom Asplund För CMC Finland 10-04-15 1 Tom Asplund Ca 11 år inom krishantering 5 missioner med militär anknytning NATO SFOR, ISAF FN UNTSO,
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs mer(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET
4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska
Läs merIULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 25.9.2012 2012/2145(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 Mariya Gabriel (PE494.844v01-00) Årsrapporten om mänskliga
Läs merKommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas
Läs merRÅDET FÖR YTTRE FÖRBINDELSER
REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Försvarsministerns dagordningspunkter Kommenterad dagordning för rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser den 26 maj
Läs mer15571/17 anb/ss 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 december 2017 (OR. en) 15571/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 11 december 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14446/17 Ärende: DEVGEN
Läs merFör delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.
Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.
Läs merVi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008
En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.
Läs merGenus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling
Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development
Läs merSveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun
STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för
Läs merARBETSDOKUMENT. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling 2015
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för utveckling 29.3.2016 ARBETSDOKUMENT om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling 2015 Utskottet för utveckling Föredragande: Christian Dan Preda DT\1085962.doc
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands
Läs merFörfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
Läs merKommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Kommenterad dagordning (reviderad version) Ministerrådet Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
Läs merEUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL
EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET UNIONENS STRATEGISKA INSTITUTION Europeiska rådet driver på utvecklingen i Europeiska unionen och fastställer de allmänna politiska riktlinjerna
Läs merUtrikesministrarnas möte den 25 juni 2018
Kommenterad dagordning Ministerrådet 2018-06-14 Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. A-punkter
Läs mer1.4 Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes med tillägg 3.7, 4.3, 5.3 och 6.1
Protokoll, IKFF:s FS lördag 3 december 2011, kl 10.30 17 (kaffe fr 10.00) Stockholm, IKFF:s kansli Deltagande ledamöter: Birgitta Lorentzi, Annalena Vidlund, Kirsti Kolthoff, Emma Bjertén, Christina Hyllner,
Läs merRÖSTAR DU FÖR FRED? IKFF betygsätter partierna
RÖSTAR DU FÖR FRED? IKFF betygsätter partierna INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET IKFF:S FRÅGOR TILL PARTIERNA 1. Vilken strategi är mest effektiv för att öka kvinnors deltagande i fredsprocesser,
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.7.2016 COM(2016) 473 final 2016/0228 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tilldelning av medel som frigjorts från projekt inom ramen för tionde Europeiska utvecklingsfonden
Läs merBILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i KÖPENHAMN ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 12 och 13 december 2002 BILAGOR. Bulletin SV - PE 326.
21 EUROPEISKA RÅDET i KÖPENHAMN ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 12 och 13 december 2002 23 BILAGA I BUDGETÄRA OCH FINANSIELLA FRÅGOR Unionen ställer sig bakom förhandlingsresultatet som innebär att de
Läs merPUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PUBLIC PV/CONS 76 RELEX 1114 UTKAST TILL PROTOKOLL Ärende: 3587:e mötet i Europeiska unionens råd (utrikes frågor)
Läs merSkyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
Läs merINTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET
EU en aktör i världen INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET PEACE, YES PLEASE Denna skrift ingår i Peace Yes Pleace, ett informationsprojekt som riktar sig till ungdomar och drivs av Internationella
Läs merBilaga FBA:s svar på uppdraget att bidra till Sveriges genomförande av Agenda 2030
Mål och delmål 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merGemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 24.2.2014 JOIN(2014) 7 final 2014/0060 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING om
Läs merResultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som
Läs merDet Europeiska Hjärthälsofördraget
Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall
Läs merSvar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer
Socialdepartementet att: lars.x.nilsson@regeringskansliet.se Stockholm 2018-02-28 Svar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer 1. Tycker ni sakrådet
Läs mer8361/17 sa/ss 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8361/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7783/17 + ADD 1 Ärende: FIN 266
Läs merCIG 57/1/03 REV 1 bs,if,mas,ck/mas,bs,ags/mr 1
KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 5 december 2003 (5.2) (OR. fr) CIG 57//03 REV PRESID 3 NOT från: Ordförandeskapet av den: 5 december 2003 till: Delegationerna
Läs merFör ett socialdemokratiskt Europa
För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret
Läs merRÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING
MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet
Läs merGemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 21.9.2016 JOIN(2016) 43 final 2016/0298 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på
Läs merm3m Resolution 1325 m3m y Grejen med Y Kvinnor, fred & säkerhet
m3m y Grejen med Y Resolution 1325 m3m Kvinnor, fred & säkerhet 1 Vad är kvinnor, fred och säkerhet 1 Krig och genus 3 Säkerhet för vem? 4 Kvinnor, fred och säkerhet i siffror 5 Bakgrund till agendan för
Läs merJÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 14 januari 2003 PE 323.524/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till yttrande (PE 323.524) Elena Valenciano Martínez-Orozco
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merGemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 25.9.2017 JOIN(2017) 36 final 2017/0236 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande
Läs merEuropeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan
Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där
Läs merP7_TA(2011)0155 Användningen av sexuellt våld i konflikter i Nordafrika och Mellanöstern
P7_TA(2011)0155 Användningen av sexuellt våld i konflikter i Nordafrika och Mellanöstern Europaparlamentets resolution av den 7 april 2011 om användningen av sexuellt våld i konflikter i Nordafrika och
Läs merEU som global ledare. Europas förenta krafter. 25 maj 2009 www.centerpartiet.se
EU som global ledare Europas förenta krafter 25 maj 2009 www.centerpartiet.se EU som global ledare Centerpartiet vill: Göra EU till en global ledare som har goda möjligheter att bidra till en hållbar utveckling
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 10.4.2013 B7-000/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-0000/2013 och B7-0000/2013 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
Läs merI/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Läs merMottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa
Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken
Läs merCEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration
Läs merFör ett mer feministiskt parti. Handledning
För ett mer feministiskt parti Handledning Vänsterpartiet 2013 Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Att vara feminist är att erkänna att det finns en könsmaktsordning och vilja avskaffa den. Att vara
Läs merFör att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.
Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism
Regeringskansliet Faktapromemoria Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Justitiedepartementet 2014-02-18 Dokumentbeteckning KOM (2013) 941 slutlig MEDDELANDE
Läs merEU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps
EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS
CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars
Läs mer10417/16 CJS/ss 1 DG B 3A
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10417/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna SOC 418 GENDER 29 ANTIDISCRIM 41 FREMP 119 Föreg. dok. nr: 9948/16 SOC
Läs merJämställdhets- och Mångfaldsplan
1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer
Läs merGenus, fred och säkerhet
Juridiska institutionen Höstterminen 2012 Examensarbete med praktik i Europarätt 30 högskolepoäng Genus, fred och säkerhet Finns det ett krav på jämställdhetsintegrering när EU:s civila krishanteringsinsatser
Läs merSTATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN
STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen
Läs merSeptemberbrev. brev 2008-09-15
Septemberbrev brev 2008-09-15 Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Hej! Hösten är här igen, och kansliet är åter i full gång när det gäller
Läs merUppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:
Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift
Läs merProtokoll AU Justerat 2009-06-26. Protokoll, IKFF: s AU den 26 juni 2009 kl 10.30 13.00
Protokoll AU Justerat 2009-06-26 Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Protokoll, IKFF: s AU den 26 juni 2009 kl 10.30 13.00 Närvarande:
Läs merEU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras
Vänsterpartiet i EU Fotograf: GUE/NGL Vi i Vänsterpartiet är kritiska till hur Europeiska unionen fungerar idag. Därför kämpar vi för att påverka utvecklingen inom EU till det bättre. Våra tre främsta
Läs mer14846/15 /cs 1 DG G 3C
Europeiska unionens råd Bryssel den 1 december 2015 (OR. en) 14846/15 RECH 295 COMPET 551 SOC 703 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14414/15 RECH 282 COMPET
Läs merFunktionshinderpolitiskt program
Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31
JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Jämställdhetspolicy för Emmaboda kommun... 1 Vision... 1 Definition... 1 Emmaboda kommun som arbetsgivare...
Läs merFÖRSLAG TILL RAPPORT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN ASSEMBLÉE PARLEMENTAIRE PARITAIRE ACP-UE Utskottet för politiska frågor 24.9.2015 FÖRSLAG TILL RAPPORT om utvärdering av den fredsbevarande resursen för Afrika
Läs merRÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING
MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet
Läs merArbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande
Läs merExpertgruppens verksamhetsstrategi
EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.
Läs merFRED OCH SÄKERHET VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR
Foto: UN Photo/ Eskinder Debebe SÄKERHETSRÅDETS MEDLEMMAR Fem av medlemmarna sitter permanent i säkerhetsrådet och har dessutom vetorätt. Dessa är Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Om
Läs mer10667/16 SON/gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 juni 2016 (OR. en) 10667/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna FSTR 35 FC 29 REGIO 42 SOC 434 AGRISTR 36 PECHE 243 CADREFIN 38 Föreg.
Läs mer